Ärendebeskrivning Motionärerna föreslår inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med svårdiagnostiserade sjukdomar.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ärendebeskrivning Motionärerna föreslår inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med svårdiagnostiserade sjukdomar."

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (9) SJUKVÅRDSNÄMNDEN p HSN Handläggare: Gunnel Blomgren Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m.fl. (MP) om inrättandet av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med svårdiagnostiserade sjukdomar Ärendebeskrivning Motionärerna föreslår inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med svårdiagnostiserade sjukdomar. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande Motionen Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för akutsjukvård. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att överlämna förvaltningens förslag att omedelbart justera beslutet. Förvaltningens motivering till förslaget Bakgrund Motionärerna lyfter fram vikten av resurscentrum för forskning och behandling av patienter med svårdiagnostiserade sjukdomar, då patienten idag oftast inte får någon diagnos som förklarar orsak och samband. Kunskapsbristen kring dessa patientgrupper leder till stort lidande och stora kostnader både för individ och samhälle och därmed får individen inte tillgång till den hälso- och sjukvård som de har behov av. Komplexiteten kring

2 2 (9) svårdiagnostiserade sjukdomar där en känd patofysiologi inte föreligger och där sällsynta diagnoser/sjukdomar där känd patofysiologi föreligger, kräver olika ansatser för att tillgodose patientens behov av omhändertagande inom hälso- och sjukvården. Svårdiagnostiserade sjukdomar Svårdiagnostiserade sjukdomar innefattar tillstånd där en känd patofysiologi inte föreligger. Om man inte förstår mekanismen bakom patientens lidande är det vanligen svårt att behandla patienten. Sjukvården vet inte vad den ska försöka bota och använder de verktyg man, beroende av profession och specialitet, behärskar för att försöka lindra patientens lidande. Detta omhändertagande synes vara mindre framgångsrikt med bl a icke funktionella behandlingsformer och som dessutom leder både till onödiga kostnader samt även biverkningar för patienten. De diagnoser och besvär som bl a nämns i motionen är ME, elallergi, ohälsa av dentala material, men även fibromyalgi, irritabel tjocktarm och multipel kemisk känslighet. Det kan tilläggas att majoriteten av kronisk smärta som inte har känd patofysiologi också räknas in i denna grupp. Känd patofysiologi vid kronisk smärta finns vid inflammationssjukdomar som reumatism och inflammatoriska tarmsjukdomar samt artros. Patofysiologiskt går det att förklara endast ca 30 % av kronisk ryggsmärta. Whiplashassocierade tillstånd, temporomandibulär smärta och huvudvärk utgör andra diagnoser där patofysiologin är oklar och där mekanismbaserad behandling saknas. Detta gäller också den stora gruppen med kronisk postkirurgisk smärta. Värk, yrsel, tinnitus, trötthet, koncentrationssvårigheter är vanliga vid dessa tillstånd men kan i sig själva utgöra huvudsymptomet utan ovan nämnda diagnoser. Gemensamt är ett stort lidande och ofta svåra psykosociala handikapp och betydande funktionsnedsättning. Förekomst i Sverige Då det gäller kronisk smärta är förekomsten ca 20 % i Sverige varav mer än hälften kan klassas som okänd patofysiologi. Detta framgår i en Europeisk studie av Breivik Survey of chronic pain in Europé. Dessa patienter hade betydande smärta och handikapp. Fibromyalgi förekommer hos 2 % (6 % hos kvinnor i 60-årsåldern). Upplevd elöverkänslighet förekommer sannolikt hos ca 3,1 % enligt den nationella miljöhälsoenkäten. EU-parlamentet beslutade den 4 september 2008, med hänvisning till de vetenskapliga studierna i Bioinitiative Report, att de rådande gränsvärdena i medlemsländerna måste sänkas.

3 3 (9) Vad gäller IBS, irritabel tjocktarm beräknas förekomsten internationellt vara ca 7-10 %. Nedre ländryggsmärta har ca 80 % av befolkningen under sin livstid. Punktprevalens 30 % (gäller alltså inte bara kronisk ryggsmärta). Kronisk ryggsmärta är nog den vanligaste smärtan med stor påverkan på livet. Internationellt ser förekomsten likadan ut. I Breiviks studie Survey of chronic pain in Europé varierade siffrorna mellan 16 och 30 %. Amalgamförgiftning: I en enkätstudie som redovisas i landstingets Miljöhälsorapporten 1998, framgår att 1,7 % av Stockholms läns befolkning, motsvarande ca personer uppger sig ha besvär. Den grupp patienter med svårdiagnostiserade sjukdomar som bl a motionen berör utgör en stor grupp patienter där kunskap om mekanismer och effektiva behandlingsstrategier saknas. Lidandet är stort hos dessa patienter liksom kostnaderna för samhället. Oförmågan att kunna behandla de drabbade patienterna medför också att den medicinska professionen upplever sig som otillräckliga i sitt arbete med att kunna ställa en diagnos. Detta medför i sin tur att patientgrupperna konsumerar stora sjukvårdsresurser som skulle kunna användas inom sjukvården mer effektivt vid andra diagnoser. Vid Karolinska Universitetssjukhuset har en behandlingsmodell utvecklats för dessa svårdiagnostiserade patienter sedan Det har främst gällt kronisk smärta men även patienter med ME, tinnitus och andra typer av symptom har behandlats med framgång. Modellen -Acceptance and Comittment Therapy, ACT- bygger inte på symptomreduktion utan syftar till att förbättra funktion och livskvalitet. Behandlingsmodellen har i juli 2010 fått vetenskaplig evidens för sin effektivitet, bl a genom de studier som utförts vid Karolinska Universitetssjukhuset Solnas kunskapscentrum vid enheten Beteendemedicinsk Smärtbehandling. Under 2011 beräknas ca 720 vuxenpatienter få tillgång till behandling vid denna verksamhet. Barn och ungdomar vid Astrid Lindgrens barnsjukhus - sektionen för beteendemedicin- innefattas också i detta uppdrag. Vidare pågår randomiserade kontrollerade studier vid kunskapscentrat i Solna på både barn och vuxna där även hälsoekonomiska parametrar ingår. Om verksamheten tillåts växa och utvecklas kommer det att uppstå tillräckligt stora patientmaterial för att även rikta forskningsinsatser på att studera biologiska och psykosociala mekanismer för uppkomsten av dessa tillstånd. Nationellt och internationellt forskningssamarbete finns idag men behöver utvidgas inom områden som t.ex. teknik, toxikologi och odontologi.

4 4 (9) Behov av information ACT modellen innefattar 6 verktyg där målsättningen är en ökad psykologisk flexibilitet, vilket innebär att patientens möjligheter att välja sitt beteende ökas, dvs. att komma tillbaka till det av patienten definierade värdefulla livet. Symptom, obehag och alla de tankar och känslor symptomen skapar styr patienten mot undvikande vilket leder till en nedåtgående spiral med försämrad fysisk aktivitet och ökat psykosocial isolering och handikapp. Den somatiska sjukvården har inte kunskap eller verktyg att hjälpa patienten ur detta utan bidrar tyvärr ofta ytterligare med icke funktionella behandlingsformer ledande till ytterligare minskad aktivitet och ofta biverkningar av behandlingen. Patienter med dessa tillstånd finns både inom primärvården och specialistvården. Andelen patienter som söker primärvården med symptom och lidande utan känd patofysiologi torde vara betydande. Ett resurscentrum för dessa patienter ska fungera som remissinstans för behandling av dessa patienter men även ha en konsultationsfunktion för både primärvård och specialistvård. Det finns även ett behov av utbildningsinsatser för primärvården kring denna patientgrupp. Inom Primärvården finns en uppskattning bland allmänläkare att ca % av patienterna inte har diagnoser med känd patofysiologi. Samhällsekonomiska beräkningar I en SBU rapport år 2002 anges att kostnaderna för kronisk smärta är 87 miljarder varav 7 miljarder i direkta sjukvårdskostnader. Nya beräkningar är under utarbetande och som beräknas visa på ett mångdubblat belopp. Sällsynta sjukdomar Nationella och europeiska initiativ Sällsynta sjukdomar har uppmärksammats bland annat i Europarådet som den 8 juni 2009 publicerade rekommendationer om en satsning avseende sällsynta diagnoser i Europa. Under 2009 och 2010 har Socialstyrelsen genomförde en översyn av området och resultatet publicerades i en rapport juni 2010, Ovanliga diagnoser, organisationen av resurser för personer med ovanliga diagnoser. Socialdepartementet gav också Socialstyrelsen i uppdrag att inrätta en nationell funktion för samordning, koordinering och informationsspridning inom området sällsynta sjukdomar. I uppdraget till Socialstyrelsen ingår vidare att besluta om hur den nationella

5 5 (9) funktionen bör organiseras liksom om de mer detaljerade avgränsningarna av funktionens uppdrag som kan vara nödvändiga. Funktionen ska inte vara placerad vid Socialstyrelsen eller på annat sätt vara en del av myndighetens organisation. Vid inrättandet av organisationen ska Socialstyrelsen samråda med de myndigheter, frivilligorganisationer och andra aktörer som Socialstyrelsen bedömer lämpliga. Förekomst Sällsynta sjukdomar definieras i Norden som att de drabbar färre än 100 personer per invånare, inom resten av EU används definitionen 500 på De flesta av de ovanliga sjukdomarna är betydligt ovanligare med en förekomst av färre än 10 per invånare. Många av de sällsynta sjukdomarna är allvarliga, börjar tidigt i livet, drabbar många organsystem och innebär ofta att tillståndet successivt försämras Sällsynta sjukdomar förekommer inom alla ålderskategorier men är vanligast hos barn. Många av tillstånden är ärftliga men långt ifrån alla. Det finns mellan 5000 och 8000 olika sällsynta sjukdomar. Förekomst i Sverige Prof. Jan Wahlström har i en utredning till Västra Götaland regionen 2010 beräknat att lägger man samman alla individer i region med en sällsynt sjukdom kan dessa uppskattas till att vara mellan och personer (5-8%). Förekomsten i Stockholms län torde minst vara av samma mängd eller högre bl a mot bakgrund av en yngre befolkning och fler invånare. Att drabbas av en sällsynt sjukdom kan av flera skäl medföra att de drabbade individerna troligen inte erbjuds bästa möjliga behandling och vård och i mån av behov samt rehabilitering. Kunskap om sjukdomen kan saknas inom hälso- och sjukvården just därför att den är så sällsynt och att vårdpersonalen har liten eller ingen tidigare erfarenhet av att diagnostisera, behandla och vårda personer med en viss sällsynt sjukdom. Eftersom sällsynta sjukdomar ofta är allvarliga och även medföra olika funktionshinder är det nödvändigt att även andra instanser än sjukvården har kunskap om dem. Diagnostik av mycket sällsynta sjukdomar För att kunna diagnostisera sådana sjukdomstillstånd krävs stor klinisk erfarenhet av sällsynta sjukdomar och i de flesta fall kunskaper från flera olika medicinska specialister och yrkeskategorier. Fakta om sällsynta diagnoser

6 6 (9) finns på svenska i Socialstyrelsen databas för ovanliga diagnoser (Beskrivning ca 250 sällsynta sjukdomar). Vidare beslutar Socialstyrelsen vilka områden som ska definieras som rikssjukvård och vilka landsting eller regioner som får bedriva rikssjukvård med tillstånd. För att definieras som rikssjukvård ska följande kriterier uppfyllas: Sjukdomen/tillståndet är ovanligt Diagnos/behandling är komplicerad och kräver specialkompetens Diagnos/behandling medför hög resursförbrukning Behov av information Europeiska Unionens råd meddelade 2009 en rekommendation om en satsning avseende sällsynta sjukdomar. Medlemsstaterna rekommenderades att upprätta och genomföra planer och strategier för sällsynta sjukdomar på lämplig nivå, för att söka säkerställa att patienter med sällsynta diagnoser/sjukdomar får tillgång till vård av hög kvalitet. Regeringen bedömer att det finns behov av en nationell funktion med uppgiften att öka samordningen och koordineringen av samhällets resurser för personer med sällsynta sjukdomar. En sådan funktion kan bidra till att stärka patientens ställning och närståendes, i första hand genom en ökad tillgång till information liksom en ökad kunskap och medvetenhet om dessa sjukdomar inom både hälso- och sjukvård och andra instanser i samhället. Det finns ett stort behov av information beträffande ovanliga diagnoser, om alla grupper såväl den medicinska professionen som den drabbade individen samt familjemedlemmar. Vidare kan olämplig information även vara kontraproduktiv och ångestskapande. Patientorganisationerna utgör ofta en viktig informationskälla och ger möjlighet till kontakt och erfarenhetsutbyte med andra individer med samma sjukdom som individen. Nationella Centra Inom Sverige finns idag olika centra för att kunna utveckla nya diagnostiska metoder och behandlingar; I Stockholm bedrivs avancerade utredningar av många av dessa tillstånd vid högspecialiserade enheter för dessa patienter. Exempelvis finns Centrum för Medfödda Metabola Sjukdomar (CMMS), Karolinska Universitetssjukhuset. Omhändertagande av dessa patienter, vilket ofta

7 7 (9) kräver specialiserade kunskaper, sker framförallt vid barnendokrinologmottagningen vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, men även (för vuxna) vid Endokrinkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge; ofta involveras många specialiteter (t ex njurmedicin, neurologi, psykiatri, transplantation etc.) som samarbetar beroende på vilka organsystem som huvudsakligen är drabbade. Ett annat exempel är det Centrum för mitokondriell medicin som omfattar både barn och vuxna vid Karolinska universitetssjukhuset. Ett Centre of Excellence finns vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Efter beslut våren 2010 i Västra Götalands regionfullmäktige inrättandes ett centrum för sällsynta diagnoser vid Drottnings Silvias barn och ungdomssjukhus, där barn- och ungdomssjukhuset har erfarenhet av många sällsynta diagnoser som debuterar i barnaåren. Behovet av diagnostik och behandling av sällsynta sjukdomar finns emellertid inte enbart för barn utan även för vuxna om än i mindre omfattning. Neuromuskulärt centrum, och nätverk för Huntingtons sjukdom är två exempel på enheter som ger vård till personer med sällsynta diagnoser som börjar senare i livet och som finns vid Sahlgrenska universitetssjukhusets. I Socialstyrelsens översyn lyfts vidare två redan etablerade verksamheter fram inom Västra Götaland regionen fram som fungerar för sällsynta sjukdomar på nationell nivå. Mun-H-Center som är ett nationellt orofacialt kunskapscentrum och resurscentrum för orofaicala hjälpmedel samt Ågrenska som på nationell bas anordnar familje- och vuxenvistelser och arbetar med att ge ett helhetsperspektiv för barn, ungdomar och vuxna med ovanliga diagnoser. Socialstyrelsen konstaterar i sin översyn över förbättringsområden att det är svårt att ge en entydig bild av hur organisationen av informations- och hälso- och sjukvårdsresurser för personer med ovanliga diagnoser och dess anhöriga fungerar. De ovanliga diagnoserna består av en mängd olika diagnoser där behov och tillgängliga resurser skiftar. Socialstyrelsen anser att det behövs: Central finansieringsmodell för de ovanliga diagnoser som innebär dyra utredningar och behandlingar Ökad samordning av vårdprogram och riktlinjer för ovanliga diagnoser inom hälso- och sjukvården Insatser för att öka kunskapen hos övriga samhällsinstanser Central samordning och koordinering av frågor rörande ovanliga diagnoser så väl inom hälso- och sjukvården som inom vardagslivet på central och lokal nivå

8 8 (9) Som underlag till Socialstyrelsens översyn av området ovanliga diagnoser har det genomförts ett antal intervjuer med personer som har kunskap om, arbetar med och har en roll inom området. Sammanfattning Sällsynta diagnoser/sjukdomar skiljer sig avsevärt från de tillstånd med somatiska symptom som också medför stort lidande och inskränkningar av funktion och livskvalitet ett lidande utan känd patofysiologi. Det är av vikt att sjukdom diagnostiseras korrekt och den sjuka individen erbjuds bästa möjliga omhändertagande. För att uppfylla kraven på jämlik vård ska denna också ges oberoende av hur vanlig diagnos/sjukdomen är. Även verksamhetens inriktning bör, enligt HSL s förarbetena, kunna variera något mellan olika landstingsområden. Vården måste dock ha en likvärdig kvalitet, se prop. 1981/82:97, prop. 209/10:67 s 12, I HSL 2 stadgas att vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Vilka behov som ska prioriteras framför andra slogs fast av Riksdagen år 1997 efter förslag i prop.1996/97:60. Känd och okänd patofysiologi De sällsynta diagnosernas/sjukdomarnas medicinska konsekvenser är ofta komplicerade och kräver därför som regel insatser från flera specialister och yrkeskategorier inom sjukvården. Om det finns en medicinsk behandling att ge blir den på grund av sjukdomens sällsynthet ofta dyr. Om tillståndet är progressivt kan upprepade medicinska bedömningar av personal med särskild erfarenhet av den aktuella sjukdomen vara av stort värde. Finns ingen behandling att erbjuda blir målsättningen med vården att ge den sjuka individen bästa möjliga livskvalitet. Vanligen är dessa patientgrupper inte möjliga att bota men, fungerande symptomatisk behandling finns vanligen Även bland dessa sällsynta diagnoser/sjukdomar finns patienter som har symptom som ej kan behandlas och som borde kunna erbjudas beteendemedicinska behandlingar. Att kunna erbjuda de patienter som drabbas av känd eller okänd patofysiologi ett optimalt omhändertagande kräver samordnade insatser från bl a vårdens olika professioner. Med hänsyn till att det finns många olika sällsynta diagnoser/sjukdomar eller odiagnostiserade sjukdomar med känd patofysiologi bör det vara en nödvändighet att kunna fördela ansvaret för att erhålla såväl evidensbaserad som klinisk kunskap på såväl regional som nationell nivå.

9 9 (9) För de mycket sällsynta diagnoserna/sjukdomarna räcker detta sannolikt inte utan ansvaret kan behöva ges till centra på europeiskt nivå i enlighet med EU s Council Recommendation från 8 juni 2009 (2009/C 151/02) samtidigt som nationella handlingsplaner utarbetas.. Förvaltningen kommer att följa Socialstyrelsens nationella översyn utifrån Regeringens uppdrag och invänta det förslag som kommer att sändas på remiss. Ekonomiska konsekvenser Säkerställa och följa upp arbetet vid kunskapscentret, Enheten för Beteendemedicinsk Smärtbehandling, vid Karolinska universitetssjukhuset, med avseende på patienter med svårdiagnostiserade sjukdomar. Vidare sker en bevakning av utvecklingen kring utarbetandet av en nationell handslingsplan, administrativa centra/funktioner i enlighet med EU direktiv och Regeringens uppdrag till Socialstyrelsen, för att säkerställa ett effektivt omhändertagande inkluderande läkemedel av sällsynta diagnoser/sjukdomar. Patientsäkerhet Detta innebär ett säkrare omhändertagande av dessa patientgrupper Konsekvenser för jämställd och jämlik vård Innebär att vårdens aktörer behöver information kring dessa patientgrupper Miljökonsekvenser Inga kända Information Informations insatser kring dessa gruppers möjlighet till god vård behöver kommuniceras Catarina Andersson Forsman Hälso- och sjukvårdsdirektör Henrik Almkvist Avdelningschef

10 Jf^z Stockholms läns landsting MOTION I, Ank0 V/ _ Stockholms (än&landstlnä 9rtfc». Äfc ^70-13" Motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om inrättande avfett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med svårdiagnostiserade sjukdomar Myalgisk encephalomyelit (ME), kroniskt trötthetssyndrom, överkänslighet mot elektromagnetisk strålning/elektromagnetiska fält, ohälsa av dentala material, multipel kemisk känslighet m.m. är exempel på tillstånd där patienterna idag oftast inte får någon diagnos somförklararorsak och samband. Metoder för diagnostik och behandling saknas. Därmed har de inte tillgång till den hälso- och sjukvård som de har behov av. ' )'/C Ihtff-l^ Många tvingas acceptera en psykiatrisk eller psykosomatisk diagnos, som de själva känner sig främmande inför och som många gånger är helt felaktig. Flera hamnar helt utanför hälso- och sjukvården och riskerar till slut att bli utförsäkrade från våra trygghetssystem. Familjer och övriga närstående drabbas också hårt. Påfallande många individer med de nämnda tillstånden har före sjukdomsdebuten levt aktiva och intressanta liv både i och utanför sitt arbete med höga krav på prestation. Det ligger därför nära tillhands att de får diagnosen utmattningsdepression eller stresstillstånd. Men den trötthet och de symtom som finns, kan inte vilas bort. Psykoterapi kan vara till viss nytta för att hantera den uppkomna livssituationen (copingstrategi) men erbjuder inte någon bot. Det är uppenbart att kunskapsbristen kring de nämnda patientgrupperna leder till stort lidande och stora kostnader både för individ och samhälle. Bemötandet av patienterna kan påverkas negativt av den frustration som följer av att vårdgivaren inte lyckas hjälpa patienten. Patienten känner sig inte trodd och inte respekterad. För att bättre kunna bemöta och diagnosticera dessa individer finns stort behov av utvecklingsarbete. Diagnos- och behandlingsmetoder för dessa patienter har bäst förutsättningar att kunna vidareutvecklas i ett multidisciplinärt och internationellt forskningssamarbete, inom ett regionalt resurscentrum. Eftersom det sker en överlappning mellan de nämnda grupperna är det lämpligt att de utreds vid samma enhet, där den kompetens som fmns idag kan samlas och vidareutvecklas. Samtidigt är det viktigt att de olika grupperna behandlas-utifrån de avgränsningar.och särskiljande drag som identifierats redan idag. I detta arbete ska också patienternas egna erfarenheter tas tillvara. Verksamheten vid den föreslagna enheten ska läggas upp och bedrivas i nära samverkan med patientorganisationerna. En vidareutvecklingförutsättsske av biologiska mätmetoder och exponeringsbedömningar.

11 ZDK= Stockholms läns landsting 2 (5) miljöpartiet dta gröna En viktig framgångsfaktor för att vinna ny kunskap är ett multidisciplinärt och multiprofessionellt samarbete där läkare, tandläkare, medicinska forskare samarbetar nära med forskare inom teknik, toxikologi, biologi och beteendevetenskap. Kunskaper om näringsterapi och ortomolekylär (kroppsegen) medicin är också nödvändiga. Myalgisk Encephalomyelit (ME) ME är en förkortning för myalgisk encephalomyelit (smärtande muskler och inflammation i hjärna och ryggmärg) och är en komplex systemsjukdom med många olika symtom. Dominerande är en stark uttröttbarhet och en förlamande trötthet som inte går över med sömn och vila. Därför benämns ME ofta också som Kroniskt trötthetssyndrom (Chronic Fatigue Syndrome CFS). I det begreppet ingår dock även andra diagnoser. ME är en s.k. kriteriediagnos/symtomdiagnos, d.v.s. diagnosen ställs utifrån ett antal symtom. De/de grundläggande orsakerna och mekanismerna är okända. Överlappande diagnoser är fibromyalgi, irritabel tjocktarm, multipel kemisk känslighet och ohälsa av dentala material. Forskare är eniga om att det vid ME finns mätbara abnormiteter i nervsystemet, i endokrina systemet och i immunsystemet. ME/CFS är enligt både WHO och CDC (Center for Disease Control, USA) inte primärt en depression eller annan psykiatrisk sjukdom. Patienterna behöver utredas multidisciplinärt för att få rätt diagnos. Behandlingen som idag kan erbjudas syftar till att lindra symptomen. Insatserna utgår från uppmätta biokemiska och näringsmässiga obalanser, nedsatt kognitivförmåga,infektioner, immunsystemspåverkan, smärta etc. Ofta finns behov av psykologiskt/psykoterapeutiskt stöd. Både diagnos- och behandlingsmetoder måste nu vidareutvecklas och den internationella forskningen följas. Vid den planerade specialistmottagningen ska man arbeta med utgångspunkt från kunskaperna om biologiskt mätbara avvikelser. Känslighet för elektromagnetisk strålning/elektromagnetiska fält Enligt enkätundersökningar ser situationen kring överkänsligheten ut så här: Schweiz 5 %, Irland 5 %, Tyskland 9 %, Storbritannien 11 %. I Sverige finns den nationella miljöhälsoenkäten som presenterades år 2001 och som visade på 3.1 %. Efter detta datum finns ingen uppföljning nationellt. Enligt en bedömningfrånelöverkänsligas_förbundjiggerfrekvenseni Sverige sannolikt omkring 5 %. EU-parlamentet beslutade den 4 september 2008, med hänvisning till de över samlade vetenskapliga studierna i The Bioinitiative Report, att de rådande gränsvärdena i medlemsländerna ärföråldradeoch måste sä4nkas. Nuvarande svenska gränsvärde baseras enbart på värmeeffekter, vilket inte är relevant för övrig biologisk påverkan.

12 JIL Stockholms läns landsting 3 (5) miljöpartiet Elöverkänslighet är klassat som ett funktionshinder och Elöverkänsligas förbund är medlemmar i HSO. Tillgängligheten till vårdlokaler är idag inte anpassad för detta funktionshinder trots att landstingsfullmäktige fattat beslut om detta i juni Av detta dröjsmål kan slutsatsen dras att patienternas symtom inte tas på tillräckligt stort allvar. Inte heller erbjuds personer med känslighet för elektromagnetisk strålning/elektromagnetiska fält någon specialistbedömning eller behandling för sina symtom som de är nöjda med. Förutom hjälp med tekniska åtgärder för att minska exponeringen behöver dessa patienter annan specifik behandling. Avlägsnande av amalgamfyllningar och näringsterapi har lett till förbättrad hälsa enligt de erfarenheter som samlats in bland annat i HET-proj ektet. 1 Vid den föreslagna specialistmottagningen måste också forskning följas och bedrivas kring hur hälsan påverkas av exponering för elektromagnetisk strålning/elektromagnetiska falt hos hela befolkningen, oavsett om man har symtom på känslighet eller inte. Ohälsa av dentala material Ohälsa av dentala material, i majoriteten av fallen gäller detta amalgam, kan innebära många och komplexa sjukdomssymtom, värk i leder och muskler, trötthetskänsla, yrsel, tinnitus, koncentrationssvårigheter m.m. Alltför få nås idag av informationen om rätten att byta ut sina tandfyllningar till samma taxa som gäller i hälso- och sjukvården för att se om detta kan hjälpa. Och det rör sig om många patienter, sannolikt mellan och personer i vårt län, kanske upp till (2-5 % enligt HET-proj ektet 1 ) Patientgruppens behov beskrivs ingående i Dentalmaterialutredningen SOU 2003:53. Bemötandet av dessa patienter lämnar idag mycket i övrigt att önska och bristen på kunskap, utrednings- och behandlingsresurser framgår tydligt i denna utredning. Utredningen ansåg att det vorefördelaktigtatt "samla alla patienter med bred symtombild och med svårdiagnostiserade sjukdomssymtom för utredning och behandling i regionala resurscentra". Utredningens miljömedicinske expert, professor Maths Berlin, tillika WHO:expert inom kvicksilverområdetframfördeföljandeslutsats efter att ha gått igenom den vetenskapliga forskningen inom området: Varje läkare och tandläkare bör vid oklara sjukdomstillstånd och vid autoimmuna sjukdomar överväga om biverkningar från kvicksilver frisatt från amalgam kan vara en bidragande orsak. (Dentalmaterialutredningens betänkande SOU 2003:53) 1 Hälsoproblematik för Elöverkänsliga och Tandvårdsskadade, projekt drivet av Elöverkänsligas Riksförbund och Tandvårdsskadeförbundet gemensamt med medel från Allmänna Arvsfonden

13 sjll Stockholms läns landsting miljöpo.rtiet de gröna 4(5) Multipel kemisk känslighet Individer som har en särskild känslighet och reagerar på olika exponeringar i den omgivande miljön är en mycket utsatt grupp i dagens samhälle. De kan även betraktas som varningsklockor om att något är fel i miljön, genom att reagera före alla andra. En central forskningsenhet med multiprofessionell/ multidisciplinär kompetens är därför av många skäl angelägen för att utveckla kunskap och kompetens om dessa samband. Exempel på modellverksamheter från andra länder för dessa patienter är Miljöhälsocentret i Dallas och Pfeiffercentret utanför Chicago i USA samt Specialkliniken Neukirchen i Tyskland. Vid Miljöhälsocentret läggs stor vikt vid analyser av näringsobalanser, allergier/överkänslighet och påverkan av giftiga ämnen. Vid Pfeifferinstitutet ges individuell näringsterapi i enlighet med den s.k. ortomolekylära medicinen. 2 Vid kliniken i Neukirchen var man från början inriktad på allergiska och immunologiska problem. I arbetet med detta har man funnit att dentala material och elektromagnetiska falt kan provocera fram sjukdomar som kroppen annars skulle ha kunnat bemästra. Mot bakgrund av de behov som beskrivits i motionen föreslår Miljöpartiet de Gröna landstingsfullmäktige besluta att inrätta ett regionalt resurscentrum för forskning och behandling med multidisciplinär specialistkompetens för patienter med svårdiagnostiserade tillstånd Stockholm den Lena-Maj ^wding Åke Askensten. ''

14 JIL Stockholms läns landsting ml 5(5) t i>(%mt Blombäck {htuui':mtcot Vivianne Gunnarsson /fv, S^- A Ann-Sofi Matthiesen Kaija Olausson ^ / HeleÅeLSrgfridsson Dan Westin

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Claes Lennmarken TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-08-27 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-10-16, P 13 1 (3) HSN 1405-0712 Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin

Läs mer

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-08-19 LS 1312-1544 Landstingsstyrelsen Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 0908-0737 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, P 7 Förlängning av avtal om lokal psykiatrisk öppenvård

Läs mer

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB HSN 2010-11-23 p 3 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2010-11-19 Handläggare: Anders Nettelbladt Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB Ärendebeskrivning Vårdavtalet

Läs mer

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-11-22 P 5 Handläggare: Gunnel Wikström Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Ärendebeskrivning

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab 2015-08-03 LS 2015-0121 Handläggare: Lena Halvardson Rensfelt Landstingsstyrelsens personalutskott Ankom Stockholms

Läs mer

Förfrågningsunderlag enligt LOU - upphandling av planerad specialiserad rehabilitering vid astma och KOL

Förfrågningsunderlag enligt LOU - upphandling av planerad specialiserad rehabilitering vid astma och KOL 1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Ulla Hansson Catharina Lernstad TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-27 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-06-02, P [xx] HSN 1410-1295 Förfrågningsunderlag enligt

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:39 LS 1003-0261 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2010:2 av Lena-Maj Anding (MP) om fokusrapport om matens och näringsterapins betydelse för psykisk hälsa Föredragande

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Motion 2013:24 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att starta en rullande röntgen

Motion 2013:24 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att starta en rullande röntgen Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-12-03 LS 1310-1342 Landstingsstyrelsen Motion 2013:24 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om starta en rullande röntgen Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Tandvårdsskadeförbundet Kräver giftfri tandvård

Tandvårdsskadeförbundet Kräver giftfri tandvård Kräver giftfri tandvård Tandvårdsskadeförbundet (6000 medlemmar) Medlemsorganisation (HSO) Startade 1978 Information/rådgivning Amalgam & andra dentala material Sanering vid överkänslighet Sjukvård vid

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Stockholms läns landsting 1(2)

Stockholms läns landsting 1(2) Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-25 LS 1410-1231 Landstingsstyrelsen Meddelande till Socialstyrelsen om Stockholms läns landstings intention att år 2020 ansöka

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Sammanträde i Programberedningen för äldre och multisjuka. Plats Mälarsalen, Landstingshuset, Hantverkargatan 45

Sammanträde i Programberedningen för äldre och multisjuka. Plats Mälarsalen, Landstingshuset, Hantverkargatan 45 1 (5) Sammanträde i Programberedningen för äldre och multisjuka Datum Tid 14.00 16.00 Plats Mälarsalen, Landstingshuset, Hantverkargatan 45 Ledamöter (KD) Thorbjörn Larsson Ordförande (M) Caroline Wallensten

Läs mer

Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad ögonsjukvård i öppenvård

Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad ögonsjukvård i öppenvård Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-09-04 1 (3) HSN 1105-0509 Handläggare: Britt Fälth Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-10-08, p 8 Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad

Läs mer

Yttrande över förslag om vård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd (DS 2012:36)

Yttrande över förslag om vård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd (DS 2012:36) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 15 1 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-10-19 HSN 1210-1219 Handläggare: Mehrnaz Aram Pia Skarin Yttrande över förslag om vård till personer

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOU - upphandling av ambulanshelikoptertjänst

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOU - upphandling av ambulanshelikoptertjänst Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-14 1 (5) HSN 1301-0051 Handläggare: Nils Edsmalm Hälso- och sjukvårdsnämnden, 2014-06-17 P 19 Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOU - upphandling

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr

Läs mer

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. (LiÖ 2012-2095) Anna Tjäder har inkommit med ett medborgarförslag där hon föreslår

Läs mer

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Pia Skarin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-05 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-12-11, P 24 1 (3) HSN 1306-0685 Svar på skrivelse från Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn.

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn. 1 (4) Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2015-02-03 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-12-18 PaN 1210-04469-52 K 2852-2012 HSN 1210-1310 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde

Läs mer

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m f l (mp) angående kiropraktorer och naprapater

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m f l (mp) angående kiropraktorer och naprapater HSN 2008-09-02 p 13 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Hälso- och sjukvårdsdirektören 2008-07-25 HSN 0807-0913 LS 0804-0372 Handläggare: Bengt Haglund Yttrande över motion av Lena-Maj Anding

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

Förslag att införa glasögonbidrag för synkorrigering till barn

Förslag att införa glasögonbidrag för synkorrigering till barn Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) HSN 1309-1033 Handläggare: Aime Laur Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-02-13, p 5 Förslag att införa glasögonbidrag för synkorrigering till barn

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:87 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:8 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om vårdprogram för personer med sömnproblem Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna

Läs mer

Regler för barnlöshetsbehandling

Regler för barnlöshetsbehandling HSN 2009-03-17 p 7 1 (5) Handläggare: Eva Lestner Regler för barnlöshetsbehandling Ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnden beslöt den 2 september 2008 ge förvaltningen i uppdrag återkomma till nämnden med

Läs mer

Yttrande över motion 2013:25 av Helene Öberg m.fl. (MP) om åtgärder för att förebygga självmord

Yttrande över motion 2013:25 av Helene Öberg m.fl. (MP) om åtgärder för att förebygga självmord Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Berit Ekedahl TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-06-29 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-09-01, P 7 1 (3) HSN 1311-1258 Yttrande över motion 2013:25 av Helene Öberg m.fl.

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem HSN 2009-12-01 P 21 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem Ärendet

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Svar på skrivelse från Helene Öberg (MP) om resursbrist vad gäller habilitering av barn och unga inom AST 0-7 år

Svar på skrivelse från Helene Öberg (MP) om resursbrist vad gäller habilitering av barn och unga inom AST 0-7 år Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Lena Johnsson TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-04-11 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-05-20, P 23 1 (4) HSN 1310-1129 Svar på skrivelse från Helene Öberg (MP) om resursbrist

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Nationell finansiering av biobanker för navelsträngsblod och Tobiasregistret

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Nationell finansiering av biobanker för navelsträngsblod och Tobiasregistret 1 (2) FÖRSLAG 2012:68 LS 1206-0891 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Nationell finansiering av biobanker för navelsträngsblod och Tobiasregistret Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl Ärendebeskrivning

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Individuell planering av tjänstgöring

Individuell planering av tjänstgöring Psykiatri Nordväst ST plan enligt ny målbeskrivning (gäller alla legitimerade efter 060630) Namn fyll i här Datum för läkarexamen fyll i här Datum för läkarleg: fyll i här Datum för beräknad specialistkompetens:

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten 2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-06 1 (4) HSN 1009-1008 Handläggare: Maria Hedberg Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, P 12 Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:110 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:41 av Åke Askensten m fl (mp) om förhandlingar med regeringen/riksdagen om kompensation för vårdkostnader Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser 2015-01-20 Regionledningskontoret Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser Regionstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet

Läs mer

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser YTTRANDE 1(3) 2014-12-03 LJ2014/601 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsfullmäktige Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser I en till landstingsfullmäktige inlämnad

Läs mer

Bidrag till ideella organisationer 2015

Bidrag till ideella organisationer 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-10-28 1 (7) HSN 1406-0774 Handläggare: Amalia Vinogradova Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-12-09, p 4 Bidrag till ideella organisationer 2015 Ärendebeskrivning

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

2011-06-08 LS 1010-0819. Uppföljning av vilka åtgärder som vidtagits med anledning av den nya lagstiftningen om minoriteter och minoritetsspråk

2011-06-08 LS 1010-0819. Uppföljning av vilka åtgärder som vidtagits med anledning av den nya lagstiftningen om minoriteter och minoritetsspråk Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1(2) Ankom Stockholms läns landsting 2011-06-08 LS 1010-0819 i ANOSTINGSSTYRELSEN Dnr: 2011-06- 0 8 * 1-06-21 01? Landstingsstyrelsen Uppföljning

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Konsekvensutredning av Arbetsmiljöverkets förslag till upphävande av allmänna råd om Kvicksilver och amalgam inom tandvården (AFS 1989:7)

Konsekvensutredning av Arbetsmiljöverkets förslag till upphävande av allmänna råd om Kvicksilver och amalgam inom tandvården (AFS 1989:7) 2014-12-18 RK 2014/113796 1 (7) Enheten för kemiska, mikrobiologiska och fysikaliska faktorer Christer Malmberg, 010-730 96 08 arbetsmiljoverket@av.se Konsekvensutredning av Arbetsmiljöverkets förslag

Läs mer

Sammanträde i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri

Sammanträde i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri Programberedning 3- Folkhälsa och psykiatri PROTOKOLL 2014-06-09 5/2014 1-8 Sammanträde i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri Datum Måndagen den 9 juni 2014 Tid 13.00 14.45 Plats Mälarsalen,

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Motion 2013:16 av Helene Öberg m.fl. (MP) om att förnya ambulanssjukvården

Motion 2013:16 av Helene Öberg m.fl. (MP) om att förnya ambulanssjukvården Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-11-26 LS 1309-1152 Landstingsstyrelsen Motion 2013:16 av Helene Öberg m.fl. (MP) om förnya ambulanssjukvården Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer