Affärsekonomi för chefer
|
|
- Lennart Elias Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Affärsekonomi för chefer som inte är ekonomer Affärsekonomi handlar om att styra, kontollera och utveckla verksamheten. Ett viktigt ekonomiska verktyg för chefer och alla med inflytande i verksamheten Ulric Müllern - Aspegren ASPEGREN IDÉ Affärsekonomi för entreprenörer Aspegren Idé AB Sid 1
2 Affärsekonomi är viktigt för alla Både företagare och anställda Affärsekonomi handlar om hur man styr och kontrollerar verksamheten med ekonomin som hjälpmedel. Det är ett viktigt hjälpmedel för att utveckla ett företag och bygga framtiden. För chefer och ledare som inte är ekonomer blir affärsekonomin en stöd för att med större tyngd kunna hävda sig själv och det egna ansvarsområdet i företaget Affärsekonomin ska vara praktisk och handlingsinriktad. Den bygger på grundläggande samband för att bedömma de ekonomiska effekterna av olika affärsbeslut. Affärsekonomin tittar framåt och bygger i stor utsträckning på antaganden om framtiden. Det är viktigt att kunna bedömma och hantera osäkerheten i beslut och slutsatser. Affärsekonomin skiljer sig från redvisningsekonomin som ska vara exakt. Redovisningsekonomin ska dokumentera vad som hänt i ekonomin genom bokföringen mm. Redovisningsekonomin är konplex och reglerad av lagar och regler. Det är ekonomernas jobb. Affärsekonomin som handlar om att styra analysera och kalkylera verksamheten är en angelägenhet för alla chefer och andra medarbetare med inflytande i verksamheten. Som anställd medarbetare kan kunskaper i affärsekonomi ge viktiga insikter i den dagliga verksamheten. Det blir ett hjälpmedel som ger en starkare ställning och möjligheterna till att avancera i företaget. Inom offenltig verksamhet finns samma behov av ekonomiska hjälpmedel för att styra, kontrollera och utveckla verksamheten. Därför är denna affärsekonomi i grunden lika användbar inom offentlig sektor som i näringslivet. Ulric Müllern - Aspegren ASPEGREN IDÉ AB Hösten 2012 Affärsekonomi för entreprenörer Aspegren Idé AB Sid 2
3 Innehåll Affärsekonomi sid 4 Affären är utgångspunkten sid 5 Affärsredovisningen anpassas till verksamheten sid 6 Resultaträkningen är hela företagets ekonomi sid 7 Dela upp verksamheten i Resultatenheten sid 8 Vinstmarginal och andra marginaler sid 9 Beslutskalkyler sid 10 Kalkylera timkostnaden sid 11 Kalkylera ett uppdrag sid 12 Kalkylera en produktion sid 13 Kalkylera en butik sid 14 Tolka en ekonomisk rapport med resultatkakylen sid 15 Kalkylera relationen Rabatt - säljvolym sid 16 Pay Back investeringskalkyl sid 17 Balansräkningen sid 18 Företagets tillgångar sid 19 Eget kapital och skulder sid 20 Ekonomiska nyckeltal sid 21 Avkastning på totalt kapital eller eget kapital sid 22 Likviditet och kassaflöde sid 23 Om allt misslyckas. Konkursregler sid 24 Aktiebolag eller egen firma sid 25 Affärsekonomi för entreprenörer Aspegren Idé AB Sid 3
4 Affärsekonomi Affärsekonomi handlar om att sätta ekonomiska siffror på verksamheten. Det blir ett hjälpedel för att styra och utveckla verksamheten. Affärsekonomin tittar mest framåt Även när man analyserar en ekonomisk rapport finns framtidsperspektivet med. Det handlar om att bedöma affärsmöjligheter, lägga planer och följa utvecklingen i det affärsekonomiska perspektivet. Affärsekonomin beskriver verksamheten Affärsekonomi handlar om att sätta ekonomiska siffror på verksamheten. Det blir ett hjälpedel för att styra och utveckla verksamheten. Affärsekonomin tittar mest framåt Även när man analyserar en ekonomisk rapport finns framtidsperspektivet med. Det handlar om att bedöma affärsmöjligheter, lägga planer och följa utvecklingen i det affärsekonomiska perspektivet. Alla har nytta av att kunna affärsekonomi Affärsekonomin bygger på enkla samband som alla kan ta till sig och alla kan ha nytta av. För företagare är affärsekonomin ett nödvändigt hjälpmedel för att kontrollera och utveckla affärsverksamheten. Anställda som inte är ekonomer behöver behärska affärsekonomi för att hävda sina områden och delta fullt ut i ekonomiska resonemang om företagets utveckling. Den som funderar på att start eget kan sätta siffror på affärsdrömmarna. Redovisningsekonomi kan ekonomerna sköta Affärsekonomin skiljer sig från redovisningsekonomin. Bokföring och kontonummer tillhör redovisningsekonomin. Den handlar om att dokumentera allt som hänt i ekonomin. Varenda krona måste redovisas och allt ska stämma i enlighet med skatteregler, god redovisningssed mm. Ekonomerna måste behärska både redovisningsekonomi och affärsekonomi. För övriga är det bara affärsekonomin som är viktig att behärska. Denna bok handlar om affärsekonomi. För redovisningsekonomin hänvisas till andra läroböcker. Affärsekonomin tittar framåt Affärsekonomin tittar framåt. Det handlar om att bedöma affärsmöjligheter, lägga planer och följa utvecklingen i det affärsekonomiska perspektivet. Det handlar om framtiden som man bara kan gissa om och göra mer eller mindre kvalificerade antaganden. Ekonomiska begrepp Affärsekonomins grundstruktur Affären Avgränsa affären, månad, helår, produk, produktområde, affärsområde osv Ekonomin + Intäkter Vilka intäkter ger affären - Kostnader Kostnaderna för att få intäkterna = Resultat När kostnaderna gifts ihop med intäkterna får man ett meningsfull resultat I företagsekonomin används många fackutryck och termer. Det är vanligt att företag anpassar redovisningen och därmed de ekonomiska begreppen till den egna verksamhetens behov. Ett och samma begrepp kan därför ha olika innebörd från företag till företag. Och samma sak kan benämnas med olika termer i olika företag. Generella ekonomiska begrepp I denna bok använder jag ett antal ekonomiska begrepp. Jag har valt begrepp som används ofta och i boken använder jag dem konsekvens. Men man ska veta att kan ha annan innebörd i andra sammanhang. Samband och strukturer är gäller mer generellt och då gör det inte så mycket om begreppen skiljer sig år. Ekonomiska samband och strukturer Ekonomins grundläggande struktur och samband är däremot mycket enhetliga. Lär man sig strukturen och sambanden blir det inget större problem med begreppen. Det är en fördel för flertalet människor som har lättare att lära sig en struktur och samband jämfört med att bygga kunskapen på ett antal begreppsdefinitioner. Dessa strukturer och samband är den gemensamma grunden för både affärsekonomi och redovisningsekonomin. Affärsekonomins grundstruktur Det mest grundläggande i affärsekonomin är att hålla reda på vad man tjänar i verksamheten. Enkelt uttrycket pengar in, pengar ut och pengar kvar. Pengar in kallas intäkter. Det är vad man sålt för. Pengar ut kallas kostnader. Det är de kostnader man haft för att få intäkterna. Det som är kvar kallas resultat. Affärsekonomi för entreprenörer Aspegren Idé AB Sid 4
5 Affären är utgångspunkten Affären kan vara allt från hela företagets verksamhet till delar av verksamheten t ex ett produktområde eller ett försäljningsområde och ända ned till den enskilda produkten. Det är affären som avgränsar och definierar intäkter och kostnader. Först intäkterna Börja med att identifiera intäkterna som affären ger. Därefter kostnaderna Vilka kostnader har man haft för att få intäkterna. Man börjar med kostnaderna som ligger närmast intäkten. I vårt exempel inköpskostnaden för de sålda glassarna. Men bara för de glassar som sålts och gett intäkter. Har man köp in fler glassar läggs de i lager. Den kostanden tar man i samband med att glassarna säljs i nästa Affär. Gift ihop kostnaderna med intäkterna Det är viktigt att så långt som möjligt gifta ihop intäkterna med kostanderna för affären. Ju bättre man lyckas med detta dessto mer rättvisande blir resultatet. Men det är inte alltid lika lätt som i detta exempel. Fokus på resultatet Vilket resultat ger affären. Ju bättre kostnaderna gifts ihop med intäkterna desto mer rättvisande och relevant blir resultatet. Exempel Sälja två Glassar Försäljning av två glassar för 15 kr styck. Inköpskostnaden är 8 kr/glass Så här ser det ut i affärsekonomin Affären Försäljning av två glassar Intäkt försäljning 2 glassar X priset 15 kr/st 30 kr Kostnad inköp 8 kr/glass x 2 glassar 16 kr Resultat 30 kr minus 16 kr resutat 14 kr Affärsekonomi för entreprenörer Aspegren Idé AB Sid 5
6 Affärsredovisningen anpassas till verksamheten Den grundläggande strukturen Intäkter minus kostnaderna ger resultatet är generell. Men inom ramen för denna struktur anpassas redovisningen till verksamhetens art. I detaljerna kan det skilja sig mycket från ett företag till ett annat. Den ekonomiska grundstrukturen Med den gemensamma grundstrukturen anpassar företagen sin ekonomiska redovisning så att den speglar den egna verksamheten. Verksamheten är det som vi förknippar företaget med t ex industrin att tillverka, butiken säljer varor, biografen visa filmer. Intäkterna Intäkterna är nästan alltid vad företagets sålt för rakt av. Men det förekommer att man justerar för rabatter eller provisioner till säljare. Kostnaderna De kostnader som påverkas mest av en försäljningsökning- eller minskning redovisas normalt överst. Kostnader som inte påverkas på samma sätt redovisas längre ned. Resultatet Intäkter minus kostnader ger resultatet. Företag redovisar som regel olika delresultat för att få bättre ekonomisk kontroll över versamheten. Här är tre typiska exempel En industri För tillverkande företag är kostnaderna för råvaror, material och komponenter normalt en stor del av tillverkningskostnader. Kostnaderna för personal och produktonsutrustning och lokaler är fasta. De är i princip lika stora oberoende av om man producerar lite mer eller lite mindre. Intäkter Försäljning av varor Kostnader sålda varor Material och råvaror Produktionspersonal Produktionsutrustning och lokal Summa kostnader Resultat Resultat efter kostnad sålda varor Efter detta kommer kostnader för försäljning administration mm och sedan ett nytt lägre resultat En butik Butikerna redovisar som regel först resultatet på försäljningen minus kostnaden för de varor de sålt i butiken. Det blir det första resultatmåttet som ofta kallas Bruttomarginal. I nästa steg drar man av all kostnaderna för butiken d v s lönerna, lokal mm. Intäkter Försäljning av varor Kostnad sålda varor Inköpskostnad sålda varor Resultat Kallas ofta Bruttomarginal Kostnader butiken Butikspersonal Butikslokal Övriga butikskostnader Summa butikskostnader Butikens resultat Resultat efter butikskostnader Ett tjänsteföretag För en tjänsteverksamhet är som regel lönerkostanderna de helt dominerande kostnaderna. Inköp av varor och utrustning spelar underordnad roll och hamnar då tillsammans med övriga kostander. Redovisningen för en tjänsteverks kan läggas upp så här Intäkter Försäljning uppdrag Kan beräknas efter prislista, eller som timpris eller arvoden Kostnader Inköpta varor Personal Lokaler och utrustning Övriga uppdragskostnader Summa kostnader Resultat Resultat efter uppdragskostnader Efter detta kommer kostnader för marknadsföring, administration, företagsledning mm Affärsekonomi för entreprenörer Aspegren Idé AB Sid 6
7 Resultaträkningen är hela företagets ekonomi Företagets alla intäkter och kostnader samlas i företagets resultaträkning som också visar det totala resultatet för verksamheten. Ytligt sett kan resultaträkningar se olika ut från företag till företag. Men den grundläggande strukturen är genomgående den samma.. Resultaträkningen samlar alla intäkter och kostnader Företagen måste göra en resultatredovisning för hela året. Den ingår i företagets årsredovisning som ska lämnas in till staten. Mer om årsredovisningen senare. Som regel följer företagen upp resultaträkningen för varje månad, kvartal och halvår mm. Resultaträkningens grundläggande struktur Kravet på förtagen är att de måste redovisa summan av alla intäkter och kostnader. Det finns en övergripande struktur som så gott som alla företag använder i sina resultatredovisningar. Först verksamhetens intäkter och kostnader Den egna verksamheten är det som vi förknippar företaget med t ex industrin att tillverka och sälja sina produkter, butikskedjan att driva butiker, biografen att visa filmer. Det är företagets verksamhet. Intäkterna alltid överst Det är intäkterna från företagets samlade försäljning i den egna verksamheten. Intäkten räknas vid försäljningen t ex när man skickar en beställd vara eller skickar faktura för ett uppdrag. När kunden betalar fakturan efter 30 dagar redoovisas det i kassan i Balansräkningen som vi återkommer till. Kostnader för verksamheten Det är alla kostnader för den egna verksamhet. Det är inköp av varor, material och tjänster. Lönekostnader för all personal, lokaler, marknadsföring, arvoden till styrelser mm. Rörelseresultatet Rörelseresultatet visar resultatet för den egna verksamheten. Det visar Resultaträkningens huvuddelar + Intäkter Summan av företagets samlade försäljning - Kostnader Alla kostnader för verksamheten. Inköp varor, material, personal inkl företagsledning och styrelse, maskiner och utrustning, reklam osv = Rörelseresultat Det ekonomiska resultatet av verksamheten. Ibland redovisas rörelseresultatet före och efter avskrivningar. + - Andra intäkter och kostnader Alla övriga intäkter och kostnader som inte är med bland verksamhetens intäkter och kostnader = Årets resultat Vinst före skatt eller i värsta fall förlust Skatt på vinsten = Vinst efter skatt verksamhetens förmåga att tjäna pengar. Rörelseresultat efter avskrivningar Avskrivningarna är årets andel av kostnader för maskiner och utrustning som använts i verksamheten. Därför är rörelseresultatet efter avskrivningar mest relevant. Alla andra intäkter och kostnader Efter rörelseresultatet tar företaget upp alla övriga intäkter och kostnader som inte tagits upp före rörelseresultatet. T ex finansiella intäkter och kostnader som räntor på lån och avkastning på aktier och andra penningplaceringar. Vinster eller förluster på såld egedom och andra så kallade extraordinära intäkter och kostnader. I koncerner med dotterbolag kan moderbolaget ta hem vinsterna från dotterbolaget för att använda dem till andra satsningar med bokslutsdispositioner. Därmed sjunker vinsten i motsvarande grad. På samma sätt kan moderbolaget stötta ett dotterbolag med bokslutsdispositioner som förbättrar resultatet. Företag har också vissa möjligheter att spara obeskattade vinster. Det redovisas också som bokslutsdispositioner Årets resultat före skatt Går företaget med vinst blir det vinstskatt och därefter vinst efter skatt Skatt på vinsten Vinstskatten kallas även bolagsskatt. Skatten är 26 % av vinsten. Vinst efter skatt Detta är det slutlliga resultatet och det förs in som sparade vinster under eget kapital i Balansräkningen Affärsekonomi för entreprenörer Aspegren Idé AB Sid 7
8 Dela upp verksamheten i Resultatenheter Resultatenheter en metod för att förbättra och utveckla den ekonomiska kontrollen. Resultatenheterna blir som små affärsverksamheter i företaget som har får sina intäkter från egen försäljning och bär sina egna kostnader och redovisar sitt eget resultat Resultatenheter och andra delverksamheter Resultatenheter är en metod för att förbättra och utveckla den ekonomiska kontrollen. Företaget delas upp i resultatenheter. Det kan kallas affärsområden, produktområde eller något annat. Men principen är samma grundstruktur densamma. Intäkter Resultatenheten har sina egna Intäkter från enhetens försäljning. Kostander Resultatenheten ska bära sina egna Kostnader. Det ska vara de kostnader resultatenheten har för att få intäkterna från enhetens försäljning. Ju bättre företaget gifter ihop kostnaderna med enhetens intäkter dessto mer rättvisande blir enheternas resultat. Resultatet kallas Täckningsbidrag Enhetens resultat kallas vanligen Täckningsbidrag förkortat till TB. Men man träffar också på andra begrepp för resultatet för en delverksamhet Täckningsbidrag i flera nivåer En resultatenhet kan i sin tur vara uppdelad i flera underenheter. Dessa har sina egna intäkter och kostanderna fördelas mellan enheterna så att de också gifts ihop mede enhetens kostander. underenhetens intäkter minus kostander ger enhetens täckningsbidrag. Täckningsbidrag ett, två och tre osv TB1, TB2, TB3 osv Om företaget beräknar TB i olika nivåer brukar man numrera dem TB1, TB2, TB3 så att TB1 kommer först. Det kan vara TB1 för en produkt. Intäkt minus kostander som är kopplade till varje enhet tex inköp av råvaror moatrial eller inköp av sålda varor för en butik. TB2 kan vara underenheten. TB 3 resultatenhetens resultat osv. Decentralisering av beslut och ansvar Med resultatenheter får företaget bättre kontroll över var man tjänar pengar och hur lönsamma de olika delarna är. Detta är viktigt. Därutöver ger det stora möjligheter att decentralisera och flytta ut beslut och befogenheter i organisationen. Principen bör vara att beslutsrätten koordineras med kostnadsfördelningen så att resultatenheten belastas med kostnader som de kan påverka i sina beslut. Om t ex företaget äger ett hus kan man införa internhyror där de egna resultatenheterna betala hyra för sina lokaler och själva får bestämma hur stora lokaler de vill ha. Detta brukar minska kostnaderna genom att lokalbehovet minskar när resultatenheterna ska betala hyra. Företagsledning gemensamma avdelningar Resultatenheter A,B,C A B C Resultatenhet A som del i ett tjänsteföretag Det tidigare exemplet tjänsteföretag skulle kunna vara en av flera resultatenheter i ett större företag. Redovisningen skulle i princip omfatta samma intäkter och samma kostander. Resultatet skulle kallas för Täckningsbidrag. Intäkter Försäljning uppdrag Kan beräknas efter prislista, eller som timpris eller arvoden Kostnader Inköpta varor Personal Lokaler och utrustning Övriga uppdragskostnader Summa kostnader Täckningsbidrag Resultatet kallas Täckningsbidrag Därför Täckningsbidrag Täckningsbidrag kallas så därför att de samlade täckningsbidragen från resultatenheterna ska täcka gemensamma kostnader för företagsledning mm. Dessutom ska det räcka till vinst för hela företaget om det går bra för företaget. Affärsekonomi för entreprenörer Aspegren Idé AB Sid 8
9 Vinstmarginal och andra resultatmarginaler I ekonomiska analyser och uppföljning används ofta nyckeltal. Ett av de viktigaste nyckeltalen är vinstmarginalen. Den visar hur stor vinsten är som andel i procent av intäkterna. Vinstmarginalen blir ett mått på hur bra företaget gått. Eftersom vinstmarginalen visar vinsten som andel av intäkterna kan man jämföra företag med olika stora intäkter. Vinstmarginal Vinstmarginalen har blivit det mest generella nyckeltalet för att relatera vinsten till verksamhetens omfattning. Vinstmarginalen beräknas enligt grundformeln som vinsten före skatt i procent av intäkterna. Det förekommer att företag har egna varianter utifrån denna grundformel för att de anser att detta bättre speglar företagets ekonomiska ställning. Men det brukar bara påverka vinstmarginalen marginelt. Jämföra vinsten mellan olika företag Med vinstmarginalen har man ett gemensamt mått för att jämföra resultatet för olika företag. I tidningarnas ekonomiska analyser av olika företag tar de så gott som alltid med vinstmarginalen i sina analyser. Vad är bra vinstmarginal? Vinstmarginalen är ett bra mått för att bedömma företag därför att är så generellt. Vinstmarginal Vinst före skatt X 100 = Vinstmarginal i % Summa intäkter Marginaltänkande i hela verksamheten För varje resultatmått kan man beräkna marginalen i procent på intäkterna. Intäkterna för hela företaget eller för delverksamheter som resulatatenheter på enhetens intäkter. För hela företagets resultaträkning beräknar man först rörelsemarginalen för kärnverksamhten och sedan vonstmarginalen för hela företaget. Bland annat butiker följer upp marginalen på intäkter minus kostnaden för att köpa in varorna. Det resultatet kallas oftast bruttomarginal som räknas i kr. Procentmarginalen kallas också oftast marginal. Butikerna följer gärna upp marginalen bå olika produktgrupper. Man talar om högmarginalprodukter där butiken tjänar bra på varje såld vara och lågmarginalprodukter med dålig förtjänst. Resultatenheter och andra delverksamheter har sitt eget result som vanligen kallas Täckningsbidrag. Detta räknar man marginal på. Det kallas ibland Täckninggrad. Tumregel för bra och svag vinstmarginal Omkring 1-3% vinstmarginal Svagt resultat. Dålig lönsamhet Över 5% i vinstmarginal Resultaträkningens marginaler Intäkter Kostnader Rörelseresultat Rörelsemarginal Godkänt resultat. Bra lönsamhet Omkring 7-8% i vinstmarginal Många företag har 7% - 8% som affärsmål för vinstmarginalen Över 10 % i vinstmarginal Mycket bra resultat Uppåt 20 % i vinstmarginal Extremt bra resultat Andra intäkter och kostnader Årets resultat Vinst Vinstmarginal (eller förlust Ingen marginal) Skatt på vinsten Vinst efter skatt Affärsekonomi för entreprenörer Aspegren Idé AB Sid 9
10 Beslutskalkyler Kalkyler ska ses som beslutsunderlag. De för in de ekonomiska dimensionerna som sedan vägs mot andra aspekter i det slutliga affärsbeslutet. Det finns modeller för olika beslutskalkyler. Modellerna ger strukturen för dessa kalkyler men i detaljerna är det den som gör kalkylen som bestämmer vad som ska vara med. Du äger din kalkyl Det är du själv som bestämmer vad du vill ha med i kalkylen. Kalkyler handlar som regel om framtiden bygger då naturligt på antaganden. Det är du som formulerar antaganden. Se på en kalkyl som på ett argumentunderlag. Du måste kunna motivera alla antaganden du för in i kalkylen. Då kan du försvara din kalkyl effektivt när den granskas. Trovärdighet i detaljerna Trovärdigheten ned i detaljerna är viktigast för en kalkyl som ska fungera som beslutsunderlag. Det kan vara klokt att vara försiktigt i antaganden för att stå på säkrare grund även om det ger ett sämre resultat av kalkylen. Gör enkla kalkyler Det finns flera fördelar med enkla kalkylmodeller. Alla kan utföra dem. De blir utförda just därför att de är så enkla. Man ska kunna sitta i bilen och göra en ungefärlig kalkyl i huvudet. Det är lättare att fatta beslut på grundval av en kalkyl som man kan följa i alla delar jämfört med en kalkyl som man behöver experthjälp för att tolka. Hämta kalkylblad som passar din affärsidé på sidan Se kalkylbladen som en utgångspunkt för att skapa dina egna kalkylmodeller med fokus på det som är viktigt för dig. På följande sidor några grundläggande strukturer för olika kalkyler. Affärsekonomi för entreprenörer Aspegren Idé AB Sid 10
11 Kalkylera timkostnaden Timkostnaden är viktig för kalkylering. I en kalkyl uppskattar man hur intäkter och kostnader påverkas av alternativa lösningar. Men väldigt ofta påverkas även arbetstiden av olika alternativa lösningar. Med timkostnaden kan man väga in tidsåtgången eller tidsvinsten i kalkylen. Timkostnad för kalkyler Det finns lite olika sätt att värdera tiden i pengar. Men det mest generella måttet är den rena timkostnaden. Det finns inga gratistimmar för företaget. Om tidsåtgången ökar en timme så blir det en timmes timkostnad. Sparar man en timme vinner man en timmes timkostnad i kalkylen. I verkligheten kan det bli mer eller mindre. Men i kalkyler fungerar alltid timkalkylen. Beräknas Timkostnaden Timkostnaden beräknas på lönekostnaden för hela året som divideras med årsarbetstiden, den tid man är anställd för att arbeta. Det är bra att kalkylera timkostnaden för en tänkt genomsnittlig medarbetare. Görs kalkylen för en person är det lättare att bedömma rimligheten i beräkningarna. Börja med årskostnaden Årslönen Årslönen är 12 X månadslönen för den tänkta genomsnittliga anställda. I vissa fall läggger man till olika ersättningar t ex semesterersättningar. Men normalt räcker det med 12 X månadslönen för att få en timkostnad som fungerar för kalkylering Lägg till arbetsgivaravgifterna För varje 100 kr företaget betalar i lön och ersättningar ska företaget betala ca 40%, dvs 40 kr, i arbetsgivaravgifter. Det består av statliga arbetsgivaravgifter på 33 %. Till största delen utgör avgifterna avsättningar till framtida pensioner för medarbetaren. Därtill kommer avgifter som facket och arbetsgivarna förhandlat fram. Storleken på dessa varierar från avtal till avtal. Men normalt fyller de på från de statlita 33 % till omkring 40 %. Därför räknar man med 40% i kalkylen. Många företag betalar motsvarande privata försäkringar för medarbetare som inte är fackligt anslutna. Dela med årsarbetstiden Årsarbetstid heltidsanställd Svensk normalarbetstid är 1760 tim per år exklusive semester. Detta med 40 timmars arbetsvecka och 5 veckors semester. Med förkortad arbetstid t ex 37 tim arbetsvecka blir det 1760 X 37 delat med 40 = tim. I denna kalkyl används 1760 tim för årsarbetstiden. Beräkna timkostnaden Timkostanden blir årslönekostnaden, årslönen plus arbetsgivaravgifter som är 40% av lönen delat med årsarbetstiden. Timkostnad för en medarbetare Timkostnaden beräknas för en tänkt genomsnittlig medarbetare Årskostnad Lönekostnad / år Årslön Arbetsgivaravgifter Lönekostnad Årsarbetstid Årsarbetstid Formel Timkostnaden Timkostnad = Timkostnad Lönekostnad... =.../tim Årsarbetstid... årslönekostnad årsarbetstiden Exempel kr i månadslön Lönekostnaden blir 12 månader X kr = kr + 40% arbetsgivaravgifter = kr Summa kr Lönekostnad kr = 239 kr/tim Årsarbetstiden 1760 tim Avrunda till 240 kr/tim Affärsekonomi för entreprenörer Aspegren Idé AB Sid 11
12 Kalkylera ett Uppdrag Skapa ett exempel där man säger att de ska göra en offert åt en ny kund. Välj ett uppdraget som liknar vad de är vana vid men ändå tillräckligt olika för att de ska börja tänka från början. Om möjligt kan ni låt deltagarna själva välja vilket jobb de ska kalkylera. Men då är det ändå bra att ha ett exempel i bakfickan. Fastprisuppdrag Uppdraget kalkyleras med fast pris. Med fast pris fungerar efterkalkylen som den ska för att illustrera vad som är viktigt för att få lönsamhet på uppdragen. Fast pris ställer större krav jämfört med löpande timpris av flera skäl. Skäl för fast pris. Lättare att få bra betalt innan uppdraget utförts än i efterhand. Båda parter vet priset i förväg. Det ger trygghet och underlättar planring. Leverantören bestämmer själv hur uppdraget ska genomföras Skäl för löpande timpris Det finns lägen där löpande timpris är bäst t ex när uppdragsgivaren i praktiken fungerar som arbetsledare för en inhyrd konsult. I slutet ligger en kalkyl om Timpris och Timkostnad som ni kan använda för att diskutera de speciella förutsättningarna för timprisuppdrag. Fast pris - att tänka på Kundnyttan - Understryk vad kunden får Avgränsa uppdraget - Redovisa konkret vad du åtar dig. Klara avgränsningar underlättar att formulera tilläggsuppdrag när uppdraget börjar växa. Definierar ansvaret. Vad blir kundens beslut - t ex upplaga på en trycksak. Vad är leverantörens beslut - hur originalen produceras Ökar eller minskar din affärsrisk. Med bra avgränsning riskerar leverantören tidsöverdrag men inga pengar. Ger köparen trygghet. Slipper dyra kostnader för tidsöverdrag. Personalkostnad I dessa kalkyler ska personalkostnaden alltid beräknas som uppskattade antal timmar gånger den timkostnad som kalkylerats. Detta oberoende av bemanningsplaner eller om timmarna utförs av en eller flera personer. I kalkylen kan man för enkelhetens skull använda samma timkostnad föra alla involverade personer. Sätta priset Grupperna bör själva sätta sitt eget pris. De kan göra sin kostnadskalkyl först. Den egna kostnadsbilden ger en lägsta nivå för priset. Utöver uppdragets kostnader ska priset dessutom täcka in ett tillräckligt täckningsbidrag för att bidra till overheadkostnader. understryk marknadsperspektivet. Sammanfattningsvis; den egna kostnadsbilden ger bottenläget och bedömningen av konkurrensläget taket för hur högt man kan gå i sin prissättning. Efterkalkyler Om det inte går som beräknat Börja med att fråga vad som kan gå snett i verkligheten. Viktigt att denna verklighet ligger till grund för efterkalkylen. Att ta betalt om jobbet börjar växa Vanligt problem för kunskapsföretag. Hur kan man i offerten skapa goda förutsättningar för att kunna ta betalt om jobbet börjar växa Affärsekonomi för entreprenörer Aspegren Idé AB Sid 12
13 Kalkylera en produktion Välj en enkel produktion av en serie enheter. Det kan vara något som någon eller några i gruppen arbetar med. Alternativt något som har sin motsvarighet i privatlivet. Det gör att kalkylen kan baseras på en verklighetsuppfattning. Det bör handla om lagom mycket pengar. Med för stora summor tappar man fotfästet och med för liten summa blir det inte tillräckligt viktigt. Personal Timkostnad gånger antal timmar för den eller de personer som involveras. Det gäller att särskilja produktionstiden för produktionen och inte halka in på 8 timmarsdagar. Råvaror och material Om kalkylen ansluter till den verksamhet någon arbetar i eller det man gör i privatlivet, bakar eller målar hus, brukar det inte vara så svårt att göra en kvalificerad gissning om kostnaderna för råvaror och material. Produktionslinje Det finns fördelar med att ta med timkostnaden för produktionslinjen i kalkylen. Det ger en bättre kostnadsfördelning mellan olika produkter. Det ger i sin tur bättre mått på lönsamheten för olika produkter i sortimentet och därmed bättre underlag för beslut om företagets sortimentsstrategi. Pålägg eller bidrag Kalkylen för produktion är upplagd som en bidragskalkyl liksom de övriga kalkylerna. Men i industrin förekommer det ibland en kombination av pålägg och bidrag. Exempelvis att verkstadens overhead blir ett procentuellt pålägg på styckekostnaden samtidigt som verkstaden i sig styrs efter täckningsbidrag och marginalkrav. Skillnaden kan illustreras i kalkylen. I en bidragskalkyl beräknas personalkostnaden till antal tim gånger timkostnaden och produktionslinjen till timmar produktionstid gånger timkostnad för linjen. Med pålägg skulle man normalt utgå från materialkostnaden och sedan lägga på personal och produktionslinje med ett procentpålägg som speglade dessa posters procentandel av de totala fabrikskostnaderna. Efterkalkyl Om det inte går som planerat Börja med att fråga vad som kan gå snett i verkligheten. Viktigt att denna verklighetsbeskrivning ligger till grund för efterkalkylen. Affärsekonomi för entreprenörer Aspegren Idé AB Sid 13
Affärsekonomi för yrkesutbildningar
Affärsekonomi för yrkesutbildningar Affärsekonomi handlar om att styra, utveckla och kontrollera verksamheten. Denna bok finns som pdf fil på adressen http://www.aspegren-ide.se/yh.htm Ulric Müllern -
Läs merAffärsekonomi för. entreprenörer
Affärsekonomi för entreprenörer Affärsekonomi handlar om att styra, utveckla och kontrollera verksamheten Ulric Müllern - Aspegren ASPEGREN IDÉ Sid 1 Affärsekonomi för entreprenörer Aspegren Idé AB. 12
Läs merAffärsekonomi. Kalkylering, uppföljning och analys. Handledning Kalkylövningar för tjänster, produktion och butiker
Affärsekonomi Kalkylering, uppföljning och analys Handledning Kalkylövningar för tjänster, produktion och butiker ASPEGREN IDÉ Handledning kalkyler Tjänster, Produktion, Butik Aspegren Idé AB. 2009 12
Läs merAffärsekonomi. Ulric Müllern - Aspegren ASPEGREN IDÉ. Sid 1 Affärsekonomi för entreprenörer Aspegren Idé AB
Affärsekonomi Affärsekonomi handlar om att styra, utveckla och kontrollera verksamheten. Denna bok finns som pdf fil på adressen www.aspegren-ide.se/skolan.htm Ulric Müllern - Aspegren ASPEGREN IDÉ Sid
Läs merAffärsekonomi 7.5. 1. Inledning. av Ulric Müllern-Aspegren, ulric@aspegren-ide.se. Affärsekonomi. Redovisningsekonomi. Affärsekonomins grundpelare
Affärsekonomi Affärsekonomi av Ulric Müllern-Aspegren, ulric@aspegren-ide.se 1. Inledning Affärsekonomi Affärsekonomi handlar om att styra och utveckla verksamheten. Flertalet chefer och nyckelpersoner
Läs merResultaträkningen Idé och struktur
Resultaträkningen Idé och struktur Idén med resultaträkningen Visar hur affärerna gått Resultaträkningen ska visa hur affärerna gått under en tidsperiod, ett år, ett kvartal en måndad o dy. Den handlar
Läs merTimkostnader för egen företagare
Timkostnader för egen företagare Räkna ut din timkostnad vid ett genomsnittligt löneuttag om du både arbetar med administration och uppdrag (kundtid). Timkostnaden beräknas på kundtiden därför att det
Läs merTimkostnader för medarbetare
Timkostnader för medarbetare Räkna ut timkostnaden för en tänkt genomsnittlig medarbetare. Lönekostnader / år Årslön Arbetsgivaravgifter 40 % Summa lönekostnader Arbetstid i produktionen/ år Årsarbetstid
Läs merGlasscompagniet. Affärsekonomi för chefer. Råd och tips till seminarieledare. För upplaga 5 maj 2011
Glasscompagniet Affärsekonomi för chefer Råd och tips till seminarieledare För upplaga 5 maj 2011 ASPEGREN IDÉ Neglinge Center 133 33 Saltsjöbaden Tel 08-717 49 30 www.aspegren-ide.se Handledning Glasscompagniet
Läs merTimkostnader för medarbetare
Timkostnader för medarbetare Räkna ut timkostnaden för entänkt genomsnittlig medarbetare. Lönekostnader / år Årslön Arbetsgivaravgifter 40 % Summa lönekostnader Arbetstid i produktionen/ år Årsarbetstid
Läs merFöretagets uppföljning- nyckeltal. Daniel Nordström
Företagets uppföljning- nyckeltal Daniel Nordström Presentationens innehåll Begrepp Nyckeltal Tolka nyckeltalen Företagets lönsamhet Finansiell balans Kapacitetsutnyttjande Analys av nyckeltal Länkar Begrepp
Läs merAnalys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson
Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen Nyckeltal/relationstal Kassaflödesanalys är ett exempel på räkenskapsanalys.
Läs merFråga 6.. poäng (5p) Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 3.. poäng (4p)
Industriell ekonomi Provmoment: Salstentamen, 7,5 högskolepoäng Namn: Tentamensdatum: 150603 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Räknedosa Totalt antal poäng på tentamen: 20p För att få respektive betyg krävs:
Läs merScandinavian PC Systems AB (publ) (SPCS)
(SPCS) Bokslutskommuniké 1 januari 31 december 1998 Nettoomsättningen ökade med 25 procent och uppgick till 158,8 (127,3) Mkr. Resultat efter finansiella poster på 14,0 (24,2) Mkr. Resultat i fjärde kvartalet
Läs merGlasscompagniet. Spelet om lönsamma affärer.
Glasscompagniet - Spelet om lönsamma affärer. Glasscompagniet - Glasscompagniet hör till den grupp av företag som börjat utmana marknadsledaren på allvar. Dessa företag har alla mellan 5 och 10% marknadsandel.
Läs merFråga 5.. poäng (3p) Fråga 4.. poäng (6p)
Industriell ekonomi Provmoment: Salstentamen, 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 160531 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Räknedosa Totalt antal poäng på tentamen: 20p För att få respektive betyg
Läs mer15 hp (varav skriftlig tentamen 5 hp) Entreprenörskap- och affärsutveckling. Provmoment: Skriftlig Tentamen Ladokkod: 51EA01 Tentamen ges för: TPU13
Entreprenörskap- och affärsutveckling Provmoment: Skriftlig Tentamen Ladokkod: 51EA01 Tentamen ges för: TPU13 15 hp (varav skriftlig tentamen 5 hp) Namn: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 160415 Tid:
Läs mer4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital:
2p 1. Ett företag köper i början av 2008 en maskin för 100 000 kr. Man beräknar att den ska kunna användas under 5 år och att restvärdet då är noll. a. Hur stor är företagets utgift 2008? Svar: 100 000
Läs merÖkad orderingång noteras. Perioden oktober-december. Perioden januari december. Vd:s kommentar. Bokslutskommuniké 2012
Ökad orderingång noteras Perioden oktober-december Omsättningen uppgick till 58,2 MSEK (60,4), vilket motsvarar en minskning med -3 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (6,2) vilket ger en rörelsemarginal
Läs merGlasscompagniet. Råd och tips till seminarieledare ASPEGREN IDÉ. Affärsekonomi för chefer
Glasscompagniet Affärsekonomi för chefer Råd och tips till seminarieledare ASPEGREN IDÉ Neglinge Center 133 33 Saltsjöbaden Tel 08-717 49 30 www.aspegren-ide.se Handledning Glasscompagniet Aspegren Idé
Läs merr V Resultaträkning 4(13) Maritech - Marine Technologies Trading AB Årsredovisning för
Årsredovisning för 2012-05-01-2012-12-31 4(13) Resultaträkning Not 2012-05-01-2012-12-31 2011-05-01-2012-04-30 Rörelsens intäkter m m Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter 7 155 333 48 000 12 579 803
Läs merQ1 Delårsrapport januari mars 2013
Q1 Delårsrapport januari mars 2013 Koncernen januari-mars Nettoomsättning 102,0 Mkr (106,6) Resultat före skatt 9,1 Mkr (8,8) Resultat efter skatt 7,1 Mkr (6,6) Resultat per aktie 0,34 kr (0,31) Nettoomsättning
Läs merLÖSNINGSFÖRSLAG FÖRE UPPGIFTER... 8 LÖSNINGSFÖRSLAG UNDER UPPGIFTER...
LE4 RÄKENSKAPSANALYS FÖRE UPPGIFTER... 2 4.1 LÖNSAMHET... 2 4.2 SOLIDITET OCH LIKVIDITET... 2 4.3 LÄREKONOMI... 2 UNDER UPPGIFTER... 3 4.4 PETTERSSON & BENDEL AB... 3 4.5 EKONOMISK ANALYS... 3 4.6 LEHMAN
Läs merVälkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning
Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett
Läs mer1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information
Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett
Läs merHalvårsrapport. 6 månader i korthet avseende Garpcokoncernen
Halvårsrapport 2009 01 01 2009 06 30 6 månader i korthet avseende Garpcokoncernen Den totala omsättningen minskade med 11 % i förhållande till motsvarande period föregående år och uppgick till 74 986 tkr
Läs merNettoomsättningen uppgick till (91 192) kkr motsvarande en tillväxt om 11,4 %.
Halvårsrapport Januari - juni 2019 Period 1 april 30 juni 2019 Nettoomsättningen uppgick till 101 620 (91 192) kkr motsvarande en tillväxt om 11,4 %. Rörelseresultatet uppgick till 10 774 (12 047) kkr.
Läs merNettoomsättningen uppgick till (54 165) kkr motsvarande en tillväxt om 19,2 %.
Kvartalsrapport Januari - mars 2019 Period 1 januari 31 mars 2019 Nettoomsättningen uppgick till 64 558 (54 165) kkr motsvarande en tillväxt om 19,2 %. Rörelseresultatet uppgick till 2 520 (3 217) kkr.
Läs merFaktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %).
NFO DRIVES AB (Publ.) Org.nr 556529-9293 Delårsrapport 1/1 30/9 2012 Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %). Resultat efter skatt
Läs merBOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013
BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 - Oktober December 2013 Nettoomsättningen uppgick till 0,1 (71,8) MSEK. Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) uppgick till -0,8 (1,5) MSEK. Resultat
Läs merÅrsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30
UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning
Läs merDatum för tentamen 2007-11-11
Skriftligt prov i delkurs Inom kurs eller program Med kurskod Datum för tentamen 2007-11-11 Skrivningsansvarig lärare Affärsredovisning och budgetering 7,5hp Företagsekonomi A redovisning och kalkylering
Läs merTEIE53 Extra case Far & Flyg AB
TEIE53 Extra case Far & Flyg AB 1. Samtliga uppgifter behandlar företaget Far & Flyg AB. Läs därför noga igenom den introducerande beskrivningen av företaget. Läs även hela uppgiften innan du löser den.
Läs merAndelen rekrytering av omsättningen är på väg uppåt och påverkar rörelsemarginalen positivt.
God tillväxt och ökad rörelsemarginal Perioden juli - september Omsättningen uppgick till 74,4 MSEK (69,7), vilket motsvarar en tillväxt på 6,5 % (29,0) Rörelseresultatet uppgick till 8,1 MSEK (7,2) vilket
Läs merDelårsrapport januari mars 2008
Delårsrapport januari mars 2008 Omsättningen för första kvartalet uppgick till 35,3 MSEK (25,4), en ökning med 39 % (37). Rörelseresultatet under första kvartalet 2008 ökade med 29 % till 4,3 MSEK (3,3),
Läs merÅRSREDOVISNING för. Koncernen Stockholm Business Region AB Årsredovisningen omfattar:
ÅRSREDOVISNING 2008-01-01--2008-08-31 för Årsredovisningen omfattar: Sida Förvaltningsberättelse 0 Resultaträkning 0 Balansräkning 0 Kassaflödesanalys 0 Tilläggsupplysningar 0 ÅRSREDOVISNING 2008-01-01--2008-08-31
Läs merFortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2015
Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat Perioden april juni Omsättningen ökade till 82,2 MSEK (72,7), vilket motsvarar en tillväxt om 13,1 % (19,7) Rörelseresultatet uppgick till 8,2 MSEK (7,0)
Läs merAvvaktande marknad. Perioden juli - sep. Perioden januari september. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-september 2012
Avvaktande marknad Perioden juli - sep Omsättningen uppgick till 50,0 MSEK (51,6), vilket motsvarar en negativ tillväxt på -3,1 % Rörelseresultatet uppgick till 4,6 MSEK (6,0) vilket ger en rörelsemarginal
Läs merDelårsrapport Januari mars 2015
Delårsrapport Januari mars 2015 Period 1 januari - 31 mars 2015 Nettoomsättningen uppgår till 68 650 (62 493) kkr motsvarande en tillväxt om 10 %. Rörelseresultatet före avskrivningar uppgår till 4 365
Läs merDelårsrapport januari - juni 2007
Delårsrapport januari - juni 2007 - Omsättningen ökade till 276,9 Mkr (258,0) - Resultatet före skatt 51,2 Mkr (50,9) - Resultatet efter skatt 36,1 Mkr (34,8) - Vinst per aktie 1,70 kr (1,64) Omsättning
Läs merEKONOMIHANDLINGAR 2013
LILLA ÅRSMÖTET 2014 EKONOMIHANDLINGAR 2013 INNEHÅLL FÖRKLARINGAR TILL SVENSKA KYRKANS UNGAS ÅRSREDOVISNING 2013 (och på sista sidan en jämförelse mellan bokslutet 2013 och den rambudget som Stora
Läs merGlasscompagniet. Affärsekonomi för chefer. Råd och tips till seminarieledare. För upplaga 6 Utgiven i sept 2014
Glasscompagniet Affärsekonomi för chefer Råd och tips till seminarieledare För upplaga 6 Utgiven i sept 2014 ASPEGREN IDÉ Neglinge Center 133 33 Saltsjöbaden Tel 08-717 49 30 www.aspegren-ide.se Glasscompagniet
Läs merSJR koncernen fortsätter expandera
SJR koncernen fortsätter expandera Omsättningen för andra kvartalet uppgick till 37,7 MSEK (29,0 motsvarande samma period föregående år), en ökning med 30 %. För halvåret 2008 uppgick omsättningen till
Läs merGrundläggande finansiell analys
TPYT16 Industriell Ekonomi Lektion 8 Finansiell analys Kassaflödesanalys Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi 1 Seminarium 8 (kap 23-24)
Läs merLönsamhet/räntabilitet/avkastning Avkastning på eget kapital Avkastning på totalt kapital Vinstmarginal Kapitalomsättningshastighet
Finansiell analys Utförs t ex för att: en långivare behöver underlag för att kunna besluta om han ska bevilja företaget ytterligare lån en aktieägare vill veta hur företaget har utvecklats för att få underlag
Läs merwww.qicon.se Årsredovisning 2011
www.qicon.se www.qicon.se Årsredovisning 2011 Styrelsen och verkställande direktören för QI Construction AB (556521-7352) får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2011. Förvaltningsberättelse
Läs merDelårsrapport januari - mars 2007
Delårsrapport januari - mars 2007 - Omsättningen ökade till 136,9 Mkr (126,3) - Resultatet före skatt 25,6 Mkr (23,6) - Resultatet efter skatt 17,6 Mkr (17,0) - Vinst per aktie 0,83 kr (0,80) Omsättning
Läs merSämre försäljning på grund av förseningar i projekt
Hexatronic Scandinavia AB (publ) Bokslutskommunike 1 september 2009 till 31 augusti 2010 Sämre försäljning på grund av förseningar i projekt På grund av flera förseningar i projekt har försäljningen minskat
Läs merABC Ekonomiska termer
Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver
Läs merKvartalsrapport januari - mars 2014
Kvartalsrapport januari - mars 2014 Omsättningen för januari-mars 2014 uppgick till 1 860 KSEK (4 980 KSEK) Rörelseresultatet före avskrivningar uppgick till -196 KSEK (473 KSEK) Rörelseresultatet uppgick
Läs merBOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996
1 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996 Sammandrag Efterfrågan på Gevekos viktigaste marknader minskade under 1996. Koncernens fakturering minskade med 13% till 856 (982) Mkr. Rörelseresultatet efter planenliga avskrivningar
Läs merDelårsrapport januari juni 2005
Delårsrapport januari juni 2005 April-juni 2005 Nettoomsättningen ökade med 43 % till 10,6 (7,4) mkr Resultatet efter skatt uppgick till 0,5 (-0,8) mkr Resultatet per aktie uppgick till 0,17 (-0,25) kr
Läs merKvartalsrapport. 6 månader i korthet avseende Garpcokoncernen
Kvartalsrapport 2010 01 01 6 månader i korthet avseende Garpcokoncernen Nettoomsättningen ökade med 25 % i förhållande till motsvarande period föregående år och uppgick till 91 991 tkr (73 602 tkr). Rörelseresultatet
Läs merTentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: Skrivtid: 3 timmar
MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Företagsekonomiska ämnesenheten i Sundsvall Carl-Michael Unger Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp Datum: 2011-05-06
Läs merDelårsrapport januari - september 2008
Delårsrapport januari - september 2008 Koncernen * - Omsättningen uppgick till 389,7 Mkr (389,1) - Resultatet före skatt 77,3 Mkr (80,5)* - Resultatet efter skatt 56,1 Mkr (59,2)* - Vinst per aktie 2,65
Läs merNEW NORDIC HEALTHBRANDS AB (PUBL) TREMÅNADERSRAPPORT JANUARI - MARS 2018
NEW NORDIC HEALTHBRANDS AB (PUBL) TREMÅNADERSRAPPORT JANUARI - MARS 28 Q 28 Q 27 HELÅR 27 Nettoomsättning, ksek 88 46 8 98 344 739 Ändring i lokala valutor, procent 6, 2,3 Bruttoresultat, ksek 6 595 54
Läs merFortsatt tillväxt och god lönsamhet. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2014
Fortsatt tillväxt och god lönsamhet Perioden april juni Omsättningen ökade till 72.7 MSEK (60.9), vilket motsvarar en tillväxt om 19.7 % Rörelseresultatet uppgick till 7.0 MSEK (4.5) vilket ger en rörelsemarginal
Läs merGrundläggande företagsekonomi 4p
Grundläggande företagsekonomi 4p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TE02 11FE00 OPUS2 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2015-04-30 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Årsredovisningslagen och Bokföringslagen
Läs merÅrsredovisning för räkenskapsåret 2013
1(11) Skellefteå Golf AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6
Läs merÅrsrapport. Den totala omsättningen ökade med 10 % och uppgick till 165 223 tkr (150 478 tkr).
Årsrapport 2008 Tolv månader i korthet avseende koncernen Den totala omsättningen ökade med 10 % och uppgick till 165 223 tkr (150 478 tkr). Nettoomsättningen för koncernen ökade med 9 % och uppgick till
Läs merHärryda Energi Elhandel AB. Årsredovisning
2015 Härryda Energi Elhandel AB Årsredovisning HÄRRYDA ENERGI ELHANDEL AB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Org nr 556799-5112 Allmänt om verksamheten Härryda Energi Elhandels affärsidé är att bedriva inköp av energi
Läs merSlättens Vind AB (publ) Org nr: Delårsrapport för perioden
Slättens Vind AB (publ) Org nr: 559022-2583 Delårsrapport för perioden 2017-01-01-2017-09-30 Verksamheten År 2015 beslutade årsstämman att låta ombilda den ekonomiska föreningen till ett publikt aktiebolag.
Läs merSkinnskattebergs Vägförening
Årsredovisning för Skinnskattebergs Vägförening Räkenskapsåret 2017-01-01-2017-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer
Läs merTentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar
MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Företagsekonomiska ämnesenheten i Sundsvall Ola Uhlin Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp Datum: 2010-05-08 Skrivtid:
Läs merKoncernens nyckeltal Kv 4 Kv 4 Helår Helår Omsättning, Mkr 91,1 86,8 313,2 283,9 Rörelseresultat, Mkr 12,2 10,8 34,9-30,9
Koncernens nyckeltal 2017 2016 2017 2016 Kv 4 Kv 4 Helår Helår Omsättning, Mkr 91,1 86,8 313,2 283,9 Rörelseresultat, Mkr 12,2 10,8 34,9-30,9 Rörelsemarginal, % 13,4 12,4 11,1 neg Resultat efter finansiella
Läs merDELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 april juni 2015
DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 april 2015 30 juni 2015 April Juni 2015 Nettoomsättningen uppgick till 0,0 (0,0) MSEK. Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) uppgick till 0,8 (-0,8) MSEK. Resultat efter
Läs merjanuari mars 2015 FÖRSTA KVARTALET 2015 Mätsticka Trekvartbredd För ytterligare information, kontakta
Q 1 Kvartalsrapport januari mars 2015 Ostnor AB (publ.) Ostnor AB, org nr 556051-0207 kvartal 1 helår 2015 2014 2014 Nettoomsättning 292,6 225,6 969,0 Rörelseresultat 31,5 18,0 48,3 Rörelsemarginal, %
Läs merDelårsrapport januari - mars 2008
Delårsrapport januari - mars 2008 Koncernen * - Omsättningen ökade till 138,4 Mkr (136,9) - Resultatet före skatt 25,8 Mkr (28,6)* - Resultatet efter skatt 18,5 Mkr (20,6)* - Vinst per aktie 0,87 kr (0,97)*
Läs merÖkad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013
Ökad omsättning Perioden januari mars Omsättningen ökade till 61,9 MSEK (58,7), vilket ger en tillväxt om 6 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (4,5) vilket ger en rörelsemarginal om 6,9 % (7,7)
Läs merFortsatt stark omsättningstillväxt för SJR
Fortsatt stark omsättningstillväxt för SJR Omsättningen uppgick till 25,4 MSEK (18,6), en ökning med 37 procent. Rörelseresultatet ökade med 37 procent till 3,3 MSEK (2,4), motsvarande en rörelsemarginal
Läs mer* Resultat per aktie före och efter utspädning FÖRSTA TREDJE KVARTALET 2016 JANUARI-SEPTEMBER För ytterligare information, kontakta
Q 3 Delårsrapport januari september 2016 Belopp i Mkr kvartal 3 jan-sep helår FÖRSTA TREDJE KVARTALET 2016 2016 2015 2016 2015 2015 Nettoomsättning 245,4 261,8 847,4 842,8 1 112,6 Rörelseresultat 18,9
Läs merOmsättningsökning med 29 % och rörelsemarginal över 10 %
Omsättningsökning med 29 % och rörelsemarginal över 10 % Perioden juli - sep Omsättningen uppgick till 69,7 MSEK (54,2), vilket motsvarar en tillväxt på 29,0 % Rörelseresultatet uppgick till 7,2 MSEK (4,7)
Läs merDELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 juli september 2014
DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 juli 2014 30 september 2014 Juli - september 2014 Nettoomsättningen uppgick till 0,0 (52,7*) MSEK. Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) uppgick till 0,7 (1,7*) MSEK.
Läs merResultaträkningar. Göteborg Energi
Göteborg Energi Resultaträkningar Koncernen Moderföretaget Belopp i mkr Not 2016 2015 2016 2015 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 4 5 963 5 641 3 438 3 067 Anslutningsavgifter 88 88 35 45 Aktiverat arbete
Läs merDelårsrapport januari - juni 2004
Delårsrapport januari - juni Nettoomsättning 669 (721) MSEK Resultat efter finansnetto 16,4 (50,7) MSEK Resultat efter skatt 11,4 (36,3) MSEK Resultat per aktie 0,92 (2,93) kronor Orderingång 709 (766)
Läs merDELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 januari 2015 31 mars 2015
DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 januari 2015 31 mars 2015 Januari Mars 2015 Nettoomsättningen uppgick till 0,0 (0,0) MSEK. Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) uppgick till 0,5 (-0,6) MSEK. Resultat
Läs merSOS Alarm koncernen i sammandrag - Delårsrapport avseende 1 januari 31 mars 2008.
SOS Alarm koncernen i sammandrag - Delårsrapport avseende 1 januari 31 mars. Alla belopp i KSEK om annat ej anges. Belopp inom parentes anger värdet för motsvarande period föregående år. apr mar Nettoomsättning
Läs merÅRETS SIFFROR. Affärsverken Energi i Karlskrona AB
ÅRETS SIFFROR Affärsverken Energi i Karlskrona AB RESULTATRÄKNING KSEK Not Nettoomsättning 1 293 017 321 292 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter -252 976-274 959 Övriga externa kostnader 2,3-19
Läs merInbetalning = 300 000 kr den 30 juni Intäkt = 300 000 / 3 månader = 100 000 kr per månad mellan 1 mars och 1 juni
Fråga 1 Den 1 juni köpte företag A en maskin för 300 000 kr som levererades direkt den 1 juni. Produkten hade producerats mellan 1 mars och 1 juni. Den 30 juni betalade företag A fakturan. Efter att maskinen
Läs merBokslutsrapport för Betting Promotion
Bokslutsrapport för Betting Promotion Betting Promotions löpande verksamheten inom spelbranschen redovisar ett rörelseresultat, proforma för hela 2005, på 22 MSEK (21). Den totala spelomsättningen uppgick
Läs merRullande tolv månader.
Koncernens nyckeltal 2017 2016 2017 2016 2016 Kv 2 Kv 2 Jan-Juni Jan-Juni Helår Omsättning, Mkr 66,6 59,6 153,2 140,9 283,9 Rörelseresultat, Mkr 4,9 2,9 17,7 14,0-30,9 Rörelsemarginal, % 7,4 4,8 11,5 9,9
Läs merLönsamhet/räntabilitet/avkastning Avkastning på eget kapital Avkastning på totalt kapital Vinstmarginal Kapitalomsättningshastighet
Finansiell analys Utförs t ex för att: en långivare behöver underlag för att kunna besluta om han ska bevilja företaget ytterligare lån en aktieägare vill veta hur företaget har utvecklats för att få underlag
Läs merH & M HENNES & MAURITZ AB BOKSLUTSKOMMUNIKÉ
H & M HENNES & MAURITZ AB BOKSLUTSKOMMUNIKÉ (2000-12-01 -- 2001-11-30) Koncernens omsättning för verksamhetsåret uppgick till MSEK 46.528 (35.876) inkl moms, en ökning med 30 procent jämfört med föregående
Läs merKassaflödesanalys. SSABs kassaflödesanalys. Kap 24 Kassaflödesanalys Kap 25 Utvidgad finansiell analys. Koncernen. ME1001 Industriell ekonomi GK
Kassaflödesanalys Kap 24 Kassaflödesanalys Kap 25 Utvidgad finansiell analys ME1001 Industriell ekonomi GK 1 2011 Vt period 4 Tomas Sörensson 1 SSABs kassaflödesanalys Koncernen Koncernens kassaflödesanalys
Läs mer1. Definition av nyckeltalen i bokslutsstatistik
1. Definition av nyckeltalen i bokslutsstatistik I det här dokumentet definieras och förklaras de nyckeltal som används i ÅSUBs bokslutsstatistik. Samtliga nyckeltal är sådana som går att räkna fram från
Läs merFÖRSTA KVARTALET 1 JANUARI 31 MARS 2014
FÖRSTA KVARTALET 1 JANUARI 31 MARS 2014 1 (20) ACANDO AB (publ.) 2 (20) januari - mars 2014 2013 2014 2013 2014 2013 MSEK Nettoomsättning Nettoomsättning Rörelseresultat Rörelseresultat Rörelsemarginal
Läs merKvartalsrapport Dentware 1 januari 31 mars 2016
Kvartalsrapport koncernen 1 1 januari 31 mars 2016 Nettoomsättningen uppgick till 5.0 MSEK Rörelseresultatet blev -2.9 MSEK Rörelsemarginalen blev -57% Periodens resultat efter skatt uppgick till -2.9
Läs merÅrsredovisning för TYRESÖ NÄRINGSLIVSAKTIEBOLAG. Org.nr
Årsredovisning 2016 för TYRESÖ NÄRINGSLIVSAKTIEBOLAG 2 Årsredovisning för räkenskapsåret 2016-01-01-2016-12-31 Styrelsen och verkställande direktören för Tyresö Näringslivsaktiebolag avger härmed följande
Läs merRedovisning och kalkylering, 15 hp. Skrivning, Delkurs Redovisning Måndag 4 maj 2015, kl
Redovisning och kalkylering, 15 hp Skrivning, Delkurs Redovisning Måndag 4 maj 2015, kl. 14.00 18.00 Skrivtid: Hjälpmedel: Övrigt: 4 timmar Miniräknare (ej i mobiltelefon) Genomför alltid eventuella avrundningar
Läs merKod: Tentamensdatum: Tid:
Ekonomistyrning 1 Provmoment: Salstentamen, 7,5 högskolepoäng Kod: Tentamensdatum: 180528 Tid: 9.00-12.00 Hjälpmedel: Räknedosa Totalt antal poäng på tentamen: 20 p För att få respektive betyg krävs: G=
Läs merDELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 januari mars 2014
DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 januari 2014 31 mars 2014 Januari Mars 2014 Nettoomsättningen uppgick till 0,0 (80,3*) MSEK. Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) uppgick till 0,6 (5,1*) MSEK. EBITDA-marginalet
Läs merBokslutskommuniké
1(5) Bokslutskommuniké 2003-12-31 Nettoomsättningen uppgick till 41,0 (55,8) mkr Resultat efter skatt uppgick till -8,2 (-5,5) mkr Resultat per aktie uppgick till -2,60 (-1,74) kr Likvida medel inkl. kortfristiga
Läs merDelårsrapport IA Industriarmatur Group AB (publ) 1 januari 30 september 2017
Delårsrapport IA Industriarmatur Group AB (publ) 1 januari 30 september 2017 IA Industriarmatur Group AB (publ.) Kämpegatan 16 411 04 GÖTEBORG Telefon 031-80 95 50 info@industriarmatur.se www.industriarmatur.se
Läs merDelårsrapport IA Industriarmatur Group AB (publ) 1 januari 31 mars 2018
Delårsrapport IA Industriarmatur Group AB (publ) 1 januari 31 mars 2018 IA Industriarmatur Group AB (publ.) Kämpegatan 16 411 04 GÖTEBORG Telefon 031-80 95 50 info@industriarmatur.se www.industriarmatur.se
Läs merDefinition av nyckeltal framgår av årsredovisningen för 2016 FTA TREDJE KVARTALET 2017 JANUARI-SEPTEMBER För ytterligare information, kontakta
Q 3 Delårsrapport juli september 2017 Belopp i Mkr kvartal 3 jan-sep helår 2017 2016 2017 2016 2016 Nettoomsättning 256,9 245,4 851,0 847,4 1 109,2 Rörelseresultat före av- och nedskrivningar (EBITDA)
Läs merEntreprenörskap- och affärsutveckling. 15 hp (varav skriftlig tentamen 6 hp) Provmoment: Skriftlig Tentamen Ladokkod: 51EA01 Tentamen ges för: TPU16
Entreprenörskap- och affärsutveckling Provmoment: Skriftlig Tentamen Ladokkod: 51EA01 Tentamen ges för: TPU16 15 hp (varav skriftlig tentamen 6 hp) Namn: (Ifylles av student) Tentamensdatum:180320 Tid:
Läs merDelårsrapport Q1 januari mars 2014
Delårsrapport Q1 januari mars 2014 Koncernen januari-mars Nettoomsättning 99,7 Mkr (102,0) Resultat före skatt 13,3 Mkr (9,1) Resultat efter skatt 10,3 Mkr (7,1) Resultat per aktie 0,49 kr (0,34) Fortsatt
Läs merES3. Nyckeltal för analys och styrning
ES3. Nyckeltal för analys och styrning Trostek, W., Företagsekonomi för icke-ekonomer Nyckeltal Hela kap. 17 och några sidor i kap. 11 och 12, se nedan räntabilitet på eget kapital (R E ), se sidorna 232-234
Läs merÅrsredovisning för TYRESÖ NÄRINGSLIVSAKTIEBOLAG. Org.nr
Årsredovisning 2017 för TYRESÖ NÄRINGSLIVSAKTIEBOLAG 2 Årsredovisning för räkenskapsåret 2017-01-01-2017-12-31 Styrelsen för Tyresö Näringslivsaktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll
Läs merBokslutskommuniké. 12 månader i korthet avseende Garpcokoncernen
Bokslutskommuniké 2009 01 01 2009 12 31 12 månader i korthet avseende Garpcokoncernen Nettoomsättningen har minskat med 12 % i förhållande till föregående år och uppgick till 145 469 tkr (164 402 tkr).
Läs mer