Beteende inför lek hos odlad respektive vild lax (Salmo salar L.) i Klarälven.
|
|
- Ulla Svensson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Petra Wognum Beteende inför lek hos odlad respektive vild lax (Salmo salar L.) i Klarälven. Biologi C-uppsats Datum/Termin: HT2011 Handledare: Larry Greenberg Examinator: Björn Arvidsson Löpnummer: 12:52 Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax Information@kau.se
2 Sammanfattning I många reglerade vattendrag har man satt ut odlad lax för att kompensera för förluster av vild lax. Dock har det framkommit i många fall att odlad fisk inte alltid beter sig som vild fisk och därmed kompenserar inte fullt ut för förlusten av vild fisk. Syftet med denna studie var att jämföra simbeteende inför lek, val av lekplatsområde och kroppsstorlek mellan vild och odlad lax i Klarälven. Beteendet inför lek analyserades med hjälp av radiotelemetri. Laxen fångades vid Forshaga vattenkraftverk, radiomärktes och släpptes ut i älven vid Ekshärad, 107 km från Klarälvens mynning. Fasta radioantenner utplacerad vid sju olika ställen vid älven registrerade förbipasserande radiomärkt lax. Radiopejling med bil var tredje dag kompletterade de registreringar som gjordes med de fasta radioantennerna. Utan att delta i lek eller stanna kvar i älven simmade 71 % odlad och 6 % vild lax nedströms från utsläppningsstället och förbi första nedre kraftverket, Edsforsen. I medel stannade vändande lax kvar ovanför kraftverken i 22,5 dagar. Odlad lax hade ett signifikant skild simmönster från vild lax med mer rörelse upp och ner i älven. Odlad lax var signifikant kortare och vägde mindre i förhållande till vild lax. En högre andel vild lax 94 % än odlad 24 % registrerades vid lekplatserna. Odlad lax lekte vid samma lekområden och inom samma tidsintervall som vild lax. Abstract In many regulated rivers, authorities have stocked hatchery salmon to compensate for loss of wild populations. However, hatchery fish have not always behaved as wild fish do, and stocking them has not always fully compensated for the loss of wild fish. The purpose of this study was to compare swimming behaviour in the river before spawning, the choice of spawning areas and body size between wild and hatchery-reared salmon in the river Klarälven. Salmon behaviour in the river before spawning was analyzed using radio telemetry. The salmon were caught at Forshaga power plant, radio-tagged and returned to Klarälven at Ekshärad, 107 km from the river s mouth. Permanent stations with antennas were deployed at seven different locations along the river, to register all radio-tagged salmon. In addition manual tracking from a car was performed every three days, supplementing data from the permanent stations. Without participation in spawning or remaining in the river 71 % hatchery-reared and 6 % wild salmon swam downstream and were registered at the first power plant downstream of their site of release. The average period the returning salmons stayed above the power plants was 22.5 days. Hatchery-reared salmon had significantly more and longer up- and downstream movements than wild salmon in the river. Hatchery-reared salmon were significantly shorter and weighed less than wild salmon. A higher percentage of wild salmon (94 %) than hatchery-reared salmon (24 %) were registered at the spawning grounds. Hatchery-reared salmon spawned at the same spawning grounds and at the same time period as wild salmon. 2
3 Inledning Laxens vuxna livsstadium består av en längre tillväxtperiod till havs och med förmåga att återvända med hög precision till sin hemälv inför lek, även om ett fåtal söker sig till andra älvar (Heggberget et al. 1988; Jonsson et al. 1991). Laxens lokaliseringsförmåga till sin hemälv skapas av en inlärningsprocess som sker vid utvandring som smolt (ung fisk som utvandrar för första gången från älven till havet) (Hansen et al. 1994). Laxen lär känna igen sin älv med hjälp av luktorganen och associerade sköldkörtelhormon (Dittman & Quinn 1996; Lema & Nevitt 2004). I opåverkade älvsystem så urskiljs tre efterföljande faser som sker innan lek: 1, migrationsfas med perioder av simning alternerande av stationära perioder, 2, sökfas med rörelse både uppströms och nedströms och 3, en lång uppehållande period som brukar kalllas för holding phase (Heggberget et al. 1988; Karppinen et al. 2004; Økland et al. 2001). För lax är sökfasen viktig för att välja lekplats, lokalisera en position i avvaktande på lek samt finna en potential partner (Økland et al. 2001). Sökbeteendet är också en del i en orienteringsmekanism som hjälper laxen att återvända till samma område i älven där de föddes (Thorstad et al. 2008). Under sökfasen har odlad vuxen lax ett mer kringflackande rörelsemönster i älven vid migration uppströms jämfört med vild lax ( Jokikokko 2002; Jonsson et al. 1990; 1991). Dessutom simmar odlad lax längre upp i vattendragen än vild lax och är inte målsökande till en special lekplats så som vild lax är (Thorstad et al. 1998). En studie av Carr et al. (2004) visar också att bassängodlad lax återvänder i sökfasen till det ställe i älven där de släpps ut som smolt, i stället för att ta del i lek vid för dem okända älvområden. Under leken har odlad lax svårare att konkurrera om partners och har också lägre reproduktionsframgång samt blir mer skadade än deras vilda motsvarighet vid lekplatserna (Fleming et al b; 1997; Jonsson et al. 1990; Jonsson 1997). Fleming & Einums (1997) studie visade att odlade hanar under leken var mindre aggressiva, uppvaktade mindre och deltog i lek mindre än vilda hanar. I samma studie fann de också att odlade vuxna honor uppnådde endast 1/3 reproduktionsframgång i jämförelse med vilda. Samma resultat bekräftas av Fleming et al. (2000) med endast 16 % reproduktionsframgång för odlad lax under lek i jämförelse med vild lax. Dessutom återvänder odlad lax oftare till havet utan att ha lekt och de leker senare under säsongen än vild lax ( Jonson et al. (1991); Økland et al I Klarälven används kompletterande stödodling av lokal vildfödd lax för att ersätta förlust av lax till följd av kraftverksutbyggnad med frånvaro av lekfisktrappor uppströms samt förlust av smolt vid vattenkraftsturbinerna vid utvandring till Vänern. Efter cirka 1 4 år i Vänern återvänder laxen till Forshaga där den fångas vid en tidigare fisktrappa som i dag används som fångstfälla. Odlad och vild vuxen lax transporteras från fångstfällan förbi åtta kraftverk för att möjliggöra lek vid lekplatser i Klarälven. Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader i beteendet inför lek samt vid val av lekplats mellan odlad respektive vild lax i Klarälven. Hypotes är att odlad lax uppvisar skillnader i simmönster inför lek, med mer rörelse upp och ner i älven än vild lax. Proportionerna av odlad och vild lax som tar del i lek väntas vara lägre hos odlad lax. Val av lekplatsområde däremot förväntas vara samma för bägge grupperna. Metod och material I Norge från sjön Femund rinner älven Trysilelva i 160 km innan den når Sverige och byter namn till Klarälven. Klarälven rinner 300 km och mynnar ut i Vänern vid Karlstad. Avrinningsområde är totalt km 2, varav km 2 finns i Sverige (Nationalencyklopedin 2011). I Klarälven finns nio stycken vattenkraftverk med frånvaro av fisktrappor som förhindrar lekfisk att vandra till de mest förväntade lekområden längre upp i älven. Kraftbolagen i Klarälven är enligt lag skyldig att till viss mån kompensera utebliven naturlig produktion av laxyngel genom stödodling och utsättning av smolt. Odlingen sker i Gammelkroppa utanför Filipstad och inte i anslutning till Klarälvens vatten. Odlad lax sätts ut som smolt nedanför Forshagas kraftverk med utvandring till Vänern. Vild och odlad lax börjar migrera uppströms inför lek efter midsommar och fångas i en fångstfälla vid Forshaga kraftverk. Ungefär 1000 laxar transporterades upp hösten 2011 med fördelning 35/65 % odlad och vild lax (Klas Jarmuzewski, pers. comm.). Leken pågår under september och oktober, ofta med kulmen i mitten av oktober. Primära lekområden i Klarälven är mellan Sysslebäck och Strängforsen samt biflödet Höljån (Mikael Hedenskog, pers.comm.). Strängforsen och Höljån har delvis restaurerats åren Under september månad i år var det höga vattenflöden i Klarälven till följd av ökad nederbörd, vilket fick kraftverken att öppna sina dammluckor och släppa stora mängder spillvatten. Trettio stycken laxar, 16 vilda och 14 odlade, fångades i fiskfällan vid Forshaga och radiomärktes den 16 till 17 augusti Odlad lax skiljs från vild lax genom att fettfenan är borttagen hos odlad lax. Märk- 3
4 till Ekshärads campingplats (83 km), och släpptes ut i Klarälven. Sju stycken fasta radioantenner med mottagare av märke ATS modell R45XX, fastmonterades vid Edsforsen, Stöllet, Ambjörby, Ransby, ovanför Höljes, Pellets Fabriken vid den grävda kanalen nedanför Höljesdammen och Höljån, för att detektera signaler från förbipasserande radiomärkta laxar (figur 1). Radiomärkta fiskar pejlades manuellt var tredje dag från bil fram tills lek var över. Förekomst av lax registrerades på en karta över området med GPS koordinater (WGS 84) och information sammanställdes i Excel. Leken definierades vara avslutad när fisken började simma från lekområdena efter ha befunnit sig där i en holding phase samt efter att vattentemperaturen sjunkit till 4 C. Elfiskedata från Klarälven och dess biflöden, åren , erhölls från Värmlands Länsstyrelse, och användes sedan för bedömning av var lekplatserna fanns. figur 1. Karta över Klarälven med sju utplacerade fasta antenner, indikerade med triangel. ningen av fisk utfördes i ett rör med vatten, och fiskens huvud hölls i mörker under märkningen. Telemetrisändaren är av märke ATS, modell nr F2120, med bredd 21 mm, längd 52 mm och tjocklek 11 mm. Varje sändare är utrustad med en unik frekvens fördelade inom ett frekvensområde mellan MHz. Ingen smärtlindring eller lugnande gavs fisken innan märkning. Sändarens vikt var på 16 g och är inom rekommenderad nivå, 3 % av fiskens vikt, för att minimera att sändaren påverkar laxens simförmåga (Thorstad et al. 2000). Vid märkningen mättes också vikt och längd på fisken. Laxen kördes direkt efter märkning i en tank fylld med syresatt vatten Dessa trettio radiomärkta laxar utgjorde ett stickprov av ett större material baserat på 64 fiskar (Anna Hagelin, unpubl. Data). Data från dessa 30 laxar användes för att studera simmönster, deltagande i lek samt för analys av storleksskillnader mellan vild och odlad lax. Data registrerade av fasta monterade antenner samt från bilpejling sammanställdes i Excel och på en karta. Laxarna delades in i fyra grupper utifrån deras simmönster i älven. En grupp, efter en viss återhämtning efter släppts i älven vid Ekshärads camping, simmade raka vägen upp till lekområdena (rakt upp). En annan grupp laxar simmade rakt nedåt i älven från utsläppningsområdet vid Ekshärads och gick förbi Edsforsens kraftverk eller dog på kraftverkets galler framför turbinerna (rakt ut). En tredje grupp laxar simmade upp och ner i älven i stora svängar innan de gick förbi eller fastnad vid Edsforsens kraftverksgaller (upp-ner-ut). Den fjärde gruppen simmade också upp och ner i älven i stora svängar men stannade kvar i älven vid välkända lekplatsområden (upp-ner-kvar). Chi-square test användes för att testa om simmönster skiljde sig mellan odlad och vild lax. Andelen odlad och vild lax som deltog i lek jämfördes procentuellt mellan grupperna. Skillnaderna i vikt och längd för vild och odlad lax analyserades med t-test. Registrerade data från fasta antenner och bilpejling som sammanställts på karta användes för observation av var laxen lekte i älven. Statistiska beräkningarna utfördes i Excel (Microsoft Corp. 2010). 4
5 Resultat Vild lax vägde mer (medel av 4375 g + 796,3 g (1SD)) och var längre (medel av 71,3 + 7,4 cm) än odlad lax (3415 g g; och 62,9 + 8,5 cm). Dessa skillnader i vikt och längd var signifikanta (t-test: t = 2,529, p < 0,02, fg = 28). Ingen signifikant skillnad fanns i vikt och längd mellan honor och hanar (t-test: p > 0,05). Odlad lax skiljde sig från vild lax med avseende på simmönster, där simmönster för odlad lax kännetecknades av upp och ner simningar med stora svängar i älven vid uppströms migration (Fig. 2). Endast två odlade laxar, av 14 stycken, visade på samma raka simmönster upp till lekområden som de flesta av vild lax gjorde. Skillnaden i simmönster testades med chi-två test, som visade att simmönster berodde på om laxen hade vilt eller odlat ursprung (chi-två: x 2 = 11,267, p < 0,02, fg = 3). Utan att inleda holding phase eller delta i lek simmade 71 % odlad (n = 14) och 6 % vild (n = 16) lax nedströms och förbi första nedre kraftverket från utsläppningsplatsen, Edsforsens, eller så dog de på Edsforsens galler framför turbinerna. Lax som vände och gick nedströms stannade kvar i medel 22,5 dagar uppströms de nedre åtta kraftverken. En lägre andel odlade lax (21 %) deltog i lek än vild lax (94 %; chi-två: x 2 adj. = 100,76, p < 0,01, fg = 1, korrigerad med Yates correction). Lekområden utgjordes av huvudfåran mellan Sysslebäck och Strängforsen samt biflödet Höljån och en högre andel vild lax (94 %, eller 15 av 16 fiskar) än odlad (29 % eller 4 av 14 fiskar) befann sig här under leken. Utav lekande vild lax fanns 6,5 % i Höljån, 12,5 % mellan Sysslebäck och Brattmon och övriga 75 % mellan Sysslebäck och Strängforsen. Odlad lax som bedöms ta del i lek var endast tre stycken (21 %), fördelat på 7 % i Höljån och 14 % i lekområdena mellan Brattmon och Strängforsen. Utav odlad lax som lekte var två honor och en hane. Odlad lax lekte vid samma lekområden och inom samma tidsperiod som vild lax. Samtliga lekande laxar, både vild och odlad, gick in i holding phase i mitten av september. Antal Odlade Vilda Rakt upp Upp-ner-mönster, sedan ut Upp-ner-mönster, kvar i älven Direkt ut rörelsemönster figur 2. Rörelsemönster inför lek i Klarälven hos vild och odlad lax 5
6 Diskussion Jag fann att en stor andel av odlad lax inte begav sig till lekområdena alternativt lämnade lekområdena innan lek, vilket stöds i tidigare studier av Jonsson et al. (1991), Økland et al. (1995) och Thorstad et al. (1998). Dessutom fann jag att odlad lax visar på ett kringflackande rörelsemönster med mer upp och ner vandringar i älven inför lek än vild lax. Detta kringflackande beteende hos odlad lax i Klarälven kan tyda på att odlad lax saknar prägling, homing, på älven ovanför kraftverken och vid lekområdena. Vild lax däremot visade på ett rakt migrationsmönster upp i älven till lekplatsområden. Resultatet är förenligt med tidigare studiers resultat kring prägling på hemälv under uppväxten (Hansen et al. 1994; Heggberget, 1988). Jag fann också skillnad i kroppsstorlek mellan odlad och vild lax, med de odlad signifikant mindre, både till längd och vikt. Faktorer för att odlad lax inte deltar i lek kan bero på konkurrens och aggressivitet vid lekplatserna till följd av mindre fysisk storlek. I en studie av Fleming & Einum (1997) fann de att både honor och hanar var mer aggressiva mot mindre lax av det andra könet än mot större. Mindre individer visade också på ett mera undergivet beteende medan större individer hos båda könen var mer aktiva uppvaktare och blev mer uppvaktade. Ytterligare faktor för att odlad lax deltar mindre i lek kan också vara till följd av sin uppväxt och sitt ursprung. Hos lax slåss hanarna om tillgång till parning av honor och de formar lokala hierarkier nära individuella honors rede. Honor däremot konkurrerar för territorier för lek där de kan gräva sina reden (Aas et al a). I en studie av Jonsson & Jonsson (2006) fann de att odlade hanar hade svårare att etablera dominans i hierarkier än vild lax. Odlade hanar hade sämre konkurrensförmåga gentemot vilda hanar under uppvaktning och lek samt odlade honor skapade färre reden och var mindre effektiva i att täcka sina ägg i jämförelse med vilda honor ( Jonsson & Jonsson, 2006). Dessutom fann Fleming et al. (1996 b) i deras studie att vild lax jagade bort mindre konkurrenskraftig odlade fisk från lekområden. I min studie var endast fem odlade laxar uppe vid, i närheten av eller passerade lekområdena. Tre odlade laxar deltog i lek men ytterligare två små odlade hanar på 2250 g och 2750 g befann sig i närheten av lekområdena, en av dem för en kort period innan han vände och gick nedströms samt den andre av dem ovanför lekområdena under leken men ingen av dem bedöms ha deltagit i lek. Det är möjligt att konkurrenssituationen vid lekplatserna kan spela en viss roll för den odlade laxens reproduktionsframgång men i min studie var det få odlade laxar som befanns sig vid lekområdena vilket gör det svårt att dra en slutsats. Studiens resultat med få odlade laxar som simmade hela vägen upp till lekplatsområdena indikerar att avsaknad av älvprägling är en större avgörande faktor för att odlad lax simmade nedströms än konkurrenssituationen mellan odlad och vild lax. En orsak till att den odlade laxen i Klarälven är mindre skulle kunna vara till följd av fisketryck. Odlad lax större än 60 cm får lov att fiskas i Vänern, och i Klarälven mellan 16 oktober och 19 maj. Fisk som är mindre än 60 cm ska släppas tillbaka oskadd (Fiskeregler Värmlands län). Fiske på vild lax är helt förbjuden. Urvalstryck för större odlad lax vid fiske kan öka proportionen av mindre odlad lax vid fångstfällan i Forshaga. Ytterligare orsak till att odlad lax är mindre kan bero på skillnaden i uppväxt mellan odlad och vild. Odlad lax föds upp i bassänger där de matas fram till smolt, med utsläpp nedströms Forshaga kraftverk. I odlingsbassängerna råder ett större överflöd av mat, en annan konkurrenssituation existerar och tillvaron präglas av en frånvaro av predatorer. Ynglen i bassängerna befinner sig i en miljö med gott om mat men födosök och skydd i en naturlig miljö uteblir vilket kan ha en hämmande effekt på deras kondition och överlevnad efter utsläpp som smolt i älven. Erfarenheter under uppväxten har visat sig påverka vuxna laxars reproduktionsframgång, utveckling av skickligheter och egenskaper som är viktiga inte bara under uppväxten men också under senare livsstadier (Fleming et al a). De ovanligt höga vattenflöden i Klarälven under september, vilket innebar att kraftverk i älven släppte stora mängder spillvatten, kan ha påverkat lek av odlad fisk negativt. Vid lek kräver laxen normalt ett habitat med vattenhastighet på > cm s-1, ett medelvattendjup på cm, medelstorlek på substratet 20,7 100 mm samt avsättningsdjup för ägggen på cm i medel (Aas et al a). De stora vilda laxarna bör kunna hålla sin position i starkare vattenströmmar vid lekområden jämfört med mindre odlade laxar (Armstrong et al. 2003; Kondolf & Wolman, 1993; Crisp, 1993). Dessutom har det visats att odlad lax har mindre fenor jämfört med vild lax (Fleming et al. 1994) och detta kan också påverka positionshållning till de vilda laxarnas fördel. Odlad lax som föds upp i bassänger till smolt har inte en uppväxtmiljö med varierande strömhastigheter. Extrema och ovanliga miljösituationer i älven kan möjligtvis påverka odlad lax till följd av frånvaro av tidigare erfarenhet under uppväxttiden. Utifrån resultatet som pekar starkt på laxens prägling till det ställe 6
7 de har växt upp i Klarälven samt med stöd i tidigare studier om homing, tillsammans med ett lågt lekdeltagande av odlad lax så är det tveksamt ifall den ovanligt höga vattenmängden och strömhastigheten har påverkat odlad lax negativt vid lek. I studien fann jag också att både odlad och vild lax i Klarälven befann sig på samma lekplatser och lekte vid samma tidpunkt, vilket överensstämmer med tidigare studier av Økland et al. (1995) och Thorstad et al. (1998). I Länsstyrelsens elfiskedata har yngel och vuxen lax registrerats vid fler ställen i älven än vad som framkom i min studie med 30 individer. Studiens stickprov på 30 individer är trots allt en liten del av de cirka 1000 laxar som släpptes ut i älven under hösten, och därmed går det inte att utesluta att laxen leker vid fler ställen än vad som har framkommit i studien. Jag fann skillnader i beteende och storlek mellan vild och odlad lax med reducerad reproduktionsframgång för odlad lax som resultat. Studiens indikationer på att älvprägling är den stora faktorn för den låga reproduktionen hos odlad lax kan motivera att man undersöker att lägga laxodlingen i anslutning till Klarälven och att man låter älvvatten passera genom odlingen för att prägla odlad lax på de övre delarna av Klarälven för att se om det ökar lekdeltagandet och reproduktionen hos odlad lax. Det låga bidraget till reproduktionen från odlad lax indikerar också att odlingen i dess nuvarande form huvudsakligen bidrar till fisket. Ett perspektiv är att ifall man inte vill att odlad och vild lax ska leka tillsammans men ändå vill hålla en stark vild laxstam i Klarälven är att öka smoltens överlevnadsmöjligheter förbi vattenkraftverken nedströms t ex med hjälp av smoltavledare. I dag dör 8 av 10 utvandrande smolt vid kraftverken nedströms lekområdena (Anna Hagelin, pers.comm.) När antalet återvändande vild lax förhoppningsvis ökar till fångstfällan i Forshaga fokuserar man istället på att transportera upp endast vild lax och odlingen av lax inriktas istället till bidrag för fisket. I dagsläget vet vi inte konsekvenserna för den vilda laxstammen i Klarälven ifall odlad lax inte transporteras upp tillsammans med den vilda för lek med nuvarande förutsättningar i älven men det är också som så att vi inte vet konsekvenserna av att de leker tillsammans. Stödodlingen i Klarälven använder sig av både odlad och vild lax. Tack vare den odling som bedrivs på klarälvslax har den vilda stammen överlevt och tillsammans med fiskeförbud på vild lax har laxen också ökat i antal i Klarälven. Trots det låga deltagande i lek så lekte trots allt 21 % odlade laxar och bidrog till laxstammen med nya laxyngel. Av upptransporterade laxar till lekområden kan 74 odlade laxar ha lekt under säsongen Utifrån perspektivet att odlad lax trots allt bidrar till reproduktion av lax i Klarälven så kan det motivera transport av odlad lax till lekplatsområdena för att säkra laxstammens överlevnad. Större och mer omfattande studier om laxen i Klarälven utförs i dagsläget av Anna Hagelin i en doktorsavhandling vid Karlstad Universitet och tillsammans med Interreg projektet, Vänerlaxens fria gång. I min studie har endast 30 laxar studerats och utgör därmed ett begränsat stickprov. Utifrån Annas framtida resultat skapas förhoppningsvis en mer övergripande och tydlig bild av situationen i Klarälven och de förändringar som behövs för att säkra klarälvslaxens existens för kommande generationer. Tack till Stort tack till Anna Hagelin, doktorand vid Karlstad Universitet och Interreg projektet, Vänerlaxens fria gång, för tillgång till data och för utrymmet att få delta i fältstudier inom projektet om laxen i Klarälven. 7
8 Referenser Aas, Ø., Einum, S., Klemetsen, A., Skurdal, J., 2011 a. Atlantic Salmon Ecology. Sid United Kingdom: Blackwell Publishing Ltd. Aas, Ø., Einum, S., Klemetsen, A., Skurdal, J., 2011 b. Atlantic Salmon Ecology. Sid. 76. United Kingdom: Blackwell Publishing Ltd. Armstrong, J. D., Kemp, P. S., Kennedy, G. J. A., Ladle, M., Milner, N. J., (2003). Habitat requirements of Atlantic salmon and brown trout in rivers and streams. Fisheries Research 62: Carr, J. W., Whoriskey, F., O Reilly, P., (2004). Efficacy of releasing captive reared bloodstock into an imperilled wild Atlantic salmon population as a recovery strategy. Journal of Fish Biology 65: Crisp, P., Population-densities of juvenile trout (salmo-trutta) in 5 upland streams and their effects upon growth, survival and dispersal. Journal of Applied Ecology, 30: Dittman, A. H., Quinn, T.P., Homing in Pacific Salmon: Mechanisms and Ecological Basis. The Journal of Experimental Biology 199: Fleming, I. A., Einum, S., Experimental test of genetic divergence of farmed from wild Atlantic salmon due to domestication. ICES Journal of Marine Science, 54: Fleming, I.A., Lamberg, A., Jonsson, B., 1996 a. Effects of early experience on the reproductive performance of Atlantic salmon. Fleming, I. A., Jonsson, B., Gross, M.R., Lamberg, A., 1996 b. An experimental study of the reproductive behaviour and success of farmed and wild Atlantic salmon (Salmon salar). Journal of Applied Ecology, 33: Fleming, I.A., Jonsson, B., Gross, M.R., Phenotypic divergence of sea-ranched, farmed and wild salmon. Canadian Journal of Fisheries and aquatic sciences, 12: Fleming, I. A., Hindar, K., Mjolnerod, I.B., Jonsson, B., Balstad, T., Lamberg, A., Lifetime success and interactions of farmed salmon invading a native population. Proceedings of the Royal Society of London Series B, 267: Hansen, L.P., Jonsson, B., Homing of Atlantic salmon: effects of juvenile learning on transplanted post-spawners. The Association for the Study of Animal Behaviour, 47: Heggberget, T.G., Hansen, L.P., Næsje, T.F., Within riverspawning migration of Atlantic salmon (Salmo salar). Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences 45: Jokikokko, E., Migration of wild and reared Atlantic salmon (Salmo salar L.) in the river Simojoki, northern Finland. Fisheries Research 58: Jonsson, B., A review of ecological and behavioural interactions between cultured and wild Atlantic salmon. ICES Journal of Marine Science, 54: Jonsson, B., and Jonsson, N Cultured Atlantic salmon in nature: a review of their ecology and interaction with wild fish. ICES Journal of Marine Science, 63: Jonsson, B., Jonsson, N., Hansen, L.P., Does juvenile experience affect migration and spawning of adult Atlantic salmon? Behavioural Ecology and Sociobiology, 26: Jonsson, B., Jonsson, N., Hansen, L.P., Differences in life history and migratory behaviour between wild and hatchery-reared Atlantic salmon in nature. Aquaculture 98: Karppinen, P., Erkinaro, J., Niemela, E., Moen, K., Økland, F., (2004) Return migration of one-seawinter Atlantic salmon in the River Tana. Journal of Fisheries Biology 64: Kondolf, G.M., Wolman, M.G., The sizes of salmonid spawning gravels. Water Resources Research, 29: Lema, SC., Nevitt, GA., Evidence that thyroid hormone induces olfactory cellular profileration in salmon during a sensitive period for imprinting. Journal of Experimental Biology. 19: Økland, F., Heggberget, T.G., Jonsson, B Migratory behaviour of wild and farmed Atlantic salmon (Salmo salar) during spawning. Journal of Fish Biology, 46: 1 7. Økland, F., Erkinaro, J., Moen, K., Niemela, E., Fiske, P., McKinley, R.S., Thorstad, E.B., (2001) Return migration of Atlantic salmon in the River Tana: phases of migratory behaviour. Journal of Fish Biology 59: Thorstad, E.B., Heggberget, T.G., Økland, F., Migratory behaviour of adult wild and escaped farmed Atlantic salmon, Salmo salar L., during and after spawning in a Norwegian river. Aquaculture Research, 29:
9 Thorstad, E. B., Økland, F., Finstad, B., Effects of telemetry transmitters on swimming performance of adult Atlantic salmon. Journal of Fish Biology, 57: mm.nsf/lupgraphics/fiskeregler-vanern-vastragotaland-andradliten.pdf/$file/fiskeregler-vanern-vastragotaland-andradliten.pdf ( kl 13.27) ( kl 18.49) 9
Havsöringens respons på olika flöden nedströms Bosgårdens kraftverk
Havsöringens respons på olika flöden nedströms Bosgårdens kraftverk av Adam Johansson Sammanfattning av examensarbete 20 p vid Göteborgs universitet. Bakgrund och syfte I början av 1900-talet var det möjligt
Läs merVänerlaxens fria gång:
Vänerlaxens fria gång: Vad vi vet och inte vet om laxen i Klarälven Larry Greenberg Avdelningen för biologi, Karlstad Universitet Vilka på Kau skall jobba med projektet? Eva Bergman Larry Greenberg Björn
Läs merLax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?
Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Eva Bergman Kau, Avdelningen för biologi NRRV (NaturResurs Rinnande Vatten) Europeiska unionen Europeiska regional utvecklingsfond Vilka
Läs merIdentifiering av lek- och övervintringsområden för lax (Salmo salar) och öring (Salmo trutta) i Klarälven
Identifiering av lek- och övervintringsområden för lax (Salmo salar) och öring (Salmo trutta) i Klarälven Identification of spawning grounds and overwintering areas for salmon (Salmo salar) and trout (Salmo
Läs merVänerlaxens fria gång
Vänerlaxens fria gång Redovisning av fältarbetet 2011-2012 Eva Bergman, Olle Calles, Larry Greenberg, Anna Hagelin, Johnny Norrgård, Daniel Nyqvist, John Piccolo Naturresurs rinnande vatten Karlstads universitet
Läs merI. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012
I. Naturlig reproduktion - Klarälven (Vänerlaxens fria gång) - Gullspångsälven II. Anvisningar 2012 Informationsmöte, Lidköping 12-04-18 Pär Gustafsson Vänerlaxens fria gång Klarälvslaxen Glacialrelikt
Läs merFallbacks betydelsen av vandringstid för Atlantlax (Salmo salar L.) som faller nedströms vandringshinder
Fallbacks betydelsen av vandringstid för Atlantlax (Salmo salar L.) som faller nedströms vandringshinder Fallbacks the importance of migration time for Atlantic salmon (Salmo salar L.) that fall downstream
Läs merUtvärdering av omlöp vid Finsjö i Emån.
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Mikael Bengtsson Utvärdering av omlöp vid Finsjö i Emån. Evaluation of natural fishways at Finsjö in the River Emån Examensarbete 10/20 poäng Biologi Datum/Termin:
Läs merAMMARNÄSPROJEKTET 2009-2012
AMMARNÄSPROJEKTET 2009-2012 En sammanställning av studier på vandrande stor öring i övre Vindelälven Erik Spade & Peter Rivinoja 2012 Foto: Erik Spade INTRODUKTION Bakgrund Målet med dagens fiskeförvaltning
Läs merTVÅ LÄNDER ÉN ELV ( ) Vänerdagen , Pär Gustafsson
TVÅ LÄNDER ÉN ELV (2017-2020) Vänerdagen 181112, Pär Gustafsson TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Övergripande syften (på lång sikt) Återuppbygga det vilda laxbeståndet i Klarälven och Trysilelva (Vänern) God
Läs merPotentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example
Biodivers Conserv (2008) 17:893-910 DOI 10.1007/s10531-008-9335-2 SUPPLEMENTARY TABLES AND REFERENCES Potentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example Linda Laikre Lena C.
Läs merHur påverkar ålder och fetthalt laxsmoltens utvandring till havet?
Hur påverkar ålder och fetthalt laxsmoltens utvandring till havet? Pär Dahlgren Examensarbete i biologi 15 hp Avseende kandidatexamen Rapporten godkänd: 2015-01-16 Handledare: Pär Byström How does age
Läs merÅldersanalys av havsöring från Emån
Åldersanalys av havsöring från Emån 2001-2006 Länsstyrelsen i Kalmar län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Läs merMärkning av havsöring och lax i Emån
Märkning av havsöring och lax i Emån 2001-2010 Länsstyrelsen i Kalmar län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Läs merTemperaturens inverkan på överlevnad av rödingrom vid Kälarnestationen: effekter av långsiktig temperaturökning.
1 Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Temperaturens inverkan på överlevnad av rödingrom vid Kälarnestationen: effekter av långsiktig temperaturökning. 1 Eva Brännäs,
Läs merHur påverkas migrerande fiskar av vattenkraftverk och dammar?
Hur påverkas migrerande fiskar av vattenkraftverk och dammar? Erik Johansson Independent Project in Biology Självständigt arbete i biologi, 15 hp, vårterminen 2015 Institutionen för biologisk grundutbildning,
Läs merSammanfattning. Introduktion
Sammanfattning Det främsta syftet med studien är att belysa problematiken för lax- och öringsmolt att hitta förbi kraftstationer. I studien har fisktrappan vid Jonsereds kraftstation vid Säveån väster
Läs merMarinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD
Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD ,QOHGQLQJ Havsöringen tillhör familjen laxfiskar, 6DOPRQLGDH. Det är en kraftigt byggd fisk
Läs merUppflyttning av lekfisk i Nissan 2013
Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013 För att öka antalet laxar på lekområdena så fångade Nissans Vänner (N.V.) och flyttade upp fisk under ett par helger i oktober. Mattias Höjman och Arne Anderssen vittjar
Läs merFiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008
Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Läs merRIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson
Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet Kjell Leonardsson Lycksele 2014-05-07 Fiskvägars effektivitet och passageförluster vid kraftverk RIP? Litteratursammanställningar av passageeffektiviteter
Läs merBirgitta Adell Miljösamordnare
Birgitta Adell Miljösamordnare Fortums vattenkraft i Norden Flod Antal anläggn. MW* Ångermanälven 3 57 Indalsälven 10 615 Ljungan 4 103 Ljusnan 18 629 Dalälven 39 935 Klarälven 24 357 Byälven 5 37 Norsälven
Läs merLaxens (Salmo salar) biologi i ett reglerat vattendrag
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Jenny Monsén Laxens (Salmo salar) biologi i ett reglerat vattendrag Biology of Salmon (Salmo salar) in regulated water Biologi C-uppsats Datum/Termin: 10-09-28
Läs merHavsöringens (Salmo trutta) och laxens (Salmo salar) lekområden och lekvandring i Vindelälven och Piteälven.
Havsöringens (Salmo trutta) och laxens (Salmo salar) lekområden och lekvandring i Vindelälven och Piteälven. Av Caroline Pouchard, SLU, Skoglig magister 99/03 Institutionen för Vattenbruk 901 83 Umeå Examensarbete
Läs merMitigating negative impacts on fish populations in regulated rivers. Experiences from river basin management and cross-border collaboration
Atle Rustadbakken TVÅ LÄNDER ÉN ELV (TLÉE) 2017-2020 Mitigating negative impacts on fish populations in regulated rivers. Experiences from river basin management and cross-border collaboration FIThydro
Läs merVi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen
Konkurrens om Östersjöns fisk mellan fiske, säl och fågel Sture Hansson (professor emeritus) Institutionen för ekologi, miljö och botanik Stockholms universitet Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar
Läs merAcknowledgements Hans Lundqvist, SLU Jan Nilsson, SLU. Photo: Hans Lundqvist
Photo: Hans Lundqvist Genetics in management of the Baltic salmon and sea trout Johan Östergren Institute of Freshwater Research SLU-Aqua, Swedish University of Agricultural Sciences Acknowledgements Hans
Läs merFörutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan?
Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan? Fallstudie Ljusnan -2+1 Lek på specifika ytor Uppströms lekvandring efter 1-3 år i havet Nedströms vandring smolt efter 1-4 år, kelt efter lek (höst
Läs merBranschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk
Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö Sara Sandberg Elforsk Agenda Om Elforsk Krafttag ål Funktionella metoder för odling av fysiologiskt naturanpassad smolt Vattenkraft miljöeffekter,
Läs merFaktorer som påverkar kläckningsresultat hos odlad röding
1 Rapport från Mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Faktorer som påverkar kläckningsresultat hos odlad röding 1 Henrik Jeuthe, 1 Jan Nilsson, 2 Torleif Andersson & 1 Eva Brännäs
Läs merNissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar
Höjd över havet (m) Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Bakgrund Den laxförande delen av Nissan sträckte sig förr från havet ca 11 mil upp till Nissafors (ovanför Gislaved).
Läs merBeteende hos lekvandrande lax i Klarälven utvärdering av en fiskfälla
Beteende hos lekvandrande lax i Klarälven utvärdering av en fiskfälla Behaviour of the migrating salmon in the river Klarälven - evaluation of a fish trap Jeanette Wolfbrandt Fakulteten för hälsa, natur-
Läs merGenetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar
Genetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar Torbjörn Järvi Erik Petersson Fiskeriverket Sötvattenslaboratoriet Bakgrund Fältexperiment Resultat Problem Tillväxt: Fisk av odlad härkomst växer
Läs merTVÅ LÄNDER ÉN ELV
TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Övergripande syften God ekologisk status enligt Ramdirektivet för vatten, gynnsam bevarandestatus, samt att uppfylla de svenska och norska miljömålen. Levande landsbygd (ökad
Läs merÖringracet: Radiomärkning för att följa havsöringens lekvandring i Vindelälven och Piteälven.
Öringracet: Radiomärkning för att följa havsöringens lekvandring i Vindelälven och Piteälven. Rapport 1, 2003. Av Johan Östergren, Institutionen för Vattenbruk, SLU, 90183 Umeå Projektet är en del av en
Läs merProjekt Laxförvaltning för framtiden & Älvspecifik laxförvaltning Salmon Management for the Future / River Specific Management
Projekt Laxförvaltning för framtiden & Älvspecifik laxförvaltning Salmon Management for the Future / River Specific Management 48 of the Baltic Seas 82 wild salmon rivers are extirpated due to: Migration
Läs merÅlvandring till Kåsjön åtgärdsplan för Kåbäcken
Ålvandring till Kåsjön åtgärdsplan för Kåbäcken Ragnar Bergh Handledare: Johan Höjesjö Kontaktperson: Stefan Larsson Examensarbete 30 hp, Zoologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Innehållsförteckning
Läs merLaxens uppströmsvandring i den restaurerade och flödesreglerande Umeälvens nedre del
Faculty of Forest Science Laxens uppströmsvandring i den restaurerade och flödesreglerande Umeälvens nedre del The upstream migration of Atlantic Salmon in the restored and flow regulated lower part of
Läs merConservation of landlocked Atlantic salmon in a regulated river
Conservation of landlocked Atlantic salmon in a regulated river Behaviour of migratory spawners and juveniles Anna Hagelin Conservation of landlocked Atlantic salmon in a regulated river Behaviour of migratory
Läs merMuonioälven Översiktskarta
Översiktskarta 0 2 500 5 000 10 000 Meter Översiktskarta 0 2 500 5 000 10 000 Meter Fiskeregler Innan du ger dig ut på fisketuren ber vi dig uppmärksamma följande villkor och regler. Allmänna villkor
Läs merFiskpassager i Nedre Dalälven
Fiskpassager i Nedre Dalälven - Lägesrapport sep 2017 Olle Calles Naturresurs rinnande vatten Karlstads Universitet Axel Emanuelsson Norconsult AB Göteborg Upplägg Uppdraget Vandrande fisk Vattenkraft
Läs merÖring en art med många kostymer
Öring en art med många kostymer Erik Degerman, Sötvattenslaboratoriet Sveriges fiskevattenägareförbunds nationella konferens Norrköping 22-23 november 2017 Foto: Daniel Bergdahl & Hans Schibli Vandringsmöjligheter
Läs merTVÅ LÄNDER ÉN ELV
TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Två länder én elv Projektet har sin utgångspunkt i de resultat och åtgärdsförslag som VFG tog fram, vilket fordrar ett gränsöverskridande samarbete med avrinningsområdes-perspektiv.
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Lund 2002-11-22 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com
Läs merStudenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen
Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Silva Bolu, Roxana Espinoza, Sandra Lindqvist Handledare Christian Kullberg
Läs merÖstersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Upplägg Bakgrund: beståndsövervakning, biologisk rådgivning och
Läs merStörs laxens lekvandring i en kraftverkspåverkad älvsträcka?
Störs laxens lekvandring i en kraftverkspåverkad älvsträcka? Av Johan Lundgren, Kurs: 1/5 Institutionen för Vattenbruk 91 83 Umeå Examensarbete 2p. Vt 26 Handledare: Hans Lundqvist & Peter Rivinoja Innehåll
Läs merUppvandringskontrollen i Testeboån 2010
RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård
Läs merKinnekulle och Sunnanå 2010
Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna
Läs merBjörnstammens storlek i Västerbotten 2014
Björnstammens storlek i Västerbotten 2014 Rapport 2015-6 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg och Jon E. Swenson www.bearproject.info English summary: The bear scat survey in Västerbotten
Läs merFörvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning
Laxbeståndens utveckling i Östersjön Johan Dannewitz Institutionen för akvatiska resurser (SLU (SLU Aqua) Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm Upplägg Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling
Läs merGenetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar
Genetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar Miljöeffekter, åtgärder och kostnader i nu reglerade vatten, Ettapp 1 Slutrapport Torbjörn Järvi & Erik Petersson Fiskeriverket Sötvattenslaboratoriet
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2012
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2013-03-07 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Läs merVebro Industri. Ålvandring Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk. Henrik Jacobson
Vebro Industri Ålvandring 212 Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk Henrik Jacobson 213-2-13 Flöde [m 3 /s] Inledning Vebro Industri driver ett vattenkraftverk vid Vessigefallen
Läs merLax (Salmon salar) i Klarälven Betydelsen av smolt, lekfisk och kelt för populationsutvecklingen
Lax (Salmon salar) i Klarälven Betydelsen av smolt, lekfisk och kelt för populationsutvecklingen Salmon (Salmon salar) in the river Klarälven The importance of smolt, spawners and re-spawners for the population
Läs merProjekt laxintroduktion Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån.
Projekt laxintroduktion Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån. Årsredovisning 2008 INNEHÅLL DRIFTSTOPP I STRÖMSBRO KRAFTVERK... 3 ELPROVFISKE... 4 UTVANDRINGSFÖRSÖK... 5 UPPVANDRINGSKONTROLL...
Läs merMER MILJÖSMART FODER. Kristina Bergman. 18 september Jordbruk och livsmedel. Research Institutes of Sweden
MER MILJÖSMART FODER Kristina Bergman 18 september 2018 Research Institutes of Sweden Jordbruk och livsmedel Presentationens fokus Hotspots för utfodrad sjömatsodling och foder Exempel på miljöavtryck
Läs merAllmänt om Tidanöringen
Allmänt om Tidanöringen Insjö-öring Insjööring är öring som anpassats till att leva helt och hållet i sötvatten. De förändrades när de blev instängda i sjöar efter istiden. Tidanöringen utgör en av tre
Läs merÅrsrapport 1 (4) POWER/REN/BD/Environment/Fisheries Marco Blixt FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012
Årsrapport 1 (4) FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012 1 FÅNGST OCH ARTFÖRDELNING Fiskfällan har varit i drift under tidsperioden 2012-06-11 --- 2012-09-27. 1.1 Total fångst 2012 Art/Stam Honor Hanar Totalt
Läs merFiskundersökningar i Tullstorpsån 2015
Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Tullstorpsåprojektet Tullstorpsån Ekonomisk förening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432
Läs merFiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018
Fiskereglering för skydd av kustens mångfald Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018 Fiskförvaltning och områdesskydd det historiska perspektivet Vad kan man åstadkomma med fiskereglering
Läs merVerksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och miljöanalys i samverkan med
Läs merManifesto for a feminist definition of SRHR
Manifesto for a feminist definition of SRHR WOMEN S RIGHT TO DECIDE over their own sexuality and reproduction is fundamental in the fight for human rights and against discrimination. One of the biggest
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2009
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2010-03-12 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Läs merSamhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan
Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan Naturvetenskapliga delar Minimitappning, korttidsreglering, omvänd vattenföring, fiskvandringsproblem Kjell
Läs merLax och öring i Klarälven
Lax och öring i Klarälven Forshaga 25 maj 2016 Klarälven Trysilelva - Femundselva Klar river valley Six major natural habitats shaped by floods, occurring side by side: -River channel (älvfåran) -Point
Läs merFISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013
FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i
Läs merUppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013
Institutionen för biologi och miljö Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013 Jonas Nilsson Oktober 2013 ISSN 1402-6198 Rapport 2013:10 Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck
Läs merMILJÖFAKTORERS PÅVERKAN PÅ UTVANDRING HOS VILD OCH ODLAD SMOLT I GÖTA ÄLV
DEPARTMENT OF BIOLOGICAL AND ENVIRONMENTAL SCIENCES MILJÖFAKTORERS PÅVERKAN PÅ UTVANDRING HOS VILD OCH ODLAD SMOLT I GÖTA ÄLV Andreas Bengtsson Degree project for Bachelor of Science with a major in Environmental
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2015
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2016-02-01 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Läs merLax och öring i Klarälven - möjligheter för vild fisk och kvalité på odlad fisk
Lax och öring i Klarälven - möjligheter för vild fisk och kvalité på odlad fisk Slutrapport 2008-2012 Eva Bergman, Larry Greenberg, Johnny Norrgård, John Piccolo & Monika Schmitz Fakulteten för hälsa,
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018 Lunds kommun Lund 2018-10-31 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 www.fiskevard.se
Läs merFISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014 Den nya avledaren i Strömsbro har väckt stort intresse. ar på väg uppför lek i Testeboån. Arbetet med fiskevården i Testeboån sker i samverkan mellan fiskeförvaltaren
Läs merVattenkraften och miljön
Vattenkraften och miljön Elforsk slutseminarium 20-21 oktober 2010 Richard Holmgren Miljöchef Vattenfall Vattenkraft AKKATS Kraftstation Jokkmokk Vattenfall AB Vattenfall Vattenkraft i siffror Vattenfall
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun arbetat med underhåll och reparationer av fiskvägar samt ny kulvert i omlöpet i Grannebyån. De vattendrag som vi arbetat
Läs merLAXENS VANDRING I GÖTA ÄLV
INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP LAXENS VANDRING I GÖTA ÄLV En studie över utvandringshastighet och överlevnad hos vild och odlad smolt Ruth Nordlund Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig
Läs merSlutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å
Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat tre vattendrag. De inventerade vattendragen är Vallby å, Kollerödsbäcken samt bäcken från Iglekärr som mynnar
Läs merFiskundersökningar i Rönne å 2012
Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:
Läs merFörbättrad nedströmspassage för vild laxfisk i Klarälven
Förbättrad nedströmspassage för vild laxfisk i Klarälven Larry Greenberg, Daniel Nyqvist, Eva Bergman, Olle Calles Naturresurs rinnande vatten, Biologi, Karlstads universitet, Karlstad, Sverige 1 2 Projektets
Läs merUppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde. Botkyrka
Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde Botkyrka Sportfiskarna Tel: 08-704 44 80, fax: 08-795 96 73 E-post: rickard.gustafsson@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39
Läs merKunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden
Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic
Läs merLax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske
Lax Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande hav. Västkustlaxen har sina uppväxtområden i Atlanten. Östersjölaxen har sina uppväxtområden
Läs merSportfiskarna är intresseorganisationen för alla sportfiskare. Vi slår vakt om allas tillgång till ett bra fiske och jobbar för friska fiskbestånd i
Sportfiskarna Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Ideell organisation med visionen: Hållbart fiske i friska vatten för alla Hållbart Fiske Friska vatten Tillgängligt för alla Vad gör vi som organisation?
Läs merSportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.
2011-10-31 sid 1 (6) Landsbygdsdepartementet Jakt-, fiske- och sameenheten 103 33 Stockholm Yttrande angående förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för
Läs merLivet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?
Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000
Läs merKlarälvslaxsmoltens ålder och storlek
Klarälvslaxsmoltens ålder och storlek Idag jämfört med för 75-100 år sedan Klarälven salmon smolt age and size Today compared to 75-100 years ago Elin Johansson Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap
Läs merFiskevård (Habitatvård) i Säveån - aktuella projekt nu och i framtiden.
Fiskevård (Habitatvård) i Säveån - aktuella projekt nu och i framtiden. Historia Hot och möjligheter Habitatvård hur och varför Vem gör vad? Uppföljning Längd: 130km Avrinningsområde: 1475 km2 Hot och
Läs merFiskguiden 2014. Frågor & svar
Fiskguiden 2014 Frågor & svar 1 Vilka är de största nyheterna i årets Fiskguide? Nordhavsräkan blir rödlistad överallt utom i Barents hav vilket innebär att vår svenska västkusträka får rött ljus. Orsakerna
Läs merrapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander
Läs merVandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU):
Dagens presentation Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU): Åtgärder för ålyngel FORMAS Experiment på avledare Kungsrännan i Älvkarleby Jonas
Läs merMarkus Lundgren. med underlag från
Havsöring i Sverige förvaltning och beståndsövervakning Markus Lundgren med underlag från Havsöring leker i många små vattendrag.... och är en karaktärsart viktig för övrig biologisk mångfald! 2017-03-28
Läs merSmoltpro- Malin Rosengren-Göteborgs Universitet
Smoltpro- Malin Rosengren-Göteborgs Universitet SMOLTPRO- Aim - Research on sustainable smolt production - Develop ecologically and ethically sound methods for supplementary rearing of salmonids Kompensationsodlad
Läs merFlera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven
Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?
Läs merPersonlighetskaraktärer hos öring och regnbåge. Vilka fiskar är det som hugger? Svante Winberg
Personlighetskaraktärer hos öring och regnbåge. Vilka fiskar är det som hugger? Svante Winberg Uppsala universitet Institutionen för Neurovetenskap Göteborgs universitet tillsammans med forskargrupper
Läs merModellverktyg för utvärderingprioritering. Dagens upplägg. Kjell Leonardsson. 1. Bakgrund, antaganden, härledning (kort)
Modellverktyg för utvärderingprioritering av tilltänkta fiskvägar Kjell Leonardsson Dagens upplägg 1. Bakgrund, antaganden, härledning (kort) 2. Presentation och genomgång av modellverktygen: a) Beräkning
Läs merGöta älv - Klarälven. Beskrivning av avrinningsområdet och vattendraget/n
Göta älv - Klarälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar
Läs merGenetisk analys av Klarälvslax från Forshaga avelsfiske 2011
2012-07-04 Genetisk analys av Klarälvslax från Forshaga avelsfiske 2011 Stefan Palm & Tore Prestegaard Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Inledning I Klarälven
Läs merMiljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?
Miljöanpassning av vattenkraften Har vi de verktyg som behövs? Förutsättningar vattenkraft Årlig genomsnittsprod. 65 TWh av ca 165 totalt Även småskalig relevant, speciellt avseende effekttoppar i S. Sverige
Läs merProjekt Kullån, Burån och Hovaån
Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.
Läs mer