Stora avloppsanläggningar pe

Transkript

1 Stora avloppsanläggningar pe Innehållsförteckning: 1. Regler 2. Tillsynshandledning 3. Checklista

2 Regelverk avloppsanläggningar <200 pe Vattendirektivet Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG artikel 4, EU-länderna skall senast år 2015 ha uppnått målet god vattenstatus för samtliga vattenresurser dvs. för grund-, ytoch kustvatten. God vattenstatus innebär att påverkan av mänsklig aktivitet är liten och begränsad. Klassningen avser såväl ekologisk som kemisk status. Vad avser kemisk status finns en lista med 33 prioriterade ämnen som gradvis ska minska och överenskomna gränsvärden för respektive ämne får inte överskridas. Miljöbalken (1998:808) 2 kap MB Hänsynsreglerna 9 kap 1 MB, Med miljöfarlig verksamhet avses: Punkt 1. utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, byggnader eller anläggningar i mark, vattenområden eller grundvatten. 9 kap 2 MB, Med avloppsvatten avses: Punkt 1. Spillvatten eller annan flytande orenlighet 9 kap 6 MB, Punkt 2. Regeringen får meddela föreskrifter om att det ska vara förbjudet att utan tillstånd eller anmälan släppa ut avloppsvatten i mark, vattenområde eller grundvatten 9 kap 7 MB, Avloppsvatten ska avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta ändamål ska lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras. 11 kap 4 MB, Med vattenområde avses ett område som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd. Tillsyn 21 kap 1 MB, Tillsynsmyndigheten ska kontrollera efterlevnaden av miljöbalken. Föreläggande 26 kap 9 MB, Tillsynsmyndigheten får meddela de förläggande och förbud som behövs i ett enskilt fall. Vitesföreläggande 26 kap 14 MB, Beslut om föreläggande eller förbud får förenas med vite. Egenkontroll 26 kap 19 MB, Den som bedriver en verksamhet som kan befaras medföra olägenhet för människors hälsa eller miljö ska kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådan olägenhet. Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 12, Det är förbjudet att i vattenområde släppa ut avloppsvatten från vattentoalett eller tättbebyggt område, om avloppsvattnet inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning. Tillstånd och anmälningsplikt 13, Det krävs tillstånd för att 1. inrätta en avloppsanordningen som en eller flera vattentoalett ska anslutas till, eller 2. ansluta en vattentoalett till en befintlig avloppsanordning. Det krävs anmälan till den kommunala nämnden för att inrätta en annan avloppsanordning än som avses i första stycket. 14, Det är förbjudet att utan anmälan ändra sådana avloppsanläggningar som avses i 13, om åtgärden kan medföra väsentlig ändring av avloppsvattnets mängd eller sammansättning. 1 (2)

3 Förordning (1998:950), om miljösanktionsavgifter 1 ; Miljösanktionsavgift enligt 30 kap ska tas ut för de överträdelser och med de belopp som anges i bilagan till denna förordning Bilaga Punkt a) 5000 kr att inrätta avloppsanordning utan tillstånd b) 3000 kr utan tillstånd ansluta vattentoalett till befintlig avloppsanordning. c) 3000 kr att utan anmälan inrätta en avloppsanordning utan att anmälan trots att anmälan krävs. Övrigt Centralt verk Havs och vattenmyndigheten, Mer information Projekt som finansieras av Naturvårdsverkets havsmiljöanslag och drivs av: CIT Urban Water Mangement JTI institutet för jordbruks- och miljöteknik Avloppsguiden AB Nationell kunskapsbank för små avlopp Naturvårdsverkets allmänna råd om små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten, NFS 2006:7 Gäller för avloppsanläggningar dimensionerade för upp till 25 pe, men kan i vissa fall användas för anläggningar upp till 200. Naturvårdsverket Små avloppsanläggningar, handbok till allmänna råd 2008:3 Ej längre gällande, men fortfarande läsvärda: Naturvårdsverkets allmänna råd 91:2, Rening av hushållsspillvatten, infiltrationsanläggningar och markbäddar för fler än 25 personer. Naturvårdsverkets allmänna råd 87:6, Små avloppsanläggningar, Hushållspillvatten från högst 5 hushåll. 2 (2)

4 Tillsynshandledning avloppsanläggningar <200 pe Inspektion Inspektionen ska ge svar på frågan om anläggningen fungerar tillfredsställande och ej påverkar miljö eller hälsa menligt. Förutom anläggningens status måste hänsyn tas till recipientens känslighet. Inspektionen kan resultera i att inga krav ställs på anläggningen, att delar av anläggningen behöver bytas ut eller kompletteras eller att hela anläggningen behöver bytas ut. Ofta är det lämpligt att inspektera dessa anläggningar under vegetationsperiod bland annat för att kunna se dess eventuella påverkan i naturen. Eventuellt utloppsrör kan dock vara enklare att hitta under vintersäsong. Före inspektionen bör en genomgång av beslut, tidigare inspektionsresultat etc göras. Dimensionering Är anläggningen dimensionerad för den belastning den har idag, är den dimensionerad för fritidsboende och nu nyttjas helår? Hur var kraven på dimensionering när den anlades? Nedanstående beräkningar syftar till att ge en fingervisning om dimensionering. Storleken på slamavskiljaren kan beräknas på följande sätt; uppehållstiden i slamavskiljaren bör vara ett dygn. Vattenförbrukning per person uppskattas till 170 l/dygn vilket innebär att en slamavskiljare för 100 pe bör ha en våtvolym på 17 m 3. Storleken på bädden är beroende av infiltrationskapaciteten, vilket i sin tur beror på markförhållanden och kornstorlek. Vid optimala markbetingelser är infiltrationskapaciteten 60 liter per m 2 och dygn. Detta innebär att ytan på markbädd/infiltration vid ovanstående exempel med 100 anslutna pe bör vara 283 m 2 (17000/60). Uppgifter om infiltrationskapacitet vid olika kornstorlekar framgår av Naturvårdsverkets allmänna råd 1987:6 (ej längre gällande). Slamavskiljare Slamavskiljaren ska vara hel och ha ett helt t-rör. Vattenytan ska vara på samma nivå som utloppet i alla kamrar i slamavskiljaren och det ska inte vara ett flöde ut ur den om det inte finns ett pågående inflöde. Det får inte finnas stora mängder slam i sista kammaren. Finns slam högt upp på eller på ovankant skiljeväggar kan man anta att den har varit översvämmad och att bädden/utloppet varit igensatt. Detta kan ha medfört att bädden har sämre funktion på grund av att slam kommit ut i ledningarna. Efterföljande rening Infiltrations- och markbäddar ska ha luftningsrör för att fungera optimalt. Det ska inte finnas stående vatten i rören för då fungerar inte anläggningen. En för dålig slamavskiljning gör att spridarledningarna snabbt sätter igen. Bäddmaterialet ska endast innehålla vatten just när vattnet är på väg ner igenom detsamma. Därefter ska det åter vara luft i porerna mellan grus/sandkornen. Det ska heller inte lukta kring bädden och den får inte verka vattensjuk. Vatten som rinner ur en markbädd ska komma ur utloppsröret eller infiltrera till mark. Att det inte rinner något vatten ur utloppsröret behöver alltså inte betyda att bädden inte fungerar. Brännässlor, bladvass och kaveldun gynnas av näringsrikt vatten. Om det finns onormalt mycket sådana någonstans runt bädden kan det indikera ett utläckage av avloppsvatten. Växer det mycket sådana i närheten av utloppet tyder det på att bädden inte klarar att ta bort näringsämnen ur avloppsvattnet. Bädden ska vara träd- och buskfri. Annars finns risk att rötter tränger ner och bildar kanaler i bäddmaterialet och/eller sätter igen rören. Utgående vatten ska vara klart och luktfritt. Om man är osäker på om det finns någon bädd överhuvudtaget kan man ibland be ägaren att sätta på vattnet i huset så man får ett flöde genom slamavskiljaren. Man häller sedan en liter mjölk i sista kammaren och letar i terrängen efter utloppet. Hittar man ett mjölkfärgat utlopp kan man dra slutsatsen att det inte finns någon bädd. 1 (2)

5 Provtagning Provtagning kan endast göras där det finns ett definierat utlopp, trots det är det i vissa fall ändå inte möjligt att ta prov, till exempel när det är omöjligt att komma åt på grund av att utloppsröret ligger lågt eller när inget vatten rinner ur röret. Kan prov på utgående vatten tas bör detta göras för att kontrollera vilka halter som släpps ut samt att få en bild av reningsresultatet. Man bör dock vara medveten om felkällor och tolka resultatet därefter. Bland annat kan inläckande vatten till anläggning ge en spädningseffekt, provet kan ha uttagits ur fel ledning, anläggningen kan också nyttjas mer eller mindre än normalt vid provtagningstillfället. Dåligt rengjort provtagningskärl kan vara förklaring till höga bakteriehalter. Analys av inkommande vatten till anläggningen är inte relevant på grund av att reningseffekten inte kan kontrolleras genom en provtagning av in- och utgående vatten vid samma tillfälle. Det utgående vattnet bör analyseras med avseende på fosfor (P-tot), syreförbrukning (BOD 7) samt bakterier (e-coli och enterokocker). Prov uttas på följande sätt: Ibland kan en provtagningsstång behövas på grund av svårigheter att nå utloppet. Utloppet kan ligga så lågt att man ej kommer under med flaska utan måste ha en skopa. Detta kärl måste vara väl rengjort och desinficerat. Vid provtagning används laboratoriets flaskor, en för fys-kem och en för mikrobiologisk undersökning. Mikrobiologisk undersökning (500 ml flaska med blå kork) Vidrör inte flaskmynningen eller insidan av korken. Fyll flaskan till 4/5-delar. Kemisk undersökning (500 ml flaska med vit kork) Fyll hela provflaskan med vatten. Proven bör kylförvaras och anlända laboratoriet senast inom 24 timmar. Riktvärde för utgående vatten från avloppsanläggning Naturvårdsverkets allmänna råd 2006:7 gäller för enskilda avlopp upp till 25 pe. Havs- och vattenmyndigheten anser dock att dessa kan vara tillämpliga även för avloppsanläggningar upp till 200 pe. Riktvärde för mikrobiologisk bedömning saknas för avloppsvatten. Som jämförelsetal kan badvattendirektivet användas. Värdena är hämtade ur vägledning för badvatten enligt direktiv 2006/7/EG, version 6, , där badvatten vid nedanstående halter bedöms otjänligt. Utgående halt enligt NFS 2006:7 BOD7 90 % reduktion 30 mg/l Fosfor (tot P) 70% reduktion 90% reduktion 3 mg/l 1 mg/l Riktvärde för mikrobiologisk bedömning av strandbadvatten enligt direktiv 2006/7/EG E-coli Enterokocker 1000 cfu/100 ml 300 cfu/100 ml Egenkontroll Egenkontroll enligt kap Miljöbalken kan omfatta följande: Slamavskiljare (t-rör, vattennivå mm) Slamtömning Larm (funktionen) Skötsel (utbyte av eventuella filter, fällningskemikalier etc) Fördelningsbrunn (jämn fördelning till alla utlopp) Luftningsrör Utloppsrör (att vattnet är klart och luktfritt) Provtagning av utgående vatten Påverkan på recipient Läs mer: Kunskapscentrum små avlopp, små avloppsanläggningar med definierat utlopp rapport 2012:1 2 (2)

6 1 (3) Checklista Inspektion avloppsanläggning <200 personekvivalenter (pe) Datum: Dnr: Typ av verksamhet (t.ex. skola, camping) Anläggningens fastighetsbeteckning: Adress: Verksamhetsutövare: Telefonnummer: Närvarande vid inspektionen: Namn: Inspektör: Grunduppgifter (som eventuellt tas fram via arkiv eller vid första inspektionstillfället) Typ av anläggning: Infiltration m 2 anlagd år Markbädd m 2 anlagd år Reningsanläggning Biodamm typ anlagd år storlek anlagd år Finns ytterligare rening? ja nej (kompaktfilter, P-fälla, efterpolering, etc) Om ja, vad? Anläggningen är dimensionerad för pe, år Recipient/utlopp Beskriv vattnets väg till recipient: Kemisk/ekologisk status på recipient enligt vattenförvaltningen

7 2 (3) Inspektion Har någon förändring skett av anläggningen sedan senaste inspektionen? ja nej Om ja, vad? Anläggningen nyttjas: helår säsong av pe av pe Slamavskiljare Skiljeväggar ua trasiga/saknas T-rör finns trasig/saknas Slamflykt ja nej Tecken på översvämning mellan kamrar: ja nej (tex slam på ovankant skiljevägg) Kommentar Efterföljande rening Luftning ja nej Stående vatten i rör? ja nej Tecken på dålig funktion? ja nej (lukt, växtlighet såsom nässlor, kaveldun, bladvass, vattensjuk mark, vattenframträngning eller annan synlig påverkan) Rinner det vatten ur markbädden ja nej Kommentar Provtagning vid inspektion Uttas: ja nej ej möjligt Kommentar:

8 3 (3) Egenkontroll (Enligt 26 kap 19 miljöbalken, gäller alla som bedriver en verksamhet som kan befaras medföra olägenhet för människors hälsa eller påverka miljön) Uppgift om vattenförbrukning m 3 /år saknas Kan vattenförbrukningen mätas ja nej Kontroll av: Slamavskiljare inkl larm, fördelningsbrunn, tömning etc ja nej Utlopp, påverkan på recipient ja nej Utbyte av ev filter, kemikalier etc ja nej Provtagning ja nej (Notera resultatet i tabell nedan) Incident sedan senaste inspektionen ja nej Om ja, vad? Kommentar Datum BOD 7 Tot-P e-coli* Riktvärde Enligt NFS 2006:7 30 mg/liter Enligt NFS 2006:7 1-3 mg/liter 1000 cfu/100ml Resultat från provtagning vid insp Enterokocker* 300 cfu/100 ml * Värdena är hämtade ur vägledning för badvatten enligt direktiv 2006/7/EG, version 6, , där badvatten vid ovanstående halter bedöms otjänligt.