Hälsa och samhälle UNG OCH TANKLÖS EN LITTERATURSTUDIE OM PÅFÖLJDSSYSTEMET FÖR UNGA LAGÖVETRÄDARE LINN PERSDOTTER DALIA MAHDI

Transkript

1 Hälsa och samhälle UNG OCH TANKLÖS EN LITTERATURSTUDIE OM PÅFÖLJDSSYSTEMET FÖR UNGA LAGÖVETRÄDARE LINN PERSDOTTER DALIA MAHDI

2 YOUNG AND THOUGTHLESS A LITERATURE REVIEW OF THE PENALTY SYSTEM FOR YOUNG OFFENDERS LINN PERSDOTTER DALIA MAHDI Författare 1/Persdotter, LP Linn & Författare 2/Mahdi, DM Dalia. Ung och Tanklös. En litteraturstudie om påföljdssystemet för unga lagöverträdare. Examensarbete i kriminologi 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för hälsa och samhälle, Ung och tanklös är en litteraturstudie som handlar om påföljdssystemet för unga lagöverträdare. Den ger en översikt över dagens påföljdssystem samt en historisk tillbakablick inom lagstiftningen och åtgärderna kring unga lagöverträdare i Sverige. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dagens samhälle hanterar unga lagöverträdare. Varför ser vårt påföljdssystem ut som det gör? Tyngdpunkten i arbetet ligger på utvecklingen av påföljderna samt att det har gått från straff till ett mer behandlingsinriktat samhälle. Uppsatsen tar även upp sluten ungdomsvård och hur straff och behandlig förenas på institutionerna. De resultat som framkommer i uppsatsen är att de behandlingsmetoder som visat sig vara effektiva för gruppen unga lagöverträdare är Kognitiv beteendeterapi baserade program och familjebaserade insatser. De insatser som visats fungera bättre än andra utmärks genom att de inriktar sig på att påverka den unges sätt att tänka, känna och bete sig. Det innebär att det är mer effektivt att ge den unge någon typ av kvalificerad behandling utöver en juridisk påföljd. Uppsatsen visar även en utveckling av olika slags påföljder för unga lagöverträdare eftersom olika straffteorier har tillämpats genom tiden. Samt hur samhällets åtgärder för unga lagöverträdare förändrats. Nyckelord: Institutioner, Sluten ungdomsvård, Straff och behandling, Påföljdssystemet, Unga lagöverträdare 2

3 FÖRKORTNINGAR INLEDNING... 7 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 8 AVGRÄNSNINGAR... 8 DISPOSITION VIKTIGA BEGREPP... 9 BEGREPPET UNGDOM... 9 BEGREPPET BROTT METOD OCH DATA BAKGRUND LAGSTIFTNINGENS FRAMVÄXT STATISTIK ÖVER UNGDOMSBROTTSLIGHET Typiska ungdomsbrott Ålder och kön Ungdomar döms inte som vuxna lagöverträdare Kriminalstatistik TEORI STÄMPLINGSTEORIN MICHEL FOUCAULT ÖVERVAKNING OCH STRAFF STRAFFTEORI Individual prevention Allmänprevention Vedergällning "Öga för öga, tand för tand" LAGSTIFTNINGEN SOCIALTJÄNSTEN LAGEN MED SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM VÅRD AV UNGA LVU LAG MED SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM UNGA LAGÖVERTRÄDARE LUL LAG OM VERKSTÄLLIGHET AV SLUTEN UNGDOMSVÅRD LSU FORSKNINGSRESULTAT HÄKTAD ELLER OMEDELBART OMHÄNDERTAGEN? EN STUDIE OM AKUTA FRIHETSBERÖVANDEN AV UNGA LAGÖVETRÄDARE JERZY SARNECKI UPPFÖLJNING AV 12 VÅRDEN INSATSER FÖR UNGA LAGÖVETRÄDARE. EN SYSTEMATISK SAMMANSTÄLLNING AV ÖVERSIKTER OM ÅTERFALL I KRIMINALITET PÅFÖLJDER FÖR UNGA LAGÖVERTRÄDARE HISTORISK TILLBAKABLICK

4 DE MODERNA PÅFÖLJDERNA PÅFÖLJDER UTAN PLACERING ANDELEN SOM DÖMS TILL VÅRD HAR ÖKAT VÅRDPLANERNA HAR BLIVIT BÄTTRE OM VÅRDPLANEN INTE FÖLJS STATENS INSTITUTION VÅRD OCH BEHANDLING ADOLESCENT DRUG ABUSE DIAGNOSIS ADAD BEHANDLINGSMETODER FUNGERAR BEHANDLINGSMETODERNA? STRAFF OCH BEHANDLING STRAFFTID FRÅN STRAFF TILL ETT MER BEHANDLINGSINRIKTAT SAMHÄLLE UNGDOMARNAS SYN PÅ INSTITUTIONEN PERSONALENS SYN PÅ INSTITUTIONEN DISKUSSION OCH SLUTSATS REFERENSER

5 FÖRKORTNINGAR BrB Brottsbalken (1962:700) Brå Brottsförebyggande rådet LUL Lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare LSU Lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård LUL Lagen (1964:167) om särskilda bestämmelser för unga lagöverträdare LVM Lagen om särskilda bestämmelser om vård av missbrukare LVU Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Prop. Regeringens proposition SoL Socialtjänstlagen (2001:453) SOU Statens offentliga utredningar SiS Statens institutionsstyrelse Lag (1998:620) Lag (1998:621) Lag (2002:445) Om belastningsregister Om misstankeregister Om medling vid anledning av brott 5

6 I samhällsdebatten finns en påfallande kluvenhet i synen på ungdom: den ses som både hot och löfte. Det som utmärker ungdomen i positiv bemärkelse, att det är den samhällsgrupp som befinner sig närmast den ständigt pågående samhällsförändringen, har alltså ofta sin tydliga motpol i att den samtidigt får symbolisera det problematiska med samhällsomvandlingen. Den negativa bilden av ungdomens livsstil leder till en sammankoppling av ungdom, avvikande beteende och brottslighet. Ungdomsbrottslighet blir därmed ett begrepp som uttrycker mer än att det är brott som begås av unga individer (brott som begås av vuxna går i regel inte under beteckningen vuxenbrottslighet). 1 1 Estrada, F & Flyghed, J (2001) Den svenska ungdomsbrottsligheten sid 9 6

7 1 INLEDNING Brott som begås av barn och ungdomar väcker oftast starka känslor. År 2007 misstänktes cirka personer i åldern år för brott mot brottsbalken. Enligt kriminalstatistiken är ungdomar därmed den mest aktiva åldersgruppen i samhället 2. Ungdomsbrottslighet är idag ett väldigt omdiskuterat begrepp. Det förs med jämna mellanrum heta diskussioner i media om ungdomars lagöverträdelse. Intrycket vi får är att det hela tiden expanderas och utvecklas till ett samhällshot. Man ser dessa ungdomar som ett ökande problem och som är i stort behov av åtgärder. En annan vinkel massmedia använder sig av är att de listar upp vilka brott ungdomarna gjort och sedan berättar vad straffet blev. Detta leder till de olika debatterna om ungdomsbrottslighet och att rättsystemet för unga lagöverträdare borde utvecklas. Det är många som tycker att påföljderna för unga lagöverträdare är för milda. Antalet dömda ungdomar per år som får påföljden vård inom socialtjänsten har ökat sedan början av 1980-talet, från cirka 500 till 2657 stycken år Till och med de dömda som överlämnas till vård har ökat en del, från 45 procent år 1999 till 48 procent år Ungdomar i åldern år avser den främsta ökningen, drygt 90 procent. Av de åringar som dömdes för brott år 2004, var det närmare hälften som överlämnades till vård inom socialtjänsten 4. Ungdomar anses vara mer känsliga för påverkan än vad vuxna är, på grund av att unga människor har en outvecklad ansvarsförmåga, de har svårare för att motstå grupptryck och kontrollera aggressiva impulser än vuxna. Psykologiskt är unga människor känsligare för bestraffning. Att bli vuxen är en inlärningsprocess där olika roller prövas. Bestraffa en ung människa kan störa denna inlärningsprocess. Därför ligger det i samhällets intresse att inte förhindra unga människors mognadsprocess med en alltför repressiv straffrättspolitik 5. Därför har man i lagen tagit hänsyn till detta i påföljderna för unga lagöverträdare. Tanken med denna litteraturstudie är att försöka få kunskaper om hur rättssystemet resonerar kring unga lagöverträdare. Vad betyder egentligen ungdomsvård? Vilka påföljder finns det? Vilka behandlingsmetoder finns det för unga lagöverträdare? Vår mening med denna uppsats är att följa tidslinjen för åtgärderna kring unga lagöverträdare. 2 Brottsförebyggande rådet Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Ungdomsbrottslighet Rapport 2008:23 sid Brottsförebyggande rådet Vård för unga lagöverträdare Socialtjänstens insatser Rapport 2005:13 sid Brottsförebyggande rådet Vård för unga lagöverträdare Socialtjänstens insatser Rapport 2005:13 sid Jareborg, N & Zila, J (2007) Straffrättens påföljdslära sid 147 7

8 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dagens samhälle hantera unga lagöverträdare. Varför ser vårt påföljdssystem ut som det gör? Vad säger det om vår syn på ungdomsbrottslighet och hur hanterar vi problemet? Tyngdpunkten i vårt arbete kommer att ligga på utvecklingen av påföljderna samt hur straff och behandling kombineras. Avsikten är även att undersöka vilka lagar som tillämpas för unga lagöverträdare. För att uppsatsen ska närma sig syftet har vi valt att arbeta med följande frågeställningar: Har samhällets åtgärder för unga lagöverträdare förändrats? Hur ser dagens påföljdssystem ut för unga lagöverträdare? Hur förenar den slutna ungdomsvården straff och behandling? AVGRÄNSNINGAR Ungdomsbrott är en fråga som kan diskuteras länge och utan tvivel måste begränsningar göras. För att arbetet inte ska bli allför omfattande koncentreras arbetet på påföljderna, vilka behandlingsmetoder som finns på de olika institutionerna och på gruppen unga lagöverträdare. Vårt arbete kommer främst att inriktas på de delar som har betydelse för unga lagöverträdare. Vi har därför inte tänkt fördjupa oss i varför ungdomar begår brott. Dessutom tänker vi inte gå djupare in på LVU eftersom denna lag tillämpas mest för miljöfall och missbruk. Med miljöfall menas att en ungdom har dåliga förhållanden hemma. När begreppen ungdomar och unga lagöverträdare i fortsättningen används är det personer i åldern 15 till 21 år som åsyftas. Denna uppsats fokuserar på de unga lagöverträdarna som fyllt 15 år, som enligt svensk lag är straffmyndiga. DISPOSITION Uppsatsen inleds med att förklara vad begreppen ungdom och ungdomsbrott betyder. Efter detta kommer vår metod del. Här förklarar vi hur arbetet med uppsatsen har gått till väga. Fjärde delen i uppsatsen är en historisk tillbakablick där vi beskriver lagarna och deras uppkomst. Där kommer vi även att ta upp statistik över ungdomsbrottslighet. Därefter går vi över till vår teori del, där vi tar upp tre teorier som är relevanta för våra frågeställningar. I sjätte delen i uppsatsen redogör vi kortfattat för läsaren vilka lagar som tillämpas för unga lagöverträdare. I vår sjunde del av uppsatsen sammanfattar vi tre olika forskningsresultat. Huvuddelen av vår uppsats ligger under åttonde till fjortonde delen. Åttonde och nionde delen innehåller en grundlig genomgång om vilka påföljder som fanns förr och vilka påföljder som finns idag för unga lagöverträdare. I tionde delen redogör vi bland annat för unga som får påföljden vård. I elfte delen redogör vi om Statens institutionsstyrelse och Adolescent drug abuse diagnosis, samt beskriver vi några av de behandlingsmetoder som används på institutionerna. Vi går sedan in på vad forskningsresultat kommit fram till angående behandlingsmetoderna som används. I trettonde delen redogör vi bland annat om hur institutionerna förenar straff och behandling. Uppsatsen avslutas med diskussion och egna reflektioner. 8

9 2 VIKTIGA BEGREPP BEGREPPET UNGDOM Ungdomsperioden är en livsfas mellan barndom och vuxenhet som inte avgränsas åldersmässigt. Den fysiologiska och biologiska avgränsningen menar att ungdomsperioden är den tid då individen genomgår puberteten. Puberteten brukar inträffa vid års ålder 6. Psykosociala avgränsningen är perioden då individen utvecklar sin självbild och identitet. Oftast börjar det vid 11 års ålder och avslutas vid 20 års ålder. En avgränsning kan också göras utifrån sociala kriterier. När den unge frigör sig från sin familj och försörjer sig själv 7. Rätten att hållas ansvarig för sina brottsliga handlingar är vid 15 års ålder i Sverige. BEGREPPET BROTT I BrB 1:1 om brott och brottspåföljder definieras brott på följande sätt: "Brott är en gärning som är beskriven i denna balk eller i annan lag eller författning och för vilken straff som sägs nedan är föreskrivet."(brb 1:1) 8 Vad som är brott enligt lagen och vem som är brottsling avgörs av samhällets struktur och de värderingar som förknippas med denna och de lagstiftningar som tillkommit genom politiska beslut. Handlingar som av lagen belagts med negativa straffåtgärder är dock den enda hållbara definitionen av brott 9. Vad som anses med begreppet brott förändras genom olika århundrade och i olika kulturer. Förr i tiden var det till exempel inte brottsligt att slå barn för att uppfostra dem. Det blev ett brott först år Under tidernas gång har nya lagar tillkommit och det har genomgått stora förändringar i brottsbalken. Handlingar som tidigare definierats som brott kan till en följd av reformering av lagen bli straffria, medan andra handlingar som tidigare inte varit brott kan beläggas med nya straff 10. Förutom detta kan brottets straffvärde förändras med tiden. Brott som tidigare betraktades som grova kan med tiden börja betraktas som mindre grova och leda till lindrigare straff. Enligt Jerzy Sarnecki, professor i allmän kriminologi, kan dessa ständiga förändringar i lagstiftningen vara relaterade till samhällsförändringar 11. Människors moraluppfattningar förändras och den tekniska utvecklingen i samhället går framåt Estrada, F & Flyghed, J (2001) Den svenska ungdomsbrottsligheten sid 12 8 Sarnecki, J (2007) Introduktion till kriminologi sid 19 9 Ekbom, T & Engström, G & Göransson, B (1999) Brott straff och kriminalvård sid Sarnecki, J (2007) Introduktion till kriminologi sid Sarnecki, J (2007) Introduktion till kriminologi sid 19 9

10 3 METOD OCH DATA Detta arbete är utfört som en litteraturstudie och den litteratur som vi funnit har använts för att få svar på våra frågeställningar. För läsarens och vår egen skull ville vi först och främst få en överblick över området unga lagöverträdare. Under vår första del av arbetet började vi med att använda oss av internet. Då vi använt oss av sökmotorer såsom Libris (nationella bibliotekssystemet), Google samt hemsidor som Statens institutionsstyrelse, Brottsförebyggande rådet, Regeringskansliet och Socialstyrelsen. Vi använde oss då av sökord såsom: Kriminal politik, ungdomsvård, ungdomsbrottslighet, unga lagöverträdare, behandling av ungdomar, sluten ungdomsvård, straff, behandling, behandlingsmetoder, straffrätt, unga lagöverträdare och deras påföljder. Genom sökandet på internet har vi funnit grundläggande litteratur och rapporter. De olika sökmotorerna som Campbell Collaboration, ASSIA och Cambridge journals har vi inte valt att använda oss av. Eftersom i våra frågeställningar ville vi få svar på hur den svenska lagstiftningen resonerar samt vilka påföljder det finns för unga lagöverträdare. Därför valde vi att fördjupa oss med hjälp av statens offentliga utredningar, propositioner, svensk lagstiftning och relevant litteratur. Eftersom tredje frågeställningar handlar om hur den slutna ungdomsvården förenar straff och behandling, valde vi i delen forskningsresultat att använda oss av forskningen Insatser för unga lagöverträdare. En systematisk sammanställning av översikter om återfall i kriminalitet. Eftersom i denna forskning gjorde de en omfattande systematisk sammanställning av forskningsresultat kring unga lagöverträdare. Nationella bibliotekssystemet, Libris, har varit en bra sökmotor dels för att hitta relevant litteratur till ämnet. Därefter har vi vänt oss till Malmö högskolas bibliotek, Malmösstadsbibliotek, samt Kristianstad högskolas bibliotek och stadsbibliotek. När vi använt oss av sökmotorn Google har vi använt samtliga av sökorden. Vi valde att gå vidare med de träffar som var relevanta för ämnet. För att kunna besvara våra frågeställningar behövde vi information som handlade om historik, lagarnas uppkomst och vilka påföljder som finns för unga lagöverträdare. Att använda oss av Google har varit en bra startpunkt eftersom det gav oss en överblick över vilken, myndighet, institution och hemsidor vi skulle fördjupa oss i. Genom sökmotorn Google fann vi hemsidan för Statens institutionsstyrelse. Deras hemsida har varit till stor hjälp för att få förstå hur sluten ungdomsvård fungerar och vilka behandlingsmetoder de använder sig av. Vi valde att använda oss av Brottsförebyggande rådets hemsida för att hitta rapporter angående unga lagöverträdare samt tidigare forskning. Genom Brås hemsida ville vi även få reda på antalet intagna ungdomar. Eftersom kriminalvårdsstatistiken från Brå 2008 rapportera om personer intagna i anstalt, personer övervakade av kriminalvårdens frivårdsorganisation och personer intagna i häkte. Regeringskansliets hemsida använde vi oss av eftersom vi ville få en insikt över hur regeringen resonerar kring lagarna angående unga lagöverträdare. Propositionerna från denna sida gav oss även en bra överblick över lagarnas uppkomst, samt påföljderna för unga lagöverträdare. 10

11 Genom att ha använt oss av socialstyrelsens hemsida har vi fått en inblick över hur socialtjänstens arbete fungerar med unga. Efter vår granskning av materialet som var ganska tidskrävande, samtidigt väldigt intressant, valde vi att granska närmare på de texter, rapporter, litteratur och propositioner från de hemsidor som vi nämnt ovan. Det har varit en viss begränsning eftersom många av träffarna har handlat om specifika ungdomsbrott, missbruk och media artiklar om begångna brott. Vi kände även att forskning inom effekterna av påföljderna för unga lagöverträdarna har ett litet utbud. Detta kände vi även under teoridelen. Eftersom många teorier handlar om varför ungdomar begår brott. 11

12 4 BAKGRUND I detta avsnitt kommer vi att ta upp de lagar som har betydelse för utvecklingen av dagens ungdomsanstalter. Vi kommer att ta upp viktiga årtionden som har haft stor betydelse. Dessutom kommer vi att ta upp en statistisk översikt över ungdomsbrottslighet. Eftersom vi vill ge läsaren en översikt över hur ungdomsbrottsligheten i Sverige ser ut. LAGSTIFTNINGENS FRAMVÄXT Mot slutet av 1800-talet hade den sociologiska straffrättskalan fått fäste i Europa. Därifrån kom idén om att straffet borde anpassas och utmätas efter gärningsmannens individuella förhållanden 12. Lagen om tvångsuppfostran år 1902 var en betydelsefull utveckling mot BrB behandlingsinriktade påföljdssystem 13. Lagen var tillämplig för de ungdomar som begått brott innan de fyllt 18 år. Den unge kunde då dömas till uppfostringsanstalt, där brottet eller straffet saknade betydelse för anstaltsvistelsens varaktighet. Tvångsuppfostran skulle pågå tills den dömde ändrat sinnesinriktning och uppförande. Denna lag upphävdes dock år Genom lagen om tvångsuppfostran startades diskussioner om tvångsuppfostran för ungdomar i åldersgruppen år. Diskussionerna ledde till att ungdomsfängelse infördes genom lag år Det skulle innebära en individ preventivt inriktad anstaltsvård 14. Under 1930-talet vilade straffsystemet på en ideologi som hävdade att straffet motiverades av allmänna preventiva skäl. Med allmän preventiv ideologi menas att man inte straffar en människa för hennes skull utan för att även förhindra andra. Efter andra världskriget höjdes aktningen för det mänskliga värdet. Den svenska socialpolitiken tog in reformer som barnbidrag, socialförsäkringssystem och omsorgen om barn och ungdom. Eftersom människovärdet höjdes till en självklar princip kom inställningen till det avvikande i samhället att förändras 15. I många fall betraktades brottslingen som sjuk och i behov av anstaltsvård. Man satte även in avvikelsen i samband med individens svårigheter för att anpassa sig i samhället 16. Det utmärkande med ungdomsfängelset var att påföljden var tidsobestämd. Den dömde skulle hållas kvar i fängelset minst ett år och max fyra år, tills fostringsoch utbildningssyftet kunde tillgodoses. Vilket var en av orsakerna till att man ville avskaffa ungdomsfängelset 17. År 1999 infördes sluten ungdomsvård och lagen LSU trädde i kraft som ersättning för ungdomsfängelse (SFS 1998:603). Genom lagändringen 2006:110 bildades ett nytt kapitel i BrB, överlämnande till särskild vård för unga. Ungdomstjänst kom till, inte bara som en påföljd, utan även som en tilläggspåföljd. Överlämnande till vård inom socialtjänsten döptes om till ungdomsvård. Den slutna ungdomsvården (32:5) ändrades inte. 12 Statens offentliga utredningar, SOU 1986:14 sid Statens offentliga utredningar, SOU 1977:83 sid Statens offentliga utredningar, SOU 1977:83 sid Statens offentliga utredningar, SOU 1986:14 sid Statens offentliga utredningar, SOU 1986:14 sid Statens offentliga utredningar, SOU 1977:83 sid 76 12

13 Enligt BrB får de ungdomar som inte hunnit fylla 15 år, inte dömas för någon påföljd. Begås brottet av en person som inte fyllt 21 år, särbehandlas denna person. Dessutom är särbehandling särskild påtaglig om personen inte fyllt 18 år. Detta motiveras med att unga människor har en outvecklad ansvarsförmåga, de har svårare för att motstå grupptryck och kontrollera aggressiva impulser än vuxna. Psykologiskt är unga människor känsligare för bestraffning. Att bli vuxen är en inlärningsprocess där olika roller prövas. Bestraffa en ung människa kan störa denna inlärningsprocess. Därför ligger det i samhällets intresse att inte förhindra unga människors mognadsprocess med en alltför repressiv straffrättspolitik 18. STATISTIK ÖVER UNGDOMSBROTTSLIGHET De flesta kriminologer håller med om att ungdomsbrottsligheten är utbredd, den är skevt fördelad och den utgör en kort period i de ungas liv 19 Typiska ungdomsbrott År 2007 misstänktes cirka personer i åldern år för brott mot brottsbalken. Enligt kriminalstatistiken är ungdomar därmed den mest aktiva åldersgruppen i samhället 20. Brottsförebyggande rådet har genomfört skolundersökningar bland elever i årskurs 9 och i de senaste undersökningarna har det framkommit att över hälften av ungdomarna under det senaste året har begått någon brottslig handling. De vanligaste brotten som ungdomarna begår är stöldrelaterade brott, såsom stöld i skolan eller butiksstölder. Det framkommer även att det är vanligt med skadegörelse, varav en betydande del är klotter 21. Ålder och kön Majoriteten av de som lagförs i Sverige är mellan 16 och 17 år och cirka ungdomar i åldern år lagförs årligen. Övervägande delen av dessa är pojkar. Andelen lagförda flickor ökade dock under perioden Framförallt har antalet flickor lagförda för snatteri ökat. År 2003 var det endast en flicka som dömdes till sluten ungdomsvård, övriga var pojkar. Under år 2003 var det 4 ungdomar som var 15 år, 20 ungdomar som fyllt 16 år, 61 ungdomar som fyllt 17 år, 16 ungdomar som fyllt 18 år och 1 person var 19 år, som dömdes till sluten ungdomsvård 23. Ungdomar döms inte som vuxna lagöverträdare I Sverige blir man straffmyndig när man är 15 år, vilket betyder att man från den åldern kan dömas för brott. Men man straffas inte lika hårt som om man vore vuxen, det vill säga 18 år. Begår man en brottslig handling innan man fyllt 21 år, 18 Jareborg, N & Zila, J (2007) Straffrättens påföljdslära sid Estrada, F & Flyghed, J(2001) Den svenska ungdomsbrottsligheten sid Brottsförebyggande rådet Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Ungdomsbrottslighet Rapport 2008:23 sid Brottsförebyggande rådet Kort om ungdomsbrottslighet (2005) Robert Svensson sid Brottsförebyggande rådet; Påföljdssystemet för unga lagöverträdare Rapport 2000:7 sid Allmän SiS rapport; Sluten ungdomsvård år 2003 Redovisning av domarna, överklagade beslut under verkställigheten SiS rapport 2004:5 sid 6 13

14 uppmärksammas åldern vid straffmätningen och rätten får döma till lindrigare straff än vad som är förskrivet för brottet 24. Om gärningsmannen begår brott innan man fyllt 18 år, får rätten döma till fängelse endast om det finns synnerliga skäl och om sådant finns, döms man i första hand till sluten ungdomsvård. För brott som begåtts när den unge fyllt 18 år men inte hunnit fylla 21 år, får rätten döma till fängelse endast om det med hänsyn till handlingens straffvärde eller om det finns särskilda skäl för det. Begår dessutom gärningsmannen brott innan denne fyllt 21 år, får man inte dömas till fängelse på livstid 25. Kriminalstatistik 2008 Kriminalvårdsstatistiken från Brå 2008 rapporterar om personer intagna på anstalt, personer övervakade av kriminalvårdens frivårdsorganisation och personer intagna i häkte. Antalet intagna beskriver hur många personer som har börjat avtjäna sitt fängelsestraff, sin övervakning eller sin häktning under året. Antalet inskrivna den 1 oktober, beskriver hur många som faktiskt var inskrivna på anstalt eller hos frivårdsmyndigheterna 26. År 2008 togs det in cirka 540 ungdomar på kriminalvårdsanstalt i åldrarna år och den 1 oktober 2008 var cirka 170 ungdomar inskriva. Både antalet intagna och inskrivna ungdomar ligger på samma nivå som året innan. Nivån är den lägsta på tio år 27. Av de ungdomar som togs in på kriminalvårdsanstalt 2008, var cirka 6 procent ungdomar i åldrarna år. Av dem var enbart en person under 18 år 28. Vilket beror på att sedan år 1999 döms personer som är under 18 år till sluten ungdomsvård istället för fängelse, om det inte finns synnerliga skäl att döma till fängelse. De ungdomar i åldern år som togs in 2008 var tillgreppsbrott det vanligaste brottet, i synnerhet stöld och rån. Ungefär 36 procent av ungdomarna i åldern år hade dömts för tillgreppsbrott som huvudbrott 29. Den huvudbrottskategorin där den största andelen unga finns representerad är rån. Under 2008 togs det in 28 procent ungdomar i åldern år, som dömdes för rån. Vilket skiljer sig tydligt från de äldre där endast 3 procent var intagna för rån 30. Men i jämförelser mellan olika åldersgrupper måste man ta hänsyn till att unga personer mellan år löper mindre risk till att dömas till fängelse, speciellt vid lindrigare brott Brottsförebyggande rådet; Vad händer med unga lagöverträdare? Om överlämnande till vård inom socialtjänsten Rapprot 2002:19 sid 9 25 Brottsförebyggande rådet; Vad händer med unga lagöverträdare? Om överlämnande till vård inom socialtjänsten Rapprot 2002:19 sid 9 26 Brottsförebyggande rådet; Kriminalstatistik 2008 Rapport 2009:17 sid Brottsförebyggande rådet; Kriminalstatistik 2008 Rapport 2009:17 sid Brottsförebyggande rådet; Kriminalstatistik 2008 Rapport 2009:17 sid Brottsförebyggande rådet; Kriminalstatistik 2008 Rapport 2009:17 sid Brottsförebyggande rådet; Kriminalstatistik 2008 Rapport 2009:17 sid Brottsförebyggande rådet; Kriminalstatistik 2008 Rapport 2009:17 sid

15 5 TEORI De teorier som vi valt att använda oss av i detta avsnitt är stämplingsteorin, Michel Foucaults teori om övervakning/straff och straffteorin. Vi anser att dessa teorier knyter an till våra frågeställningar. Stämplingsteorin har vi valt för att teorin utgår från att ett avvikande beteende inte är en egenskap hos individen utan istället är beroende av omgivningens reaktioner. Michel Foucaults övervakning och straff ansåg vi vara relevant då han visar en framställning av straffens idéhistoria. Vi avslutar vår teoridel med straffteorin där vi tar upp tre olika straffteorier. STÄMPLINGSTEORIN Enligt stämplingsteorin är det etablerade samhället och dess krav på individen som är de bakomliggande orsakerna för att en individ ska begå en brottslig handling. Det är inte bakgrund och orsak till problemet som är det viktigaste, utan det är samhällets reaktion på avvikande beteende. Stämplingsteorin fokuserar på betydelsen av omgivningens reaktioner på en avvikande handling 32. Det vill säga tanken på brott finns först när en handling i samhället beläggs med straff. Enligt Frank Tannenbaum var det samhällets utpekande av en kriminell individ som ond, som kunde leda till att individen till slut accepterar denna syn på sig själv och uppfattar sig som ond. Vilket gör att individen beter sig därefter 33. Det är då samhällets reaktion på brott och avvikande beteende som frambringar mera brott. Howard Becker är ännu en förespråkare för stämplingsteorin och han utgår ifrån att avvikande beteende i sig inte är en egenskap hos vissa individer, utan att det istället är beroende av omgivningens reaktioner på en individs beteende 34. Howard menar att om en person begår ett brott kommer denna person inte att uppfattas som brottsling, så länge ingen upptäcker att man begått ett brott. Sen vise versa, en person kan uppfattas som kriminell, trots man inte har begått något brott. Eftersom omgivningen tror att personen är skyldig. När individen väl accepterar den stämpeln som satts, börjar han/hon uppfatta sig själv som kriminell. Med andra ord så genomgår individen en identitetsförändring och börjar handla så som andra förväntas. Stämplingsteorins syn på brottslighet har mötts av mycket negativa reaktioner, speciellt från rättssystemet 35. Dessutom har teorin fått kritik för att den accepterar en förvriden bild av den sociala verkligheten eftersom den godtar det avvikande beteendemönstret. MICHEL FOUCAULT ÖVERVAKNING OCH STRAFF Genom denna teori vill vi ge läsaren en framställning av straffens ide historia och hur samhället skapade individen. Vilket Michel Foucault beskriver i sin bok Övervakning och straff. Vi börjar med att beskriva hur straffsystemet har utvecklats och hur det på senare tid utvecklats till mer behandlingsinriktat. 32 Sarnecki, J (2007) Introduktion till kriminologi sid Sarnecki, J (2007) Introduktion till kriminologi sid Sarnecki, J (2007) Introduktion till kriminologi sid Sarnecki, J (2007) Introduktion till kriminologi sid

16 Kroppen som ett mellanled Straffsystemet använde sig av avrättning, stympning, symboliskt brännmärkt i ansiktet och död eller levande utställd för att allmänheten skulle kunna beskåda och skrämmas 36. Det handlade först och främst om att en förbrytare skulle betala för sitt brott och oftast genom kroppslig bestraffning. Men de plågsamma straffen avskaffades och det kom fram nya tankesätt och lagar. De gamla straffen tyckte man var lika våldsamma som brottet. Man började även tycka att åskådarna kunde börja vänja sig vid en grymhet som man egentligen ville att de skulle ta avstånd ifrån. Istället inriktade man sig på att försöka ha ett straff som påverkade på djupet. Det skulle påverka tanken, sinnelaget och hjärtat, med andra ord själen 37. Man började använda kroppen som ett mellanled. Genom att spärra in den och låta den arbeta berövade man individen hans största rättighet, att vara fri. Straffet blev mer och mer inriktat på att bota och uppfostra än att den skyldige bara skulle betala för sitt brott. Man befriade domarna från det påfrestande yrket att bestraffa och bödel ersattes med vakter, psykologer, fängelsepräster och läkare 38. Omvandlingen Redan från början var fängelsestraffet ett frihetsberövande och en teknisk omvandling av individen. Fängelset var ett straff men det var också ett redskap 39. Ett redskap för att göra individerna nyttiga och lagliga medborgare. Individen bearbetades oavbrutet från början av fängelsestraffet till slutet. Det kunde vara dagar, månader och år. Fängelset skulle fungera som en disciplinär apparat. Den tog sig an individernas olika aspekter som t.ex. det dagliga uppförandet, arbetsförmågan och den moraliska inställningen. Fängelset fungerade som tvångsuppfostran eftersom den bestämde vilken mat fångarna skulle äta, när de skulle vila, arbeta och när man fick tala eller inte. Fängelset disciplinerade individerna först genom isolering 40. En förlust av frihet har samma värde för alla. Den dömde isolerades först från yttervärlden. Fångarna isolerades även från varandra eftersom de inte skulle skapa kontakter eller bilda en allt för omfattande gemenskap. Ensamheten inom ett fängelse var menat som ett positivt omvandlingsätt. Isoleringen skulle göra att ångesten skulle nå den dömde. Ju mer den dömde tänkte desto mer skuld och ånger skulle han komma att känna. Detta skulle få den dömde att hata sitt brott. Ju mer han ångrade och hatade sitt brott desto plågsammare skulle ensamheten kännas. Det var inte förrän den dömde hade ångrat sig djupt och underkastat sig som ensamheten skulle lättas ifrån honom 41. Auborn modellen eller Cherry Hill Philadelphia? Det fanns två olika modeller om hur länge isoleringen skulle gå till. Auburn modellen förordade en ensam cell över natten, gemensamt arbete och gemensamma måltider. Det skulle vara absolut tystnad, fångarna hade bara rätt att tala till vakterna efter att ha frågat om tillstånd och även då skulle de tala med låg röst. Auborn modellen menade istället för att bara låsa in de dömda lät man de vara tillsammans och delta i nyttiga aktiviteter. Man tvingade dem att göra goda vanor samtidigt som man övervakade dem. Eftersom tystnadsregeln hela tiden tillämpades menade man att modellen skulle lära de dömda att lagen är en helig 36 Foucault, M(2004) Övervakning och straff: fängelsets sid Foucault, M (2004) Övervakning och straff: fängelsets sid Foucault, M (2004) Övervakning och straff: fängelsets sid Foucault, M (2004) Övervakning och straff: fängelsets sid Foucault, M (2004) Övervakning och straff: fängelsets sid Foucault, M (2004) Övervakning och straff: fängelsets sid

17 skrift. Skulle den överträdas ledde det till konsekvenser. Genom isoleringen, en gemenskap utan kommunikation och lagen skulle omvandla individen till en social laglydig person 42. En annan modell som tillämpades var Philadelphia vilket innebar att det inte var någon gemensam lag som skulle omvandla individen. Det rådde absolut isolering och den dömdes återanpassning skulle komma inifrån. Det egna samvetet skulle spela störst roll hos individen. Detta ledde till att de dömda skulle vilja arbeta självmant för att söka tröst. Vilket gjorde att övervakarna slipper tvinga fångarna att arbeta. Det ledde även till att fångarna respekterade vakternas auktoritet mer 43. Arbetets uppkomst i fängelserna Den andra åtgärden för att disciplinera och omvandla individen var arbetet i fängelset. Det var viktigt för fången att bryta den sysslolösheten som kanske satt honom i fängelset. Arbetet i fängelserna fanns för det skulle ge goda verkningar för fångarna. Den lilla lönen de fick väckte kärlek till arbetet. Detta skulle leda till en vana för fången att arbeta. Arbetet förändrade den våldsamme och orolige till en lugn fungerande individ. När fångarna arbetade hade de inte tid för att komma på besvärande idéer. De fokuserade på arbetet de skulle göra. Arbetet i fängelset gav inte en ekonomisk vinst. Det var viktigt eftersom det skapade ett upprättande av ett maktförhållande 44. Det lärde även fången att anpassa sig till ett schema och följa det. Behandling istället för betalning Att bli dömd till fängelse förr var inte bara ett frihetsberövande. Fängelset var en plats där beslut, som fångar hade fått på sig, skulle verkställas. Fängelse förvaltningar konstaterade ganska tidigt ifall fängelset skulle fungera effektivt, skulle inte straffet bestämmas en gång för alla i första domslutet. Det skulle istället utformas som en läkarbehandling än som en betalning. Därför finns det idag öppna anstalter, permission och villkorlig frigivning 45. Övervakning leder till kunskap Fängelset var inte bara en plats för att avtjäna ett straff på. Genom övervakning kunde man studera fångarna. Detta ledde till att man fick en kunskap om varje fånge. Man kunde hålla koll på hans uppförande, läggning och hans förbättring 46. Genom dessa observationer kunde man inrikta behandlingen på vart det onda satt hos fången. För att minska våld och tvång inom fängelset behövdes två viktiga åtgärder. 1) Panoptikonsystemet: fången iakttas på en gång, föra anteckningar som sedan ska registreras och bokföras. Samtidigt som övervakning, observation, isolering och individualisering skedde. 2) Skapa perfekt övervakning där de nya humanistiska lagarna och de nya straffteorierna tillämpades. Detta genom att skapa ett fängelse med synliga celler där övervakningen skedde från en central punkt. Övervakningen var fullständig om vaktchefen från ett centralt rum, utan att själv synas, kunde se insidan av alla celler. På detta sätt kunde han även följa personalen och de andra vakterna som var på de olika avdelningarna. Fängelserna byggdes alltifrån halvcirkel, kryss till att likna en stjärna. 42 Foucault, M (2004) Övervakning och straff: fängelsets sid Foucault, M (2004) Övervakning och straff: fängelsets sid Foucault, M (2004) Övervakning och straff: fängelsets sid Foucault, M (2004) Övervakning och straff: fängelsets sid Foucault, M (2004) Övervakning och straff: fängelsets sid

18 STRAFFTEORI Straffteori handlar om utdömandet av själva straffet eller legitimerandet av straff. Det finns tre olika straffteorier: individual prevention, allmänprevention och vedergällning. Individual prevention och allmän prevention bygger på en framåtblickande logik. Påförandet av ett straff eller ett straffhot är endast riktigt om dessa åtgärder minskar brottsligheten. Bestraffningen bygger på en pliktetik. Själva handlingen utgör grunden för åtgärderna där ansvarsförmåga, avsikt och skuld är de centrala frågorna. Individual prevention Denna straffteori kommer från kriminologins klassiska skola där Cesare Beccaria och Ceccare Lombroso var förespråkare. Cesare Beccaria menade att straffsatserna skulle sättas efter brottets grovhet. Lombrosos vetenskap var biologin och antropologin där han försökte kategorisera brottslingar 47. Dessa uppfattningar ersattes senare av sociologiska och psykologiska förklaringsmodeller som vi tänker förklara längre fram under behandlingsdelen. Individual prevention handlar om att hitta ett straff till individens behov. Det finns tre olika individual preventiva åtgärder: 1) Inkapacitering/oskadliggörande, 2) Behandling, 3) Avskräckning. Inkapacitering/oskadliggörande Den mest inkapaciterande åtgärden är dödstraffet. Det finns Kollektiv och selektiv inkapacitering. Kollektiv inkapacitering är den brottsminskade effekt som fängelse medför. Alltså de som sitter i fängelse begår inte fler brott. Selektiv inkapacitering handlar om de brottsminskade effekterna av att ge längre straff till de individer som anses vara mer brottsbenägna än andra 48. Behandling Grundtanken var nu att försöka finna kriminalitetens orsaker för att kunna förebygga den bl.a. genom lagstiftning. Straffet skulle relateras till lagbrytarens personliga egenskaper och inte till lagöverträdelsens brott. Idag använder man termen påföljd istället för straff. Fokus ligger på att bota och inte straffa brottslingen. Denna tanke har sina rötter i 1700-talets upplysningstid. Tanken var då att livsvillkoren satte ramarna för hur människorna utvecklades. Behandling var moralisk uppfostran som lösning på olika samhällsproblem 49. Människan kan alltid påverkas till något bättre. Genom denna tanke kom de första sinnessjukhusen fram. De första som blev föremål för denna "uppfostran" var de fattiga, sinnesjuka, arbetslösa, utvecklingsstörda och kriminella. Det vi idag kallar medikalisering av sociala problem härstammar härifrån. När läkarna började göra ett urval av sjuklingar som ansågs botbara. När kroppssjukvården blev mer framgångsrik överfördes erfarenheterna till psykiatrin. Från och med sekelskiftet började detta medicinska perspektiv föras över till andra områden som till exempel brottslighet, lösdriveri och barn med dåligt uppförande. Det gavs 47 Lilly, J. R., Cullen, F. T. & Ball, R. A. (2007) Criminological Theory, Context and consequences Sid Andersson, R & Nilsson, R (2009) Svensk kriminalpolitik sid Levin, C (1998) Uppfostringsanstalten, om tvång i föräldrars ställe sid

19 medicinska orsaker och behandling började byggas på medicinsk sakkunskap 50. Från upplysningstidens pedagogiska behandlingstanke kom en socialpolitisk behandlingstanke fram. Den innebar att sociala reformer används för att gradvis få bort brott och andra sociala problem. Behandling blir en politisk ideologi. Uttrycket behandling visar en positiv människosyn, istället för mänskliga egenskaper som bestäms av biologi och arv 51. Avskräckning Straffet ska få personer att avstå från fortsatt brottslighet. Tanken kommer från kriminologins Cesare Beccaria som förespråkade om att människan styrs av lust över lidande kalkyler. Konsekvensen av ett brottsligt handlande ska finnas för ett avskräckande syfte samt för att påverka brottsligheten 52. Detta tankesätt finns med även i vår tid mot ungdomsbrottslighet där tidiga insatser sätts in. Allmänprevention Den sociologiska skolan växte fram från Tyskland runt år Deras företrädare menade att straffets främsta syfte var att bekämpa brottsligheten som ett socialt fenomen. Straffet skulle inte baseras på grund av kollektiv avskräckning eller individuell skuld, utan efter hur stort hot brottsligheten är mot samhället. Under 1900 talet tog staten större ansvar för att öka välståndet och upprätthålla social stabilitet i samhället. Följden blev att kriminalpolitikens område expanderades väsentligt. Kriminalpolitiken som hittills hade haft hand om lagstiftning och rättsväsende kom nu i kontakt med ett medvetande samband mellan kriminalitet och sociala problem 53. Allmänprevention idag handlar om vilken effekt straffhotet har på allmänheten. Bestraffning av brottslingar ska avhålla andra människor att begå brott 54. Man delar in allmänprevention i allmänavskräckning och moralbildning. Inom ramen för allmänavskräckning finns det omedelbar och medelbar avskräckning. Omedelbar avskräckning: Den effekt som kan nås exempelvis om man använder sig av offentliga avrättningar. Medelbar avskräckning: När man kriminaliserar en handling och straffhotet fungerar som en avskräckande effekt 55. Moralbildningssyfte är att genom förbjuda en handling, så ska den över tid få statusen som moralisk dålig. Ett exempel på detta är rattfylleri 56. Vedergällning "Öga för öga, tand för tand" Straffet ska komma som en hämnd för den brottsliga handlingen. Vedergällning 50 Levin, C (1998) Uppfostringsanstalten, om tvång i föräldrars ställe sid Levin, C (1998) Uppfostringsanstalten, om tvång i föräldrars ställe sid Lilly, J. R., Cullen, F. T. & Ball, R. A. (2007) Criminological Theory, Context and consequences Sid Andersson, R & Nilsson, R (2009) Svensk kriminalpolitik sid Jareborg, N & Zila, J (2007) Straffrättens påföljdslära sid Andersson, R & Nilsson, R (2009) Svensk kriminalpolitik sid Andersson, R & Nilsson, R (2009) Svensk kriminalpolitik sid

20 brukar kopplas ihop med hämnd 57. I och med upplysningstankarna och det moderna samhällets intåg i västvärlden ansågs vedergällning som något primitivt. Det var något som styrdes av känslor och inte förnuftet. Immanuel Kant ansåg att det var moraliskt fel att använda människor som medel för något gott. Han var emot individual- och allmänprevention. Straffet skulle vara riktat mot människan och inte för att avskräcka andra från brott. Kant förespråkade om proportionerlig vedergällning 58. Straffet ska vara avpassat till vad som är moraliskt försvarligt. Cesare Beccaria tyckte man skulle använda straffet som medel för att avskräcka, som nämnts tidigare, fast man ska inte använda sig av för oproportionerliga straff, för det finns risk för att det försvagar förtroendet för rättsordningen och lagarna. I Sveriges straffmätningsprincip använder man sig av relativ proportionalitet. Man lyfter fram de faktorer som kan anses vara relevanta för att bedöma vad en handling förtjänar i straff. Det är detta som skiljer vedergällning åt individual prevention och allmänprevention åt. Proportionerlig vedergällning blir handlingen, avsikt och ansvarsförmåga som avgör straffet. Man blickar då bakåt istället för framåt som de första två preventionen innebär Andersson, R & Nilsson, R (2009) Svensk kriminalpolitik sid Andersson, R & Nilsson, R (2009) Svensk kriminalpolitik sid Andersson, R & Nilsson, R (2009) Svensk kriminalpolitik sid

21 6 LAGSTIFTNINGEN I detta avsnitt kommer vi att ta upp grundläggande information om socialtjänstens roll och vilka lagar som tillämpas för unga lagöverträdare. För att ge läsaren en bättre insikt i lagarna. SOCIALTJÄNSTEN Kommunernas arbete gällande ungdomar bestäms först och främst av socialtjänstlagen, SoL, lagen med särskilda bestämmelser av vård av unga, LVU och föräldrabalken 60. De barn och ungdomar som begår brott, blir i stort sett föremål för insatser av de sociala myndigheterna. För de barn och ungdomar som inte uppnått straffmyndighetsåldern, det vill säga 15 år, ligger i stort sett hela ansvaret på socialtjänsten. För ungdomar mellan års ålder delas detta ansvar mellan socialtjänsten och rättsväsendet. Socialtjänsten fokuserar främst på åldersgruppen år. Vilket innebär, att när ungdomarna väl blivit myndiga, tar kriminalvården över en större del av socialtjänstens uppgifter. LAGEN MED SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM VÅRD AV UNGA LVU För att lagstiftningen ska kunna användas krävs det att den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för fara, genom till exempel missbruk av beroendeframkallande medel, brottslighet eller annat social nedbrytande beteende 61. Det krävs även att den vård som behövs inte kan ges på frivillig väg, det vill säga att den unge eller föräldrarna inte samtycker till vård. Länsrätten fattar då ett beslut efter ansökan från socialtjänsten. I akuta fall kan socialtjänsten besluta om ett omedelbart omhändertagande. LAG MED SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM UNGA LAGÖVERTRÄDARE LUL Påföljdssystemet ser något annorlunda ut för unga lagöverträdare än för vuxna. Sedan år 1965 finns det en särskild lag som gäller för unga som misstänkts för brott, lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, LUL 62. I den lagen finns det bestämmelser som uppger bland annat hur åklagarens och polisens förundersökning ska handläggas, när ungdomar får häktas och vad som gäller vid rättegång. LUL gäller först och främst för ungdomar i åldrarna år. Dessutom gäller även vissa bestämmelser för ungdomar i åldrarna år. LAG OM VERKSTÄLLIGHET AV SLUTEN UNGDOMSVÅRD LSU Den 1 januari 1999 infördes det en ny lag i Sveriges; lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård, LSU. Den nya påföljden innebär sluten ungdomsvård för ungdomar som begått brott i åldrarna år. Påföljden medför intagning för vård och behandling på något av Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem under en viss bestämd tid som domstolen bestämt utifrån 60 sid sid 5 62 Brottsförebyggande rådet; Påföljdssystemet för unga lagöverträdare Rapport 2000:7 sid 9 21

22 brottslighetens straffvärde 63. Den nya påföljden är avsedd att ersätta fängelse för de unga lagöverträdarna. SKILLNADEN MELLAN VÅRDA AV LVU OCH LSU Med vård av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, är det socialtjänsten som ansöker hos länsrätten och rätten beslutar om vården 64. Man upprättar en vårdplan utifrån den unges behov av vård, målet med de särskilda insatserna, umgänget med föräldrarna och vårdnadshavarens syn på den planerade vården 65. Även en behandlingsplan upprättas tillsammans med den unge på institutionen. Inom sex månader ska socialnämnden pröva om vården ska upphöra för den unge. Den upphör när det inte längre finns behov av vård. Men med vård av lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård, LSU, får man en tidsbestämd påföljd. Det är rätten som bestämmer påföljden och tiden, som kan variera från 14 dagar till 4 år 66. Denna påföljd kan endast genomföras på någon av Statens institutionsstyrelses, SiS, institutioner. Alla ungdomar börjar med att sitta på en låst avdelning och under tiden blir det så småningom öppnare förhållanden, beroende på den unges skötsamhet och verkställighetstidens längd Allmän SiS rapport; Sluten ungdomsvård år 2003 Redovisning av domarna, överklagade beslut under verkställigheten SiS rapport 2004:5 sid 2 64 Socialstyrelsen Barn och unga som begår brott Artikel nr sid Socialstyrelsen Barn och unga som begår brott Artikel nr sid Socialstyrelsen Barn och unga som begår brott Artikel nr sid Socialstyrelsen Barn och unga som begår brott Artikel nr sid

23 7 FORSKNINGSRESULTAT HÄKTAD ELLER OMEDELBART OMHÄNDERTAGEN? EN STUDIE OM AKUTA FRIHETSBERÖVANDEN AV UNGA LAGÖVETRÄDARE Lupita Svensson har skrivit en doktorsavhandling som består av en nationell totalundersökning av unga lagöverträdare som varit akut frihetsberövade, antingen via häktning eller omedelbart omhändertagande eller båda delarna. Studien omfattar totalt 526 unga lagöverträdare som blivit akut frihetsberövade, fördelade över tre undersökningsår 68. De undersökningsår som valts är 1992, 1998 och De undersökta lagöverträdarna är i åldern år. Studien har både analyserats utifrån ett kvantitativ och kvalitativ perspektiv. Resultatet visar att akuta frihetsberövande är relativt sällsynt och berör få unga lagöverträdare. Det framkommer även tydligt att förhållandet mellan andelen omedelbart omhändertagande och häktade inte är i överensstämmelse med vad lagstiftningen har förespråkat genom att i de rättsliga förutsättningarna ange att unga lagöverträdare endast ska häktas när det föreligger synnerliga skäl. Gruppen unga lagöverträdare som blir akut frihetsberövande är ungdomar, oftast pojkar, som är tidigare kända av socialtjänsten. Dessa ungdomar har begått grova våldsbrott riktade mot andra personer, oftast med någon form av redskap eller vapen. Även faktorer som etnisk bakgrund har ett direkt samband med akut frihetsberövande. Det finns skillnad mellan invandrare (första generationen) och svenska ungdomar. Invandrare blir oftare föremål för en häktning än svenska ungdomar. Det finns även skillnad i ålder. De som blir omedelbart omhändertagna är yngre än de som blir häktade. Medelåldern för den unga lagöverträdaren är 16 år och 10 månader 69. Ytterligare vad som framkommer i arbetet är att det skett en kraftig ökning av akuta frihetsberövande mellan åren 1998 och Det rör sig framförallt om häktningarna. Åldern visar sig vara en faktor som används vid bedömningen av vårdbehovet. Eftersom det är vanligare att en 15-åring blir omedelbart omhändertagen än en 17-åring 71. Enligt Lupita framkommer det inte i lagstiftningens utformning att det föreligger en skillnad i åldern, när det gäller den straffrättsliga eller socialrättsliga särbehandlingen 72. Lagstiftningen säger att häktning ska vara ett undantagsfall för den unge och att socialtjänsten är ett bättre alternativ. För att det ska bli aktuellt med behandling i stället för repression krävs först och främst ett vårdbehov hos den unge lagöverträdaren 73. Försvårande omständigheter uppstår i samband med de resonemang om den unga lagöverträdarens utveckling, eftersom de ses som 68 Svensson, L (2006) Häktad eller omedelbart omhändertagen?: en studie om akuta frihetsberövanden av unga lagöverträdare sid Svensson, L (2006) Häktad eller omedelbart omhändertagen?: en studie om akuta frihetsberövanden av unga lagöverträdare sid Svensson, L (2006) Häktad eller omedelbart omhändertagen?: en studie om akuta frihetsberövanden av unga lagöverträdare sid Svensson, L (2006) Häktad eller omedelbart omhändertagen?: en studie om akuta frihetsberövanden av unga lagöverträdare sid Svensson, L (2006) Häktad eller omedelbart omhändertagen?: en studie om akuta frihetsberövanden av unga lagöverträdare sid Svensson, L (2006) Häktad eller omedelbart omhändertagen?: en studie om akuta frihetsberövanden av unga lagöverträdare sid