Patenteringsverksamhet vid Lunds universitet

Transkript

1 Patenteringsverksamhet vid Lunds universitet Olof Ejermo, CIRCLE, LU 1 Introduktion Inom hela västvärlden stiger akademins involvering i kommersialisering, och Sverige utgör inget undantag. Som en indikator på denna kommersialisering används ofta patentering. Patentdata har visserligen brister på det sättet att det inte finns någon garanti för kommersialisering och många patent används i strategiska syften. Inte desto mindre avspeglar mängden patent underliggande försök till kommersialisering. Bakgrunden till denna rapport är tidigare framställda data som visar att Lunds universitet (LU) Lund ligger i topp i Sverige med avseende på patentering, även när hänsyn tagits till forskningsresurser inom naturvetenskap, teknik och medicin (Ejermo, 2012), se Figur 1. Figuren visar också att Lund upplevt en stigande patenteringsfrekvens. Rapporten är ett konkret resultat av diskussioner mellan rapportförfattaren och aktiva vid LU innovation, där vi diskuterat möjligheterna att ta reda på mer om patenteringsverksamheten vid universitetet, och ska ses som ett pilotprojekt. Författaren tar gärna emot synpunkter. 2 I denna rapport beskrivs patenteringen och antal uppfinnare med LU som arbetsplats med uppdelning på fakultets- och institutionsnivå. Rapporten ger därmed ett visst empiriskt underlag för beslut om var riktade innovationssatsningar kan bli aktuella inom universitetet. Det kan understrykas att det inte finns något tidigare material av detta slag som redovisats i Sverige hittills. En svårighet har nämligen varit att anställdas uppfinningar inte systematiskt registreras någonstans. Här görs en djupare genomgång av material med fokus på LU och visar vilka institutioner som faktiskt bidrar mest till patentering och hur mönstrena sett ut och förändrats över tid, samt redovisas vilka uppfinnare som bidragit till flest patent under den tid de varit anknutna till universitetet. Det bör betonas att endast institutioner med någon patentering som finns med i databasen redovisas. Nästan uteslutande sker patenteringen vid Lunds- tekniska högskola (LTH), medicinsk fakultet eller naturvetenskaplig fakultet, även om något enstaka patent finns sökta av anställda vid ekonomihögskolan eller samhällsvetenskaplig fakultet. 1 olof.ejermo@circle.lu.se, Box 117, Lund. 2 Tack till Per Mercke för goda diskussioner under projektets gång!

2 Figur 1 Patentering mätt i fraktioner av svenska universitetsanställda Sammanfattningsvis kan sägas att patenteringen vid LU är starkt koncentrerad till en handfull institutioner. Det bör dock betonas att det är ganska få patent och individer som är verksamma vi många fakulteter. De viktigaste klustren av patent och uppfinnare är listade i tre grupper. Den första gruppen är koncentrerad kring IT-kommunikation med bas i institutioner vid LTH. Det gäller framförallt institutionerna Elektro- och informationsteknik och Mätteknik och industriell elektroteknik. I en andra grupp finns betydande patentering framförallt mot institutionen Kliniska vetenskaper och en tredje grupp har liksom den första sin bas vid LTH men tycks mer tvärvetenskaplig. Det gäller framförallt patentering av anställda vid fysiska institutionen och kemiska institutionen med kopplingar åt naturvetenskap. De tydligaste tillväxtinstitutionerna återfinns inom Datavetenskap, experimentell medicinsk vetenskap och biologi, gemensamt. Också energivetenskap kan vara ett tillväxtområde för patentering vid LU. Eftersom klustren redan kan förväntas ha upparbetade kanaler för innovationssamarbete så kan dessa tillväxtinstitutioner vara intressanta kandidater för LU att stödja och rikta innovationssatsningar mot. Få institutioner minskar sin patentering. Maskinteknologi är dock ett sådant exempel. Data Materialet bygger på en kartläggning av Sveriges uppfinnare, ursprungligen gjord på uppdrag av Tillväxtanalys (Ejermo, 2011). Samtliga uppfinnare med svensk adress på patentansökningar gjorda hos Europeiska patentverket (EPO) skickades initialt till företaget InfoTorg för personnummersättning. Det kan självklart diskuteras om EPO-data bäst speglar svensk patentering och om inte t ex även amerikanska patentdata borde varit med. Även om det är ett principiellt riktigt

3 resonemang försvåras matchningen av individer till personnummer av att adressinformationen bara anger namn och stad för uppfinnare på amerikanska patent. Det är därför framförallt av praktiska skäl som EPO-patent valts ut. Men man kan också argumentera för att EPO-patent i hög grad även patenteras i USA och vi bör akta oss för att dubbelräkna patent. Att använda EPO-patent innebär dessutom att snedvridningar som orsakas av att allt färre patent söks hos Patent- och registreringsverket undviks och att EPO-patent har högre kvalitet i genomsnitt än de svenska pga de högre kostnader som de innebär. Efter genomgång och rensning av materialet skickades det till SCB för länkning till individregister över totalbefolkningen. Det erhållna materialet kompletterades under med ytterligare personnummer, vilket gjorde att uppfinnare kunde analyseras över tid med en täckningsgrad av c:a 80%. I dagsläget omfattar databasen c:a 23,000 uppfinnare. Genom kopplingen till SCB:s databaser kan arbetsplatstillhörighet analyseras, vilket görs i Figur 1. Databasen har för föreliggande undersökning kompletterats med information LU:s personalregister, vilket möjliggjort analyser på fakultets- och institutionsnivå. Över tid har institutionsstrukturen vid LU förändrats, men nuvarande struktur har relativt väl kunnat påföras även historiska data. Materialet redovisar patent med prioritetsår Lunds tekniska högskola Lunds tekniska högskola utmärker sig genom sin bredd av institutioner där anställda patenterar. Mätt i antal patent utgör den allra viktigaste gruppen ett kluster med inriktning mot informationsteknologi. Det är ingen hemlighet att Lunda-forskare har och har haft samarbete med spjutspetsarna Ericsson, ST Ericsson och Sony med verksamhet i Lund. Exempelvis har Sveriges meste patenterare i databasen, Bengt Lindoff, koppling till Institutionen för Elektro- och informationsteknik. Figur 2 visar patenteringen inom Datavetenskap, Institutionen för Elektro- och informationsteknik och Institutionen för Mät- och industriell elektroteknik. Alla tre kännetecknas av att patentfraktionsstaplarna och staplarna över uppfinnare är relativt jämna, dvs. när patentering stiger så stiger också antalet uppfinnare. För Datavetenskap tycks det som om ämnet kan bli alltmer intressant som avnämare för patentering.

4 Figur 2. Patentering inom informationsteknologi och datavetenskap. Patentering i ämnen som är av mer klassisk teknisk natur redovisas i Figur 3. Här är patenteringen mer sporadisk. Reglerteknik har flera verksamma uppfinnare och varje år något eller några patent. Inom Maskinteknologi däremot har det inte patenterats på flera år.

5 Figur 3. Traditionella teknik-ämnen och patentering. I Figur 4 visas patentering av institutioner som tycks mer gränsöverskridande, framförallt mot naturvetenskap genom institutioner med anknytning till fysik, kemi och matematik. Inom alla institutionerna utom kemiteknik finns årlig patenteringsverksamhet. Inom fysik gemensamt utmärks patentering dessutom av ett relativt stort antal uppfinnare. Däremot är patentering vid matematikcentrum LTH mer beroende av enskilda individer. Trots att kemi och läkemedel pekas ut i innovationslitteraturen som sektorer med stark patenteringskultur (Pavitt, 1984, Levin et al., 1987), så spiller inte detta entydigt över på akademin i Lunda-regionen, vilket framgår nedan i Figur 8. Däremot finns en hel del patent inom medicinsk fakultet. Figur 5 visar patentering av institutioner vid LTH med anknytning till hälsorelaterade ämnen genom immunteknologi och livsmedelsteknologi. Figuren redovisar också en del patentverksamhet kopplade till anställda under forskarutbildning LTH. Intressant är att både immunteknologi och livsmedelsteknologi kännetecknas av ett stort antal uppfinnare i förhållande till patenteringsmängden, vilket kan bero på att traditioner inom livsvetenskaper spiller över så att ett stort antal författare också medverkar som uppfinnare på patenten. En annan tolkning är att det finns underliggande population av potentiella, framtida, uppfinnare inom detta område.

6 Figur 4. Tvärvetenskapliga teknikämnen med anknytning till naturvetenskap.

7 Figur 5. Tvärvetenskapliga teknikämnen med anknytning till medicin, samt patent av anställda under omr forskarutb Medicin När vi sedan går över på institutioner verksamma under den medicinska fakulteten så återfinner vi tydligt mönstret med flera uppfinnare listade per patent än under LTH. Figur 6 redovisar patentering vid kliniska vetenskaper och laboratoriemedicin i Lund och Malmö. Alla fyra institutionerna har någon verksamhet, mest i Lund i kliniska vetenskaper. Tydligt är att mest patentering sker i Lund.

8 Figur 6. Kliniska institutioner och laborationsmedicin i Lund och Malmö. Under Figur 7 har placerats BMC gemensamt och Experimentell medicinsk vetenskap (EMV). BMCgemensamt kännetecknas bara av sporadisk patenteringsverksamhet, men EMV har en ihållande patenteringsverksamhet. Figur 7. BMC gemensamt och experimentell medicinsk vetenskap. Naturvetenskap

9 Institutioner under naturvetenskap har minst patenteringsverksamhet bland de undersökta fakulteterna. Det är framförallt inom institutionerna Biologi, gemensamt och Kemi, gemensamt som vi hittar patentering. Dessa institutioner har delvis olika utvecklingsbanor där Kemi kännetecknas av en fallande trend, som även noterats ovan. Biologi-ämnet tycks däremot kännetecknas av en större dynamik, med höga patenteringstal och ett flertal uppfinnare involverade under senare år. Figur 8. Biologi gemensamt och kemi gemensamt. Övriga institutioner Några institutioner har sporadisk patenteringsverksamhet. Det är svårt att dra entydiga slutsatser av de enskilda patent vi hittar i så vitt spridda institutioner som: bygg- o miljöteknik, byggvetenskaper, fysiska institutionen, internationella sekretariatet (!), juridiska institutionen (!), LTH gemensamt, matematikcentrum naturvetenskaplig fakultet, medicinsk strålningsfysik, medfak gemensamt och teknisk ekonomi och logistik. Uppfinnare med flest patent Nedanstående tabell redovisar de uppfinnare, verksamma vid universitetet under tiden de patenterade, som haft flest patent, liksom den institution de oftast varit verksamma vid. Självklart avspeglar institutionerna också den institutionella fördelningen, med ett flertal viktiga uppfinnare inom telekommunikation, men också inom datorteknik, kirurgi, livsmedel, fysik och medicin. Uppfinnarna representerar således en stor bredd. En annan observation rör att det är uppenbart att antalet patent är skevt fördelade. Ett namn som dykt upp i den tidigare rapporten om alla Sveriges uppfinnare (Ejermo, 2011) var Bengt Lindoff som där rankades som den med flest patent i hela landet. Där räknades in patent också utanför den tid han haft en akademisk affiliering (mer än 100 st totalt). Generellt innefattar Tabell 1 många individer som har en stark anknytning till industrin, och samtidigt har en akademisk affiliering. Betydelsen av sådana dubbla affilieringar är mycket intressant att studera i vidare forskning, eftersom sådana individer är budbärare mellan akademi och näringsliv.

10 Tabell 1. Uppfinnare med flest patent vid Lunds universitet. Rank Namn patent institution nyckelord 1. Sven Mattisson 26,9 INST F ELEKTRO-O INFORMATIONSTEKNIK Telekommunikation; Bluethooth 2. Bernard J M Smeets 18,5 INST F ELEKTRO-O INFORMATIONSTEKNIK Datorteknik 3. Lars Lidgren 16,7 INST FÖR KLINISKA VETENSKAPER, LUND Ortopedisk kirurgi; bioteknik 4. Bengt Lindoff 15,5 MATEMATIKCENTRUM LTH Telekommunikation; Ericsson 5. Lars Gertmar 11,4 INST F MÄTTEKNIK O IND ELEKTROTEKNIK Elektriska motorer; batterier; Powerformer; ABB 6. Lars Sundström 8,8 INST F ELEKTRO-O INFORMATIONSTEKNIK Telekommunikation; radiosändare 7. Bo Bernhardsson 7 REGLERTEKNIK Trådlös kommunikation 8. Kåre Larsson 6,6 INSTITUTIONEN FÖR LIVSMEDELSTEKNIK Näringslösningar; Aktiva bakteriekulturer; Proviva 9. Lars Björck 6,3 INST FÖR KLINISKA VETENSKAPER, LUND Infektionsmedicin; sepsis; septisk chock 10. Sune Svanberg 6,3 FYSIK GEMENSAMT Atomfysik; laserbaserade spektroskop; laserröntgen 11. Carl Borrebaeck 6 IMMUNTEKNOLOGI 12. Björn Dahlbäck 5,9 INST FÖR LABORATORIEMEDICIN, MALMÖ 13. Lars Samuelson 5,9 FYSIK GEMENSAMT Monoklonala antikroppar; "antibody engineering"; BioInvent AB; Alligator Bioscience AB Blodkoagulering; blodsjukdomar; proteinproduktion; faktor V Nanoteknik; nanotrådar; elektriska komponenter i nanoskala; nanosensorer 14. Catharina Svanborg 5,4 INST FÖR LABORATORIEMEDICIN, LUND Proteiner i bröstmjölk; alfa-laktalbumin; HAMLET; cell-mikrobiologi 15. Vladimir Milosavljevic 5,2 INST FÖR ENERGIVETENSKAPER Förbrännare 16. Klaus Mosbach 5 KEMISKA INSTITUTIONEN Molykelär imprintning; immobiliserat enzym; Affinitetskromatografi 17. Jan Nilsson 4,8 INST FÖR KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ Kardiovaskulär; ateroskleros; immunbaserad diagnostik; immunbaserad terapi 18. Henrik Sjöland 4,5 INST F ELEKTRO-O INFORMATIONSTEKNIK Analoga integrerade kretsar; återkopplade förstärkare; RF CMOS 19. Jens Schouenborg 4,5 INST FÖR EXPERIMENTELL MED VETENSKAP Nanomedicin; neurofysiologi; Man-Machine-Interface; nanoimplantat 20. Stefan Pierzynowski 4,5 BIOLOGI GEMENSAMT Insulin; antibiotika; ämnesomsättning; diet

11 Referenser EJERMO, O Svenska uppfinnare nytt datamaterial och ny inblick i innovationsprocessen [Swedish inventors new data and insights into the innovation process]. Working paper. Stockholm: Entreprenörskapsforum. EJERMO, O Gammal uppfinner bäst lärosätenas effekter på patentering via anställda och studenter [Old invents best - the effects of higher education institutions on patenting via employees and students]. Ekonomisk Debatt, 2012, LEVIN, R. C., KLEVORICK, A. K., NELSON, R. R. & WINTER, S. G Appropriating the Returns from Industrial Research and Development. Brookings Papers on Economic Activity, 1987, PAVITT, K Sectoral patterns of technical change: Towards a taxonomy and a theory. Research Policy, 13,