Inventering och bedömning av naturvärde - Högkölen - Planerad kraftledning i Ljusdals kommun

Transkript

1

2 Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Fortum Distribution AB Inventering och bedömning av naturvärde - Högkölen - Planerad kraftledning i Ljusdals kommun Utredningen har genomförts under tiden september-november Detta dokument utgör en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen för projektet. Följande personer har medverkat i inventeringen: projektledning, naturinventering, bedömningar och rapportering naturinventering och bedömningar kvalitetsgranskning Samtliga är verksamma vid Enetjärn Natur AB. Omslagsbild: Gallrad tallskog i slutavverkningsålder inom inventeringsområdet. Samtliga fotografier: Enetjärn Natur AB om inte annat anges. För bakgrundskartor gäller Lantmäteriet Dnr 2013/

3 Innehåll Om dokumentet Inledning...4 Om projektet... 4 Syfte med naturvärdesinventeringen... 4 Metodik Naturmiljöer...6 Översiktlig beskrivning... 6 Skog... 6 Myrar... 6 Vatten...7 Objekt med högre naturvärde... 8 Tidigare kännedom om naturvärde...10 Omgivande landskap Skyddade och fridlysta arter...12 Förekomst av arter som omfattas av Artskyddsförordningens bilaga Fåglar Övriga arter bilaga Förekomst av arter som omfattas av Artskyddsförordningens bilaga Förekomst av andra naturvårdsintressanta arter Samlad bedömning Källor Bilaga 1 Naturvärdesobjekt Den västra korridoren...19 Den östra korridoren...24 Gemensam korridor

4 11 Inledning Om projektet Fortum planerar att ansluta den tillståndsgivna vindkraftsparken Högkölen sydväst om Färila med en ny kraftledning till Laforsen. Som en del i den miljökonsekvensbeskrivning som ska ligga till grund för tillståndsprövningen av kraftledningen har en naturvärdesinventering utförts för den del av sträckningen där ledningen inte planeras att gå i parallellgång med befintliga stamnätsledningar. Inventeringsområdet omfattar två alternativa korridorer, vardera 200 m bred. Längst i söder där ledningen ska att anslutas till vindkraftsparken går de två korridorerna ihop i en. Naturvärdesinventeringen omfattar samtliga naturmiljöer i inventeringsområdet. Fältbesök gjordes i oktober Resultat av fältbesök och annan kunskapssammanställning presenteras i denna rapport. Syfte med naturvärdesinventeringen Syftet med naturvärdesinventeringen är att lokalisera och redovisa värdefulla naturmiljöer inom det inventeringsområde som är aktuellt för kraftledningen. Naturvärde Med naturvärde avses i den här rapporten betydelse för biologisk mångfald. Metodik Inventeringen har gjorts enligt svensk standard SS :2014. Inventeringen gjordes med ambitionsnivån NVI på fältnivå medel. Det innebär att Inventeringen har varit så nogrann så att alla naturvärdesobjekt större än 0,1 ha har kunnat identifieras. Inventeringsområdet utgörs av den del av sträckningen där ledningen inte planeras att gå i parallellgång med befintliga stamnätsledningar och utgörs av två alternativa korridorer. De två alternativa korridorerna är ca 5 respektive 6 km långa och 200 m breda. Naturvärdesinventeringen omfattar samtliga naturmiljöer i inventeringsområdet. Området besöktes i fält av Staffan Svanberg och Peter Nordin. Bedömningarna grundar sig på slutsatser från fältbesök och annan tillgänglig kunskap om området. Kunskap om området har inhämtats från Skogsdataportalen, Våtmarksinventeringen, länsstyrelsen i Gävleborg län samt Artportalen. En analys av vilka av de arter som omfattas av Artskyddsförordningen (Bilaga 1 och 2) som finns i området har utförts. Analysen omfattar dels de arter som faktiskt påträffats i området och dels de arter som kan förväntas förekomma. När det gäller fåglar har endast de arter som markerats med B i förordningen samt de som är upptagna på den nationella rödlistan tagits med. Detta är i linje med Naturvårdsverkets handbok för Artskyddsförordningen

5

6 2 Naturmiljöer I detta kapitel ges en översiktlig beskrivning av inventeringsområdet och dess naturmiljöer. Översiktlig beskrivning Det inventerade området är relativt flackt men området runt Skålsjöberget är kuperat. Området karaktäriseras av ett rationellt skogsbruk och markerna domineras av produktionsskog. Ett antal våtmarker och vattendrag förekommer i området, bl.a. våtmarkerna Stockboslåttarna och Stugutjärnsmyren och vattendragen Björnån och Stugutjärnsbäcken. Flertalet av våtmarkerna i området är dikade. Andelen odlad mark och bebyggelse i trakten är mycket liten. Hela inventeringsområdet ligger ovanför högsta kustlinjen. Den dominerande jordarten är morän som ligger på en näringsfattig berggrund. Torv finns allmänt i de lägre partierna i terrängen. Skog Skogen i området är kraftigt påverkad av ett rationellt skogsbruk och området domineras av kalhyggen, yngre och medelålders produktionsskogar. De äldre skogsbestånd som återfinns inom området utgörs av gallrade tallskogar. Det dominerande trädslaget är tall, men det förekommer även gran och björk i blandskogsbestånd. Inslag av gråal, asp, sälg och rönn förekommer, dock inte beståndsbildande. Spridda förekomster av brandljud och brandstubbar inom inventeringsområdet vittnar om att området historiskt sett präglats av bränder. Skogens karaktär med stor andel ungskog ger goda förutsättningar för t.ex. älg, men innebär en betydligt sämre mångfald vad gäller fåglar. Myrar Inventeringskorridorerna passerar i huvudsak endast delar av de myrar som förekommer i området. Myrarna följer naturliga svackor i landskapet och är fattiga till svagt intermediära. Vegetationen domineras av starr och fattigris som t.ex. ljung, kråkbär och taggstarr. Vitmossor dominerar de huvudsakligen fasta mattorna. Merparten av myrarna är öppna, men trädskikt med senvuxen tall förekommer. Generellt saknas naturliga kantzoner mot omgivande kalhyggen eller produktionsskog. I de fall myrarna angränsar mot kalhyggen förekommer det i regel endast en smal kantzon av yngre gran och tall. Ett par av myrarna har sannolikt nyttjats för slåtter, vilket bl.a. indikeras av namnet Stockboslåttarna. Ingen av våtmarkerna har uppmärksammats i länsstyrelsens våtmarksinvetering

7

8 2Objekt med högre naturvärde de olika objekten i de flesta fall tydliga. I det inventerade området identifierades 11 objekt med naturvärdesklass 3 (påtagligt naturvärde; figur 3). Dessa finns redovisade i detalj i Bilaga 1. Då objekten huvudsakligen utgörs av myrar är gränserna för De områden som har bedömts hysa ett påtagligt naturvärde är framför allt myrar av fattigmyrskaraktär, samt tre vattendrag. Inga objekt har bedömts hålla naturvärdesklass 1 (högsta naturvärde) eller 2 (högt naturvärde). Av resterande inventeringsområde bedöms hyggen, ung- och medelåldersskogar och några äldre gallrade tallbestånd ha lågt naturvärde. Sammantaget bedöms större delen av det inventerade området inte hysa någon form av naturvärde

9

10 2Tidigare kännedom om naturvärde Omgivande landskap Inom inventeringsområdet finns inga sedan tidigare kända naturvärden. De marker som närmast omger det inventerade området hyser motsvarande naturmiljöer och naturvärde. Förekomsten av skyddad natur och områden med höga naturvärden är relativt måttligt förekommande i det omgivande landskapet. Norr om området fortsätter skogsmarken, men här kommer ett rikligare inslag av sjöar och tjärnar innan jordbruksmark och bebyggelse tar vid. I söder är området fortsatt kuperat med höjder och vattendrag och myrar i sänkorna. Sammanfattningsvis är bedömningen att de naturvärden som finns i inventeringsområdet också finns i de närmaste omgivningarna. Tidigare kända naturvärden i de närmaste omgivningarna är: Ett område med högt naturvärde direkt norr om den östra korridoren har frivilligt avsatts av Holmen Skog. Området består av ett 30 ha stor brandfält. På Skålsjöberget finns mellan de båda korridorerna två nyckelbiotoper om sammanlagt 4,9 ha som Skogsstyrelsen pekat ut. Nyckelbiotoperna utgörs av rasbranter och blockrik blandskog. Nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket högt naturvärde. Dessa skogar har egenskaper som gör att de har en nyckelroll för skogens missgynnade och hotade djur och växter. Naturvärdesobjekt är skogsbestånd som uppmärksammats under nyckelbiotopsinventeringen men som inte håller lika högt naturvärde som nyckelbiotoperna. Vare sig nyckelbiotoper eller naturvärdesobjekt har något lagligt skydd. De stora skogsägarna och virkesköparna har som policy att undanta nyckelbiotoper från skogsbruk, vilket innebär att nyckelbiotoperna i praktiken åtnjuter en sorts frivilligt naturskydd. Nationella våtmarksinventeringen, VMI Ungefär 10 % av Sveriges landyta består av våtmarker. Med stöd av Naturvårdsverket har dessa inventerats av länsstyrelserna med syfte att skapa en kunskapsbank inför bland annat miljöövervakning och naturresursplanering. Alla våtmarker nedom fjällen, i norra Sverige större än 50 ha och i södra Sverige större än 10 ha, har flygbildstolkats och naturvärdesbedömts. De områden som vid flygbildstolkningen bedömdes ha högt naturvärde har även besökts i fält. Klass 1. Har mycket höga naturvärden för regionen och är av internationellt eller nationellt bevarandevärde. De är oftast till stor del opåverkade och behöver bevaras för framtiden. Inga ingrepp som kan påverka eller ytterligare påverka hydrologin bör tillåtas. Klass 2. Är vanligen i stora delar opåverkade av ingrepp och har höga naturvärden med nationellt eller regionalt bevarandevärde. Ingrepp som påverkar objektens hydrologi bör undvikas. Klass 3. Består av allt ifrån helt opåverkade våtmarker med relativt höga naturvärden till mer störda våtmarker med vissa bevarade naturvärden och är av lokalt bevarandevärde. Ingrepp kan tillåtas om påverkan på natur- och kulturvärden begränsas

11

12 3 Skyddade och fridlysta arter I det här kapitlet redovisas vilka av de arter som omfattas av Artskyddsförordningen som förekommer eller skulle kunna förekomma i inventeringsområdet. Förekomst av arter som omfattas av Artskyddsförordningens bilaga 1 Fåglar Dokumenterad förekomst Av de fågelarter som ska prioriteras i artskyddsarbetet observerades i samband med naturvärdesinventeringen endast spillkråka inom inventeringsområdet. Trolig förekomst De fågelarter som finns registrerade i artportalen i närområdet (ca 10 km) och som bedöms kunna förekomma även inom inventeringsområdet är kungsörn NT, bivråk VU, fjällvråk NT, fiskgjuse, pärluggla, slaguggla och tjäder. Artskyddsförordningen Artskyddsförordningen är en lagstiftning som innebär fridlysning av ett antal arter och alla vilda fåglar, samt skydd av deras livsmiljöer. Artskyddsfördningen införlivar EU:s art- och habitatdirektiv samt fågeldirektiv i svensk lagstiftning. Till förordningen hör två listor med arter, bilaga 1 och 2. Förenklat kan man säga att alla de listade arterna är fridlysta, d.v.s. man får inte samla in, skada eller döda de listade arterna. För arterna i bilaga 1 är dessutom arternas livsmiljöer skyddade och får inte förstöras. Övriga fågelarter som inte observarats, men som utifrån kunskaper om arternas utbredning och livsmiljöer bedöms kunna förekomma inom inventeringsområdet är stenfalk, pilgrimsfalk VU, järpe, orre, trana, grönbena, hökuggla, sparvuggla, nattskärra NT, tretåig hackspett NT och törnskata. Detta antagande grundar sig på kunskap om arternas utbredning och livsmiljöer kopplat till utredningsområdets lokalisering i landet och förekommande miljöer inom området. Rödlistan Rödlistan är en redovisning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, i vårt fall Sverige. Även vanliga arter kan bli rödlistade om deras populationer befinner sig i kraftig minskning. Rödlistan är uppdelad i sex olika kategorier, var och en med sin ofta använda förkortning: kunskapsbrist (DD), nationellt utdöd (RE), nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Arter i de tre sistnämnda kategorierna kallas med en gemensam term för hotade arter. I denna rapport redovisas arter i dessa tre kategorier samt arter som är nära hotade (NT). Den svenska rödlistan tas fram av Artdatabanken enligt internationella kriterier och revideras regelbundet. Den senaste rödlistan publicerades

13 Övriga arter bilaga 1 Dokumenterad förekomst 3 Av de arter som tas upp i Artskyddsförordningens bilaga 1 har, förutom fåglar även björn tidigare påträffats inom inventeringsområdet eller i dess omedelbara närhet (Artportalen 2014). Trolig eller möjlig förekomst Arter som kan antas förekomma i området eller dess närområde är lo NT, varg EN, järv VU, åkergroda och nordisk fladdermus. Detta antagande grundas på kännedom om arternas utbredning och livsmiljöer kopplat till utredningsområdets lokalisering i landet och förekommande miljöer inom området. Arter som övervägts men som inte bedöms förekomma Övriga arter har uteslutits då deras utbredning inte når hit eller deras krav på livsmiljöer inte stämmer med det aktuella området. Förekomst av arter som omfattas av Artskyddsförordningens bilaga 2 Dokumenterad förekomst Av de arter som tas upp i Artskyddsförordningens bilaga 2 påträffades revlummer inom utredningsområdet i samband med naturvärdesinventeringen. Trolig eller möjlig förekomst Ytterligare arter som kan antas förekomma i området eller dess närområde är skogsödla, vanlig padda, vanlig groda, huggorm, jungfru marie nycklar, spindelblomster, myggblomster, korallrot, plattlummer och lopplummer. Detta antagande grundas på kännedom om arternas utbredning och livsmiljöer kopplat till utredningsområdets lokalisering i landet och förekommande miljöer inom området. Arter som övervägts men som inte bedöms förekomma Övriga arter har uteslutits då deras utbredning inte når hit eller deras krav på livsmiljöer inte stämmer med det aktuella området. Förekomst av andra naturvårdsintressanta arter Vid naturvärdesinventeringen påträffades ett par andra naturvårdsintressanta arter; granticka NT och lunglav NT. Det är arter som fungerar som signalarter då de indikerar att skogen de förekommer i har en lång kontinuitet, hög luftfuktighet och högt naturvärde. Lunglav hittades på de enstaka sälgar, samt någon asp som förekom i området. Ett exemplar av granticka hittades i den äldre blandskog som omger den södra delen av objekt H

14

15

16 4 Samlad bedömning I detta kapitel redovisas en samlad bedömning av områdets naturvärde. Naturen inom inventeringsområdet domineras av produktiv skogsmark och fattigmyrar. Skogsmarken är starkt påverkad av ett modernt skogsbruk och skogen i området utgörs idag huvudakligen av hyggen, ungskogar och gallringsskogar av tall. Skogmarken utgör inte längre någon naturlig biotop då den brukats under lång tid och inte givits möjlighet att utveckla processer och strukturer som kännetecknar en naturlig skogsmiljö. Detta innebär i sin tur att de arter som normalt förekommer i en naturlig skogsmiljö idag inte finns här. Ur naturvärdessynpunkt bedöms därför inte denna typ av miljö inom inventeringområdet som känslig för ytterligare mänsklig påverkan. De flesta av de våtmarker som finns inom inventeringsområdet är mer eller mindre påverkade av dikning, men uppvisar ändå i huvudsak en naturlig hydrologi och vegetation. Dessa våtmarker identifierades som naturvärdesobjekt. Våtmarkerna uppvisar ett påtagligt naturvärde. Våtmarkerna utgör idag livsmiljöer för ett stort antal växter och djur, vilka ofta är anpassade till den miljö de är en del av. Våtmarkernas funktion i ekosystemet är därför beroende av en naturlig och fungerande hydrologi, varför de är känsliga för åtgärder som påverkar denna t.ex. dikning och körskador. En kraftledning över de våtmarker som är utpekade som naturvärdesobjekt påverkar inte våtmarkerna som biotop när den väl är på plats. Påverkan kan dock ske i samband med uppförandet om inte hänsyn till våtmarkernas känsliga hydrologi vidtas, t.ex. kan körskador undvikas genom att inte placera ledningsstolpar direkt på våtmarksytorna och genom att hänvisa transporter runt våtmarkerna istället för över. Vid eventuellt uppförande av nya vägar i området bör dessa undivkas i anslutning till våtmarkerna. Samtliga större vattendrag (Stugutjärnsbäcken, Björnån och Rävsvenstjärnsbäcken) som passerar genom inventeringsområdet bedöms ha ett påtagligt naturvärde, då de har en naturlig meandring i landskapet, naturligt varierad hydrologi och frodig vegetation i strandzonen. Vattendrag utgör viktiga livsmiljöer för ett stort antal växter och djur (framför allt insekter), men utgör även viktiga förflyttningskorridorer i landskapet. Vattendragens funktion i ekosystemet är beroende av bibehållen naturlig hydrologi och strandzon, varför de är känsliga för åtgärder som påverkar detta, t.ex. avverkning av skuggande strandzoner och ovarsamma passager med tunga fordon. Där de vattendrag som pekats ut som naturvärdesobjekt behöver passeras bör en stabil passage upprättas, detta för att förhindra påverkan av vattendragen i form av grumling och/eller förändrad hydrologi. Den större delen av det inventerade området har inte bedömts hysa högre naturvärde. De objekt som identifierats är samtliga bedömda till naturvärdesklass 3. Det är angeläget att dessa bevaras intakta i så stor utsträckning som det är möjligt, detta för att påverkan på objektens funktion i ekosystemet ska bli så liten som möjligt

17 4 I höjd med Knappberget i söder delar sig inventeringsområdet i två alternativa korridorer för den planerade kraftledningen. Naturmiljöerna i de båda korridorerna skiljer sig inte utmärkande åt utan präglas som området i helhet av produktiv skogsmark och fattigmyrar. De båda alternativa korridorerna skiljer sig inte heller utmärkande åt gällande antalet förekomande naturvärdesobjekt. Naturvärdesobjekten utgörs av liknande miljöer i de båda korridorerna, d.v.s. fattigmyr och vattendrag. Det inventerade området utgör en liten del i ett större landskap med liknande naturmiljöer. Det medför att de arter som förekommer i området sannolikt även förekommer i omgivningarna. För de skyddade och fridlysta arter som finns i området görs bedömningen att varken de arter som påträffats i området eller de ytterligare arter som bedöms kunna finnas här torde ha tätare förekomster i det inventerade området än utanför

18 Källor Webbsidor Uppgifter om nyckelbiotoper och andra skogliga värden har hämtats från Uppgifter om nyckelbiotoper och andra skogliga värden har även hämtats från Uppgifter om växt- och djurförekomster har hämtats från Uppgifter om rödlistade arter har hämtats från Litteratur 2011: Fladdermusfaunan i Sverige - Arternas utbredning och status. Kunskapsläget Fauna och Flora 106(2): : Sveriges grodor, ödlor och ormar Fältguide och faktasamling. ArtDatabanken och Svenska Naturskyddsföreningen. Naturvårdsverket 1997: Svenska naturtyper i det europeiska nätverket Natura : Signalarter - Indikatorer på skyddsvärd skog, Skogsstyrelsens Förlag SOF, Halmstad Fåglarna i Sverige antal och förekomst. - SIS Swedish Standards Institute 2014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) _ Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Svensk standard SS :2014. SIS Swedish Standards Institute 2014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) _ Komplement till SS Teknisk rapport SIS-TR :

19 Bilaga 1 Naturvärdesobjekt I denna bilaga beskrivs de objekt som vid naturvärdesinventeringen bedömdes ha ett högre naturvärde. Objekten redovisas på karta i figur 5, 8 och 13. Den västra korridoren A Rävsvenstjärnsbäcken Beskrivning: En skogsbäck med naturligt lopp i riktning österut. Bäcken fortsätter utanför inventeringsområdet och rinner mellan sjöarna Rävsventjärn och Skålsjön. Bäcken slingrar sig svagt och har ett svagt fallande lopp med strömmande partier och mindre sel. I inventeringsområdets östra del, där loppet är något brantare, finns en äldre stenkonstruktion som ger upphov till ett mindre fall som kan utgöra vandringshinder för fisk. I bäcken i övrigt finns block och sten och den ger inte intryck av att ha flottledsrensats. Vid inventeringen var vattenståndet betydligt över normalt och bottenstrukturen var svårbedömd men tycks bestå främst av block. Bäcken omges mestadels av äldre produktionsskog som i äldre tid avverkats ända fram mot bäcken. I strandzonen finns dock ett visst lövinslag bestående av al, björk, sälg samt brakved vilket saknas i omgivningarna. Bäcken är genom hela inventeringsområdet väl skuggad av träd. I strandzonen växer också en del högörter som älggräs och borsttistel tillsammans med blåtåtel och flera starr-arter. Natura 2000-naturtyp: 3260 Mindre vattendrag Naturvärdesklass: 3 Påtagligt naturvärde Motivering: Bäckens storlek, struktur och naturliga hydrologi, dess bidrag till landskapets variation samt att det utgörs av Natura naturtyp ger ett påtagligt biotopvärde. Även strandzonens lövinslag är en biotopkvalitet i jämförelse med den angränsande tallskogen. Bäckens artrikedom var svårbedömd men den kan utifrån läge och form förväntas bidra till ett visst artvärde. 5 Objekt A Rävsvenstjärnbäcken

20

21 B Myrar NV Stocksboslåttarna Beskrivning: Objektet utgörs av ett mindre skogsskärr med viss dikespåverkan. Kärret har trots dikningsingrepp behållit mycket av en naturlig struktur och växtsammansättning. Vegetationen domineras av trådstarr, tuvull, blåtåtel, pors, vide och vitmossor. Kärret är trots dikning fortfarande relativt blött, främst i den norra delen där ytor med vattentäckta mjukmattor finns. Kärret sluttar svagt mot söder och dikena i norr avvattnar endast mindre partier i direkt anslutning. Där finns även ett tydligt uppslag av yngre tall. I kärrets kanter är gränsen mot fastmark och skogsbrukspåverkad äldre barrskog skarp. Längre söderut tilltar dikeseffekten och igenväxningen av tall tilltar alltmer. Här tar sig även avvattningen uttryck i att vegetationen i fältskiktet förändrats med minskat inslag av starr och tuvull och ökad andel gräs. Även bottenskiktet har till del förändrats och vitmossor har försvunnit och ersatts av bara torvpartier eller skogsmossor som väggmossa. Objektet har avgränsats utifrån dessa förändringars utbredning. Myren har ursprungligen sträckt sig betydligt längre och även fortsatt utanför den inventerade korridoren. Flera diken har forfarande en avvattnande funktion och vattenflödet i dem är påtagligt. Natura 2000-naturtyp: 7140 Öppna mossar och kärr samt 91D0 Skogsklädd myr Naturvärdesklass: 3 Påtagligt naturvärde Motivering: Våtmarkens struktur och kvarvarande delar med naturlig hydrologi samt en naturlig artsammansättning, vatten samt ljus och öppen miljö som bidrar till variation i landskapet ger tillsammans med att området utgörs av Natura 2000-naturtyp ett påtagligt biotopvärde. Att objektet är något artrikare än den mer påverkade omgivningen ger ett visst artvärde. C Myr N Björnån Beskrivning: Skogskärr med vegetation dominerad av pors, trådstarr och blåtåtel. Här växer även, tranbär, tuvull och ängsull tillsammans med olika vitmossor. Insprängt mellan mjukmattepartier finns några fastare tuvor med den typiska arten rostvitmossa. I kanterna växer björk och tall i en tämligen skarp övergång mot intilliggande skogsmark, avgränsat av diken med viss avvattnande effekt. Dikena är dock dragna främst i lutningsriktningen så den centrala delen av myren är relativt opåverkad med naturlig växtsammansättning. Kärret sträcker sig vidare ett stycke utanför inventeringsområdet. Natura 2000-naturtyp: 7140 Öppna mossar och kärr Naturvärdesklass: 3 Påtagligt naturvärde Motivering: Att området utgörs av Natura 2000-naturtyp ger ett påtagligt biotopvärde. Det förstärks av biotopkvaliteter som naturligt växtsamhälle, tuvor och variation i landskapet. Objektet är dock litet. Ett visst artvärde finns med något större artrikedom än omgivningen

22

23

24 D Björnån Beskrivning: En skogsbäck med naturligt lopp i riktning österut. Bäcken fortsätter utanför inventeringsområdet och rinner upp ur sjöarna Långtjärn, Hanstjärn och Svarttjärn. Bäcken slingrar sig svagt och har ett svagt fallande lopp med mestadels strömmande partier omväxlande med mindre sel genom inventeringsområdet. I bäcken i övrigt finns block och sten och den ger inte intryck av att ha flottledsrensats. Vid inventeringen var vattenståndet betydligt över normalt och bottenstrukturen var svårbedömd men tycks bestå främst av block. Den typiska arten näckmossa finns i rika bestånd. Bäcken omges mestadels av produktionsskog som avverkats ända fram mot bäcken. I strandzonen finns dock ett inslag av lövträd som al, björk, sälg, rönn samt brakved vilket saknas i omgivningarna. I strandzonen växer också en del högörter som älggräs och borsttistel tillsammans med blåtåtel och flera arter starr. Bäcken är genom delar av inventeringsområdet väl skuggad av träd. Åtminstone vid den närmaste vägpassagen nedströms fanns en fri vandringsväg för fisk. Natura 2000-naturtyp: 3260 Mindre vattendrag Naturvärdesklass: 3 Påtagligt naturvärde Motivering: Bäckens storlek, struktur och naturliga hydrologi, dess bidrag till landskapets variation samt att det utgörs av Natura naturtyp ger ett påtagligt biotopvärde. Även strandzonens lövinslag utgör en biotopkvalitet i jämförelse med den angränsande tallskogen. Bäckens artrikedom var svårbedömd men den kan utifrån läge och form förväntas bidra till ett visst artvärde, så gör även den livskraftiga förekomsten av näckmossa. Den östra korridoren E Kungsholmsmyran Beskrivning: Objektet utgörs av en öppen intermediär myr med ett fältskikt som huvudsakligen består av högstarr, bl.a. flaskstarr, men även tuvull, tuvsäv och blodrot förekommer. Myren har en fastmatta med ett bottenskikt som domineras av vitmossa. I väster finns en mindre skogsridå av senvuxen tall samt enstaka gran och björk som sträcker sig över myren. Död ved förekommer endast i form av enstaka klena torrakor av tall. I anslutning till jakttorn i objektets västra del syns spår efter gallring. Objektet är till viss del påverkat av befintlig kraftledning. Objektet sträcker sig även utanför inventeringsområdet i väster och öster. Natura 2000-naturtyp: 7140 Öppna mossar och kärr Naturvärdesklass: 3 Påtagligt naturvärde Motivering: Att området utgörs av Natura 2000-naturtyp ger ett påtagligt biotopvärde. Det stärks av objektets naturliga hydrologi och vegetation, samt dess bidrag till landskapets variation. Att myren har en något större artrikedom än omgivande landskap ger ett visst artvärde

25

26 F Stockboslåttarna Beskrivning: Öppen intermediär myr, dominerad av högstarr i fältskiktet, bl.a. flaskstarr, men även tuvull, tuvsäv, kråkklöver och blodrot förekommer. Myren har huvudsakligen en fastmatta dominerad av vitmossa, men i den södra delen av myren återfinns ett område med en blöt mjukmatta i anslutning till vad som tycks kunna vara Björnåns tidigare naturliga lopp. Björnån som går genom området i söder är rätad och myren runt vattenfåran är upptorkad och bevuxen med tall och björk. I anslutning till Björnån förekommer svämningszoner och spår av bäver. I den större delen av objektet, norr om Björnån, förekommer mosstuvor bevuxna med fattigmyrsvegetation som ljung och kråkbär, samt senvuxen tall. Död ved förekommer mycket begränsat i form av klena torrakor av tall, samt enstaka lågor av björk i anslutning till Björnån. Objektet är till viss del påverkat av Björnåns uträtning i söder, samt befintlig kraftledning. Objektet sträcker sig även utanför inventeringsområdet i väster och öster. Natura 2000-naturtyp: 7140 Öppna mossar och kärr Naturvärdesklass: 3 Påtagligt naturvärde Motivering: Att området utgörs av Natura 2000-naturtyp ger ett påtagligt biotopvärde. Det stärks av objektets övervägande naturliga hydrologi och vegetation, samt dess bidrag till landskapets variation Att myren har en något större artrikedom än omgivande landskap ger ett visst artvärde. G Knappmyrans NV del Beskrivning: Svagt sluttande fastmattekärr med vegetation dominerad av pors, tuvull, trådstarr och blåtåtel. Här växer även, tranbär, tuvull och ängsull tillsammans med olika vitmossor. Den för naturtypen typiska arten jungfru marie nycklar finns i kärrkanterna. Kärret är övervägande plant med endast smärre tuvbildningar. Objektet gränsar mot skogsmark med äldre skogsbrukspåverkad skog i alla riktningar utom norr där en medelåders gallringsskog finns. Mot väst är övergången dock diffus och gradvis övergående i sumpskog innan fastmarken tar vid. Flera mindre dråg och utströmningsområden ger där ett vatteninflöde till myren. I öster gränsar myren mot en sumpskogsbård längs Stugutjärnsbäcken. Myren är inte direkt påverkad av diken men viss påverkan av dikning på intilliggande skogsmark finns. I kanterna växer tall i en gradvis övergång mot intilliggande skogsmark och ett inte obetydligt inslag av yngre tall indikerar viss igenväxning. Genom objektet sträcker sig även en kraftledning i nordostlig riktning med tillhörande röjd ledningsgata som bidrar till att ge myren ett öppnare intryck. Natura 2000-naturtyp: 7140 Öppna mossar och kärr Naturvärdesklass: 3 Påtagligt naturvärde Motivering: Att området utgörs av Natura 2000-naturtyp ger ett påtagligt biotopvärde. Det förstärks av biotopkvaliteter som naturligt växtsamhälle, tuvor och variation i landskapet. Objektet är dock litet. Ett visst artvärde finns genom något större artrikedom än omgivningen. 26

27

28

29 H Stugutjärnbäcken Beskrivning: Bäcken som har sitt källflöde i Stugutjärnen är 0,5-2 m bred och rinner norrut genom skogsbruksmark. Vattnet är klart och fritt från humus. Bäcken ringlar naturligt genom landskapet och har en varierad hydrologi där strömmande partier dominerar, men även lugnflytande partier och sel förekommer. Utmed den södra delen av de två delområdena som utgör objektet återfinns en frodig vegetation av bredbladigt gräs, fräken, revlummer och örter som älgört och kråkklöver. I bottenskiktet finns vit- och björnmossa. Trädskiktet i strandzonen utgörs av blandskog som domineras av gran och björk, men med inslag av asp, al och tall. Gott om grov död ved förekommer i både bäcken och i den omgivande bäckmiljön, huvudsaligen i form av lågor av gran och björk i olika nedbrytningsstadier. I objektet finns rikligt med vanliga vedsvampar som fnösketicka och klibbticka, men även granticka NT observerades. I övrigt observerades även lunglav NT i objeketet. Den norra delen av de två områdena utgörs enbart av bäckfåran då produktionsskogen angränsar direkt mot bäcken. Objektet sträcker sig utanför inventeringsområdet i nordost och sydväst. Natura 2000-naturtyp: 3260 Mindre vattendrag Naturvärdesklass: 3 Påtagligt naturvärde Motivering: Att bäcken utgörs av en Natura 2000-naturtyp ger ett påtagligt biotopvärde. Det stärks av biotopkvaliteter som naturlighet, intakt strandzon och variation i landskapet ger ett visst biotopvärde. Förekomsten av naturvårdsarten revlummer samt de rödlistade arterna granticka NT och lunglav NT ger ett visst artvärde. Gemensam korridor I Myr N Stugutjärnsbäcken Beskrivning: Ett öppet, svagt sluttande kärr med övervägande fastmatta utan tuvor eller andra strukturer. Vegetationen domineras av glesa bestånd av trådstarr, tuvull och blåtåtel med inslag av jungfru marie nycklar i kanterna. I delar finns ett betydande trädskikt dominerat av äldre tall och här övergår kärret i trädtäckt myr. Kärret tycks dock inte vara påverkat av igenväxning på samma sätt som många andra myrar i inventeringsområdet då det inte förekommer uppväxande småtallar. Kärret är trots lutningen relativt blött och vitmossor dominerar stort i bottenskiktet. Kärret omges på alla håll av äldre barrskog och längs sydostkanten gränsar det mot ett mindre sumpskogsparti kring Stugutjärnsbäcken. Natura 2000-naturtyp: 7140 Öppna mossar och kärr Naturvärdesklass: 3 Påtagligt naturvärde Motivering: Att området utgörs av Natura 2000-naturtyp ger ett påtagligt biotopvärde. Det förstärks av biotopkvaliteter som naturlighet och att det bidrar till variation i landskapet. Objektet är dock litet. Ett visst artvärde finns med något större artrikedom än omgivningen. 29

30

31 J Myr Beskrivning: Fattigmyr med en vegetation dominerad av typiska fattigmyrsarter som ljung, kråkbär, rosling, taggstarr och tuvull. Bottenskiktet på den fasta mattan utgörs av vitmossa. Enbuskar förekommer som ett glest buskskikt. Senvuxen tall förekommer rikligt på myren. Även ett stort inslag av yngre tall förekommer vid de torrare partier som återfinns i anslutning till de diken som är upptagna i objektet. Måttligt med död ved förekommer i form av tunna torrakor av tall. Spår efter viss avverkning finns. Objektet sträcker sig vidare utanför inventeringsområdet i väster. Natura 2000-naturtyp: 7140 Öppna mossar och kärr Naturvärdesklass: 3 påtagligt naturvärde Motivering: Att området utgörs av Natura 2000-naturtyp ger ett påtagligt biotopvärde. Det stärks av objektets relativa naturliga hydrologi och vegetation, samt dess bidrag till landskapets variation. Att myren har en något större artrikedom än omgivande landskap ger ett visst artvärde. K Stugutjärnmyran Beskrivning: Ett mindre del av Stugtjärnmyran som sträcker ut sig väster om inventeringsområdet. Objektet utgörs av tallbevuxen fattigmyr. Vegetationen består av typiska fattigmyrsarter som bland annat ljung, kråkbär, odon, rosling och taggstarr på en fast matta av vitmossa. Senvuxen tall förekommer i hela objektet, men även ett stort inslag av yngre tall förekommer. Måttligt med död ved finns i form av klena torrakor av tall. Inga synliga spår efter avverkning. Objektet angränsar mot ett kalhygge i öster, men är annars omslutet av medelålders barrproduktionsskog förutom i väster där objektet sträcker sig utanför inventeringsområdet. Natura 2000-naturtyp: 7140 Öppna mossar och kärr Naturvärdesklass: 3 Påtagligt naturvärde Motivering: Att området utgörs av Natura 2000-naturtyp ger ett påtagligt biotopvärde. Det stärks av objektets naturliga hydrologi och vegetation, samt dess bidrag till landskapets variation. Att myren har en något större artrikedom än omgivande landskap ger ett visst artvärde. 31

32

33