Skogsstyrelsen NATIONAL BOARD OF FORESTRY

Transkript

1 EN RM STO Skogsstatistisk årsbok innehåller uppgifter om skogen, skogsbruket och skogsindustrin. Här finns information om ägarstruktur, skog och skogsmark, skogsvård, internationell statistik m.m. Årsboken liksom den allra färskaste statistiken återfinns även på: The Swedish Statistical Yearbook of Forestry provides an overview of the Swedish forest, forestry and forest industries.the yearbook contains statistics on topics like estate and ownership structure, forest and forest land, silviculture, international statistics etc. The latest statistics is found at: ISSN ISBN x Skogsstyrelsen NATIONAL BOARD OF FORESTRY Skogsstyrelsen NATIONAL BOARD OF FORESTRY Skogsstyrelsen NATIONAL BOARD OF FORESTRY

2 Skogsstatistisk årsbok 2005 Sveriges officiella statistik Skogsstyrelsen Jönköping 2005

3 Statistical Yearbook of Forestry 2005 Official Statistics of Sweden National Board of Forestry Jönköping 2005 Redaktör: Jan-Olof Loman Skogsstyrelsen Grafisk produktion: Ulla Lindgren Skogsstyrelsen Upplaga: 800 ex. Tryck: Elanders Berlings AB ISSN ISBN x Omslagsbild I början av året 2005 drabbades södra Sverige av en av de värsta stormarna i mannaminne. El- och teleförsörjningen slogs ut och skog motsvarande en årsavverkning för hela Sverige blåste ner i ett relativt begränsat område, främst i Halland och södra Småland. Bilden visar ett skogsparti där stormen dragit fram. Bilden visar även de typiska skadorna där träden knäckts några meter upp på stammen vilket som regel gjort att även den grövsta delen splittrats sönder och inte kan användas till timmer. Omslag: Annika Fong Ekstrand Foto: Carina Strömberg Best.nr 0016 Skogsstyrelsen JÖNKÖPING vx fax Internetadress Published by the National Board of Forestry, Sweden Printed in Sweden 2005

4 förord preface Förord Återigen har vi nöjet att presentera en ny utgåva av Skogsstatistisk årsbok, den 55:e i ordningen. Årets årsbok är kraftigt försenad p.g.a. den storm som drabbade skogen i södra Sverige januari 2005 och som gjort att mycket av det ordinarie arbetet fått läggas åt sidan, vilket i sin tur innebär att statistik inte kommit fram i den omfattning som vi skulle önskat. Förra året startade vi med att översätta samtliga tabeller och merparten av texterna till engelska. Årsboken kan alltså sägas vara tvåspråkig numera och detta har fått ett mycket positivt mottagande, framför allt från vår internationella läsekrets. Vår avsikt har också varit att ändra strukturen i årsboken och att få med fakta som rör sektorsmål och miljömål men pga resursbrist har detta inte varit möjligt. Kapitel 5 presenteras med ett lite annorlunda upplägg som ett försök till en ny struktur. Vår avsikt är att ständigt förbättra årsboken vad gäller aktualitet, omfattning, läsbarhet osv. Det innebär att tabeller försvinner och nya kommer till. Likaså plockas vissa tidsserier bort eller förkortas väsentligt och vi hänvisar i stället till motsvarande information på webben, där det som regel finns aktuella och betydligt längre tidsserier. Vår avsikt är att webben ska uppdateras kontinuerligt med färsk statistik. Arbetet med Skogsstatistisk årsbok är ett teamarbete inom framför allt Skogsstyrelsens Analysenhet men många andra från myndigheter, organisationer m.m. har bidragit med information till årsboken och vi vill framföra ett varmt tack till alla som hjälpt till med årsboken! Jönköping i september 2005 Göran Enander Jan-Olof Loman Foreword Once again, we are pleased to present the Statistical Yearbook of Forestry, the 55th in the series. This year s edition is much delayed due to the windstorm in January of 2005 which caused heavy damage to the forest of southern Sweden. It has been necessary to put many normal duties aside, as a result of which the production of this year s statistics has gone more slowly than we would have wished. Last year, we began to translate all tables and most of the text in the yearbook to English. It can therefore be regarded as bilingual and has been very positively received, especially among our international readers. We had intended to alter the structure of the yearbook to include facts relating to forest-sector and environmental objectives; but that has not been possible, due to lack of resources. An initial step toward a revised structure has been attempted in Chapter 5 of this edition. It is our intention to continually improve the yearbook by making it more extensive, up to date, readable, etc. This means that some tables will be removed, while others will be added. Likewise, certain time series will be eliminated or greatly reduced in favour of corresponding information at the web address, where current and substantially longer time series can usually be found. It is also our intention to continuously update the web site with fresh statistics. Production of the Statistical Yearbook of Forestry is primarily the work of a team at the Analysis Department of the National Board of Forestry. But a number of government agencies, organisations and many others have contributed information, and we are grateful to all who have assisted in preparing this edition of the yearbook. Jönköping, September 2005 Göran Enander Jan-Olof Loman

5 kapitelförteckning chapter list Kapitelförteckning /Chapter list/ 1 Skoglig statistikproduktion /The production of forestry statistics/ Jan-Olof Loman 2 Fastighets- och ägarstruktur /Estate and ownership structure/ Stefan Karlsson 3 Skog och skogsmark /Forest and forest land/ Surendra Joshi 4 Skador på skogen /Forest damage/ Anders Hildingsson 5 Natur och miljö /Nature and environment/ Artur Larsson 6 Skogsvård /Silviculture/ Surendra Joshi 7 Avverkning och virkesmätning /Felling and wood measurement/ Jan Bäcke 8 Virkestransporter /Timber transports/ Jan-Olof Loman 9 Lager och förbrukning av virkesråvara /Inventories and consumption of forest products/ Jan Bäcke 10 Skogsindustrins produktion /Forest industry production/ Surendra Joshi 11 Trädbränsle /Wood fuel/ Jan-Olof Loman 12 Arbetskraft /Education and labour force/ Jan-Olof Loman 13 Priser /Prices/ Stefan Karlsson 14 Ekonomi /Economy/ Stefan Karlsson 15 Utrikeshandel /Foreign trade/ Surendra Joshi 16 Internationella uppgifter /International statistics/ Surendra Joshi Contents, see page 15 sid. page

6 innehåll Innehåll sid. Förord... 3 Kapitelförteckning... 4 Inledning Kapitel 1 Skoglig statistikproduktion Text Beskrivning av statistiken Allmänt Skogsvårdsorganisationen och Skogsstyrelsen R-Polytax Statistiska centralbyrån (SCB) Övriga statliga statistikproducenter Riksskogstaxeringen Bransch- och intresseorganisationer Internationell skoglig statistik Områdesindelningar Större statistiksamlingar av skogligt intresse Källhänvisningar Kapitel 2 Fastighets- och ägarstruktur Text Beskrivning av statistiken Ägarindelning Skogsmarksareal Riksskogstaxering Allmän fastighetstaxering Fastighets- och ägarregistret Lantbruksregistret Lantbruksräkningen Skogsägare Källhänvisningar Figurer Skogsmarksareal fördelad på ägargrupper, Skogsmarkens fördelning på ägarkategorier, 2.2a och b Tabeller Skogsmark/län/ägarkategori, Antal skogsägre resp. företag per län, Antal skogsägare/storleksgrupp i ha skogsmark, Antal företag/ägarform och storleksgrupp i ha skogsmark, Skogsmark/ägargrupp,

7 innehåll Antal taxeringsenheter/ägargrupp, Skogsmarksareal/ägargrupp/län, Stora skogsägare i Sverige, Skogsägareföreningarnas medlemsantal, Planlagd areal för Gröna skogsbruksplaner, Kapitel 3 Skog och skogsmark Text Beskrivning av statistiken Arealförhållanden Bonitet Virkesförråd och tillväxt Skogsmark med annan markanvändning än virkesproduktion Begrepp och definitioner Ägarkategori Skogsbalansen Källhänvisningar Faktaruta Resultat av skogsbalansberäkningen Figurer Förrådsförändring , Virkesförrådets utveckling, Virkesförrådet ägarkategorivis, Skog per landsdel, Tabeller Landareal/ägoslag, Skogsmark/åldersklasser, Skogsmark/huggningsklasser, Skogsmark/ståndortsindex, 3.4a Skogsmark/bonitet, 3.4b Virkesförrådet/trädslag, Virkesförrådet inom landsdelar/trädslag, Virkesförrådet åldersklassvis/ägarkategori, Tillväxt i virkesförrådet, Skogsmark med annan markanvändning, Virkesförråd trädslagsvis, Kapitel 4 Skador på skogen Text Beskrivning av statistiken Kronutglesning Älgbetningsskador Övriga skador Källhänvisningar... 72

8 innehåll Figurer Regionindelning för kronutglesningsstatistik, Kronutglesning hos tall och gran, Tabeller Kronutglesning på tall och gran, 4.1, Kronutglesning på tall och gran enl. SVO, 4.3, , 76 Älgbetningsskador, Kapitel 5 Natur och miljö Text Beskrivning av statistiken Skogen Skyddad natur Miljöhänsyn vid avverkning Nyckelbiotoper Rödlistade arter Jakt Kemiska miljön Kolbalans Begrepp och definitioner Rödlistekategorier Källhänvisningar Figurer Virkesförrådet, grova träd och hård död ved, 5.1, Förändring av mängden hård död ved, 5.3, , 85 Förändring av arealen äldre lövrik skog, 5.5, , 87 Utveckling av arealen lövdominerad plant- och ungskog, Nyckelbiotoper, Atmosfäriskt nedfall, Utsläpp av växthusgaser, Tabeller Total volym död ved, Levande träd, grövre än 20 cm, 5.9, , 90 Torra träd, grövre än 20 cm, Virkesförråd/trädslag/landsdelar, Skogsmarksareal lämnad som hänsyn, Lämnad trädvolym, Lämnad volym död ved, Miljöhänsyn vid avverkning, 5.16, , 95 Skogsbrukets frivilliga avsättningar, Nationalparker, naturreservat m.m., Biotopskyddsområden, 5.23, , 102 Naturvårdsavtal, 5.25, , 104 Nyckelbiotoper, 5.28, , 107

9 innehåll Rödlistade växtarter, Rödlistade arter av ryggradsdjur, Rödlistade arter av ryggradslösa djur, Kolförråd i trädbiomassa, Fällda djur, Kapitel 6 Skogsvård Text Beskrivning av statistiken Produktion i skogsbruket Skogsvårdsåtgärdernas utveckling över tiden Plantstatistik Återväxternas kvalitet efter avverkning Försålda kvantiteter av bekämpningsmedel Skogsgödsling Markavvattning Skyddsdikning Tillämpning av skogsvårdslagen Källhänvisningar Figurer Röjningsareal/ägarkategori, Gallringsareal resp. skogsodlingsareal/ägarkategori, 6.2, Naturlig föryngring, Andel godkänd föryngring, Tabeller Markberedning, Plantering, Contortatall, Skogsplantor för användning i Sverige/trädslag, Hjälpplantering, Markberedd föryngringsavverkad areal, Föryngringsmetod/landsdel, Huvudplantor/trädslag/landsdel, Röjning/ägarkategori/län, Bekämpningsmedel, Skogsgödsling, Markavvattning/skyddsdikning, 6.12, Tillämpning av skogsvårdslagen, Kapitel 7 Avverkning och virkesmätning Text Beskrivning av statistiken Anmälda föryngringsavverkningar

10 innehåll Stämpling Avverkningsvolymer Virkesmätning Begrepp och definitioner Källhänvisningar Figurer Sambandet mellan bruttoavverkning, nettoavverkning och virkesuttag, Tillväxt och avverkning, utveckling, Bruttoavverkning, Slutavverkningsareal, Tabeller Anmälda föryngringsavverkningar, 7.1, , 139 Medgivna avverkningstillstånd, 7.3a och b , 141 Uttag av skogsbränsle, Stämpling, Bruttoavverkning, 7.6, , 144 Arealer med slutavverkning, gallring och röjning, Virkesmätning, 7.9a och b Barrsågtimrets kvalitetsfördelning, Kapitel 8 Virkestransporter Text Beskrivning av statistiken Lastbilstransporter Järnvägstransporter Fartygstransporter Flottning Vägnätet Skogsbilvägar Begrepp och definitioner Källhänvisningar Figurer Transportfördelning på järnväg/lastbil, Rundvirkestransporter, Skogsbilvägar, Export- och importflöden vid hamnområden, Tabeller Lastbilstransporter, Järnvägstransporter, 8.5, , 156 Fartygstransporter, , 157 Kapitel 9 Lager och förbrukning av virkesråvara Text Beskrivning av statistiken

11 innehåll Lager av rundvirke och flis Förbrukning av rundvirke och biprodukter Källhänvisningar Figur Lager av virkesråvara, Tabeller Lager av rundvirke och flis, , 161 Virkesförbrukning, Kapitel 10 Skogsindustrins produktion Text Beskrivning av statistiken Sågverksindustrin Träimpregnering Massaindustrin Pappers- och pappindustrin Förbrukning av returpapper Träskivor Källhänvisningar Figurer Produktionsbalans för sågverk, Årlig produktion och export av sågade barrträvaror, Returpapper. Förbrukning, insamling och utrikeshandel, Per capita-konsumtion av papper och papp, (Kartor) Massabruk, Pappers- och pappbruk, Sågverk, Tabeller Sågverksindustrin, Tryckimpregnerat virke, Massa- och pappersindustrin, Träfiberskive- och spånskiveindustrin, Returpapper och returpapp, Inhemsk tillgång av vissa skogsindustriprodukter, Kapitel 11 Trädbränsle Text Beskrivning av statistiken Trädbränsle Begrepp och definitioner Källhänvisningar Figurer Begrepp ang. biobränslen, Sveriges totala energitillförsel resp. energianvändning, 11.2,

12 innehåll Anv. av biobränslen m.m. för energiändamål, Trädbränsleanvändning i fjärrvärmeverk, Tabeller Användning av biobränslen m.m., Vedförbrukning i småhus, Förbrukning av flis, spån och pellets i småhus, Trädbränslen, tillförsel resp försäljning/bränsleslag, 11.4, Kapitel 12 Arbetskraft Text Beskrivning av statistiken Utbildning Arbetskraftsundersökningen Arbetskraften i skogsbruket Centrala Företags- och Arbetsställeregistret Varsel om uppsägningar och nedläggningar Löner Arbetsolyckor och arbetssjukdomsfall Begrepp och definitioner Källhänvisningar Figur Antal arbetstimmar i skogsarbete, Tabeller Skoglig utbildning, Sysselsättning inom skogsbruket, Antal arbetstimmar i skogsarbete, Självverksamhet inom småskogsbruket, Antal arbetsställen/anställda inom skogsindustrin, Företag och anställda/näringsgren och storleksklasser, Varslade nedläggningar, Löner och löneavtal, 12.14, , 209 Arbetsskador och arbetsolycksfall, Kapitel 13 Priser Text Beskrivning av statistiken Sågverksflis m.m Rotposter Produktpriser Fastighetspriser Leveransformer Källhänvisningar Figurer Prisutveckling på sågtimmer resp. massaved, 13.1,

13 innehåll Tabeller Pris på sågtimmer, massaved resp. sågverksflis, Exportpriser, 13.5, , 221 Priser på trädbränsle och torv, Priser på jord- och skogsbruksfastigheter, 13.8, , 224 Kapitel 14 Ekonomi Text Beskrivning av statistiken Produktionsvärde och rotnettovärde Investeringar och underhåll Kostnader Skogsindustrins utveckling Intäkter, kostnader och förädlingsvärde Investeringar Fastighetstaxering Statligt stöd till skogsbruket Källhänvisningar Figur Avverkningarnas brutto-, rotnetto- och återstående värden, Tabeller Totalavverkningens beräknade volym och penningvärde, Investeringar och underhållskostnader, Storskogsbrukets drivningskostnader, Skogsnäringens utveckling, Intäkter, kostnader och förädlingsvärde, Investeringar inom skogsindustrin, Skogsbruksvärden, Statsbidrag till skogsbruket, Kapitel 15 Utrikeshandel Text Beskrivning av statistiken Redovisning på länder Varunomenklatur Rundvirke Flis och träavfall Sågade trävaror Träskivor Pappersmassa Papper och papp Sammanlagda export- och importvärden Källhänvisningar

14 innehåll Figurer Några länders marknadsandelar av exporten, 15.1, Sveriges export och import av rundvirke och biprodukter, Sveriges utrikeshandel/skogsindustriprodukter, Sveriges utrikeshandel/varugrupper, Export- och importvärden av skogs- och skogsindustriprodukter, Tabeller Export av skogsprodukter, 15.1, 15.3, 15.5, , 252, 255, 259, 260 Import av skogsprodukter, 15.2, 15.4, 15.6, , 254, 256, 259 Utrikeshandel med skogsprodukter, , 258 Export- och importvärden, Import av tropiska trävaror, Kapitel 16 Internationella uppgifter Text Beskrivning av statistiken FRA Skogens utnyttjande Kronutglesning i Europa Begrepp och definitioner Källhänvisningar Figurer Areal skogsmark och impediment enligt skogsvårdslagen resp. FAO/ECE, Landareal, befolkning, skogsmarksareal och virkesförråd i sluten skog, Skogsmark och virkesförråd i tropiska och icke tropiska skogar, Sveriges plats bland ledande producenter och exportörer av skogsprodukter, Produktion av rundvirke och skogsindustriprodukter, Tabeller Areal- och befolkningsuppgifter, Virkesproduktion, 16.5, , 277 Produktion av pappersmassa samt papper och papp, Världshandeln med skogsprodukter, Bilagor Bilaga 1 Omräkningstal och råvaruåtgångstal Bilaga 2 Definition av ägoslagen enligt Riksskogstaxeringen 1983 och framåt Bilaga 3 Definition av ägarkategorier enligt Riksskogstaxeringen Bilaga 4 Definitioner använda i samband med skoglig sysselsättningsstatistik Bilaga 5 Adressförteckning över refererade källor

15 innehåll Bilaga 6 Svenska, engelska och vetenskapliga namn på våra skogsträd Bilaga 7 Områdesindelningar skogsvårdsstyrelsernas regionindelning, figur län och landsdelar, figur virkesbalansområden, figur virkesmätningsföreningar, figur skogsägareföreningar, figur sågverksföreningar, figur gränserna för fjällnära resp. svårföryngrad skog, figur temperatursumma, figur nederbörd, figur Engelsk sammanfattning /Summary/ Sakord Tecken och förkortningar

16 contents Contents (English summary see page 302) page Preface... 3 Chapter list... 4 Introduction Chapter 1 The production of forestry statistics Text Description of the statistics General The National Board of Forestry and the Regional Forestry Boards R-Polytax Statistics Sweden Other producers of official statistics The National Forest Inventory Business- and industrial organizations International forestry statistics Geographical divisions Other statistic products of forestry interest Bibliography Chapter 2 Estate and ownership structure Text Description of the statistics Ownership Forest land area The National Forest Inventory General tax assessment of real estate The real estate and ownership register The Farm Register The Agriculture Census Forest owners Bibliography Figures Area of forest land by ownership category, The ownership structure of forest land, 2.2a and 2.2b Tables Forest land, ownership and size structure, Number of forestry holdings according to form of ownership and sisze of forest holding, Forest land area,

17 contents Number of assessed units, Forest land area by ownership category and county, Large forest owners in Sweden, Number of members etc. of the forest owners associations, Forest management planning with respect for nature conservation, Chapter 3 Forest and forest land Text Description of the statistics Areas Site productivity Volume, and annual increment of growing stock Forest land where other land uses reduce timber production General terms and definitions Ownership category The forest balance Bibliography Compressed The result of the forest balance fact Figures Growing stock changes , Development of growing stock, 3.2, , 51 Some forest data by region, Tables Land area/land-use category, Forest land/age classes, Forest land/cutting classes, Forest land/site index classes, 3.4a Forest land/site productivity class, 3.4b Growing stock, Increment, Forest land where other land uses reduce timber production, Standing volume by species Chapter 4 Forest damage Text Description of the statistics Defoliation Browsing damage by moose Other damage Bibliography Figures Regional distribution for defoliation data, Forest damage,

18 contents Tables Defoliation on pine and spruce, Browsing damage by moose, Chapter 5 Nature and environment Text Description of the statistics The forest Compliance with environmental requirements Woodland key habitat Redlisted species Hunting The chemical environment Carbon stock General terms and definitions Redlisted categories Bibliography Figures Growing stock, 5.1, Change in volume of hard ded wood, 5.3, , 85 Change inf the area of old forest, rich in broad-leaved trees, 5.5, , 87 Development of thicket stage/young forest, rich in broad-leaved trees, Woodland key habitats, Atmospheric precipitates, Atmospheric emissions of greenhouse gases, Tables Total volume dead wood, Living trees, 5.9, , 90 Dead or windthrown trees, Standing volume by species, Spared forest area, volume of wood and volume of dead wood, Compliance with environmental requirements, 5.16, , 95 Forest land voluntarily set aside for conservation purposes, National parks etc., Legal Habitat Protection Areas, 5.23, , 102 Nature Conservation Agreements, 5.25, , 104 Woodland key habitats, 5.28, , 107 Distribution of redlisted species, Number of redlisted species of vertebrates, Distribution of redlisted species of invertebrates, Carbon stock in tree biomass, Number of animals killed in hunting,

19 contents Chapter 6 Silviculture Text Description of the statistics Production in forestry The development of the silvicultural measures Number of seedlings The quality of the regenerations after felling Pesticide quantities sold to forestry Forest fertilising Remedial ditching Protective ditching Measures taken under the Swedish Forestry Act Bibliography Figures Cleaning, Thinning, Artificial regeneration, Natural regeneration, Regeneration area complying with legal requirements, Tables Scarification, Planting, Pinus contorta, Number of seedlings for use in Sweden, Beeting, Final felled area prepared with scarification, Regeneration method, Number of main plants per hectare, Cleaning, Pesticides, Forest fertilization, Protective ditching, 6.12, Measures taken under the Swedish Forestry Act, Chapter 7 Felling and wood measurement Text Description of the statistics Notified final fellings Marking or assessing for cutting Felled volumes Timber measurement General terms and definitions Bibliography

20 contents Figures The relation between the terms gross felling, net felling and removal, Increment and gross felling, development, Gross fellings, Areas of final felling, Tables Notified final felling, Notified removal of forest fuel, Marking or assessing for cutting, Fellings, Wood measurement, 7.9a and 7.9b Volume of measured coniferous sawlogs, Chapter 8 Timber transport Text Description of the statistics Lorry transport Railway transport Sea transport Floating The road network system Forest roads General terms and definitions Bibliography Figures Transport by railway and lorry. Percentage of forest products, Transport of roundwood by lorry, railway and riverfloating, Forest roads, Shipping of goods between Sweden and foreign countries, Tables Transport by lorry, Railway transport, 8.5, , 156 Shipping of goods, , 157 Chapter 9 Inventories and consumption of forest products Text Description of the statistics Stock of timber and chips Consumption of roundwood and wood residue Bibliography Figure Inventories of wood raw-material, Tables Inventories of roundwood and chips, , 161 Wood consumption,

21 contents Chapter 10 Forest industry production Text Description of the statistics Sawmill industry Pressure treatment of wood Pulp industry Paper and paperboard industry Consumption of waste-paper Woodbased panels Bibliography Figures Production yield in sawmills, Annual production and export of sawn softwood, Wastepaper. Consumption, recovery and foreign trade, Per capita consumption of paper and paperboard, (Maps) Pulpmills, Paper mills, Sawmills, Tables Sawmills, Pressure-treated wood, Pulp and paper industry, Fibreboard and particle board industry, Waste paper and waste paperboard, Apparent consumption of certain forest industry products, Chapter 11 Wood fuel Text Description of the statistics Wood fuel General terms and definitions Bibliography Figures Useful terms, Total energy supply and use, 11.2, Utilisation of biofuels, peat etc, for energy production, Use of wood fuels in district heating plants, Tables Utilisation of biofuels, peat, etc, Consumption of firewood, Consumption of wood chips, sawdust and pellets, Wood fuel, 11.4,

22 contents Chapter 12 Education and labour force Text Description of the statistics Education Manpower investigation Labour force in forestry Register of companies Dismissals and closing-downs Wages Occupational injuries General terms and definitions Bibliography Figures Number of working hours in forest work, Tables Forestry education, Occupation in forestry, Number of working hours in forest work, Self-activity in small scale forestry, Number of establishments in the Swedish wood-processing industry, Enterprises and employees by group of economic activity, Redundancies and closures in Swedish forest industry, Average hourly earnings and wage level, 12.14, , 209 Occupational injuries, Chapter 13 Prices Text Description of the statistics Chips from sawmill Standing forest timber for sale Product prices Prices of real estates Type of delivery Bibliography Figures Price trend of sawlogs and pulpwood, 13.1, Tables Prices of sawtimber, pulpwood and chips, Export prices, 13.5, , 221 Prices of wood fuels and peat, Prices of real estates, ,

23 contents Chapter 14 Economy Text Description of the statistics Production value and gross revenue Investments and maintenance Costs Development of the forest industry sector Income, cost and real value Investment Tax assessment of real estate Government support to forestry Bibliography Figure Calculated gross and net conversion value of annual felling, Tables Volume and value of annual fellings, Investments and maintenance costs, Logging costs within company forestry, Development of the forest industry sector, Income, cost and value added, Investments in forest industry, Values of standing forest and forest land at the General Assessment of Real Estate, Government support to forestry, Chapter 15 Foreign trade Text Description of the statistics Trade with specific countries Custom code Roundwood Chips and waste wood Sawn goods Wood-based panels Wood pulp Paper and paperboard Total value of export and import Bibliography Figures Market shares of selected leading countries for export of sawn and planed softwood, Swedish shares of non-european export markets' for sawn softwood,

24 contents Swedish exports and imports of roundwood and waste products, Swedish foreign trade/product groups, 15.4, Value of Swedish exports and imports of forest and forest industry products, Tables Export of forest products, 15.1, 15.3, 15.5, , 252, 255, 259, 260 Import of forest products 15.2, 15.4, 15.6, , 254, 256, 259 Foreign trade with forest products, , 258 Export and import values, Import of wood products of tropical origin, Chapter 16 International statistics Text Description of the statistics FRA Utilization of forests Defoliation in Europe General terms and definitions Bibliography Figures Swedish forest land area according to national and international definitions, Land area, population, area of closed forest and standing volume in closed forest, Forest land and growing stock volume in tropical and non-tropical forests, Sweden s position among leading producers and exporters of forest products, Production of roundwood and forest industry products, Tables Afforested area and demographic data, Wood production, 16.5, , 277 Production of pulp, paper and board, The world trade in forest products, Appendixes Appendix 1 Appendix 2 Appendix 3 Conversion factors for roundwood and use of roundwood in the forest industry Definition of land-use categories according to the National Forest Inventory 1983 and forward Definition of ownership categories according to the National Forest Inventory

25 contents Appendix 4 Definition used in connection with forestry related employment statistics Appendix 5 Addresses Appendix 6 Swedish, English and scientific names of tree species Appendix 7 Geographical divisions Figure 1, The Regional Forestry Boards by region Figure 2, Counties and regions Figure 3, Wood balance regions Figure 4, Jurisdictions of timber measurement associations Figure 5, Forest owners' associations Figure 6, Boundaries of sawmill associations Fig. 7, Boundaries of sub-montane forest and areas difficult to regenerate Figure 8, Total of average daily temperatures Figure 9, Precipitation during growing season Summary in English Alphabetical index (in Swedish) Symbols and abbreviations

26 inledning introduction Inledning Generaldirektör Göran Enander När dessa ord skrivs sommaren 2005 befinner sig Skogsvårdsorganisationen mitt uppe i det omfattande arbetet med att stödja det svenska skogsbruket i att återhämta sig från den värsta stormfällningen i modern tid. Inom loppet av några timmar blåste lika mycket skog ner som normalt avverkas under ett helt år i Sverige. Mycket av Skogsvårdsorganisationens långsiktiga arbete har under det här årets första del tvingats hamna i skuggan av det direkta arbetet med stormen, en händelse som ingen hade kunnat förutse och en stor utmaning för såväl skogsbruket som organisationen. Likväl finns det mycket händelser och insatser från 2004 att uppmärksamma och nu arbeta vidare med. Under 2004 har diskussionen om skogens möjligheter att räcka till varit fortsatt aktuell. Sveriges gröna-guld-reserv, marginalen mellan skogens tillväxt och vårt samlade behov av råvara, är på väg att försvinna. Skogsstyrelsens nya virkesbalansberäkningar, där industrins och energisektorns behov, konsekvenser av miljömålen och behovet av import/export vägs mot den svenska skogens tillväxt, visar på ett glapp mellan inhemsk tillgång och efterfrågan. Mot denna bakgrund är det angeläget att skogsbruket fullt ut nyttjar den produktionskapacitet som finns i de svenska skogarna. De skogliga sektorsmålen som Skogsstyrelsen beslutat om under året ger god vägledning i detta arbete. Många insatser har också gjorts under året för att stärka skyddet av värdefulla naturområden. Skogsstyrelsens redovisning till Miljömålsrådet i februari 2005 visar på de åtgärder som redan vidtagits för att nå miljömålet Levande skogar, åtgärder som baserar sig på avvägningen mellan skogspolitikens två mål i förhållandet procent produktionsskog med god generell hänsyn, 10 procent produktionsskog med förstärkt hänsyn och 10 procent skog där naturvårdsmålen dominerar. Fortfarande är dock en femtedel av alla föryngringsavverkningar sämre än lagens nivå i fråga om generell hänsyn, här måste skogsbruket bli bättre på att ta sitt ansvar. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket presenterade i november 2004 en gemensam nationell strategi för naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal med syftet att bevara särskilt värdefulla skogar. Strategin är nu redovisad till regeringen och innehåller bland annat skydd av ädellövskogar i söder, urskogsartade skogar i norr, tätortsnära skogar samt en särskild satsning till stöd för markägare som har en mycket stor areal nyckelbiotoper. Skogsstyrelsens satsning på Gröna Jobb tillsammans med AMS och svenska ESF-rådet, där ca 2500 långtidsarbetslösa under året erbjöds projektanställning och utbildning på Skogsvårdsstyrelsen har också varit framgångsrikt. I 2005 års vårproposition har avsatts pengar för ytterligare jobb inom projektet under 2005 och Ett händelserikt 2004 övergick alltså med en orkanstyrkas kraft i ett om möjligt än mer händelserikt Nu gäller det att på ett bra sätt slutföra alla de uppgifter som Gudruns härjningar medfört liksom att påbörja ett arbete med att dra lärdomar för att minimera framtida skador vid liknande väderfenomen. 25

27 inledning introduction Introduction Göran Enander, Director-General As this is being written in the summer of 2005, the Swedish Forest Administration is in the midst of a major effort to help the nation s forests to recover from the worst storm damage of modern times. Within the space of a few hours last winter, winds felled as many trees in Sweden as are normally logged during an entire year. As a result, much of the long-term work has taken a back seat to the immediate task of dealing with the effects of the storm an event which no one was able to foresee, and which poses a great challenge to both the Swedish Forest Administration and the forest industry. Nevertheless, there were many other events and activities during 2004 that are worthy of mention, and work on related matters continues. Discussion of the forest s capacity to provide an adequate supply of raw materials continued during Sweden s green gold reserve, i.e. the margin between forest growth and the need for rawmaterial, is shrinking. The National Board of Forestry s new calculations of the growing-stock balance indicates that there is a gap between national supply and demand. The new most recent calculation weighs the growth of the Swedish forest against environmental objectives and import/export needs. It is therefore essential for the forest industry to utilize the forest s productive capacity to the fullest. The forest-sector goals established by the Board during 2004 provide valuable guidance in this regard. Also during the past year, numerous efforts have been made to strengthen protection for valuable natural areas. The National Board of Forestry s report to the Swedish Environmental Objectives Council in February of 2005 reviews the measures already taken to achieve the objective of Sustainable Forests. Those measures are based on balancing the three goals of Swedish forest policy in the proportions of This refers to 80 per cent productive forest with good general conservation, 10 per cent productive forest with augmented conservation, and 10 per cent forest in which conservation goals predominate. However, one-fifth of all regeneration fellings still do not meet the legislated criteria for general conservation; the forest industry must become better at meeting its responsibility in such areas. In November of 2004, the National Board of Forestry and the Swedish Environmental Protection Agency presented a common national strategy for protecting especially valuable forest in nature reserves, habitat protection areas and areas subject to nature protection agreements. The strategy has been presented to the government, and includes additional protection for broad-leaved forest in southern Sweden, ancient forest in the north, forest near urban areas, and special support to landowners with large areas of key habitats. Another successful effort during 2004 was the Green Jobs project which provided some 2500 long-term unemployed persons with education and temporary employment at the Swedish Forest Administration. The project was conducted jointly by the National Board of Forestry, National Labour Board and Swedish ESF Council (European Social Fund). The national budget for 2005 includes provision for another 1500 jobs to be added to the project during 2005 and Thus, an eventful year passed with the force of a hurricane into 2005 which, if anything, promises to be even more eventful. The priorities now are to satisfactorily complete all the work that Hurricane Gudrun left in its wake, and to begin learning how to minimize the damage from similar weather events in the future. 26

28 1 skoglig statistikproduktion the production of forestry statistics 1 Skoglig statistikproduktion Jan-Olof Loman English summary, see page 302 Skogsstatistisk årsbok består av 16 faktakapitel. Varje kapitel är indelat i en textdel, en figurdel och en tabelldel. I början av varje kapitel finns namnet på den som är ansvarig för innehållet. Kontakta gärna henne/honom om du undrar över innehållet i kapitlet. Kapitel 5 har ett något annorlunda upplägg som ett försök att ändra strukturen i årsboken. Sedan några år är merparten av årsboken översatt till engelska. Det gäller speciellt figur- och tabelltexter. Textavsnitten återfinns i engelsk version i summary. För att lättare hitta i boken rekommenderar vi: Sakordsregister, i slutet av boken. Innehållsförteckning och Kapitelförteckning i början av boken. Betyder att figuren och/eller tabellen även finns i excel-format i en längre tidsserie på vår statistikhemsida; Betyder att statistiken ingår i Sveriges Officiella Statistik (SOS). Officiell statistik är framställd av en myndighet enligt föreskrifter som regeringen har meddelat. Den är objektiv, framställd och offentliggjord med hänsyn till skyddet för enskilda och finns allmänt tillgänglig. Beskrivning av statistiken Allmänt Huvudsyftet med Skogsstatistisk årsbok är att ge en bred och lättillgänglig redovisning av förhållanden och händelser inom svensk skogsnäring. Skogsstatistisk årsbok skall utkomma i juni varje år och innehåller statistikuppgifter om skog, skogsbruk, skogsindustri, handel m.m. Årets utgåva är försenad p.ga. den omfattande stormen som drabbade södra Sverige januari Opinionsbildare och beslutsfattare på olika nivåer inom samhälle och näringsliv har här möjlighet att hitta fakta om skogliga förhållanden på såväl översiktlig som detaljerad nivå. Boken är också en viktig informationskälla för alla andra skogligt intresserade. Varje kapitel består av ett textavsnitt samt ett antal tabeller och figurer. I textavsnittet presenterar vi några huvudresultat i en faktaruta och en överblick över hur statistiken är producerad samt dess kvalitet. Vi kommenterar uppgifterna endast i undantagsfall och då främst i syfte att undvika feltolkningar. Flertalet tabeller och figurer ingår i SOS. I tabellerna har värdet i varje tabellcell avrundats separat. Det innebär att summan av cellvärdena inte alltid överensstämmer med redovisad summa. I vissa fall använder vi beteckningen budgetår och då i betydelsen det tidigare statliga budgetåret (1 juli 30 juni). Förutom de rena statistikdelarna innehåller årsboken: Tecken och förkortningar en nyckel längst bak i boken Omräkningstal och råvaruåtgångstal i bilaga 1 Ägoslag definitioner enligt Riksskogstaxeringen i bilaga 2 Ägarkategorier definitioner enligt Riksskogstaxeringen i bilaga 3 Definitioner använda i samband med skoglig sysselsättningsstatistik i bilaga 4 Källor adressförteckning i bilaga 5 Svenska, engelska och latinska namn på våra skogsträd i bilaga 6 Kartor, geografiska indelningar m.m. i bilaga 7 Summary engelsk sammanfattning i slutet av boken. 27

29 1 skoglig statistikproduktion the production of forestry statistics Skogsvårdsorganisationen och Skogsstyrelsen Skogsvårdsorganisationen (SVO) består av den centrala myndigheten Skogsstyrelsen samt de 10 regionala skogsvårdsstyrelserna (SVS). Till detta kommer även en skogsvårdsstyrelse som är en integrerad del av Länsstyrelsen på Gotland. Skogsvårdsstyrelserna består i sin tur av ett antal distrikt och ibland även lokalkontor, totalt ca 120 st. Skogsvårdsorganisationen har som en del av sina myndighetsuppgifter en omfattande utredningsoch statistikverksamhet. Huvudsyftet med denna är att följa upp de skogspolitiska insatserna på riks- och regionalnivå och skapa underlag för förändringar i skogspolitiken. Statistikarbetet bedrivs i första hand vid Skogsstyrelsens Analysenhet. Som källmaterial till statistiken utnyttjar vi uppgifter från såväl egna undersökningar och utredningar som från andra statistikproducenter. Bland de egna undersökningarna kan nämnas åtgärdsstatistik i skogsbruket (kapitel 6), sysselsättning i skogsbruket (kapitel 12), rotpostpriser (kapitel 13), inventering av nyckelbiotoper (kapitel 5) och R-Polytax (beskrivs nedan). Resultaten publicerar vi på statistikhemsidan ( och i Skogsstatistisk årsbok. Statistikhemsidan fylls löpande på med ny statistik. R-Polytax R-Polytax är skogsvårdsorganisationens inventeringssystem för uppföljning av skogspolitikens två likställda mål, produktion och miljö, i samband med föryngringsavverkning. Inventeringen utförs på föryngringsavverkningar, som lottats ut bland de avverkningsanmälningar som lämnats in till Skogsvårdsorganisationen. Varje avverkningsobjekt besöks vid tre tillfällen, före avverkning (R0), en vegetationssäsong efter avverkning (R1) och 5 eller 7 vegetationssäsonger efter avverkning (R5/7). Före avverkning beskriver inventeraren ståndortsförhållanden och registrerar alla företeelser som har specifika natur- eller kulturmiljövärden på objektet. En vegetationssäsong efter avverkning utvärderar inventeraren vilken hänsyn som man tagit till de kultur- och miljövärden som han/hon registrerat före avverkning. I ett samlat slutomdöme över avverkningen ställs sedan den tagna hänsynen i relation till skogsvårdslagens krav enligt 30. R0- och R1-inventeringarna genomförs som totalinventeringar av objekten, dvs. inventeraren går över hela avverkningsobjektet. Fem vegetationssäsonger efter avverkning i södra Sverige och sju år i norra inventeras återväxtens kvalitet, mängden död eller levande ved och sparad hänsynsareal på objektet. Återväxtens kvalitet ställs sedan i relation till skogsvårdslagens krav enligt 6. R5/7 utförs som en provyte- och bältesinventering. På provytorna räknas antalet plantor och i bältena mäts all död och levande ved. R-Polytax har utförts i hela landet sedan 1999 och totalt inventeras ca 500 avverkningar per år och inventering (R0, R1 respektive R5/7). Antalet objekt är avpassat för att inventeringen skall ge en tillfredsställande noggrannhet, genom rullande treårsmedeltal, för landsdelarna norra Norrland, södra Norrland, Svealand och Götaland. Inventeringarna utförs av ca 50 st av Skogsvårdsorganisationens konsulenter. Statistiska centralbyrån (SCB) SCB:s bidrag till skogsstatistiken omfattar huvudsakligen delar av större statistikgrenar, som industri-, utrikeshandels- och transportstatistik. Strukturuppgifter för lantbruket, såsom uppgifter om antal företag, ägoslagsfördelning, storlek och ägarkategorier erhåller vi ur lantbruksregistret. Registret upprättades 1968 av SCB och dåvarande Lantbruksstyrelsen. Registret omfattar företag med mer än 2 ha åker och uppdateras årligen. SCB samlar in uppgifter om företag med högst 2 ha åker vid s.k. lantbruksräkningar. De genomförde de två senaste lantbruksräkningarna 1988 och Inom industristatistiken gör SCB bl.a. en undersökning avseende industrins varuproduktion. Den baseras på en årlig obligatorisk enkätundersökning till alla arbetsställen med minst 20 anställda. Förutom uppgifter om produktion av enskilda varor (kvantiteter och värden) tar SCB fram uppgifter om industrins intäkter, rörelsekostnader, förädlingsvärde, sysselsättning, energianvändning m.m. SCB:s utrikeshandelsstatistik bygger dels på handel med länder inom EU, dels på handel med 28

30 1 skoglig statistikproduktion the production of forestry statistics länder utanför EU. Utrikeshandelsstatistiken beskrivs i kapitel 15. Övriga statliga statistikproducenter Bland de betydelsefullare kan nämnas Arbetsmiljöverket: uppgifter om arbetsolyckor och arbetsskador. Jordbruksverket: uppgifter över länsstyrelsernas verksamhet med rationalisering av jord- och skogsmark, bl.a. genom förvärv och försäljning av fastigheter. Kemikalieinspektionen: mängden av bekämpningsmedel som används inom skogsbruket och skogsindustrin. Naturvårdsverket: skyddade arealer. Energimyndigheten: energistatistik, biobränsleanvändning. Sveriges Lantbruksuniversitet: Riksskogstaxeringen (beskrivs nedan), sågverksinventeringar (Inst. för skogens produkter och marknader). Riksskogstaxeringen Riksskogstaxeringen är en stickprovsinventering av landets skogstillgångar som varje år täcker hela Sveriges landareal. Den utförs av Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik vid Skogsvetenskapliga fakulteten, Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå. Taxeringen modifieras löpande och omfattar i dag, förutom rent skogliga variabler, även ett antal miljörelaterade variabler. För en utförlig beskrivning av Riksskogstaxeringen och dess metodik hänvisas till Riksskogstaxeringens publikation Skogsdata. Förklaring av ägoslagen i riksskogstaxeringen finns i bilaga 2. Riksskogstaxeringen ska ge underlag för planering och kontroll av naturresursen skog på riksnivå och regional nivå samt ge underlag för den skogliga forskningen. De centrala arbetsuppgifterna är att samla in data om tillstånd och förändringar i skog och markanvändning samt att bearbeta och redovisa dessa. Taxeringens noggrannhet är så avpassad att resultaten, för i första hand virkesförrådets storlek, efter ett femårigt omdrev ska kunna redovisas för stora och medelstora län med tillfredsställande säkerhet. Stickprovstätheten är därför störst i söder och avtar successivt mot norr. De resultat från Riksskogstaxeringen som redovisas i denna upplaga av Skogsstatistisk årsbok är desamma som i 2004 års upplaga, eftersom det har uppstått förseningar i Riksskogstaxeringens bearbetningar. Nya siffror redovisas löpande på webben, Bransch- och intresseorganisationer Flera av skogsbrukets organisationer producerar statistik. Särskilt kan nämnas Skogsindustrierna, Virkesmätningsrådet (numera inom Skogsbrukets Datacentral) och Svenskt Trä som lämnar uppgifter om skogsindustrin och dess virkesförbrukning. SkogForsk producerar också viss skoglig statistik. Internationell skoglig statistik Flera internationella organ sammanställer och publicerar skoglig statistik. FAO i Rom och ECE/FAO-sekretariatet i Genève producerar statistik över produktion, priser och handel med skogs- och skogsindustriprodukter. För ECE-området samlas stora delar av statistiken in i en årlig gemensam enkät tillsammans med EU:s statistikbyrå EUROSTAT och International Tropical Timber Organization (ITTO). FAO sammanställer dessutom statistik för hela världen och den utkommer normalt 2 3 år i efterhand. Tillsammans producerar FAO och ECE uppgifter om världens skogstillgångar med ca 10 års intervall. Inom EU producerar EUROSTAT statistik rörande skogssektorn. För att utveckla och komplettera denna statistik genomför EUROSTAT det s.k. EFICS-projektet. EFICS står för European Forest Information and Communication System. Områdesindelningar I Skogsstatistisk årsbok redovisar vi i vissa fall uppgifter för olika administrativa områden eller för områden avgränsade med hänsyn till naturliga förutsättningar för skogsbruk, transportförhållanden etc. Länsindelningen har ändrats över tiden. En redovisning av ändringar i länsindelningen sedan 1952 finns i publikationen Sveriges kommuner åren Från 1974 till 1996 har inga ändringar i länsindelningen gjorts förutom mindre justeringar. Fr.o.m har Kristianstads och Malmöhus län gått samman till Skåne län. 29