Översiktsplan Leksands kommun 2014 Sammanfattning av samrådshandling

Transkript

1 Översiktsplan Leksands kommun 2014 Sammanfattning av samrådshandling Översiktsplan Leksands kommun Sammanfattning av samrådshandling

2 Text: Samhällsbyggnad, Leksands kommun Kartor: Elsie Ullbors och Karin Danielsson Foton: Karin Danielsson, Åsa Rydell, Anna Ograhn, Magnus Rolands, Annika Varghans och Staffan Muller

3 INNEHÅLL Inledning 4 Vision 6 Allmänna intressen och ställningstaganden 7 Riksintressen 7 Landskapsbilden 7 Naturmiljöer 8 Stränder och strandskydd 10 Grus- och bergresurser 11 Kulturmiljöer 12 Bebyggelse 13 Kommunikationer 14 Näringsliv 16 Besöksnäring och friluftsliv 17 Teknisk försörjning 18 Miljö, hälsa och säkerhet 20 Planförslag 22 Planeringsområden 22 Tätorten Leksand 22 Tätorten Insjön 28 Tätorten Siljansnäs 30 Tätorten Tällberg 32 Tätorten Djura 36 Utvecklingsstråket Leksand Insjön 37 Utvecklingsstråket Leksand Siljansnäs 38 Utvecklingsstråket Leksand Tällberg 41 Byområdet Leksand norra 43 Byområdet Leksand östra 44 Byområdet Leksand södra 45 Byaområdet Leksand västra 46 Övrig landsbygd 47 Konsekvensbedömning 47 Översiktsplan Leksands kommun Sammanfattning av samrådshandling 3

4 INLEDNING Leksands kommun karaktäriseras av ett 90-tal byar, främst i den mellersta delen av kommunen, där ett 10-tal byar under årens lopp har utvecklats till tätorter. Många byar är idag kulturhistoriskt intressanta och ligger ofta intill sjöar och vattendrag eller omgivna av öppna landskap. Landskapsbilden är en viktig del av varumärket Leksand. Redan på 1800-talet lockades besökare hit av bygdens särdrag och på senare år har även kommunens många sport- och friluftsaktiviteter bidragit till kommunens popularitet. Denna översiktsplan strävar mot en strategisk långsiktig planering för mark och vatten där målet är ett attraktivt och hållbart samhälle. Översiktsplanen ska ge förutsättningar av främst unga, är av stor vikt för att kommunen ska kunna försörja den allt mer ökade ett varierat och attraktivt boende, möjligheter för företagsetableringar, samtidigt som de höga natur- och kulturvärdena värnas. Utvecklingen av samhället och infrastrukturen ska ha hållbara energilösningar och efterleva de miljömål som kommunen har fastslagit. Utvecklingen av bostadsbebyggelsen i större omfattning ska i huvudsak ske i tätorterna bebyggelse. På vissa ställen i tätorterna ska det även vara möjligt med högre bebyggelse. Nya bostadsområden planeras i utkanterna av tätorterna eller i utvecklingsstråken. strandnära områden). Förutsättningar ska ges för utveckling av företagsverksamheter och mindre industrier i utkanterna av tätorterna och längs utvecklingsstråken intill viktiga kommunikationer. Landsbygden ska hållas levande och därför ska småskalig förtätning eller utbyggnad av byarna vara möjlig om hänsyn tas till de olika kultur- och naturvärdena och att Vattenförsörjningen och avloppsanläggningarna i byarna är ofta enskilda eller samfällda fungerande vatten- och avloppsanläggningar så att byarna förblir attraktiva. Lika viktig gammal och vildmarkslik skog kvar. Bevarandet av detta skogsområde kan få stor betydelse, inte bara för alla de skogslevande arterna, utan även för rekreation och inkomstbringande naturturism. sig trygga. För att möjliggöra fortsatt utveckling av bebyggelsen är planering av väglänkar Moskogslänken liksom bättre anslutningar till riksväg 70. Vid all planering beaktas klimatförändringarnas eventuella påföljder, som exempelvis översvämningar, ras och skred. Enligt miljöbalken och plan- och bygglagen ska översiktsplanen genomgå en miljöbedömning. En miljöbedömning används för att få en helhetssyn av den miljöpåverkan som en planerad verksamhet kan medföra. Miljöbedömningen är en process som följer och integreras i hela planarbetet. Planförslaget i denna översiktsplan innebär ingen betydande miljöpåverkan och därför redovisas konsekvenserna av planförslaget i en mer översiktlig konsekvensbedömning. 4 Översiktsplan Leksands kommun Sammanfattttning av samrådshandling

5 Översiktsplan Leksands kommun Sammanfattning av samrådshandling 5

6 VISION En vision för Leksands kommun framtogs av politikerna och beslutades i Leksand. Här möts öppna och levnadsglada människor i ett modernt samhälle som Den övergripande strategiska visionen för översiktsplanen visar hur kommunen huvudriktningar för utvecklingen av bostadsbebyggelse och arbetsplatser med närhet till kommunens tillgångar. Den visar även huvudstommen för kommunikationerna och länkar som med dagens planeringsförutsättningar är önskvärda att utveckla i framtiden. Den strategiska visionen är framarbetad i samarbete mellan politiker och tjänstemän. Strategisk vision för översiktsplanen 6 Översiktsplan Leksands kommun Sammanfattttning av samrådshandling

7 ALLMÄNNA INTRESSEN OCH STÄLLNINGSTAGANDEN Riksintressen Allmänna intressen av särskilt värde har utpekats av staten och hävdas som riksintresse beslutade enligt 3 kap MB och har grundläggande hushållningsbestämmelser för mark områden i Sverige uppräknade där särskilda bestämmelser gäller för hushållning med mark och vatten. Leksands kommun omfattas av riksintresset Siljansområdet som är av särskild betydelse för turism- och friluftsliv. Landskapsbilden Landskapet i Leksand och kring Siljan har en unik och speciell karaktär som är svår av växelspelet mellan två olika beståndsdelar. Den ena är Siljansringens geologiska utformning med vyer över Siljan och de blånande bergen. Den andra är de historiska och småskaliga odlings- och bymiljöerna kring Österdalälven och Siljan. Sedvänjor, traditioner, jordbruksreformer och allmänpolitiska förhållningssätt har präglat landskapet på olika sätt under historiens lopp. Utblickarna i landskapet ger ofta möjlighet till lång sikt. Horisontlinjen är lång och dominerar ofta vyn. De horisontella linjerna i landskapet blir mest framträdande och de vertikala elementen som bergstoppar, vindkraftverk, kyrktorn och master blir orienteringspunkter som drar blickarna till sig. Kommunens ställningstaganden för landskapsbilden Översiktsplan Leksands kommun Sammanfattning av samrådshandling 7

8 Naturmiljöer mindre sjöar och ett stort antal vattendrag. 70 % av kommunens markareal är produktiv skogsmark. De intensiva skogsbruksmetoderna med kalhyggesbruk, dikningar och markberedningar har lett till att många organismer som är beroende av naturskog är produktiva skogsmarken måsta avsättas för naturvårdsändamål om vi ska kunna behålla mångfalden i skogen. spelar en stor roll för att förhindra övergödning av sjöar och vattendrag. Limsjön är kommunens mest kända våtmarksområde som restaurerades under 1990-talet och är Odlingslandskapet är ett resultat av människans brukande och omformande av naturen sedan mycket lång tid tillbaka. Jordbruksmarkerna är en livsnödvändig naturresurs och som tillsammans med betesmarkerna också ger förutsättningar för rik biologisk beteslandskapet i kommunen är Böle-Fallsbjörken som är skyddat som ett Natura karaktären av naturskog. Fler naturreservat behöver bildas i kommunen för att bevara biologisk mångfald. Många invånare och turister söker rekreation i skogen genom olika svamp. Förutom rådjur och älg har nu vildsvin börjat bli ett vanligt inslag i Leksands utan större inslag av exploateringar är inte bara viktiga för djur och växter utan i allra högsta grad för människors rekreation, vetenskapliga studier och inkomstbringande av kommunerna Leksand, Vansbro och Mora varav cirka hektar är värdefull naturskog. Möjligheter till friluftsliv i områden med vildmarkskaraktär, som ligger så pass nära samhällen, kan bli ovärderliga i framtiden. 8 Översiktsplan Leksands kommun Sammanfattttning av samrådshandling

9 Kommunens ställningstaganden för naturmiljöer Översiktsplan Leksands kommun Sammanfattning av samrådshandling 9

10 Stränder och strandskydd Vid sjöar och vattendrag gäller generellt strandskydd enligt 7 kap. MB. Skyddet omfattar land- och vattenområde 100 meter från strandlinjen i normalt vattenstånd. Enligt Länsstyrelsen gäller strandskydd även i de bäckar och åar som syns på den ekonomiska kartan. Kommunen har föreslagit att utökat strandskydd på 300 m ska utfört översiktliga strandskyddsinventeringar längs Siljans och Österdalälvens stränder r samt ett antal sjöar och bäckar. Bebyggelse inom dessa områden kan bidra till att locka nya invånare och verksamheter intill kommunikationsstråken och intentionen med dessa är att de byggs ut med som omfattas av 100 meter strandskydd. För att ge möjligheter för ökad byggnation i naturturismen. Detta kan bli aktuellt i skogsmarken i västra Leksand, Vildmarksriket. Kommunens ställningstaganden för stränder och strandskydd Strandskyddsinventering för LIS-områden i Leksand 2012 Översiktsplan Leksands kommun Sammanfattttning av samrådshandling

11 Grus- och bergresurser dominerande jordarten. Grövre isälvssediment som Badelundaåsen, utgör stommen i hela länets framtida vattenförsörjning och bör redan idag uppmärksammas och skyddas. Kommunens ställningstaganden för grus- och bergresurser Översiktsplan Leksands kommun Sammanfattning av samrådshandling 11

12 Kulturmiljöer många byar och fäbodar av riksintresse som här. Generationer av dalabönder hade kunskap och känsla för var och hur man byggde i landskapet. Bebyggelsen låg inpassad kommunen kan man fortfarande uppleva den äldre kringbyggda gårdens karaktär med genuina timmerbyggnader. Det fanns långt över hundra fäbodställen i Leksand när fäbodbruket var som mest omfattande under 1800-talet. Kulturarvet bidrar till Kommunens ställningstaganden för kulturmiljöer Bygga på landsbygden Bygga i vår by. 12 Översiktsplan Leksands kommun Sammanfattttning av samrådshandling

13 Bebyggelse är juridiskt bindande och används för att minska eller höja bygglovsplikten inom ett område. möjligheter för invånare att bo kvar om de vill byta bostad av olika anledningar. Enligt behovet av marklägenheter, lägenheter med hiss och seniorbostäder. Utanför de centrala bebyggelsen i stort av äldre gårdar och villor. En stor del av fritidshusen utgörs av fäbodstugor samt av hus och gårdar som tidigare har varit permanentbostäder ute i byarna. Många fritidshus ligger på attraktiva platser runt sjöar. Många fritidshus förändras till åretruntboende vilket medför önskemål om standardhöjning för t.ex. vatten och avlopp, vägar och belysning. Leksandsbröds spisbrödsfabrik och Bergkvists sågverk. Möjliga utvecklingsområden och södra infarten till Leksand samt vid den före detta timmerterminalen i Leksboda. Kommunens ställningstaganden för bebyggelse Översiktsplan Leksands kommun Sammanfattning av samrådshandling 13

14 Kommunikationer på miljön och vilka åtgärder som krävs för att Leksand ska nå målet om långsiktiga hållbara transporter behandlas mer ingående i Energi- och klimatplanen för Leksands kommun. kulturhistoriskt intressanta vägar samt enstaka broar med stort bevarandevärde. Även en kombiterminal för omlastning av gods. buss, bil och cykel så smidigt som möjligt och på så sätt öka det kollektiva resandet. barnens skolvägar samt möjlighet att på egen hand tryggt ta sig till och från olika fritidsaktiviteter etc. Läs mer i Cykelplan Leksand Översiktsplan Leksands kommun Sammanfattttning av samrådshandling

15 Kommunens ställningstaganden för kommunikationer Översiktsplan Leksands kommun Sammanfattning av samrådshandling 15

16 Näringsliv Besöksnäringen inklusive resenärer är tillsammans med handel och träindustri de viktigaste näringsgrenarna i Leksand. Besökare och resenärer aktiverar logianläggningar, livsmedelsbutiker, restauranger, transporter, shopping och aktiviteter. Den kommersiella Företagsklimatet är gott och präglas av småskalighet och med några få större aktörer. tredjedelar av den produktiva skogsmarken ägs av privata skogsägare och resterande tredjedel ägs av större företag. För att effektivisera skogsbruket i kommunen pågår idag omarronderingar av den ägosplittrade marken i kommunens östra del och därefter påbörjas kommunens västra del. Skogen är sammantaget en mycket viktig resurs med goda möjligheter för utveckling och förädling av träprodukter och produktion av bioenergi. Skogen är också en viktig resurs för ökad upplevelseturism. Ett livskraftigt jordbruk är förutsättningen för ett öppet odlingslandskap och en levande markarealen. Övervägande del av jordbruksarealen används som slåtter- och betesvall. är jordbruksmark av nationell betydelse och brukningsvärd åkermark får endast tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar om den behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmänhetens synpunkt tillfredställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Kommunens ställningstaganden för näringsliv 16 Översiktsplan Leksands kommun Sammanfattttning av samrådshandling

17 Besöksnäring och friluftsliv friluftsaktiviteterna med höga naturvärden, tillsammans med en genuin kultur och tradition, gör Leksand till en av de mest besökta kommunerna i landet. Hockeyn har länge bidragit till kommunens popularitet. Sommartid kan antalet människor i kommunen tredubblas bland annat tack vare nöjesparken Sommarland. Siljansbygden mycket brett utbud av anläggningar och aktiviteter året om samtidigt som föreningslivet är mycket starkt och aktivt för alla åldrar. Kommunens ställningstaganden för besöksnäring och friluftsliv Översiktsplan Leksands kommun Sammanfattning av samrådshandling 17

18 Teknisk försörjning Ungefär 88 % av befolkningen, inklusive fritidsboende, är anslutna till den kommunala dricksvattenförsörjningen. Dricksvattnet hämtas från Badelunadaåsen men även från en del mindre åsformationer och från Siljan. Den kommunala dricksvattenförsörjningen levereras genom tre vattenverk. En ny vattentäkt håller på att anläggas som beräknas enskilda gemensamma anläggningar som bedrivs som vattenledningsföreningar i byarna. Vattenförsörjningsplan Dalarnas län även slammet från enskilda avloppsanläggningar. Gällande krav skärps för verken och i framtiden ska även andra ämnesgrupper tas bort, exempelvis läkemedelsrester. Vissa reningsverk kommer att behöva byggas om för att tillgodose kraven men också för en ökad kapacitet. Reningsverken moderniseras enligt Vatten- och avloppsplan För närvarande pågår utbyggnad av vatten- och avloppsnätet i Plintsberg och Almo. Diskussioner pågår hur utbyggnad ska ske i Styrsjöbo och Heden samt i Laknäs och delar av kommunen sker ett lokalt omhändertagande eller så har dagvattnet anslutits till spillvattenledningarna. Byarna som saknar kommunalt avloppsnät är hänvisade till att brister som måste åtgärdas. Enligt miljöbalken ska varje kommun ha en renhållningsordning som styr avfallsplaneringen lokalt. Renhållningsordningen består av föreskrifter om avfallshantering samt en avfallsplan. Avfallsplanen ska säkerställa en långsiktigt bra och kostnadseffektiv avfallshantering. För att säkerställa en resurssnål och kostnadseffektiv avfallshantering pågår för närvarande arbete med att ytterligare effektivisera transporterna vid insamling och fjärrtransport av avfall. Ett nytt fokusområde i den nya avfallsplanen är att stärka arbetet med att förebygga avfall och att förbereda avfall för återanvändning. Läs mer i Avfallsplan Enligt lagen om kommunal energiplanering skall kommunen i sin planering främja hushållning med energi samt verka för en säker och tillräcklig energiförbrukning. dokumentet Energi- och klimatplan för Leksands kommun har kommunen bland annat satt upp visionsmål om att hushålla med energi och att all den energi som fjärrvärmeverk, vattenkraftverk, vindkraftverk, biobränsleuttag ur skogen och solvärme och solkraft i liten skala. På grund av en väderradarstation är stora delar av kommunen olämplig för större vindkraftsparker. Länsstyrelsen har i landskapsbedömningen Vindkraft kring Siljan bland annat bedömt att vindkraftverk är synliga på långa avstånd Vildmarksriket. Få ytor återstår i kommunen där det blåser tillräckligt och är lämpligt för utbyggnad av vindkraftverk. 18 Översiktsplan Leksands kommun Sammanfattttning av samrådshandling

19 Kommunens ställningstaganden för teknisk försörjning 13. tas av riksintressen för natur- och Översiktsplan Leksands kommun Sammanfattning av samrådshandling 19

20 Miljö, hälsa och säkerhet Miljöfrågor behandlas mer ingående i Miljöplanen för Leksands kommun hälsa regleras med hjälp av miljöbalken. buller är framförallt riksväg 70. Lokalt kan industrier och verksameter såsom skjutbanor, som består av uranrika graniter och pegmatiter. Hög markstrålning kan ge problem med förhöjda radonhalter inomhus och i dricksvattenbrunnar. Bebyggelse på normal- och högriskområde för radon kan kräva tekniska åtgärder för att förhindra att markradon släpps in i byggnaden och för att rena dricksvatten från egna brunnar. Försiktighetsprincipen ska tillämpas när det gäller allmänhetens exponering för magnetfält från kraftledningar då forskning inom dessa områden inte helt kan utesluta negativa hälsoeffekter. Mätningar har visat att miljökvalitetsnormer för kvävedioxid och bensen inte överskrids i tätorten Leksand. Det kan dock förekomma höga halter av luftföroreningar under korta i Leksand. Jordbruk och djurhållning är en stor källa till kväveutsläpp i form av naturligt gödsel och konstgödsel men kan också skapa olägenheter för närboende kemiska bekämpningsmedel. Kommunen måste förebereda sin infrastruktur på betydligt större mängder regn. Kraftiga känsliga områden som Norsbro och Hjorthagen. Byggande i översvämningsområden måste därför planeras med stor eftertanke. Den största naturliga barriären i kommunen dammbrott, kan Leksandsbrons brofästen komma att påverkas och förhindra passage över älven. med buller, luftutsläpp och utsläpp till mark och vatten. Även transporterna till och från verksamheten kan ge upphov till miljöstörningar. Utsedda transportleder för farligt gods i kommunen är riksväg 70 och 80 samt järnvägen. Kommunorganisationen arbetar aktivt med att skapa en trygg kommun att leva och vistas i. Målet är att minska antalet olyckor och dess följder. Läs mer i Risk- och sårbarhetsanalysen för Leksands kommun samt Handlingsprogram för skydd mot olyckor och extraordinära händelser. Översiktsplan Leksands kommun Sammanfattttning av samrådshandling

21 Kommunens ställningstaganden för miljö, hälsa och säkerhet. Översiktsplan Leksands kommun Sammanfattning av samrådshandling 21

22 PLANFÖRSLAG Planeringsområden Planeringsområdena delas in i överensstämmelse med kommunens vision enligt Tätorten Leksand Planer Äldre detaljplaner bör efterhand uppdateras så att de möjliggör en utveckling av den utemiljöer och grönstråk bör en grönstrukturplan tas fram för de centrala delarna av Leksand. Bebyggelse och landskapsbild Balans ska råda mellan utbyggnad och förtätning av tätorten gentemot ett behov av att värna karaktären och bilden av Leksand. Vid nybyggnation ska samspelet mellan bebyggelsens placering gentemot det öppna landskapet och vattenområden beaktas. Viktiga vyer ska värnas eller tillskapas. Vad som särskilt bör tas tillvara är närheten till - Noret och Käringberget Norets karaktär av småstad bör förtydligas för att ge bättre förutsättningar för ett levande Noret. Småstadskaraktären kan förstärkas dels genom att bostäder blandas med kontor och handel, dels genom att småskaligheten värnas även om lite högre bebyggelse tillåts. För att utveckla boendet i tätorten bör bostadsbebyggelsen förtätas genom ombyggnad 22 Översiktsplan Leksands kommun Sammanfattttning av samrådshandling

23 med ett par våningar med hänsyn taget till framförallt stadsbild och riksintresset för kulturmiljö. Noret ska präglas av trygghet och trivsamhet. Alla åtgärder och byggnationer bör offentliga miljöer och byggnader, bör generellt ge ett positivt intryck och förmedla varumärket Leksand. Detta innebär att de ibland slitna miljöerna i centrum behöver rustas. Noret bör få utvecklas till ett samhälle som präglas av variation och helhet. Detta innebär att ensartade upprepningar av likadana byggnader bör undvikas. Högre byggnader bör kunna tillåtas om de inte konkurrerar med riksintressets värden, t.ex. kyrkan, Missionskyrkan eller förtar den småstadskänsla som ska prägla Noret. Nya bostadsområden av större omfattning föreslås i Käringberget. Här kan utbyggnaden Antalet nytillkomna bostäder uppskattas till ca 300 st. lämnas för att möjliggöra passage för friluftslivet. Sommarland kommer att utvidga sin verksamhet för vinteraktiviteter. Man planerar även för att kunna erbjuda övernattning i området. - Åkerö, Edshult, Moskogen, Källbergsgärdet och Lima sikt skulle kunna omvandlas till bostäder. Här bör något högre bebyggelse kunna tillåtas som anknyter till Noret på andra sidan Leksandsbron. Åkerö och Edshult bör generellt kunna förtätas med bostäder där det anses lämpligt. Villabebyggelsen bör ha högst två bostäder på jordbruksmark. Området utgör ett attraktivt läge för uökning av tätorten. Ett område mellan Källbergsgärdet och Järnavägen bör utredas vidare för byggnation med bostäder. Även ett område för bostäder på Källbergets nordvästsluttning bör utredas vidare. Detta område skulle kunna erbjuda ett attraktivt boende med möjlighet till utsikt och skulle kunna samordnas med byggnation av föreslagen Moskogslänk. Lima utgör en by i utkanten av tätorten som bör kunna förtätas. - Källberget, Yttermo och Övermo Byarna har var och en sin särart som bör beaktas vid en komplettering av bebyggelsen. kan ske där det anses lämpligt. Offentlig service Vid nyexploatering ska behov av ytor för nya förskolor alltid beaktas. Samråd ska ske med sektorn för lärande och stöd. Mark för förskola ska avsättas i norra Käringberget. service, bör tillgänglighetsfrågor särskilt beaktas så att bostäderna fungerar för alla. Industri och företagsverksamheter Åtgärder som genomförs i den fysiska miljön ska samverka till en attraktiv småstad med stråk. Norets konkurrensfördelar av småstadskänsla och mångfalden av både små och dagligvaruhandeln i första hand bör lokaliseras till Noret. Norr om den norra infarten, dvs mellan riksväg 70 och järnvägen, bör utredas om det är möjligt att anordna ytterligare mark för småindustri och handel. Utredningarna bör bl.a. belysa risk för översvämning och behov av uppfyllnad. Marken är idag jordbruksmark vilken inte bör ianspråktas för byggnation i första hand men läget är attraktivt för utredas vidare. Etablering av handel i området får inte påverka handel i centrala Noret negativt. Området ska utformas med omsorg då det kommer att hamna i blickfånget för resande på riksväg 70 och järnväg norrifrån. Översiktsplan Leksands kommun Sammanfattning av samrådshandling 23

24 Hjorthagen är belägen mellan järnvägen och riksväg 70 och avgränsas i söder av Sågmyravägen och i norr av infarten från riksväg 70. Området föreslås till stora delar som framtida exploateringsområde för verksamheter, t.ex. handel och småindustri. attraktivt för etableringar av olika slag. Närheten till Dalabanan och riksväg 70 innebär att det inte anses vara lämpligt för exempelvis bostäder med avseende på t.ex. buller och risker med transport av farligt gods. Eftersom området är lågt beläget är det utsatt för Endast den södra delen är belägen över högsta rekommenderade grundläggningsnivå. Ett särskilt lågt beläget område föreslås sparas som natur- eller parkmark där det skulle kunna utredas vidare om dagvatten från Noret skulle kunna omhändertas. Siktlinjer från Noret och ut mot Limsjön i Faluvägens förlängning samt från stationsområdet ska värnas. Området föreslås vara grönområdet till dess att det bebyggs. Verksamheter bör bör utformas omsorgsfullt då det är beläget intill infarten till Leksand söderifrån. Kulturmiljöer - Noret Bebyggelse i Leksands Noret av Roland Andersson, bör komplettering av ny bebyggelse kunna komma till stånd, om denna vad gäller skala, material, färg och form ansluter byggnaders exteriöra gestaltning. En analys av Norets särdrag bör ligga till grund för gestaltningen av nytillkommande bebyggelse. Byggnader bör utformas med kunskap, omtanke och respekt för tidigare generationers planering och byggande men ändå utformas med nutida arkitektur som kan ge ett tillskott i den byggda miljön. För att få en blandad stad med bebyggelse från olika tider är det viktigt att också uppföra byggnader med ett modernt uttryckssätt som speglar dagens arkitektoniska värden. Även den offentliga utemiljön ska samspela med den äldre kulturhistoriskt intressanta bebyggelsen. Målet ska vara en sammanhållen och medvetet gestaltad miljö med en god helhetsverkan. Målsättningen måste vara att man genom en medveten planering, som utvecklas ur kunskap och förståelse för den historiska bakgrunden, tar sikte på de värden som ett framväxt kulturlandskap har, bibehåller detta och väver in det i ett utredning av kulturmiljöer i Noret. Denna bör färdigställas och fokuseras på en värdering av den byggda miljön. Utredningen bör särskilt belysa hur tätorten kan utvecklas utan att de kulturhistoriska värdena förloras. - Åkerö, Källberget, Yttermo, Övermo och Lima De äldre bykärnorna är kulturhistoriskt intressanta och bör skyddas mot åtgärder som och Yttermo, bör inte ytterligare bebyggelse i större omfattning komma till stånd. Om så länge byns äldre karaktär värnas. Fornlämningar, t.ex. vid Övermo, ska visas hänsyn. Natur och grönstruktur Noret bör värnas mot ingrepp. Närheten till naturen är väl tillgodosedd genom de Dessutom är ett naturreservat under bildande på Åkersön. Det tätortsnära skogsbruket bör bedrivas med särskild hänsyn till det rörliga friluftslivet. Käringbergets betydelse som tätortsnära rekreationsområde ökat alltmer i takt med att bebyggelsen i grannskapet växer. Kommande detaljplanering bör beakta detta samt behovet av grönstråk. Det ska området bör inte ianspråktas för bebyggelse i någon större utsträckning. Det är viktigt att Limsjöns värden som fågelsjö och för den tätortsnära rekreationen bevaras och om möjligt utvecklas. Möjligheterna att nå Limsjön med gång- och cykelvägar bör utredas, dels som ett gångstråk från Kajen till Limsjön men också som en planskild övergång över riksväg 70 vid norra infarten till Leksand. Vid Sundet, som är ett värdefullt habitat för fåglar och groddjur, kan ett tätortsnära våtmarksområde med rekreativa värden utvecklas. Området kan göras mer tillgängligt och knytas ihop 24 Översiktsplan Leksands kommun Sammanfattttning av samrådshandling

25 med Siljansleden, Lappmyren och Åkerö. Därtill kan en ridled iordningställas mellan ridskolan i Styrsjöbo och beteshagarna i Åkerö. Runt Lappmyren kan en vandringsled anordnas runt våtmarken. Leksands identitet, t.ex. Sammilsdalsgropen och Hildasholm. Dessa behöver visas De har visserligen ökat under senare år, t.ex. genom att Paradparken och Kajen har iordningställts och genom omdaningen av resecentrum men nya parker av hög kvalitet detaljplaneläggning bör behov av parkmark och naturmark särskilt beaktas, t.ex. bör det Gång- och cykelstråk till viktliga målpunkter bör utformas så att de upplevs som trygga, t.ex. genom belysning och vegetationens placering. Möjligheten att anordna ett grönstråk från Sundet och vidare över Åkerö bör utredas vidare. Där bör vyer mot Österviken söderut längs älven bör utredas vidare. Om Moskogslänken, se nedan, byggs behöver centralt i Noret. Friluftsliv och sportanläggningar Fritidsområdet Källan är välanvänt av boende i tätorten och området bör skyddas mot åtgärder som kan försvåra en utveckling av friluftsområdet. Kommunikationer - Limalänken vägen. Fler bostäder planeras i Käringberget norr om Noret och Sommarland önskar över Käringberget och som ansluter till Limavägen. Denna avlastning kan komma att betyda en försämrad boendemiljö för ett antal fastigheter längs Limavägen. Därför föreslås vägen ledas österut över eller under järnvägen i en planskild korsning och Limhagens industriområde kan då avlastas från Limavägen och de östliga delarna av centrala Leksand. Limalänkens sträckning till riksväg 70 skulle då delvis sammanfalla med den väg som behövs för nya etableringar av verksamheter vid norra infarten till Leksand. Limalänken föreslås även förlängas från Statoil, genom Hjorthagen, fram till - Norra och södra infarten Kommunen föreslår verksamhetsområden söder om Övermo samt vid den norra Vid båda dessa infarter från riksväg 70 föreslås att cirkulationsplatser anordnas. - Moskogslänken riksväg 70 drogs om och anlades utanför Leksand. Moskogslänken är av mycket stor Översiktsplan Leksands kommun Sammanfattning av samrådshandling 25

26 inte på grund av att medel saknades för att genomföra planen. Moskogslänken har av reserveras för länken. - Hedenlänken delvis ny sträckning någonstans mellan dessa två länkar. Hedenlänken skulle även kunna förbättra förutsättningar för transporter till och från industriområdet vid Leksandsbröd. För att Hedenlänken ska vara ett gott alternativ till Moskogslänken krävs en planskild bedöms vara mycket högre, samtidigt som nyttan är mindre, än för Moskogslänken. Hedenlänken har inte utretts tidigare och sträckning visas inte i planförslag. - Leksandsbron Leksandsbron kommer på sikt att behöva ersättas av en ny bro då den tekniska livslängden uppnås. Det behöver göras en broutredning som påvisar möjliga brolägen, konstruktions typ samt övriga tekniska, miljömössiga och ekonomiska förutsättningar för en framtida ny bro över Österdalälven. - Centrala Noret Centrumutvecklingsplanen för Leksand 2012 föreslås ett antal åtgärder, bl.a. att öst-västlig riktning föreslås stråk längs Bygatan från Stationsgatan till Fiskgatan. Teknisk försörjning Fjärrvärme bör övervägas vid nyexploatering. En strategi för hantering av dagvatten i Noret behöver utvecklas. Verksamhetsområde för allmänt VA bör även omfatta de fastigheter i nära anslutning till tätorten som inte redan omfattas av allmänt VA. Miljö, hälsa och säkerhet Dalabanan och riksväg 70 är leder för farligt gods och vid exploatering i anslutning till dessa kan riskbedömning behöva genomföras. Undersökningar av strömfårans eventuella rasrisker ska upptäckas och kunna förebyggas. Vid byggnation i anslutning till älvbrinken ska stabiliteten utredas. För att minska antalet bullerstörda fastigheter längs främst Siljansvägen och Järnavägen bör Limalänken och Moskogslänken på sikt byggas. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) förutsättningar att bli en naturlig utvidgning av tätorten. Närheten till vattnet och tillgång skapar en naturlig gräns där ny bebyggelse inte hindrar allmänheten att fortsätta nyttja Avståndet varierar beroende på bäckens utformning och intilliggande naturmiljö. Rekommendationerna från Strandskyddsinventering för LIS-områden Leksand 2012 ska följas. 26 Översiktsplan Leksands kommun Sammanfattttning av samrådshandling

27 Översiktsplan Leksands kommun Sammanfattning av samrådshandling 27

28 Tätorten Insjön Planer gamla detaljplaner bör göras. Bebyggelse och landskapsbild planering av nya bebyggelseområden. Både byggnaders utformning och planering av grönområden är betydelsefulla. För att få en blandad tätort med bebyggelse från olika tider är det viktigt att tillkommande bebyggelse utformas med samtida arkitektur. Områden reserveras för nya bostäder söder om Sang, norr om Sätergläntsvägen och i södra delen av Faluvägen. För att inte få en enformighet i tätortsmiljön bör detaljplaner utformas så att bebyggelsen får varierade höjder. uttalad policy för det offentliga rummets utformning. Nya behov och förutsättningar har fortlöpande påverkat miljöns utveckling. Vissa delar av tätorten har på senare år byggts om, vilket har resulterat i att tätortens olika delar har olika tidsdjup. Sammantaget utvecklas. Avvägningar ska göras bl a mellan små- respektive storskalighet och mellan bevarande respektive förändringar. Industri och företagsverksamheter Nya områden för industri och handel bör reserveras väster och söder om Ahrnebergs. handel bör inriktningen vara sällanköpsvaror av volymkaraktär. Butiksytorna bör vara förhållandevis stora för att undvika shoppinghandel då denna kan komma att konkurrera med handeln i övriga delar av kommunen. Natur bör planteras med barrskog. Ny bebyggelse bör inte placeras på jordbruksmark, utöver de områden som ingår i detaljplaner. Komplettering av enstaka byggnader på möjlighet för de boende att nå älvområdet. Ett naturområde mellan det gamla och nya Friluftsliv och sportanläggningar För att ge möjlighet till att utöka Solbyvändans gångstråk mot Hundhagens Naturreservat bör kommunen verka för att mark reserveras för ändamålet. Kommunikationer och cykelvägstunnel byggts under järnvägsspåret kommer all passage att upphöra över Cykelplan Leksand 2012 föreslås upprustning och nyanläggning av delar av 28 Översiktsplan Leksands kommun Sammanfattttning av samrådshandling

29 cykelledsplanen påtalas att gång- och cykelväg mot Ål-Kilen behandlas i samband med framtida förstudie och utredningsarbete för ombyggnad av riksväg 70. Miljö, hälsa och säkerhet närmast järnvägspåret lämnas obebyggt för att minska bullerstörningar för tillkommande bostäder. Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Ett område för landsbygdsutveckling i strandnära läge föreslås längs Österdalälven underlag för förbättrad service på landsbygden och med god tillgång till kommunikationer. Ny bebyggelse i området ska föregås av detaljplanering där strandskyddsfrågan utreds. närmare än 100 m från bäcken. Avståndet varierar beroende på bäckens utformning och intilliggande naturmiljö. Rekommendationerna från Strandskyddsinventering för LISområden i Leksand 2012 ska följas. Översiktsplan Leksands kommun Sammanfattning av samrådshandling 29

30 Tätorten Siljansnäs Bebyggelse och landskapsbild Siljansnäs består av ett antal byar som tillsammans bildar tätorten. Den gamla strukturen av jordbruksby utgör grunden i byarna. Det aktiva jordbrukets utvecklingsmöjligheter är synnerligen väsentliga för vidmakthållandet av den värdefulla landskapsbilden i området. Antalet aktiva jordbrukare minskar medan hästhållningen ökar, vilket förhoppningsvis ger fortsatt möjlighet till att landskapet hålls öppet. Lokaliseringen av ny bebyggelse och nya verksamheter är därför mycket känslig. En småskalig förtätning i byarna ger en möjlighet att bevara bystrukturen och hålla byarna levande. Hallbergets öppna västsluttning mot kyrkan och de centrala delarna av Siljansnäs ger en värdefull inramning av bygden. På Hallbergets sydvästsluttning bör byggnation undvikas. Endast längs Robacksgattu kan en småskalig förtätning vara lämplig. Som en förlängning av byn mot nordväst kan ett område för bostäder vara lämpligt på Björkbergets västsluttning. Industri och företagsverksamheter delen av tätorten. Detta område anses även vara lämpligt för nyetableringar då närheten till länsväg 938 gör att tyngre transporter till verksamheten inte skulle belasta tätortens omgivningen lämplig. Natur Björkberget och Hallberget som värdefulla för naturvården. Större och mindre åkerpartier en viktig del av det öppna kulturlandskapet i Siljansnäs. Friluftsliv och sportanläggningar Hallberget och Björkberget har stor betydelse som tätortsnära friluftsområde. Den samfällda marken längs stranden är mycket värdefull för allmänhetens tillgänglighet till strandområdet. På en sträcka av 300 m mellan campingplatsen och Båthusbacken i Näsbyggebyn saknas samfälld mark vilket gör att en sammanhållen vandringsled inte är möjlig i dagsläget. Kommunen bör verka för att på sikt knyta samman en strandpromenad Kommunikationer En resenod med bilparkering där resenärer växlar över till buss planeras i centrala Cykelplan Leksand 2012 anges sträckorna Grytnäs S Teknisk försörjning kommunala VA-nätet söderut till den närliggande byn Almo. Översiktsplan Leksands kommun Sammanfattttning av samrådshandling

31 Miljö, hälsa och säkerhet genom Backbyn och kan förorsaka buller och vibrationer. Vid byggnation i närhet av vägen ska byggnader bullersäkras. Rekommenderad lägsta grundläggningsnivå för ny Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) bostäder och att bygga närmare än 100 m från bäcken. Avståndet varierar beroende på bäckens utformning och intilliggande naturmiljö. Rekommendationerna från Strandskyddsinventering för LIS-områden i Leksand 2012 ska följas. Översiktsplan Leksands kommun Sammanfattning av samrådshandling 31

32 Tätorten Tällberg Planer bebyggelse nu är förverkligad. Bebyggelse och landskapsbild - Tällberg och den vida utsikten över Siljan från olika utblickspunkter är byns själ och måste kvar och gärna förstärkts. Det är också grunden för hotell- och turistnäringens fortsatta konkurrensförmåga med andra delar av Sverige och världen. karaktär. Ytterligare hus inne i bykärnan får bara tillkomma om det inte äventyrar Nya byggnader skall utformas så att de stärker bebyggelsekaraktären inom respektive område. Vägar, tekniska installationer och öppen mark ska utformas i harmoni med de som har såväl de bästa utsiktspunkterna, hotellen, majstångsplatserna som de stråk där besökarna rör sig. Bykärnan bör behandlas betydligt mer varsamt och restriktivt än övriga delar av byn eftersom man genom olämpliga tillskott av bebyggelse kan påverka byns kärnvärden i olämplig riktning. Omvänt kan en medveten kvalitetshöjning av miljön i bykärnan öka byns totala upplevelsevärde. helhetsintrycket som är viktigt för besökare och besöksnäring. De servicefunktioner som förstärkas. Dessa aktivitets- och servicefunktioner bör placeras i stråket mellan skolan Kompletterande bebyggelse längs Hedgattu med jordbruksbyns karaktär är oproblematisk söderut och är behagligt södervänt. Ett nytt område med jordbruksbykaraktär likaså är i Nybodalen. Nybodalen ligger norr om Nybodalens naturreservat och bedöms rymma avståndet till skola och service. Utbyggnaden skulle också belasta centrala byn med område bör därför endast enstaka nya hus med stora tomter och vacker utsikt i den bebyggelseområden komplettera med enstaka hus eller mindre grupper om två till tre hus. De kräver samtliga detaljplanläggning som följer översiktsplanens inriktning. som bör bibehållas utan nya sträckningar av äldre gator och vägar. Vid diskussioner om relativt stora tomter och en bibehållen ängskaraktär vidmakthålls. Det kräver ett nära samarbete mellan enskilda tomtägare och dem som ansvarar för byns gemensamma öppna ytor. Det innebär också att ny bebyggelse inte får medges i sådan omfattning eller 32 Översiktsplan Leksands kommun Sammanfattttning av samrådshandling

33 som bör drivas av ett gemensamt organ och i nära samarbete med berörda markägare. om de uppfyller rekommendationerna. För större husgrupper eller där husplaceringar mm måste studeras i ett större sammanhang än en enskild tomt kan detaljplan komma att karaktär skall de utformas med stöd av Bykaraktärsprogrammet och rekommendationerna i denna plan. - Laknäs och Östanhol Grunden i Laknäs och Östanhol är gammal jordbruksby, med kringbyggda gårdar och stora tomter. Denna struktur är viktigt att bevara och endast en småskalig förtätning kan, ur kulturmiljö synpunkt, vara lämplig i de gamla bykärnorna. - Plintsberg Plintsbergs by har en hänförande utsikt mot väster och nordväst ut över Siljan och ska placering av byggnad anpassas så att utblickar bevaras. Större exploateringar ska alltid föregås av detaljplanering. Natur Hela området har pga kalkpåverkan från Siljansringen goda naturliga förutsättningar för landskapsbilden och den biologiska mångfalden. Fortsatt jordbruk med inslag av ängsbruk, bete och skötsel av landskapselement är en förutsättning för ett öppet högsta prioritet att bevaras som öppen mark. Kulturmiljöer och fornlämningar betydelse. Ett eventuellt riksintresse kan innebära ett stöd för de rekommendationer för bebyggelseutformning och omfattningen av ny bebyggelse som denna plan innehåller. Ett riksintresse får dock inte hindra ortens och företagens utvecklingsmöjligheter. Friluftsliv och sportanläggningar är ytkrävande eller ger upphov till byggnader som har svårt att få plats inne i centrala med skidspårcentral, slädfärdsmål med diverse aktiviteter samlas i detta stråk. Den säkrare snötillgången här ger bättre förutsättningar än området kring nuvarande fotbollsplan. Planerna på fotbollsgolf och golfbanan i närheten stärker området som ett aktivtetsområde som inte konkurrerar med lugn och harmoni inne i byn. Skulle planerna återupptas skall byggnaden placeras i detta stråk. Även nya verksamheter, som kräver större lokaler än vad som kan inrymmas inne i byn eller i nya boendeområden, bör placeras i detta stråk. Det är dock av största vikt att alla byggnader och anläggningar ut norr om järnvägen. Kommunikationer Siljansvägen, som är huvudgata genom södra delen av byn, är smal och krokig och bör Översiktsplan Leksands kommun Sammanfattning av samrådshandling 33

34 Ovabacksgattu ner till järnvägen och medför knappast några större problem, detsamma södra sida anläggs. Mellan Åkerblads och Perusgattu medger inte utrymmet att någon gångbana anläggs utan stora intrång på angränsande fastigheter. Dessutom skulle gaturummet breddas, vilket skulle vara negativt för bykaraktären. Gående får på denna godtagbart. Längs Perusgattus västra sida föreslås en gångbana. kunna arbetspendla. En allmän parkering vid Klockargårdens kaffestuga är reserverad för personbilar. Bussar föreslås under sommartid ställas på skolans hållplats efter att ha lämnat av passagerare vid respektive besöksmål. Teknisk försörjning kommunen och det är av stor betydelse att vattenförsörjningen där tryggas genom tillgång till reservvatten. Detta kan ske antingen genom att ytvattenverket får högre kapacitet med skilda intag och väl utvecklade skyddsbarriärer eller att en ledning med grundvattenförsörjning anläggs från Leksand. Kapaciteten kommer sannolikt att behöva fördubblas för att möta kommande krav. Vad gäller spillvatten kommer sannolikt är kända idag. Laknäs och Östanhol ingår idag inte i verksamhetsområde för kommunalt vatten och och avlopp. Många egna brunnar håller en otjänlig vattenkvalitet och inga enskilda anläggningar för avlopp kan anläggas då bebyggelsen är tät i byarna. Ett kommunalt ställningstagande för utvidgning av verksamhetsområde för VA krävs för att kunna tillåta anses att till stora delar vara möjligt att bebygga om de nuvarande problemen med vatten och avlopp kan lösas. Nya bostäder bör placeras i skogsbrynet för att det öppna landskapet i möjligaste mån ska bevaras. Det aktiva jordbruket är en viktig faktor för att landskapet hålls öppet varför byggande på åkermark bör undvikas. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) bostäder och att bygga närmare än 100 m från bäcken. Avståndet varierar beroende på bäckens utformning och intilliggande naturmiljö. Rekommendationerna från Strandskyddsinventering för LIS-områden i Leksand 2012 ska följas. 34 Översiktsplan Leksands kommun Sammanfattttning av samrådshandling

35 Översiktsplan Leksands kommun Sammanfattning av samrådshandling 35

36 Djura Planer Bebyggelse och landskapsbild väl bibehållna bygatusystem, bör störande inslag av nya fritidshus undvikas. Enstaka kompletteringar av den gamla bebyggelsen prövas från fall till fall. Bykärnorna har i värdefulla bebyggelsemiljöer. Det stora sammanhållna åkermarkområdet söder om Djura mot Hedby har ett stort värde för jordbruket och upplevelsen av landskapet, varför ny bebyggelse bör lokaliseras till skogskanten så att åkermarken hålls öppen. Kulturmiljöer Djura kyrka med närmaste omgivning utgör en värdefull kulturmiljö som kräver särskilt hänsynstagande. Natur Naturvårdsplanen för Leksand kommun påtalas vikten av det öppna landskapet. Kommunen har som mål att i samarbete med markägare och intresseorganisationer verka för att det öppna landskapet bevaras. Friluftsliv och sportanläggningar byggnation i området ska samordning ske med dessa intressen. Kommunikationer en begränsad bärighet vilket innebär att tunga transporter till Djura måste ske genom Rälta och från söder via riksväg 71 och genom Gagnefsbyarna på älvens västra sida vilket gör en högre belastning på det mindre vägnätet. En ny bro vid Marielund är synnerligen angelägen för att underlätta för arbetsresor och godstransporter till och från området. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) bostäder och att bygga närmare än 100 m från bäcken. Avståndet varierar beroende på bäckens utformning och intilliggande naturmiljö. Rekommendationerna från Strandskyddsinventering för LIS-områden i Leksand 2012 ska följas. 36 Översiktsplan Leksands kommun Sammanfattttning av samrådshandling

37 Utvecklingsstråket Leksand - Insjön Bebyggelse och landskapsbild Det öppna och omväxlande odlingslandskapet kring byarna i Häradsbygden utgör en värdefull landskapsbild för såväl bonde som besökare. Det är angeläget att detta landskap utvecklas i området. För att behålla värdet av riksintresset för kulturmiljövård i byarna i Häradsbygden är det viktigt att värna den ursprungliga bebyggelsens utseende och form. Bebyggelsemönster med gårdar, bygator, åker och ängsmark är viktiga element för upplevelsen av miljön. Den traditionella bebyggelsen bör vårdas och bevaras vilket innebär att den ej bör rivas eller förändras genom avvikande ombyggnader, tillbyggnader eller användning av avvikande material eller färgsättning. Ny bebyggelse bör lämpligen uppföras inuti eller i direkt anslutning till de gamla byklasarna, så att dessa förtätas. Därmed förändras inte respektive bys speciella mönster. Bebyggelsegrupper utanför byklasarna bör föregås av detaljplaneläggning. För att behålla de typiska bymönstren bör randbebyggelse utanför byklungorna samt ny bebyggelse i helt nya, öppna lägen utanför byklasarna undvikas. Området innehåller även en del ödegårdar och fritidshus. Det vore önskvärt om dessa rustades upp för permanentboende hellre än att nya tomter ianspråktas. Industri och företagsverksamheter utformning av nya byggnader är viktig för att passa in i den omgivande bymiljön. Kulturmiljöer En karaktärsbeskrivning bör tas fram för de riksintressanta byarna i Häradsbygden. Karaktärsbeskrivningen ska ge exempel på typisk bebyggelseutformning samt ge råd och riktlinjer för ny-, om- och tillbyggnader. Denna kan utgöra en grund för kommande områdesbestämmelser. Kommunikationer För att förbättra öst-västlig kommunikation till riksväg 70, där det idag går många tunga transporter, kan Hedenlänken vara ett alternativ som behöver utredas. Se planförslag för tätorten Leksand. Hedenlänken skulle även kunna förbättra förutsättningar för transporter till och från industriområdet vid Leksandsbröd. Enligt Cykelplan Leksand 2012 är en separat gång- och cykelväg längs hela sträckan då den skulle ligga inne bland bebyggelsen och används av många skolbarn samt anslutas Teknisk försörjning Det allmänna VA-nätet bör på sikt byggas ut till Ytteråkerö. Vattenskyddsområde upprättas över vattentäkten i Mjälgen. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) områden för att möjliggöra för förtätning av bostäder och bygga närmare än 100 m förtätning av bostäder och att bygga närmare än 100 m från bäcken. Avståndet varierar beroende på bäckens utformning och intilliggande naturmiljö. Rekommendationerna från Strandskyddsinventering för LIS-områden i Leksand 2012 ska följas. Översiktsplan Leksands kommun Sammanfattning av samrådshandling 37

38 Utvecklingsstråket Leksand - Siljansnäs Planer Bebyggelse och landskapsbild kulturhistoriskt värde. Den bör vårdas och rivningar bör undvikas. De olika byarna bör även fortsättningsvis vara möjliga att urskilja som särskilda enheter. Det öppna landskapet mot Österviken utgör en viktig del av områdets värde. Det är av största sammanhängande åkermarker där viss lokalisering av ny bebyggelse kan vara möjlig. hästhållare som bidrar till att hålla markerna öppna. Natur Naturvårdsplanen för Leksands kommun påtalas vikten av det öppna landskapet. Kommunen har som mål att i samarbete med markägare och intresseorganisationer verka för att det öppna landskapet bevaras. Friluftsliv och sportanläggningar En länk för att knyta samman fritidsanläggningen i Källan med Granbergets skidanläggning utreds. En möjlig sträckning är söder om Sundet och vidare väster om Karlsarvet mot Granberget. Kommunikationer Förbifart Västanvik från Sundet till Grytnäs, direkt väster om bebyggelsen i Karlsarvet 38 Översiktsplan Leksands kommun Sammanfattttning av samrådshandling

39 och Västanvik, har diskuterats och utretts under många år utan att någon ny sträckning etc) kommer att kvarstå så länge en förbifart inte byggs. Ny byggnation i direkt eller nära anslutning till länsväg 938 är därför inte lämpligt. En småskalig utbyggnad i linje med gällande detaljplan bedöms inte försämra nuvarande situation i någon betydande grad och heller inte förhindra en ny framtida vägsträckning. Den vägkorridor för förbifart Västanvik som funnits sedan tidigt 1990-tal har inneburit ett att vägkorridoren tas bort eftersom man anser att den inte kommer att tas i anspråk. huvuddelen av sträckan genom Karslarvet/Västanvik, kan den äldre vägkorridoren tas bort men reservat för anslutningspunkterna vid Karlsarvet/Sundet och Grytnäs behålls. Ett område längre väster om Karlsarvet och Västanvik markeras för en ev väg då Längs länsväg 938 saknas idag cykelväg för att knyta samman Siljansnäs och Leksand. Cykelplan Leksand 2012 tagit fram en förstudie för gång- och cykelväg mot Leksand. För närvarande arbetar gång och cykelväg. Målet är att en gång- och cykelväg mellan Åkerö och Jobsboden ska En cykelväg mellan Karlsarvet och Styrsjöbo är lämplig att byggas i samband med ledningsarbeten för kommunalt vatten och avlopp. Kostnaden för gång och cykelvägen har en lägre prioritet, klass 3, enligt cykelledsplanen. Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Områdena bedöms kunna erbjuda attraktiva boendemiljöer relativt nära tätorter och som ger ökat underlag för förbättrad service på landsbygden med god tillgång till bostäder och att bygga närmare än 100 m från bäcken. Avståndet varierar beroende på bäckens utformning och intilliggande naturmiljö. Rekommendationerna från Strandskyddsinventering för LIS-områden i Leksand 2012 ska följas. Möjlighet till anslutning till det kommunala vatten- och avloppsnätet är goda. Nyetableringar ska ha fungerande väganslutning och utfart till länsväg 939 bör samlokaliseras. Grundläggning Översiktsplan Leksands kommun Sammanfattning av samrådshandling 39