Lokala nätverk LINUX

Transkript

1 Lokala nätverk LINUX Hulebäcksgymnasiet VT05 Ove Castell Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

2 Innehållsförteckning Lokala nät LINUX Lektion Introduktion...4 Lite historia...4 Distributioner...5 Free Software Foundation...5 GPL...5 Lektion Installation...6 Lektion Bootsekvens...7 Ladda Operativsystem...8 System V Startup Scripts...8 Inittab...8 Program för att redigera text...9 Inittab (/etc/inittab)...10 Lektion Filsystemet...11 Några speciella underkataloger att lägga på minnet...11 Terminalkommandon...12 Rättigheter...12 Grundläggande kommandon...13 Några andra nyttiga kommandon...13 Ändra ägare och rättigheter på filer/kataloger...15 Filer & Länkar...15 Söka efter filer...16 Lektion Skapa användare...17 Titta i /etc/passwd...17 Skapa grupp...18 Speciella grupprättigheter...18 Övning: 5: Lektion Arkiverade filer/kataloger...21 Komprimering och dekomprimering av filer...21 Packa upp arkiv och dekomprimera med tar...22 Övning 6: RPM-paket...23 Att skapa rpm-paket...24 Montering av volymer...24 Övning 6: Lektion Om skalskript...25 Att skapa körbara filer med skript-kommandon...25 Övning 7: Skalskriptet usercheck...26 Inhämta data från användaren med read...27 Kontrollera om en katalog finns...27 Omdirigering och rörmokeri...27 Omdirigering...27 Rörmokeri...28 Övning 7: Schemaläggning av skript...28 Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

3 Lektion Webbserver och klient...29 Http-protokollet och webbservertjänsten...29 Webbservern apache...29 Övning 8: Lektion Nätverkstjänster...31 Nätverket felsökning...31 Övning 10: Din egen mini-dns...33 Samlingsdemonen xinetd...33 Telnet (23)...33 Övning 10: vsftpd (21)...34 Övning 10: Övning 10: Övning 10: Lektion SQL-databaser och PHP skriptspråk...36 SQL-server...36 SQL-klient...37 Övning 11: PHP...37 Övning 11: Administration av SQL-server...38 Övning 11: Övning 11: Lektion Mail...40 Övning 12: Övning 12: Säkerhetsaspekter...41 Övning 12: WebMail...42 Övning 12: NFS (Network File Server)...43 Övning 12: SAMBA...43 Lektion OpenOffice...44 Övning 13:1 Installation...45 Utskriftshanterare...45 Övning 13: UPS (Uninterupted Power Supply)...46 Övning 13: Kompilera och installera ett program från källkod...46 Övning 13: Automatiserad installation och uppgradering...47 Övning 13: Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

4 Lektion 1 Introduktion Kursen är en av tre kurser på programmet som syftar till att ge grundläggande kunskaper i systemadministration. Undervisningen sker i halvklass och varje elev får under kursstart låna en personlig hårddisk under kursen. Kursen omfattar 40 undervisningstimmar under VT2005 som ligger fördelade på 16 lektionstillfällen. Denna kurs fokuserar på LINUX som är ett av de populäraste nätoperativsystemen. Undervisningen tar huvudsakligen upp terminalbaserat arbete som är tillämpbart på alla operativsystem som tillhör UNIX-familjen. I denna familj finns en rad olika distributioner av LINUX samt: AIX som är IBMs egen UNIX-version, HPUX som är Hewlett Packards egen UNIX-version. Solaris som är SUNs egen UNIX-version. Lite historia LINUX är en fri UNIX-klon för persondatorer som stöder äkta multitasking, X-window systemet, TCP/IP nätverk m.m. LINUX är egentligen bara operativsystemets kärna som erbjuder grundläggande tjänster som att köra processer, virtuell minneshantering, filhantering och hårdvarustöd (I/O). De flesta som talar om "LINUX" syftar däremot på hela systemet - kärna tillsammans med alla program som körs på kärnan. Det innefattar en komplett programmeringsmiljö med kompilatorer och editorer, grafiska miljöer, ordbehandlare, spel m.m. Det som skiljer Linux från andra UNIX-system är att det är gratis. Det är utvecklat av en grupp hängivna programmerare, under Linus Torvalds ledning, som byter kod och idéer, rapporterar buggar och fixar problem över internet. Vem som helst är välkommen att bidraga till utvecklandet av Linux. Linux var från början Linus Torvalds hobbyprojekt. Den första fungerande versionen fanns tillgänglig 1991 och blev mycket uppskattad. Många nya medarbetare strömmade till och version 1.0 lades ut på Internet Idag håller Linux på att ta en plats såväl på företag (istället för Windows 2000 eller Novell) som på skrivborden (istället för Win95/98/Me/XP) Det historiska första brevet från Linus Torvalds: From: [email protected] (Linus Benedict Torvalds)Newsgroups: comp.os.minixsubject: What would you like to see most in minix?summary: small poll for my new operating systemmessage-id: <1991Aug @klaava.Helsinki.FI>Date: 25 Aug 91 20:57:08 GMTOrganization: University of Helsinki Hello everybody out there using minix -I'm doing a (free) operating system (just a hobby, won't be big andprofessional like gnu) for 386(486) AT clones. This has been brewingsince april, and is starting to get ready. I'd like any feedback onthings people like/dislike in minix, as my OS resembles it somewhat (same physical layout of the file-system (due to practical reasons)among other things). I've currently ported bash(1.08) and gcc(1.40),andthings seem to work.this implies that I'll get something practical within afew months, andi'd like to know what features most people would want. Anysuggestions are welcome, but I won't promise I'll implement them :-)Linus ([email protected])ps. Yes - it's free of any minix code, and it has a multi-threaded fs.it is NOT protable (uses 386 task switching etc), and it probably neverwill support anything other than AT-harddisks, as that'sall I have :-(. Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

5 Distributioner. Lokala nät LINUX Till skillnad från AIX, HPUX och Solaris så är LINUX helt gratis. Det är fri programvara (Open Source) som kan laddas ner från nätet helt gratis. Ett lite bekvämare sätt att skaffa LINUX är att köpa en distribution (förpackning). Olika företag har då valt ut lämplig Open Source-programvara och kanske lagt till någon egen programvara förpackat denna i en praktisk kartong tillsammans med en bok som hjälper dig att komma igång. För detta tar de då betalt! En distribution kostar någonstans mellan 50:- till 1500:- beroende på hur många CD-skivor som ingår samt hur mycket litteratur som skickas med. De mest kända distributörerna är RedHat, Mandrake, Debian, Gento, SlackWare och SUSE (numera Novell). Under denna kurs använder vi distributionen RedHat (Fedora) Free Software Foundation Linux distribueras under bestämmelser för GNU. GNU är ett projekt tillhörande "Free Software Foundation". Free syftar på fri i två avseenden: 1. Det kostar inget att använda. 2. Det distribueras med källkod. Linus Torvalds släppte ursprungligen Linux under förutsättning att alla fick kopiera och distribuera operativsystemet och källkoden samt att det inte fanns någon som tog betalt för det. I dag finns det Linux att köpa. Det kan låta som en motsägelse men förändringen beror på anpassningen till licensen GPL. GPL GPL (General Public License) tillåter människor att sälja och tjäna pengar på "free software" men ger dem inte rätt att hindra andra från att distribuera programvaran gratis! Detta gör det möjligt för företag som RedHat, Mandrake, Debian, SUSE(Novell), SlackWare och andra att göra distributionspaket med Linux som de kan sälja för en överkomlig summa. Företag kan naturligtvis också sälja ett kommersiellt program som distribueras tillsammans med Linux och ta betalt för detta. Innehållet i dessa paket får spridas till andra utan förbehåll - bortsett från eventuella licensierade programpaket som följer med distributionen. Ett utdrag ur GPL-licensen: You may copy and distribute verbatim copies of the Program's source code as you receive it, in any medium, provided that you conspicuously and appropriately publish on each copy an appropriate copyright notice and disclaimer of warranty; keep intact all the notices that refer to this License and to the absence of any warranty; and give any other recipients of the Program a copy of this License along with the Program. You may charge a fee for the physical act of transferring a copy, and you may at your option offer warranty protection in exchange for a fee. Vi avslutar med att titta på en lärorik film: Den öppna källkoden. Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

6 Lektion 2 Installation Hårdvara F20 Nätverkskort: 3Com 509x Grafikkort: ATI Rage IIC 8 Mb Internminne: 128 Mb Bildskärm: Taxan 17 CM Hårddisk: Min 3 GB Nätverk Datornamn: Se etikett på HD Domän: hule.harryda.se IP-nr: x (x=hd-nr) Nätmask: Nätverk: Gateway: DNS: http_proxy: :8080 Vid installationen får du frågor om: Tangentbord - Välj Svenskt (sv latin1), 105-tangenter, Disable deadkeys Installationstyp - Välj Workstation Bootmanager - Välj GRUB inget lösenord! Firewall Välj ingen brandvägg Secure Linux Välj inaktivera Värdnamn Skriv itx.hule.harryda.se (där x är numret på din hårddisk) Root-password - Skriv huleroot Partitionering av Hårddisk (20 Gb) Vid partitioneringen skall du bara installera på hda (hdc är en intern disk med Win2000 ändra inte den partitionen!) monteringspunkt typ storlek kommentar swap 256Mb Swap-partition2*RAM / ext3 14 Gb Systemets partition /boot ext3 100 Mb linux kernel (boot) /home ext3 5 Gb Användarnas partition Installation kan göras från CD-skivor eller från server på nätet (du får diskett för nätinstallation av din lärare) Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

7 Lektion 3 Bootsekvens Att starta en dator är på många sätt samma sak som att vakna på morgonen. När väl väckarklockan ringer kommer en undermedveten process att starta i hjärnan och godkänna signalen innan den börjar processen att börja medvetande resten av hjärnan. Vid en viss tidpunkt kommer nerverna upptäcka kommunikationen med armen och fingrarnas muskler för att med en kraftansträngning utföra den magiska handlingen - att få tyst på väckarklockan. Beroende på "processorns" hastighet kan uppvaknandet för resten av kroppen ta olika lång tid. På liknande sätt startar datorn. Slå på strömmen BIOS Diagnostik Samla systeminformation (Boot Manager) Operativsystem Typisk bootsekvens för PC BIOS sitter på moderkortet och är en krets som innehåller ett program som tar kontrollen över bootprocessen. BIOS-kretsen är knuten till moderkortstillverkaren och kan i vissa fall behöva uppgraderas för att klara av t.ex. stora hårddiskar eller andra enheter som den inte vill kännas vid. BIOS utför en diagnostik på moderkortets och tangentbordets funktionalitet samt samlar information om vissa anslutna enheter varefter den läser på den enhet som ställts in som bootenhet - vanligen den första hårddisken. (I vissa BIOS kan man välja mellan att boota operativsystemet på C:, A:, CDROM, SCSI eller USB.) Om hårddisken har en installerad BootManager kommer denna att ta kontrollen och erbjuda användaren att välja vilket operativsystem den vill starta. LINUX system använder en BootManager som heter LILO eller GRUB. GRUB är den modernaste och kan dessutom konfigureras med ett lösenord för access till något av de operativsystem som är installerat. Om man inte skriver något vid LILO/GRUB-prompten kommer default-os att startas. Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

8 Ladda Operativsystem En dator utan operativsystem är som en människa utan hjärna. Operativsystemet tillhandahåller grundläggande kommunikation mellan programvaran och hårdvarans komponenter. UNIX och NT/Win2000 använder olika metoder i sina operativsystem för att uppnå denna kommunikation. UNIX-system har en kärna medan NT har en skiktad arkitektur. Ett UNIX-system kan startas i minst två olika körlägen (runlevels), vanligen kallade "single-user" och "multi-user". Single-user används huvudsakligen till administrativa syften, som att partitionera diskarna eller liknade uppgifter. Dessutom finns ett läge som heter "Halted" som stänger alla processer. System V Startup Scripts System V (SysV) startup är lite mer invecklad, och erbjuder därmed fler möjligheter. I stället för de 3 körlägen (runlevels) som finns i BSD erbjuder SysV 8 st. Dessa är runlevel 0-6 och S (single-user). Varje runlevel har unika funktioner. Körlägena definieras med en serie script som körs av processen init. Sambandet mellan körlägen och script finns i filen /etc/inittab Tabell 1 SysV Run Levels 0 Halted S,s Single-user mode. Används till administration och diagnosticering. Bara konsol-login är tillåten. Nätverket är inte aktivt. Användarnas filsystem är inte monterade om man startar in i single-user, däremot är de monterade om man går ner från en högre runlevel. 1 Ytterligare ett single-user mode. Alla filsystem förblir monterade, många tjänster tillåts köra. Bara konsol-login är tillåten. 2 Multi-user mode med begränsad nätverksfunktion. 3 Multi-user mode med fullt fungerande nätverksfunktioner. Inittab Ofta default mode. 4 Ej definierad. De flesta system använder inte detta mode! 5 Multi-user mode med nätverk, X-server och grafisk login (xdm) 6 Halt and reeboot. Som att göra en reset... Filen /etc/inittab innehåller uppgifter om hur, vilka och i vilken ordning operativsystemets grundläggande tjänter skall startas. Konfigurationsfilerna i UNIX är vanliga textfiler som kan redigeras i en vanlig texteditor. Du kan använda dig av en enkel editor som heter nano för att titta på hur filen ser ut. Se upp så du inte sparar en "trasig" fil - då får du problem med uppstarten! Observera att filen är väl kommenterad. Kommentarer föregås av en grind (#). Om du vill stänga av funktioner i inittab skall du aldrig radera information. Skriv in en grind (#) framför raden som du vill inaktivera så blir det lätt att aktivera funktionen om det skulle bli aktuellt. Raden id:5:initdefault talar om vilket körläge som datorn kommer att starta upp i. Denna konfiguration startar alltså i runlevel 5, med det grafiska systemet X11. I katalogen /etc/rc.d återfinns tre filer som körs innan rc-skripten för runleveln körs. rc rc.local rc.sysinit dessa filer körs vid uppstart. Om du som systemadministratör vill lägga till någon funktion skall du placera detta sist i filen rc.sysinit. Kom ihåg att skriva tydliga kommentarer vem, när och varför detta skrevs in. Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

9 Ex: cp -f /etc/issue /etc/issue.net echo >> /etc/issue fi Lokala nät LINUX # Tillägg för att stödja IDE CD-brännare (för SCSI-emulering) # Ove Castell modprobe /lib/modules/ /scsi/ide-scsi Program för att redigera text. nano joe vi Liten enkel texteditor. (i äldre system kan den heta pico) Skapa filen index.html med pico index.html Spara Ctrl+O Radnr Ctrl+C Klipp ut Ctrl+K Klista in Ctrl+U Avsluta Ctrl+X (bekräfta med Y för att spara ändringar) Skriv nano fil1.txt för att redigera filen text1.txt. Om filen inte finns så skapas den. Enkel editor (kan konfigureras för att emulera andra texteditorer.) Avancerad editor (Alla UNIX-system) (vim = vi improved, är en modernare variant) När du startar vi kommer du in i kommandoläge. Tryck i (insert) för att börja skriva text. För komma tillbaka till kommandoläge trycker du escape. I kommandoläget kan du skriva :w för att spara, :q för att avsluta och :help för hjälp. Skriv vi fil1.txt för att redigera filen fil1.txt. Om den inte finns så skapas filen. emacs Mycket avancerad editor. Bra för programmerare! (Alla UNIX-system) Du skall lära dig att behärska åtminstone ett av dessa program. Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

10 Inittab (/etc/inittab) # inittab This file describes how the INIT process should set up # the system in a certain run-level. # # Author: Miquel van Smoorenburg, <[email protected]> # Modified for RHS Linux by Marc Ewing and Donnie Barnes # # Default runlevel. The runlevels used by RHS are: # 0 - halt (Do NOT set initdefault to this) # 1 - Single user mode # 2 - Multiuser, without NFS (The same as 3, if you do not have networking) # 3 - Full multiuser mode # 4 - unused # 5 - X11 # 6 - reboot (Do NOT set initdefault to this) # id:5:initdefault: # System initialization. si::sysinit:/etc/rc.d/rc.sysinit l0:0:wait:/etc/rc.d/rc 0 l1:1:wait:/etc/rc.d/rc 1 l2:2:wait:/etc/rc.d/rc 2 l3:3:wait:/etc/rc.d/rc 3 l4:4:wait:/etc/rc.d/rc 4 l5:5:wait:/etc/rc.d/rc 5 l6:6:wait:/etc/rc.d/rc 6 # Things to run in every runlevel. ud::once:/sbin/update # Trap CTRL-ALT-DELETE ca::ctrlaltdel:/sbin/shutdown -t3 -r now # When our UPS tells us power has failed, assume we have a few minutes # of power left. Schedule a shutdown for 2 minutes from now. # This does, of course, assume you have powerd installed and your # UPS connected and working correctly. pf::powerfail:/sbin/shutdown -f -h +2 "Power Failure; System Shutting Down" # If power was restored before the shutdown kicked in, cancel it. pr:12345:powerokwait:/sbin/shutdown -c "Power Restored; Shutdown Cancelled" # Run gettys in standard runlevels 1:2345:respawn:/sbin/mingetty tty1 2:2345:respawn:/sbin/mingetty tty2 3:2345:respawn:/sbin/mingetty tty3 4:2345:respawn:/sbin/mingetty tty4 5:2345:respawn:/sbin/mingetty tty5 6:2345:respawn:/sbin/mingetty tty6 # Run xdm in runlevel 5 # xdm is now a separate service x:5:respawn:/etc/x11/prefdm -nodaemon Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

11 Lektion 4 Lokala nät LINUX Filsystemet Filsystemet i ett fleranvändarsystem måste kunna hantera rättigheter ner till filnivå. Varje enskild fil eller katalog har därför rättigheter som talar om vem som får göra vad med filen. De vanligaste filsystemen i LINUX är ext2 och ext3. Win2000 har ett filsystem son heter NTFS som också kan hantera filrättigheter. VFAT eller FAT32 som är vanligt på Windows-system saknar filrättigheter. Linux har ETT filsystem för alla enheter! (Inga C:, D:, E: H: etc.) / Rotkatalogen /bin Binärfiler. Här ligger vanliga kommandon. Finns i sökvägen. /boot Boot-filer. Innehåller systemets linux-kärna. Startas av GRUB /dev Devices. Drivrutiner till alla tänkbara datorkomponenter. /etc Diverse inställningsfiler. /home Hemkataloger. Här ligger användarnas kataloger och filer /initrd Bootkatalog. Används vid installation som ramdisk. (Normalt tom) /lib Librarys. C++ bibliotek med gemensamma filer. (jmfr. dll-filer) /lost+found Filrester efter trasigt filsystem. (bör vara tom!) /media Monterade filsystem typ USB, FireWire (ej standard) /misc Blandat. Oftast tom. /mnt Monterade filsystem. Standard /mnt/floppy, /mnt/cdrom /opt Optional. Oftast tom. /proc Processes. Linuxsystemets informationskatalog /root Adminkonto. Root-användarens hemkatalog /sbin SuperUser binärfiler. Kommandon för administrativa funktioner. /tmp Temp. Systemets tillfälliga filer. /usr User. Alla installerade program och dokumentation för användare. /var Variable. Loggfiler, FTP-server, WWW-server m.m. Några speciella underkataloger att lägga på minnet /etc/rc.d Runlevelkatalog med underkataloger för varje runlevel. /etc/rc.d/init.d Skript för alla installerade tjänster som kan köras med start, stop, restart /etc/xinetd.d Innehåller alla tjänster som körs under tjänsten xinetd (nätverkskommunikation) /etc/skel Innehåller det skelett med hemkatalogfiler som kopieras när du skapar en ny användare. /usr/bin Binärfiler. Kommandon för användare. (Ingår i sökvägen) /usr/sbin Binärfiler. Kommandon för administratörer. (Ingår i sökvägen för root) /usr/share/xyz Installerade program där programmet har mappen xyz /usr/share/doc Dokumentation till installerade program. /var/log Innehåller systemets logg-filer. /var/ftp FTP-serverns rotkatalog /var/www/html WWW-serverns rotkatalog Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

12 Terminalkommandon Här presenteras några av de mest grundläggande kommandon som vi kan använda i en UNIX/LINUX-terminal. Observera att detta filsystem ser skillnad på stora/små bokstäver samt att du slipper en del problem om du undviker åäö och mellanslag i filnamnen! (Även om filsystemet hanterar dessa så fungerar det inte så bra på http-protokollet om filen skall läggas på en webb-server.) ls ls -l ls -la (list) skriver en lista över filnamn i aktuell katalog (list long) listar med lång fillista (list long all) listar med lång fillista inklusive dolda filer (.filnamn) (dir kan användas i de flesta LINUX-systemen i stället för ls) [ove@it xtra]$ ls -l total 5 drwxr-xr-x 3 root root 1024 Oct 9 12:36. drwx--x--x 35 ove ove 2048 Oct 9 12:35.. drwxr-xr-x 2 ove ove 1024 Oct 9 12:35 minadoc -rw-r--r-- 1 ove ove 7 Oct 9 12:36 mintext.php rättighet * ägare grupp storlek datum/tid filnamn De första två raderna syns inte alltid vid ls -l men alltid om man tar ls -la. De har följande betydelse:. Detta är en länk till den katalog du befinner dig i... Detta är en länk till katalogen ovanför den du är i. * Denna siffra anger antalet länkar till filen. Att det finns 35 länkar till.. betyder bara att det finns många underkataloger eftersom varje underkatalog innehåller en.. -länk tillbaka. Undersök vilka ytterligae parametrar du kan använda med ls-kommandot. Skriv: ls - -help så får du en kortfattad syntaxhjälp för ls. Om du vill ha en mer omfattande manual om ls-kommandot kan du skriva: man ls Rättigheter typ ägare grupp alla - rwx rwx rwx typ d = katalogfil - = datafil l = symbolisk länk rättigheter (ägare, grupp, alla) r = read (läsrättighet) w = write (skrivrättighet) x = execute (körrättighet) Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

13 Grundläggande kommandon cd minadoc (change directory) går in i katalogen minadoc cd.. flyttar en katalog upp i "katalog-trädet" cd /home går in i home-katalogen oavsett var i filsystemet du står. cd../sune Om du står i katalogen /home/anna byter detta till /home/sune cd../../sune Om du står i katalogen /home/anna/html byter detta till /home/sune rm mintext (remove) raderar filen mintext. rm rf minkatalog OBS! Farligt kommando tar bort alla filer/kataloger rekursivt utan frågor! Används bara efter att ha tänkt efter riktigt noga ;-) mkdir minadoc rmdir minadoc (make directory) skapar katalogen "minadoc" raderar katalogen "minadoc" om den är tom. cp mintext./minadoc (copy) Kopierar filen mintext till under-katalogen minadoc och behåller filnamnet. cp mintext mintext2 Kopierar filen mintext till och ger kopian filnamnet mintext2 mv mintext./minadoc (move) Flyttar filen mintext till under-katalogen minadoc och behåller filnamnet. mv mintext mintext2 Byter namn på filen mintext till mintext2. exit avslutar en telnet-session. De flesta kommandon har parametrar som styr funktionen. Skriv kommandot help så visas en kort syntaxhjälp med de vanligaste parametrarna. Ex: ls help Om du vill läsa mer om ett kommando kan du skriva man kommando. Ex: man ls Några andra nyttiga kommandon grep Syntax: grep [-r] <sökord> <sökområde> Detta kommando är mycket användbart för att söka efter förekomsten av någon textsträng i filer. Grep skriver ut alla filnamn och de rader som matchar sökordet. Exempel: Leta efter användaren root i /etc/passwd grep root /etc/passwd Du kan också söka rekursivt i ett filträd med parametern r och sökområdet kan vara * för alla filer. cat Syntax: cat <filnamn> Catenuate Skriver ut innehållet I filen till terminalen. cat fil1.txt Skriver ut innehållet i fil1.txt till skärmen (terminalen) cat fil1.txt > fil2.txt Skriver innehållet i fil1.txt till fil2.txt (Om fil2.txt existerar ersätts innehållet.) cat fil1.txt >> fil2.txt Skriver innehållet i fil1.txt till slutet av filen fil2.txt Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

14 less Syntax: less <filnamn> Detta kommando är bra att använda för att läsa textfiler. Liksom cat kommer innehållet i filen att skrivas till skärmen men vi kan dessutom bläddra upp och ner i filen med PageUp och PageDowntangenterna. Ett liknande kommando är more men less har mer (more) funktioner ;-) less fil1.txt Skriver innehållet I filen till skärmen väntar efter att ha fyllt skärmen. w Syntax: w [username] Detta kommando listar vilka som är inloggade på din server eller visar information om en viss användares inloggning. Ett liknande kommando är who som dock visar lite mindre info w Skriver ut vilka som är inloggade 9:41pm up 8:56, 3 users, load average: 0.00, 0.00, 0.01 USER TTY FROM LOGIN@ IDLE JCPU PCPU WHAT root tty1-8: s 1.91s 1.53s vim lektion4.txt root tty2-8: s 1.79s 0.09s -bash jhr tty3-9:37 3: s 0.25s -bash sarae :0-9:55?xdm? 1: s /bin/sh/ usr/bin/startkde sarae pts/0-18:06 1:27m 0.00s 0.55s kdeinit: kwrite ove pts/1 it.hule.h 19: s 0.03s 0.00s w Vi kan se att root är inloggad på terminal tty1 och tty2 och jhr är inloggad på tty3. sarae kör en X-session (:0) och kör programmet kwrite medan ove har loggat in på en terminal över nätverket från it.hule.harryda.se. I kolumnen till höger (WHAT) kan vi dessutom se vad de sysslar med för tillfället. Om du i kolumn (TTY) istället ser beteckningen pts innebär det att det är en grafisk terminalinloggning eller en nätverksinloggning. I kolumnen (FROM) anges vilket IP-nummer eller domännamn som användaren ansluter från. Ett streck (-) innebär att det är en lokal inloggning. JCPU är total processortid för denna inloggning. PCPU är processortid för det senaste kommandot (WHAT). su Syntax: su [username] Med su-kommandot kan du som root-användare utan att ange lösenord bli en annan användare på systemet. Om kommandot används utan parameter avses att du vill byta till root-användaren - vilket innebär att du skall ange root-lösenordet. Om du dessutom vill ha root-användarens sökvägar måste du ge kommandot su - date Syntax: date [+FORMAT] Om du vill ha reda på dagens datum och tid kan du skriva detta kommando. För att ställa klockan kan du använda det med parameterna -S Du kan även formattera datum-tiden enligt önskemål se: (date --help) date +"%A %-d %B %T %Y %Z" cal Syntax: cal [-m3] [månad år] Visar en kalender. m ger måndag som första veckodag. 3 visar även föregående och nästa månad. Månad anges med siffra 1-12 och år med siffror t.ex Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

15 cal m3 Skriver ut föregående, nuvarande och kommande månads kalendrar. whoami Syntax: whoami Om du vid något tillfälle skulle bli så schizofren att du undrar vem du egentligen är kan du testa detta udda kommando! Ändra ägare och rättigheter på filer/kataloger. typ ägare grupp alla - rwx r-x binärt positions-värde decimalt mod-värde chmod 750 minadoc (change mode) Sätter rättigheten 750 på filen minadoc. chown ägare.grupp text Sätter ägare och grupp på filen text. OBS! För att få gå in i en katalog måste användaren ha x-rättighet på katalogen Filer & Länkar Varje fil har ett namn och en plats på hårddisken där filen lagras. Platsen bestäms av ett siffervärde som kallas INOD. Om du vill se filens INOD kan du skriva: ls -i Ett filnamn är egentligen en länk till filens INOD denna typ av länk kallas hård länk. En INOD kan ha många namn. Däremot måste systemet hålla reda på hur många namn som pekar på en viss INOD så att informationen bara raderas när man raderar det sista filnamnet. Hård länk Den hårda länken pekar på en INOD (den fysiska plats på disken där filen ligger lagrad) och kan endast göras inom en och samma partition. Du kan se hur många hårda länkar som finns till en fil när du skriver ls -l -rw-r--r-- 1 ove ove 7 Oct 9 12:36 mintext.php Efter filrättigheterna står en siffra som säger hur många "filnamn" som pekar på denna INOD. Data som ligger lagrad på disken raderas först när den sista hårda länken raderas! Symbolisk länk Den symboliska länken pekar på ett filnamn och kan peka på filnamn i andra partitioner och andra filsystem. Om den fil som utgör källa raderas fungerar inte länken! Skapa länkar ln källfil målfil ln -s källfil målfil (link) Skapar en hård länk till källfil med namnet målfil (link) Skapar en symbolisk länk till källfil med namnet målfil Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

16 Söka efter filer Ett mycket användbart hjälpmedel för att hitta filer på hårddisken är locate. Detta kommando är mycket snabbt eftersom det söker i en indexerad databas över alla filer på systemet. Databasen måste dock uppdateras regelbundet för att återspegla verkligheten. updatedb (update database) Läser hela filsystemet och skapar en indexerad databas (slocate). Detta kan ta lång tid för stora filsystem och körs lämpligen som en cron-tjänst (schemalagd tjänst) under natten! locate sökuttryck Söker efter filnamn eller sökuttryck. Flaggan -i gör sökningen "case insensitive"? ett frågetecken representerar ett valfritt tecken en stjärna representerar flera valfria tecken sökuttryck.doc kommer att hitta alla filer som innehåller.doc *.doc kommer att hitta alla filer som slutar på.doc Ett annat hjälpmedel är find som söker i filsystemet direkt. Detta kommando har många flaggor för att filtrera speciella filegenskaper. För att läsa mer om detta kan du skriva man find eller find --help find [sökväg] -flagga minfil Om sökväg utelämnas söker den i hela filsystemet (Kan ta tid!) flagga -name söker efter filenamn eller filnamnsdel. Ex: find./ -name *.doc söker efter alla filer som har ett filnamn som slutar på.doc i filträdet med start i den katalog du skriver kommandot. Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

17 Lektion 5 Skapa användare Kommandot useradd skapar en användare. Ex: useradd stina Kommandot skriver en rad i filen /etc/passwd och en rad i /etc/shadow. Det skapar dessutom en personlig grupp genom att skriva en rad i filen /etc/group och en rad i filen /etc/gshadow. Dessutom skapar kommandot användarens hemkatalog och sätter rättigheterna på katalogen till drwx------, ägare till stina och grupp till stina på hemkatalogen. Alla filer som ligger i /etc/skel kopieras till användarens hemkatalog. Om vi vill att användarens hemkatalog skall vara någon annanstans än i /home måste vi ge en parameter till useradd-kommandot. d <hemkatalog> Om stina skall ha sin hemkatalog i grupp-katalogen itda2b blir det Ex: useradd d /home/itda2b/stina stina Det finns många fler alternativ med useradd-kommandot som du kan läsa om med: man useradd OBS! Varje användare tilldelas ett unikt användar-nummer UID (User IDentity) och ett unikt gruppnummer till den personliga gruppen GID (Group IDentity) Dessa nummer bör vara identiska. När du skapar användare med useradd-kommandot kommer UID/GID att starta på 500 och sedan öka med 1 för varje användare. Efter att ha skapat användaren stina måste du sätta ett lösenord för att kunna använda kontot. För att sätta lösenord kan du som root skriva: passwd stina Alla användare kan ändra sitt eget lösenord genom att bara ge kommandot passwd utan något användarnamn efter. Observera att root kan sätta vilka dumma lösenord som helst medan övriga användare måste uppfylla vissa säkerhetskriterier på lösenordet. Det kommando som tar bort en användare heter userdel. Titta i /etc/passwd I filen /etc/passwd kan du redigera och ändra konton men var försiktig så du inte ändrar första raden av misstag det är ditt root-konto! vim /etc/passwd en användare kan definieras så här: Användarnamn:x:UID:GID:Fullständigt namn:hemkatalog:kommandoskal Ex: ove:x:501:501:ove Castell:/home/ove:/bin/bash i filen /etc/group finns också användarens privata grupp. I detta fall gruppen ove: ove:x:501:<eventuella medlemmar separerade med komma> Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

18 Skapa grupp Ibland kan det vara aktuellt att skapa en grupp som inte har något eget login-namn. En grupp som bara är ett sätt att ge rättigheter till en grupp av användare. En sådan grupp kan du skapa med kommandot groupadd men det är egentligen lika enkelt att redigera filen /etc/group som innehåller definitionen på alla grupper i systemet. Då kan du dessutom passa på att lägga till vilka som skall tillhöra gruppen. Skriv: vim /etc/group och lägg till en rad med: Gruppnamn:x:GID:medlem1,medlem2,medlem3. För gruppen teach skulle detta bli: teach:x:1001:ovec,sarae,ulfj GID är ett unikt nummer för gruppen. Se till att ingen annan användare har detta som sin privata grupp. Speciella grupprättigheter Om du har en grupp som behöver en katalog där gruppen kan samla sitt eget material kan du behöva sätta en speciell rättighet på den katalogen som brukar kallas sticky bit eller s-rättighet. Den gör så att filer som skapas i den katalogen automatiskt ärver katalogens grupp och grupprättighet. Ex: Katalogen /home/teach ser ut så här: drwxrwx--- 2 root.teach teach Rättigheterna säger att alla som tillhör gruppen teach har fulla rättigheter i katalogen. Men om sarae skapar en fil i katalogen så får filen sarae som ägare och sarae som grupp. Då kan ju ingen annan jobba med den filen. Ett sätt att lösa detta är att sätta the sticky bit. chmod 2770 teach då blir rättigheten på teach-katalogen: drwxrws--- 2 root.teach teach Detta betyder att när användaren sarae skapar en fil i katalogen teach kommer filen att ärva grupprättigheten rwx och ägas av gruppen teach. För att klara av nästa uppgift måste du veta följande: Hur du förflyttar dig i filsystemet Hur du skapar kataloger Hur du redigerar filer Hur du byter namn på filer/kataloger Hur du flyttar filer/kataloger Hur du raderar filer/kataloger Hur du skapar användare Hur du skapar grupper Hur du sätter ägare på filer/kataloger Hur du sätter rättigheter på filer/kataloger Om du känner att du är osäker på något av dessa måste du repetera lektion 4 eller ovanstående! Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

19 Övning: 5:1 Förutsättningarna är att du skall skapa en server till en skola. Vi har lärare och elever som skall ha konton på systemet. Eftersom det kan bli fråga om ganska många användare är det lämpligt att gruppera användarna i underkataloger till /home. Vi bör ha kataloger för lärare och respektive klass. Loginnamn Fullständigt namn Tillhör grupp Hemkatalog sarae Sara Edvardsson teach, radio, video /home/teach/sarae ovec Ove Castell teach, radio, video /home/teach/ovec ulfj Ulf Johansson teach, radio, video /home/teach/ulfj lenac Lena Carlgren itda1a, radio /home/itda1a/lenac hannar Hanna Rantuula itda1a, video /home/itda1a/hannar niclasa Niclas Andersson itda1b, radio /home/itda1b/niclasa johano Johan Olofsson itda1b, video /home/itda1b/johano - Lärare teach /home/teach - Elever ITDA1A itda1a /home/itda1a - Elever ITDA1B itda1b /home/itda1b - Radioprojektet radio /home/proj/radio - Videoprojektet video /home/proj/video guest Besökare guest /home/guest 1. Börja bygga upp filsystemet genom att skapa gruppernas kataloger. 2. Lägg till grupperna i filen /etc/group (ej de personliga grupperna!) 3. Sätt rättigheter och ägare på gruppkatalogerna. 4. Skapa användarna med useradd d <hemkatalog> <användarnamn> 5. Sätt lösenord för användarna. (PS! Skriv enkla lösenord t.ex sarae har lösenord sarae) 6. Pröva att logga in som lärare sarae Kontrollera: Om sarae kan skapa filer i sin hemkatalog. Kolla rättigheterna på den skapade filen! Om sarae kan skapa filer i teachkatalogen. Kolla rättigheterna på den skapade filen! Om sarae kan skapa filer i radiokatalogen. Kolla rättigheterna på den skapade filen! Om sarae kan skapa filer i videokatalogen. Kolla rättigheterna på den skapade filen! 7. Pröva att logga in som eleven hannar. Kontrollera: Om hannar kan skapa filer i sin hemkatalog. Kolla rättigheterna på den skapade filen! Om hannar kan skapa filer i teach-katalogen. Kolla rättigheterna på den skapade filen! Om hannar kan skapa filer i itda1a-katalogen. Kolla rättigheterna på den skapade filen! Om hannar kan skapa filer i radio-katalogen. Kolla rättigheterna på den skapade filen! Om hannar kan skapa filer i video-katalogen. Kolla rättigheterna på den skapade filen! Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

20 Filsystemet skall se ut så här: Lokala nät LINUX / etc root m.fl. home teach itda1a itda1b proj Dessa kataloger finns redan! sarae ovec ulfj lenac hannar niclasa johano radio video Katalogernas rättigheter drwxrwx--- root.teach drwx sarae.sarae drwx ovec.ovec drwx ovec.ovec drwxrwx--- root.itda1a drwx lenac.lenac drwx hannar.hannar drwxrwx--- root.itda1b drwx niclasa.niclasa drwx johano.johano drwxrwxr-x root.root drwxrws--- root.radio drwxrws--- root.video Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

21 Lektion 6 Arkiverade filer/kataloger Kommandot tar är ett mycket kraftfullt kommando för att skapa arkiv av filer/kataloger. Det lämpar sig också mycket bra till att säkerhetskopiera eftersom det finns möjligheter att exempelvis uppdatera ett arkiv med endast nyare filer. Kommandot använder på klassiskt UNIX-manér ett flertal parametrar för att styra funktioner. -c create skapa arkiv -t list visa innehåll -x extract packa upp arkiv -r append lägg till filer till arkivet -u update lägg till filer som är nyare än de i arkivet -d difference visa skillnader mellan filsystemet och arkivet -v verbose skicka info om vad som sker till skärmen -f file ange filnamn För att skapa ett arkiv, med namnet minadoc.tar, av alla filer som ligger i katalogen minadoc och i dess underkataloger kan du (om du står i katalogen ovanför minadoc) skriva: tar cvf minadoc.tar minadoc För att visa innehållet i arkivet minadoc.tar skriver du: tar tvf minadoc.tar För att packa upp arkivet minadoc.tar, i den katalog du befinner dig, skriver du: tar xvf minadoc.tar Komprimering och dekomprimering av filer. För att minska storleken på arkiv används ofta ett komprimeringsverktyg. På UNIX-system används traditionellt verktyget gzip och för att komprimera filer och gunzip för att dekomprimera filer. För att komprimera vårt arkiv minadoc.tar kan vi låta gzip göra detta genom att skriva: gzip v minadoc.tar Detta resulterar i en komprimerad fil med namnet minadoc.tar.gz Detta filformat är mycket vanligt för distribution av program på internet eftersom det minimerar nättrafiken dels genom att arkivera många filer till en fil samt att denna fil komprimeras för att ta så liten plats som möjligt. Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

22 För att dekomprimera filen minadoc.tar.gz gunzip v minadoc.tar.gz Lokala nät LINUX Detta resulterar i att vi har fått tillbaka filen minadoc.tar som nu är okomprimerad. OBS! Det har dykt upp en ersättare till gzip, gunzip som komprimerar bättre. Dessa kommandon fungerar på exakt samma sätt bortsett från att kommandona heter: (Kommandot tar kan användas med tar -j xxxx istället för tar -z xxxx för att använda bzipkompr.) bzip2 bunzip2 komprimerar fil dekomprimerar fil Packa upp arkiv och dekomprimera med tar. Kommandot tar innehåller också en gunzip-funktion som gör att vi i en enkel operation kan dekomprimera och packa upp ett arkiv. Vi lägger då till parametern z för att få unzip-funktionen. tar zxvf minadoc.tar.gz Detta kommer alltså att dekomprimera till minadoc.tar och packa upp detta arkiv på den plats du befinner dig. Tänk på att ställa dig där du vill ha filerna uppackade! Övning 6:1 Du skall skapa en backupfil med all information om användarna på din server. Det innebär att du skall skapa ett arkiv på /home-katalogen och alla dess underkataloger. Dessutom skall du göra en säkerhetskopia på filerna som innehåller information om användare och grupper på servern. Det är filerna: /etc/passwd /etc/shadow /etc/group 1 Gör en fil home.tar.gz som är säkerhetskopia för användardata. 2 Gör en fil - users.tar.gz som innehåller information om användare och grupper. 3 Radera din home-katalog med fruktansvärda rm rf./home (OBS! Mycket farligt kommando men effektivt! ;-) 4 Återställ home-katalogen från din säkerhetskopia. 5 Skapa några nya filer/kataloger i saraes hemkatalog. 6 Använd updatefunktionen i kommandot tar för att lägga till de nya filerna i ditt existerande okomprimerade arkiv. Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

23 RPM-paket RPM-paket har blivit ett mycket populärt sätt att administrera filsystemet på LINUX-maskiner. Hela RedHat-distributionen är installerad med RPM-paket vilket innebär att samtliga filer finns i en rpm-databas som förutom den normala filinformationen bl.a. innehåller information om: Vilket paket som filen tillhör Vilken version som paketet har När paketet installerades Vilka andra paket som detta paket är beroende av Genom att avinstallera ett paket kommer samtliga filer som installerades att plockas bort från ditt filsystem. Observera dock att det ofta kommer att finnas kvar filer ändå eftersom programmet om det använts i regel har skapat egna inställningsfiler eller datafiler efter installationen. Dessa filer måste i så fall raderas manuellt! Pakethanteringen har många fördelar varför jag varmt rekommenderar användningen. Tänk på att RPM-paket är kompilerade programfiler och därför i regel specifika för en viss distribution. Använd i första hand RPM-paket som är till din distribution ex.vis Fedora Core 3 Syntax: Parametrar till rpm-kommandot: -U uppdaterar eller installerar ett paket. -v verbose (visar info på skärmen) -h hash (visar progressionen i uppackningen med grind-tecken) -e avinstallerar paket -q fråga på installerat paket -qp fråga om version på oinstallerat paket -ql fråga vilka filer som ingår i paket -qf fråga vilket paket som äger fil Installera rpm-paketet tetris.rpm rpm Uvh tetris.rpm Avinstallera rpm-paketet tetris.rpm (obs! bara paketnamnet utan versionsnummer etc.) rpm e tetris Tag reda på vilket paket som äger filen /bin/ls rpm qf /bin/ls Tag reda på vilken version av coreutils som är installerad rpm q coreutils Visa alla filer som ingår i paketet coreutils rpm ql coreutils Visa alla körbara filer (kommandon) som ingår i paketet coreutils rpm ql coreutils grep bin Lista alla installerade paket rpm qa Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

24 Vid installation av RPM-paket inträffar ofta att det inte går att installera beroende på att det saknas några filer på systemet. Det är i regel viktigt att skaffa fram ett paket som innehåller dessa filer. Ett mycket bra ställe att hitta dessa paket är: Detta är en sökbar databas som innehåller RPM-paket till de flesta distributioner. Sök efter den saknade filen och välj ett paket som passar din distribution. Om du ändå vill installera ett paket som har ouppfyllda beroenden kan du lägga till nodeps vilket gör att paketet kommer att installeras trots att det saknas filer i systemet. Ett annat grovt sätt att tvinga installation är med tillägget force. Detta skall du undvika eftersom det i regel skapar ett instabilt operativsystem! Att skapa rpm-paket Om du har källkod till ett program kan du med rpm också skapa programpaket. Hur detta går till ligger dock utanför denna kurs, men du kan naturligtvis hitta information om detta på nätet. Montering av volymer För att komma åt disketter, CD-ROM eller nätverksvolymer måste dessa monteras in i filsystemet. Normalt monteras alla främmande filsystem (=disketter, zip-enheter, CD-ROM, DVD, nätverkshårddiskar) under katalogen /mnt En del distributioner installerar ett automount-paket som automatiskt monterar CD-ROMen när du sätter in en skiva. Du måste dock i regel göra det manuellt. Syntax: mount <-t filsystem> <enhet (device)> <monteringskatalog> Montera CD-ROM med: mount t iso9660 /dev/cdrom /mnt/cdrom Montera Windows-formatterad diskett med: mount t vfat /dev/fd0 /mnt/floppy Montera ext2-formatterad diskett med: mount /dev/fd0 /mnt/floppy PS! I regel kan informationen om filsystem t <filsystem> utelämnas om informationen i filen / etc/fstab om vilka giltiga filsystem som skall monteras är korrekt. Övning 6:2 Du skall installera rpm-paketen xinetd, httpd, vsftpd på din server om dom inte redan är installerade. Filerna finns på distributionsskivan för Fedora Core 3 i katalogen /Fedora/RPMS/ Eller över FTP på ftp-servern i katalogen /pub/fc3/fedora/rpms/ Men glöm inte att också öva montering av CDROM och Diskett Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

25 Lektion 7 Om skalskript Ett skalskript är inget annat än en textfil som innehåller samma kommandon som du kan skriva in vid kommando-prompten. Syftet med skalskript är att du spar tid genom att automatisera och skräddarsy en viss kommandosekvens. På så sätt kan återkommande uppgifter lätt upprepas. Ett skalskript kan även schemaläggas så att ditt linuxsystem automatiskt utför vissa regelbundet återkommande uppgifter vid vissa tidpunkter Att skapa körbara filer med skript-kommandon För att en fil skall köras som ett program måste den uppfylla två krav. 1. Körrättigheten måste vara satt på den aktuella filen. Ex: -rwxr-xr-x 1 root root 456 mar usercheck Eftersom x-rättigheten är satt för ägare, grupp och övriga kan alla exekvera (köra) detta skript. 2. Filen måste vara en textfil med en korrekt syntax för ett visst skriptspråk där skriptspråket som används anges på första raden. (Det kan även vara ett färdigkompilerat program med körbar binärkod.) Ex: #! /bin/bash Detta anger att vi använder kommandotolken bash för att tolka skriptet samt att den körbara kommandotolken bash ligger i katalogen /bin. De skript som du skriver till dina privata behov skall du placera i din egen bin-katalog. Om den saknas så får du skapa den. Administratören root skall alltså ha en katalog /root/bin där skripten sparas. Filer som ligger i den privata bin-katalogen ingår i sökvägen. Parametrar från kommandoraden När man vill skicka data till sitt skript lägger man till dessa data efter kommandot. Ex: letaupp ove $0 är variabeln som innehåller själva kommandot (I detta fall letaupp) $1 är variabeln som innehåller den första parametern (I detta fall ove) $2 $9 är variabeln som innehåller parameter 2 o.sv. (I detta fall har den inget värde) $# Motsvarar antalet parametrar på kommandoraden. $* Motsvarar alla parametrar på kommandoraden. Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

26 Övning 7:1 Ditt första skalskript Skapa en fil genom att skriva: pico /root/bin/version Skriv in följande och spara filen. #! /bin/bash echo n Du använder följande Linuxversion: cat /proc/version Avsluta med Ctrl+X och bekräfta att du skall spara ändringarna. (-n efter echo anger att det inte skall skickas någon radbrytning) Nu skall du göra filen körbar. chmod 755 /root/bin/version Testa ditt skalskript genom att skriva version och trycka enter Vi kan nu göra ett kommando som kontrollerar om en viss användare finns. Skalskriptet usercheck #! /bin/bash # usercheck kontrollerar om ett visst användarnamn är upptaget. # Programmet returnerar 1 om namnet är ledigt. # Ove Castell # [email protected] if [! $1 ] then echo "Användning: usercheck namn" exit 0 fi if grep -wq $1 /etc/passwd then echo "Användarnamnet $1 är tyvärr upptaget" exit 0 fi exit 1 Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

27 Inhämta data från användaren med read echo n Ange filnamn: read filnamn echo Du skrev filnamnet $filnamn Kontrollera om en katalog finns if [! -d /home/$1 ] then echo "Klasskatalogen $1 saknas" fi Omdirigering och rörmokeri När du skriver ett kommando som ger upphov till utmatning av data kommen den datan att skickas till bildskärmen (standard output) Ex: cat /etc/passwd Kommandot cat kommer att läsa filen /etc/passwd och skicka innehållet till bildskärmen så att du kan läsa innehållet. Omdirigering Med tecknet > kan du i stället ställa om utmatningen till en ny fil. ls l > /root/fillista.txt ls-kommandot listar vad som finns i katalogen och skriver detta till filen fillista.txt Om filen saknas kommer den att skapas. Om den redan finns kommer den att skrivas över! Med tecknet >> kan du lägga till information till slutet av en fil. Byt till en annan katalog och pröva ls l >> /root/fillista.txt Kontrollera i filen fillista.txt vilket resultatet blev. Du kanske vill lägga till en rad i en textfil från ditt skript echo ove:x:523:523:ove Castell:/home/teach/ove:/bin/bash >> / etc/passwd Raden för användaren ove skrivs ut (till filen) och blir en ny rad i filen /etc/passwd Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

28 Rörmokeri Rör eller pipes kallas när man skickar utdata från ett program som indata till ett annat. Med tecknet (kallat pipe eller balk) talar vi om att utdata från kommandot till vänster skall tas som indata till kommandot till höger. rpm qa sort rpm qa kommer att lista alla installerade programpaket. Denna lista kommer sedan att skickas till kommandot sort som kommer att sortera listan. Om du vill skapa en fil av denna lista kan du skriva: rpm qa sort > rpm_installerat.txt Övning 7:2 Skapa ett skript full_backup som du kan använda för att ta en säkerhetskopia på allt som finns i katalogen /home samt i filerna /etc/passwd /etc/group /etc/shadow och /etc/gshadow Backupfilerna borde ligga på en annan dator, men vi får nöja oss med att lägga dom i /root/backup/ Om du behöver repetera hur man gör får du gå tillbaks till lektion 6 och läsa om tar-kommandot. Skapa ytterligare ett skript update_backup som uppdaterar en tidigare backup. Gå ut på nätet t.ex. och sök efter "bash tutorial" eller "bash HOWTO" om du vill studera vidare på egen hand. Schemaläggning av skript Om du nu har två fungerande skript kan du schemalägga din säkerhetskopiering. Schemaläggning styrs av en demon som heter crond. Cron-demonen kommer regelbundet att utföra vad som står i filen /etc/crontab. Där står koder som styr när de olika cron-katalogerna t.ex. / etc/cron.daily skall köras. Alla skript som ligger i katalogen /etc/cron.daily kommer att köras på angiven tid. Kopiera filen full_backup till /etc/cron/weekly och filen update_backup till /etc/cron/daily Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

29 Lektion 8 Webbserver och klient När du installerade distributionen Fedora Core 3 som Workstation innebär det att din dator inte har utrustats med några av de typiska servertjänter som vi förknippar med en Internet-server. Däremot har det fördelen att din dator är ganska säker mot angrepp utifrån. På lektion 6 installerade du däremot några programpaket som erbjuder tjänster på din server som gör den tillgängliga för alla datorer på nätet. När de väl aktiveras! Vi tittar närmare på vad rpm-paketet httpd tillförde din server. Http-protokollet och webbservertjänsten HyperText Transmisson Protocol eller http-protokollet, som det kallas, använder vanligen kommunikation över port 80. Kommunikationen sker mellan en http-klient och en http-server. Http-klienterna kallas även webbläsare efter som deras huvudsakliga uppgift är att läsa sidor som beskrivits med språket HTML (HyperText Markup Language). Den vanligaste http-klienten idag är Microsoft Internet Explorer. Andra populära webbläsare är Firefox, Netscape Navigator, Mozilla, Opera, Konqueror (KDE) och den textbaserade klienten LYNX. Klientens uppgift är att skicka en förfrågan, om en viss webbsida, till en webb-server. Webb-servern letar upp sidan kollar innehållet efter eventuella serverskript (PHP, CGI) och levererar en HTML-sida till klienten. Sedan är det upp till http-klienten att visa upp sidan för användaren. Den vanligaste webb-servern (http-server) är apache som är en fri programvara. Du hittar information om den på ( ). Statistik finns på ( ) Microsoft har en egen webserver som heter IIS (Internet Information Server) och en enklare variant som heter PWS (Personal Web-Server) som duger bra för att testa saker på den egna maskinen. Vi koncentrerar oss på webb-servern apache som ni installerat under lektion 6. Webbservern apache När du installerat apache har du en server-demon som heter httpd (http-demonen). Detta program är installerat som /usr/sbin/httpd men startas inte som ett vanligt program! Alla tjänster startas med skript som ligger i /etc/rc.d/init.d/ Gå in i denna katalog och titta vilka tjänster som finns. Om du hittar httpd så kan du skriva:./httpd start Du bör nu få ett grönt OK som säger att servertjänsten startade utan problem. Pröva att stoppa tjänsten:./httpd stop http-klient (Konqueror) http-server (apache) Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

30 RedHat har lagt till ett kommando som gör att du kan starta, stoppa eller starta om alla tjänster oberoende av var du befinner dig i filsystemet. Det är onekligen praktiskt ;-) Pröva genom att skriva: service httpd restart Du bör få ett meddelande som säger att systemet misslyckades med att stänga av tjänsten (eftersom den inte var på!) och ett meddelande som säger Startar httpd OK Pröva även med: service httpd start,... stop,... status Din webb-server fungerar nu! Besök din webbserver med en klient t.ex. Firefox Skriv in adressen (URL) (Där X motsvarar din hårddisks nummer.) Du kommer då att se sidan index.html som ligger i din webb-root Denna plats är vanligen /var/www/html men kan konfigureras att ligga på annan plats. Övning 8:1 Leta rätt på din index.html och ändra den så att man ser att man har kommit till din personliga webbserver. Gör även minst en länk till en annan sida på din dator. Titta på de andras hemsidor genom att skriva in deras IP-nummer i webb-klienten. (OBS! Eftersom vi inte registrerat något domännamn måste vi anropa med IP-nummer.) Nu gäller det att se till att du kan ge användarna en egen webbsida på din server. Det kan göras på några olika sätt! Skapa en katalog som heter public_html i hemkatalog för användaren sarae och se till så att webbservern har läsrättigheter in till denna katalog (men inte katalogen ovanför som är användarens privata!). Skapa en fil med namnet index.html i denna katalog. Starta webb-klienten och skriv in URL:en Nu bör du se saraes webbsida! Om inte får du kolla i /etc/httpd/conf/httpd.conf efter denna inställning. Skapa katalogen html i hemkatalogen för ulfj och se till så att den är läsbar. Skapa en fil index.html med någon info om ulfj. Skapa den symboliska länken ulfj som pekar på /home/teach/ulfj/html Starta webb-klienten och skriv in URL:en Nu bör du se ulfjs webbsida! Om inte får du kontrollera rättigheterna på katalogerna eller låta läraren titta på övningen! OBS! När webservern körs är den systemanvändaren apache. Rättigheterna kan t.ex. sättas: -rwxrws--x root teach /home/teach -rwx--x--- ulfj apache /home/teach/ulfj -rwxr-x--- ulfj apache /home/teach/ulfj/html Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

31 Lektion 10 Nätverkstjänster Under lektion 6 installerade vi några programpaket som erbjuder tjänster på din server som gör den tillgängliga för alla datorer på nätet. Vi tittar nu närmare på tjänsterna telnet, ssh och ftp. Dessa tjänster är grundläggande fjärrinloggning och filöverföringstjänster. Kontrollera att följande paket är installerade: rpm q xinetd rpm q telnet rpm q telnet-server rpm q vsftpd rpm q openssh rpm q openssh-server Om du saknar något av dessa paket kan du installera dem från ditributionens CD-skiva eller hämta den på: (tänk på att ta paketet till Fedora Core 3 (i386 eller bättre) Nätverket felsökning Innan vi går in på dessa tjänster skall vi kontrollera att nätverket är rätt konfigurerat och att allt fungerar som det ska. Vi använder oss av tre kommandon för detta. ifconfig Kommandot utan parameter visar vilka aktiva nätverksenheter du har. Du skall kunna se enheterna: eth0 lo Link encap:ethernet HWaddr 00:60:97:A6:29:89 inet addr: Bcast: Mask: UP BROADCAST RUNNING MULTICAST MTU:1500 Metric:1 RX packets:0 errors:0 dropped:0 overruns:0 frame:0 TX packets:4 errors:0 dropped:0 overruns:0 carrier:3 collisions:0 txqueuelen:100 RX bytes:0 (0.0 b) TX bytes:240 (240.0 b) Interrupt:9 Base address:0xe800 Link encap:local Loopback inet addr: Mask: UP LOOPBACK RUNNING MTU:16436 Metric:1 RX packets:10 errors:0 dropped:0 overruns:0 frame:0 TX packets:10 errors:0 dropped:0 overruns:0 carrier:0 collisions:0 txqueuelen:0 RX bytes:700 (700.0 b) TX bytes:700 (700.0 b) eth0 är ditt nätverkskort. Kontrollera IP-nummret och nätmasken! lo är din dators eget nätverk även kallat loopback-interface. Det har alltid IP Du kan stänga av nätverkstjänsten(network) genom att skriva: service network stop precis som alla andra tjänster. Du kan också starta med [start] och starta om med [restart] Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

32 route Lokala nät LINUX Kommandot utan parameter visar din IP routing-table, d.v.s. vilka nätverk tillhör du och vilka dator som är din gateway (som tar dig ut från det lokala nätverket)? Kernel IP routing table Destination Gateway Genmask Flags Metric Ref Use Iface * U eth * U lo default UG eth0 Du skall se två nätverk. Dels som syftar på hela skolans lokala nät (elevnätet) och dels som är din dators privata nät! Dessutom skall du se en default gateway och den skall vara ping För att testa nätverkskommunikation kan man använda kommandot ping följt av datornamn eller IPnummer. Det skickar ett anrop till den dator som anropas och datorn levererar ett svar om den är nåbar! OBS! Avbryt med ^C (Ctrl+C) annars fortsätter pingandet oavbrutet vilket kan uppfattas störande! ping PING ( ) from : 56(84) bytes of data. 64 bytes from : icmp_seq=1 ttl=64 time=0.073 ms 64 bytes from : icmp_seq=2 ttl=64 time=0.066 ms 64 bytes from : icmp_seq=3 ttl=64 time=0.069 ms 64 bytes from : icmp_seq=4 ttl=64 time=0.067 ms ping statistics packets transmitted, 4 received, 0% loss, time 2999ms rtt min/avg/max/mdev = 0.066/0.068/0.073/0.010 ms Du ser att anropet går fram (i detta fall till din egen dator) och ser också att det inte sker några förluster (0% loss) observera även svarstiderna som talar om hur snabb förbindelsen är. Övning 10:1 Ta reda på de andra datorernas IP-nummer och kontrollera att du har kontakt med dessa. Du kan även pröva it-servern och linux-servern och eller varför inte och och sedan något som ligger långt borta som Hong Kong och något långt bort med dåliga förbindelser - som The Sunday Mirror från Zimbabwe i Afrika Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

33 Din egen mini-dns I filen /etc/hosts kan du själv lägga in uppgift om domännamn eller alias som du vill koppla till olika IP-nummer. Det kan vara praktiskt att lägga upp kurskamraternas IP-nummer i denna fil för att underlätta anrop till deras datorer. pico /etc/hosts # Do not remove the following line, or various programs # that require network functionality will fail localhost.localdomain localhost linux.hule.harryda.se ove it25.hule.harryda.se kurt it26.hule.harryda.se stina Det kan hända att denna fil ser lite konstig ut efter installationen (det är en Fedora-bugg) Rätta till filen så att den minst innehåller dina 2 egna IP-nummer och lägg dessutom till några andra IP från kursen. Nu skall du kunna använda dessa namn i stället för IP-nummer när du anropar en dator. Pröva t.ex. ping ove Samlingsdemonen xinetd Detta är en "demon" (program som körs i bakgrunden) som lyssnar efter anrop från andra datorer. Beroende på vilken dator som anropar och vilken tjänst som begärs kommer en kommunikation att upprättas. Det finns två filer som avgör vilka datorer som får respektive inte får betjänas av din server. Dessa filer är /etc/hosts.allow och /etc/hosts.deny xinted är en egen tjänst som startas och stoppas på samma sätt som httpd-tjänsten. Men vilka tjänster som startas av xinetd bestäms av vilka tjänster som är installerade och vilka av dessa som är påslagna. I katalogen /etc/xinetd.d/ finns filer som styr respektive tjänst. Starta och stoppa xinetd med: service xinetd start eller service xinetd stop Om du ändrat i någon tjänst som körs av xinetd måste du starta om xinetd för att ändrinarna skall verkställas. Telnet (23) telnet (paket: telnet.rpm, telnet-server..rpm) kommandot telnet startar en telnet-klient och gör en fjärr-inloggning på port 23 hos den dator som anropas. För att starta din egen telnet server måste du redigera filen /etc/xinetd.d/telnet och ändra i den: så att disable = yes ändras till disable = no Därefter måste du starta om xinetd för att läsa in dom nya inställningarna. service xinetd restart Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

34 Övning 10:2 Öppna en terminal och skriv: telnet x (där x=någon av datorerna till kompisarna) logga in som sarae med lösenord sarae (Detta bör fungera om dom gjort Lektion 5) skriv: w (detta visar vilka som är inloggade) avsluta telnet-sessionen med: exit Observera att du inte kan logga in som användare root med en telnetklient! Däremot kan du logga in som en vanlig användare varefter du skriver su och ger root-lösenord för att få root-rättigheter. När du utnyttjat din root-behörighet avslutar du med exit och är tillbaka som vanlig användare. vsftpd (21) (paket vsftpd.rpm) är en ftp-server. Denna behöver du installera för att dina användare skall kunna köra ftp-klienter mot din dator. Ftp-klienten anropar på port 21 och skickar data på port 20. Om användarna loggar in med sitt namn och lösenord kommer de in i sin hemkatalog och kan där hämta/lagra filer. En del ftpklienter ger även kommandon för att skapa kataloger, radera,flytta eller byta namn på filer/katalogen. Starta tjänsten med: service vsftpd start Övning 10:3 Ftp-session till eget konto. Skapa en fil index.html i din egen root-katalog. Öppna en ftp-session: ftp x logga in som sarae med lösenord sarae och skicka upp filen index.html put index.html Kontrollera att filen finns på saraes konto. Med ftp-kommandot get kan du på liknande sätt hämta en fil från fjärrdatorn. ls -l avsluta sessionen med bye anonym ftp Detta möjliggör anonym ftp. Vem som helst kan då anropa din dator med en ftp-klient och logga in med användarnamnet "anonymous" och ange sitt e-postkonto som lösenord. De kommer då in i ftp-roten som är /var/ftp på din server. För att aktivera anonym ftp måste du redigera filen /etc/vsftd/vsftpd.conf och ändra till: anonymous_enable=yes Lägg upp några intressanta filer i katalogen /var/ftp/pub. Här kan du också lägga till kataloger för att hålla ordning på de publika filer du vill dela med dig av. Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

35 Övning 10:4 Anonym ftp-session. Öppna en ftp-session: ftp (eller annan x) logga in som anonymous med lösenord Lista vilka kataloger som finns ls -l Gå in i katalogen pub (den publika katalogen) cd pub kolla vilka kataloger etc... hämta hem en fil get program.rpm bekräfta nedladdning med y avsluta sessionen med bye Ett alternativ till den vanliga ftp-klienten är ncftp Hämta rpm-paketet ncftp...i386.rpm och installera denna klient som är lite smidigare än standardklienten. Den loggar direkt in med anonymous som användarnamn om du inte anger användarnamn med ncftp -u sarae x ssh (22) (paket: openssh*.rpm) Detta är en klient respektive server för att göra en krypterad fjärrinloggning på port 22. Tjänsten består dels av en klient ssh samt en server sshd. Eftersom denna anses vara en säkrare förbindelse än telnet m.fl. tjänster körs denna ej under xinetd-demonen. Första gången man ansluter mot en dator bekräftar man mottagandet av krypteringsnyckeln som sedan sparas på din klientmaskin. Starta tjänsten med: service sshd start Övning 10:5 Öppna en ssh-session till någons server: ssh x Observera att du måste bekräfta mottagandet av den publika krypteringsnyckeln innan du ansluter mot en dator för första gången. Denna nyckel ligger sedan kvar på ditt konto. Med ssh help kan du läsa mer om eventuella parametrar. Observera att du kan göra root-inloggning med ssh. (Var ligger krypteringsnyckeln från de anropade datorerna?) Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

36 Lektion 11 SQL-databaser och PHP skriptspråk Web-servern apache kan relativt enkelt utrustas med ytterligare funktioner. Om dina användare t.ex. vill skapa lite mer avancerade hemsidor som t.ex. sätta upp en portal med tjänster eller skapa en e- handelsplats måste du lägga till funktioner för detta. SQL-server Det finns flera bra SQL-databaser till LINUX. En av de SQL-servrar som används mycket på dagens e-handelsplatser är MySQL, en relativt liten enkel och effektiv server som dessutom visat sig vara mycket pålitlig. En annan databas med lite kraftfullare SQL-tolk är PostgreSQL. Bägge dessa levereras med RedHat-distributionen och kan enkelt installeras som rpm-paket. Om du vill installera PostgreSQL skall du installera paketen: postgresql-#version#.i386.rpm postgresql-libs-#version#.i386.rpm postgresql-server-#version#.i386.rpm Dessa finns på RedHats CD-skivor eller på ftpserver Efter att ha installerat dessa paket kommer du att hitta tjänsten postgresql i katalogen /etc/rc.d/init.d/ För att starta servern skriver du: /etc/rc.d/init.d/postgresql start eller service postgresql start Första gången som SQL-servern startas kommer den att skapa en hel del kataloger som tjänsten behöver. SQL-servern har egna användare. Efter att ha startat tjänsten första gången finns bara en användare som har rättigheter att använda tjänsten. Det är användaren postgres. Om du vill att någon användare skall ha fulla rättigheter på SQL-servern måste du skapa ett sådant postgres-konto som användaren postgres. su postgres createuser root y y exit (bli användaren postgres - du måste vara root innan!) (skapa postgresanvändaren root) (bekräfta att root skall ha rätt att skapa databaser) (bekräfta att root skall ha rätt att skapa användare) (avsluta arbetet som postgres och bli root-användare igen) Som root kan du nu: Skapa postgres-användare med createuser Skapa databaser med createdb Skapa nu databasen test createdb test Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

37 SQL-klient Användarna kan köra SQL-klienten psql. psql test startar klienten med databasen test som aktiv databas PS! Om du behöver repetera SQL kan du gå till: eller Övning 11:1 Du skall nu skapa en databas och i denna databas skapa minst en tabell med fälten fnamn, enamn, gatuadress, postnr, postadress, telefon, epost. Kalla denna tabell för person. Lägg till några personer i tabellen. Visa innehållet i tabellen. Du bör repetera följande SQL-kommandon: CREATE TABLE INSERT SELECT UPDATE ALTER TABLE DROP Här kommer några användbara psql-instruktioner: \d visa vilka tabeller som finns i databasen \d tabell visa vilka fält som finns i tabellen tabell \h visa vilka SQL-kommandon som finns \h insert visar syntax för kommandot insert \i minfil.sql kör textfilen minfil.sql i psql-klienten. \q avslutar psql-klienten PHP PHP används som ett webbaserat skriptspråk vilket bäddas in i en vanlig HTML-sida. PHP-kod markeras med taggen <?php i början och avslutas med?> Skriptspråket gör det möjligt att skapa www-baserade gränssnitt ofta i kombination med någon databas. Om du behöver hjälp med kommandon till PHP kan du hitta dessa på: Installera php från distributionskiva nr 2 eller hämta den från:ftp:// /fc3/fedora/rpms/ php-#version#.i386.rpm php-pear-#version#.i386.rpm För att få php att kunna ansluta till postgresql måste vi installera detta stöd: php-pgsql-#version#.i386.rpm (om du vill ha stöd för mysql installerar du: php-mysql-#version#.i386.rpm) Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

38 För att webbservern (httpd) skall upptäcka att vi har uppgraderat den med en modul (förmågan att tolka php) måste den startas om. Skriv: service httpd restart eller /etc/rc.d/init.d/httpd restart Nu är det dags att kolla om web-servern kan tolka php-kod. Övning 11:2 Visa att php fungerar och se inställningar Skapa en fil med namnet info.php med följande innehåll och spara filen i web-roten (/var/www/html) <?php?> phpinfo (); Starta några olika webläsare och titta på din php-fil: firefox konqueror (om du har installerat KDE) opera (om du installerat den) liks (textbaserad för terminal) Administration av SQL-server När du förvissat dig om att php fungerar kan du installera ett PHP-baserat administrationsverktyg till PostgreSQL. Du kan installera en PHP-applikation som heter phppgadmin vilket underlättar administrationen av SQL-servern. Du kan hämta en aktuell version på eller direkt från Kolla konfigurationsfilerna: /var/www/html/phppgadmin/config.inc.php ändra till: error_reporting = E_ALL & ~E_NOTICE display_errors = On /var/lib/pgsql/data/pg_hba.conf ändra till: local all all trust /var/lib/pgsql/data/postgresql.conf ändra till: tcpip_socket=true Nu kan du surfa in på och försöka logga in! PS! Om du får tid över när du är klar Det finns många bra php-applikationer som du kan använda dig av med denna installation. Om du behöver ett bra forum kan jag rekommendera Om du vill installera andra trevliga php-baserade applikationer kan du kika på: Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

39 Övning 11:3 Visa utdrag från en tabell Skapa en sida som visar innehållet i den tabell som du skapade i övning SQL <?php //********************************************************* // Detta är test.php // Använder databasen test och tabellen person // Ove Castell //********************************************************* // Börja med lite standard html echo ( <html> <head> <title>telefonlista</title> </head> <body> ); // Detta skapar en anslutning till databasen för användaren pelle $conn = pg_connect( dbname=test user=pelle ); // Ställer en fråga till SQL-servern $query = pg_exec($conn, SELECT * FROM person ORDER BY fnamn ); antalposter = pg_numrows($query); echo ( Det finns $antalposter st. poster i tabellen.<br><br> ); // Skapa ett tabellhuvud echo ( <center> <table border=1 width=60%> <tr><th>förnamn</th><th>efternamn</th><th>telefonnummer</th></tr> ); // Gå igenom alla poster och skriv in data I tabellen for ($i=0 ; $i < $antalposter ; $i++) { $fnamn = pg_result($query,$i,fnamn); $enamn = pg_result($query,$i,enamn); $telefon = pg_result($query,$i,telefon); echo ( <tr><td>$fnamn</td><td>$enamn</td><td>$telefon</td></tr> ); } // Avsluta tabellen och html echo ( </table> </center> </body> </html> ); Övning 11:4 Gör ett formulär för att lägga till data Skapa en sida som gör det möjligt att lägga till en post i tabellen. Extrauppgift MySQL Om du har lust och tid kan du även installera MySQL!!! Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

40 Lektion 12 Denna lektion handlar om elektronisk post, säkerhetsaspekter och montering av främmande filsystem. Några förkortningar som behandlas är MTA, SMTP, POP, IMAP, NFS, SAMBA Mail En av de mest grunläggande nätverkstjänsterna är mail. Internets framväxt var i begynnelsen framförallt för att möjliggöra elektronisk post i form av mail. Varje användare på systemet har ett användarnamn som är unikt på den server man har konto på. Detta användarnamn bildar tillsammans med serverns namn och domännamnet en epost-adress. Ex: [email protected] användaren ove på datorn (at) castell som är en egen domän till toppdomänen se eller [email protected] användaren ove på datorn it som tillhör domänen hule.harryda.se som tillhör domänen harryda.se som tillhör toppdomänen se. Mail-tjänsten bygger på "client-server" teknik. Den som har ett e-postkonto använder en epost-klient för att ansluta till en mail-server. Servern har en egen inloggning för att verifiera användaren varefter den skickar väntande post till din klient så att du kan läsa din post. Från din klient kan du också skicka e-post till servern för vidare befordran till mottagaren. Utgående e-post skickas mellan olika mail-servrar med protokollet SMTP (port 25). De vanligaste protokollen mellan server och klient är POP (port 110) och IMAP (port 143). POP-protokollet hämtar all post från servern till klienten medan IMAP direkt arbetar mot serverns post. Det vanligast programmet för att förmedla e-post över internet idag (MTA) är programmet sendmail. Sendmail är en egen tjänst som behövs för att skicka/ta emot post över internet. Övning 12:1 Installera mail-klienten pine från Nu ska vi skriva ett brev mellan användare på samma server. Starta mail-klienten pine genom att skriva pine Första gången du startar pine kommer det att skapas en lokal brevlåda på ditt konto i katalogen mail. Pine visar också en välkomstsida som du bara kan gå förbi med E. Den visas bara första gången! Nu kan du skriva ett meddelande genom att trycka på C (Compose message) och fylla i brevet: To :sarae Cc : Attchmnt: Subject :Prövar e-post Message Text Hej Sara! Jag skickar bara för att kolla att e-post fungerar. Skulle du vilja skicka en bekräftelse så att jag vet att det fungerar. Hälsningar Ove Tryck Ctrl + X för att skicka brevet. För lokala brev behöver vi inte göra speciellt mycket så länge vi skickar brev till användare på vår server eller till externa epost-adresser. Däremot kommer vi inte att kunna ta emot post från omvärlden eftersom vårt domännamn inte finns registrerat på någon DNS-server. Brev till [email protected] kommer inte fram eftersom ingen DNS kan översätta it25.hule.harryda.se till något IP-nummer. Det är heller ingen vits att ha ett mailkonto på ett lokalt nätverk. Mailservern måste ha ett riktigt IP-nummer för att kunna nås av extern post! Vi kan dock göra så att vår server klarar av namnuppslag för datornamnen i det lokala nätverket. Filen /etc/hosts fungerar som en sorts lokal DNS. Redigera namnen på nätverkets datorer. Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

41 # exempel på /etc/hosts localhost.localdomain localhost linux.hule.harryda.se linux ove it25.hule.harryda.se it25 lasse Övning 12:2 Skicka brev till användare på andra datorer i det lokala nätet. Skicka bl.a. till [email protected] så att jag vet att ni gjort denna övning! Om ni vill ha ett grafiskt alternativ till pine kan ni under KDE använda Kmail som är en utmärkt epost-klient som dessutom kan hantera flera epost-konton. Om du skall kunna ta emot brev på din dator måste du: installera sendmail-cf-xxxxx.i386.rpm när du har gjort detta skall du redigera filen: /etc/mail/sendmail.mc leta upp raden: DAEMON_OPTIONS(`Port=smtp,Addr= , Name=MTA')dnl och ändra till: DAEMON_OPTIONS(`Port=smtp, Name=MTA')dnl så att sendmail inte bara lyssnar på localhost efter inkommande mail. Nu måste du skapa en sendmail.cf - utifrån denna inställningsfil. Skriv: m4 /etc/mail/sendmail.mc > /etc/sendmail.cf Starte nu om sendmail. service sendmail restart Nu kan någon pröva att skicka mail till någon användare på din mailserver. Om du vill kunna läsa dina mail från någon annan dator än den mailserver där du har ditt mailkonto måste du installera de serverprogramvaror som hanterar kommunikationen mellan mailklient och mailserver. Installera: cyrus-imapd-xxxxxx.i386.rpm Detta paket innehåller stöd för både IMAP och POP3-protokollet. (det finns även krypterade versioner av dessa protokoll som vi inte bryr oss om på denna kursen!) Starta tjänsten cyrus-imapd! service cyrus-imapd start Om du har ditt mail-konto på en POP-server måste du känna till servernamnet och ha ett kontonamn med lösenord för att kunna ansluta till POP-servern och hämta breven till klienten. Känner du till dessa uppgifter kan du i din mailklient välja att Lägga Till ett mailkonto. Välj popkonto. Fyll i uppgifterna om kontot. Säkerhetsaspekter Nu när vi har en del tjänster installerade inbjuder vi också till att få besök av folk som vi inte vill ha på vår server. För att förhindra detta bör vi konfigurera vem som ska få göra vad på vår server. Detta kan konfigureras i filerna /etc/hosts.deny och /etc/hosts.allow Efter installation av telnet-server, vsftpd, cyrus-imapd m.fl. kommunikationstjänster kan alla utnyttja tjänsterna. Vem som helst kan ju köra telnet till din maskin och försöka loggan in med ett användarnamn. Vi kan begränsa dessa möjligheter för att åtminstonde öka säkerheten något ;-) Redigera /etc/hosts.deny Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

42 Syntaxen är tjänst:datornamn eller IP-nr. ALL=alla Förbjud alla att ansluta till alla tjänster! ALL:ALL Nu kan vi börja och tillåta de maskiner som skall få åtnjuta servicen. Redigera /etc/hosts.allow ALL: vsftpd:all telnet:it25.hule.harryda.se Nu kan dator utnyttja alla tjänster. Dator it25 kan utnyttja telnet och ftp-tjänsterna. Alla datorer kan anluta till ftp-servern. Övning 12:3 Samarbeta med någon i klassen och begränsa rättigheterna för de olika tjänsterna. Testa att det fungerar som ni tänkt det. WebMail Det har blivit allt populärare att ha sitt mailkonto tillgängligt från en vanlig webb-klient som Internet Explorer, Netscape, eller Konquerer. En sådan mail-klient kan man ju göra i php! Lugn, du behöver inte göra det själv. Det finns redan några duktiga programmerare som knåpat ihop en sådan opensource-klient. Den heter squirrelmail och kan hämtas från nätet. Övning 12:4 Installera squirrelmail och njut av en alldeles egen HotMail-tjänst. Efter installation kan du behöva konfigurera din webmail. Om squirrelmail installerats i t.ex. / usr/share/squirrelmail skall du gå in i config-mappen och starta conf.pl som är ett perl-skript som hjälper dig med att ställa in squirrelmail. (Skriv:./conf.pl) Gör följande inställningar under alternativet server Domain: localhost IMAP server: localhost IMAP port: 143 Use Sendmail/SMTP: Sendmail Sendmail path: /usr/sbin/sendmail Server: cyrus Delimiter: detect Du kan även konfigurera andra detajer om så önskas. Skapa sedan en länk från din webservers root-katalog till squirrelmail. ln s /usr/share/squirrelmail /var/www/html/webmail Nu skall du kunna surfa in på din egna webmail-tjänst. OBS! Webbklienten arbetar mot servern med IMAP-protokollet vilket innebär att filerna du slänger alltid försvinner från servern. All post ligger kvar på servern. Du loggar in med användarnamn och lösenord som du har på ditt vanliga konto på servern. Testa t.ex. med sarae. Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

43 NFS (Network File Server) Lokala nät LINUX Att dela med sig av information kan göras på många olika sätt. Linuxdatorer använder filsystemet ext3. tjänsten nfs måste vara igång kolla det! För att någon annan server skall kunna montera filsystem från din dator måste du köra tjänsten NFS med demonen nfsd. Dessutom måste du specifiera vilka delar av ditt filsystem som skall få monteras av andra datorer samt vilka datorer som skall få göra detta. Den informationen skrivs i filen /etc/exports. # exempel på /etc/exports / it1(rw) it25(rw) /proj it*.hule.harryda.se(rw) /usr *.hule.harryda.se(ro) /home/sarae it17(rw,all_squash,anonuid=150,anongid=100) /pub (ro,insecure,all_squash) Den första raden exporterar hela filsystemet till maskinerna it1 och it25 med läs/skrivrättigheter. Den andra raden exporterar katalogen /proj till alla maskiner på vårt lokala nät med läs/skrivrättighet. Den tredje raden exporterar katalogen /usr till alla maskiner på vårt lokala nät med läsrättighet. Den fjärde raden exporterar katalogen /home/joe till maskinen pc001 med fullt förtroende. Den femte raden exporterar katalogen /var/ftp/pub till alla maskiner läsrättighet och fullt förtroende under användaren anonymous. När du ändrat i /etc/exports måste du skriva: exportfs -a Övning 12:5 Samarbeta med någon och ange t.ex /home-katalogen som export i /etc/exports. Från en annan dator skapar du en katalog i /mnt som t.ex /mnt/sarae Nu skall du redigera /etc/fstab (Denna fil innehåller information om vilka filsystem som monteras) # exempel på /etc/fstab LABEL=/ / ext2 defaults 1 1 /dev/hda1 /mnt/winme vfat defaults 0 0 /dev/cdrom /mnt/cdrom iso9660 noauto,owner,ro 0 0 /dev/fd0 /mnt/floppy auto noauto,owner 0 0 none /proc proc defaults 0 0 none /dev/pts devpts gid=5,mode= /dev/hda5 swap swap defaults 0 0 Lägg till raden: it25:/home/sarae /mnt/sarae NFS defaults Spara filen och var försiktig så du inte ändrat något i de övriga filsystemen. Det kan innebära att din server inte startar som den ska! montera nu saraes hemkatalog: mount /mnt/sarae SAMBA För att kunna dela resurser på liknande sätt med windows-maskiner skall du installera SAMBA som klient och/eller server. Med SAMBA installerat kan din Linux-server fungera som filserver till Windows-klienter. Ett bra alternativ till NT/2000-server. Men hur det går till att konfigurera den får du klura ut på egen hand! Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

44 Lektion 13 OpenOffice Det kan verka svårt att hitta ett officeprogram som kan ersätta Microsoft Office. Något som är lika bra och som kan importera alla gamla kalkyler, presentationer och dokument som man skrivit i MS Office behövs. Det finns ett som är riktigt bra och som dessutom inte kostar skjortan! StarOffice eller den helt fria versionen OpenOffice. Dessa program är för övrigt identiska förutom att företaget SUN erbjuder support på den egna produkten - StarOffice. Vi nöjer oss med att sköta supporten själva och installerar OpenOffice. Programmets hemsida är där den senaste versionen alltid finns tillgänglig. OBS! OpenOffice ingår i flera distibutioner bl.a. Fedora Core. Den senaste versionen (beta) finns troligen inte översatt till svenska ännu. Välj en stabil äldre version i stället. Annars går det enklare att hämta en stabil version från ftp:// Ett annat alternativ är KOffice med Kword, Kspread/Kchart och Kpresenter som dock fortfarande saknar en hel del funktioner i jämförelse med Microsoft Office. Koffice är en del av KDE-projektet. Det finns även några kommersiella Officeprodukter för Linux. Vissa rykten talar också om att Microsoft kommer att sälja MS Office för Linux!!! Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

45 Övning 13:1 Installation Lokala nät LINUX Programmet installeras lämpligen som en serverprogramvara. När du hämtat hem programvaran, som i regel är en enda komprimerad arkivfil (tar.gz), skall du packa upp den med kommandot tar. tar -zxvf Oo...xxxxxx.tar.gz därefter gå du in i katalogen som skapades och letar efter den körbara filen install. När du hittat den skriver du:./install /net Tilläget /net innebär att det görs en installation av alla gemensamma programdelar i en katalog som alla användare kommer åt (t.ex. /usr/local/openoffice ). Därefter gör varje användare en klientinstallation som installerar alla personliga inställningar mm. i sin hemkatalog. Klientinstallationen startas med /usr/local/openoffice/bin/setup varefter man i formuläret anger en klientinstallation. Alternativt kan man göra en symbolisk länk till /usr/local/openoffice/bin/soffice Detta kommer att starta OpenOffice om den är installerad och om den inte är det kommer installationen att starta. På så sätt kan man enkelt förbereda användningen för alla användare. Första gången användaren kör OpenOffice kommer det att skapas en del filer och kataloger i hemkatalogen. Om KDE är installerat kommer det automatiskt att läggas till alla program som ingår i OpenOffice i KDEs menysystem. Här finns ordbehandlare (MS Word), kalkylprogram (MS Excel), presentationsprogram (MS PowerPoint) och dessutom något grafikprogram. Programmen kan importera och exportera de flesta vanliga filformat. Undersök funktionerna i OpenOffice och kolla att allt fungerar som det ska! Utskriftshanterare. Det finns flera olika system för utskriftshantering till LINUX-system. Ett av de mer populära, påsenare tid, heter CUPS (Common Unix Printing System). Det läger ut skrivaren som en servertjänst och ger andra datorer möjlighet att ansluta och skicka utskrifter genom IPP-protokollet (Internet Printing Protocol) CUPS har ett webbgränssnitt för att konfigurera och hantera skrivarservern. Övning 13:2 Kontrollera att CUPS är installerat och igång! rpm -q cups service cups status Pröva att öppna Firefox och skriv: för att konfigurera dina skrivare. Datorn med skrivaren läger upp en kö med utskrifter. Du kan se denna kö med kommandot lpq eller lpstat För att se vilka skrivare du har kan du skriva: lpstat -p -d (p för att visa skrivare och d för att visa vilken som är din standardskrivare) För att ta bort jobb från skrivarkö kan du skriva: lprm [jobbid] [skrivare] Om du inte anger något id nummer eller någon skrivare kommen alla utskrifter tas bort från din standardskrivare. Kontrollera att du kan skriva ut på skrivaren som är installerad på Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

46 UPS (Uninterupted Power Supply) En UPS används för att säkra en server mot tillfälliga strömavbrott eller spänningsstötar. Den innehåller ett uppladdningsbart batteri och ansluts till datorn med nätverkskabel eller en seriell kommunikationskabel. UPS-en tar ström från väguttaget och datorn får strö från UPS-en. UPS-en meddelar datorn regelbundet spänningsinformation. Om spänningen fösvinner från väguttaget kan batterierna i UPS-en hålla datorn igång och informera datorn att spänningen kommer att fösvinna om ett antal minuter. En liten UPS håller spänningen minst 5 min medan större anläggningar kan ha kapacitet för flera timmar. Vid ströavbrott kan datorn sedan skicka meddelande om att den kommer att stängas av om några minuter så att alla användare hinner spara sitt aktuella arbete. Därefter sker en korrekt nedstängning av systemet. Om spänningen återkommer inom den angivna tiden kommer datorn att få information om detta och fortsäta som om inget hänt. Vad som skall ske konfigureras i filen /etc/inittab Om det är av mycket stor vikt att datorsystemen fungerar, exempelvis på sjukhus, kan datorn eller UPS-en ha kommunikationsprogram för att starta bensindrivna reservkraft-aggregat som alternativ strömförsörjning vid lägre ströavbrott. Övning 13:4 Sätt upp en UPS på en dator och visa de andra när ni har fått det att fungera. (Ni behöver inte göra denna övning det räcker att förstå hur det fungerar.) Kompilera och installera ett program från källkod I vissa fall kan det vara motiverat att kompilera och installera ett program från källkod. Det kan vara fråga om ett udda program eller ett så nytt program att det inte finns något kompilerat rpm-paket. Jag vill lägga en liten varning om att det kan ta ganska låg tid och det kan dyka upp problem på vägen om det är fråga om stora och komplexa program. Du kan hämta källkod till något litet program från nätet eller från min server (ftp:// ) Källkodsfiler har i regel med ordet "source" i filnamnet och är i regel komprimerade arkiv (tar.gz) men det förekommer också rpm-paket med källkod. Övning 13:5 Packa upp källkoden och gå in i katalogen för källkoden. Böja med att konfigurera systemet och kontrollera att du har en fungerande miljö för att kompilera programmet. Skriv:./configure Efter det skall du göra själva kompileringen av koden. Skriv: make Detta kan ta lite tid om det är ett stort program. Kontrollera speciellt att sista raden inte är ett "error". Om allt gick väl kan du nu skriva: make install Detta kommer att flytta filerna så att du kan köra programmet genom att skriva programnamnet. Under kompileringen skapas en hel del nya filer. När programmet är kompilerat och installerat behöver du inte spara källkoden! Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47

47 Automatiserad installation och uppgradering Det finns flera bra program som underlättar installation och uppgradering av programvara. Den som används av Fedora Core heter yum (Yellowdog Updater Modified). En annan populär programvara är apt. Övning 13:6 Konfigurera yum Repository Detta är själva den "guldgruva" som innehåller alla distributionens källpaket och alla uppdaterade paket som läggs ut när det kommer nya versioner. Om du tittar i katalogen /etc/yum.repos.d/ kan du se olika "repositorys" definierade. Redigera filen fedora.repo så att den pekar på Chalmers fedoradistribution istället: [base] name=fedora Core Chalmers $releasever - $basearch Base baseurl=ftp://ftp.chl.chalmers.se/pub/fedora/linux/core/$releasever/$basearch/os/ enabled=1 gpgcheck=0 Redigera på liknande sätt filen fedora-updates.repo [updates-released] name=fedora Core Charlmers $releasever - $basearch - Released Updates baseurl=ftp://ftp.chl.chalmers.se/pub/fedora/linux/core/updates/$releasever/$basearch/ enabled=1 gpgcheck=0 OBS! För att yum skall kunna köra genom brandväggen måste du skriva: export http_proxy= Om du vill koppla på och använda gpgcheck sätter du värdet till 1. Nu måste du också hämta den publika nyckeln som Fedora Core använder och tala om för rpm-systemet var den skall hämtas. rpm --import rpm --import Några användbara kommandon yum list Visar en lista på alla tillgängliga rpm-paket. yum list updates Visar en lista på alla tillgängliga uppdateringar av installerade paket yum update Uppdaterar alla installerade paket där det finns en nyare version. yum install package(s) Installerar det/de paket (package) som du anger och de paket som behövs till detta! yum search word Söker i alla paket och beskrivningar efter "word". yum info package Visar insormation om ett visst rpm-paket (package) Avsluta denna övning och kurs med att använda yum för att installera KDE skrivbordsmiljö! yum -y groupinstall KDE Nu återstår bara lite repetition och sedan det avslutande provet med teoridel och praktisk del. Ove Castell Hulebäcksgymnasiet av 47