Att arbeta inom kriminalvården. ett handlingsprogram från SEKO

Transkript

1 Att arbeta inom kriminalvården ett handlingsprogram från SEKO

2 Innehåll Varför ett handlingsprogram för SEKO kriminalvård?... 3 En human kriminalvård med god säkerhet... 5 Fackligt arbete nära medlemmarna... 6 Ledarskapet allt viktigare... 8 Arbetsorganisation och arbetstider en lokal fråga... 9 Kompetensutveckling för alla Kriminalvården en alldeles speciell arbetsmiljö Bra personal- och lönepolitik en nödvändighet SEKO Krim 2006

3 Varför ett handlingsprogram för SEKO kriminalvård? Det har gått några år sen vi antog det förra handlingsprogrammet. Tiden får ofta gamla sanningar att förblekna men en tillbakablick visar att det allra mesta står sig gott även nu och att programmet hjälpt oss att förverkliga fackliga mål. Det kan vara värt att så här i inledningen lyfta fram något av vad vi faktiskt uppnått med hjälp av förra programmet. Ny och bättre grundutbildning inkl. vidare- och fortbildning. Nya och kostnadsfria uniformer. Träning av insatsstyrkor fungerar bättre idag. Kampanjen mot ensamarbete är för närvarande framgångsrik. Våra grupper har fått en reallöneökning. Ersättning vid skada är 100 procent. Arbetsvärderingssystem Avtal om periodplanerad arbetstid (PPA) Men när vi tittar tillbaka måste vi också erkänna fel som vi nu måste rätta till. Ett exempel är när vi förordade att ta bort alla mellanled och ersätta med kriminalvårdsinspektörer. Där gick vi för långt och vi arbetar nu för att återfå en ledningsfunktion nära arbetslaget. Rekryteringen ska ske från vårdarkollektivet och tjänsten erbjuda en välkommen karriärmöjlighet för våra medlemmar. Den viktigaste anledningen att enas om ett nytt program är ändå att förutsättningarna för kriminalvård ser annorlunda ut idag än för några år sedan. Då stod vi inför en kraftig rationaliseringsvåg med neddragningar och omstruktureringar. Nu går vi in i en ny fas och måste hantera de obalanser som uppstått i verksamheten. Det finns en ökande obalans mellan politiska beslut i form av resurser och verksamhetsmål och den verklighet som råder för intagna/klienter och personal. Vi har en beläggning som ofta överstiger 100 procent jämfört med de 85 som SEKO anser medger en god kriminalvård. klienter. Det har skett en personalminskning i arbetet på avdelningar närmast intagna/

4 Hot- och våldspiralen ökar ständigt. En anledning, bland flera, är att kriminalvårdsarbetet bygger på dynamisk säkerhet utan att personalen får rimliga förutsättningar i form av utbildning och träning, beredskapsövningar samt inte minst tid för överläggningar och utbyte av information/erfarenheter. Kontaktmannaskapet, som i och för sig är positivt, håller på att urholkas pga glapp i organisationen och otillräckliga resurser. Personalstrukturen inger oro eftersom vi får räkna med 10-procentiga personalavgångar under en följd av år samtidigt som samhället går mot arbetskraftsbrist. Men vi ser inte bara elände, det händer mycket inom svensk kriminalvård som kan innebära en utveckling för medarbetarna. Förändringar genomförs som en balansakt mellan verksamhetens krav, ekonomiska krav och krav på rimliga villkor för de anställda. Vår fackliga uppgift är att främst bevaka villkoren för medlemmarna. Handlingsprogrammet ger därför SEKOs syn på frågor av särskild vikt för personalen. Gamla och nya medlemmar ska veta var vi står och vi redovisar därför öppet våra synsätt. Vi inser att det finns olika uppfattningar i våra egna led alla tycker inte lika men vi väljer att vara tydliga framför att vara alla till lags.

5 En human kriminalvård med god säkerhet Riksdagen har beslutat att vi ska ha en human kriminalvård där behandlingstanken genomsyrar verksamheten utan att för den skull gå ut över samhällets intresse av bevakning och säkerhet. SEKO ställer upp på de politiska målen som kan innebära en kvalitétshöjning av verksamheten. Men om reformen inte ska bli en papperstiger utan resultera i att intagna/klienter ska få bättre möjligheter att fungera i samhället måste kriminalvården skapa rätt förutsättningar. Allra viktigast är att ge personalen rimliga villkor i arbetet. En motiverad och välutbildad personal är grundförutsättningen för att uppnå de politiska målen. Huvuduppgifter inom anstalter och häkten är säkerhet/bevakning, aktivering av de intagna, kontaktverksamhet och behandling. En viktig uppgift inom kriminalvården är frivården, en verksamhet som SEKO anser får för lite uppmärksamhet och resurser. Arbetsuppgifterna har sinsemellan olika tyngd vid olika arbetsplatser eftersom verksamheter förändras över tiden liksom personella och organisatoriska förutsättningar. Det innebär krav på god förändringsberedskap - för att förverkliga den humana kriminalvården samtidigt med den höga säkerheten - samt tydliga roller i det ständiga förändringsarbetet. Kriminalvården förändras som resultat av beslut på politisk, central eller lokal nivå. Att sätta mål för verksamheten är en politisk uppgift liksom att ge ekonomiska ramar. Att följa upp mål och ekonomi dvs att utöva tillsyn är en central uppgift för verket. Att utveckla verksamheten och personalen samt att organisera arbetsuppgifterna på ett effektivt sätt är däremot en uppgift för ledningen på den enskilda arbetsplatsen. Lokala förutsättningar måste styra om vi ska få en bättre kriminalvård det är orimligt att centralt styra de lokala myndigheternas inre organisation. Våra mål Vi ska påverka verksam hetsmålen via en aktiv dialog med riksdag och regering. Verksledningen ska ha en roll som innebär att fördela givna resurser samt att utöva tillsyn över verksamhetsmål och resursförbrukning. Vi ska aktivt medverka i både styrning och uppföljning på verksnivå. Vi ska bevaka att lokala arbetsplatser får besluta om sin egen verksamhet och organisation utifrån fastslagna mål och ekonomiska ramar. Vi ska aktivt delta i de lokala besluten.

6 Fackligt arbete nära medlemmarna Medlemmarna är facket. Varje medlem har rätt till inflytande över sitt eget arbete och sin personliga utveckling. Det är vår grundinställning. Samtidigt ska medlemmarna känna att de tillhör ett kollektiv - ett arbetslag, en arbetsplats, en bransch och att facket är organiserat för att tillvarata både individens och gruppens intressen. Fackligt arbete ska ske så nära medlemmarna som möjligt. SEKO arbetar för att få till stånd ett ökat lokalt inflytande. Vi måste finnas på plats där arbetsgivaren tar beslut som påverkar de anställda. Delegering inom verket har pågått under lång tid och den processen är ännu inte avslutad. En konsekvens av delegeringen är att partsdialogen nu sker med stöd av samverkansavtalet. Grundtanken är att samverkan många gånger är en bättre metod än förhandling det finns ett gemensamt intresse av att förbättra verksamheten. Avtalet innehåller nya arbetsformer för att bättre passa in i en delegerad organisation. Det representativa inflytandet har kompletterats med ett direktinflytande på arbetsplatsträffar. Beslut diskuteras bland de som berörs av beslutet och som direkt kan påverka utfallet av beslutet. På sina håll har det varit trögt i starten att gå från en förhandlingskultur till en samverkanskultur. Samverkan bygger på att det finns respekt och tillit, att ledning, fack och medarbetare delar information på ett tidigt stadium och att alla är inställda på att söka vinna-vinna lösningar. Det nya sättet att arbeta fackligt kräver förändringar hos både chefer och fackliga företrädare. Vi måste tillsammans med arbetsgivaren lyfta systemet. Vi har ett bra avtal, nu gäller det att få systemet att fungera som det är tänkt. Kriminalvården i Sverige kan inte isolera sig från resten av världen och därför engagerar vi oss i internationellt samarbete. Vi följer och försöker påverka branschfrågor i EU. Vi deltar i ett nordiskt samarbete via Nordiska Fängelsefunktionärers Union (NFU) som organiserar anställda i de nordiska länderna. I många länder bestäms arbetsvillkoren i lagar. Sverige är unikt genom att reglera flertalet frågor i avtal mellan arbetsgivare och fack. Avtalsrätten ska vi utnyttja, den ger facklig styrka. Arbetsgivarverket förhandlar för hela statsförvaltningen med bl a SEKO som motpart. Men avtalsrätten finns på flera nivåer och utvecklingen går mot allt fler lokala avtal. Vi stöder den utvecklingen. SEKO är den största fackliga organisationen inom kriminalvården. Inom alla kriminalvårdsenheter finns en SEKO-klubb eller ett arbetsplatsombud som hanterar frågor som bara berör den egna arbetsplatsen. Vi sätter inte upp gränser för medlemskap, vare sig mellan yrkesgrupper eller mellan nivåer i organisationen. I våra led finns chefer/arbetsledare och för dem och deras speciella frågor har vi beslutat inrätta ett chefs- och arbetsledarforum.

7 Våra mål Vi ska använda avtalsinstrumentet för att förbättra arbetsvillkoren på alla arbetsplatser. I vissa frågor ska vi eftersträva lika villkor över hela landet men vår huvudinriktning är att avtal ska spegla den lokala situationen. Vi arbetar för fortsatt delegering både hos arbetsgivaren och i egna led så att lokala frågor kan lösas på plats. Vi ska vara en medlemsnära organisation som uppmuntrar allt fler att engagera sig i fackligt arbete på den egna arbetsplatsen. Vi ska tillsammans med arbetsgivaren arbeta för att samverkansavtalet fungerar i praktiken som det är tänkt i teorin.

8 Ledarskapet allt viktigare Ledare i kriminalvården ska omsätta behandlingsreformen i konkreta behandlingsprogram och stödja personalen i arbetet med intagna/klienter. De ska samtidigt utveckla rutiner och kompetens för att klara höga krav på säkerhet och bevakning. Detta är huvuduppgifterna för ledarna vilket innebär ett utvecklingsansvar i lika hög grad som att leda den dagliga driften. Såväl den dynamiska säkerheten som behandling och kontaktmannaskap - dvs kriminalvårdens huvuduppgifter - vilar på kompetent och motiverad personal samt på utveckling av ständigt bättre behandlingsmetoder. SEKO satsar på ett chefs- och arbetsledarforum för att ge möjlighet till diskussioner om specifika frågor för ledare i kriminalvården. En huvudfråga i detta forum blir att säkra kompetensutveckling för ledare. En annan viktig fråga är att diskutera hur ledare kan använda samverkansavtalet som ett instrument för sitt ledarskap. För att förbättra kriminalvården måste vi ha bra ledare och vi ställer krav. De ska ha branscherfarenhet. Det handlar om ett nära och engagerat ledarskap och om verklig samverkan med medarbetare och lokalt förtroendevalda. Ledaren ska sätta upp, kommunicera och följa upp tydliga mål. De ska ständigt utveckla verksamheten. De ska se till att medarbetarna får möjlighet till kompetensutveckling ett sätt är att vara aktiv som handledare. De ska ha årliga utvecklingssamtal med sina medarbetare. Det ska vara naturligt att vända sig till sin närmaste chef när man stöter på svårigheter i arbetet. Ledarutvecklingen har haft svårt att hinna med i kriminalvårdens snabba utveckling. Till en del handlar det om strukturproblem som här och var skapar en klyfta mellan ledare och arbetslag - ett frånvarande ledarskap till men för både verksamhet och personal. SEKO arbetar för att det på varje arbetsplats ska finnas ett tydligt och uttalat chefsskap. Våra mål Vi ska ha ett ledarutvecklingsprogram för alla chefer som är anpassat till modern kriminalvård och till samverkansavtalet. Vi ska ha chefer som ser utveckling av verksamhet och personal som sina huvuduppgifter. Vi ska rätta till strukturella brister vilket innebär ett tydligt chefsskap på varje arbetsplats och en ledningsfunktion nära arbetslagen. Vi ska förbättra relationer i triangeln ledare ledare medarbetare medarbetare förtroendevalda.

9 Arbetsorganisation och arbetstider en lokal fråga Kriminalvården är decentraliserad arbetsplatserna ligger där de ligger. Det är naturligt att organisationen också präglas av långt gående delegering, dvs att beslut som bara berör den egna arbetsplatsen/enheten är en angelägenhet för verksamhetsansvarig och dennes medarbetare. Genom att utgå från lokala förutsättningar och variationer går det att effektivisera verksamheten. Det går inte att sitta på Krimnalvårdens huvudkontor i Norrköping och bestämma hur resurserna ska användas på bästa sätt. Delegeringen måste vara tydlig och finnas på pränt. Alla ska veta vilken rätt och skyldighet chefen har att fatta beslut. Inte minst Kriminalvården har fått lära sig att leva med ständig förändring, ett fenomen utan slut. Inför framtiden vill SEKO öka effektiviteten i verksamheten genom att satsa på mångkunnig personal snarare än specialisering. Alla ska ingå i ett arbetslag och i det kunna ha ett funktionsansvar - det ska bara finnas ett vårdaryrke. Vi ska utnyttja alla de möjligheter till variation som finns. Det kan gälla att arbeta med transporter, att sitta i porten eller centralvakten, att byta schema, att åstadkomma arbetsrotation inom och mellan anstalter, häkten och frivården. Ett lämpligt tillfälle att diskutera varierade arbetsuppgifter är det årliga utvecklingssamtalet mellan chef och medarbetare. Schemaläggningen styr hur resurser utnyttjas och utvecklas. Dessutom påverkar schemat arbetsinnehåll och familjeliv/fritid. Arbetstidsförläggningen ska utformas lokalt utifrån lokala förutsättningar. Individen ska kunna påverka sin egen arbetstidsplanering. Schemat får inte göra det omöjligt att kombinera arbeta i kriminalvården med att vara småbarnsförälder. Det är nödvändigt att schemat utformas bl a för att motverka stress och utbrändhet. Våra mål Organisationen ska präglas av långt gående delegering. Alla ska tillhöra ett arbetslag och kunna ta ett funktionsansvar. Personalen ska vara mångkunnig och inte specialiserad. Vi ska ta tillvara alla möjligheter till variation och arbetsrotation. Vi ska komma överens om arbetstidsförläggningen lokalt. Vi ska se till att våra medlemmar kan påverka sina arbetstider.

10 Kompetensutveckling för alla Vår yrkesroll ska präglas av hög status och en tydlig profil. SEKOs yrkesetiska riktlinjer är ett sätt för oss att höja status och tydliggöra rollen. Men det räcker inte med etik och en tydlig yrkesroll - arbetsinnehållet och därmed kompetensen måste hela tiden utvecklas. Rätt till kompetensutveckling för alla är en självklarhet. Alla ska få grundutbildning och därefter fort- och vidareutbildning. Den individuella utvecklingen ska dokumenteras i långsiktiga utvecklingsplaner som växer fram i årliga utvecklingssamtal mellan chef/medarbetare. Väl så viktigt som utbildning är att både våra egna chefer och externa handledare ger handledning och att personalen får tillfälle att medverka vid utveckling av behandlingsprogram. Alla som har kontakt med intagna/klienter ska omfattas av kontaktmannaskapet, det får inte uppstå ett A- och B-lag. Frågan är om det ska vara enskilt eller gemensamt. Vårt svar är att det måste avgöras från fall till fall. Ett gemensamt ansvar kan minska risken för konkurrens mellan anställda och risken att hamna i en beroendeställning till någon intagen. Gemensamt kontaktmannaskap finns redan i praktiken vid olika fall av bortovaro. En fördel är att det gör schemaläggningen betydligt lättare. Våra mål Vi ska höja status och skapa en tydligare yrkesprofil. Vi ska införa en egen högskola för Kriminalvården. Vi ska ha rätt till kompetensutveckling och individuella utvecklingsplaner. Vi ska ha intern och e tern extern handledning. Vi ska delta i verksamhetsutveckling. Vi ska ha kontaktmannaskap för alla med kontakt med intagna klienter. intagna/klienter. Vi ska ha möjlighet att dela på kontaktmannaskapet. 10

11 Kriminalvården en alldeles speciell arbetsmiljö Kriminalvårdare har dubbla arbetsuppgifter säkerhet/bevakning och behandling - uppgifter som var skilda åt i den gamla organisationen men som nu är integrerade. Säkerheten måste hållas på minst oförändrad nivå samtidigt som behandlingsarbetet och kontaktmannaskapet måste få ökat utrymme i det nya vårdaryrket. Ett stort hot mot säkerheten är utglesad bemanning. En lyckad behandlingsverksamhet förutsätter den minibemanning som finns i tjänstgöringslistorna. Vi accepterar inte systematiskt bruk av vakanser eftersom det negativt påverkar behandling och kontaktmannaskap. Vakanser påverkar även säkerheten negativt och leder till stress för personalen, risken för utbrändhet ökar. Behandlingsverksamheten förutsätter att det finns utrymme i schemat att utbyta information mellan olika arbetslag. Det måste finnas tid för överläggningar inom arbetslaget om behandlingsarbetet. Det måste finnas tid för handledning och arbetsplatsträffar. På anstalter och häkten finns risk för upplopp och andra störningsmoment och vi måste ha beredskap för sådana situationer. Insats-och beredskapsträning ska ingå som en del i schemaläggningen, vilket kan kräva att de intagna av säkerhetsskäl låses in under någon timme dagtid. Vi måste få tid att göra visitationer och kontrollera de intagnas inventarier. För högt kapacitetsutnyttjande ökar risken för hot och våld. Riksdagen har beslutat att beläggningen ska vara max 90 procent - både av säkerhetsskäl och för att få flexibilitet. Enligt SEKOs uppfattning ska siffran vara max 85 procent. Kriminalvård innebär stor risk för hot och våld. För att minska risken ska alla anstalter och häkten ha fasta och intränade rutiner för dessa situationer. Och naturligtvis ska den som ändå drabbas hållas ekonomiskt skadelös. En förebyggande åtgärd är handledning i krissituationer och klientkännedom. Ensamarbete nära intagna innebär risker och ska inte förekomma. Det måste finnas möjlighet till fysisk träning på arbetstid. För de av våra medlemmar som råkat ut för allvarligt hot eller våld ska förbundet införa en organisation med kamratstöd. Innebärande att vår lokala klubb utser en person som får i uppgift att biträda den drabbade i tiden efter händelsen. Detta bl a för att se till att den drabbades ekonomiska, juridiska och sociala rättigheter tillgodoses. Det kan också innebära att hjälpa till vid återgång i arbete eller bara finnas till hands för samtal och annat stöd. Rökning är ett stort arbetsmiljöproblem på våra fängelser och häkten. Vi anser att ingen anställd mot sin vilja ska behöva utsättas för passiv rökning på arbetsplatsen. Vi vill därför göra hela Kriminalvården rökfri. 11

12 Kriminalvårdsarbete är psykiskt påfrestande. Det gäller att i tid upptäcka när någon riskerar att slås ut. Alltför intensiva kontakter med intagna/klienter kan ge upphov till negativ stress och utbrändhet. Ensidigt nattarbete kan leda till ohälsa. Bästa medicinen mot negativa psykiska och medicinska effekter är en bra arbetsorganisation, arbetsrotation och vettiga arbetstider. Ledarskapet är en nyckelfaktor som påverkar vår arbetsmiljö. Vi behöver ledare som lyssnar på personalens åsikter, som löpande informerar om förändringar. Som planerar in tid vid sidan av det direkta arbetet med intagna/klienter och skapar arbetsformer för delaktighet och inflytande. Ett sådant ledarskap motverkar stress och utbrändhet och höjer säkerhetsnivån. Våra mål Vi ska utveckla behandlingsarbetet med hög säkerhetsnivå. Vi ska ha lägst den bemanning som finns i tjänstgöringslistorna. Vi ska ha utrymme i schemat för information och överläggningar inom och mellan arbetslag samt för handledning och arbetsplatsträffar. Vi ska ha ma max kapacitetsutnyttjande. (Av flexibilitet-och fle ibilitet-och säkerhetsskäl.) Vi ska ha tid för fysisk träning och att träna insatsberedskap. Varje medlem som råkar ut för allvarligt hot eller våld ska få särskilt stöd och hjälp. Vi ska införa en rökfri Kriminalvård. 12

13 Bra personal- och lönepolitik en nödvändighet Samhället är på väg från en situation av arbetslöshet till en arbetskraftsbrist. Nu gäller det för arbetsgivare att vässa sin personal- och lönepolitik för att kunna behålla och nyrekrytera personal. Vi vet att Kriminalvården kommer att ha ett stort behov av nyrekrytering under många år framöver. Sammantaget står verket inför en stor utmaning att framstå som en attraktiv arbetsgivare i hård konkurrens med andra arbetsgivare. Vi har inte längre råd att slå ut människor från arbetslivet. Inom kriminalvården finns grupper som speciellt bör uppmärksammas. Äldre personal kan ha svårt att hänga med när arbetsbördan och kompetenskraven ständigt ökar samtidigt som arbetsmiljön blir alltmer påfrestande. Nattarbete är ingen patentlösning eftersom det innebär hälsorisker. Vårdaryrket är så påfrestande att personalen måste erbjudas varierade arbetsuppgifter för att orka med jobbet ända fram till pension. En tuffare arbetsmarknad (för arbetsgivaren) kräver kreativa och ofta mer individuella lösningar för att behålla personal. Men det krävs även ett nytänkande för att bredda rekryteringsbasen. Det finns ett nytänkande inom verket som inneburit att betydligt fler kvinnor och även personer med invandrarbakgrund nu jobbar med kriminalvård. Framöver måste vi se ännu mer till kompetens, engagemang och erfarenhet och inte bry oss om vad personen heter eller har för kön. Vårdaryrket har i samband med kontaktmanna- och behandlingsreformen samt en ny organisation succesivt blivit både tyngre och mer kvalificerat. Kompetenskraven skärps och belastningen ökar. Det finns ett utbrett missnöje med lönen som bland annat beror på lönenivån och på osäkerhet om vilka kriterier som gäller vid lönesättning och hur man kan förbättra sin lön. Kriminalvårdsarbete på alla nivåer utvecklas i allt snabbare takt. Arbetsuppgifterna blir både fler och mera kvalificerade. Färre skall utföra fler och svårare uppgifter. Kompetensutveckling för alla är en förutsättning för de nya, mer kvalificerade jobben men även lönesystemet måste utvecklas, anpassas och konkretiseras. Vi måste se till att våra medlemmar får en lönesättning som de förstår och accepterar som rättvis. En löneutveckling som grundar sig på de arbetsinsatser som utförs, på rättvis bedömning av kvalitet, kvantitet och ansvar. Alla arbetsuppgifter har ett värde för verksamheten och måste synliggöras och värderas utifrån det. SEKO ska vara drivande att ta fram kriterier och bedömningsgrunder för en lönesättning som medlemmarna förstår och kan acceptera. Vi tror att ett system för arbetsvärdering kan vara ett bra instrument i sammanhanget och vi vill medverka till att verket tar fram ett sådant. 13

14 Ett annat mål är att verka för att alla medlemmar får del av löneutvecklingen och därmed en reallöneförbättring. Våra mål Vi ska underlätta för personal att jobba kvar när de får småbarn eller närmar sig pensionen genom mer individuella lösningar. Vi ska bredda rekryteringsbasen genom att mer se till kompetens kompetens erfarenhet och engagemang. er Mer kvalificerade arbetsuppgifter ska resultera i högre lön Lönesystemet ska anpassas till modern kriminalvård. et Det ska finnas tydliga kriterier för lönesättning som våra medlemmar kan förstå och acceptera. Alla medlemmar ska garanteras en reallöneförbättring. 14

15 Box Stockholm Telefon Fax Webbadress E-post