Fortsättningsprojekt på uppdrag Identifiering av Materialanvändningens klimatpåverkan i Region Skåne

Transkript

1 International Institute for Industrial Environmental Economics Fortsättningsprojekt på uppdrag Identifiering av Materialanvändningens klimatpåverkan i Region Skåne Jämförande studier på vissa engångsemballage för avfallshantering: sopsäckar, wellpapplåda (riskavfall) och Longostand säcksystem Mårten Karlsson och Dolores Pigretti Öhman Lund, Juni 2004

2 Postadress Box 196, SE Lund, Sverige Besöksadress Tegnérsplatsen 4 Telefon Telefax E-post iiiee@iiiee.lu.se Internet 2

3 0

4 Sammanfattning Detta projekt har visat att kostnadsbesparingar och minskning av CO2 utsläpp är möjliga för Region Skåne förbättrar dels rutiner för avfallshantering och dels de sopemballage som används. Potentialen för besparingar bör räknas i tals SEK. Likaledes bör potentialen för minskning av CO2 utsläpp räknas i 100-tals ton årligen. Projektet har analyserat CO2 utsläpp och kostnader för två möjliga åtgärdsområden: (1) att avfall som inte är riskavfall slängs i riskavfallsemballage och inte i vanliga sopsäckar (2) att sopsäckar samlas in och slängs innan de är fulla. I fall (1) så ställer analysen riskavfallsemballage; materialinnehåll, transporter och förbränning mot vanliga sopsäckars dito. Utgångstanken är att göra detta för en given volym avfall antagande görs att vissa antal liter avfall slängs i riskavfallsemballage eller som jämförelse i vanliga sopsäckar. Riskavfallsemballage är mycket mer materialintensiva än vanliga avfallsemballage vilket leder till att utsläppen för dessa per liter avfall är 8 gånger högre. Om vanligt avfall slängs i riskavfallsemballagen så orsakar detta alltså 8 gånger större klimatpåverkan än om det slängs i vanliga sopsäckar. För kostnaderna är skillnaden ännu högre. Enbart kostnaden för själva riskavfallsemballaget är 50 gånger högre. Till detta skall läggas kostnader för själva hanteringen som är 4,5 gånger högre för endast kvittblivningen. Riskavfallsemballage har dessutom högre kostnader för intern hantering. I fall (2) jämförs Longostand säcksystem med vanliga sopsäckar i olika scenarier. Antagandet bakom upplägget var att Longostand säcksystem har ett övertag mot vanliga sopsäckar när vanliga sopsäckar inte stoppas fulla. Longostand Mini har visat sig ha en betydligt bättre miljöanpassning än vanliga sopsäckar. Longostand ger upphov till 11 till 15 gånger mindre utsläpp än en vanlig sopsäck. Vad gäller kostnader så är Longostand inte konkurrenskraftig om den inte även ger andra fördelar än minskad klimatpåverkan. För både fall (1) och fall (2) är en uppenbar slutsats att det går åt en mindre mängd sopemballage om avfallsmängderna minskar. En minimering av avfallsmängden ger alltså även en minskning av kostnader och utsläpp från själva sopemballagen. Den primära strategin i bägge fallen är att alltid fylla avfallsemballagen så mycket som möjligt. Om man antar att sopsäckarna fylls till 50 % av deras maxvolym, så använder Region Skåne två gånger mer sopsäckar än man skulle behöva om man fyllde dem till 100 % samt producerar dubbelt så mycket CO2 utsläpp. Region Skåne spenderar SEK på inköp av sopsäckar vilket i sin tur ger upphov till 350 ton CO2 i utsläpp. Dessa sopsäckar är sällan använda till maximal kapacitet. 1

5 2

6 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 BILDFÖRTECKNING...3 TABELLFÖRTECKNING INLEDNING ATT FYLLA EMBALLAGEN SÅ MYCKET SOM MÖJLIGT ATT INTE KASTA VANLIGT AVFALL I RISKAVFALLSEMBALLAGE MILJOVÄNLIGT SOPSÄCKSYSTEM SLUTSATSER REFERENSER APPENDIX APPENDIX I KRITERIER FÖR ATT UTVALDA PRODUKTER APPENDIX II - INFORMATION OM PRODUKTER SOM ANVÄNDS TILL VÄRDERINGSMODELL APPENDIX III VÄRDERINGSMODELL RESULTATEN APPENDIX IV - ARBETETS OCH RAPPORTENS BEGRÄNSNINGAR APPENDIX V MÄTNING AV LONGOSTAND MINI APPENDIX VI DATA OCH BERÄKNINGAR FÖR KAPITEL APPENDIX VII SCENARIER FÖR SKILLNADEN MELLAN ATT KASTA NORMALT AVFALL I RISKAVFALLSEMBALLAGE OM SÄCKARNA HAR OLIKA FYLLNADSGRAD...24 Bildförteckning Figur 1 - Beräkningen av Region Skånes klimatpåverkan fördelas i fyra områdena. Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet AB. (2002). Region Skånes totala klimatpåverkan kartläggning, åtgärdsförslag och beslutsunderlag. IVL rapport A Figur 2 - Ökning av CO2 utsläpp per Papyrus sopsäck vid lägre fyllnadsgrad än max...6 Figur 3 - Ökning av CO2 utsläpp per wellpapplåda vid lägre fyllnadsgrad än max...7 Figur 4 - Ökning av CO2 utsläpp när Longostand klipps kortare...7 Figur 5 - Ökande kostnader när sopsäckar inte fylls till 100%...7 Figur 6 - Ökande kostnader när wellpapplådor inte fylls till 100%...8 Figur 7 - Ökande kostnader när Longostand klipps kortare...8 Figur 8 Jämförelse av CO2 utsläpp för riskavfallsemballage respektive sopsäck...9 Figur 9 - Kostnad av vanligt emballage jämfört med riskavfallsemballage...10 Figur 10 - CO2 utsläpp från emballage för 100 l avfall...10 Figur 11 - Kostnad för emballage för 100 liter vanligt avfall...11 Figur 12 - CO2 utsläpp från Papyrus och Longostand (Paxxo) vid olika avfallsvolymer...11 Figur 13 - Kostnad per liter avfall med Papyrus sopsäck mot olika volymer av Longostand Mini 12 Figur 14 CO2 utsläpp per liter avfall i olika scenarios

7 Figur 15 Total CO2 utsläpp per sopsäck beroende på innehåll...25 Tabellförteckning Tabell 1- Värderingsmodell, Totalsumma...18 Tabell 2 - Värderingsmodell, Steg för Steg (Råmaterial produktion och förbränning)...19 Tabell 3 - Värderingsmodell, steg för steg (Transport)...21 Tabell 4 Data för Papyrus sopsäck...24 Tabell 5 Data för Wellpapplåda...24 Tabell 6 Data för Longostand...24 Tabell 7 Data för olika scenarier

8 1. Inledning Region Skåne har låtit utföra ett projekt: att beräkna och analysera Region Skånes totala klimatpåverkan i syfte att utgöra ett beslutsunderlag för prioriteringar i det framtida. 1 Projektet har avrapporterats i IVL rapport A Denna innehåller en kartläggning av Region Skånes totala klimatpåverkan under Resultatet som visas i figur nedan (figur 1), visar fördelningen av Region Skånes klimatpåverkan i form av koldioxidutsläpp från fyra områden. Enligt IVL rapporten, förbrukar Region Skåne 10 miljarder kronor årligen i varor, tjänster och byggentreprenader och dess materialanvändning inom Regionen har en stor klimatpåverkan som inte var helt känt tidigare. 6% 33% 20% - Transporter - Mediaförsörjning - Materialanvändning - Kollektivtrafik 41% Figur 1 - Beräkningen av Region Skånes klimatpåverkan fördelas i fyra områdena. Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet AB. (2002). Region Skånes totala klimatpåverkan kartläggning, åtgärdsförslag och beslutsunderlag. IVL rapport A Region Skåne har därför initierat ett uppföljningsprojekt med syfte att identifiera relevanta artiklar/materialgrupper i Region Skånes inköpssystem där störst miljömässiga besparingar, i form av minskade koldioxidutsläpp, och kostnadsbesparingar kan göras samt ta fram åtgärdsförslag för dessa artiklar. Målet är att påverka storanvändarna av förbrukningsmaterial inom hälso- och sjukvården i Region Skåne till positiva åtgärder som spar både miljön och kostnader. 2 Projektet resulterade i en utveckling av en värderingsmodell som kan, på ett enkelt och användarvänligt sätt, beräkna olika produkters klimatpåverkan. Projektet innehåller även allmänna föreslagna åtgärder som skall leda till kostnadsbesparingar samt en minskad klimat- och miljöpåverkan. Ett förslag var att arbeta vidare med produktgrupper som har en stor klimatpåverkan och stora kostnader samt där det finns en möjlighet att identifiera alternativa produkter med mindre klimatpåverkan. Projektets styrgrupp bestämde då att analysera CO2 utsläpp och kostnadsbesparingar på två möjliga åtgärdsområden: (1) att avfall som inte är riskavfall slängs i 1 IVL Svenska Miljöinstitutet AB. (2002). Region Skånes totala klimatpåverkan kartläggning, åtgärdsförslag och beslutsunderlag. IVL rapport A Axelsson, Ulrik, Bitr. Avdelningschef Region Skåne. (2003). Besparingsprojekt: Identifiering av Materialanvändningens klimatpåverkan i Region Skåne. Ann-Kristin Ekholm and Kristina De Geer. 2. 5

9 riskavfallsemballage och inte i vanliga sopsäckar och (2) att sopsäckar samlas in och slängs innan de är fulla. 3 I fall (1) så ställer analysen riskavfallsemballage; materialinnehåll, transporter och förbränning mot vanliga sopsäckars dito. Utgångstanken är att göra detta för en given volym avfall antagande görs att vissa antal liter avfall slängs i riskavfallsemballage eller som jämförelse i vanliga sopsäckar. I fall (2) jämförs Longostand säcksystem med vanliga sopsäckar i olika scenarier. Antagandet bakom upplägget var att Longostand säcksystem har ett övertag mot vanliga sopsäckar när vanliga sopsäckar inte stoppas fulla. En uppenbar slutsats är att det går åt mindre sopemballage om avfallsmängderna minskar. En minimering av avfallsmängden ger alltså även en minskning av kostnader och utsläpp från själva sopemballagen. Avfallsminimering ingår emellertid inte i denna studie och resonemangen handlar därmed istället om hur det existerande avfallet hanteras. 2. Att fylla emballagen så mycket som möjligt 4 En första slutsats är att det alltid är bättre att använda produkter så effektivt så möjligt. För avfallsemballage så gäller att man bör försöka fylla dem maximalt vid normalt användande. Följande figurer (figurer 2 och 3) visar hur klimatpåverkan ökar när två olika typer emballage inte fylls till 100 % per liter avfall. I princip är ökningen av CO2 utsläpp per liter avfall omvänt proportionell mot fyllnadsgraden. Dvs. om man fyller sopsäckar till 50 % av deras volym, så använder Region Skåne två gånger mer sopsäckar än man skulle om man fyllde dem till 100 %. CO2 från Papyrus sopsäck (125 l) % fulla 80% fulla 60% fulla 40% fulla g CO2 / l avfall Figur 2 - Ökning av CO2 utsläpp per Papyrus sopsäck vid lägre fyllnadsgrad än max 3 Appendix I visar kriterier som används för att valda produkter. Appendix II innehåller uppgifter om produkter. Appendix III innehåller resultaten av värderingsmodellen användning för utvalda produkter. 4 Se Appendix VI gällande beräkningar för detta kapitel. 6

10 CO2 från Wellpapplåda (55l) % fulla 80% fulla 60% fulla 40% fulla g CO2 / l avfall Figur 3 - Ökning av CO2 utsläpp per wellpapplåda vid lägre fyllnadsgrad än max Vad gäller Longostand så visar resultaten skillnader av CO2 utsläpp beroende på hur mycket avfall som stoppats i säcken dvs. ju längre säcken är. Detta beror främst på den mängd säckmaterial som går åt till att sluta säcken. Denna mängd är lika stor oavsett säckens volym (Se figur 4). CO2 från Longostand liter i 191 cm 100 liter i 166 cm 75 liter i 141 cm 50 liter i 116 cm CO2(g)/l Figur 4 - Ökning av CO2 utsläpp när Longostand klipps kortare Situationen är liknande även för kostnader. Ju mindre sopsäckarna fylls, desto mer ökar kostnaderna per liter avfall. Figur 5, 6 och 7 visar kostnader i varje scenario. Kostnader av Papyrus sopsäck (125 l) % fulla 80% fulla 60% fulla 40% fulla kostnad per l avfall (SEK) Figur 5 - Ökande kostnader när sopsäckar inte fylls till 100% 7

11 Kostnader av wellpapplåda (55l) % fulla 80% fulla 60% fulla 40% fulla kostnad per l avfall (SEK) Figur 6 - Ökande kostnader när wellpapplådor inte fylls till 100% Kostnader av Longostand liter 100 liter 75 liter 50 liter SEK/l Figur 7 - Ökande kostnader när Longostand klipps kortare Det skall noteras att Region Skåne förbrukar papyrus sopsäckar (125 l) per år för en kostnad av SEK. Denna mängd ger 350 ton CO2 i utsläpp. Om säckarna idag är fyllda till 80 % i genomsnitt så betyder det att besparingspotentialen är SEK (20 % av kostnaden) om istället alla säckar fylls till max. Besparingspotentialen är givetvis större om den nuvarande fyllnadsgraden är lägre. Motsvarande minskning av CO2 utsläpp är 70 ton. 3. Att inte kasta vanligt avfall i riskavfallsemballage 6 Riskavfallsemballage innehåller mer materiel än vanliga avfallsemballage. Minst två sopsäckar används i varje fall varav en är en riskavfallssopsäck som är tyngre än vanliga sopsäckar. Dessa stoppas sedan i en 55 liters wellpapplåda. Förutom wellpapplådan används samtidigt 770 liters lådor där 12 wellpapplådor packas ner och förvaras i ett kylrum. 5 De exakta siffrorna är som följer: art. 1440, transp; st.; art. 1441, svart: ; art , blå: st.; art , 3-skikt: st.; art. 3571, gul till riskavfall st.: st. Total: Papyrus sopsäckar (125 l) per år. 6 Se Appendix VII för beräkningar för detta kapitel. 8

12 På grund av de många olika lagren av förpackningar för riskavfallsemballage påverkar dessa miljön 8 gånger mer är än en vanlig sopsäck per liter räknat. 7 Till detta skall läggas ökade utsläpp i samband med kylning och transporter då riskavfallsemballage inte kan komprimeras som vanliga sopor. Riskavfall skall dessutom inte förvaras utan kylning längre än 24 timmar. Riskavfallsemballagen kostnader är nästan 50 gånger högre än för vanliga sopsäckar per liter räknat. 8 Till detta skall även de ökade interna kostnaderna för att hantera riskavfall läggas. De höga kostnaderna beror på kostnader för emballagen och på högre kostnader hos avfallsbolagen. SYSAV tar en avgift som är 4,5 gånger högre för riskavfall än vanligt avfall. 9 Det är därför viktigt att vanligt avfall inte kastas som riskavfall. Figur 8 visar att en liter vanligt avfall som kastas i ett riskavfall emballage ger 8 gånger mer utsläpp än att kasta det i en vanlig sopsäck. 10 CO2 utsläpp från 1 l avfall i olika avfallsemballage Papyrus sopsäck (125) 19 Wellpapp (55 l) g CO2 / l avfall Figur 8 Jämförelse av CO2 utsläpp för riskavfallsemballage respektive sopsäck Figur 9 visar de stora skillnaderna i kostnad för de olika avfallsemballagen. 7 Vanlig sopsäck på 125 l står för 300 g CO2 medan 55 l wellpapplåda står för 1045 g CO2. 8 Vanlig sopsäck på 125 l kostar 0,73 SEK medan 55 l wellpapplåda kostar 15,82 CO2.(Se Appendix III). 9 Enligt Lars Bengtson så är kostnaden för att bli av med vanligt avfall 0,52 SEK/kg medan det kostar 2,40 SEK/kg för riskavfall. 10 Denna siffra gäller då säckarna är fyllda till 100 % vilket sällan är fallet. För andra scenarier hänvisas läsaren till Appendix VII. 9

13 SEK/l avfall i olika avfallsemballage Papyrus Sopsäck (125) Wellpapp (55 l) SEK/l avfall Figur 9 - Kostnad av vanligt emballage jämfört med riskavfallsemballage Med andra ord så kan man säga att om en tiondedel (10 %) av det vanliga avfallet kastas i en wellpapplåda så ger det en 50 % ökning av CO2 utsläppen jämfört med om det kastas i en vanlig sopsäck. Figur 10 visar skillnaden mellan att kasta 100 liter vanligt avfall i en sopsäck mot att kasta 90 liter i en vanlig sopsäck och 10 liter vanligt avfall i ett riskavfallsemballage. CO2 utsläpp från emballage för 100 l avfall CO2 (g) liter i sopsäck 90 i sopsäck och 10 i risklåda Avfall CO2 från risklåda CO2 från sopsäck Figur 10 - CO2 utsläpp från emballage för 100 l avfall 11 Skillnader i kostnad är som tidigare beräknat till och med större. Figur 11 visar skillnaderna i kostnad för emballagen. Till denna kostnad skall alltså kostnader för intern och extern avfallshantering läggas. 11 Denna figur antar att emballagen fylls till max. 10

14 Kostnad för emballage för 100 liter vanligt avfall liter i sopsäck 90 i sopsäck och 10 i risklåda SEK Figur 11 - Kostnad för emballage för 100 liter vanligt avfall 4. Miljovänligt sopsäcksystem 12 Konventionella sopsäckar (som Papyrus 125 l) jämförs i detta kapitel med Longostand Mini från Paxxo. Longostand har mycket goda resultat vad gäller klimatpåverkan jämfört med en vanlig sopsäck. En vanlig 125 liters sopsäck släpper ut cirka 300 g CO2 under sin livscykel. CO2 utsläpp räknat per liter avfall ökar kraftigt då sopsäcken inte fylls till max. Longostand Mini ger å andra sidan endast upphov till 26,25 g CO2 för 125 liter avfall och ökningen per liter räknat är relativt sett liten vid mindre avfallsvolymer. Se figur 12. CO2 utsläpp från Papyrus och Longostand (Paxxo) Papyrus Paxxo 125Paxxo 100Paxxo 75 Paxxo 50 (st) Avfall (l) CO2 (g) Figur 12 - CO2 utsläpp från Papyrus och Longostand (Paxxo) vid olika avfallsvolymer En Longostand-säck har även andra fördelar då den kan tas bort och förslutas när som helst utan att vara full utan att ge upphov till onödig förbrukning av emballagematerial. Detta kan speciellt vara en fördel vid t ex operationer. Helsingborgs sjukhus använder sig av Longostand vid operationer med utmärkt resultat. Emellanåt kan dessa Longostand-säckar bli stora och innehålla liter avfall. Utsläpp av CO2 per liter avfall blir då mycket lågt. Skillnaden i utsläpp mellan 12 Se Appendix VI för beräkningar gällande Longostand. 11

15 Longostand och Papyrus beror även till stor del på att man använder ett tunnare och starkare plastmaterial i Longostand än i vanliga sopsäckar. Beräkningarna visar att en Longostand sopsäck med 125 liter avfall ger upphov till 11 gr mindre CO2 utsläpp än en Papyrus sopsäck fylld till max med 125 liter avfall. Om Papyrus sopsäcken är fylld till 80%blir enligt samma beräkningar skillnaden 13 ggr mindre CO2. Studeras däremot kostnaderna så är Longostand dyrare än vanliga sopsäckar. Figur 13 visar kostnaderna för de två olika emballagen per liter avfall. En Papyrus sopsäck fylld med 125 liter avfall är tre gånger billigare än Longostand med samma mängd avfall. Även om Papyrus 125 l fylls med bara 50 liter så är den ändå 1,5 gång billigare än Longostands sopsystem. (Se Figur 13). Kostnader per liter avfall i olika scenarior SEK Papyrus Paxxo Avfall (l) Figur 13 - Kostnad per liter avfall med Papyrus sopsäck mot olika volymer av Longostand Mini 5. Slutsatser De analyser och beräkningar som utförts leder till att följande huvudsakliga slutsatser kan dras: Den primära strategin är att alltid fylla avfallsemballagen så mycket som möjligt. Region Skåne spenderar SEK på inköp av 125 liters-sopsäckar vilket i sin tur ger upphov till 350 ton CO2 i utsläpp. Dessa sopsäckar är sällan använda till maximal kapacitet. Om man antar att sopsäckarna fylls till 50 % av deras maxvolym, så använder Region Skåne två gånger mer sopsäckar än man skulle behöva om man fyllde dem till 100 % samt producerar dubbelt så mycket CO2 utsläpp. Riskavfallsemballage är mycket mer materialintensiva än vanliga avfallsemballage vilket leder till utsläppen för dessa per liter avfall är 8 gånger högre. Om vanligt avfall slängs i riskavfallsemballagen så orsakar detta alltså 8 gånger större klimatpåverkan än om det slängs i vanliga sopsäckar. För kostnaderna är skillnaden ännu högre. Enbart kostnaden för själva riskavfallsemballaget är 50 gånger högre. Till detta skall läggas kostnader för själva hanteringen som är 4,5 gånger högre för endast kvittblivningen. Till detta kan även läggas högre kostnader för intern hantering. 12

16 Longostand Mini har visat sig ha en betydligt bättre miljöanpassning än vanliga sopsäckar. Longostand ger upphov till 11 till 15 gånger mindre utsläpp än en vanlig sopsäck. Vad gäller kostnader så är Longostand inte konkurrenskraftig om den inte även ger andra fördelar än minskad klimatpåverkan. 13

17 6. Referenser Referensgrupp Referensgruppsmöten: 5 mars, 11 maj och den 1 juni Referensgruppen utgörs av: Kristina De Geer, Resursutvecklingsenheten/Miljö Ann-Kristin Ekholm, Resursutveclingsenheten/Miljö Maj-Britt Hansson, MA-Skåne, Helsingborgs Lasarett Ulla Vestin, Universitetssjukhuset I Lund, Kemi- och Miljöenheten Intervjuer och fältarbete Lars Bengtsson och Daniel Eriksson, miljösamordnare, MAS Malmö, 18 Maj

18 7. Appendix 7.1 Appendix I Kriterier för att utvalda produkter Målet med studien har varit att analysera avfallsemballage, speciellt för konventionellt avfall, riskavfall och Longostand systemet. En vanlig sorts emballage för varje scenario valdes ut. Kriterierna för detta val utgjordes huvudsakligen av inköpsvolymer hos Region Skåne. En av de mest använda produkterna vad gäller sopsäckar för konventionellt avfall (med undantag av 40 liters vita soppåsar från Papyrus) är Papyrus sopsäck 125 liter transparent (art. 1440). Region Skåne förbrukar antal per år. Om man lägger till andra färger av samma sopsäck (art. 1441, svart; art , blå; art , 3-skikt; art. 3571, gul till riskavfall), så konsumeras stycken per år. Angående riskavfall, artikel 13087, lådan wellpapp 55 liter från Stora Enso, är det mest använda riskavfallsemballaget där den årliga konsumtionen är enheter. Lådan kompletteras med minst två st. sopsäckar enligt gällande rutiner. En av dessa säckar är speciell för riskavfall, t ex sopsäcken för riskavfall på 55 liter från Papyrus (art ). Normalt sett är den andra säcken en vanlig sopsäck t ex sopsäck 40 liter vit från Papyrus (art ). För transport av wellpapplådor används en 770 liter låda from Stora Enso som rymmer 12 stycken 55 liters riskavfallslådor. Angående Longostand så valdes Mini. Det används i genomsnitt 6000 st/år av Mini med en kostnad av SEK. Även Maxi används mycket (900 st/år SEK). Alla plastsopsäckar försluts med en säckbindartråd med undantag av Longostand som använder två säckbindartrådar. Den säckbindartråd som ingår i analysen produceras av Hellemann in UK. 7.2 Appendix II - Information om produkter som används till värderingsmodell ARTIKEL 1440 SOPSÄCK 125 L, TRANSPARENT, PAPYRUS Produktvikt: 60g Materialinnehåll: Polyeten 100 %, vikt: 60g Förpackningen o Förpackningens materialinnehåll: Kartong 100 % o Förpackningsmaterialens vikt: Kartong 1 kg. o Vikt per varje produkt (250 påsar per kartong): 4 g Produktens vikt inklusive förpackning: 64 g Tillverkningsplats: Rullback Transportmedel: 350 km med medium lastbil from Småland till Malmö. 18 km från Malmö till Lund med medium lastbil. Årsförbrukning: Produktens effektivitet: Plastsäckens maximala kapacitet är 125 liter. Enligt referensgruppen kan det uppskattas att de vanligen fylls till 80 %. Fyllnadsgraden varierar dock kraftigt vilket även kunde konstateras vid besöket på MAS. ARTIKEL LÅDA WELLPAP, 55 L, STORA ENSO Produktvikt: 791 g Materialinnehåll: Låda av pappkartong: 791g, 30% returpapper och 70% nyfiber Tillverkningsplats: Skene Transportmedel: Från Skene med lastbil till Malmö,276 km, därefter lastbil till Skåneförrådet Lund, 18 km. Årsförbrukning: 38,189 15

19 Produktens effektivitet: Situationen kan vara olika dag för dag, gång för gång på olika avdelningar. Säcken fylls inte alltid 100 %. Sedan läggs säcken i en låda som förslutes med tejp. ART SOPSÄCK TILL WELLPAPLÅDA, 55 L, PAPYRUS Produktvikt: 119g Materialinnehåll: Polyeten 100 %, vikt 119 g Förpackningen o Förpackningens materialinnehåll: pappkartong (till sopsäckar) o Vikt per varje produkt: 4 g Produktens vikt inklusive förpackning: 123 g Tillverkningsplats: Reflete Transportmedel: Från Reftele med lastbil till Malmö Papyrus, 262 km därefter lastbil till Skåneförrådet i Lund, 18 km Årsförbrukning: st. ART SOPSÄCK, 40 L, VIT PAPYRUS Produktvikt: 20 g Materialinnehåll: Polyeten 100 %, vikt 20 g Tillverkningsplats: Reflete Transportmedel: Från Reftele med lastbil till Malmö Papyrus, 262 km därefter lastbil till Skåneförrådet i Lund, 18 km Årsförbrukning: ARTIKEL SOPSÄCK LONGOPAC, MINI, SVART, PAXO AB Produktvikt: 1.300g Materialinnehåll: - Materialinnehåll: 100% polyeten - Materialens vikt: 1.300g Förpackningen: o Förpackningens materialinnehåll: pappkartong o Förpackningsmaterialens vikt: 100g/st Produktens vikt inklusive förpackning: 1.400g Tillverkningsplats: Malmö Transportmedel: lastbil Malmö till Lund Skåne Förrådet, 18 km Produktens effektivitet: Se ytterligare beräkningar i Appendix V Årsförbrukning: st. (plus art blå, art gul, art transp = st.) ARTIKEL 3561 SÄCKBINDARTRÅD, HELLEMANN Produktvikt: 1 g Materialinnehåll: 100 % nylon Förpackningen: o Förpackningens materialinnehåll: polyeten o Förpackningsmaterialens vikt: 4 g / 500 st. o Vikt per varje produkt: 0,01 g Produktens vikt inklusive förpackning: 1.01 g Tillverkningsplats: Manchester Transportmedel: flygplan till Järfälla (869 km) därefter till Skåne förrådet i Lund (18 km) Årsförbrukning:

20 7.3 Appendix III Värderingsmodell resultaten Appendixen beskriver på vilket sätt värderingsmodellen har använts dels till att analysera CO2 utsläpp och dels för att beräkna kostnaderna för olika slags emballage som används för kvittblivning av konventionellt avfall och riskavfall, samt Longostandsystemet från Paxxo AB. A B C D E F G H I Produkt och leverantör CO2 (g) för råmaterialproduktion CO2 (g) för transport CO2 (g) för förbränning Total CO2 (g) per produkt Års-förbrukning (i antal produkter) Total CO2 (g) per produkt för ett års förbrukning Pris per styck (SEK) Kostnad för årsförbrukning (SEK) Sopsäck 125 l Papyrus , ,043, , Låda Wellpapp 55 l - Stora Enso , ,261, , Sopsäck Riskavfall 55 l Papyrus , ,805, , Sopsäck 40 l vit Papyrus ,906, ,769, , Låda 770 l - Stora Enso 1, , Paxxo-systemet Mini 2, , , , ,432, , Säckblindartråd Hellemann ,237, ,445, ,630 17

21 Tabell 1- Värderingsmodell, Totalsumma A B C D E F G H I J K L M PRODUKT OCH LEVERANTÖR Produktvikt (g) (inklusive del av förpackning) Produkt/Förpackning Material Materialens vikt (g) RÅMATERIAL-PRODUKTION CO2 (g) per gram material CO2 ( g) för produktens material-innehåll (fr ån råmaterial-produktion) CO2 (g) för produkten totalt från råmaterial-produktion FÖRBRÄNNING CO2 (g/g) för ett material vid förbränning CO2 (g) för materialets vikt vid förbränning CO2 g för produkt totalt vid förbränning Sopsäck 125 l Papyrus 64.00Produkt Material Förp Material Låda Wellpapp 55 l - Stora Enso Produkt Material Sopsäck Riskavfall 55 l - Papyrus Produkt Material

22 Transportf Material örp Sopsäck 40 l vit - Papyrus Låda 770 l - Stora Enso Paxxosystemet Mini 20.00Produkt Material ,100.00Produkt Material 8 5, , , , Produkt Material 1 1, , , , , Transportf örp Material Säckblinda rtråd Hellemann 1.01Produkt Material Förpackni ng Material Tabell 2 - Värderingsmodell, Steg för Steg (Råmaterial produktion och förbränning) 19

23 A B C D E F G H PRODUKT OCH LEVERANTÖR TRANSPORT Transport-slag Transportsträcka (km) CO2 g/g/km Produktvikt (g) (inklusive del av förpackning) CO2 (g) per transport-slag och sträcka CO2 g per produkt (totalt för transport) Sopsäck 125 l - Papyrus Transp Transp Låda Wellpapp 55 l - Stora Enso Transp Transp Sopsäck Riskavfall 55 l - Papyrus Transp Transp Sopsäck 40 l vit - Papyrus Transp Transp Låda 770 l - Stora Enso Transp , Transp ,

24 Paxxosystemet - Mini Transp , , Säckbindartråd Hellemann Transp Transp Tabell 3 - Värderingsmodell, steg för steg (Transport) SUMMERING AV MÄTNINGAR Sopsäck Papyrus AB CO2 g/produkt = 298,27 (Beräkningarna av klimatpåverkan inkluderar 1 säck och 1 säckbindartråd). Vi sätter siffran till 300 som ett avrundat tal. SEK/produkt = 0,73 (Kostnaden för säckbindartråd är inte inkluderad). Låda Wellpapp Stora Enso: CO2 g / produkt = 1044,97 (Inkluderar en sopsäck för riskavfall 55 l från Papyrus, en sopsäck 40 l från Papyrus, en säckbindartråd and en del av låda 770 l från Stora Enso). Vi använder 1045 som ett avrundat tal. SEK/ produkt = 15,82 (Kostnad för säckbindartråd låda 770 l från Stora Enso är inte inkluderad). Longostand Mini Paxxo: 21

25 CO2 g / produkt = 7051,93 (Inklusive 100 st. säckbindartråd). SEK/ produkt = 55 (säckbindartråden är inte inkluderad). 22

26 7.4 Appendix IV - Arbetets och rapportens begränsningar Vid användandet av värderingsmodellen så har produktionssteget inte tagits med för någon av produkterna. Utsläppet för detta steg är svårt att beräkna då information ej funnits tillgänglig. Det har varit svårt att avgöra den faktiska effektiviteten vid användandet av sopemballage. Rutinerna varierar avsevärt beroende på vilken aktivitet som utförs och vilka vanor som finns. Beräkningarna för materialåtgång vid olika volymer för Longostand Mini utfördes vid IIIEE för två olika volymer: 55 liters and 110 liters. Med utgångspunkt i dessa mätningar, så har storleken på Longostandsäckarna för olika volymer härletts. Se Appendix V. Det kan noteras att inte heller dessa mätningar skall ses som precisa utan bör ses som ett slags uppskattning. 7.5 Appendix V Mätning av Longostand Mini Total längd: 55 liters 113 cm 110 liters 170 cm Slutändar: 55 liters sidan A 14 cm (topp) och 19 cm (botten) = 33 cm sidan B 17 cm (topp) och 13 cm (botten) = 30 cm 110 liters sidan A 13 cm (topp) och 18 cm (botten) = 31 cm sidan B 20 cm (topp) och 20 cm (botten) = 40 cm Genomsnitt av slutändar: 33 cm Cylinder: 55 liters 50 cm 110 liters 99 cm Beräkning av längd: Volym + 66 cm (omkretsen är 9,6 dm vilket ger att 1 cm rymmer ungefär 1 liter.) 7.6 Appendix VI Data och beräkningar för kapitel 2 Papyrus Sopsäck kostnad per liter avfall (SEK) kostnad per sopsäck g CO2 / l avfall g CO2 per sopsäck Avfall (l) 100% full % full % full

27 40% full Tabell 4 Data för Papyrus sopsäck Wellpapplåda kostnad per liter avfall (SEK) kostnad per wellpapplåda (SEK) CO2 (g) per låda Avfall (l) 100% full % full % full % full Longostand CO2(g)/l CO2 (g)/cm 125 liter i 191 cm Tabell 5 Data för Wellpapplåda CO2 (g)/ påse SEK/liter SEK/cm SEK/ påse liter i 166 cm 75 liter i 141 cm 50 liter i 116 cm Tabell 6 Data för Longostand 7.7 Appendix VII Scenarier för skillnaden mellan att kasta normalt avfall i riskavfallsemballage om säckarna har olika fyllnadsgrad Scenarier g CO2 per sopsäck Avfall (l) g CO2 / l avfall Sopsäck 125 l 100% full Sopsäck 125 l 80% full Sopsäck 125 l 60% full Wellpapp 55 l 100% full Wellpapp 55 l 80% full

28 Wellpapp 55 l 60% full Tabell 7 Data för olika scenarier g CO2 / l avfall Wellpapp 55 l 60% fulla Sopsäck 125 l 60% fulla 4 Wellpapp 55 l 80% fulla Sopsäck 125 l 80% fulla 3 Wellpapp 55 l 100% fulla 19 Söpsäck 125 l 100% fulla Figur 14 CO2 utsläpp per liter avfall i olika scenarios 6 scenarios Avfall (l) g CO2 / l avfall Wellpapp 55 l 100% fulla Wellpapp 55 l 80% fulla Wellpapp 55 l 60% fulla Figur 15 Total CO2 utsläpp per sopsäck beroende på innehåll 25