Störs laxens lekvandring i en kraftverkspåverkad älvsträcka?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Störs laxens lekvandring i en kraftverkspåverkad älvsträcka?"

Transkript

1 Störs laxens lekvandring i en kraftverkspåverkad älvsträcka? Av Johan Lundgren, Kurs: 1/5 Institutionen för Vattenbruk Umeå Examensarbete 2p. Vt 26 Handledare: Hans Lundqvist & Peter Rivinoja

2 Innehåll Sammanfattning 3 English summary 3 Inledning 4 Material och metod 4 Områdesbeskrivning 4 Flöde & Temperatur 5 Märkning av lax 7 Pejling och ekolodning av lax 7 Resultat Sökbeteende 9 Ekolodning i kraftverkets tunnelutlopp 12 Vattenflöde och temperatur 14 Diskussion 15 Tackord 17 Referenser 18 2

3 Sammanfattning Beteendet hos lekvandrande lax (Salmo salar) i sammanflödesområdet i Umeälvens nedre del (medelflöde 43 m 3 s -1 ), mellan turbinutlopp och den flödesreglerade gamla älvfåran, jämfördes för åren 24 och 25. Flödet i torrfåran har under 24 varierat över dygnet, med högre flöden under natten och lägre på dagen medan det under 25 i huvudsak varierade mellan veckodagar och helger. Radiomärkta lekvandrande lax (n=116 märkta fiskar) och ekolodning i tunnelutloppsområdet visade att laxen vandrade både uppoch nedströms i relation till flödesändringar i både gamla älvfåran och kraftverket. Generellt sökte sig laxen mot högsta vattenflödet från turbinutloppet medan en ökning av spillflödet i gamla älvfåran lockade laxen i denna riktning som efter c. 8 km leder till fisktrappan i Norrfors damm. Efter registrering i fisktrappan släpps de vidare för vandring till lekområden i Vindelälven. Ekolodning i sammanflödesområdet påvisades en högre simaktivitet hos lax beroende på tid på dygnet samt flöde genom kraftverket, däremot inte efter förändrade kraftverksflöden. Omkring 7 % av de registrerade förflyttningarna var efter lax som vandrade nedströms och dessa har registrerats över hela utloppskanalens bredd och ner till 4 m djup. 24 reglerades flödet i torrfåran på dygnsbasis, vilket orsakade fler förflyttningar, s.k jojo simningar och en ökning av den tid som laxen tillbringade i sammanflödesområdet jämfört med 25 då flödet reglerades på veckobasis. Samtidigt som vandringstiden för laxen till laxtrappan 32 km uppströms älvmynningen var längre år 24 (42,6 dagar vs. 35,7 dagar) så var också vandringsframgången lägre jämfört med 25 (21 % vs. 44 %). Resultaten visar på en negativ effekt på laxens lekvandring till följd av låga vattenflöden och snabba flödesändringar i torrfåran English summary Effect of flows on adult Atlantic salmon migration behaviour downstream a regulated area. (In Swedish). Johan Lundgren. MSc-thesis, Department of Aquaculture, SLU, SE-9183, Umeå, Sweden. The upstream spawning migration of Atlantic salmon (Salmo salar) at the confluence area between the power-station outlet and the bypass-channel in river Umeälven (flow 43 m 3 s -1 ) was compared in 24 and 25, two years with different experimental flow-regimes. In 24 the water flow in the bypass-channel was altered during the day with increased flows during the nights while the water flow in 25 mainly was altered between the weekdays and weekends. Salmon showed altered migratory behaviour in this confluence area, assessed with telemetry (n=116) and echo-sounding, with up- or downstream responses depending on flow-changes in both the bypass and the power station outlet. Increased turbine flow through the power-station generally attracted salmon into the tunnel outlet area while increased spill-flows facilitated salmon to enter the bypass. Echo-sounding in the confluence area showed an increased swimming activity up- and downstream due to time in the day and flow-rates through the tunnel outlet. No changes in activity could be detected due to increasing or decreasing flow through the hydro-power facility. About 7 % of the registrated movements originated from salmon swimming downstream and fish were found across the whole outlet channel and down to 4 m depth. In 24 the spill-flows were regulated on daily basis and caused elevated movements of salmon and a prolonged stay of salmon at the confluence area compared to year 25 with weekly spill-flow patterns. In addition, the migration success of salmon to the fish-ladder 32 km upstream the river mouth was lower (21 % vs. 44 %) and travel-time higher (42,6 day vs. 35,7 day) in 24 than 25, respectively. The overall results demonstrate the negative effects of rapidly changing flows on salmon upstream migration success. 3

4 Inledning Laxen (Salmo salar) är en anadrom fiskart med en livscykel som är beroende av älvarnas sötvatten där de reproducerar sig och lägger sin rom. Nykläckta yngel lever första 2-4 åren i detta habitat. Efter några års tillväxt lämnar smolten sin födelseälv under våren och tillbringar sedan 1-5 år i havets födoområde där den visar en snabb tillväxt. Efter ett eller flera havsår återvänder den vuxna laxen till sin födelseälv för att leka och föra sina gener vidare (Buck & Hay, 1984). Mänsklig påverkan på vattendrag, t.ex. genom kraftverksbyggnad, har i många älvar försvårat eller stängt vandringsvägen till laxens lekplatser. Tidigare studier har visat att kraftverksområden med dammar kan vara ett stort problem, t.ex. där utloppsflöden från kraftverkens turbiner kan vilseleda och fördröja vandringen för salmonider (Arnekleiv & Kraabøl, 1996; Thorstad et al., 23a,b). Sverige har fortfarande kvar några älvar med vilda laxstammar trots att de är utbyggda i sin nedre del. Umeälven som är helt utbyggd för kraftproduktion är ett sådant exempel. Älven med sitt största biflöde Vindelälven hyser fortfarande en intakt naturligt reproducerande vildlaxpopulation. Vindelälven är cirka 45 km lång och har sina källflöden nära den Norska gränsen och mynnar strax söder om Umeå vid Obbola. Omkring 4 km från mynningen, uppströms Umeälvens nedersta damm i Stornorrfors, rinner biflödet Vindelälven samman med Umeälven. Lekvandrande Vindelälvslax måste passera flera hinder i den reglerade älvsträckan i Umeälvens nedre del innan de når lekplatserna högt uppe i Vindelälven (Rivinoja, 25). Redan ca km från mynningen möter fisken ett första vandringsproblem då den vid turbinutloppet från Stornorrfors kraftverk måste finna den gamla älvfåran som leder till fiskvägen förbi dammen. Rivinoja et al., (21) visar att den uppvandrande laxen har svårigheter att finna rätt vandringsväg i detta sammanflödesområde. Lundqvist et al. (26) har noterat att ett stort antal laxar uppvisar ett sökbeteende i detta område. En del laxar vänder tillbaks från sammanflödesområdet och vandrar ner mot havet mer än 3 ggr under sin lekvandring, detta beteende kallar Lundqvist för ett jojobeteende. Rivinoja (25) redovisar ett flertal studier som gemensamt belyser vandringsproblemen för lax i den reglerade delen av Umeälven. Han gör dock inga ingående analyser på hur skillnader i flödesregim mellan år, från snabbt varierande till mer konstant flöde, påverkar laxens vandringsbeteende. Rivinoja et al. (25) lämnar samtidigt flera frågor obesvarade kring hur laxen simmar i vertikal led i detta område och hur de reagerar på flödesförändringar i kraftverkets tunnelutlopp. Min rapport fokuserar på hur laxens vandringsmönster ser ut i sammanflödesområdet under två år, 24 och 25, då flödesregimen från dammen varierades experimentellt. Flödet i torrfåran har under 24 varierat över dygnet, med högre flöden under natten och lägre på dagen, medan det under 25 i huvudsak varierat mellan veckodagar och helger, med låga flöden under veckorna och högre under helgerna. Det har dock vid två tillfällen under laxens vandringsperiod varit högre flöden under längre perioder, försökstapp 1 och försökstapp 2. Material och metod Områdesbeskrivning Laxen i Vindelälven har sina huvudsakliga lekområden i forssträckor belägna km uppströms kraftverket i Stornorrfors (Lundqvist et al. 26, Östergren 1999) och för att vandra dit måste de passera den fiskväg som finns vid dammen. Nedströms dammen är den 4

5 ca 8 km långa sträckan till sammanflödesområdet, den gamla älvfåran, flödesreglerad. Vintertid, under ca halva året, är denna sträcka torrlagd varför den fortsättningsvis omnämns som torrfåran. I torrfåran finns 4 forsar som vid olika vattenflöden kan vara partiella vandringshinder. Den översta är Laxhoppet, en bit nedströms ligger övre och nedre Kungsmofallet. I torrfårans nedströmsdel och strax uppströms sammanflödet med turbinvattenkanalen ligger Baggböleforsen. Från 1:a oktober till den 2:e maj rinner inte något vatten i torrfåran medan det från den 2:e maj spills vatten för att fisk ska kunna vandra till laxtrappan som är belägen vid dammen, ca. 32 km uppströms älvmynningen. Det vatten som leds genom kraftverkets turbiner rinner genom en 4 km lång tunnel innan det leds ut i älvfåran i det område som vi i denna rapport kallar sammanflödesområdet (Figur 1). Djup (m) Tunnelutlopp Torrfåra Ekolods- 3 område 2 5m 2 o E 64 o N Flöde Damm Fisktrappa Torrfåra Kraftverk Tunnelutlopp 1 2 km N 1 Fig. 1. Djupkarta över Umeälven vid sammanflödesområdet mellan turbintunnelutloppet och gamla älvfåran ( torrfåran ). Pilar med numrering (1-4) indikerar logger-antennernas riktning samt avkänningsområde och den vita pilen utan nummer ekolodets inspelningsplats. Flöde & temperatur Flödesdata baserat på genomsnittligt timmedelvärde har erhållits från Vattenfall AB som driver kraftverket i Stornorrfors. Flödet i torrfåran har under 24 varierat över dygnet, med högre flöden under natten och lägre på dagen. Under perioden 8/7-26/7 24 var det under en längre sammanhängande period högt eller mycket högt flöde i torrfåran (Figur 2). Under 25 har flödet i huvudsak varierat mellan veckodagar och helger (Figur 3). Det har dock vid två tillfällen under laxens vandringsperiod varit högre flöden under längre perioder, försökstapp 1 och försökstapp 2. Flödesvolymen vid dessa två försökstapp har bestämts utifrån en modell som predikterar laxens vandringsframgång i sammanflödesområdet utifrån yttre faktorer (Leonardsson et al. 25, Ms) 5

6 Flöde (m 3 /s) jul 1-jul 12-jul 14-jul 16-jul 18-jul 2-jul 22-jul 24-jul 26-jul Datum Fig. 2. Flödet (m 3 /s) i torrfåran (heldragen linje) och kraftverket (streckad linje) under perioden 8/7-26/7 24. Flöde (m 3 /s) maj 1-jun 2-jun 3-jun 1-jul 2-jul 3-jul 9-aug 19-aug 29-aug 8-sep 18-sep 28-sep Datum Fig. 3. Flödet (m 3 /s) i torrfåran år 24 streckad linje och 25 heldragen linje. Temperaturen i älven mättes med temperaturloggrar i tre olika älvsområden. En logger placerades i turbintunnelutloppet, en i slutet av torrfåran och den tredje vid fiskfällan i älvmynningen. Loggrar av typ Onset TidBit lagrade temperaturdata en gång per timme under perioden 21/6 till den 3/9 år 24, samt från 15/6 till 3/9 år 25. Kompletterande temperaturdata erhölls från fiskodlingen i Norrfors (Vattenfall AB). 6

7 Märkning av lax Lekvandrande lax (Salmo salar) fångades i fiskfälla och märktes vid Umeälvens mynning (koordinaterna N, O) under perioden 29/6-3/7 år 24, samt 13/6-25/7 år 25. Vittjning av fällan ägde rum från båt på måndagar, onsdagar och fredagar varje vecka. Fångad lax av god kondition och vilt ursprung (med intakt fettfena), könsbestämdes, längdmättes och försågs med ett inre passivt märke (PIT-tag). Dessa var av modell Trovan ID 1 (Ø 2,1 mm och längd 11,5 mm) och sattes in i laxen med en märkpistol (Ralogun). Märkets ID lästes vid märkningen med avläsare av typ AEG AERH5 och noterades tillsammans med uppgifter om kön och längd. För att vid laxtrappan kunna identifiera de märkta fiskarna klipptes ett hål i fettfenan med håltång, Ø 5 mm. Med radiosändare märktes totalt 116 laxar: 6 fiskar 24 och 56 fiskar 25, som placerades i fiskens magsäck enligt märkmetod beskriven av Rivinoja et al. 25. Radiosändare av modell F1825 från Advanced Telemetry System (ATS) har använts. De mäter Ø 12 mm och är 43 mm långa med en vikt av 8 g i luft och med en beräknad batterilivslängd på ca 2 dagar. Sändarna har fästs i spetsen av ett mjukt plaströr (Ø inre 1 mm, Ø yttre 13.5 mm) och förts ned i laxens magsäck. För att underlätta införandet av rör och sändare roterades dessa först vid laxens sida för att smörja med fiskens slem. Sändarens läge, beroende på fiskens storlek, var 2-3 cm från fiskens nos. För att lossa sändaren från märkröret användes ett lite smalare rör, som löper i märkröret, för att trycka loss sändaren. För att minimera risken att tappa sändare tejpades de på mitten med vulkaniserande tejp så att en diameter av 16-2 mm och en bredd av ca 5 mm uppnåddes. Därmed torde risken för sändartapp minimerats. All fisk märktes av personal från Vattenfalls fiskodling i Stornorrfors tillsammans med forskare från Institutionen för Vattenbruk vid SLU i Umeå. Tiden det tog att märka en fisk var ca 6-9 s. Märkdata från 24 visar att 24 honor och 36 st hanar märktes, längden varierade mellan 61 och 112 cm och medellängden var 79,3 cm. 25 märktes 3 honor och 26 hanar och längden varierade mellan 62 och 116 cm, medellängden detta år var 89,4 cm (Tabell 1). Tab. 1. Översikt över antal märkta laxar i Umeälvens mynning, antal registrerade i sammanflödesområdet respektive i torrfåran, samt medelvandringstiden till sammanflödesområdet och för passage av laxtrappan i Norrfors. *anger andelen av de 57 respektive 45 laxar som per år anlände sammanflödet. År Antal hanar Antal honor Fisklängd, medel (min-max) Reg. i sammanflödet Tid till reg. Reg. i torrfåran* Passerat trappan* Tid till passage (61-112) 57 (95 %) 4,1 31 (54 %) 12 (21 %) 42, (62-116) 45 (8 %) 3,6 4 (89 %) 2 (44 %) 35,7 Pejling och ekolodning av lax För att samla information om de radiomärkta laxarnas vandringsbeteende användes automatiska loggerstationer (LOTEK SRX-4). De var placerade vid viktiga positioner för att studera laxens upp- och nedströmsvandringar i framförallt sammanflödesområdet (Figur 1). Avståndet från märkplatsen till respektive logger var 21,5 km, 22,7 km, 23,6 km. En logger nyttjades dessutom nedströms Norrforsdammen vid 31,2 km för att mäta laxens vandringstid till laxtrappan. Dessa loggrar tömdes på data ca en gång per vecka och därutöver utfördes manuell pejling i snitt en gång i veckan med ATS RS 21 mottagare sammankopplad med 4-elements Yagi-antenn. Insamlat data sorterades både på individbasis och per logger i Excel. Statistisk analys gjordes i MiniTab. 14.1, SYSTAT 1.2 respektive SPSS 7

8 11.. Data från både 24 och 25 samlades in och analyserades på likartat sätt för jämförelse mellan åren. Ekolod av typen SIMRAD EY6 (GPT 2 khz Split Beam) användes för att registrera positioner och rörelser av lax vid kraftverkstunnelns utlopp. Ekolodet kördes från båt (Buster M) och var kopplat till en dator med programvaran ER6. Inspelning av ekolodsdata utfördes i de inre delarna av den kanal där kraftverkstunneln mynnar. För bestämning av ekolodets exakta läge användes en GPS (U2 SIRF Star II, WAAS-EGNOS). År 24 testades flera platser nedströms tunnelutloppet för att studera ekolodets egenskaper samt översiktligt positionera fisk i sammanflödesområdet. Vid varje tillfälle fördes loggbok där aktuell signalstyrka, transducer-vinkel i förhållande till ytan, vattentemperatur och andra iakttagelser antecknades. Under 25 skedde inspelningar i 15, 3, 45 och 6 transducervinkel (Figur 4) och data registrerades i huvudsak under de två försökstappningar som ägde rum. Utöver detta gjordes flera andra inspelningar för att få in data under olika tider av dygnet, vid varierande flöden och från olika tidpunkter under vandringssäsongen. Det inspelade datat analyserades med hjälp av programvaran SonarPRO 5 där spår efter fiskar mellan 45 och 13 cm identifierats för vidare bearbetning i Excel. För att finna samband mellan fiskarnas rörelser och någon eller några yttre faktorer analyserades dessa spår mot data på turbinvattenflöde, tid på dygnet samt de registrerade laxarnas längd m 395 m 4 m 3 15 m Fig. 4. Vy dels från sidan av tunnelutloppet (t.v) och dels ett tvärsnitt av kanalen 5 m utanför tunnelutloppet (t.h). Position och vinklar i den vänstra figuren visar vart ekolodsinspelning ägt rum utanför tunnelmynningen. Resultat 24 Under 24 anlände de radiomärkta laxarna till sammanflödesområdet efter i snitt 4,1 dagar. Den snabbast vandrande laxen registrerades i området efter 16 timmar och den långsammaste dröjde 28 dagar (Tabell 1). Av de 6 märkta laxarna har 3 st (5 %) aldrig registrerats uppe i älven vare sig på någon av loggrarna eller vid manuell pejling. Av de fiskar som registrerades i älven har 31 st (54 %) någon gång befunnit sig i torrfåran och 12 st (21 %, 8 st honor och 4 st hanar) hittat in i och passerat laxtrappan i Norrfors. Tiden från märkning till passage av trappan var i genomsnitt 42,6 dagar (median 46,3 dagar). 25 År 25 nådde 45 av de 56 st (8 %) radiomärkta laxarna sammanflödesområdet medan 11 laxar (2 %) aldrig registrerades i älven. I medeltal registrerades fisken i sammanflödet efter 3,6 dagar. Den snabbaste laxen anlände redan efter 14 timmar medan den 8

9 långsammaste dröjde 26 dagar (Tabell 1). Av de fiskar som registrerats i älven har 4 st (89 %) någon gång befunnit sig i torrfåran och 2 st (44 %) hittat in i och passerat laxtrappan. Vandringstiden från märktillfället till dess att laxen ankom trappans område var i medel 23,7 dagar. Tiden från märkning till passage av trappan var i genomsnitt 35,7 dagar (median 33,9 dagar) och av de laxar som passerade var 9 st honor och 11 st hanar. Sökbeteende Loggerdata och manuella pejlingar från de båda åren visar att många av laxarna har uppvisat ett sökbeteende i sammanflödesområdet. Merparten av laxarna har vänt nedströms en eller flera gånger och således passerat loggern 1,2 km nedströms sammanflödet (logger 1) innan de hittat rätt vandringsväg upp i torrfåran och lyckats passera uppströms Baggböleforsen. Data från 24 visar att av de 57 radiomärkta laxarna som ankom till sammanflödesområdet har samtliga fiskar vandrat nedströms och passerat loggern minst en gång under vandringen. 4 fiskar (7 %) vandrade nedströms 1-3 gånger, 19 fiskar (33 %) 4-9 ggr och 34 fiskar (6 %) 1 ggr eller mer. I medeltal har laxarna år 24 vandrat nedströms 17 gånger, ett minimum på 2 ggr och ett maximum på 93 ggr, innan de antingen hittade längre upp i torrfåran (54 %) eller simmade ut mot havet igen (Tabell 1). År 25 har 41 st av de radiomärkta fiskarna gått att följa i sin vandring vid sammanflödet och av dessa har 7 st (17 %) hittat rätt vandringsväg upp i torrfåran utan att vända nedströms i älven igen. Sju fiskar (17 %) vandrade nedströms 1-3 gånger, 13 st (32 %) 4-9 ggr och 14 st (34 %) 1 ggr eller mer (Figur 5). I medeltal har laxarna vandrat nedströms 12 gånger (min, max 5) innan de antingen hittat upp i älven eller vänt ut mot havet igen. Laxarna har år 25 i mindre utsträckning än 24 vandrat fram och tillbaka mellan sammanflödet och nedströms mot havet (Mann-Whitney U-test, P <,1, Z =-2,671). Uppehållstiden (tiden från första till den sista registreringen i området) innan laxarna antingen lämnat sammanflödesområdet nedströms eller passerat uppströms var i medeltal 54 dagar (min 3, max 15) år 24 och 27 dagar (min 2, max 9) år 25. Denna tid var signifikant kortare under 25 jämfört med 24 (Mann-Whitney U-test, P <,1, Z=-3,72). Av de 31 radiomärkta laxar som år 24 någon gång befunnit sig i torrfåran har 22 st (71 %) passerat Baggböleforsen. Av dessa har 21 st registrerat tillförlitligt loggerdata vid passage. Samtliga av dessa 21 fiskar anlänt Baggböleforsen när det har varit högt vattenflöde (>39 m 3 /s) i torrfåran. Under 25 har 34 av de 4 laxar som hittade upp i torrfåran följts i sin vandring förbi Baggböleforsen. Av dessa har 8 st (24 %) passerat under lågflöden (<2 m 3 /s) och 26 st (76 %) vid högflöde (>2 m 3 /s) i torrfåran. 9

10 Andel (%) Antal jojo-förflyttningar Fig. 5. Laxarnas jojobeteende i sammanflödesområdet år 24 och 25. Procentuellt fördelat på antal gånger de vandrat nedströms. I samband med den första försökstappningen med ökat spillflöde, 1/7-4/7 25, fanns 23 märkta laxar i sammanflödesområdet. Under försöksperioden ankom 19 av dessa till torrfåran och registrerades på loggern i Baggböleforsen. Av dessa laxar passerade bara en forsen för fortsatt vandring uppströms, medan övriga 18 laxar återigen vandrade nedströms och registrerades vid sammanflödet. Under den andra försökstappningen, 15/7-22/7 25, fanns återigen 23 märkta laxar i sammanflödet. Under det försöket registrerades 2 av dessa på loggern i Baggböle varav 13 passerade uppströms forsen, medan övriga 7 laxar återigen simmade nedströms (Figur 6). Under dygnet den 6/7-7/7 25 inträffade ett haveri i kraftverket, vilket innebar att flödet genom stationen kraftigt minskade till ett minimum av 35 m 3 /s medan flödet i torrfåran ökade till ett maximum av 55 m 3 /s (Figur 7). Loggerdata visar att det under denna relativ korta period var 6 laxar (18 %) från sammanflödet som hittade upp i torrfåran och lyckades passera Baggböleforsen. Sammantaget noteras att det under 25 var totalt 26 (76 %) av de radiomärkta laxarna som vandrat förbi Baggböleforsen som hittade torrfåran under någon av de nämnda perioderna med högt spillflöde. Jämför man detta resultat med den andel (29 %) av vandringssäsongen som det var höga spillflöden visar det sig att dessa perioder var fördelaktiga för laxen vandringsframgång uppströms. Även om man enbart ser till de sent vandrande laxarna (de efter den andra försökstappningen) så har en högre andel än förväntat hittat rätt vandringsväg under högt spill. Figur 6 visar vid vilka spillflöden som radiomärkta laxar anlände Baggböleforsen, när de lämnade forsen och simmade åter nedströms, samt när de lyckades passera forsen för fortsatt vandring uppströms. 1

11 Flöde (m 3 /s) jun 21-jun 28-jun 4-jul 9-jul 16-jul 22-jul 29-jul 5-aug Datum 11-aug 18-aug 25-aug 1-sep 8-sep 14-sep 21-sep Fig. 6. Vattenflödet i torrfåran under perioden 15/6-26/9. Vertikala staplar visar när radiomärkt lax vandrat upp till (låga staplar) Baggböleforsen, simmat tillbaka mot sammanflödet (mellanhöga staplar), samt passerat uppströms forsen (höga staplar). Flöde (m 3 /s) jul 12: 6-jul : 6-jul 12: 7-jul : 7-jul 12: 8-jul : Datum Fig. 7. Flödet i kraftverket (streckad linje) samt torrfåran (heldragen) kring kraftverkshaveriet den 6/7 25. Av de fiskar som var märkta eller anlände till sammanflödesområdet efter den andra försökstappningen, totalt 12 st, har 11 (92 %) registrerats i älven. 1 (91 %) av dessa hittade upp i torrfåran och 5 st (45 %) passerade laxtrappan i Norrfors. Av de 1 fiskar som hittade torrfåran gjorde 7 st (7 %) det på den normala veckotappningen (låg vattenföring) och 3 st (3 %) gick upp under någon av helgtappningarna. I sammanflödesområdet kunde 8 av de 12 laxarna följas mer detaljerat i sitt vandringsbeteende och resultatet visar att ingen av dessa fiskar hittade till torrfåran utan att vända nedströms och registrerats på logger 1 minst 3 gånger. I medeltal vandrade laxarna nedströms 22 gånger innan de antingen hittade torrfåran eller vände ut mot havet igen. Det är betydligt mer än medelvärdet beräknat för hela vandringssäsongen. Detta sökbeteende är detsamma som Lundqvist et al. (26) kom att kalla för jojo beteende. 11

12 Ekolodning i kraftverkets tunnelutlopp Under 24 testades flera olika inspelningsplatser och transducer-vinklar nedströms tunnelutloppet för att studera ekolodets egenskaper. I sammanflödesområdet konstaterades att både märkt och omärkt fisk vandrade in mot turbinutloppet i sitt sökande efter en vandringsväg uppströms. De flesta laxarna i turbinutloppet noterades mellan 1-4 m djup. Vid ett specifikt inspelningstillfälle (5/8 24) observerades lax som vandrade både uppströms och nedströms i tunnelutloppet. Omkring 7 % av alla registrerade förflyttningar var fisk som vandrade nedströms. Samtidigt fastställdes att laxar rörde sig över hela kanalens bredd och en del dök ned till tunnelutloppets botten på 4 m djup (Figur 8). Antal observationer Fiskarnas Swimming djupposition depth (m) Avstånd från land Fig. 8. Laxar i tunnelutloppet simmade mestadels på 1-4 m djup (vänster fig) och observerade över hela utloppets bredd (höger fig). Heldragen svart linje visar totala antalet observerade förflyttningar, streckade blå linje förflyttningar nedströms och streckade svart linje antalet förflyttningar uppströms (Från den 5/8 24). Totalt har 3 filer med inspelat ekolodsdata analyserats för 25. Den sammanlagda tiden inspelat material är 11 timmar och 12 minuter. Det har resulterat i 1551 spår efter fisk, varav 4417 st var fisk mellan 45 och 13 cm. Av dessa har 193 st (43 %) rört sig uppströms mot turbinutloppet och de övriga 2514 st (57 %) nedströms. De fiskregistreringar som analyserats visar att antalet registreringar per timme ökar under morgon och förmiddagar för att sedan avta under eftermiddag och kväll, likaså kan man notera fler registreringar per timme vid högre flöden genom kraftverket. Däremot kan man inte se några förändringar i aktivitet till följd av flödesförändringar i kraftverket (Figur 9, 1 och 11). 12

13 y = 8411,1646x ,6458x ,5917x ,5823x + 3,5717 R 2 =,288 Antal registreringar per timme y = 127x x x ,13x - 7,789 R 2 =,3842 Uppströms Nedströms Poly. (Uppströms) Poly. (Nedströms) 2 : -2 6: 12: 18: : Tid (klockslag) Fig. 9. Med ekolodning registrerades upp- och nedströmsförflyttningar av lax i turbinutloppet. Figuren visar antalet registreringar per timme plottat mot tid på dygnet Antal registreringar per timme y =,579x - 51,8226 R 2 =,899 Uppströms Nedströms Linjär (Uppströms) Linjär (Nedströms) 2 y =,371x - 13,956 R 2 =, Flöde (m 3 /s) Fig. 1. Antalet registrerade förflyttningar per timme plottat mot vattenflödet genom kraftverket. 13

14 16 14 Antal registreringar per timme y =,48x + 272,825 R 2 =, Uppströms Nedströms Linjär (Uppströms) Linjär (Nedströms) 2 y = -,553x + 197,25 R 2 =, Flödesförändring (m 3 /s) Fig. 11. Antalet registrerade förflyttningar plottat mot flödesförändringar genom kraftverket. Vattenflöde och temperatur Vattenflödet i torrfåran var under 24 högre än 2 m 3 /s under 44 % (999 timmar) av den totala tiden (2,256 timmar) från dess att den första fisken märktes till dess att fiskvägen stängdes den 1/1. Motsvarande data från 25 visade att under 29 % (774 timmar) av den totala tiden (264 timmar) varit högre spillflöde än 2 m 3 /s. Turbinflödet har varit relativt lika under de båda åren med undantag för det haveri som inträffade år 25 och orsakade ett lågt kraftverksflöde. Vanligtvis varierade turbinflödet under dygnet med markerade neddragningar som normalt inträffade nattetid i samband med en minskad kraftkonsumtion. Generellt varierade turbinflödet mellan ett minimum på ca 3 m 3 /s och ett maximum på ca 6 m 3 /s. Temperaturen under laxens vandringsperiod år 24 varierade mellan 8,5º C och 21,2º C. Under perioden år 25 noterades en temperaturvariation mellan 9,2º C och 21,6º C. År 25 steg temperaturen till sitt max ungefär 3 veckor tidigare än 24 men från mitten av augusti har temperaturen i stort sett varit lika de båda åren (Fig. 1). Mellan vattnet i tunnelutloppet och torrfåran uppmättes en liten temperaturskillnad av i genomsnitt,7 º C sett för bägge åren. 14

15 Temp (º C) jun 27-jun 4-jul 11-jul 18-jul 25-jul 1-aug 8-aug 15-aug 22-aug 29-aug 5-sep 12-sep 19-sep 26-sep Datum Fig. 1. Medeltemperaturen mellan kraftverksvattnet och vattnet i torrfåran i Umeälven åren 24 (streckad) och 25 (heldragen). Diskussion Generellt sett har laxens vandring under 25 varit lyckad med relativt hög uppvandring av radiomärkta fiskar förbi laxtrappan (44 %), jämfört med 24 (21 %). Mest troligt är denna skillnad orsakad av flödesmängden i torrfåran då spillet under 25 anpassades för att förbättra laxens uppvandringssannolikhet från sammanflödesområdet och förbi Baggböleforsen enligt Leonardsson et al. (25). Detta har inneburit att laxen på ett näst intill optimalt sätt hittat och passerat den nedre delen av torrfåran. Säkerligen har de olika flödesregimerna i form av turbinflöde och spillmängd samtidigt orsakat de skillnader i vandringsbeteende hos lax i sammanflödesområdet som observerats mellan år 24 och 25. År 24 provades en modell där spillflödet i torrfåran ökades nattetid under laxens vandringssäsong. Detta för att tidigare studier har visat att lax som vandrat in mot tunnelutloppet visat sig vandra nedströms mot mynningen när flödet genom turbinerna minskar (Rivinoja et al., 21). Normalt sett inträffar detta nattetid när kraftkonsumtionen, och därmed produktionen, minskar och under 24 studerades om det går att locka dessa fiskar in mot vandringsvägen i torrfåran när spillflödet höjdes ungefär vid denna tidpunkt. Många av de märkta laxarna år 24 visade trots detta ett stort jojobeteende mellan tunnelutloppet och nedströms mot mynningen och därmed uppstod ingen ökad uppvandringsframgång till torrfåran. År 25 har flödet inte varierat på dygnsbasis utan det har på försök spillts mer vatten i två längre perioder under vandringssäsongen (1-4/7 och den 15-22/7). Det verkar som de laxar som befunnit sig i sammanflödesområdet under första halvan av säsongen visat detta jojobeteende i mindre omfattning. Samtidigt har en större andel av dem också hittat upp i torrfåran än vad som var fallet för dem som var märkta efter de båda försökstappningarna. Likaså har laxarna generellt visat mindre jojobeteende år 25 jämfört med 24. Dessa resultat tolkar jag som att laxen blir störd i sitt vandringsbeteende av varierande flöden i torrfåran och även turbinerna. Detta eftersom de laxar som har befunnit sig i sammanflödesområdet under perioder med högre vattenföring i torrfåran har visat ett mindre omfattande jojobeteende och i högre grad har lyckats hitta rätt väg upp i torrfåran. Leonardsson et al. (25) konstaterade att det optimala spillflödet är beroende på säsong och temperatur. Vilket som skulle vara den optimala vattenföringen är svårt att säga, troligtvis är det beroende på hur höga flöden som går genom kraftverket. Dock predikterade Leonardsson et al. (25) att 8-9 m 3 /s normalt skulle vara gynnsamt för att locka fisk från sammanflödet till torrfåran och samtidigt uppnå en god passage av lax uppströms 15

16 Baggböleforsen. Eftersom det totala vattenflödet är högre i början av säsongen är det emellertid troligt att det skulle krävas något högre flöden i torrfåran för att laxen ska hitta rätt väg upp från sammanflödesområdet under denna tid. Flödet bör dock inte vara så högt att det försvårar passagen av Baggböleforsen och Leonardsson et al. (25) fann i sin modellering ett tröskelvärde av ca 15 m 3 /s. När det totala flödet senare under säsongen minskar kan förmodligen ett lägre flöde i torrfåran vara tillfredsställande både för att locka lax till Baggböleforsen och underlätta uppströms passage. Utöver de två försökstappningarna år 25 var det höga flöden i torrfåran under helger, vårflod och vid det tillfälle då kraftverket var tvunget att stänga delar av produktionen. Under det dygn (6-7 juli) då kraftverket minskade sin produktion hittade och passerade 18 % av de radiomärkta laxarna Baggböleforsen. Denna stora flödesminskning genom kraftverket i kombination med ett ökat spillflöde hade således en mycket positiv effekt på framgången i laxens uppströmsvandring. Vid de s.k. helgtappningarna har 4 st laxar hittat och sedan även passerat Baggböleforsen och totalt sett noterades att 76 % av de märkta laxarna som passerat uppströms forsen hittade upp under perioder med ökat spillflöde. Dessa perioder var därmed påtagligt gynnsamma för laxens vandringsframgång. Ekolodsdata från 25 har visat ett mönster där antalet registrerade förflyttningar ökar under morgon och förmiddag för att sedan minska under eftermiddag och kväll. Likaså har antalet registreringar per timme vart större vid höga vattenflöden genom kraftverket. Däremot har jag inte kunnat se någon aktivitetsförändring i samband med flödesförändringar genom kraftverket. Vad av detta som är en konsekvens av det absoluta vattenflödet eller flödesförändringarna i kraftverket eller om det helt enkelt är beroende av laxens biologiska klocka kan jag inte svara på. Ett mönster med ökande mängd förflyttningar efter förändringar av turbinflöde, och då särskilt vid minskat flöde, har påvisats av Rivinoja et al. (21). Vad som är en typisk respons för lax i samband med att fisken upplever ett minskande flöde och därmed också en minskad vattenhastighet tycker jag bör vara förflyttningar för att finna optimala ståndplatser eller vandringsvägar uppströms. Att den totalt sett största mängden registreringar noteras av nedströmsvandrande laxar finner inte jag särskilt förvånande eftersom det kan bero på att laxen har olika vandringsstråk in mot tunnelutloppet och ut från detsamma. Jag gör det antagandet att laxar i sin uppströmsvandring följer utloppskanalens kanter, där man kan förvänta sig en lägre vattenhastighet, och sedan vänder in mot mitten och följer huvudflödet ut från tunnelutloppet. Samtidigt antyder data som visar att lax finns över hela utloppskanalens tvärsnitt (Figur 8) att fler uppströmsvandrande laxar registreras närmare land, vilket stödjer mitt antagande. För att få klarhet i om så är fallet bör dock flera studier genomföras där man på udden vid sammanflödet mellan torrfåran och kraftverksvattnet övervakar ett tvärsnitt av utloppskanalen (alltså spela in datasekvenser där ekolodet mäter tvärs över kanalen). Genom en sådan studie kan man klarlägga vilken väg fisken tar in mot turbinutloppet och därigenom skulle den även vara intressant vid planering och anläggning av fiskväg som diskuterats av Rivinoja (25) för att åstadkomma nya möjligheter för laxen att passera uppströms sammanflödesområdet. För att ytterligare förbättra analysen av laxens respons på flöden skulle man kunna nyttja flödesdata med högre upplösning, t.ex. med 15 minuters intervall, dock fanns endast timvärden att tillgå vid denna studie. Temperaturen har under både 24 och 25 varit i stort sett optimal för laxens uppströmsvandring, och data från Mills (1989) indikerar att intervallet 1-2 C oftast är gynnsamt även om Leonardsson et al. (25) nämner att populationer sannolikt är lokalt anpassade. År 25 kom temperaturtoppen lite tidigare än 24 men det har inte något av åren varit så varmt att laxens vandring bör ha påverkats negativt. Den skillnad som uppmättes i temperaturerna mellan kraftverksvatten och torrfåran (,7 C) är knappast 16

17 tillräckligt stor för att påverka fiskens vandring, vilket också påpekas av Lundqvist et al. (26). Eftersom de små temperaturskillnaderna mellan åren knappast har orsakat skillnader i laxens vandrings framgång mellan åren har jag nöjt mig med en enkel analys av temperaturen och inte vidare diskuterat dessa data. Tackord Jag vill rikta ett stort tack till Peter Rivinoja som fungerat som handledare under fältarbetet och kommit med goda idéer och uppmuntrat mig i analys- och skriv-arbetet. Kjell Leonardsson har besparat mig många timmars arbete genom att lära mig en hel del nyttiga applikationer i Excel samt introducerat mig i programvaran SonarPRO 5. Sist men inte minst vill jag tacka Hans Lundqvist som med stort intresse och engagemang jobbat fram medel för denna studie. Nils-Erik och Björn Sjöström och fiskodlingspersonalen (Åke, Gunnar och Melsy) i Norrfors tackas för gott samarbete. Utan Vattenfall AB s hjälp skulle inte denna studie kunna genomföras. Djurförsöksetiska nämden (CFN Dnr. A7-3 och A9-3) gav tillstånd till undersökningen. Vi tackar Elforsk, Naturvårdsverket, Fiskeriverket, Energimyndigheten, som via kontrakt V2-3 finansierade fältarbetet.. 17

18 Referenser Arnekleiv, J.O. & Kraabøl, M Migratory behaviour of adult fast-growing brown trout (Salmo trutta, L.) in relation to water flow in a regulated Norwegian river, Regulated Rivers: Research and Management 12, Buck, R.J.G & Hay, D.W The relation between stock size and progeny of Atlantic salmon (Salmo salar L.) in a Scottish stream. Journal of Fish Biology 24, Leonardsson, K., Belyaev, Y., Rivinoja, P. & Lundqvist, H. 25. Modelling upstream migration of Atlantic salmon as a function of environmental variables. Manuscript in Rivinoja, P. 25. Migration Problems of Atlantic Salmon (Salmo salar L.) in Flow Regulated Rivers. Doctor s dissertation. ISSS: ISBN: Lundqvist, H., Rivinoja, P., Leonardsson, K. & McKinnell, S. 26. Upstream passage problems for wild Atlantic salmon (Salmo salar) in a flow controlled river and its effect on the population. Hydrobiologia (accepted) Mills, D.H Ecology and management of Atlantic salmon. London, Chapman & Hall. 351 p. Rivinoja, P. McKinnel, S. & Lundqvist, H. 21. Hindrances to upstream migration of Atlantic salmon (Salmo salar) in a northern Swedish river caused by a hydroelectric powerstation. Regulated Rivers: Research & Management 17, DOI:1.12/rrr.67. Rivinoja, P., Leonardsson, K. & Lundqvist, H. 25. Migration success and migration time of gastrically radio-tagged versus PIT-tagged adult Atlantic salmon. Journal of Fish biology (In press). Rivinoja, P. 25. Migration Problems of Atlantic Salmon (Salmo salar L.) in Flow Regulated Rivers. Doctor s dissertation. Department of Aquaculture, Swedish University of Agricultural Sciences, Umeå. ISSS: ISBN: Thorstad, E.B., Økland F., Johnsen, B.O. & Næsje, T.F. 23a. Return migration of adult Atlantic salmon, Salmo salar, in relation to water diverted through a power station. Fisheries Management and Ecology 1, Thorstad, E.B., Økland F., Kroglund, F. & Jepsen, N. 23b. Upstream migration of Atlantic salmon on the River Nidelva, Southern Norway. Fisheries Management and Ecology 1, Östergren, J Lekvandring hos vilda honor av östersjölax (Salmo salar) i Vindelälven. Arbetsrapport, Institutionen för Vattenbruk. Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå. 18

Flödesregimens effekt på laxens vandring i ett bypass system: observationer och modellering av förutsättningar för passage av kraftverksbyggnader

Flödesregimens effekt på laxens vandring i ett bypass system: observationer och modellering av förutsättningar för passage av kraftverksbyggnader Flödesregimens effekt på laxens vandring i ett bypass system: observationer och modellering av förutsättningar för passage av kraftverksbyggnader Av Hans 1 Lundqvist, Lars 2 Bergdahl, Kjell 1 Leonardsson,

Läs mer

Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan?

Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan? Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan? Fallstudie Ljusnan -2+1 Lek på specifika ytor Uppströms lekvandring efter 1-3 år i havet Nedströms vandring smolt efter 1-4 år, kelt efter lek (höst

Läs mer

RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson

RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet Kjell Leonardsson Lycksele 2014-05-07 Fiskvägars effektivitet och passageförluster vid kraftverk RIP? Litteratursammanställningar av passageeffektiviteter

Läs mer

Havsöringens (Salmo trutta) och laxens (Salmo salar) lekområden och lekvandring i Vindelälven och Piteälven.

Havsöringens (Salmo trutta) och laxens (Salmo salar) lekområden och lekvandring i Vindelälven och Piteälven. Havsöringens (Salmo trutta) och laxens (Salmo salar) lekområden och lekvandring i Vindelälven och Piteälven. Av Caroline Pouchard, SLU, Skoglig magister 99/03 Institutionen för Vattenbruk 901 83 Umeå Examensarbete

Läs mer

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Eva Bergman Kau, Avdelningen för biologi NRRV (NaturResurs Rinnande Vatten) Europeiska unionen Europeiska regional utvecklingsfond Vilka

Läs mer

Laxens uppströmsvandring i den restaurerade och flödesreglerande Umeälvens nedre del

Laxens uppströmsvandring i den restaurerade och flödesreglerande Umeälvens nedre del Faculty of Forest Science Laxens uppströmsvandring i den restaurerade och flödesreglerande Umeälvens nedre del The upstream migration of Atlantic Salmon in the restored and flow regulated lower part of

Läs mer

Öringracet: Radiomärkning för att följa havsöringens lekvandring i Vindelälven och Piteälven.

Öringracet: Radiomärkning för att följa havsöringens lekvandring i Vindelälven och Piteälven. Öringracet: Radiomärkning för att följa havsöringens lekvandring i Vindelälven och Piteälven. Rapport 1, 2003. Av Johan Östergren, Institutionen för Vattenbruk, SLU, 90183 Umeå Projektet är en del av en

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008 Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander

Läs mer

2006 inleddes förhandlingarna om förlikning av Stornorrforsmålet

2006 inleddes förhandlingarna om förlikning av Stornorrforsmålet 2006 inleddes förhandlingarna om förlikning av Stornorrforsmålet 1958 byggs Stornorrfors kraftverk Ingen dom på skada för fisket i Vindelälven 1999 Förhandlingar i domstol (Vattenfall hävdar att fisket

Läs mer

Sammanfattning. Introduktion

Sammanfattning. Introduktion Sammanfattning Det främsta syftet med studien är att belysa problematiken för lax- och öringsmolt att hitta förbi kraftstationer. I studien har fisktrappan vid Jonsereds kraftstation vid Säveån väster

Läs mer

Laxens nedströmsvandring mot fiskavledare till Stornorrfors fisktrappa i Umeälvens nedre del

Laxens nedströmsvandring mot fiskavledare till Stornorrfors fisktrappa i Umeälvens nedre del 1 Laxens nedströmsvandring mot fiskavledare till Stornorrfors fisktrappa i Umeälvens nedre del Hans Lundqvist 1, Kjell Leonardsson 1, Dan-Erik Lindberg 1, Stig Westbergh 2, Åke Forssén 3 och J. Gunnar

Läs mer

Säkerheten vid våra kraftverk

Säkerheten vid våra kraftverk Säkerheten vid våra kraftverk Tillsammans kan vi öka säkerheten Ett vattenkraftverk är mäktigt att uppleva på nära håll. Det ger respekt och förståelse för naturens krafter. Vi på Vattenfall vill gärna

Läs mer

Samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar: Problem och Möjligheter. Bengt Kriström Professor i Naturresursekonomi SLU-Umeå www-sekon.slu.

Samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar: Problem och Möjligheter. Bengt Kriström Professor i Naturresursekonomi SLU-Umeå www-sekon.slu. Samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar: Problem och Möjligheter Bengt Kriström Professor i Naturresursekonomi SLU-Umeå www-sekon.slu.se\~bkr Uppläggning Samhällsekonomisk lönsamhetsbedömningar Exempel

Läs mer

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010 RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård

Läs mer

AMMARNÄSPROJEKTET 2009-2012

AMMARNÄSPROJEKTET 2009-2012 AMMARNÄSPROJEKTET 2009-2012 En sammanställning av studier på vandrande stor öring i övre Vindelälven Erik Spade & Peter Rivinoja 2012 Foto: Erik Spade INTRODUKTION Bakgrund Målet med dagens fiskeförvaltning

Läs mer

Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013

Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013 Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013 För att öka antalet laxar på lekområdena så fångade Nissans Vänner (N.V.) och flyttade upp fisk under ett par helger i oktober. Mattias Höjman och Arne Anderssen vittjar

Läs mer

Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013

Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013 Institutionen för biologi och miljö Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013 Jonas Nilsson Oktober 2013 ISSN 1402-6198 Rapport 2013:10 Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck

Läs mer

Utvärdering av omlöp vid Finsjö i Emån.

Utvärdering av omlöp vid Finsjö i Emån. Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Mikael Bengtsson Utvärdering av omlöp vid Finsjö i Emån. Evaluation of natural fishways at Finsjö in the River Emån Examensarbete 10/20 poäng Biologi Datum/Termin:

Läs mer

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012 I. Naturlig reproduktion - Klarälven (Vänerlaxens fria gång) - Gullspångsälven II. Anvisningar 2012 Informationsmöte, Lidköping 12-04-18 Pär Gustafsson Vänerlaxens fria gång Klarälvslaxen Glacialrelikt

Läs mer

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Höjd över havet (m) Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Bakgrund Den laxförande delen av Nissan sträckte sig förr från havet ca 11 mil upp till Nissafors (ovanför Gislaved).

Läs mer

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Lund 2002-11-22 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com

Läs mer

Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU):

Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU): Dagens presentation Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU): Åtgärder för ålyngel FORMAS Experiment på avledare Kungsrännan i Älvkarleby Jonas

Läs mer

Slutrapport Projekt 3b-3b2 Laxens nedströmsvandring mot fiskavledare till Stornorrfors fisktrappa

Slutrapport Projekt 3b-3b2 Laxens nedströmsvandring mot fiskavledare till Stornorrfors fisktrappa 1 Slutrapport Projekt 3b-3b2 Laxens nedströmsvandring mot fiskavledare till Stornorrfors fisktrappa Hans Lundqvist 1, Kjell Leonardsson 1, Dan-Erik Lindberg 1, Stig Westbergh 2 och Åke Forssén 3 1 Institutionen

Läs mer

Hur påverkas migrerande fiskar av vattenkraftverk och dammar?

Hur påverkas migrerande fiskar av vattenkraftverk och dammar? Hur påverkas migrerande fiskar av vattenkraftverk och dammar? Erik Johansson Independent Project in Biology Självständigt arbete i biologi, 15 hp, vårterminen 2015 Institutionen för biologisk grundutbildning,

Läs mer

Vänerlaxens fria gång

Vänerlaxens fria gång Vänerlaxens fria gång Redovisning av fältarbetet 2011-2012 Eva Bergman, Olle Calles, Larry Greenberg, Anna Hagelin, Johnny Norrgård, Daniel Nyqvist, John Piccolo Naturresurs rinnande vatten Karlstads universitet

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

Temperaturens inverkan på överlevnad av rödingrom vid Kälarnestationen: effekter av långsiktig temperaturökning.

Temperaturens inverkan på överlevnad av rödingrom vid Kälarnestationen: effekter av långsiktig temperaturökning. 1 Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Temperaturens inverkan på överlevnad av rödingrom vid Kälarnestationen: effekter av långsiktig temperaturökning. 1 Eva Brännäs,

Läs mer

Vattenkraften och miljön

Vattenkraften och miljön Vattenkraften och miljön Elforsk slutseminarium 20-21 oktober 2010 Richard Holmgren Miljöchef Vattenfall Vattenkraft AKKATS Kraftstation Jokkmokk Vattenfall AB Vattenfall Vattenkraft i siffror Vattenfall

Läs mer

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske

Läs mer

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010 Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun arbetat med underhåll och reparationer av fiskvägar samt ny kulvert i omlöpet i Grannebyån. De vattendrag som vi arbetat

Läs mer

Syfte. Syfte. Utgångspunkter. Vattenkraft och Miljö. Workshop om framtida forskning om vattenkraft och miljö

Syfte. Syfte. Utgångspunkter. Vattenkraft och Miljö. Workshop om framtida forskning om vattenkraft och miljö Syfte Workshop om framtida forskning om vattenkraft och miljö Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Fiskeriverket samt vattenkraftföretag har gemensamt under sex år finansierat forskning inom ramen för

Läs mer

Problematiken kring flergångslekare av Lax, Öring och Steelhead

Problematiken kring flergångslekare av Lax, Öring och Steelhead Problematiken kring flergångslekare av Lax, Öring och Steelhead i vildlaxförande stora flödesreglerade vattendrag Hans Lundqvist, Kjell Leonardsson, John Williams, Johan Östergren, Gustav Hellström och

Läs mer

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs? Miljöanpassning av vattenkraften Har vi de verktyg som behövs? Förutsättningar vattenkraft Årlig genomsnittsprod. 65 TWh av ca 165 totalt Även småskalig relevant, speciellt avseende effekttoppar i S. Sverige

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon

Läs mer

Sammanställning av fiskvandring förbi Fällfors, Byskeälven

Sammanställning av fiskvandring förbi Fällfors, Byskeälven 2016 Sammanställning av fiskvandring förbi Fällfors, Byskeälven Datum: 2017-02-27 1 Sammanfattning Under 2016 passerade totalt 7280 laxar och 264 öringar förbi Fällfors i Byskeälven. Vandringen var som

Läs mer

Programmet har letts av en styrelse med följande sammansättning: Lars Hammar/ Cristian Andersson (programledare, adjungerad)

Programmet har letts av en styrelse med följande sammansättning: Lars Hammar/ Cristian Andersson (programledare, adjungerad) 9$77(1.5$)70,/-g())(.7(5c7*b5'(5 2&+.2671$'(5,185(*/(5$'(9$77(1 (7$33 6OXWUDSSRUWPDUV (OIRUVNUDSSRUW ZZZYDWWHQNUDIWPLOMRQX ) URUG Programmet "Vattenkraft - miljöeffekter, åtgärder och kostnader i nu reglerade

Läs mer

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden Åtgärder utan betydande produktionspåverkan 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden Hur tänkte vi? Innovativt - Att praktiskt i fält lokalisera var naturvärde och biologisk mångfald finns bevarad och

Läs mer

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd

Läs mer

Wetterstad Consulting AB Träbena Vattenkraftverk Produktion, produktutveckling. Uppfinningar

Wetterstad Consulting AB Träbena Vattenkraftverk Produktion, produktutveckling. Uppfinningar Wetterstad Consulting AB Träbena Vattenkraftverk Produktion, produktutveckling. Uppfinningar Bixia Miljöfond stödjer projekten, löpnr. 2012-1, 2013-6, 2014-M16, 2015-M14. Denna rapport är en redovisning

Läs mer

Avrinning. Avrinning

Avrinning. Avrinning Avrinning Avrinning När nederbörden nått marken kommer den att söka söka sig till allt lägre liggande nivåer. Först bildas små rännilar och som efterhand växer till bäckar och åar. När dessa små vattendrag

Läs mer

Ålvandring till Kåsjön åtgärdsplan för Kåbäcken

Ålvandring till Kåsjön åtgärdsplan för Kåbäcken Ålvandring till Kåsjön åtgärdsplan för Kåbäcken Ragnar Bergh Handledare: Johan Höjesjö Kontaktperson: Stefan Larsson Examensarbete 30 hp, Zoologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Innehållsförteckning

Läs mer

Märkning av havsöring och lax i Emån

Märkning av havsöring och lax i Emån Märkning av havsöring och lax i Emån 2001-2010 Länsstyrelsen i Kalmar län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

2011-09-12. En uppföljning. författare Ingvar Lagenfelt

2011-09-12. En uppföljning. författare Ingvar Lagenfelt 2011-09-12 En uppföljning författare Ingvar Lagenfelt Omslaget: Utsättning av ål från tankbil. Drygt 4000 ålar kördes på lastbil från olika fisken i Vänern för utsättning nedströms kraftstationen i Lilla

Läs mer

Rapport 2009:27. Ål i Göta älv, Säveån och Rolfsån Telemetristudier på blankålsvandring

Rapport 2009:27. Ål i Göta älv, Säveån och Rolfsån Telemetristudier på blankålsvandring Rapport 2009:27 Ål i Göta älv, Säveån och Rolfsån Telemetristudier på blankålsvandring Rapportnr: 2009:27 ISSN: 1403-168X Text: Ingvar Lagenfelt och Håkan Westerberg, Fiskeriverket, mars 2009 Foto omslag:

Läs mer

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat två vattendrag. De inventerade vattendragen är Lahällabäcken som mynnar i Lökebergskile samt Tjuvkilsbäcken.

Läs mer

Beteende hos blankål vid fångst och transport förbi kraftverk i Lagan och Mörrumsån

Beteende hos blankål vid fångst och transport förbi kraftverk i Lagan och Mörrumsån Beteende hos blankål vid fångst och transport förbi kraftverk i Lagan och Fiskeriverket november 28 Ingvar Lagenfelt Håkan Westerberg Fiskeriverket, utredningskontoret Göteborg 2 Sammanfattning Rekryteringen

Läs mer

Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg

Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg Kommentarer Dalälven Österdalälven Hösthån: Hösthån regleras av kraftverket Båthusströmmen, ett kraftverk som bidrar med så pass mycket

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Test av sälgaller i pushup-fälla Malin Hemmingsson och Sven Gunnar Lunneryd, Kustlaboratoriet, Fiskeriverket

Test av sälgaller i pushup-fälla Malin Hemmingsson och Sven Gunnar Lunneryd, Kustlaboratoriet, Fiskeriverket Test av sälgaller i pushup-fälla 2008-02-20 Malin Hemmingsson och Sven Gunnar Lunneryd, Kustlaboratoriet, Fiskeriverket Introduktion Pushup-fällan är idag ett etablerat redskap för fiske efter lax från

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2012 Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna

Läs mer

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan PM 1 (17) 48 Miljöanalys Pär Granström 026-17 12 40 per.granstrom@x.lst.se Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan Förord Detta förslag

Läs mer

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014 FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014 Den nya avledaren i Strömsbro har väckt stort intresse. ar på väg uppför lek i Testeboån. Arbetet med fiskevården i Testeboån sker i samverkan mellan fiskeförvaltaren

Läs mer

The Dundee Hydrological Regime Alteration Method (DHRAM) Åsa Widén

The Dundee Hydrological Regime Alteration Method (DHRAM) Åsa Widén The Dundee Hydrological Regime Alteration Method (DHRAM) Metod DHRAM är en metod för att mäta graden av mänsklig påverkan på den naturliga flödesregimen relaterat till nuvarande flödesregim. Mätningen

Läs mer

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat

Läs mer

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD ,QOHGQLQJ Havsöringen tillhör familjen laxfiskar, 6DOPRQLGDH. Det är en kraftigt byggd fisk

Läs mer

Metoder för att kvantifiera ekologiska effekter av miljöåtgärder i reglerade vattendrag

Metoder för att kvantifiera ekologiska effekter av miljöåtgärder i reglerade vattendrag Metoder för att kvantifiera ekologiska effekter av miljöåtgärder i reglerade vattendrag Kjell Leonardsson Peter Rivinoja, (Andreas Gyllenhammar) Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå Minimitappning & ekologiskt

Läs mer

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB 2014-05-09 2 (12) 1 INLEDNING... 4 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 3 LOKALISERING... 5 4 HYDROLOGISKA DATA...

Läs mer

Beteende inför lek hos odlad respektive vild lax (Salmo salar L.) i Klarälven.

Beteende inför lek hos odlad respektive vild lax (Salmo salar L.) i Klarälven. Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Petra Wognum Beteende inför lek hos odlad respektive vild lax (Salmo salar L.) i Klarälven. Biologi C-uppsats Datum/Termin: HT2011 Handledare: Larry Greenberg

Läs mer

Förbättring av Lax- och Havsöringbestånden i Vindelälven- Ett åtgärdsförslag

Förbättring av Lax- och Havsöringbestånden i Vindelälven- Ett åtgärdsförslag Förbättring av Lax- och Havsöringbestånden i Vindelälven- Ett åtgärdsförslag Henrik Sandström, Kjell-Ali Wallin, Björn Svensson, Stig Westbergh och Hans Lundqvist Rapport från Vindelälvens Fiskeråd 2002-03-23

Läs mer

Samtliga inventerade vattendrag

Samtliga inventerade vattendrag Samtliga inventerade vattendrag Figur 1. Karta över samtliga vattendrag som biotopkarterades i Örebro län år 2004. 10 Strömförhållande Sammantaget i alla inventerade vattendrag är strömförhållanden med

Läs mer

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Lillån vid Vekhyttan Figur 1. Lillån vid Vekhyttan Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e3h, 10e3i, 10e2i och 10e1i Vattenförekomst: SE655904-144254 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121086 Inventeringsdatum: 30

Läs mer

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2012. 22 Statistiska centralbyrån

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2012. 22 Statistiska centralbyrån Väder Weather Väder Statistisk årsbok 2012 2 Väder Weather Sida Page 2.1 Väder...23 Weather 2.2 Rekord i väder...24 Weather records 2.3 Klimat i förändring...25 A changing climate 2.4 Årsmedeltemperaturen

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12) Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad

Läs mer

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?

Läs mer

Faktorer som påverkar kläckningsresultat hos odlad röding

Faktorer som påverkar kläckningsresultat hos odlad röding 1 Rapport från Mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Faktorer som påverkar kläckningsresultat hos odlad röding 1 Henrik Jeuthe, 1 Jan Nilsson, 2 Torleif Andersson & 1 Eva Brännäs

Läs mer

Årsrapport 1 (4) POWER/REN/BD/Environment/Fisheries Marco Blixt FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012

Årsrapport 1 (4) POWER/REN/BD/Environment/Fisheries Marco Blixt FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012 Årsrapport 1 (4) FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012 1 FÅNGST OCH ARTFÖRDELNING Fiskfällan har varit i drift under tidsperioden 2012-06-11 --- 2012-09-27. 1.1 Total fångst 2012 Art/Stam Honor Hanar Totalt

Läs mer

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering 2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg

Läs mer

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder

Läs mer

Fallbacks betydelsen av vandringstid för Atlantlax (Salmo salar L.) som faller nedströms vandringshinder

Fallbacks betydelsen av vandringstid för Atlantlax (Salmo salar L.) som faller nedströms vandringshinder Fallbacks betydelsen av vandringstid för Atlantlax (Salmo salar L.) som faller nedströms vandringshinder Fallbacks the importance of migration time for Atlantic salmon (Salmo salar L.) that fall downstream

Läs mer

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Kalle Gullberg Erfarenheter från ett fiskvandringsprojekt Kortkurs: Bygg Din egen ålfälla Laxförvaltning ökat behov av dataunderlag Skräckfilm Fiskvandring

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1). Svartälven Avrinningsomr.: Gullspångsälv. 61-138 Terrängkartan: 12ed, 11e9d, 11e8d, 11e8e, Vattenförekomst: SE663193-14263 11e7e, 11e7f, 11e6f, 11e5f, 11e2f, 11e2g, 11eg, Vattendragsnummer: 13814 11gh,

Läs mer

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Inventering gjordes 2013-07-25 av Per Ingvarsson på Naturcentrum AB med medhjälpare Oscar Ingvarsson. Sträckan som undersöktes

Läs mer

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14) Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid

Läs mer

10. Relativitetsteori Tid och Längd

10. Relativitetsteori Tid och Längd Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur är en

Läs mer

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014 Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014 Lunds kommun Lund 2014-09-01 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se

Läs mer

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010 Peter Gustafsson 21-6-17 Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 22-21 Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 18, 59 54 Sturefors Tel: 72-79268 Hemsideadress: www.ekologi.nu

Läs mer

UPPFÖLJNING AV GJUTNING I GRYTOR I TORRFÅRAN VID HEDNÄS KRAFTSTATION, ÅBYÄLVEN SKELLEFTEÅ KOMMUN, VÄSTERBOTTENS LÄN

UPPFÖLJNING AV GJUTNING I GRYTOR I TORRFÅRAN VID HEDNÄS KRAFTSTATION, ÅBYÄLVEN SKELLEFTEÅ KOMMUN, VÄSTERBOTTENS LÄN UPPFÖLJNING AV GJUTNING I GRYTOR I TORRFÅRAN VID HEDNÄS KRAFTSTATION, ÅBYÄLVEN SKELLEFTEÅ KOMMUN, VÄSTERBOTTENS LÄN Peter Lundström oktober 2014 Miljötjänst Nord AB Bondevägen 4 923 32 Storuman Mobil.

Läs mer

Ny vattenkraftstation i nedre delen av Iggesundsån

Ny vattenkraftstation i nedre delen av Iggesundsån Ny vattenkraftstation i nedre delen av Iggesundsån SAMMANFATTNING Holmen Kraft AB äger tre vattenkraftstationer som ligger i anslutning till Iggesunds samhälle. De tre vattenkraftstationerna heter Järnfallet,

Läs mer

Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008

Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008 Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008 Emåförbundet 2008 På uppdrag av Norrköpings kommun T. Nydén & P. Johansson Inledning Pjältån 2008 Denna rapport redovisar översiktligt genomförda

Läs mer

VATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T

VATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T VATTENKRAFT INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T 2017 Information om renovering av Långforsens vattenkraftstation 1 LÅNGFORSEN IDAG KRAFTVERK 33M3/S 8M3/S Oförändrad vattenmängd Vi vill renovera stationen där

Läs mer

Rapport Inventering flodpärlmusslor 2011 Storumans kommun

Rapport Inventering flodpärlmusslor 2011 Storumans kommun 2011-12-21 Rapport Inventering flodpärlmusslor 2011 Storumans kommun Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Flodpärlmusslans utbredning inom Storumans kommun är till stor del okänd. Flodpärlmusslor

Läs mer

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT DELRAPPORT 1 KOMPENSATION AV REPRODUKTIONSSKADOR PÅ FISK GENOM FISKUTSÄTTNINGAR 2012-05-15 Mats Larsson VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft

Läs mer

Ålens vandring förbi tre kraftverk i Rönne å - en förstudie avseende utvandringslösningar

Ålens vandring förbi tre kraftverk i Rönne å - en förstudie avseende utvandringslösningar Ålens vandring förbi tre kraftverk i Rönne å - en förstudie avseende utvandringslösningar Skånska Energi Vattenkraft AB Krafttag ål Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad

Läs mer

Identifiering av lek- och övervintringsområden för lax (Salmo salar) och öring (Salmo trutta) i Klarälven

Identifiering av lek- och övervintringsområden för lax (Salmo salar) och öring (Salmo trutta) i Klarälven Identifiering av lek- och övervintringsområden för lax (Salmo salar) och öring (Salmo trutta) i Klarälven Identification of spawning grounds and overwintering areas for salmon (Salmo salar) and trout (Salmo

Läs mer

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ). Hörksälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 12f1a, 12f0a, 11e9j och 11f9a Vattenförekomst: SE664838-144980 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 122882 & 1228821 Inventeringsdatum: 3

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i

Läs mer

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Peter Gustafsson 20080715 Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 108, 590 54 Sturefors Tel: 0702792068 Hemsideadress: www.ekologi.nu Email: peter@ekologi.nu

Läs mer

Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde. Botkyrka

Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde. Botkyrka Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde Botkyrka Sportfiskarna Tel: 08-704 44 80, fax: 08-795 96 73 E-post: rickard.gustafsson@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39

Läs mer

Hur påverkar ålder och fetthalt laxsmoltens utvandring till havet?

Hur påverkar ålder och fetthalt laxsmoltens utvandring till havet? Hur påverkar ålder och fetthalt laxsmoltens utvandring till havet? Pär Dahlgren Examensarbete i biologi 15 hp Avseende kandidatexamen Rapporten godkänd: 2015-01-16 Handledare: Pär Byström How does age

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39

Läs mer

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 35 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 211-5-21 Sten Lindell 21/286/24 1. Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Läs mer

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Upplägg Bakgrund: beståndsövervakning, biologisk rådgivning och

Läs mer

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för

Läs mer

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén Umeälven Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess Åsa Widén Projektledare Umeälven Kartläggning av Maximal Ekologisk Potential i Umeälven www.umealven.se Arbetet sker

Läs mer

Årsrapport GPS-rådjur på Öland 2014/2015; Rörelse, reproduktion och överlevnad

Årsrapport GPS-rådjur på Öland 2014/2015; Rörelse, reproduktion och överlevnad Årsrapport GPS-rådjur på Öland 2014/2015; Rörelse, reproduktion och överlevnad Göran Ericsson, Wiebke Neumann, Lars Edenius, Jonas Malmsten A, Kent Nilsson, Fredrik Stenbacka, Jon Arnemo B, Navinder Singh,

Läs mer

Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang. Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen

Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang. Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen ista Droppen är ett drygt tvåårigt filmprojekt som handlar om ekologi, fiskevård, ekoturism och hur stor negativ påverkan

Läs mer