Framtiden nu. Rädda Barnens överläkare Kirsi Kettunen: Barnfostran är inte en individuell gren

Transkript

1 Framtiden nu Rädda Barnens överläkare Kirsi Kettunen: Barnfostran är inte en individuell gren 12-åriga Shoma: Jag har en dröm Hjälp till undernärda barn

2 Bästa stödjare VÄRLDEN är nu enligt många mätare en mycket bättre plats att leva i än för femton år sedan, då man lade upp FN:s millenniemål. Mängden människor som lever i extrem fattigdom har till exempel halverats, och antalet barn som inte går i skola har minskat med nästan hälften. Men det finns gott om utmaningar för också de följande femton åren. Aldrig förr har så många människor befunnit sig på flykt undan krig, kriser och förföljelser. Av flyktingarna är hälften barn. Stora människoskaror tvingas också lämna sina hem på grund av fattigdom. Finland har tillsammans med andra stater i världen godkänt nya mål och en handlingsplan för hållbar utveckling. De träder i kraft vid ingången av Förutom människors välfärd uppmärksammar de starkt aspekterna för hållbar miljö och ekonomi. Alla 17 mål har stor betydelse för barns liv. Rädda Barnen är med och förverkligar de nya målen. Vi vill att förutsättningarna för överlevnad skall tryggas för alla barn. År 2030 skall alla barn kunna leva i trygghet samt få inkluderande och rättvis utbildning som är gratis och av god kvalitet. Nu finns det en realistisk möjlighet att avskaffa fattigdomen och lösa många andra stora världsomspännande problem. Trots detta har Finland som många andra utvecklade länder skurit ner anslagen för utvecklingssamarbetet. Det här är ett dilemma för utvecklingsprogrammets finansiering. Förutom finansieringen utgör ojämlikheten en stor utmaning. Vi måste kunna se till att alla omfattas av den positiva utvecklingen. Utvecklingen står inte på en stadig grund om den inte gagnar också de allra fattigaste och mest diskriminerade barnen. Det här gäller både fattiga och rika länder. Tack för att du bryr dig om och är med och hjälper barn i nöd. Tillsammans kan vi förändra världen och förverkliga de nya målen. Inget barn skall lämnas efter. Max Holm ansvarig redaktör Rapporten Framtiden nu skildrar Rädda Barnen rf:s arbete för barn och barnfamiljer i Finland, i landets närområden, i länder som hör till världens fattigaste, samt i regioner där befolkningen hotas eller har drabbats av naturkatastrofer eller konflikter. Rapporten utkommer två gånger årligen, i maj och november. Tryckt på PeFC-certifierat miljövänligt papper. Ansvarig redaktör: Max Holm Medverkande: Max Holm, Markku Juntunen, Salla Huttunen och Eveliina Viitanen. Adress: Forsbyvägen 38, Helsingfors Telefon: E-post: info@raddabarnen.fi Layout: Hannu Karjalainen, Hanemedia Tryckort: Sälekarin Kirjapaino Oy Rädda Barnen, 2015 ISSN Insamlingstillstånd: Polisstyrelsen 2020/2013/2544, gäller för tiden och omfattar hela landet förutom Åland. Rädda Barnen är utrikesministeriets partnerskapsorganisation. I DETTA NUMMER Ledare 3 Vår hjälp når barn i nöd 4-5 Barnfostran är inte en individuell gren 6 Suchika klarade sig igenom både barnarbete och jordbävningen 7 Vårt stöd möjliggjorde Nasirs skolgång 8 Testamente som gynnar de yngsta och de äldsta 9 Hjälp till undernärda barn åriga Shoma: Jag har en dröm 11 Alla vinner på stödfamiljsverksamheten Omslagsbild: Med stöd av givarna hjälper vi barn och familjer som lider av förödelsen efter jordbävningen i Nepal. Också barnet och mamman på bilden fick hjälp efter att deras hem hade förstörts i skalvet. Bild: Paul Byars/Rädda Barnen Insamlingskonton Nordea FI OP FI Rädda Barnen FRAMTIDEN NU

3 Vår hjälp når barn i nöd I världen finns det också i dag 30 miljoner barn som har tvingats lämna sina hem och fly. Flyktvägen för vissa barn till Europa och rentav ända till Finland. De får stöd och hjälp av Rädda Barnen, och vårt arbete skulle inte vara möjligt utan våra givares stöd. INTE ett enda barn borde tvingas ut på en farlig flykt långt bort från sitt hem. Rädda Barnens mål är att alla barn ska få bo i trygghet med sina anhöriga. Vi arbetar för att barn ska få skydd och säkerhet, var de än befinner sig; i flyktingläger, på flykt genom Europa eller i Finland, säger Antti Toivanen, programchef för vårt humanitära bistånd. I konfliktdrabbade länder erbjuder Rädda Barnen bland annat mat, vatten och beskydd åt nödställda barn och familjer. Till exempel människor som har drabbats av kriget i Syrien hjälper vi både i Syrien och i närområdet. Med stöd av finska givare ordnar vi barnomsorg och undervisning åt syriska flyktingbarn i norra Irak. I flyktinglägren har vi inrättat barnvänliga utrymmen och aktivitetscentra för barn och unga. I dem får barnen leka, lära sig och återhämta sig efter sina svåra upplevelser. Vår hjälp når krisdrabbade barn i Europa, också i Finland. Vi inrättar barnvänliga utrymmen i mottagningscentralerna, och våra stödpersoner hjälper barnen att återhämta sig och integreras i vårt land. Barn som kommer utan vårdnadshavare är särskilt utsatta. I samarbete med Migrationsverket grundar vi i Esbo och Uleåborg enheter för minderåriga asylsökande som är utan vårdnadshavare. Rädda Barnens chef för medborgarverksamhet Riitta Kauppinen berättar: Det tar sin tid innan barnen vågar lita på att det är tryggt i Finland och att här inte finns krig. Det är oerhört traumatiskt för barn att komma ifrån sina närmaste under flykten. Barnen längtar efter sina föräldrar. Våra medarbetare och utbildade frivilliga är ett stöd och en trygg punkt för barnen i den svåra situationen. Läs mer: På bilden delar Rädda Barnens Ira Kinnunen ut leksaker och kläder till barn som i september kom till polisstationen i Böle i Helsingfors för att registrera sig tillsammans med sina familjer. Den treåriga irakiska flickan fick en varm kappa av Ira. Bild: Carita Päivänen/Rädda Barnen Rädda Barnen FRAMTIDEN NU

4 Barnfostran är inte en individuell gren Dagens barn blir lyckliga av precis samma saker som förr i världen. Barn har ett grundläggande behov av att någon tar hand om dem. De vill ha en vanlig och trygg vardag, säger vår nya överläkare Kirsi Kettunen. BARNFOSTRAN är inte en individuell gren. Pappan och mamman har precis lika viktiga fostrande roller. I alla tider har också far- och morföräldrarna varit oersättliga för barn. De har mognat och utvecklats som stöd och hjälp genom sin livserfarenhet. Ju svårare barnets relation till föräldrarna är desto större blir den äldre generationens betydelse för barnet. Ibland kan också en trygg vuxen utom familjen få rollen som en pålitlig klippa i barnets liv. Föräldraskapets verktyg Barn har naturligt i sig en inre styrka och tålighet. Det är ändå individuellt hur väl barn uthärdar svårigheter och klarar av problematiska saker. På det här inverkar till exempel arvsanlag, livsmiljö och överlag ren tur i livet. Om ett barn drabbas av svårigheter kan de övervinnas också snabbt ifall föräldrarna är inbegripna i vården av barnet från första början och ifall problemen ännu inte hunnit bli allvarliga. Ibland kan man hjälpa barn genom en svår situation utan att det ens behövs professionell hjälp. Det räcker om man får föräldrarna att handla rätt hemma. Om problemen i familjen däremot har vuxit sig stora behöver också föräldrarna en egen behandlingsprocess. Inom barnskyddet existerar inte bara ett barn. Det handlar om barn och föräldrar. Ett barn kan till exempel gå i terapi i 45 minuter en eller två gånger i veckan. Men resten av tiden bor barnet hemma hos sina föräldrar. Om föräldrarna inte är inbegripna i vårdprocessen blir barnets terapi som en ö, därifrån barnet återvänder hem till 24/7-livet. Och det livet är det inte sagt att terapeuten vet någonting alls om. Det är väldigt mycket jobbigare för alla parter ifall man kommer åt att hjälpa en barnfamilj först genom att barnskyddet aktivt ingriper. Man skulle undvika väldigt mycket mänskligt lidande ifall familjerna kunde söka hjälp och också fick den i tid. Till exempel en stödfamilj kan vara oerhört viktig när föräldrarna har svårt att orka, eller när någon i familjen insjuknar allvarligt. Puberteten är en tid när föräldraskapet växer Puberteten kan kallas föräldraskapets andra växtperiod. Då måste föräldrarna lära sig förhandla med tonåringen. Den unga människan kan vara så sårbar och osäker inom sig att han eller hon inte tål till exempel påträngande frågor. När en ung människa kämpar med problem kan man inleda ett samtal genom att helt enkelt fråga hur han eller hon har det. Ungdomar kan tycka att vuxna överlag är tvivelaktiga. Ungdomar i puberteten ska behandlas respektfullt och som ungdomar, inte som barn. Om tonåringen har problem med till exempel uppförandet eller med rusmedel är det allra viktigaste att föräldrarna lär sig tala med sin tonåring. Man måste kunna prata, hur irri- terande och motsträvig tonåringen än är. Det gäller att avbryta problemspiralen så fort som möjligt. I puberteten är det typiskt att man hellre talar om tråkiga saker med någon annan än föräldrarna. Här är vännerna helt oslagbara. Tillsammans med kompisar har man mycket lättare att möta världen, förstå och bli förstådd. Om en ung människa saknar vänner kan en trygg vuxen bli räddningen. Det kan vara en släkting, granne eller lärare. Även om man träffas sällan leder samtalen den unga vidare och bär genom hela livet. Ungdomen i Finland har aldrig mått så bra som nu. Vårt problem är social olikvärdighet. Det är en stor orättvisa att var femte ung människa riskerar att marginaliseras. Jag som var barn och ung på 70- och 80-talen har upplevt guldåldern i Finland. Då var olikvärdigheten som minst, och alla verkade ha samma möjligheter. Lyckan skapas i vardagen Många föräldrar upplever helt i onödan en press av allt det nya och moderna de skulle kunna skaffa åt sitt barn. Det är inte viktigt. En stor mängd saker och överflöd har ingen betydelse för hur bra ett barn mår. Barn mår bra när alla de grundläggande sakerna i livet fungerar. Dagens barn blir lyckliga av precis samma saker som förr i världen. Barn har ett grundläggande behov av att någon tar hand om dem. De vill ha en vanlig och trygg vardag. 4

5 Kirsi Kettunen Ungdomspsykiater, psykoterapeut Kirsi Kettunen började som Rädda Barnens överläkare i september när Jari Sinkkonen gick i pension. Kirsi är från Tammerfors, hon är 56 år och hon har tre barn. Kirsi har arbetat inom ungdomspsykiatrin sedan mitten av 90-talet. Åren verkade hon som överläkare på Kellokoski sjukhus. Kirsis hobbyer är läsning, uteliv, skidåkning, dans och resor. Bild: Iiro Auterinen 5

6 Suchika klarade sig igenom både barnarbete och jordbävningen Tioåriga Suchika Tamang förlorade sitt hem i jordbävningen i Nepal den 25 april. Tillsammans med våra givare hjälper vi barn och familjer, som drabbades av förödelsen efter jordbävningarna, att återhämta sig och återgå till vardagen. Suchika med sin mamma och sin bror. Barn och familjer som drabbades av jordbävningen i Nepal kommer ännu länge att behöva hjälp med att bygga upp sin tillvaro. Bild: Shanti Shrestha/Rädda Barnen ker. De såg också till att Suchika kunde återvända hem till sina föräldrar. Suchika fick med stöd av oss en skoluniform samt skrivmaterial, och hon kunde börja i skolan. Hemma får jag vara med mamma, och jag blir inte hela tiden utskälld, som då jag jobbade i restaurangen, säger Suchika. Suchika fick åter uppleva svåra tider när den förödande jordbävningen drabbade Nepal den 25 april människor dog i katastrofen och över byggnader skadades eller förstördes. Suchikas hem förstördes totalt. Hon förlorade också sin farmor. För tillfället bor familjen i en temporär boning. Efter jordbävningen tog det tio dagar innan Suchika vågade gå in i tältet som fungerade som nödinkvartering. Därför sov vi utomhus. Hon var så rädd för ett nytt skalv, berättar Suchikas mamma Asamaya Tamang. SUCHIKA Tamang sattes i arbete som åttaåring eftersom hennes fattiga föräldrar inte kunde livnära alla sina tre barn. Suchika arbetade i en restaurang i huvudstaden Katmandu, långt hemifrån. Föräldrarna hoppades att flickan skulle få mat där. Arbetsdagarna i restaurangen var långa och Suchika längtade hem. Det är kallt på vintern, och då var det svårt att diska i kallt vatten. Då ville jag åka tillbaka hem och jag önskade att det inte skulle komma kunder till restaurangen mer, berättar Suchika. Suchikas önskan om hemkomst gick i uppfyllelse när våra medarbetare och representanter för barnskyddskommittén som vi hade grundat i hennes hemby berättade för hennes föräldrar om barnarbetets ris- Vårt arbete i Nepal fortgår Rädda Barnen började dela ut nödhjälp till familjerna genast efter jordbävningen. Med våra givares stöd hjälper vi barn och familjer, som drabbades av förödelsen efter jordbävningarna, att klara sig och återgå till vardagen. Rädda Barnens katastrofhjälp har nått över en halv miljon människor i Nepal. Av dem är barn. Vi har bland annat hjälpt familjer att skaffa mat och hushållsförnödenheter. Dessutom har vi sett till att nödställda människor har fått tillgång till rent vatten, och vi har förbättrat hygieniska och sanitära förhållanden. Vi har stött barnen i återhämtningen och vi har delat ut skolmaterial till dem. Vi bygger också nya skolor. Det är viktigt att också fortsätta med arbetet som vi gjorde i Nepal före jordbävningen. Även i fortsättningen hjälper vi extremt fattiga familjer att få bidrag och stöd för till exempel barns skolgång och familjens matförsörjning. Vi också förstärker barnskyddet och informerar familjer om barnets rättigheter och barnarbetets risker. Vårt mål är att inte ett enda barn ska behöva arbeta med tunga och farliga uppgifter i omänskliga arbetsförhållanden. 6 Rädda Barnen FRAMTIDEN NU

7 Vårt stöd möjliggjorde Nasirs skolgång I fattiga länder blir skolgången ofta mycket kort för barn med funktionshinder. Etiopiska Nasir har haft tur, för med vårt stöd kommer han att kunna gå ut skolan tillsammans med sina vänner. Nasir klarar sig bra i skolan, och han vet också redan vilket yrke han vill ha. 13-ÅRIGA Nasir Menana bor i distriktet Alaba i Etiopien. Han är det fjärde barnet i familjen med åtta barn. Nasirs fötter skadades vid födseln. Nasir fick börja i skolan när vi tillsammans med lokalsamhället och undervisningsväsendet anpassade hans byskola för barn med funktionsnedsättning. Tidigare var skolgången en omöjlighet för Nasir, för skolan saknade anpassade läromedel och hjälpmedel som han behövde och man kunde inte heller röra sig obehindrat på skolans område. Nu är Nasir en ivrig sjundeklassare som vill klara sig bra i skolan och komma framåt i livet. Jag vill bli lärare när jag blir stor. Jag går alltid gärna till skolan. Om jag är sjuk och måste bli hemma blir jag orolig, säger Nasir. Det är inte bara för studiernas skull Nasir trivs bra i skolan, han har också fått mycket stöd av både skolkamrater och lärare. Vi undanröjer hinder för skolgång När det gäller barn med särskilda behov i fattiga regioner finns det många hinder för skolgången. Avstånden är långa och skolorna saknar hjälpmedel för funktionshindrade barn. Också attityder samt lärarnas bristande kunskap i att undervisa barn med specialbehov kan sätta käppar i hjulet för dessa barn. Med stöd av våra givare får allt fler barn med funktionshinder gå i skola i Etiopien. Tillsammans med lokalsamhällen och undervisningsväsendet bygger vi daghem och förskolor, rustar upp grundskolor och förbättrar undervisningen som ges i dem. Vi verkar i Alaba, Ankober och Adama samt i huvudstaden Addis Abeba. Med vårt stöd installerar man bland annat ramper i skolorna för att barn i rullstol ska kunna ta sig till klassrummen. Också lärarna får utbildning och lär sig att bättre bemöta barnens specialbehov. Dessutom skaffar vi hjälpmedel till skolorna, som hörapparater och teckenspråksordböcker. Vi motarbetar fördomar Rädda Barnen arrangerar kampanjer i Etiopien för funktionshindrade barns rättigheter. Till exempel på Afrikanska Barns Dag den 16 juni uppträdde skolornas elever på olika håll i staden Adama med sånger på teckenspråk. Det är viktigt att människor får rätt information om funktionshinder, för då blir de av med fördomar och rädslor. Lokalbefolkningen kan under led- Nasir började gå i skola tack vare vårt stöd. Bild: Dagnachew Melese/Rädda Barnen ning av våra samarbetspartner bland annat bekanta sig med hur funktionshindrade barn lever i rehabiliteringscentrer. Över sju tusen barn går i skolor som stöds av Rädda Barnen. Av barnen har 127 särskilda behov. Dessutom går nästan tusen barn i daghemmen som vi har byggt eller rustat upp. Förskolorna som verkar i daghemmen ger barnen en bra start för grundskolan och också för hela deras framtid. Tillsammans med våra givare ger vi funktionsnedsatta barn som Nasir en möjlighet att leva likvärdiga med andra barn. Rädda Barnen FRAMTIDEN NU

8 Testamente som gynnar de yngsta och de äldsta Kalle och Liisa vill genom sitt testamente hjälpa medmänniskor i livets början och i livets slut. För dem är testamentet ett ställningstagande för de saker i livet som har varit viktiga för dem. JAG kommer från en liten ort, och där tog man tillsammans hand om barnen. Grannar, släktingar och arbetskamrater hjälpte till med att fostra barnen. Jag minns särskilt min mormors godhet. När hennes syster dog tog hon hand om alla systerns fyra barn, eftersom barnens far jobbade på hyggen i skogen i veckorna. Mormor var kokerska i den lilla byskolan, och efter arbetsdagen blev hon ofta kvar i skolan för att hjälpa de barn som hade fått bakläxa, berättar Liisa. Liisa och Kalle har inga egna barn, men ändå de har inte levt utan barn. Tvärtom, hos dem har barn till släktingar och grannar stortrivts. Liisa berättar: Det har varit roligt att vara till nytta, hjälpa till med läxorna, föra barnen till deras hobbyer och hämta dem från skolan. Barnen har gett oss så mycket glädje och vi har lärt oss allt möjligt. Ett av grannbarnen lärde mig Illustration: istockphoto rentav att åka rullskridsko. Kalle anser att trygghet är det viktigaste som vuxna kan ge barn. Han tycker att det också är väsentligt att barn får vara sig själva. Det mest givande med att hjälpa är det förtroende som barnen och deras föräldrar har fått för oss. Årtiondena har gått, men grannarnas barn håller fortfarande kontakt med oss, och vi delar sorg och glädje med dem. Det är också roligt att vi nu får fortsätta som extra mormor och morfar åt deras barn, säger Kalle. Mest sörjer jag över splittrade familjer och fall där föräldrarna inte bryr sig om sina barn tillräckligt mycket. Det finns barn som måste bära ansvaret för sina småsyskon och för hushållsarbetet hemma, då föräldrarna inte klarar av det på grund av sina problem. Det är sorgligt. Jag är också förskräckt över ungdomars drogmissbruk, säger Liisa och fortsätter: Vi beslutade att hjälpa människor i livets början och livets slut. Därför gjorde vi upp ett testamente till förmån för dels Rädda Barnens barnskydd och dels äldreomsorgen. Barndomen och ålderdomen är skeden i livet när man behöver hjälp. Då är ett humant och värdigt liv ofta beroende av andra människor. Att skriva testamente blev en lättnad för Kalle och Liisa. Kalle berättar: En stor del av finländarna har det bra. Också därför är det viktigt att hjälpa medmänniskor som har det svårt. Man behöver inte äga miljoner för att ett testamente ska vara till nytta. Man kan testamentera också en liten del av sin egendom till välgörenhet. Det är tanken som är viktig och viljan att hjälpa, att vara delaktig. För vi har inga barn, och det går bra för alla våra närmaste. Liisa är helt av samma åsikt: Det kändes mycket bra när vi hade fått testamentet skrivet. Nu är det gjort, och vi behöver inte längre fundera på saken. Och det var så enkelt att upprätta testamentet tillsammans med juristen. Det handlar inte bara om materiella ting. Testamentet är också för kommande generationer ett ställningstagande för de ärenden som har varit viktiga i livet. Testamentet är ett värdeval. Mera information om testamentsgåvor: eller Markku Juntunen tfn Rädda Barnen FRAMTIDEN NU

9 Hjälp till undernärda barn Rädda Barnen stöder vården av undernärda barn i 54 vårdcentraler i Burkina Faso. Med vårt stöd förbättras näringstillståndet för över hundratusen barn under fem år. Vi ser också till att mammorna har tillräckligt med möjligheter att väl hemma ta gott hand om sina barn. VÅRT arbete i Burkina Faso minskar sjukdomar och dödlighet för barn under fem år. Det centrala i vårt arbete är förebyggandet och behandlingen av både undernäring och diarrésjukdomar. Vi har arrangerat stora kampanjer i regionen Kaya för att göra det lättare att upptäcka undernäring hos barn. De svårast undernärda barnen vårdas först på en sjukhusavdelning som Rädda Barnen upprätthåller. Efter det fortsätter vården i hälsooch näringscentraler, där näringstillståndet följs upp genom bland annat vägning. Vi ger handledning till mammor i näringsfrågor för att undvika att barnets tillstånd åter försämras efter behandlingen då barnet återvänder hem. Vi förbättrar också de sanitära förhållandena i byarna i regionen Kaya, och vi ger hygienhandledning. Utöver det här ger vi de allra fattigaste familjerna extra stöd som fjäderfä för att trygga deras försörjning. Vårt arbete i Burkina Faso är möjligt tack vare stödet från våra givare, Europakommissionens kontor för humanitärt och civilt bistånd ECHO, Finlands utrikesministerium och Storbritanniens departement för utvecklingssamarbete. Bilder: Eeva Johansson/Rädda Barnen Rädda Barnen FRAMTIDEN NU

10 12-åriga Shoma: Jag har en dröm Shoma Akhter, som bor i Bangladesh, riskerade att drabbas av ett hårt öde som barnarbetare, men med stöd av oss fick hennes mormor möjlighet att hjälpa flickan. SHOMAS föräldrar hade inte råd att betala sin dotters terminsavgifter och därför måste Shoma avbryta sin skolgång. Pappan hade för avsikt att skicka iväg sin dotter för att arbeta som hembiträde, men mormor räddade Shoma från barnarbetet. Shomas pappa trodde inte på utbildning av flickor, och föräldrarna Jag har en dröm om att inte ett enda barn ska behöva leva i elände, utan att alla barn ska få gå i skola. Bild: Khalid Hussain Ershad/Rädda Barnen hade inte heller råd att låta dottern gå i skola. Shomas mamma ville ändå att Shoma skulle få en bättre framtid, och därför kom hon med flickan till mig, berättar mormor Rahima Akhter. Rädda Barnens medarbetare berättade för mormodern att det fanns en möjlighet för Shoma att börja i den avgiftsfria byskolan som Rädda Barnen hade grundat med stöd av givarna. Vi hjälpte också mormodern att få statligt matbidrag. Nu har Shoma fullt upp med sin skolgång samt verksamheten i klubben för barns rättigheter. I klubben sätter barnen bland annat upp pjäser som handlar om barnets rättigheter. Pjäserna behandlar problem som barn stöter på, som barnarbete, våld i hemmet och barnäktenskap. Målet är att öka de vuxnas förståelse och vilja att hjälpa barn. Tack vare våra givare har Shoma och andra barn i fattiga familjer möjlighet till utbildning samt en väg ut ur fattigdomen. Jag har en dröm om att inte ett enda barn ska behöva leva i elände, utan att alla barn ska få gå i skola. Jag önskar att jag som vuxen kan bli en lärare som gör sina elever till goda medborgare, säger Shoma. Hjälp till barn i fattiga familjer Bangladesh är ett av världens fattigaste länder. Där finns många barn som på grund av fattigdom inte kan gå i skola. Rentav vart femte barn avbryter sin skolgång. Många barn i fattiga familjer arbetar i stället för att gå i skola. Barnarbete kan skada barns hälsa och utveckling. Barn som arbetar blir ofta också misshandlade. Omkring barn går i byskolorna som Rädda Barnen har grundat. Många är före detta barnarbetare. Och i barnrättsklubbarna som vi stöder lär sig omkring barn hur de ska försvara sina rättigheter. Beställ Rädda Barnens julkort för ett välgörande ändamål: eller ring Pelastakaa Lapset TULEVAISUUS UUSIKSI

11 Alla vinner på stödfamiljsverksamheten Redan efter det första mötet visste vi att det här är vår grej. Vi vill hjälpa de här barnen och deras familj. Känslan när man vinner ett barns förtroende är obeskrivligt fin, säger Carita i stödfamiljen. CARITA och hennes man Ryan har fungerat som stödfamilj i nästan tre år. Deras stödbarn är en sjuårig pojke och en tioårig flicka. Ryan är från Kanada och hans modersmål är engelska. I början var hans finska ganska knagglig, men i lekarna med barnen blev den allt bättre. Barnen tycker det är roligt att rätta min finska och lära mig hur det ska låta. Jag minns när jag i början läste serien Musse Pigg för pojken. Han var bara fyra år då men rättade redan det jag sade, berättar Ryan. Vi bor i Hangö, där det är nära till både skog och hav. Vi plockar bär och svamp med barnen. Om höstkvällarna går vi ner till stranden och tittar på stjärnhimlen. Vi har en egen trädgård där barnen sätter potatis och planterar egna ärter. De tycker det är roligt att ta med sig hem ärter och potatis som de själva har odlat. Barnen är alltid helhjärtat med: Barnen har också lärt känna våra vänner och släktingar. De pratar med Ryans föräldrar genom att visa sina leksaker och teckningar i Skype. Det gör inget att de saknar ett gemensamt språk, säger Carita och tilllägger: Redan efter det första mötet visste vi att det här är vår grej. Vi vill hjälpa de här barnen och deras familj. Känslan när man vinner ett barns förtroende är obeskrivligt fin. Av barnen har flickan alltid varit blygare, men vartefter tilliten växte kom hon allt mer ut ur sitt skal. Vi gör fotoalbum av våra gemensamma veckoslut och ledigheter, och barnen tycker om att bläddra i dem. Tidigare frågade flickan aldrig om vi kunde göra samma saker nästa år igen. Nu litar hon på att vi finns kvar i hennes liv också nästa år, och hon har börjat berätta vad hon önskar sig. Förra sommaren besökte vi en gård med hästar, och nu planerar hon redan att vi ska göra samma sak också i sommar. Det tog ett tag innan Ryan och Carita insåg vilken betydelse deras hjälp faktiskt har. Vi hjälper verkligen barnen och hela familjen att klara sig bättre. Barnens mamma berättade när vi senast träffades hur viktig vår hjälp har varit för henne. Hon sade att hon inser hur mycket hjälpen betyder när hon lyssnar till barnen och ser hur mycket de väntar på att få komma till oss igen, säger Ryan och tillägger: Att vara stödfamilj är bara en del av vårt liv, men för barnen har det mycket stor betydelse. Vi hoppas att vi alltid får vara en del av de här barnens liv, även om familjen småningom inte längre behöver hjälp av en stödfamilj. I stödfamiljsverksamheten är det västentligt att man hjälper familjerna i tid. Jag jobbar som familjeterapeut och vet att ett tidigt stöd till familjerna är effektivt, för då hinner problemen inte växa sig för stora. När jag i Kanada berättade om stödfamiljsverksamheten blev de helt begeistrade. Ingen hade hört om något sådant tidigare. De önskade att en sådan stödform också skulle finnas i Kanada, berättar Carita. Läs mer eller beställ en broschyr om stödfamiljsverksamheten: eller ring Vi hoppas att vi alltid får vara en del av de här barnens liv. Rädda Barnen FRAMTIDEN NU

12 SKÄNK JULSTÄMNING TILL BARN I VÅRT LAND Mängden barn som behöver hjälp har på grund av den ekonomiska recessionen ökat oroväckande i Finland. Rädda Barnens stödfamiljer ger familjer hopp och hjälper dem att orka genom svåra tider. För till exempel 30 euro får ett barn tillbringa en dag hos sin egen stödfamilj. Du kan ge en gåva genom att ringa numret (20,11 + lna) eller genom att betala in en summa på insamlingskontot FI , skriv då stödfamilj som meddelande. Insamlingstillstånd: Polisstyrelsen 2020/2013/2544. I kraft i hela Finland förutom Åland.