Ärendebeskrivning Motionärerna föreslår inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med svårdiagnostiserade sjukdomar.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ärendebeskrivning Motionärerna föreslår inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med svårdiagnostiserade sjukdomar."

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (9) SJUKVÅRDSNÄMNDEN p HSN Handläggare: Gunnel Blomgren Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m.fl. (MP) om inrättandet av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med svårdiagnostiserade sjukdomar Ärendebeskrivning Motionärerna föreslår inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med svårdiagnostiserade sjukdomar. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande Motionen Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för akutsjukvård. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att överlämna förvaltningens förslag att omedelbart justera beslutet. Förvaltningens motivering till förslaget Bakgrund Motionärerna lyfter fram vikten av resurscentrum för forskning och behandling av patienter med svårdiagnostiserade sjukdomar, då patienten idag oftast inte får någon diagnos som förklarar orsak och samband. Kunskapsbristen kring dessa patientgrupper leder till stort lidande och stora kostnader både för individ och samhälle och därmed får individen inte tillgång till den hälso- och sjukvård som de har behov av. Komplexiteten kring

2 2 (9) svårdiagnostiserade sjukdomar där en känd patofysiologi inte föreligger och där sällsynta diagnoser/sjukdomar där känd patofysiologi föreligger, kräver olika ansatser för att tillgodose patientens behov av omhändertagande inom hälso- och sjukvården. Svårdiagnostiserade sjukdomar Svårdiagnostiserade sjukdomar innefattar tillstånd där en känd patofysiologi inte föreligger. Om man inte förstår mekanismen bakom patientens lidande är det vanligen svårt att behandla patienten. Sjukvården vet inte vad den ska försöka bota och använder de verktyg man, beroende av profession och specialitet, behärskar för att försöka lindra patientens lidande. Detta omhändertagande synes vara mindre framgångsrikt med bl a icke funktionella behandlingsformer och som dessutom leder både till onödiga kostnader samt även biverkningar för patienten. De diagnoser och besvär som bl a nämns i motionen är ME, elallergi, ohälsa av dentala material, men även fibromyalgi, irritabel tjocktarm och multipel kemisk känslighet. Det kan tilläggas att majoriteten av kronisk smärta som inte har känd patofysiologi också räknas in i denna grupp. Känd patofysiologi vid kronisk smärta finns vid inflammationssjukdomar som reumatism och inflammatoriska tarmsjukdomar samt artros. Patofysiologiskt går det att förklara endast ca 30 % av kronisk ryggsmärta. Whiplashassocierade tillstånd, temporomandibulär smärta och huvudvärk utgör andra diagnoser där patofysiologin är oklar och där mekanismbaserad behandling saknas. Detta gäller också den stora gruppen med kronisk postkirurgisk smärta. Värk, yrsel, tinnitus, trötthet, koncentrationssvårigheter är vanliga vid dessa tillstånd men kan i sig själva utgöra huvudsymptomet utan ovan nämnda diagnoser. Gemensamt är ett stort lidande och ofta svåra psykosociala handikapp och betydande funktionsnedsättning. Förekomst i Sverige Då det gäller kronisk smärta är förekomsten ca 20 % i Sverige varav mer än hälften kan klassas som okänd patofysiologi. Detta framgår i en Europeisk studie av Breivik Survey of chronic pain in Europé. Dessa patienter hade betydande smärta och handikapp. Fibromyalgi förekommer hos 2 % (6 % hos kvinnor i 60-årsåldern). Upplevd elöverkänslighet förekommer sannolikt hos ca 3,1 % enligt den nationella miljöhälsoenkäten. EU-parlamentet beslutade den 4 september 2008, med hänvisning till de vetenskapliga studierna i Bioinitiative Report, att de rådande gränsvärdena i medlemsländerna måste sänkas.

3 3 (9) Vad gäller IBS, irritabel tjocktarm beräknas förekomsten internationellt vara ca 7-10 %. Nedre ländryggsmärta har ca 80 % av befolkningen under sin livstid. Punktprevalens 30 % (gäller alltså inte bara kronisk ryggsmärta). Kronisk ryggsmärta är nog den vanligaste smärtan med stor påverkan på livet. Internationellt ser förekomsten likadan ut. I Breiviks studie Survey of chronic pain in Europé varierade siffrorna mellan 16 och 30 %. Amalgamförgiftning: I en enkätstudie som redovisas i landstingets Miljöhälsorapporten 1998, framgår att 1,7 % av Stockholms läns befolkning, motsvarande ca personer uppger sig ha besvär. Den grupp patienter med svårdiagnostiserade sjukdomar som bl a motionen berör utgör en stor grupp patienter där kunskap om mekanismer och effektiva behandlingsstrategier saknas. Lidandet är stort hos dessa patienter liksom kostnaderna för samhället. Oförmågan att kunna behandla de drabbade patienterna medför också att den medicinska professionen upplever sig som otillräckliga i sitt arbete med att kunna ställa en diagnos. Detta medför i sin tur att patientgrupperna konsumerar stora sjukvårdsresurser som skulle kunna användas inom sjukvården mer effektivt vid andra diagnoser. Vid Karolinska Universitetssjukhuset har en behandlingsmodell utvecklats för dessa svårdiagnostiserade patienter sedan Det har främst gällt kronisk smärta men även patienter med ME, tinnitus och andra typer av symptom har behandlats med framgång. Modellen -Acceptance and Comittment Therapy, ACT- bygger inte på symptomreduktion utan syftar till att förbättra funktion och livskvalitet. Behandlingsmodellen har i juli 2010 fått vetenskaplig evidens för sin effektivitet, bl a genom de studier som utförts vid Karolinska Universitetssjukhuset Solnas kunskapscentrum vid enheten Beteendemedicinsk Smärtbehandling. Under 2011 beräknas ca 720 vuxenpatienter få tillgång till behandling vid denna verksamhet. Barn och ungdomar vid Astrid Lindgrens barnsjukhus - sektionen för beteendemedicin- innefattas också i detta uppdrag. Vidare pågår randomiserade kontrollerade studier vid kunskapscentrat i Solna på både barn och vuxna där även hälsoekonomiska parametrar ingår. Om verksamheten tillåts växa och utvecklas kommer det att uppstå tillräckligt stora patientmaterial för att även rikta forskningsinsatser på att studera biologiska och psykosociala mekanismer för uppkomsten av dessa tillstånd. Nationellt och internationellt forskningssamarbete finns idag men behöver utvidgas inom områden som t.ex. teknik, toxikologi och odontologi.

4 4 (9) Behov av information ACT modellen innefattar 6 verktyg där målsättningen är en ökad psykologisk flexibilitet, vilket innebär att patientens möjligheter att välja sitt beteende ökas, dvs. att komma tillbaka till det av patienten definierade värdefulla livet. Symptom, obehag och alla de tankar och känslor symptomen skapar styr patienten mot undvikande vilket leder till en nedåtgående spiral med försämrad fysisk aktivitet och ökat psykosocial isolering och handikapp. Den somatiska sjukvården har inte kunskap eller verktyg att hjälpa patienten ur detta utan bidrar tyvärr ofta ytterligare med icke funktionella behandlingsformer ledande till ytterligare minskad aktivitet och ofta biverkningar av behandlingen. Patienter med dessa tillstånd finns både inom primärvården och specialistvården. Andelen patienter som söker primärvården med symptom och lidande utan känd patofysiologi torde vara betydande. Ett resurscentrum för dessa patienter ska fungera som remissinstans för behandling av dessa patienter men även ha en konsultationsfunktion för både primärvård och specialistvård. Det finns även ett behov av utbildningsinsatser för primärvården kring denna patientgrupp. Inom Primärvården finns en uppskattning bland allmänläkare att ca % av patienterna inte har diagnoser med känd patofysiologi. Samhällsekonomiska beräkningar I en SBU rapport år 2002 anges att kostnaderna för kronisk smärta är 87 miljarder varav 7 miljarder i direkta sjukvårdskostnader. Nya beräkningar är under utarbetande och som beräknas visa på ett mångdubblat belopp. Sällsynta sjukdomar Nationella och europeiska initiativ Sällsynta sjukdomar har uppmärksammats bland annat i Europarådet som den 8 juni 2009 publicerade rekommendationer om en satsning avseende sällsynta diagnoser i Europa. Under 2009 och 2010 har Socialstyrelsen genomförde en översyn av området och resultatet publicerades i en rapport juni 2010, Ovanliga diagnoser, organisationen av resurser för personer med ovanliga diagnoser. Socialdepartementet gav också Socialstyrelsen i uppdrag att inrätta en nationell funktion för samordning, koordinering och informationsspridning inom området sällsynta sjukdomar. I uppdraget till Socialstyrelsen ingår vidare att besluta om hur den nationella

5 5 (9) funktionen bör organiseras liksom om de mer detaljerade avgränsningarna av funktionens uppdrag som kan vara nödvändiga. Funktionen ska inte vara placerad vid Socialstyrelsen eller på annat sätt vara en del av myndighetens organisation. Vid inrättandet av organisationen ska Socialstyrelsen samråda med de myndigheter, frivilligorganisationer och andra aktörer som Socialstyrelsen bedömer lämpliga. Förekomst Sällsynta sjukdomar definieras i Norden som att de drabbar färre än 100 personer per invånare, inom resten av EU används definitionen 500 på De flesta av de ovanliga sjukdomarna är betydligt ovanligare med en förekomst av färre än 10 per invånare. Många av de sällsynta sjukdomarna är allvarliga, börjar tidigt i livet, drabbar många organsystem och innebär ofta att tillståndet successivt försämras Sällsynta sjukdomar förekommer inom alla ålderskategorier men är vanligast hos barn. Många av tillstånden är ärftliga men långt ifrån alla. Det finns mellan 5000 och 8000 olika sällsynta sjukdomar. Förekomst i Sverige Prof. Jan Wahlström har i en utredning till Västra Götaland regionen 2010 beräknat att lägger man samman alla individer i region med en sällsynt sjukdom kan dessa uppskattas till att vara mellan och personer (5-8%). Förekomsten i Stockholms län torde minst vara av samma mängd eller högre bl a mot bakgrund av en yngre befolkning och fler invånare. Att drabbas av en sällsynt sjukdom kan av flera skäl medföra att de drabbade individerna troligen inte erbjuds bästa möjliga behandling och vård och i mån av behov samt rehabilitering. Kunskap om sjukdomen kan saknas inom hälso- och sjukvården just därför att den är så sällsynt och att vårdpersonalen har liten eller ingen tidigare erfarenhet av att diagnostisera, behandla och vårda personer med en viss sällsynt sjukdom. Eftersom sällsynta sjukdomar ofta är allvarliga och även medföra olika funktionshinder är det nödvändigt att även andra instanser än sjukvården har kunskap om dem. Diagnostik av mycket sällsynta sjukdomar För att kunna diagnostisera sådana sjukdomstillstånd krävs stor klinisk erfarenhet av sällsynta sjukdomar och i de flesta fall kunskaper från flera olika medicinska specialister och yrkeskategorier. Fakta om sällsynta diagnoser

6 6 (9) finns på svenska i Socialstyrelsen databas för ovanliga diagnoser (Beskrivning ca 250 sällsynta sjukdomar). Vidare beslutar Socialstyrelsen vilka områden som ska definieras som rikssjukvård och vilka landsting eller regioner som får bedriva rikssjukvård med tillstånd. För att definieras som rikssjukvård ska följande kriterier uppfyllas: Sjukdomen/tillståndet är ovanligt Diagnos/behandling är komplicerad och kräver specialkompetens Diagnos/behandling medför hög resursförbrukning Behov av information Europeiska Unionens råd meddelade 2009 en rekommendation om en satsning avseende sällsynta sjukdomar. Medlemsstaterna rekommenderades att upprätta och genomföra planer och strategier för sällsynta sjukdomar på lämplig nivå, för att söka säkerställa att patienter med sällsynta diagnoser/sjukdomar får tillgång till vård av hög kvalitet. Regeringen bedömer att det finns behov av en nationell funktion med uppgiften att öka samordningen och koordineringen av samhällets resurser för personer med sällsynta sjukdomar. En sådan funktion kan bidra till att stärka patientens ställning och närståendes, i första hand genom en ökad tillgång till information liksom en ökad kunskap och medvetenhet om dessa sjukdomar inom både hälso- och sjukvård och andra instanser i samhället. Det finns ett stort behov av information beträffande ovanliga diagnoser, om alla grupper såväl den medicinska professionen som den drabbade individen samt familjemedlemmar. Vidare kan olämplig information även vara kontraproduktiv och ångestskapande. Patientorganisationerna utgör ofta en viktig informationskälla och ger möjlighet till kontakt och erfarenhetsutbyte med andra individer med samma sjukdom som individen. Nationella Centra Inom Sverige finns idag olika centra för att kunna utveckla nya diagnostiska metoder och behandlingar; I Stockholm bedrivs avancerade utredningar av många av dessa tillstånd vid högspecialiserade enheter för dessa patienter. Exempelvis finns Centrum för Medfödda Metabola Sjukdomar (CMMS), Karolinska Universitetssjukhuset. Omhändertagande av dessa patienter, vilket ofta

7 7 (9) kräver specialiserade kunskaper, sker framförallt vid barnendokrinologmottagningen vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, men även (för vuxna) vid Endokrinkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge; ofta involveras många specialiteter (t ex njurmedicin, neurologi, psykiatri, transplantation etc.) som samarbetar beroende på vilka organsystem som huvudsakligen är drabbade. Ett annat exempel är det Centrum för mitokondriell medicin som omfattar både barn och vuxna vid Karolinska universitetssjukhuset. Ett Centre of Excellence finns vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Efter beslut våren 2010 i Västra Götalands regionfullmäktige inrättandes ett centrum för sällsynta diagnoser vid Drottnings Silvias barn och ungdomssjukhus, där barn- och ungdomssjukhuset har erfarenhet av många sällsynta diagnoser som debuterar i barnaåren. Behovet av diagnostik och behandling av sällsynta sjukdomar finns emellertid inte enbart för barn utan även för vuxna om än i mindre omfattning. Neuromuskulärt centrum, och nätverk för Huntingtons sjukdom är två exempel på enheter som ger vård till personer med sällsynta diagnoser som börjar senare i livet och som finns vid Sahlgrenska universitetssjukhusets. I Socialstyrelsens översyn lyfts vidare två redan etablerade verksamheter fram inom Västra Götaland regionen fram som fungerar för sällsynta sjukdomar på nationell nivå. Mun-H-Center som är ett nationellt orofacialt kunskapscentrum och resurscentrum för orofaicala hjälpmedel samt Ågrenska som på nationell bas anordnar familje- och vuxenvistelser och arbetar med att ge ett helhetsperspektiv för barn, ungdomar och vuxna med ovanliga diagnoser. Socialstyrelsen konstaterar i sin översyn över förbättringsområden att det är svårt att ge en entydig bild av hur organisationen av informations- och hälso- och sjukvårdsresurser för personer med ovanliga diagnoser och dess anhöriga fungerar. De ovanliga diagnoserna består av en mängd olika diagnoser där behov och tillgängliga resurser skiftar. Socialstyrelsen anser att det behövs: Central finansieringsmodell för de ovanliga diagnoser som innebär dyra utredningar och behandlingar Ökad samordning av vårdprogram och riktlinjer för ovanliga diagnoser inom hälso- och sjukvården Insatser för att öka kunskapen hos övriga samhällsinstanser Central samordning och koordinering av frågor rörande ovanliga diagnoser så väl inom hälso- och sjukvården som inom vardagslivet på central och lokal nivå

8 8 (9) Som underlag till Socialstyrelsens översyn av området ovanliga diagnoser har det genomförts ett antal intervjuer med personer som har kunskap om, arbetar med och har en roll inom området. Sammanfattning Sällsynta diagnoser/sjukdomar skiljer sig avsevärt från de tillstånd med somatiska symptom som också medför stort lidande och inskränkningar av funktion och livskvalitet ett lidande utan känd patofysiologi. Det är av vikt att sjukdom diagnostiseras korrekt och den sjuka individen erbjuds bästa möjliga omhändertagande. För att uppfylla kraven på jämlik vård ska denna också ges oberoende av hur vanlig diagnos/sjukdomen är. Även verksamhetens inriktning bör, enligt HSL s förarbetena, kunna variera något mellan olika landstingsområden. Vården måste dock ha en likvärdig kvalitet, se prop. 1981/82:97, prop. 209/10:67 s 12, I HSL 2 stadgas att vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Vilka behov som ska prioriteras framför andra slogs fast av Riksdagen år 1997 efter förslag i prop.1996/97:60. Känd och okänd patofysiologi De sällsynta diagnosernas/sjukdomarnas medicinska konsekvenser är ofta komplicerade och kräver därför som regel insatser från flera specialister och yrkeskategorier inom sjukvården. Om det finns en medicinsk behandling att ge blir den på grund av sjukdomens sällsynthet ofta dyr. Om tillståndet är progressivt kan upprepade medicinska bedömningar av personal med särskild erfarenhet av den aktuella sjukdomen vara av stort värde. Finns ingen behandling att erbjuda blir målsättningen med vården att ge den sjuka individen bästa möjliga livskvalitet. Vanligen är dessa patientgrupper inte möjliga att bota men, fungerande symptomatisk behandling finns vanligen Även bland dessa sällsynta diagnoser/sjukdomar finns patienter som har symptom som ej kan behandlas och som borde kunna erbjudas beteendemedicinska behandlingar. Att kunna erbjuda de patienter som drabbas av känd eller okänd patofysiologi ett optimalt omhändertagande kräver samordnade insatser från bl a vårdens olika professioner. Med hänsyn till att det finns många olika sällsynta diagnoser/sjukdomar eller odiagnostiserade sjukdomar med känd patofysiologi bör det vara en nödvändighet att kunna fördela ansvaret för att erhålla såväl evidensbaserad som klinisk kunskap på såväl regional som nationell nivå.

9 9 (9) För de mycket sällsynta diagnoserna/sjukdomarna räcker detta sannolikt inte utan ansvaret kan behöva ges till centra på europeiskt nivå i enlighet med EU s Council Recommendation från 8 juni 2009 (2009/C 151/02) samtidigt som nationella handlingsplaner utarbetas.. Förvaltningen kommer att följa Socialstyrelsens nationella översyn utifrån Regeringens uppdrag och invänta det förslag som kommer att sändas på remiss. Ekonomiska konsekvenser Säkerställa och följa upp arbetet vid kunskapscentret, Enheten för Beteendemedicinsk Smärtbehandling, vid Karolinska universitetssjukhuset, med avseende på patienter med svårdiagnostiserade sjukdomar. Vidare sker en bevakning av utvecklingen kring utarbetandet av en nationell handslingsplan, administrativa centra/funktioner i enlighet med EU direktiv och Regeringens uppdrag till Socialstyrelsen, för att säkerställa ett effektivt omhändertagande inkluderande läkemedel av sällsynta diagnoser/sjukdomar. Patientsäkerhet Detta innebär ett säkrare omhändertagande av dessa patientgrupper Konsekvenser för jämställd och jämlik vård Innebär att vårdens aktörer behöver information kring dessa patientgrupper Miljökonsekvenser Inga kända Information Informations insatser kring dessa gruppers möjlighet till god vård behöver kommuniceras Catarina Andersson Forsman Hälso- och sjukvårdsdirektör Henrik Almkvist Avdelningschef

10 Jf^z Stockholms läns landsting MOTION I, Ank0 V/ _ Stockholms (än&landstlnä 9rtfc». Äfc ^70-13" Motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om inrättande avfett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med svårdiagnostiserade sjukdomar Myalgisk encephalomyelit (ME), kroniskt trötthetssyndrom, överkänslighet mot elektromagnetisk strålning/elektromagnetiska fält, ohälsa av dentala material, multipel kemisk känslighet m.m. är exempel på tillstånd där patienterna idag oftast inte får någon diagnos somförklararorsak och samband. Metoder för diagnostik och behandling saknas. Därmed har de inte tillgång till den hälso- och sjukvård som de har behov av. ' )'/C Ihtff-l^ Många tvingas acceptera en psykiatrisk eller psykosomatisk diagnos, som de själva känner sig främmande inför och som många gånger är helt felaktig. Flera hamnar helt utanför hälso- och sjukvården och riskerar till slut att bli utförsäkrade från våra trygghetssystem. Familjer och övriga närstående drabbas också hårt. Påfallande många individer med de nämnda tillstånden har före sjukdomsdebuten levt aktiva och intressanta liv både i och utanför sitt arbete med höga krav på prestation. Det ligger därför nära tillhands att de får diagnosen utmattningsdepression eller stresstillstånd. Men den trötthet och de symtom som finns, kan inte vilas bort. Psykoterapi kan vara till viss nytta för att hantera den uppkomna livssituationen (copingstrategi) men erbjuder inte någon bot. Det är uppenbart att kunskapsbristen kring de nämnda patientgrupperna leder till stort lidande och stora kostnader både för individ och samhälle. Bemötandet av patienterna kan påverkas negativt av den frustration som följer av att vårdgivaren inte lyckas hjälpa patienten. Patienten känner sig inte trodd och inte respekterad. För att bättre kunna bemöta och diagnosticera dessa individer finns stort behov av utvecklingsarbete. Diagnos- och behandlingsmetoder för dessa patienter har bäst förutsättningar att kunna vidareutvecklas i ett multidisciplinärt och internationellt forskningssamarbete, inom ett regionalt resurscentrum. Eftersom det sker en överlappning mellan de nämnda grupperna är det lämpligt att de utreds vid samma enhet, där den kompetens som fmns idag kan samlas och vidareutvecklas. Samtidigt är det viktigt att de olika grupperna behandlas-utifrån de avgränsningar.och särskiljande drag som identifierats redan idag. I detta arbete ska också patienternas egna erfarenheter tas tillvara. Verksamheten vid den föreslagna enheten ska läggas upp och bedrivas i nära samverkan med patientorganisationerna. En vidareutvecklingförutsättsske av biologiska mätmetoder och exponeringsbedömningar.

11 ZDK= Stockholms läns landsting 2 (5) miljöpartiet dta gröna En viktig framgångsfaktor för att vinna ny kunskap är ett multidisciplinärt och multiprofessionellt samarbete där läkare, tandläkare, medicinska forskare samarbetar nära med forskare inom teknik, toxikologi, biologi och beteendevetenskap. Kunskaper om näringsterapi och ortomolekylär (kroppsegen) medicin är också nödvändiga. Myalgisk Encephalomyelit (ME) ME är en förkortning för myalgisk encephalomyelit (smärtande muskler och inflammation i hjärna och ryggmärg) och är en komplex systemsjukdom med många olika symtom. Dominerande är en stark uttröttbarhet och en förlamande trötthet som inte går över med sömn och vila. Därför benämns ME ofta också som Kroniskt trötthetssyndrom (Chronic Fatigue Syndrome CFS). I det begreppet ingår dock även andra diagnoser. ME är en s.k. kriteriediagnos/symtomdiagnos, d.v.s. diagnosen ställs utifrån ett antal symtom. De/de grundläggande orsakerna och mekanismerna är okända. Överlappande diagnoser är fibromyalgi, irritabel tjocktarm, multipel kemisk känslighet och ohälsa av dentala material. Forskare är eniga om att det vid ME finns mätbara abnormiteter i nervsystemet, i endokrina systemet och i immunsystemet. ME/CFS är enligt både WHO och CDC (Center for Disease Control, USA) inte primärt en depression eller annan psykiatrisk sjukdom. Patienterna behöver utredas multidisciplinärt för att få rätt diagnos. Behandlingen som idag kan erbjudas syftar till att lindra symptomen. Insatserna utgår från uppmätta biokemiska och näringsmässiga obalanser, nedsatt kognitivförmåga,infektioner, immunsystemspåverkan, smärta etc. Ofta finns behov av psykologiskt/psykoterapeutiskt stöd. Både diagnos- och behandlingsmetoder måste nu vidareutvecklas och den internationella forskningen följas. Vid den planerade specialistmottagningen ska man arbeta med utgångspunkt från kunskaperna om biologiskt mätbara avvikelser. Känslighet för elektromagnetisk strålning/elektromagnetiska fält Enligt enkätundersökningar ser situationen kring överkänsligheten ut så här: Schweiz 5 %, Irland 5 %, Tyskland 9 %, Storbritannien 11 %. I Sverige finns den nationella miljöhälsoenkäten som presenterades år 2001 och som visade på 3.1 %. Efter detta datum finns ingen uppföljning nationellt. Enligt en bedömningfrånelöverkänsligas_förbundjiggerfrekvenseni Sverige sannolikt omkring 5 %. EU-parlamentet beslutade den 4 september 2008, med hänvisning till de över samlade vetenskapliga studierna i The Bioinitiative Report, att de rådande gränsvärdena i medlemsländerna ärföråldradeoch måste sä4nkas. Nuvarande svenska gränsvärde baseras enbart på värmeeffekter, vilket inte är relevant för övrig biologisk påverkan.

12 JIL Stockholms läns landsting 3 (5) miljöpartiet Elöverkänslighet är klassat som ett funktionshinder och Elöverkänsligas förbund är medlemmar i HSO. Tillgängligheten till vårdlokaler är idag inte anpassad för detta funktionshinder trots att landstingsfullmäktige fattat beslut om detta i juni Av detta dröjsmål kan slutsatsen dras att patienternas symtom inte tas på tillräckligt stort allvar. Inte heller erbjuds personer med känslighet för elektromagnetisk strålning/elektromagnetiska fält någon specialistbedömning eller behandling för sina symtom som de är nöjda med. Förutom hjälp med tekniska åtgärder för att minska exponeringen behöver dessa patienter annan specifik behandling. Avlägsnande av amalgamfyllningar och näringsterapi har lett till förbättrad hälsa enligt de erfarenheter som samlats in bland annat i HET-proj ektet. 1 Vid den föreslagna specialistmottagningen måste också forskning följas och bedrivas kring hur hälsan påverkas av exponering för elektromagnetisk strålning/elektromagnetiska falt hos hela befolkningen, oavsett om man har symtom på känslighet eller inte. Ohälsa av dentala material Ohälsa av dentala material, i majoriteten av fallen gäller detta amalgam, kan innebära många och komplexa sjukdomssymtom, värk i leder och muskler, trötthetskänsla, yrsel, tinnitus, koncentrationssvårigheter m.m. Alltför få nås idag av informationen om rätten att byta ut sina tandfyllningar till samma taxa som gäller i hälso- och sjukvården för att se om detta kan hjälpa. Och det rör sig om många patienter, sannolikt mellan och personer i vårt län, kanske upp till (2-5 % enligt HET-proj ektet 1 ) Patientgruppens behov beskrivs ingående i Dentalmaterialutredningen SOU 2003:53. Bemötandet av dessa patienter lämnar idag mycket i övrigt att önska och bristen på kunskap, utrednings- och behandlingsresurser framgår tydligt i denna utredning. Utredningen ansåg att det vorefördelaktigtatt "samla alla patienter med bred symtombild och med svårdiagnostiserade sjukdomssymtom för utredning och behandling i regionala resurscentra". Utredningens miljömedicinske expert, professor Maths Berlin, tillika WHO:expert inom kvicksilverområdetframfördeföljandeslutsats efter att ha gått igenom den vetenskapliga forskningen inom området: Varje läkare och tandläkare bör vid oklara sjukdomstillstånd och vid autoimmuna sjukdomar överväga om biverkningar från kvicksilver frisatt från amalgam kan vara en bidragande orsak. (Dentalmaterialutredningens betänkande SOU 2003:53) 1 Hälsoproblematik för Elöverkänsliga och Tandvårdsskadade, projekt drivet av Elöverkänsligas Riksförbund och Tandvårdsskadeförbundet gemensamt med medel från Allmänna Arvsfonden

13 sjll Stockholms läns landsting miljöpo.rtiet de gröna 4(5) Multipel kemisk känslighet Individer som har en särskild känslighet och reagerar på olika exponeringar i den omgivande miljön är en mycket utsatt grupp i dagens samhälle. De kan även betraktas som varningsklockor om att något är fel i miljön, genom att reagera före alla andra. En central forskningsenhet med multiprofessionell/ multidisciplinär kompetens är därför av många skäl angelägen för att utveckla kunskap och kompetens om dessa samband. Exempel på modellverksamheter från andra länder för dessa patienter är Miljöhälsocentret i Dallas och Pfeiffercentret utanför Chicago i USA samt Specialkliniken Neukirchen i Tyskland. Vid Miljöhälsocentret läggs stor vikt vid analyser av näringsobalanser, allergier/överkänslighet och påverkan av giftiga ämnen. Vid Pfeifferinstitutet ges individuell näringsterapi i enlighet med den s.k. ortomolekylära medicinen. 2 Vid kliniken i Neukirchen var man från början inriktad på allergiska och immunologiska problem. I arbetet med detta har man funnit att dentala material och elektromagnetiska falt kan provocera fram sjukdomar som kroppen annars skulle ha kunnat bemästra. Mot bakgrund av de behov som beskrivits i motionen föreslår Miljöpartiet de Gröna landstingsfullmäktige besluta att inrätta ett regionalt resurscentrum för forskning och behandling med multidisciplinär specialistkompetens för patienter med svårdiagnostiserade tillstånd Stockholm den Lena-Maj ^wding Åke Askensten. ''

14 JIL Stockholms läns landsting ml 5(5) t i>(%mt Blombäck {htuui':mtcot Vivianne Gunnarsson /fv, S^- A Ann-Sofi Matthiesen Kaija Olausson ^ / HeleÅeLSrgfridsson Dan Westin

Motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med svårdiagnostiserade sjukdomar

Motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med svårdiagnostiserade sjukdomar MOTION 2009-10-13 Motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med svårdiagnostiserade sjukdomar Myalgisk encephalomyelit (ME), kroniskt

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:36 LS 0910-0865 1 (3) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:29 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:37 LS 0912-1036 1 (1) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:36 av Mariana Buzaglo m.fl. (S) om förebyggande insatser mot prostatacancer Föredragande landstingsråd: Lars Joakim

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2003:53) Dentala material och hälsa

Yttrande över betänkandet (SOU 2003:53) Dentala material och hälsa Landstingsstyrelsens förvaltning Beställarkontor Vård TJÄNSTEUTLÅTANDE 2003-09-30 LS 0307-2144 Handläggare: Hans Hellström Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet (SOU 2003:53) Dentala material och

Läs mer

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Claes Lennmarken TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-08-27 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-10-16, P 13 1 (3) HSN 1405-0712 Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:82 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2010:10 av Agnetha Boström m.fl. (MP) om att upprätta handlingsplan inom Stockholms läns landsting för att förbättra diagnostiseringen av

Läs mer

Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom klinisk laboratoriemedicin

Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom klinisk laboratoriemedicin Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-27 1 (5) HSN 1504-0518 Handläggare: Alexandra Solivy Hälso- och sjukvårdsnämnden, 2015-06-02, p 14 Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:83 LS 0906-0522 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:18 av Tove Sander m.fl. (S) om personer med utvecklingsstörning och deras behov av hälso- och sjukvård Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Yttrande över motion 2011:45 av Birgitta Sevefjord m.fl. (V) om människor som utsatts för tortyr

Yttrande över motion 2011:45 av Birgitta Sevefjord m.fl. (V) om människor som utsatts för tortyr Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (3) 2012-05-22 p 8 Handläggare: Gertrud Wahlund Yttrande över motion 2011:45 av Birgitta Sevefjord m.fl. (V) om människor som utsatts för

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-08-19 LS 1312-1544 Landstingsstyrelsen Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar

Läs mer

Statlig satsning på förringade folksjukdomar med trolig neuroimmunologisk bakgrund

Statlig satsning på förringade folksjukdomar med trolig neuroimmunologisk bakgrund Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2450 av Finn Bengtsson och Amir Adan (M) Statlig satsning på förringade folksjukdomar med trolig neuroimmunologisk bakgrund Förslag till riksdagsbeslut 1.

Läs mer

Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus

Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-19 1 (5) HSN 2016-4301 Handläggare: Eva Lestner Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-10-25, p 5 Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och

Läs mer

Yttrande över remiss från Sveriges kommuner och landsting om Förslag angående former och inriktning av nationellt samarbete inom ehälsa

Yttrande över remiss från Sveriges kommuner och landsting om Förslag angående former och inriktning av nationellt samarbete inom ehälsa HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-03-27 p 18 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-02-27 HSN 1202-0133 Handläggare: Ewa Printz Kim Nordlander Yttrande över remiss från Sveriges kommuner

Läs mer

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar HSN 2010-11-16 p 6 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-10-12 HSN 1007-0738 Handläggare: Pia Pahlstad Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om förbättra hälsan

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Fortsatt utveckling av privata driftsformer inom vuxenpsykiatrisk vård

Fortsatt utveckling av privata driftsformer inom vuxenpsykiatrisk vård Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-03-25 1 (6) HSN 1503-0333 Handläggare: Conny Gabrielsson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-04-28, p 5 Fortsatt utveckling av privata driftsformer

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:40 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2002:10 av Sunhild Dietrich-Larsson och Roland von Malmborg (mp) om åtgärder för att minska långtidssjukskrivningar Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem för rehabilitering vid långvarig

Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem för rehabilitering vid långvarig Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 1211-1348 Handläggare: Anne-Marie Norén Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, p 3 Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen

Läs mer

Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad hudsjukvård i öppenvård

Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad hudsjukvård i öppenvård Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-09-09 1 (3) HSN 1105-0476 Handläggare: Camilla Jakobsson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-10-08, p 7 Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval

Läs mer

Förfrågningsunderlag för vårdval av tjänster inom klinisk neurofysiologi

Förfrågningsunderlag för vårdval av tjänster inom klinisk neurofysiologi Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-10-22 1 (5) HSN 1112-1505 Handläggare: Pernilla Andersson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-11-19, p 4 Förfrågningsunderlag för vårdval av tjänster

Läs mer

Implementering av nationella riktlinjer för god vård och omvårdnad vid demenssjukdom

Implementering av nationella riktlinjer för god vård och omvårdnad vid demenssjukdom Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2010-12-07 p 7 2010-11-05 Handläggare: Anna Forssell Gunilla Malmefeldt Peter Lundqvist Implementering av nationella riktlinjer

Läs mer

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 0908-0737 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, P 7 Förlängning av avtal om lokal psykiatrisk öppenvård

Läs mer

BEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN

BEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN BEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN 1012-1017 Långvarig smärta 20% av befolkningen har problem med långvarig smärta som kräver kontakt med sjukvården. 7% av befolkning har ett stort vårdbehov p g a långvarig

Läs mer

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad

Läs mer

Etablerande av ett regionalt kunskapscentrum för patologi/cytologi i Stockholms läns landsting Region Gotland (RKC)

Etablerande av ett regionalt kunskapscentrum för patologi/cytologi i Stockholms läns landsting Region Gotland (RKC) 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2015-05-04 HSN 1411-1527 HSN Handläggare: Gunnel Blomgren Jan Forslid Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-06-02, p 10 Etablerande av ett regionalt kunskapscentrum för

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad neurologi i öppenvård

Förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad neurologi i öppenvård Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-10-14 1 (5) HSN 1109-0965 Handläggare: Irma Johansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-11-19, p 3 Förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad

Läs mer

Yttrande över motion 2016:12 av Tara Twana (S) och Tuva Lund (S) om behovet av en bättre och mer jämlik demensvård i Stockholm län

Yttrande över motion 2016:12 av Tara Twana (S) och Tuva Lund (S) om behovet av en bättre och mer jämlik demensvård i Stockholm län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner-Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-27 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-11-22 1 (3) HSN 2016-1149 Yttrande över motion 2016:12 av Tara Twana

Läs mer

YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet.

YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet. YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547 Regionfullmäktige Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Per-Olof Bladh, Mikael

Läs mer

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-11-22 P 5 Handläggare: Gunnel Wikström Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Ärendebeskrivning

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:8 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:13 av Lena-Maj Anding m.fl. (mp) om fysisk aktivitet på recept, FaR Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg Ärendet Motionärerna

Läs mer

SKRIVELSE Landstingsstyrelsen j 1 1 -(fi- 2 0 * 015 Dnr:

SKRIVELSE Landstingsstyrelsen j 1 1 -(fi- 2 0 * 015 Dnr: Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen Ankom Stockholms läns landsting SKRIVELSE 2011-09-02 LS 1010-0800 LANOSTiNGSSTVRELSFN 1(4) 2011-09- 0 2 Landstingsstyrelsen j 1 1 -(fi- 2 0 * 015 Dnr:

Läs mer

Stockholms läns landsting 1(2)

Stockholms läns landsting 1(2) Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningeh SKRIVELSE 2016-08-17 LS 2015-1229 Landstingsstyrelsen Motion 2015:23 av Tara Twana (S) om att barn och ungdomar med astma riskerar karies Föredragande

Läs mer

Förslag till ändring i förfrågningsunderlag vårdval specialiserad urologi.

Förslag till ändring i förfrågningsunderlag vårdval specialiserad urologi. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-14 1 (6) HSN 2016-0778 Handläggare: Åsa Hertzberg Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-10-25, p [xx] Förslag till ändring i förfrågningsunderlag vårdval

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:31 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:6 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om utökade behandlingsinsatser av stressrelaterad ohälsa så att fler sjukskrivna kan återgå i

Läs mer

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs HSN 2009-03-17 p 24 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Maria Weber Persson Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs Ärendet Mariana

Läs mer

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. För det första avstyrker vi bedömningen (kapitel 9.7) att bara äldre ska omfattas av skyldighet för huvudmännen att utföra

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. För det första avstyrker vi bedömningen (kapitel 9.7) att bara äldre ska omfattas av skyldighet för huvudmännen att utföra HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2016-05-25 Dnr.nr: S2016/00212/FS Vår referens: Sofia Karlsson Mottagarens adress: s. r e gis trätor @re ger ingska nsliet.se s.fs@regeringskansliet.se Effektiv vård (SOU

Läs mer

Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem - Specialiserad palliativ slutenvård

Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem - Specialiserad palliativ slutenvård Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-05-22 p 4 1 (7) Handläggare: Marite Sandström Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem - Specialiserad palliativ

Läs mer

Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård!

Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! 2015-01-20 Regionledningskontoret Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! Regionstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet

Läs mer

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab 2015-08-03 LS 2015-0121 Handläggare: Lena Halvardson Rensfelt Landstingsstyrelsens personalutskott Ankom Stockholms

Läs mer

Förfrågningsunderlag enligt LOU - upphandling av planerad specialiserad rehabilitering vid astma och KOL

Förfrågningsunderlag enligt LOU - upphandling av planerad specialiserad rehabilitering vid astma och KOL 1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Ulla Hansson Catharina Lernstad TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-27 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-06-02, P [xx] HSN 1410-1295 Förfrågningsunderlag enligt

Läs mer

Yttrande över motion 2012:15 av Paul Lappalainen m.fl. (MP) om att utvärdera konkurrensutsättningen i vården

Yttrande över motion 2012:15 av Paul Lappalainen m.fl. (MP) om att utvärdera konkurrensutsättningen i vården Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Birger Forsberg Kajsa Westling TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-18 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, P 17 1 (3) HSN 1209-1123 Yttrande över motion 2012:15 av

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2010:38 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:7 av Anna Kettner (S) om inrättande av familjemottagningar för neuropsykiatriska diagnoser Föredragande landstingsråd: Birgitta

Läs mer

Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV

Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV 1 2016-05-19 Till ledamöterna i Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Götalandsregionen Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV 2016-00042 Tack för ert svar på vår skrivelse! Vår

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:4 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 1998:5 av Andres Käärik m fl (fp) om gemensam forsknings- och utvecklingssatsning inom äldrevården Föredragande landstingsråd: Ralph

Läs mer

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB HSN 2010-11-23 p 3 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2010-11-19 Handläggare: Anders Nettelbladt Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB Ärendebeskrivning Vårdavtalet

Läs mer

Nationellt uppdrag för 1177 Vårdguiden

Nationellt uppdrag för 1177 Vårdguiden HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-10-16 P 12 1 (6) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Kim Nordlander Patrik Hansson Nationellt uppdrag för 1177 Vårdguiden Ärendebeskrivning I ärendet föreslås

Läs mer

Fördelning av medel från Sveriges Kommuner och Landsting för förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa

Fördelning av medel från Sveriges Kommuner och Landsting för förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-04-18 1 (5) HSN 1512-1458 Handläggare: Anne Siltamäki Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-05-24, p 5 Fördelning av medel från Sveriges Kommuner och

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Avtal med Stockholms läns sjukvårdsområde gällande centrum för cancerrehabilitering

Avtal med Stockholms läns sjukvårdsområde gällande centrum för cancerrehabilitering Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Åsa Karlsson TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-18 Reviderat 2016-02-22 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 13 1 (5) HSN 1404-0542 Avtal med Stockholms läns sjukvårdsområde

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2015:57 LS 1312-1544 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar Stockholms läns

Läs mer

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Maria Bjerstam Handläggare 040-675 30 94 Maria.A.Bjerstam@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-04-11 Dnr 1600618 1 (6) Beredningen för primärvård, psykiatri

Läs mer

Yttrande över motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar

Yttrande över motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner-Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-05-04 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-06-02, P 18 1 (3) HSN 1408-1123 Yttrande över motion 2013:31 av Håkan

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:55 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:10 av Anna Berger Kettner (s) om att utveckla kompetenscentra för barn med ADHD/DAMP Föredragande landstingsråd: Stig Nyman Ärendet

Läs mer

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar I detta dokument redovisas beredningen för behovsstyrnings förslag på områden för behovsanalyser 2017.

Läs mer

Yttrande över betänkande Med rätt att välja - flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupper

Yttrande över betänkande Med rätt att välja - flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupper Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- 1 (4) NÄMNDEN 2011-08-30 p 7 Handläggare: Lena Johnsson Yttrande över betänkande Med rätt att välja - flexibel utbildning för elever som tillhör

Läs mer

Avtal med Habilitering & Hälsa 2012

Avtal med Habilitering & Hälsa 2012 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- NÄMNDEN 2011-12-20 p 9 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Lena Johnsson Avtal med Habilitering & Hälsa 2012 Ärendebeskrivning Förhandlingen med Habilitering & Hälsa,

Läs mer

Yttrande över betänkandet Träning ger färdighet koncentrera vården för patientens bästa (SOU 2015:98)

Yttrande över betänkandet Träning ger färdighet koncentrera vården för patientens bästa (SOU 2015:98) Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Datum 2016-04-19 Diarienummer 160042 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Träning ger färdighet koncentrera vården för patientens

Läs mer

Yttrande över motion 2014:14 av Dag Larsson m.fl. (S) om åtgärder för effektivare behandling av KOLpatienter

Yttrande över motion 2014:14 av Dag Larsson m.fl. (S) om åtgärder för effektivare behandling av KOLpatienter Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Mitra Nordén TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-03-16 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-06-02, P 20 1 (4) HSN 1501-0136 Yttrande över motion 2014:14 av Dag Larsson m.fl.

Läs mer

Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad ögonsjukvård i öppenvård

Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad ögonsjukvård i öppenvård Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-09-04 1 (3) HSN 1105-0509 Handläggare: Britt Fälth Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-10-08, p 8 Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad

Läs mer

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. (LiÖ 2012-2095) Anna Tjäder har inkommit med ett medborgarförslag där hon föreslår

Läs mer

HANDIKAPP. Träning ger färdighet (SOU 2015:98) Sundbyberg Dnr.nr: S2015/07487/FS

HANDIKAPP. Träning ger färdighet (SOU 2015:98) Sundbyberg Dnr.nr: S2015/07487/FS HANDIKAPP Sundbyberg 2016-04-12 Dnr.nr: S2015/07487/FS Vår referens: Sofia Karlsson Mottagarens adress: s.registrator@regeringska nsliet.se s.fs@regeringskansliet.se Träning ger färdighet (SOU 2015:98)

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:39 LS 1003-0261 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2010:2 av Lena-Maj Anding (MP) om fokusrapport om matens och näringsterapins betydelse för psykisk hälsa Föredragande

Läs mer

Fem fokusområden fem år framåt

Fem fokusområden fem år framåt REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Motion 2013:30 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Motion 2013:30 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios FÖRSLAG 2014:99 LS 1312-1543 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2013:30 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios Stockholms läns landsting PROTOKOLL 12/2014

Läs mer

Stockholms läns landsting 1(2)

Stockholms läns landsting 1(2) Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-25 LS 1410-1231 Landstingsstyrelsen Meddelande till Socialstyrelsen om Stockholms läns landstings intention att år 2020 ansöka

Läs mer

minska de negativa hälsoeffekterna av tobaksrökning genom att halvera andelen tobaksrökare till 5 % fram till 2015,

minska de negativa hälsoeffekterna av tobaksrökning genom att halvera andelen tobaksrökare till 5 % fram till 2015, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Cecilia Lindvall TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-04-22 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-05-24, P 27 1 (3) HSN 1509-1090 Svar på skrivelse från (L), (M), (C), (KD),

Läs mer

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Pia Skarin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-05 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-12-11, P 24 1 (3) HSN 1306-0685 Svar på skrivelse från Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet

Läs mer

Motion 2013:24 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att starta en rullande röntgen

Motion 2013:24 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att starta en rullande röntgen Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-12-03 LS 1310-1342 Landstingsstyrelsen Motion 2013:24 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om starta en rullande röntgen Föredragande landstingsråd:

Läs mer

BUDGET 2013, FORSKNINGSNÄMNDEN FOU-gemensamt VFU - Örebro universitet VFU - Övriga utbildningsanordnare 16 340 000 kr -6 000 000 kr 184 000 kr Forskningsbidrag inom ÖLL 71 801 000 kr * Landstingsbidrag

Läs mer

Mag-tarmsjukdomar måste få en högre prioritet i sjukvården

Mag-tarmsjukdomar måste få en högre prioritet i sjukvården Stockholm den 16 oktober 2009 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Mag-tarmsjukdomar måste få en högre prioritet i sjukvården Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT) vill med denna skrivelse ge uppmärksamhet

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:11 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:25 av Stig Nyman m. fl. (kd) om handlingsplan för ökad kvalitet i vården av personer med demenssjukdom Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:32 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:28 av Juan Carlos Cebrián m.fl. (S) om åtgärder för att förhindra självmord bland äldre människor Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Särskilt avtal avseende behandling med intravitreala läkemedelsinjektioner vid S:t Eriks Ögonsjukhus

Särskilt avtal avseende behandling med intravitreala läkemedelsinjektioner vid S:t Eriks Ögonsjukhus Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-15 1 (2) HSN 1506-0814 Handläggare: Piret Kaaman-Lepisk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 12 Särskilt avtal avseende behandling med intravitreala

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Tandvårdsskadeförbundet Kräver giftfri tandvård

Tandvårdsskadeförbundet Kräver giftfri tandvård Kräver giftfri tandvård Tandvårdsskadeförbundet (6000 medlemmar) Medlemsorganisation (HSO) Startade 1978 Information/rådgivning Amalgam & andra dentala material Sanering vid överkänslighet Sjukvård vid

Läs mer

Uppdrag att ta fram en ansökan till Socialstyrelsen om tillstånd att utföra rikssjukvård för verksamheten behandling viss kraniofacial kirurgi

Uppdrag att ta fram en ansökan till Socialstyrelsen om tillstånd att utföra rikssjukvård för verksamheten behandling viss kraniofacial kirurgi Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-09-23 LS 2015-0867 Landstingsstyrelsen Uppdrag att ta fram en ansökan till Socialstyrelsen om tillstånd att utföra rikssjukvård

Läs mer

Förslag att upphandla basgeriatrisk vård

Förslag att upphandla basgeriatrisk vård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 11 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Catharina Johansson Marite Sandström Förslag att upphandla basgeriatrisk vård Ärendebeskrivning Ärendet

Läs mer

FÖRSLAG 2014:96 LS 1310-1342. Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Motion 2013:24 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att starta en rullande röntgen

FÖRSLAG 2014:96 LS 1310-1342. Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Motion 2013:24 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att starta en rullande röntgen FÖRSLAG 2014:96 LS 1310-1342 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2013:24 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om starta en rullande röntgen Stockholms läns landsting PROTOKOLL 12/2014 Landstingsstyrelsen

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom

Läs mer

17 Endometriosvård i Halland RS150341

17 Endometriosvård i Halland RS150341 17 Endometriosvård i Halland RS150341 Ärendet Regionfullmäktige beslöt på sammanträdet 2015-06-17 ( 45) att bifalla en motion om endometrios. Motionen syftade till att: Beskriva och kartlägga nuläget för

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Valfrihetsregler gällande psykiatrisk specialistvård

Valfrihetsregler gällande psykiatrisk specialistvård HSN 2010-10-19 p 7 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Berit Ekedahl Valfrihetsregler gällande psykiatrisk specialistvård Ärendebeskrivning Hälso- och sjukvårdsnämndens

Läs mer

Sammanträde i Programberedningen för äldre och multisjuka. Plats Mälarsalen, Landstingshuset, Hantverkargatan 45

Sammanträde i Programberedningen för äldre och multisjuka. Plats Mälarsalen, Landstingshuset, Hantverkargatan 45 1 (5) Sammanträde i Programberedningen för äldre och multisjuka Datum Tid 14.00 16.00 Plats Mälarsalen, Landstingshuset, Hantverkargatan 45 Ledamöter (KD) Thorbjörn Larsson Ordförande (M) Caroline Wallensten

Läs mer

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Förtroendemannagruppen Rörelseorganens sjukdomar och skador augusti 2005 1 Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Cathrin Mikaelsson, själv värkmästare och initiativtagare

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är

Läs mer

Yttrande över motion 2016:13 av Conny Fogelström (S) och Dag Larsson (S) om att begränsa ökningen av åldersdiabetes och prostatacancer

Yttrande över motion 2016:13 av Conny Fogelström (S) och Dag Larsson (S) om att begränsa ökningen av åldersdiabetes och prostatacancer Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Lisbeth Friman TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-30 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-11-22 1 (3) HSN 2016-1152 Yttrande över motion 2016:13 av Conny Fogelström (S)

Läs mer

Kartläggning av medlemmarna i Elöverkänsligas Riksförbund och i Tandvårdsskadeförbundet:

Kartläggning av medlemmarna i Elöverkänsligas Riksförbund och i Tandvårdsskadeförbundet: www.hetprojektet.info Hälsoproblematik för Elöverkänsliga och Tandvårdsskadade HET-projektet Kartläggning av medlemmarna i Elöverkänsligas Riksförbund och i Tandvårdsskadeförbundet: Symtombilder Vård och

Läs mer

till Landstingsstyrelsen överlämna förvaltningens förslag

till Landstingsstyrelsen överlämna förvaltningens förslag Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Anders Olsson TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-01-14 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-02-12, P 20 1 (4) HSN 1210-1271 Yttrande över motion 201:14 av Lars Dahlberg m.fl.

Läs mer