Skogsstatistisk årsbok 2008

Transkript

1 Skogsstatistisk årsbok 2008 Sveriges officiella statistik Skogsstyrelsen Jönköping 2008

2 Statistical Yearbook of Forestry 2008 Official Statistics of Sweden Swedish Forest Agency Jönköping 2008 Redaktör: Jan-Olof Loman Skogsstyrelsen Grafisk produktion: Ulla Lindgren Skogsstyrelsen Upplaga: 750 ex. Tryck: Edita ISSN ISBN Best.nr 0007 Skogsstyrelsen JÖNKÖPING vx fax Internetadress Omslag: Annika Fong Ekstrand Foto: Michael Ekstrand Published by Swedish Forest Agency, Sweden Printed in Sweden 2008

3 förord preface Förord Återigen har vi nöjet att presentera en ny utgåva av Skogsstatistisk årsbok, den 58:e i ordningen. Vår avsikt är att ständigt förbättra årsboken vad gäller aktualitet, omfattning, läsbarhet osv. Det innebär att tabeller försvinner och nya kommer till. Likaså plockas vissa tidsserier bort eller förkortas väsentligt och vi hänvisar i stället till motsvarande information på webben, där det finns aktuella och ofta betydligt längre tidsserier. Vår avsikt är att webben ska uppdateras kontinuerligt med färsk statistik. På vår webb-plats hittar du även äldre årsböcker, de äldre är inskannade medan de nyare finns i digital form. Arbetet med Skogsstatistisk årsbok är ett teamarbete inom framför allt Skogsstyrelsens Analysenhet men många andra myndigheter, organisationer m.m. har bidragit med information till årsboken. Vi vill framföra ett varmt tack till alla som hjälpt till med Skogsstatistisk årsbok 2008! I mer än 30 år har Ulla Lindgren ansvarat för produktionen av årsboken. Denna årsbok blir hennes sista och vi riktar ett speciellt tack till henne för sitt mångåriga engagemang med att producera årsboken. Jönköping i juni 2008 Göran Enander Jan-Olof Loman Foreword Once again we have the pleasure of presenting the latest Statistical Yearbook of Forestry, the 58th in the series. It is our intention to continually improve the yearbook by making it more extensive, up to date, readable, and more. That means that some tables have been removed, while others have been added. Likewise, certain time series are eliminated or greatly reduced in favour of corresponding information at the web address, where current and often much longer time series are provided. It is also our intention to continuously update the web site with fresh statistics. The Statistical Yearbook of Forestry is primarily the work of a team at the Analysis Division of the Swedish Forest Agency. But many other government agencies, organisations, etc. have contributed information, and we are grateful to all who have assisted in preparing the 2008 edition. For over 30 years, Ulla Lindgren has been responsible for production of the yearbook and this edition is her last. We therefore offer a special thank you to Ulla for her efforts in producing the yearbook during all those years. Jönköping, Sweden June 2008 Göran Enander Jan-Olof Loman

4 kapitelförteckning chapter list Kapitelförteckning /Chapter list/ 1 Skoglig statistikproduktion /The production of forestry statistics/ Jan-Olof Loman 2 Fastighets- och ägarstruktur /Estate and ownership structure/ Stefan Karlsson 3 Skog och skogsmark /Forest and forest land/ Jan-Olof Lomani 4 Skador på skogen /Forest damage/ Anders Hildingsson 5 Natur och miljö /Nature and environment/ Ulrika Berggren 6 Skogsvård /Silviculture/ Anders Grönvall 7 Avverkning och virkesmätning /Felling and wood measurement/ Jan Bäcke 8 Virkestransporter /Timber transports/ Jan Bäcke 9 Lager och förbrukning av virkesråvara /Inventories and consumption of forest products/ Jan Bäcke 10 Skogsindustrins produktion /Forest industry production/ Surendra Joshi 11 Trädbränsle /Wood fuel/ Jan-Olof Loman 12 Arbetskraft /Education and labour force/ Jan-Olof Loman 13 Priser /Prices/ Stefan Karlsson 14 Ekonomi /Economy/ Stefan Karlsson 15 Utrikeshandel /Foreign trade/ Surendra Joshi 16 Internationella uppgifter /International statistics/ Ida Wigrup Contents, see page 14 sid. page 4

5 innehåll Innehåll sid. Förord... 3 Kapitelförteckning... 4 Inledning Kapitel 1 Skoglig statistikproduktion text Beskrivning av statistiken Allmänt Skogsstyrelsen R-Polytax Statistiska centralbyrån (SCB) Övriga statliga statistikproducenter Riksskogstaxeringen Bransch- och intresseorganisationer Internationell skoglig statistik Områdesindelningar Källhänvisningar Kapitel 2 Fastighets- och ägarstruktur text Beskrivning av statistiken Ägarindelning Skogsmarksareal Riksskogstaxering Allmän fastighetstaxering Fastighetstaxeringsregistret Skogsägareföreningar Källhänvisningar tabeller Skogsmarksareal fördelad på ägarklasser, och Skogsmarkens fördelning på ägarklasser, figurer Skogsägare per län, Skogsägare/kön/ålder/storleksklass skogsmark, Ägarform/storleksklass skogsmark, Brukningsenheter/ägarklass och län, Skogsmark/ägarklass och län, Skogsmarksareal/ägarklass och storleksklass,

6 innehåll Skogsägareföreningarnas medlemsantal, Planlagd areal för Gröna skogsbruksplaner, Kapitel 3 Skog och skogsmark text Beskrivning av statistiken Arealförhållanden Bonitet Virkesförråd och tillväxt Skogsmark med annan markanvändning än virkesproduktion Begrepp och definitioner Ägarklass Skogsbalansen Källhänvisningar Förrådsförändring faktaruta Resultat av skogsbalansberäkningen tabeller Skog per landsdel, och Landareal/ägoslag, figurer Skogsmark/åldersklasser, Skogsmark/huggningsklasser, Skogsmark/ståndortsindex, 3.5a Skogsmark/bonitet, 3.5b Skogsmark med annan markanvändning, Virkesförrådet/trädslag, Virkesförrådet på skogsmark inom landsdelar/trädslag, Virkesförrådet inom landsdelar/trädslag, samtliga ägoslag, Virkesförrådets utveckling, Virkesförrådet/ägarklasser, alla ägoslag, Virkesförråd åldersklassvis/län, Tillväxt i virkesförrådet, Kapitel 4 Skador på skogen text Beskrivning av statistiken Kronutglesning Älgbetning Jakt och vilt Källhänvisningar tabeller Regionindelning för kronutglesningsstatistik, och Kronutglesning hos tall och gran,

7 innehåll figurer Älgbetningsskador, 4.5, , 70 Fällda djur, Viltolyckor, Kapitel 5 Natur och miljö text Beskrivning av statistiken Skogen Miljöhänsyn vid avverkning Skyddad natur Nyckelbiotoper Rödlistade arter Kemiska miljön Kolbalans Begrepp och definitioner Ägoslag Värdefulla områden Rödlistekategorier Källhänvisningar tabeller Förändring av arealen gammal skog, 5.1, , 79 och Förändring av mängden hård död ved, 5.3, , 81 figurer Förändring av arealen äldre lövrik skog, 5.5, , 83 Förändring av arealen lövdominerad plant- och ungskog, Utveckling av virkesförrådet för grova lövträd, Total volym död ved, Levande träd, grövre än 20 cm, 5.10, , 87 Torra träd, grövre än 20 cm, Skogsmarksareal lämnad som hänsyn, Lämnad trädvolym på nettoarealen, Lämnad volym död ved, Lämnade hänsynsträd, 5.16, , 92 Miljöhänsyn vid avverkning, , 94 Skogsbrukets frivilliga avsättningar, Areal skyddad skogsmark, Nationalparker, naturreservat m.m., Biotopskyddsområden, 5.26, , 102 Naturvårdsavtal, 5.28, , 104 Nyckelbiotoper, Rödlistade arter, Atmosfäriskt nedfall, Kolförråd i trädbiomassa,

8 innehåll Kapitel 6 Skogsvård text Beskrivning av statistiken Produktion i skogsbruket Skogsvårdsåtgärdernas utveckling över tiden Plantstatistik Återväxternas kvalitet efter avverkning Försålda kvantiteter av bekämpningsmedel Skogsgödsling Skyddsdikning Tillämpning av skogsvårdslagen Källhänvisningar tabeller Markberedning, och Skogsodlingsareal/ägarklass, 6.2, , 117 figurer Contortatall, Skogsplantor/trädslag, Hjälpplantering, Markberedd föryngringsavverkad areal, Föryngring, , 123 Huvudplantor/trädslag/landsdel, Röjning, Gallringsareal, Bekämpningsmedel, Skogsgödsling, Skyddsdikning, 6.18, , 132 Tillämpning av skogsvårdslagen, Kapitel 7 Avverkning och virkesmätning text Beskrivning av statistiken Anmälda föryngringsavverkningar Stämpling Avverkningsvolymer Virkesmätning Begrepp och definitioner Källhänvisningar tabeller Sambandet mellan bruttoavverkning, nettoavverkning och virkesuttag, och Tillväxt och avverkning, utveckling, figurer Anmälda föryngringsavverkningar, 7.3, , 140 Medgivna avverkningstillstånd, 7.5a och b , 142 Uttag av skogsbränsle,

9 innehåll Stämpling, Bruttoavverkning, 7.8, 7.10, Slutavverkningsareal, Arealer med slutavverkning, gallring och röjning, Virkesmätning, 7.13a och b Barrsågtimrets kvalitetsfördelning, Kapitel 8 Virkestransporter text Beskrivning av statistiken Lastbilstransporter Järnvägstransporter Fartygstransporter Flottning Vägnätet Skogsbilvägar Begrepp och definitioner Källhänvisningar tabeller Transportfördelning på järnväg/lastbil, och Rundvirkestransporter, b , 153 figurer Lastbilstransporter, , 155 Skogsbilvägar, Järnvägstransporter, 8.8, , 157 Fartygstransporter, , 158 Export- och importflöden vid hamnområden, Kapitel 9 Lager och förbrukning av virkesråvara text Beskrivning av statistiken Lager av rundvirke och flis Förbrukning av rundvirke och biprodukter Källhänvisningar tabeller Lager av virkesråvara, och Lager av rundvirke och flis, , 163 figurer Virkesförbrukning, b Kapitel 10 Skogsindustrins produktion text Beskrivning av statistiken Sågverksindustrin Träimpregnering Massaindustrin

10 innehåll Pappers- och pappindustrin Förbrukning av returpapper Träskivor Källhänvisningar tabeller Sågverksindustrin, och Tryckimpregnerat virke, figurer Massa- och pappersindustrin, Träfiberskive- och spånskiveindustrin, Returpapper och returpapp, 10.16, , 187 Inhemsk tillgång av vissa skogsindustriprodukter, Kapitel 11 Trädbränsle text Beskrivning av statistiken Trädbränsle Begrepp och definitioner Källhänvisningar faktaruta Omräkningsfaktorer för olika energienheter tabeller Begrepp ang. biobränslen, och Sveriges totala energitillförsel resp. energianvändning, 11.2, figurer Anv. av biobränslen m.m. för energiändamål, Trädbränsleanvändning i fjärrvärmeverk, Användning av biobränslen m.m., Vedförbrukning i småhus, Förbrukning av flis, spån och pellets i småhus, Trädbränslen, tillförsel resp försäljning/bränsleslag, 11.9, Kapitel 12 Arbetskraft text Beskrivning av statistiken Utbildning Arbetskraftsundersökningen Arbetskraften i skogsbruket Centrala Företags- och Arbetsställeregistret Varsel om uppsägningar och nedläggningar Löner Arbetsolyckor och arbetssjukdomsfall Begrepp och definitioner Källhänvisningar

11 innehåll tabeller Skoglig utbildning, och Sysselsättning inom skogsbruket, figurer Antal arbetstimmar i skogsarbete, Självverksamhet inom småskogsbruket, Antal arbetsställen/anställda inom skogsindustrin, Företag och anställda/näringsgren och storleksklasser, Varslade uppsägningar, Löner och löneavtal, 12.14, , 212 Arbetsskador och arbetsolycksfall, Kapitel 13 Priser text Beskrivning av statistiken Produktpriser Trädbränsle Fastighetspriser Leveransformer Källhänvisningar tabeller Prisutveckling på sågtimmer resp. massaved, 13.1, och Pris på sågtimmer, massaved resp. sågverksflis, figurer Exportpriser, 13.6, , 224 Priser på trädbränsle och torv, Priser på jord- och skogsbruksfastigheter, Kapitel 14 Ekonomi text Beskrivning av statistiken Produktionsvärde och rotnettovärde Investeringar och underhåll Kostnader Skogsindustrins utveckling Intäkter, kostnader och förädlingsvärde Investeringar Fastighetstaxering Statligt stöd till skogsbruket Källhänvisningar tabeller Avverkningarnas brutto-, rotnetto- och återstående värden, och Totalavverkningens beräknade volym och penningvärde, figurer Investeringar och underhållskostnader, Storskogsbrukets drivningskostnader, Skogsnäringens utveckling,

12 innehåll Intäkter, kostnader och förädlingsvärde, Investeringar inom skogsindustrin, Taxeringsvärden, Skogsbruksvärde, Statligt stöd, Kapitel 15 Utrikeshandel text Beskrivning av statistiken Redovisning på länder Varunomenklatur Rundvirke Flis och träavfall Sågade trävaror Träskivor Pappersmassa Papper och papp Sammanlagda export- och importvärden Källhänvisningar tabeller Export och import av skogsprodukter, , 15.5, , och 15.16, 15.17, , 254, , 263, 268 figurer Export- och importvärden av skogs- och skogsindustriprodukter, 15.4, 15.6, 15.18, , 255, 264, 267 Utrikeshandel med skogsprodukter, , , 261, 265 Några länders marknadsandelar av exporten, Utomeuropeiska marknaders andel av svensk barrträvaruexport, Sveriges utrikeshandel/varugrupper, Kapitel 16 Internationella uppgifter text Beskrivning av statistiken FRA Skogens utnyttjande Kronutglesning i Europa Begrepp och definitioner Källhänvisningar tabeller Areal skogsmark och andra ägoslag enligt Riksskogstaxeringen och och FAO, figurer Areal- och befolkningsuppgifter, Virkesproduktion, 16.6, , 278 Produktion av pappersmassa samt papper och papp,

13 innehåll Världshandeln med skogsprodukter, 16.9, 16.10, , 281, 285 Produktion av rundvirke och skogsindustriprodukter, Sveriges plats bland ledande producenter och exportörer av skogsprodukter, Bilagor Bilaga 1 Omräkningstal och råvaruåtgångstal Bilaga 2 Definition av ägoslagen enligt Riksskogstaxeringen och FAO Bilaga 3 Definition av ägarklasser enligt Skogsstyrelsen och Riksskogstaxeringen Bilaga 4 Definitioner använda i samband med skoglig sysselsättningsstatistik Bilaga 5 Adressförteckning över refererade källor Bilaga 6 Svenska, engelska och vetenskapliga namn på våra skogsträd Bilaga 7 Områdesindelningar Skogsstyrelsens regionindelning, figur län och landsdelar, figur virkesbalansområden, figur virkesmätningsföreningar, figur skogsägareföreningar, figur sågverksföreningar, figur gränserna för fjällnära resp. svårföryngrad skog, figur temperatursumma, figur nederbörd, figur Engelsk sammanfattning /Summary/ Sakord Tecken och förkortningar

14 contents Contents (English summary see page 307) page Preface... 3 Chapter list... 4 Introduction Chapter 1 The production of forestry statistics text Description of the statistics General Swedish Forest Agency R-Polytax Statistics Sweden Other producers of official statistics Swedish National Forest Inventory Business- and industrial organizations International forestry statistics Geographical divisions Bibliography Chapter 2 Estate and ownership structure text Description of the statistics Ownership Forest land area Swedish National Forest Inventory General tax assessment of real estate The real estate and ownership register Forest owners associations Bibliography...31 tables Area of forest land by ownership class, and The ownership structure of forest land, figures Number of forest owners, 2.3, , 35 Number of absentee, part of absentee and resident management units, Number of management units by ownership class and county, Forest land area by ownership class, 2.7, , 39 Number of members and forest land area connected to the forest owners associations, Forest management planning with respect for nature conservation,

15 contents Chapter 3 Forest and forest land text Description of the statistics Areas Site productivity Volume, and annual increment of growing stock Forest land where other land uses reduce timber production General terms and definitions Ownership class The forest balance Bibliography Growing stock changes compressed The result of the forest balance fact tables Some forest data by region, and Land area/land-use category, figures Forest land/age class, Forest land/cutting class, Forest land/site index class/productivity class, 3.5a and b Forest land where other land uses reduce timber production, Growing stock, , , 56, 60 Development of growing stock, 3.9, Standing volume per hectare of forest land, Increment Chapter 4 Forest damage text Description of the statistics Defoliation Browsing damage by moose Hunting and game Bibliography tables Regional distribution for defoliation data, and Forest damage, , 68 figures Moose browsing, 4.5, , 70 Number of animals killed in hunting, Number of traffic accidents with game species, Chapter 5 Nature and environment

16 contents text Description of the statistics The forest Compliance with environmental requirements Protected nature Woodland key habitat Redlisted species The chemical environment Carbon stock General terms and definitions Land use classes Valuable areas Redlisted categories Bibliography tables Change in the area of old growth forest, 5.1, 5.2,... 78, 79 and Change in volume of hard ded wood, 5.3, , 81 figures Change in the area of old forest, rich in broad-leaved trees, 5.5, , 83 Change in the area of thicket stage/young forest, rich in broad-leaved trees, Development of standing volume of thick broad-leaved trees, Total volume dead wood, Living trees, 5.10, , 87 Dead or windthrown trees, Forest area left for conservation purposes, Volume of wood left after regeneration cutting, 5.14, , 90 Number of conservation trees left on net area, 5.16, , 92 Compliance with environmental requirements, 5.18, , 94 Forest land voluntarily set aside for conservation purposes, Data on total area of forest and area of protected forest, National parks etc., Habitat protection areas, 5.26, , 102 Nature conservation agreements, 5.28, , 104 Woodland key habitats, Distribution of redlisted species, Atmospheric precipitates, Carbon stock in tree biomass, Chapter 6 Silviculture text Description of the statistics Production in forestry The development of the silvicultural measures

17 contents Number of seedlings The quality of the regenerations after felling Pesticide quantities sold to forestry Forest fertilising Protective ditching Measures taken under the Swedish Forestry Act Bibliography tables Scarification, and Planting and sowing, 6.2, , 117 figures Pinus contorta, Number of seedlings, Beeting, Final felled area prepared with scarification, Regeneration method, , 123 Number of main plants per hectare, Thinning, Cleaning, Pesticides, Forest fertilization, Protective ditching, 6.18, , 132 Measures taken under the Swedish Forestry Act, Chapter 7 Felling and wood measurement text Description of the statistics Notified final fellings Marking or assessing for cutting Felled volumes Timber measurement General terms and definitions Bibliography tables The relation between the terms gross felling, net felling and removal, and Increment and gross felling, development, figures Notified final felling, 7.3, , 140 Permits granted for final felling, 7.5a and b...141, 142 Notified removal of forest fuel, Marking or assessing for cutting, Gross fellings, 7.8, 7.10, Areas of final felling, Final felling, thinning and cleaning, Wood measurement, 7.13a and b

18 contents Volume of measured coniferous sawlogs, Chapter 8 Timber transport text Description of the statistics Lorry transport Railway transport Sea transport Floating The road network system Forest roads General terms and definitions Bibliography tables Transport by railway and lorry. Percentage of forest products, and Transport of roundwood, b , 153 figures Transport by lorry, , 155 Forest roads, Railway transport, 8.8, , 157 Shipping of goods, , 158 Shipping of goods between Sweden and foreign countries, Chapter 9 Inventories and consumption of forest products text Description of the statistics Stock of timber and chips Consumption of roundwood and wood residue Bibliography tables Inventories of wood raw-material, and Inventories of roundwood and chips, , 163 figures Wood consumption, b Chapter 10 Forest industry production text Description of the statistics Sawmill industry Pressure treatment of wood Pulp industry Paper and paperboard industry Consumption of waste-paper Woodbased panels Bibliography

19 contents tables Sawmills, and Pressure-treated wood, figures Pulp and paper industry, Fibreboard and particle board industry, Waste paper and waste paperboard, 10.16, , 187 Apparent consumption of certain forest industry products, Chapter 11 Wood fuel text Description of the statistics Wood fuel General terms and definitions Bibliography compressed Conversion factors for different energy units facts tables Useful terms, and Total energy supply and use, 11.2, figures Utilisation of biofuels, peat etc, for energy production, Use of wood fuels in district heating plants, Utilisation of biofuels, peat, etc, Consumption of firewood, Consumption of wood chips, sawdust and pellets, Wood fuel, 11.9, Chapter 12 Education and labour force text Description of the statistics Education Manpower investigation Labour force in forestry Register of companies Dismissals and closing-downs Wages Occupational injuries General terms and definitions Bibliography tables Forestry education, and Occupation in forestry, figures Number of working hours in forest work, Self-activity in small scale forestry,

20 contents Number of establishments in the Swedish wood-processing industry, Enterprises and employees by group of economic activity, Redundancies and closures in Swedish forest industry, Average hourly earnings and wage level, 12.14, , 212 Occupational injuries, Chapter 13 Prices text Description of the statistics Product prices Fuel wood Prices of real estates Type of delivery Bibliography tables Price trend of sawlogs and pulpwood, 13.1, and Prices of sawtimber, pulpwood and chips, figures Export prices, 13.6, , 224 Prices of wood fuels and peat, Prices of real estates, Chapter 14 Economy text Description of the statistics Production value and gross revenue Investments and maintenance Costs Development of the forest industry sector Income, cost and real value Investment Tax assessment of real estate Government support to forestry Bibliography tables Calculated gross and net conversion value of annual felling, and Volume and value of annual fellings, figures Investments and maintenance costs, Logging costs within company forestry, Development of the forest industry sector, Income, cost and value added, Investments in forest industry, Values of standing forest and forest land at the General Assessment of Real Estate,

21 contents Average assessed value of standing forest and forest land, Government support to forestry, Chapter 15 Foreign trade text Description of the statistics Trade with specific countries Custom code Roundwood Chips and waste wood Sawn goods Wood-based panels Wood pulp Paper and paperboard Total value of export and import Bibliography tables Export and import of forest products, , 15.5, , and 15.16, 15.17, , 254, , 263, 268 figures Value of Swedish exports and imports of forest and forest industry products, 15.4, 15.6, 15.18, , 255, 264, 267 Foreign trade with forest products, , , 261, 265 Market shares of selected leading countries for export of sawn and planed softwood, Swedish shares of non-european export markets' for sawn softwood, Swedish foreign trade/product groups, Chapter 16 International statistics text Description of the statistics FRA Utilization of forests Defoliation in Europe General terms and definitions Bibliography tables Swedish forest land and other land use classes according to Swedish and NFI and to FAOs international definitions, figures Afforested area and demographic data, Wood production, , 278 Production of pulp, paper and board, The world trade in forest products, 16.9, 16.10, , 281, 285 Production of roundwood and forest industry products,

22 contents Sweden s position among leading producers and exporters of forest products, Appendixes Appendix 1 Conversion factors for roundwood and use of roundwood in the forest industry Appendix 2 Definition of land-use categories according to the Swedish National Forest Inventory and FAO Appendix 3 Definition of ownership classes according to the Swedish Forest Agency and Swedish National Forest Inventory Appendix 4 Definition used in connection with forestry related employment statistics Appendix 5 Directory of addresses Appendix 6 Swedish, English and scientific names of tree species Appendix 7 Geographical divisions Figure 1, Swedish Forest Agency by region Figure 2, Counties and regions Figure 3, Wood balance regions Figure 4, Jurisdictions of timber measurement associations Figure 5, Forest owners' associations Figure 6, Boundaries of sawmill associations Fig. 7, Boundaries of sub-montane forest and areas difficult to regenerate Figure 8, Total of average daily temperatures Figure 9, Precipitation during growing season Summary in English Alphabetical index (in Swedish) Symbols and abbreviations

23 inledning introduction Inledning Generaldirektör Göran Enander Få hade kunnat förutse att året 2007 skulle inledas med ytterligare en vinterstorm över södra Sverige. Även om januaristormen Per orsakade betydligt mindre skador på skogen än stormen Gudrun år 2005, då omkring 75 miljoner kubikmeter skog skadades, så var det geografiska område som drabbades större. Skogsstyrelsens fortsatt intensiva arbete med att i möjligaste mån förebygga omfattande barkborreskador fick dock en allierad i form av vädrets makter genom en ovanligt regnig och kall sommar. I samband med Skogsstyrelsens rapport till regeringen i december kunde konstateras att ca kubikmeter skog totalt hade dödats av granbarkborren under 2007 i Götaland och sydöstra Svealand. En omfattning betydligt mindre än befarat mot bakgrund av omfattningen året innan. Tyvärr fick granbarkborrarna under år 2007 konkurrens om uppmärksamheten i form av tallstekelangrepp i Uppland och Värmland under sommaren. Aggressiva angrepp från törskatesvamp visade sig också i Norrbotten under sommarmånaderna. En allt större andel av Skogsstyrelsens arbete kan i framtiden, bland annat som en följd av ökad klimatpåverkan, komma att präglas av en ökad hantering av störningar och hot mot skogen i form av nya stormar och fortsatta insekts- och svampangrepp i såväl norr som söder. År 2007 var också året då världens hittills mest omfattande naturvårdsinventering av skog avslutades. Skogsstyrelsens inventering av nyckelbiotoper, områden med höga naturvärden, på privatskogsbrukets marker har pågått sedan Totalt har över nyckelbiotoper registrerats på småskogsbrukets marker, en areal som omfattar hektar. Nyckelbiotopsinventeringen har haft en mycket stor inverkan på det naturvårdsarbete som idag bedrivs i skogen, både av skogsägarna själva och av olika myndigheter. Skogsstyrelsen kommer att fortsätta arbeta för att åtgärder som kan skada såväl kända som okända nyckelbiotoper undviks eller begränsas. I månadsskiftet september-oktober 2007 redovisade Skogsstyrelsen uppdraget att utvärdera det av riksdagen antagna miljömålet Levande skogar. Ett mål som bland annat innebär att alla skogens växt- och djurarter ska kunna leva vidare. Tyvärr visade utvärderingen att miljömålet Levande skogar inte kommer att nås med dagens mål. För att stoppa utarmningen och uppnå internationella åtaganden krävs att vi i första hand ser till att de naturskogsartade områden som ännu aldrig kalavverkats får ett varaktigt skydd, eftersom det ofta innebär stora förluster av biologisk mångfald när de avverkas. Skogsstyrelsens förslag på nya delmål innebär därför bland annat att ytterligare en halv miljon hektar skogsmark, sammanlagt 1,6 miljoner hektar, bör avsättas till naturvårdsändamål i form av naturreservat, naturvårdsavtal och biotopskydd till år Tillsammans med skogsägarnas frivilliga åtaganden skapar vårt förslag förutsättningar för att långsiktigt nå målet. Avverkningstakten i våra svenska skogar var under år 2007 rekordhög. Enligt Skogsstyrelsens beräkningar avverkades cirka 95 miljoner kubikmeter skog. Höjda virkespriser och växande förväntningar på skogen som leverantör av biobränsle ökar trycket på skogen ytterligare. Skogsstyrelsens uppgift att väga samman skogens betydelse för produktions-, natur- och kulturmiljövärden samt sociala värden blir därför en utmaning under åren som kommer. 23

24 inledning introduction Introduction Göran Enander, Director-General Few would have been able to predict that 2007 would begin with yet another major windstorm over southern Sweden. Although the January storm dubbed Per caused considerably less damage than Gudrun in 2005, when some 75 million cubic metres of forest were damaged, the geographical area affected was larger. In its continued efforts to limit the extent of damage from bark beetles, the Swedish Forest Agency had an ally during the summer of 2007 the weather, which was unusually cold and rainy. In its report to the Swedish parliament in December, the Swedish Forest Agency noted that a total of ca. 800,000 cubic metres of forest had been destroyed by the European spruce bark beetle in the regions of Götaland and southeastern Svealand during But considering the experience of the preceding year, the damage was much less extensive than anticipated. Unfortunately, the European spruce bark beetle had to compete for attention with the European pine sawfly, which infested forests in the Uppland and Värmland regions during the summer of There was also heavy damage from the fungus Endocronartium pini in the Norrbotten region during the summer months. Due to the growing impact of climate change and other factors, the Swedish Forest Agency may in the future be required to devote an increasing portion of its work to dealing with threats and disturbances to the forest in the form of heavy storms and infestations of insects and fungi in both the north and south was also the year in which the world s most extensive nature conservation inventory of forests was completed. The Swedish Forest Agency s inventory of key habitats (sites with exceptionally valuable natural features) on private forest land has been in progress since A total of more than 51,000 key habitats on small forest holdings have been registered on sites comprising a total of 160,000 hectares. The key habitat inventory has had a strong influence on nature conservation efforts currently being conducted in the forest by government agencies and forest owners. The Swedish Forest Agency will continue to work for the avoidance or limitation of activities that may damage known and asyet-unidentified key habitats. During late September and early October of 2007, the Swedish Forest Agency reported on its assigned task of evaluating Sustainable Forests, an environmental objective adopted by the Swedish parliament. Among other things, this objective stipulates that all plant and animal species of the forest shall be able to survive. Unfortunately, the evaluation indicated that the objective of sustainable forests cannot be met with current measures. In order to halt the decline of sustainability and fulfil international commitments, it is first and foremost essential to ensure the long-term protection of natural or nearly natural forest that has never been clearcut, as major losses of biodiversity often occur when such areas are logged. The Swedish Forest Agency s proposal in this regard is that, among other things, an additional half-million hectares of forest land should be set aside for conservation purposes. This would result in a national total of 1.6 million hectares protected as nature reserves, nature conservation agreements and habitat protection areas by year Together with voluntary conservation areas set aside by forest owners, the proposal would provide a basis for fulfilling the sustainable forests objective over the long-term. The level of cuttings in Swedish forests set a new record in According to the Swedish Forest Agency s calculations, around 95 million cubic metres of forest were cut last year. Higher wood prices and mounting expectations for wood production as a source of biofuel have further increased pressure on the forest. Therefore the task of the Swedish Forest Agency to balance the use of the forest for wood production, environmental protection, cultural heritage and other non-industrial values will continue to be a challenge in the years ahead. 24

25 1 skoglig statistikproduktion the production of forestry statistics 1 Skoglig statistikproduktion Jan-Olof Loman English summary, see page 307 Skogsstatistisk årsbok består av 16 faktakapitel. Varje kapitel är indelat i en textdel samt en figur- och tabelldel. I början av varje kapitel finns namnet på den som är ansvarig för innehållet. Kontakta gärna denne om du undrar över innehållet i kapitlet. Sedan några år är merparten av årsboken översatt till engelska. Det gäller speciellt figur- och tabelltexter. Textavsnitten återfinns i en förkortad engelsk version i Summary. För att lättare hitta i boken rekommenderar vi: Sakordsregister i slutet av boken. Innehållsförteckning och Kapitelförteckning i början av boken. Allt siffermaterial i årsboken finns även i excel-format, ofta i längre tidsserier, på vår statistikhemsida; På hemsidan återfinns också äldre årsböcker från 1940-talet och framåt. Betyder att statistiken ingår i Sveriges Officiella Statistik (SOS). Officiell statistik är framställd av en av Sveriges 25 statistikansvariga myndigheter enligt föreskrifter som regeringen har meddelat. Den är objektiv, framställd och offentliggjord med hänsyn till skyddet för enskilda och finns allmänt tillgänglig. Skogsstatistisk årsbok är i sin helhet en del av den officiella statistiken liksom flertalet av de ingående tabellerna. Beskrivning av statistiken Allmänt Huvudsyftet med Skogsstatistisk årsbok är att ge en bred och lättillgänglig redovisning av förhållanden och händelser inom svensk skogsnäring. Skogsstatistisk årsbok utkommer i juni varje år och innehåller statistikuppgifter om skog, skogsbruk, skogsindustri, handel m.m. Opinionsbildare och beslutsfattare på olika nivåer inom samhälle och näringsliv har här möjlighet att hitta fakta om skogliga förhållanden på såväl översiktlig som detaljerad nivå. Boken är också en viktig informationskälla för alla andra skogligt intresserade. Varje kapitel består av ett textavsnitt samt ett antal tabeller och figurer. I textavsnittet presenterar vi några huvudresultat i en faktaruta och en beskrivning av hur statistiken är producerad samt dess kvalitet. Vi kommenterar uppgifterna endast i undantagsfall och då främst i syfte att undvika feltolkningar. Flertalet tabeller och figurer ingår i Sveriges Officiella Statistik (SOS). I tabellerna har värdet i varje tabellcell avrundats separat. Det innebär att summan av cellvärdena inte alltid överensstämmer med redovisad summa. I vissa fall använder vi beteckningen budgetår och då i betydelsen det tidigare statliga budgetåret (1 juli 30 juni). Förutom de rena statistikdelarna innehåller årsboken: Tecken och förkortningar en nyckel längst bak i boken Omräkningstal och råvaruåtgångstal i bilaga 1 Ägoslag definitioner enligt Riksskogstaxeringen i bilaga 2 Ägarklasser definitioner enligt Riksskogstaxeringen i bilaga 3 Definitioner använda i samband med skoglig sysselsättningsstatistik i bilaga 4 Källor adressförteckning i bilaga 5 Svenska, engelska och latinska namn på våra skogsträd i bilaga 6 Kartor, geografiska indelningar m.m. i bilaga 7 Summary engelsk sammanfattning i slutet av boken. 25

26 1 skoglig statistikproduktion the production of forestry statistics Skogsstyrelsen De tidigare benämningarna Skogsvårdsorganisationen (SVO) och Skogsvårdsstyrelsen (SVS) upphörde i och med att hela organisationen blev en myndighet 1 januari 2006 med namnet Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen består av ett antal staber med huvudkontor i Jönköping samt fem regionala kanslier med totalt ett 40-tal distriktskontor. Till detta kommer även en skogsvårdsstyrelse som är en integrerad del av Länsstyrelsen på Gotland. Antalet anställda uppgår till ca Skogsstyrelsen är en av Sveriges 25 statistikansvariga myndigheter. Skogsstyrelsen har som en del av sina myndighetsuppgifter en omfattande utrednings- och statistikverksamhet. Huvudsyftet med denna är att följa upp de skogspolitiska insatserna på riks- och regionalnivå och skapa underlag för förändringar i skogspolitiken. Statistikarbetet bedrivs i första hand vid Skogsstyrelsens Analysenhet. Som källmaterial till statistiken utnyttjar vi uppgifter från såväl egna undersökningar och utredningar som från andra statistikproducenter. Bland de egna undersökningarna kan nämnas åtgärdsstatistik i skogsbruket (kapitel 6), sysselsättning i skogsbruket (kapitel 12), inventering av nyckelbiotoper (kapitel 5) och R-Polytax (beskrivs nedan). Resultaten publicerar vi på statistikhemsidan ( och i Skogsstatistisk årsbok. Statistikhemsidan fylls löpande på med ny statistik. R-Polytax R-Polytax är Skogsstyrelsens inventeringssystem för uppföljning av skogspolitikens två likställda mål, produktion och miljö, i samband med föryngringsavverkning. Inventeringen utförs på föryngringsavverkningar, som lottats ut bland de avverkningsanmälningar som lämnats in till Skogsstyrelsen. Varje avverkningsobjekt besöks vid tre tillfällen, före avverkning (R0), en vegetationssäsong efter avverkning (R1) och 5 eller 7 vegetationssäsonger efter avverkning (R5/7). Före avverkning beskriver inventeraren ståndortsförhållanden och registrerar alla företeelser som har specifika natur- eller kulturmiljövärden på objektet. En vegetationssäsong efter avverkning utvärderar inventeraren vilken hänsyn som man tagit till de kultur- och miljövärden som har registrerats före avverkning. I ett samlat slutomdöme över avverkningen ställs sedan den tagna hänsynen i relation till skogsvårdslagens krav enligt 30. R0- och R1-inventeringarna genomförs som totalinventeringar av objekten, dvs. inventeraren går över hela avverkningsobjektet. Fem vegetationssäsonger efter avverkning i södra Sverige och sju år i norra inventeras återväxtens kvalitet, mängden död eller levande ved och sparad hänsynsareal på objektet. Återväxtens kvalitet ställs sedan i relation till skogsvårdslagens krav enligt 6. R5/7 utförs som en provyte- och bältesinventering. På provytorna räknas antalet plantor och i bältena mäts all död och levande ved. R-Polytax har utförts i hela landet sedan 1999 och totalt inventeras ca 500 avverkningar per år och inventering (R0, R1 respektive R5/7). Antalet objekt är avpassat för att inventeringen skall ge en tillfredsställande noggrannhet, genom rullande treårsmedeltal, för landsdelarna norra Norrland, södra Norrland, Svealand och Götaland. Inventeringarna utförs av ca 50 st av Skogsstyrelsens konsulenter. Statistiska centralbyrån (SCB) SCB:s bidrag till skogsstatistiken omfattar huvudsakligen delar av större och sektorsövergripande statistikgrenar, som industri- och utrikeshandelsstatistik. Inom industristatistiken gör SCB bl.a. en undersökning avseende industrins varuproduktion. Den baseras på en årlig obligatorisk enkätundersökning till alla arbetsställen med minst 20 anställda. Förutom uppgifter om produktion av enskilda varor (kvantiteter och värden) tar SCB fram uppgifter om industrins intäkter, rörelsekostnader, förädlingsvärde, sysselsättning, energianvändning m.m. SCB:s utrikeshandelsstatistik bygger dels på handel med länder inom EU, dels på handel med länder utanför EU. Utrikeshandelsstatistiken beskrivs i kapitel 15. Övriga statliga statistikproducenter Bland de betydelsefullare kan nämnas 26

27 1 skoglig statistikproduktion the production of forestry statistics Sveriges Lantbruksuniversitet: Riksskogstaxeringen (beskrivs nedan), sågverksinventeringar (Inst. för skogens produkter och marknader). Naturvårdsverket: skyddade arealer. Energimyndigheten: energistatistik, biobränsleanvändning. SIKA: transportstatistik Kemikalieinspektionen: mängden av bekämpningsmedel som används inom skogsbruket och skogsindustrin. Arbetsmiljöverket: uppgifter om arbetsolyckor och arbetsskador. Jordbruksverket: uppgifter över länsstyrelsernas verksamhet med rationalisering av jord- och skogsmark, bl.a. genom förvärv och försäljning av fastigheter. Riksskogstaxeringen Riksskogstaxeringen är en stickprovsinventering av landets skogstillgångar som varje år täcker hela Sveriges landareal. Den utförs av Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik vid Skogsvetenskapliga fakulteten, Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå. Taxeringen modifieras löpande och omfattar i dag, förutom rent skogliga variabler, även ett antal miljörelaterade variabler. För en utförlig beskrivning av Riksskogstaxeringen och dess metodik hänvisas till Riksskogstaxeringens publikation Skogsdata. Förklaring av ägoslagen i Riksskogstaxeringen finns i bilaga 2. Riksskogstaxeringen ska ge underlag för planering och kontroll av naturresursen skog på riksnivå och regional nivå samt ge underlag för den skogliga forskningen. De centrala arbetsuppgifterna är att samla in data om tillstånd och förändringar i skog och markanvändning samt att bearbeta och redovisa dessa. Taxeringens noggrannhet är så avpassad att resultaten, för i första hand virkesförrådets storlek, efter ett femårigt omdrev ska kunna redovisas för stora och medelstora län med tillfredsställande säkerhet. Stickprovstätheten är därför störst i söder och avtar successivt mot norr. Bransch- och intresseorganisationer Flera av skogsbrukets organisationer producerar statistik. Särskilt kan nämnas Skogsindustrierna, Virkesmätningsrådet (numera inom Skogsbrukets Datacentral) och Svenskt Trä som lämnar uppgifter om skogsindustrin och dess virkesförbrukning. SkogForsk producerar också viss skoglig statistik. Internationell skoglig statistik Flera internationella organ sammanställer och publicerar skoglig statistik. FAO i Rom och ECE/FAO-sekretariatet i Genève producerar statistik över produktion, priser och handel med skogs- och skogsindustriprodukter. För ECE-området samlas stora delar av statistiken in i en årlig gemensam enkät tillsammans med EU:s statistikbyrå EUROSTAT och International Tropical Timber Organization (ITTO). FAO sammanställer dessutom statistik för hela världen och den utkommer normalt 2 3 år i efterhand. Tillsammans producerar FAO och ECE uppgifter om världens skogstillgångar med ca 10 års intervall. Inom EU producerar EUROSTAT statistik rörande skogssektorn. Områdesindelningar I Skogsstatistisk årsbok redovisar vi i vissa fall uppgifter för olika administrativa områden eller för områden avgränsade med hänsyn till naturliga förutsättningar för skogsbruk, transportförhållanden etc. Ofta sammanförs länen i landsdelar. Indelningen i län och landsdelar framgår av kartbilagan (bilaga 7). I figurerna 1 6 i bilaga 7 redovisas kartor över Skogsstyrelsens regionindelning, virkesbalansområden, virkesmätningsföreningarnas, skogsägareföreningarnas och sågverksföreningarnas verksamhetsområden. Figur 7 redovisar gränsen för fjällnära skog enligt SKSFS 1991:3. Dessutom redovisas gränsen för svårföryngrad skog (SKSFS 1983:1). Figur 8 och 9 visar temperatursumma och medelnederbördsmängd under vegetationsperioden. Inom skogsbruket finns ytterligare ett antal områdesindelningar: Riksskogstaxeringens regionindelning, tillväxtområden, industriområden etc. I de fall vi använder någon av dessa indelningar, 27

28 1 skoglig statistikproduktion the production of forestry statistics ger vi en speciell beskrivning. Större statistiksamlingar av skogligt intresse Skogsstyrelsens statistiksidor, Publikationer från Riksskogstaxeringen, utgivna av Inst. för skoglig resurshushållning och geomatik, Sveriges Lantbruksuniversitet, www-riksskogstaxeringen.slu.se Sveriges statistiska databaser, Statistiska meddelanden, Se även Källhänvisningar i slutet av textavsnitten i respektive kapitel. Källhänvisningar Designing a new national forest survey for Sweden, Ranneby m.fl. 1987, Studia Forestalia Suecica nr 177. En ny svensk riksskogstaxering, Inst. för skogstaxering, Rapport 37, Hägglund 1985, SLU. Förordning om den officiella statistiken, SFS 2001:100. Kvalitetsbegrepp och riktlinjer för kvalitetsdeklaration av officiell statistik. MIS 2001:1, SCB. Lag om den officiella statistiken, SFS 2001:99. Regionala koder enligt indelningen den 1 januari 1998, MIS 1998:2, SCB. SNI 2002, Standard för svensk näringsgrensindelning 2002, MIS 2003:2, SCB. Statistiska centralbyråns föreskrifter och allmänna råd för offentliggörande m.m. av officiell statistik SCB-FS 2002:16. Yearbook of Forest Products, FAO. Rom. 28

29 2 fastighets- och ägarstruktur estate and ownership structure 2 Fastighets- och ägarstruktur Stefan Karlsson English summary, see page 309 Sveriges skogsmarksareal är 22,9 miljoner ha. Skogsmarkens fördelning på ägarkategorier är: 50 % enskilda privata skogsägare 6 % övriga privata ägare 3 % staten 14 % statsägda aktiebolag 1 % övriga allmänna ägare 25 % privatägda aktiebolag Arealen impediment¹ är 5,7 miljoner ha. År 2007 fanns det skogsägare, uppdelat på kvinnor (38 %) och män (61 %) samt några tusen ägare där personnummer saknas och som därmed inte kunnat delas upp efter kön. Antalet brukningsenheter var år Av dessa var utboägda (28 %), delvis utboägda (8 %) och närboägda (64 %). Skogsägareföreningarna hade vid utgången av år 2007 ca medlemmar med en sammanlagd areal på cirka 6,3 miljoner ha. P.g.a omläggningar i statistiken är inte siffrorna jämförbara över åren. 1. Med impediment avses ägoslagen myr inkl. annat klimatimpediment, berg och fjällbarrskog. Beskrivning av statistiken Ägarindelning Svensk skogsmark klassificerades tidigare i statligt ägda skogar, övriga allmänna skogar, skogar som ägs av aktiebolag och privata skogar. En ny ägarklassificering av ägare har tillkommit från 2004 främst för att åstadkomma en harmonisering gentemot de begrepp och definitioner som används av FAO och andra internationella organisationer. Ägarklassen Statliga ägare underindelas i den nya ägarklassificeringen i Staten och Statsägda aktiebolag. I Staten ingår som tidigare statliga myndigheter, statliga fonder, stiftelser m.m. i vars uppdrag ingår att förvalta statlig skogsegendom. Aktiebolag vars aktier till mer än 50 % förvaltas av regeringskansliet har förts över från den äldre ägarklassen Aktiebolag till den nya ägarklassen Statsägda aktiebolag. Ägarklassen Övriga allmänna ägare består som tidigare av kommuner och landsting samt av dessa ägda aktiebolag (mer än 50 % av aktierna), stiftelser, fonder m.m. Allmänningar, besparingsskogar och ecklesiastika skogar (Svenska kyrkan) har förts över från klassen Övriga allmänna ägare till klassen Övriga privata ägare. För klassen Privata innebär den nya klassificeringen endast att den byter namn till Enskilda ägare. Tidigare ägarklassen Aktiebolag har bytt namn till Privatägda aktiebolag och definieras numera som aktiebolag som inte till mer än 50 % är stats-, kommun eller landstingsägda. Huvuddelen av de skogar som tidigare benämndes kronoskogar ingår fr.o.m. april 1994 i AssiDomän AB eller Statens fastighetsverk. Till AssiDomän AB fördes skogsmark som var lämplig för ekonomisk virkesproduktion (ca 3,3 milj. ha). Till Statens fastighetsverk fördes övrig del av kronoskogarna. Under 1999 köpte staten närmare ha skogsmark av AssiDomän AB och bildade Sveaskog AB. Syftet var att överta och förvalta de för AssiDomän kommersiellt mindre intressanta skogarna. 29