Mongoliet Ulan Bator. Återrapport 2/2017 ÅTERRAPPORT 2/2017 MONGOLIET ULAN BATOR

Transkript

1 Mongoliet Ulan Bator Återrapport 2/2017

2 Tack för att ni ger barn och unga i Mongoliet en bättre framtid! I SOS barnby och ungdomsboende i Ulan Bator bor för närvarande 109 barn och unga. De flesta av dem har förlorat sina föräldrar, eller har av andra anledningar inte möjlighet att bo tillsammans med sin familj. Under året har tio barn kommit till barnbyn och sju barn har kunnat återförenas med sin biologiska familj. Det familjestärkande programmet i området ger stöd till familjer som riskerar att splittras. De får möjligheter till hälso- och sjukvård, yrkesutbildning, psykologstöd och ekonomiskt stöd för att till exempel renovera sitt hus eller att barnen ska kunna gå i skolan. När nya barn kommer till byn eller skrivs in i det familjestärkande programmet, upprättas personliga utvecklingsplaner för att möta varje barns specifika behov. Alla har en egen bakgrund och historia, men gemensamt för dem alla är att de inte har fått sina rättigheter och behov tillgodosedda. Därför är det vanligt att barn som kommer till verksamheten är utåtagerande och bär på mycket sorg och ilska. SOS Barnbyars personal har stor kunskap och erfarenhet inom området, och de fortsätter med engagemang att hjälpa varje individ på bästa möjliga sätt. Varmt tack för att ni är med och ger barn och unga i Mongoliet en bättre framtid. Vårt arbete hade inte varit möjligt utan er och andra givare!

3 Foto: SOS Arkiv. En barnbymammas engagemang Tuvshinzaya är en av de hängivna barnbymammorna som arbetar i SOS barnby Ulan Bator. Hon arbetade tidigare som barnsjuksköterska, men sökte sig till SOS Barnbyars verksamhet för att vara med och göra skillnad för barn som lever i ensamhet och utsatthet. Idag är hon mamma åt sju; den yngsta är bara ett år gammal medan den äldsta är 22. Hennes yngste son, Munkhbayar, kom till barnbyn när han bara var sex månader gammal. Pojken var undernärd och led av magsmärtor, men med sin barnbymammas omsorg vände situationen, och han började må allt bättre. Barnen som bor hos Tuvshinzaya kommer alla från mycket svåra bakgrunder, och flera hade i början svårt att anpassa sig till livet i barnbyn. Med tålamod, samtal och nära samarbete med lärare och andra medarbetare, har Tuvshinzaya kämpat för att hjälpa barnen och ge dem alla en varm och lycklig barndom.

4 Foto: SOS Arkiv Nu går Namuun på universitetet Namuun är 18 år gammal. Hon föddes i Ulan Bator 1999, och bodde tillsammans med sina biologiska föräldrar under sina första år i livet. När hennes mamma gick bort efter en tids sjukdom, hamnade hennes pappa i ett svårt alkoholmissbruk och övergav sin dotter. Namuun hade ingenstans att bo, och togs om hand av sin 72-åriga mormor. Men mormoderns ålder och livssituation gjorde att flickan inte kunde stanna, och Namuun fick då komma till barnbyn i Ulan Bator, där hon fick ett nytt hem och en familj. Hon flyttade in till sin nya barnbymamma, Oyunjav, och fick flera nya syskon. Sammanlagt är de åtta i familjen. Namuun har haft en trygg uppväxt. Hon har gått ut gymnasiet och börjat på universitetet, med drömmen om att bli läkare i framtiden.

5 Foto: SOS Arkiv Det familjestärkande programmet gör skillnad Tsetsegmaa och hennes familj bodde tillsammans i en liten jurta, ett tältliknande hem som traditionellt sett används av nomadfolk i Mongoliet och andra delar av Centralasien. I det lilla hemmet, som både var slitet och trasigt, trängdes Tsetsegmaa, hennes föräldrar och två små barn. Pappan i familjen hade gått bort och mamman hade inget arbete. Morföräldrarnas pension var det enda som försörjde familjen, och ofta hade de inte råd med mat för dagen. När familjen fick hjälp av SOS Barnbyars familjestärkande program i Ulan Bator kunde den äldste pojken, Tsolmon, börja i förskolan. Jag hade alltid önskat mig att ha färgpennor och ritpapper, men mamma hade inte råd. Istället brukade jag använda en pinne för att rita i sanden. När jag fick ritmaterial av socialarbetarna på SOS Barnbyar kunde jag äntligen rita på papper, säger Tsolmon. Tsetsegmaa visade ett intresse för sömnad, och genom programmet fick hon gå en sömnadsutbildning. Hon lärde sig att sy kläder och andra textilier till hemmet, och genom ett samarbete med de sociala myndigheterna fick hon ett arbete.

6 Så förverkligar vi FNs mål för hållbar utveckling 2015 antog FNs medlemsstater en plan för en hållbar framtid. En ambitiös strategi med 17 delmål som ska utrota extrem fattigdom, minska ojämlikhet och orättvisor och att lösa klimatkrisen i världen till år För SOS Barnbyar är de här målen en bekräftelse på att vi är på väg mot rätt håll. Våra verksamheter jobbar mot alla målen men delmålen 1, 3, 4, 8, 10, 16 och 17 har en extra tydlig koppling till SOS Barnbyar. Ni som givare är bland annat med och stödjer mål 1, 4 och Fattigdom är det allra vanligaste skälet till att barn överges. Alla insatser vi gör syftar till att barn och familjer långsiktigt ska kunna försörja sig och av egen kraft skapa en bättre framtid. 4. Utbildning är en förutsättning för att skapa en bättre framtid. SOS Barnbyar stödjer skolor och utbildning, och på platser där utbildningsmöjligheter saknas, driver vi egna skolor. Målsättningen är att skolorna på sikt ska drivas av lokalsamhället. 16. Barn som lever i utsatthet löper stor risk att drabbas av våld och övergrepp. Genom att stödja enskilda barn och familjer men också hela lokalsamhällen hjälper vi till att skapa fredliga och inkluderande samhällen