nacka kommun Årsredovisning Öppenhet och mångfald

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "nacka kommun Årsredovisning Öppenhet och mångfald"

Transkript

1 nacka kommun Årsredovisning 2012 Öppenhet och mångfald

2 2 Innehåll Sammanfattning 4 Reflektioner från Nackaåret Fem år i sammandrag 6 Vad används skattepengarna till? 7 Politisk styrning och organisation 7 Förvaltningsberättelse 9 Omvärldsanalys 9 Måluppfyllelse för kommunens övergripande mål och god ekonomisk hushållning 13 Ekonomisk analys 19 Verksamhet i samverkan med andra 26 Nacka kommuns medarbetare 27 Stödjande team och nytt reglemente för stärkt intern kontroll 29 Nämndernas analys 31 Kommunstyrelsen 31 Lokalenheten inom kommunstyrelsen 36 Byggenheten inom kommunstyrelsen 37 Markenheten inom kommunstyrelsen 38 Myndighets- och huvudmannaenheten inom kommunstyrelsen 40 Förskola, fritid och skola inom kommunstyrelsen 41 Verksamheten sociala stödresurser (VSS) inom kommunstyrelsen 47 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden 51 Naturreservatsnämnden 53 Överförmyndarnämnden 54 Tekniska nämnden 55 Fritidsnämnden 59 Kulturnämnden 61 Social- och äldrenämnden 63 Arbets- och företagsnämnden 68 Utbildningsnämnden 72 Räkenskaper 78 Noter 83 Tillämpade redovisningsprinciper 88 Revisionsberättelse 91

3 sammanfattning 3 Sammanfattning Årets resultat enligt balanskravet vilket är årets resultat exklusive realisationsvinster för försäljning av tomtätter blev 33,4 miljoner kronor. Det innebär att det negativa resultatet för 2011 på 28 miljoner kronor kan återställas. Årets balanskravsresultat blev 10,5 miljoner kronor bättre än budgeterat. Det beror främst på en engångsintäkt på 45,9 miljoner kronor i form av återbetalning av premier för avtalsgruppssjukförsäkringen. Vidare beror den positiva avvikelsen på större skatteintäkter än förväntat och på att finansnettot blev bättre än budgeterat. Vissa nämnder hade också ett bättre resultat än budgeterat: social- och äldrenämnden 47 miljoner kronor bättre och utbildningsnämnden 14 miljoner kronor bättre. Vissa verksamheter och nämnder hade negativa resultat, framförallt den egna produktionen av förskola och skola, stadsledningskontoret, markenheten under kommunstyrelsen samt tekniska nämnden. Årets resultat blev 122,6 miljoner kronor, vilket var 100 miljoner kronor bättre än budgeterat. I årets resultat ingår realisationsvinster för försäljning av tomtätter, vilka uppgick till 90 miljoner kronor. Av kommunens åtta övergripande mål bedöms måluppfyllelsen som god för sju. Verksamhetsresultaten visade överlag en god måluppfyllelse, bl.a. med en hög andel nöjda medborgare och kunder inom många områden. Kommunens verksamhetsresultat står sig också väl i jämförelse med andra kommuners. Trots en förbättring jämfört med 2011 i och med det positiva ekonomiska resultatet nåddes inte målet om kommunal ekonomi i balans. Det beror på underskotten i en del av verksamheterna samt på att två av de finansiella nyckeltalen inte är uppfyllda. Kommunen bedöms därför inte leva upp till målet om god ekonomisk hushållning. Nettoinvesteringarna under 2012 var 609 miljoner kronor, en minskning med 250 miljoner kronor jämfört med Medarbetarundersökningen visade att medarbetarna sammantaget tycker att det är positivt att arbeta i Nacka kommun. Sjukfrånvaron ökade något 2012, för andra året i följd. Sjukfrånvaron var dock fortfarande låg i jämförelse med många andra kommuner. Befolkningstillväxten under 2012 var relativt låg. Det beror på att bostadsbyggandet legat på låga nivåer de senaste åren, och att inflyttningen därmed varit lägre, samt på att barnafödandet har minskat. Lena Dahlstedt Stadsdirektör hans Nyström Ekonomidirektör

4 4 Reflektioner från Nackaåret 2012 Reflektioner från Nackaåret 2012 Foto: Ann thafvelin Mats Gerdau Kommunstyrelsens ordförande På väg ut i solen igen, så skulle jag vilja sammanfatta år var ett mer turbulent år, förvisso med mycket verksamhet men med stora underskott och för dyra investeringar som förmörkade himlen. Ett intensivt och målmedvetet arbete har resulterat i ekonomiskt överskott 2012 och ännu högre kvalitet. Resultatet på 123 miljoner kronor är 100 miljoner bättre än budget och 154 miljoner bättre än föregående år. Även om man tittar till de löpande driftkostnaderna, det som kallas balanskravsresultat, så ser vi tydliga förbättringar års underskott på 28 miljoner kronor har vänts till ett överskott på 33 miljoner, vilket är 10 miljoner bättre än budget. Att vi är på rätt väg ekonomiskt visas också av att lånen inte ökat i den takt som planerats och att en större andel av investeringarna nu självfinansieras. Men de mörka molnen är inte helt borta. Det finns fortfarande utmaningar i att få ekonomisk balans i VA-verksamheten samt några skolor och äldreboenden. Bland alla positiva händelser i kommunen vill jag särskilt lyfta fram tre. Det första är skolornas fantastiska resultat. Elevernas betyg blev ett all time high 2012 med ett meritvärde på 245. Det är en imponerande prestation att över tid och hur man än mäter ligga i topp i landet och samtidigt hela tiden bli bättre. Det gör Nacka unikt och mig otroligt stolt. Ett tålmodigt och långsiktigt arbete för att bygga god kvalitet ger resultat. Jag tycker också att det visar att den strategi Nacka valt med stor valfrihet för eleverna, självständiga skolor, omfattande utvärdering och inte minst kompetenta medarbetare är framgångsrik. Det andra är socialtjänsten. Färre familjer behöver försörjningsstöd för att klara sig och kostnaderna minskar. Det är en trend som går tvärt emot utvecklingen i riket som helhet. Samtidigt visar medborgarundersökningen att våra invånare är mer nöjda med stödet till utsatta personer än tidigare år. Att få in fler aktörer som bidrar med vuxenutbildning, arbetsmarknadsinsatser och

5 Reflektioner från Nackaåret rehabilitering tror jag är en av framgångsfaktorerna för att få människor i jobb och bli mer självständiga och klara sin egen försörjning. Även inom äldreomsorgen syns allt bättre resultat med nöjda äldre och trevligt bemötande. Det tredje är allt arbete som bedrivs, ofta i det tysta, för en bättre hälsa och miljö. Jag tänker både på små, konkreta och dagliga insatser och lite mer långsiktiga och större beslut. Byte av kvicksilverlampor i gatubelysningen, energieffektivisering i kommunala byggnader, ökad insamling av miljöfarligt avfall, nya cykelbanor och fler hushåll som är anslutna till det kommunala VA-nätet gör sammantaget Nacka lite grönare. Den nya översiktsplanen, som antogs under 2012, pekar ut handlingsvägar för år framåt och där det mest spännande är kombinationen av tät bebyggelse och bevarande av grönområden. Att en utbyggnad av tunnelbana till Nacka förts högt upp på dagordningen, och pekats ut av regeringen som en av de viktigaste tågsatsningarna i landet, är också betydelsefullt för att våra möjligheter att växa och go green. I sammanhanget kan man också notera att Nacka rankades högst som friluftskommun i Stockholms län 2012 och att nackaborna är mest nöjda med tillgången till parker och naturområden i länet. Sammantaget det finns en stor framtidstro och tillförsikt i Nacka. Vi är en av landets mest attraktiva kommuner där många vill sätta bo. Vi ska ge dem den möjligheten, utan att äventyra det som gör oss så attraktivt det gröna och det blåa. Lena Dahlstedt Stadsdirektör Nacka kommun visar upp fortsatt mycket goda verksamhetsresultat och vi lyckas leverera riktigt service till Nackaborna. Alla som arbetar för medborgarna kan vara stolta över de resultat vi når i olika verksamhet. Under 2012 har vi fokuserat på att skapa mer ordning och reda i alla verksamheter, vi har utvecklat vår ekonomistyrning och interna kontroll, vi har slutredovisat stadshusbygget och vi har börjat bygga en stabil plattform för kommunens fortsatta utveckling. Vi står nu bättre rustade inför de många och stora utmaningarna framöver med att t.ex. bygga stad, tunnelbanans utredning och tvärbanans förlängning. Vi är en kommun som andra är mycket intresserade av, de nationella och internationella studiebesöken är många. Vårt sätt att utveckla verksamhet för och med de vi är till för är intressant och våra medarbetare är med rätta både stolta och kompetenta. De viktigaste händelserna under året är ändå alla de fantastiska möten och samtal som sker mellan exempelvis barn och pedagoger, mellan de äldre och vårdpersonalen och mellan medborgaren och kontaktcenter. Det är i vardagen som Nackabon upplever Nacka kommuns kvalitet och resultat.

6 6 Fem år i sammandrag Fem år i sammandrag Invånare Folkmängd Folkökning Antal födda Antal döda Födelseöverskott Antal inflyttade Antal utflyttade Flyttnetto Antal nya bostäder Skattesats Primärkommunal skattesats 18,26 18,26 18,26 18,26 18,61 Total skattesats 30,36 30,36 30,36 30,36 30,71 Omslutning/Ekonomiskt resultat Balanskravsresultat 61,9 71,3 93,3-28,1 33,4 Årets resultat 194,3 156,6 125,4-54,0 122,6 Nettokostnader/skatteintäkter och statsbidrag, % 98,5 98,4 98,1 100,7 100,5 Verksamhetens nettokostnader Nettoinvesteringar, mnkr 380,4 233,3 626,3 859,0 609,0 Självfinansiering av investeringar Låneskuld och soliditet Låneskuld, mnkr 572,3 336, Soliditet, % ,3 Soliditet inkl. ansvarsförbindelse, % ,7

7 Politisk styrning och organisation 7 vad används skattepengarna till? Nackas verksamhet kostade kronor alltså cirka 4,2 miljarder kronor år Kommunens intäkter kommer från kommunalskatten samt olika avgifter och taxor. Kommunen får också ett antal statsbidrag. Tillsammans ska intäkterna finansiera de olika tjänster som kommunen erbjuder invånarna. Dessa pengar användes på följande sätt år individ- och familjeomsorg 5,8 % Fritidshem och öppen fritidsverksamhet 2,6 % vård och omsorg 22,6 % arbetsmarknadsåtgärder 0,8 % Fritid och kultur 5,3 % Förskoleklass 1,1 % Förskoleverksamhet 17,6 % vuxenutbildning och sfi 1,0 % gator, vägar och park 4,6 % räddningstjänst 0,7 % Politisk verksamhet 1,4 % gymnasieskola 8,0 % kommunövergripande, övrigt 3,5 % grundskola 24,9 % Politisk styrning och organisation Nacka kommuns organisation består av tre delar: den politiska organisationen, myndighets- och huvudmannaorganisationen samt produktionsverksamheterna. I de politiska organen sitter de förtroendevalda politiker som genom val fått i uppdrag av Nackaborna att styra kommunen i fyra år. Varje organ har ett specifikt uppdrag. Sammantaget är deras uppgift att sätta mål för vad kommunen ska uppnå, prioritera och fördela pengar och följa upp mål och resultat. myndighets- och huvudmannaenheterna ser till att de politiska organen får veta det de behöver veta för att kunna fatta beslut. Deras uppgift är också att se till att det som de politiska organen beslutat händer och blir verklighet för dem som lever, vistas och verkar i Nacka. Många enheter fattar också myndighetsbeslut på uppdrag av de politiska organen. Kommunens produktionsverksamheter genomför tjänster och service till Nackaborna. Den är indelad i två verksamhetsområden. Det ena området är förskola, fritid och skola (FFS), som även omfattar kulturverksamhet. Det andra är verksamhetsområdet sociala stödresurser (VSS) som erbjuder tjänster inom socialpsykiatri, omsorgsverksamhet, individ- och familjeomsorg, personlig assistans samt äldreomsorg. mandatfördelning i kommunfullmäktige moderaterna centern socialdemokraterna nackalistan Folkpartiet kristdemokraterna miljöpartiet vänsterpartiet En stor del av de tjänster och den service som erbjuds Nackaborna och som finansieras av Nacka kommun utförs av någon annan är kommunen själv. Det brukar kallas för extern produktion och kan utföras av till exempel ett företag, en förening eller ett kooperativ. Den externa produktionen är inte med i den här presentationen av kommunens interna organisation. nacka kommun / årsredovisning 2012

8 8 omvärldsanalys Organisationsskiss för Nacka kommun Styrmodellen i kommunen utgår från kommunfullmäktiges vision om öppenhet och mångfald samt grundläggande värdering om respekt för människors kunskap, förmåga och vilja att ta ansvar. Kommunen har fyra styrprinciper och en mål- och resultatstyrningsmodell med åtta övergripande mål. Figur Nacka kommuns styrmodell FYRA STYRPRINCIPER Särskiljande av finansiering och produktion. Konkurrens genom kundval eller upphandling. Konkurrensneutralitet. Delegera ansvar och befogenheter till lägsta effektiva nivå. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERING Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt för deras vilja att ta ansvar. VISION Öppenhet och mångfald. MÅL- OCH RESULTAT- STYRNING Åtta övergripande mål. Strategiska mål och nyckeltal. Löpande uppföljning och utvärdering. Årsbokslut och tertialbokslut till fullmäktige. Visionen och värderingen ska genomsyra allt som görs i kommunen och varje beslut som fattas, vare sig det handlar om övergripande frågor som samhällsplanering eller möte mellan personal i hemtjänsten och den enskilde medborgaren. Varje nämnd analyserar och utvärderar måluppfyllelse av strategiska mål, utfall av nyckeltal och vidtagna åtgärder. Varje nämnd gör årligen en väsentlighets- och riskanalys där väsentliga områden identifieras. Målnivåerna sätts också för nyckeltalen, vilka beslutas av nämnden själv. De strategiska målen och nyckeltalen följs upp och åtgärder sätts in om målnivåerna inte är uppfyllda. För att få en bild av hur väl verksamheten bedrivits bedöms läget enligt figuren nedan. Figur Kriterier för nulägesbedömningar Läge Har brister Utmärkt Kriterier för nulägesbedömningar Resultaten för nyckeltalen ligger sammantaget under fastställda nivåer. Resultatet är inte styrkt med utfall för fastställda nyckeltal. Resultatutvecklingen är negativ över tid. Resultatet för nyckeltalen uppfyller sammantaget fastställda målnivåer. Resultaten är styrkta med utfall för fastställda nyckeltal. Resultaten överstiger fastställda målnivåer. Resultaten för nyckeltalen är externt jämförbara.

9 förvaltningsberättelse 9 förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen innehåller en sammanfattande beskrivning av utvecklingen och läget i kommunen den inleds med en omvärldsanalys där faktorer i omvärlden som påverkar kommunens resultat beskrivs. sedan sammanfattas måluppfyllelsen för kommunens övergripande mål med en fördjupning av måluppfyllelsen för de ekonomiska målen i avsnittet ekonomisk analys. i förvaltningsberättelsen tas också väsentliga personal förhållanden upp i avsnittet nacka kommuns medarbetare och förvaltningsberättelsen avslutas med en kort beskrivning av kommunens interna kontroll under omvärldsanalys svensk ekonomi bromsar in Den svaga utvecklingen i omvärlden gör att tillväxten bromsar in också i Sverige. Efter ett förhållandevis starkt första halvår 2012 har svensk ekonomi tappat fart. Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömer att tillväxten i svensk ekonomi förblir svag en bit in på år På längre sikt och i takt med att problemen i omvärlden dämpas ser förutsättningarna för svensk ekonomi ljusare ut. De offentliga finanserna är i gott skick och den privata sektorn uppvisar betydande överskott. Samtidigt som finanserna överlag är starka finns betydande investerings behov bland annat i infrastruktur och bostäder. Till det kan läggas ytterligt låga räntor och lediga produktionsresurser i form av bland annat arbetskraft. Därför utgår SKL från att tillväxten i svensk ekonomi efterhand förbättras. En parlamentariskt tillsatt utredning lämnade våren 2011 förslag till förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting (SOU 2011:39). I en promemoria från finansdepartementet föreslås nu att utredningens förslag i huvudsak genomförs, exempelvis förändringarna i kostnadsutjämningen, men att inkomstutjämningsavgiften också sänks. De föreslagna förändringarna inklusive kostnadsutjämningen innebär totalt en ökad avgift för Nacka kommun på 36 miljoner kronor, exklusive införanderegler. Efter en relativt stark skatteunderlagstillväxt i riket år 2012 beräknas ökningstakten avta år 2013 och 2014 innan det blir bättre fart år 2015 och Skiftningarna förklaras i stor utsträckning av utvecklingen på arbetsmarknaden. Konjunkturen dämpades visserligen mot slutet av 2012 men det skedde ändå en viss ökning av arbetade timmar under året. Figur skatteunderlagets utveckling för Riket UTFALL SAMT PROGNOS FRÅN arbetslöshet I Nacka kommun var drygt personer i åldern år arbetslösa i slutet av 2012, jämfört med 1950 personer i slutet av Arbetslösheten steg under 2012, liksom i riket och länet, men ligger fortfarande på lägre nivåer i Nacka. Figur arbetslöshet i nacka kommun och länet % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % 0 % jan-08 apr-08 jul-08 okt-08 jan-09 apr-09 jul-09 okt-09 jan-10 apr-10 jul-10 okt-10 jan-11 apr-11 jul-11 okt-11 jan-12 apr-12 jul-12 okt-12 nacka ålder nacka ålder länet ålder länet ålder nacka kommun / årsredovisning 2012

10 10 förvaltningsberättelse första bostäderna på nya KVarnhoLmen inflyttningsklara Under 2012 färdigställdes cirka 250 nya bostäder i kommunen. Av dessa var 107 lägenheter i flerbostadshus. Inflyttning skedde i 61 lägenheter i de första nyställda bostäderna på Kvarnholmen, i Kajhusen. Vidare färdigställdes de sista lägenheterna i de nya flerbostadshusen i Ekudden och i Älta på Stensövägen blev 36 nya lägenheter färdigställda. Cirka 140 bostäder i småhus färdigställdes under året. Merparten av dessa är belägna i förnyelseområdena i Boo, Älgö samt Södra Hedvigslund. Nivån på bostadsbyggandet har varit relativt lågt 2012 och har varit så de tre senaste åren. Bostadsbyggandet förväntas ligga på en något högre nivå 2013 för att sedan ta fart från och med Figur BOSTADSBYGGANDE ANTAL NYA BOSTÄDER i flerbostadshus och småhus småhus Flerbostadshus Prognosen för bostadsbyggandet som låg till grund för befolkningsprognos och budget inför 2012 överskattade byggandet under året. Det är främst förnyelseområdena som byggts ut långsammare än beräknat. Kommunen fick nya invånare Under 2012 fick Nacka kommun nya invånare. Folk mängden växte från till personer. Det motsvarar en tillväxt på 1,4 procent, vilket är samma nivå som den genomsnittliga befolkningstillväxten per kommun i länet. Folkmängden i Stockholms län ökade med 1,7 procent. Antalet födda var personer och antalet döda var 600 personer, vilket innebär ett födelseöverskott på 570 personer. Antalet födda var lägre än prognostiserat. Det beror på att antalet födda barn per kvinna blev lägre än förväntat. Den summerade fruktsamheten i Nacka kommun ligger över snittet för riket och länet men skillnaden har minskat. Antal inflyttade till kommunen under 2012 var personer och antalet utflyttade var personer, vilket gav ett flyttnetto på 670 personer. Det var betydligt lägre än prognostiserat, vilket till största del beror på att antalet nya bostäder förväntades bli fler än vad de blev. Figur årlig BefolkningstillväXt i nacka kommun senaste femårsperioden antal personer Flyttnetto Födelseöverskott Av kommundelarna var Boo den del där befolkningsökningen var som störst kommundelen växte med 560 personer. Sicklaön hade en låg befolkningstillväxt, jämfört med hur den varit de senaste åren. Figur årlig BefolkningstillväXt PeR kommundel senaste femårsperioden antal personer älta saltsjöbaden-fisksätra boo sicklaön I förhållande till den befolkningsprognos som låg till grund för budgeten 2012 så var befolkningstillväxten betydligt lägre än förväntat. Det beror främst på det lägre byggandet men också på det sjunkande barnafödandet. medborgarna trivs i nacka Nacka kommun genomför årligen en medborgarundersökning, i Statistiska centralbyråns (SCB) regi. Under 2012 genomförde totalt 124 kommuner undersökningen och sedan SCB startade undersökningen har 254 kommuner genomfört den, de flesta mer än en gång. Resultatet för Nacka kommun visar att medborgarna är nöjda med att bo i kommunen. De svarande anger sin nöjdhet för varje fråga på en skala Betyg räknas sedan om till ett index Värden över 40 kan ses som godkänt, över 55 som nöjd och nacka kommun / årsredovisning 2012

11 förvaltningsberättelse 11 över 75 som mycket nöjd. Nedan visas nöjd-region-index, som beskriver hur nöjd man är med kommunen i dess helhet som en plats att bo, för de Stockholmskommuner som genomfört undersökningen vid något tillfälle de tre senaste åren. Värdet för samtliga i figuren är medelvärdet för de 124 kommuner som genomförde undersökningen Figur nöjd-region-index för medverkande stockholmskommuner danderyd nacka salem täby tyresö sollentuna solna vallentuna vaxholm nykvarn järfälla värmdö ekerö Upplands-Väsby samtliga huddinge Upplands-Bro sigtuna nynäshamn haninge österåker Botkyrka södertälje Grönmarkerade i diagrammet är ett antal kommuner i Stockholms län som i en del sammanhang i denna årsredovisning benämns som jämförelsekommuner. Valet av dessa kommuner har gjorts utifrån ett antal perspektiv; de består av grannkommuner, kommuner med liknande struktur, kommuner med nöjda medborgare samt kommuner med låg skatt och god ekonomi. Som framgår av figuren fick Nacka ett av de allra högsta värdena av medverkande Stockholmskommuner med ett NRI på 71, jämfört med snittvärdet på 60. Av de 124 kommuner som genomförde underökningen 2012 hade kommunen det tredje högsta värdet. Foto: ann thafvelin nacka kommun / årsredovisning 2012

12 12 förvaltningsberättelse I diagrammet nedan visas resultatet för Nacka kommun inom de frågeområden som mäts i medborgarundersökningens block att leva och bo i kommunen, det som kallas nöjd-region-index nacka kommun samtliga 124 kommuner rekommendation kommersiellt utbud Fritidsmöjligheter trygghet kommunikationer utbildningsmöjligheter bostäder arbetsmöjligheter nacka samtliga Som framgår av diagrammet fick Nacka kommun högre värden än samtliga medverkande kommuner 2012 inom alla områden som mäts inom detta block. Särskilt högt värde betyg 8,6 på skalan 1-10 fick kommunen på frågan om nöjdhet med tillgången till parker, grönområden och natur samt frågan om möjligheten att utöva fritidsintressen, t.ex. sport, kultur, friluftsliv och föreningsliv (betyg 7,9). Jämfört med 2011 ökade värdet för trygghet i 2012 års undersökning. Det som mäts är hur tryggt och säkert man kan vistas utomhus på kvällar och nätter, trygghet mot hot, rån och våld samt trygghet mot inbrott. Medborgarundersökningen mäter också nöjdhet med verksamheter samt med inflytande och insyn. Värden från undersökningen används för att belysa resultat inom en del nämnder och redovisas under respektive nämnd. Nedan visas de sammanfattande betygen, där att leva och bo är nöjd-region-index, verksamheterna är medborgarnas nöjdhet med hur kommunen sköter sina verksamheter och insyn och inflytande är medborgarnas nöjdhet med den insyn och det inflytande de har över kommunens beslut och verksamheter. Medborgarnas nöjdhet inom dessa områden har legat på samma nivå under de fem år som Nacka kommun har genomfört undersökningen leva och bo verksamheterna insyn och infl ytande Läs om resultatet i sin helhet på jämförelser av Kommuners KVaLitet och resultat Under de senaste åren har intresset för jämförelser av kommuners kvalitet och resultat ökat och framväxten av data inom området har varit stark. Detta är en mycket positiv utveckling av flera anledningar. Förutsättningarna för medborgarna att utvärdera kommunen ökar då möjligheten finns att sätta den egna kommunens resultat och prestationer i relation till andra kommuners. Jämförelser är också ett viktigt verktyg i kommunernas arbete med att förbättra kvaliteten och effektiviteten i sina verksamheter. Så kallade öppna jämförelser, som tas fram i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och ansvariga myndigheter görs inom ett växande antal områden, exempelvis för skola, äldreomsorg, missbruksvård och trygghet och säkerhet. För att öka möjligheterna för medborgare och kommuner att överblicka de jämförelser som tas fram har Sveriges kommuner och landsting (SKL) sedan drygt fem år tillbaka drivit projektet Kommunens kvalitet i korthet. Projektet syftar till att synligöra kommuners prestationer, resultat och kvalitet genom att ta fram ett begränsat antal mått inom områden som har ett tydligt medborgarperspektiv. I nuläget medverkar 200 kommuner i projektet. Nacka anslöt år 2010 och får överlag goda resultat. Bäst placeringar får kommunen inom skolområdet och för informationen på webbplatsen och lägst placering avseende hur effektiv hanteringen och återvinningen av avfall är. Länk Läs om resultatet i sin helhet på nacka.se nacka kommun / årsredovisning 2012

13 Nacka kommuns åtta övergripande mål 13 Måluppfyllelse för kommunens övergripande mål Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. God ekonomisk hushållning innebär att kommunen ska ha ett rimligt överskott i såväl den budgeterade resultaträkning som i bokslutet. Kommunerna ska ta fram särskilda mål och riktlinjer för en god ekonomisk hushållning, för såväl ekonomin som för verksamheterna. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Nacka kommun har åtta övergripande mål, som sorterar under verksamhetsresultat och insatta resurser. Bedömningen av om kommunen har en god ekonomisk hushållning görs genom en sammanvägning av måluppfyllelsen för de åtta målen. Tabell Nacka kommuns åtta övergripande mål och lägesbedömning 2012 Verksamhetsresultat Insatta resurser God kommunal service Effektivt resursutnyttjande Starkt medborgarinflytande Lägsta möjliga skatt och Stor valfrihet påverkbara avgifter God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling Trygg och säker kommun Kommunal ekonomi i balans God ekonomisk hushållning Måluppfyllelsen bedöms vara för sju av kommunens åtta övergripande mål. Målen under verksamhetsresultaten uppfylls överlag väl. Målet kommunal ekonomi i balans, under insatta resurser, nås dock inte. Kommunens ekonomiska resultat är positivt 2012 och avviker positivt mot budget. Detta är en förbättring jämfört med 2011, då kommunen redovisade ett underskott. Anledningen till att målet kommunal ekonomi i balans ändå inte nås är att en del nämnder och verksamheter redovisade stora negativa resultat 2012 och att det positiva resultatet delvis uppnåddes p.g.a. engångsintäkter. Vidare nås inte två av de fyra finansiella nyckeltalen som ligger under målet. Målet kommunal ekonomi i balans och de finansiella nyckeltalen under det väger tungt i bedömningen av god ekonomisk hushållning. Den sammantagna bedömningen är därför att kommunen inte levde upp till målet om god kommunal hushållning år Läget var detsamma Nedan följer en genomgång av måluppfyllelsen för respektive övergripande mål. För att ge en tydlig bild av grunden för bedömningarna visas samtliga strategiska mål som ligger under de övergripande målen med en färgmarkering där färgerna har samma innebörd som mätarnas färger, d.v.s. rött betyder att det finns brister, gult att måluppfyllelsen överlag är god och grönt att måluppfyllelsen är och dessutom Har brister står sig väl i externa jämförelser (med andra kommuner). Under avsnittet Nämndernas analys visas de strategiska målen per nämnd och även de nyckeltal som mäter måluppfyllelsen för de strategiska målen. God kommunal service En stor del av nämndernas och verksamheternas strategiska mål handlar om målsättningar för att uppnå god kommunal service. För de allra flesta målen gör nämnderna och verksamheterna bedömningen att måluppfyllelsen för 2012 var. Medborgarna/kunderna var överlag nöjda med servicen. Till exempel visade kundundersökningar inom socialtjänsten samt förskola och skola höga andelar nöjda kunder, elever och föräldrar. När det gäller medborgarnas nöjdhet med gator och vägar nåddes målnivåerna och kundnöjd heten var relativt hög inom bygglovsverksamheten, även om kundnöjdheten där minskade något jämfört med före gående år. Nöjdheten med bibliotekens verksamhet har ökat, framför allt med utbudet av media. Andelen barn och unga som var nöjda med sin musikundervisning nådde under 2012 hela 97 procent. Målnivåerna för nöjdhet står sig också mycket väl vid jämförelser med andra kommuner, vilket framgår av olika mätningar av resultat och kvalitet inom den kommunala verksamheten, såsom exempelvis SCB:s medborgarundersökning och Sveriges kommuner och landstings Kommunens kvalitet i korthet samt öppna jämförelser. Inom grundskolan fortsätter Nackas elever att nå mycket goda resultat i jämförelse med andra kommuner, vilket kan ses som ett bevis på utbildning med hög kvalitet. Det finns dock flera strategiska mål som inte nås. Liksom föregående år är svårigheterna inom förskolan att rekrytera personal med pedagogisk högskoleutbildning betydande och under 2012 skedde en minskning av andelen högskoleutbildad personal, trots att detta varit ett prioriterat område under en rad år. Målet om maximal utveckling och stimularande lärande utveckling inom förskola bedöms därför inte nås, trots en mycket hög andel nöjda föräldrar. Inom grundskolan är ett förbättringsområde att öka elevernas inflytande i sitt lärande. Inom socialtjänsten är, liksom föregående år, ett förbättringsområde att utveckla modeller för att bättre kunna mäta resultat. För kommunens egen produktion av sociala stödresurser lyfts arbetet med att öka kundernas inflytande fram som ett förbättringsområde för ytterligare ökad måluppfyllelse för målet god kommunal service.

14 14 Nacka kommuns åtta övergripande mål Strategiska mål för god kommunal service Kommunstyrelsen Nacka ska anses ha ett gott företagsklimat med hög grad av nyföretagande och en god innovationsmiljö God service, bemötande och hög tillgänglighet i alla externa och interna kontakter Utbildningsnämnden Förskola: Maximal utveckling och stimulerande lärande Förskola: Reellt inflytande Grundskola: Maximal utveckling och stimulerande lärande Grundskola: Reellt inflytande Gymnasieskola: Maximal utveckling och stimulerande lärande Gymnasieskola: Reellt inflytande Social- och äldrenämnden Modeller ska utvecklas för att följa upp resultat av insatser Kunderna ska vara nöjda med den insats som de har fått Socialtjänsten ska bygga på respekt för individens integritet och rätt till självbestämmande Socialtjänsten ska ha rättsäker handläggning och beslut ska vara välgrundade och korrekta Socialtjänstens service och tillgänglighet är god Fritidsnämnden Kommuninvånarna ska ha tillgång till en mångsidig verksamhet på sin fritid. Besökare på kommunens fritidsanläggningar ska anse att dessa har hög kvalitet d.v.s. tillgänglighet, funktionalitet, bemötande, delaktighet, inflytande och kompetens. Kulturnämnden Medborgarna ska ha tillgång till en kvalitativ kulturverksamhet Medborgarna ska ha tillgång till ett lokalt kulturutbud av god kvalitet Arbets- och företagsnämnden Varje elev har rätt till en verksamhet som utgår från individens behov och förutsättningar och som stimulerar till största möjliga lärande och kunskapsutveckling De arbetsmarknadsinsatser som Nacka kommun erbjuder ska leda till varaktig egen försörjning och matcha arbetslivets efterfrågan på kompetens Företagen ska vara nöjda med de insatser som erbjuds individen och uppleva att deras behov av rätt arbetskraft tillgodoses Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Kundnöjdheten ska öka Överprövningsvolymen ska vara tillräckligt stor för att ge ledning i rättspraxis. Andelen överprövade ärenden som ändras i sista instans ska minska. Tekniska nämnden Kommunens vägnät ska kännetecknas av god framkomlighet oberoende av årstid Kommunens allmänna platser och naturreservat ska underhållas så att invånarna upplever dem som rena och välskötta Nämndens uppgift är att förse brukarna med dricksvatten av god kvalitet och i tillräcklig mängd. Överförmyndarnämnden Alla huvudmän har en god man/förvaltare som agerar för huvudmannans bästa inom ramen för uppdraget. Naturreservatsnämnden Naturreservaten ger rika möjligheter till friluftsliv och rekreation samtidigt som biologisk mångfald och kulturhistoriska värden värnas Verksamheten sociala stödresurser Våra verksamheter och dess utbud ska, genom tydlig och tillgänglig information, vara väl kända hos Nackas medborgare och beslutsfattare Våra beslut följer intentionerna i det Balanserade Styrkortet Vi erbjuder tjänster med hög kvalitet där kunden är nöjd och har inflytande över sina insatser Våra kunder är medskapare i utvecklingen av våra framtida tjänster Vi tillvaratar kundens synpunkter för att säkerställa och utveckla en hög kvalitet Förskola, fritid och skola Förskola: Maximal utveckling och stimulerande lärande Förskola: Reellt inflytande Grundskola: Maximal utveckling och stimulerande lärande Grundskola: Reellt inflytande Gymnasieskola: Maximal utveckling och stimulerande lärande Gymnasieskola: Reellt inflytande Medborgarna ska ha tillgång till en kvalitativ kulturverksamhet

15 Nacka kommuns åtta övergripande mål 15 Starkt medborgarinflytande Medborgarnas uppfattning om inflytande på övergripande nivå mäts i medborgarundersökningen. Liksom i andra kommuner är detta ett område där medborgarna generellt sett ger lägre betyg, jämfört med betygen på att leva och bo i kommunen i sin helhet och för många av verksamheterna. Kommunens värde överstiger dock snittet för andra kommuner och målnivån nås. Likaså nås målnivåerna för medborgarinflytande för övriga nämnder och verksamheter, som har strategiska mål kopplade till detta målområde. Läget bedöms därför sammantaget vara. Flertalet nämnder saknar strategiska mål inom målområdet medborgarinflytande. Inflytande i form av brukarinflytande är dock centralt för kvaliteten inom alla verksamheter men mäts i många fall t.ex. inom skolan och socialtjänsten under målet god kommunal service, då det är starkt kopplat till kvalitetsutveckling av den service som ges. Kommunstyrelsen Arbets- och företagsnämnden Kulturnämnden Förskola, fritid och skola (FFS) Strategiska mål för starkt medborgarinflytande Kommuninvånarna är nöjda med sina möjligheter att kunna påverka De företagare, elever och arbetssökande som deltar i kommunens insats ska också ha möjlighet att påverka utformningen av insatsen Medborgarna ska ha möjlighet att påverka kulturutbudet Medborgarna ska ha möjlighet att påverka kulturutbudet Stor valfrihet En stor andel av medborgarna ansåg att valfriheten är stor i kommunen, visade medborgarundersökningen. Läget bedöms vara utmärkt för måluppfyllelsen av tre strategiska mål under detta målområde. Inom socialtjänsten har kundvalet för öppenvård av missbruk börjat användas allt mer, främst för boendestöd. En hög andel av de personer som hade kontakt med socialtjänsten angav att de fått tillräcklig information om vilka valmöjligheter som finns. I de öppna jämförelserna av äldreomsorg 2012 fick Nacka kommun högst värde i riket när det gäller de äldres möjligheter att påverka tider inom hemtjänsten. Inom grundskolan fick de allra flesta föräldrar sitt förstahandsval vid val av skola till sitt barn. Andelen har dock sjunkit de två senaste åren och ligger på 92 procent, vilket är under målnivån på 95 procent. Likaså ligger andelen gymnasieelever som fick sitt förstahandsval under målnivån. Den sammantagna bedömningen är ändå att måluppfyllelsen är god avseende stor valfrihet. Kommunstyrelsen Utbildningsnämnden Social- och äldrenämnden Fritidsnämnden Kulturnämnden Förskola, fritid och skola (FFS) Arbets- och företagsnämnden Strategiska mål för stor valfrihet Medborgarna ska ha stor valfrihet Förskola: Föräldrar ska ges stora valmöjligheter vid val av förskola, pedagogisk omsorg och fritids Grundskola: Föräldrar och elever ska ges stora valmöjligheter vid val av skola Gymnasieskola: Föräldrar och elever ska ges stora valmöjligheter vid val av skola Möjligheter att göra egna val inom nämndens ansvarsområde ska öka genom nya kundval eller andra metoder för ökad valfrihet Kommunens invånare ska kunna ägna sig åt ett rikt och varierat utbud av aktiviteter på kommunens fritidsanläggningar Barn och unga ska erbjudas ett brett utbud av skapande kulturaktiviteter Barn och unga ska erbjudas ett brett utbud av skapande kulturaktiviteter Varje elev ska ges stora möjligheter vid val av utbildning och arbetsmarknadsinsats Varje arbetssökande ska ges stora möjligheter vid val av utbildning och arbetsmarknadsinsats

16 16 Nacka kommuns åtta övergripande mål God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling Medborgarna trivs med att leva och bo i kommunen. Tillgången till parker, grönområden och natur värdesätts högt. Resultatet av medborgarundersökningen visade dock att nöjdheten med kommunens insatser för att invånarna ska kunna leva miljövänligt ligger under målnivån och det är många kommuner som har betydligt högre nöjdhet inom detta område än Nacka kommun, som ligger på snittet för övriga kommuner. Ökade möjligheter till matinsamling kan komma att förbättra nöjdheten inom detta område. Nöjdheten med tillgängligheten till återvinningscentraler ligger under snittet för övriga kommuner. Inom socialtjänsten nås inte ett av två målen inom detta område då det finns fortsatta svårigheter att erbjuda boende till invånare med behov som är aktuella inom området utredning vuxna. Det handlar exempelvis om personer som har missbruksproblematik eller som utsätts för våld i en nära relation. Detta gör det svårt att kunna erbjuda en hel vårdkedja. Kommunstyrelsen Social- och äldrenämnden Fritidsnämnden Kulturnämnden Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Strategiska mål för god livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling Minskad klimatpåverkan En väl fungerande infrastruktur och goda livsmiljöer Förutsättningar ska skapas för en god folkhälsa åt alla Socialtjänsten ska verka för ökad livskvalitet, bättre liv för den enskilde Socialtjänsten ska verka för att tillgodose behovet av adekvat boende för socialtjänstens olika målgrupper Föreningslivet ska stödjas så att de arbetar med värdegrundsfrågor och medvetet ledarskap Nacka kommuns kulturhistoria ska vårdas och levandegöras Nackas offentliga konst ska vara tillgänglig Stadsbyggande i Nacka ska ske med kvalitet och mångfald Nämnden ska verka för en miljövänlig avfallshantering med en mycket hög insamlingsgrad av farligt avfall Trygg och säker kommun Målet om en trygg arbetsmiljö nåddes inte inom grundskolan; andelen elever som kan arbeta utan att bli störda samt andel elever som anser att de är trygga i skolan når inte upp till målnivåerna. I övrigt bedöms måluppfyllelsen som god eller utmärkt när det gäller trygghet och säkerhet. Medborgarnas upplevelse av trygghet har ökat sedan 2011 och i öppna jämförelser av trygghet och säkerhet 2012, som genomförs av Sveriges kommuner och landsting, hamnade kommunen på femtonde plats i riket. Inga trafikolyckor med dödlig utgång skedde under 2012 i kommunen. Kommunstyrelsen Utbildningsnämnden Förskola, fritid och skola (FFS) Fritidsnämnden Arbets- och företagsnämnden Tekniska nämnden Strategiska mål för en trygg och säker kommun Nacka ska uppfylla de krav som ställs på en trygg och säker kommun Förskola: Trygg arbetsmiljö Grundskola: Trygg arbetsmiljö Gymnasieskola: Trygg arbetsmiljö Förskola: Trygg arbetsmiljö Grundskola: Trygg arbetsmiljö Gymnasieskola: Trygg arbetsmiljö Fritidsanläggningarna ska vara trygga Varje elev/arbetssökande har rätt till en god psykosocial arbetsmiljö, samt en arbetsmiljö där ohälsa och olycksfall förebyggs Kommunens vägnät ska i största möjliga mån utformas och underhållas så att det upplevs tryggt att vistas i trafikmiljön Dagvatten ska avledas på ett säkert, miljöanpassat och kostnadseffektivt sätt så att säkerhet, hälsa och ekonomiska intressen inte hotas

17 Nacka kommuns åtta övergripande mål 17 Effektivt resursutnyttjande Målområdet effektivt resursutnyttjande ska mäta om förhållandet mellan verksamhetsresultat och insatta resurser är rimligt och också beskriva om insatta resurser används på ett effektivt sätt. En del av målen handlar om personalen som arbetar i de olika verksamheterna, då personalkostnader är den absolut största kostnadsposten i den kommunala verksamheten. Inom den kommunala produktionen av förskola och skola samt sociala stödresurser nåddes inte målen för medarbetarnas hälsa 2012, utan sjukfrånvaron ökade jämfört med 2011 inom båda verksamheterna. Inom socialtjänsten nås tre av målen för effektivt resursutnyttjande dock ligger fortfarande andelen personer med långvarigt ekonomiskt bistånd över målnivån. Kommunstyrelsen Utbildningsnämnden Social- och äldrenämnden Kulturnämnden Arbets- och företagsnämnden Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Verksamheten sociala stödresurser (VSS) Överförmyndarnämnden Naturreservatsnämnden Förskola, fritid och skola Strategiska mål för effektivt resursutnyttjande Nacka är en attraktiv arbetsgivare med stolta, engagerade och friska medarbetare Budget i balans Socialtjänsten ska verka för effektivare användning av offentliga resurser Socialtjänsten ska arbeta långsiktigt med förebyggande arbete (aktivera social fond ) Medborgare i behov av ekonomiskt bistånd ska stärkas till egen försörjning och ett självständigt liv Socialtjänsten ska kännetecknas av hög volym- och kostnadskontroll samt kostnadsmedvetenhet Kulturaktiviteterna ska vara välbesökta och efterfrågade av medborgarna Insatser för arbetssökande och vuxelever ska vara effektiva och utvecklande samt ska följas upp och utvärderas Handläggningstiderna ska minska Beslutsförmåga Produktiviteten ska öka Kundnöjdhet ska öka Anläggningarna ska underhållas så att livslängden optimeras Genom samarbete, utifrån ett koncernperspektiv, arbetar våra ledare för ett effektivt resursutnyttjande och maximal kundnytta Alla medarbetare har rätt kompetens, är stolta och har goda möjligheter att utvecklas i sitt uppdrag Alla medarbetare har god hälsa Alla medarbetare tar ansvar och är engagerade i sitt arbete Alla chefer har ett öppet och tydligt ledarskap Rättssäker och effektiv tillsynsverksamhet med hög kvalitet och god service Införande av e-tjänster förenklar handläggningen och gör den transparent Natur- och kulturmiljöer ska vårdas effektivt med det historiska perspektivet i åtanke Friska medarbetare Kompetenta, behöriga och engagerade medarbetare Våra ledare inspirerar och leder med tydlig målinriktning till goda resultat Ett utvecklingsområde när det gäller bedömningen av effektivt resursutnyttjande är att i större utsträckning jämföra kommunens resultat ur detta perspektiv med andra kommuner, på ett relevant och rättvisande sätt. Genom de öppna jämförelserna som tas fram inom allt fler områden förbättras förutsättningarna till sådana jämförelser. Inom området hemtjänst för äldre personer kan man till exempel se att kostnaden per brukare i Nacka kommun är lägre än den för riket, men nöjdheten (mätt i den nationella brukarenkäten till äldre personer med insatser) ligger något över genomsnittet. I Sveriges kommuner och landstings satsning Kommunens kvalitet i korthet belyses effektivitet inom skolområdet bl.a. genom måttet kostnad per betygspoäng. Där hamnar Nacka kommun på plats 63 av 200 medverkande kommuner.

18 18 nacka kommuns åtta övergripande mål Figur kostnad PeR BetygsPoäng i årskurs 9 för de av jämförelsekommunerna som är med i skl:s kommunens kvalitet i korthet Foto: andreas gustavsson / squaregrain 0 danderyd (lägst) sollentuna täby tyresö nacka medelvärde värmdö högsta värde Lägsta möjliga skatt och påverkbara avgifter BRa Trots att det genomfördes en skattehöjning 2012 var skattesatsen i kommunen fortfarande bland de tio lägsta i riket. En viss minskning av nöjdhet med avgiftsnivåer har skett men nöjdheten ligger nära målnivån. KommunaL ekonomi i balans Här görs en kort genomgång av orsakerna till lägesbedömningen för målet om kommunal ekonomi i balans. har BRisteR En fördjupad analys finns i avsnittet Ekonomisk analys. Målet kommunal ekonomi i balans mäts bl.a. genom budgetavvikelse. Årets balanskravsresultat 2012 vilket är årets resultat exklusive realisationsvinster för försäljning av tomtätter blev 33,4 miljoner kronor. Det var 10,5 miljoner kronor bättre än budgeterat. Det beror främst på en engångsintäkt på 45,9 miljoner kronor i form av återbetalning av premier för Avtalsgruppssjukförsäkringen. Vidare beror den positiva avvikelsen på större skatteintäkter än förväntat och på att finansnettot blev bättre än budgeterat. Vissa nämnder hade också ett bättre resultat än budgeterat: social- och äldrenämnden 47 miljoner kronor bättre och utbildningsnämnden 14 miljoner kronor bättre. Vissa verksamheter och nämnder hade negativa resultat, fram förallt den egna produktionen av förskola och skola, stadsledningskontoret, markenheten under kommunstyrelsen samt tekniska nämnden. Det övergripande målet kommunal ekonomi i balans mäts också genom fyra finansiella nyckeltal; nettokostnadsandel, förändring av soliditet, självfinansieringsgrad och låneskuld. Det finansiella målet att förändringen av soliditeten ska vara positiv är uppfyllt och låneskulden är långt under lånetaket. Det finansiella nyckeltalet självfinansieringsgrad av investeringar var betydligt bättre 2012 (55 procent jämfört med 15 procent år 2011) men ligger fortfarande under målnivån. Vidare nådde inte kommunen 2012 (liksom 2011) det finansiella målet att skatteintäkter och utjämning ska vara 2,5 procent större än nettokostnaderna det vill säga en nettokostnadsandel på 97,5 procent. Den sammantagna bedömningen är att måluppfyllelsen av kommunal ekonomi i balans har brister, dels beroende på stora underskott i en del verksamheter, dels på att två av de fyra finansiella nyckeltalen inte är uppfyllda. Årets resultat blev 122,6 miljoner kronor, vilket är 100 miljoner kronor bättre än budgeterat. I årets resultat ingår realisationsvinster för försäljning av tomtätter, vilka uppgick till 89,3 miljoner kronor. nacka kommun / årsredovisning 2012

19 nacka kommuns åtta övergripande mål 19 ekonomisk analys I detta avsnitt finns en analys av det ekonomiska resultatet för kommunen och för Nackakoncernen. ekonomisk analys för Kommunen årets resultat Årets resultat är skillnaden mellan intäkterna och kostnaderna under året. Årets resultat uppgick till 122,6 miljoner kronor (mnkr) vilket var ca 100 mnkr bättre än budget. I resultatet ingår realisationsvinster för försäljning av tomträtter på 89,3 mnkr som avser en försäljning av en fastighet till en bostadsrättsförening i Saltsjöbaden som ej var budgeterad, samt realisationsvinster inom exploateringsverksamheten på 8,9 mnkr. Realisationsvinsterna från exploateringsverksamheten understeg dock budget med 37 mnkr, vilket förklaras av att projekt blivit försenade samt en minskad efterfrågan på mark. balanskravsresultat Årets resultat enligt balanskravet uppgick till 33,4 miljoner kronor. Det innebär att kommunen uppfyller kommunallagens krav på ekonomi i balans. Vid avstämning mot balanskravet påverkas inte resultatet av realisationsvinster för försäljning av tomträtter (89,3 mnkr). Balanskravet innebär att om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmast följande tre åren. År 2011 redovisade kommunen ett negativt balanskravsresultat på 28 mnkr års balanskravsresultat innebär att 2011 års negativa resultat kan återställas. tabell BalanskRavsutRedning 2012 årets resultat Reavinster, tomträtter årets balanskravsresultat tidigare års balanskravsresultat (2011) överskott i förhållande till balanskrav 122,6 miljoner kronor 89,3 miljoner kronor 33,4 miljoner kronor -28,1 miljoner kronor 5,3 miljoner kronor Årets balanskravsresultat visar en förbättring med 61,5 mnkr jämfört med 2011 och 10,5 mnkr bättre än budget. Den positiva avvikelsen jämfört med budget beror främst att AFA försäkrings styrelse under 2012 beslutade att återbetala premier för avtalsgruppsjukförsäkringen (ags-kl) och avgiftsbefrielseförsäkringen avseende år 2007 och För Nackas del innebär detta en engångsintäkt på 45,9 mnkr som redovisas som en jämförelsestörande intäkt. Utslaget per invånare var balanskravsresultatet 356 kronor per invånare. Nacka kommun hade det lägsta balanskravsresultatet per invånare av jämförelsekommunerna. Figur BalanskRavsResultat PeR invånare 2012 danderyd värmdö solna täby sollentuna tyresö nacka kronor nämndernas och verksamheternas resultat Skatteintäkterna blev 33 mnkr större än förväntat och finansnettot blev 24 mnkr bättre än budgeterat på grund av lägre investeringsutgifter och lägre räntenivå än budgeterat. Social- och äldrenämndens resultat blev 47 mnkr bättre än budgeterat. Det var bl.a. enheterna för ekonomiskt bistånd, socialpsykiatri och äldre som redovisade ett bättre nettokostnadsutfall jämfört med budget. Utbildningsnämnden avvek positivt från budget med 14 mnkr, vilket berodde på färre barn än budgeterat i förskolan och på fritidshem. Det största negativa resultatet redovisade den egna produktionen av förskolor och skolor (FFS). De redovisade ett negativt resultat på 41 mnkr, en förbättring jämfört med 2011 då motsvarande underskott var 64 mnkr. Flera enheter gick med underskott och det berodde delvis på att antalet barn och elever var färre än budgeterat. Stadsledningskontoret redovisade ett negativt resultat på 24,6 mnkr, vilket främst berodde på högre IT-kostnader än budgeterat. Markenheten under kommunstyrelsen redovisade ett budgetunderskott på 14 miljoner kronor. Den största negativa posten där avser Fisksätra marincentrum där underskottet var 18,9 mnkr. Av detta avsåg drygt 6 mnkr kostnader för att sanera marken. Tekniska nämnden redovisade ett underskott på 11,3 mnkr, varav vatten- och avloppsverket (VA-verket) cirka 20,4 mnkr. VA-verkets underskott berodde på ökade kostnader för spillvatten på grund av kraftig nederbörd samt på lägre intäkter än budgeterat. Balanskravsresultatet tyngs också av att realisationsvinsterna för exploateringsverksamheten blev betydligt lägre än budgeterat, vilket berodde på att projekt blivit försenade. Realisationsvinsterna inom exploateringsverksamheten nacka kommun / årsredovisning 2012

20 20 ekonomisk analys uppgick till 8,9 mnkr och understeg därmed budget med 37,1 mnkr. Balanskravsresultatet för perioden uppgår sammantaget till 428 mnkr. När resultatet för alla realisationsvinster har exkluderats för samma period blir resultatet 181 mnkr. Figur Resultatmått resultat enligt resultaträkning balansresultat inkl reavinster exploatering resultat exkl. alla reavinster finansiella nyckeltal Nacka kommuns övergripande mål kommunal ekonomi i balans mäts dels genom budgetavvikelse, dels genom fyra finansiella nyckeltal. De finansiella nyckeltalen kompletterar kommunallagens minimikrav på en kommunal ekonomi i balans. Kommunens fyra finansiella nyckeltal ska belysa inte bara den ekonomiska situationen i nuläget utan också ekonomins långsiktiga hållbarhet, vilket är en viktig aspekt vid bedömningen av om kommunen har en god ekonomisk hushållning. De fyra finansiella nyckeltalen är nettokostnadsandel, självfinansieringsgrad, förändring av soliditet samt låneskuld. År 2012 uppfylldes två av dessa: målen för förändring av soliditeten och för låneskulden. tabell finansiella nyckeltal 2011 finansiella nyckeltal målnivå 2012 utfall utfall år , genomsnitt nettokostnadsandel (procent) <97,5 100,5 99,8 självfi nansieringsgrad av >100 54,8 38,7 investeringar (procent) förändring soliditet, inklusive pensionsåtaganden som redovisas som ansvarsförbindelser >0 1,7 låneskuld <2,8 mdkr 1,8 mdkr nettokostnadsandelen Nettokostnadsandelen är årets nettokostnader i relation till skatteintäkter och utjämning. Målet är att måttet inte ska överstiga 97,5 procent i genomsnitt, vilket innebär att man inte förbrukar mer än 97,5 procent av skatter och utjämning. År 2012 uppgick till nettokostnadsandelen till 100,5 procent, d.v.s. nettokostnaderna var större än skatteintäkter och utjämning. För åren har nettokostnadsandelen varit 99,8 procent i genomsnitt. Det innebär att nettokostnaderna har varit marginellt lägre än skatteintäkterna under perioden och kommunen uppnådde därmed inte målnivån för På sikt är det mycket viktigt att detta mått förbättras, med tanke på kommunens höga investeringsnivå. Det finns ett direkt samband mellan kommunens resultat och finansieringen av investeringar, i Nackas fall lånenivå. Reavinster och jämförelsestörande intäkter som inte finns med i detta nyckeltal bidrar dock positivt till finansieringen av kommunens investeringar. Figur NETTOKOSTNADSANDEL UTFALL OCH MÅL 106 nettokostnadsandel 104 mål förändring av soliditeten Soliditeten är ett finansiellt nyckeltal som anger hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital. Soliditeten år 2012 var 41,5 procent (41,7 procent år 2011). Soliditeten inklusive ansvarsförbindelser är 8,7 procent, en förbättring på 1,7 procent jämfört med förra året. Det innebär att målet att förändringen av soliditeten ska vara positiv är uppfyllt. nacka kommun / årsredovisning 2012

Månadsbokslut mars 2013

Månadsbokslut mars 2013 2013-04-15 1 (9) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/156-040 Kommunstyrelsen Månadsbokslut mars 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar månadsbokslut för mars 2013. Sammanfattning Årsprognosen för årets

Läs mer

Så sätter du pris på dina tjänster. Bengt Herlin Nacka kommun

Så sätter du pris på dina tjänster. Bengt Herlin Nacka kommun Så sätter du pris på dina tjänster Bengt Herlin Nacka kommun Innehåll Så sätter du rätt (?) prislapp på dina tjänster Nacka kommun och dess förutsättningar Nackas styrsystem Internpriser i Nacka Fakta

Läs mer

Bilaga till KS mål och budget OBS UTKAST! KS mål och nyckeltal inkl korrigeringar efter målseminariet 2 september

Bilaga till KS mål och budget OBS UTKAST! KS mål och nyckeltal inkl korrigeringar efter målseminariet 2 september Bilaga till KS mål och budget 2014-2016 OBS UTKAST! KS mål och nyckeltal inkl korrigeringar efter målseminariet 2 september nytt nyckeltal nytt i förhållande till nyckeltalen 2012 nyckeltal med * = utkast/förslag

Läs mer

År 2013. Årsredovisning

År 2013. Årsredovisning År 2013 Årsredovisning Politisk styrning och organisation Att vara bäst på att vara kommun är att vara bra i alla grenar. Ekonomin är i balans och alla verksamheter visar ett gott resultat. Kommunstyrelsens

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 www.pwc.com/se Linda Yacoub Sofia Nylund Susanna Collijn Oktober 2013 Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 Vaxholms stad Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning s. 3 Delårsrapportens

Läs mer

Medborgarundersökning 2014

Medborgarundersökning 2014 2015-01-29 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2015/99-013 Kommunstyrelsen Medborgarundersökning 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Resultatet av medborgarundersökningen

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Nacka kommuns riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv

Nacka kommuns riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 2013-08-15 1 (10) PM Nacka kommuns riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv I kommunallagen (1991:900) och i lagen om kommunal redovisning (1997:614) finns bestämmelser kring

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Månadsbokslut mars 2016 för Nacka kommun

Månadsbokslut mars 2016 för Nacka kommun RAPPORT Månadsbokslut mars 2016 för Nacka kommun Bilaga, KFKS 2016/300 INNEHÅLL Läget i korthet s. 2-3 Fördjupning s. 4-7 Läget i korthet fortsatt balans i ekonomin Lägesbedömningen i denna rapport görs

Läs mer

Tilläggsbudget för år 2015

Tilläggsbudget för år 2015 2014-11-21 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2014/240-241 Kommunstyrelsen för år 2015 Förslag till beslut Under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att Nacka kommun ska ingå avtal om överlåtelse av

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv utredning avseende återremiss om retroaktiv avsättning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv utredning avseende återremiss om retroaktiv avsättning 2013-11-25 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/563-040 Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv utredning avseende återremiss om retroaktiv avsättning Förslag

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Budgetdirektiv samt ramar för

Budgetdirektiv samt ramar för 2011-05-31 1 (12) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2011/251-041 Kommunstyrelsen Budgetdirektiv samt ramar för 2012-2014 Förslag till beslut 1. De ekonomiska ramar som anges i bilaga 1 skall ligga till grund för nämndernas

Läs mer

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län Befolkningsprognoser och bostadsbyggande Länsstyrelsen i Stockholms län 19 sept. 28 Åke Nilsson www.demografikonsulten.se Stockholmsmigranterna

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014:2

Granskning av delårsrapport 2014:2 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Landstinget i Jönköpings län Granskning av delårsrapport 2014:2 Landstinget i Jönköpings län Innehåll 1. Sammanfattning...

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

Faktorernas resultat redovisas som betygsindex vilka kan variera mellan 0 och 100.

Faktorernas resultat redovisas som betygsindex vilka kan variera mellan 0 och 100. SCB:s Medborgarundersökning Våren 2015 SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Eda kommun har deltagit i Statistiska centralbyråns (SCB) medborgarundersökning under våren 2015. Ett urval på 600 personer

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Syfte med granskningen

Syfte med granskningen Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31, utkast Oktober 2014 Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Tobias Lundell Syfte med granskningen

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Social- och äldrenämndens väsentlighets- och riskanalys med mål och nyckeltal 2012

Social- och äldrenämndens väsentlighets- och riskanalys med mål och nyckeltal 2012 Bilaga Social- och äldrenämndens väsentlighets- och riskanalys med och nyckeltal 2012 Väsentligt område Risk/möjlighet Strategi Strategiskt Nyckeltal Målvärde Utfall Övergripande Rätt insats till rätt

Läs mer

Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per

Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per 2015-08-31 Erik Mauritzson Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Skurups kommun gjort en översiktlig granskning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Årsredovisning 2015 för Täby kommun

Årsredovisning 2015 för Täby kommun 1(117) Årsredovisning 2015 för Täby kommun Kommunfullmäktige 2016-04-25 2(117) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 4 Resultat och utveckling... 4 Befolkningen i Täby... 6 God ekonomisk hushållning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Klippans kommun Mattias Johansson Alf Wahlgren 10 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte,

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Vision 2030 Burlövs kommun

Vision 2030 Burlövs kommun Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs

Läs mer

Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport. Landstinget i Värmland

Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport. Landstinget i Värmland Granskningsrapport Carin Hultgren Lars Dahlin Anette Fagerholm Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport 2015 Landstinget i Värmland Granskning av delårsrapport 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos

Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos 214-4-24 1 (9) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 214/347-13 Kommunstyrelsen Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen till protokollet. Sammanfattning

Läs mer

Utbildning Oxelösunds kommun

Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda/tjänstemän 17 november 2015 Agenda Vad är ett Kommunalt resultat? Vad säger Kommunallagen? Vad är Balanskravet? Vad betyder God ekonomisk hushållning?

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 KKIK Kommunens Kvalitet I Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 20,6 mnkr vilket är 15,6 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Haparanda Stad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Mål och budget 2014-2016; ramärendet

Mål och budget 2014-2016; ramärendet 2013-06-12 1 (18) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/182-040 Kommunstyrelsen Mål och budget 2014-2016; ramärendet Förslag till beslut 1. De ekonomiska ramar som anges i bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteskrivelse

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 www.pwc.se Granskningsrapport Inger Andersson Cert. kommunal revisor Anela Cmajcanin Revisor Granskning av delårsrapport 2016 Marks kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Jämförelsetal. Östersunds kommun

Jämförelsetal. Östersunds kommun Jämförelsetal Östersunds kommun Mars 215 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Syfte... 3 Iakttagelser... 3 1.Inledning... 4 Uppdrag och bakgrund... 4 Revisionsfråga... 4 Avgränsning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 406 miljoner kronor och utförs av 2 525 medarbetare (vilket motsvarar 2 295 årsanställda), som på olika sätt

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2015

Befolkningen i Stockholms län 2015 Befolkningen i Stockholms län 215 Länets folkökning nästan en tredjedel av landets Sveriges folkmängd ökade under 215 med 13 662 personer till 9 851 17. Stockholms län ökade med 33 395 till 2 231 439.

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

årsredovisning Nacka kommun

årsredovisning Nacka kommun årsredovisning 2011 Nacka kommun 2 Förskola, fritid & skola (FFS) innehåll 3 Innehåll Sammanfattning 4 Reflektioner från Nackaåret 2011 5 Femårsöversikt 6 Vad används skattepengarna till? 7 Omvärldsanalys

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Oxelösunds kommun September 2012 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsen 2016-11-02 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:583 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 Trenden med en sjunkande arbetslöshet i Stockholms län höll i sig under februari

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Hanna Holmberg Richard Vahul Granskning av delårsrapport 2014 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner

Bostadsbyggnadsplaner Demografisk rapport 2013:08 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 2013-2022/45 Befolkningsprognos 2013-2022/45

Läs mer

Granskning av delårsrapport augusti 2015

Granskning av delårsrapport augusti 2015 Granskningsrapport Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor Granskning av delårsrapport augusti 2015 Landstinget Dalarna Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Jönköpings kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Helena Patrikson Inger Andersson Susanne Karlsson Jonas Leander Marcus Wernborg Carin Jesenicnik Innehållsförteckning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Tierps kommun Anders Petersson Samir Sandberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Lidingö Stad Medborgarundersökning 2011

Lidingö Stad Medborgarundersökning 2011 Lidingö Stad Medborgarundersökning Genomförande Tredje medborgarundersökningen tidigare och. Totalt genomfördes 1000 telefonintervjuer bland boende i Lidingö Stad i åldrarna 18 84 år. Datainsamlingen pågick

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnden Nämndsbudget 2015-2017

Vård- och omsorgsnämnden Nämndsbudget 2015-2017 Vård- och omsorgsnämnden Nämndsbudget 2015-2017 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012 2012-08-167 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012 Arbetsmarknadens läge Arbetsmarknaden i Stockholms län har under juli varit stabil. Både antalet sökande som fått

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2016

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2016 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 216 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 875 378 den 31 mars 216, en ökning med 24 361 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 778 till 2 239 217.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer