På senare tid har det blivit allt vanligare att man "lägger" (slipar) en radie på skenan istället för en plan/rak åkyta.

Transkript

1 Skridskoslipning 1. Radieslipning istället för åkyta? På senare tid har det blivit allt vanligare att man "lägger" (slipar) en radie på skenan istället för en plan/rak åkyta. Varför frågar sig många givetvis?? Vissa fördelar med en åkyta är att den kan vara något snabbare under åkning rätt fram, förutsatt att spelaren har rätt vinkel och träffar åkytan till 100%, men det är väldigt ovanligt för barn som växer och ändrar åkställning under uppväxt perioden. Åkytan kan ju variera mellan 4-8 cm lång och ha olika placeringar på skenan i förhållande till centrum på skridskon. En vidare studie är gjord år 2000 i detta tema och kan hittas på länken Skenprofilens betydelse Efter denna studie så har man framför allt inom Sweden Hockey Institut gemensamt med Sveriges ledande tillverkare av skridskoslipmaskiner tagit fram en generell profil som man tillämpar. Den radie som ersätter den gamla åkytan är 6m ( del av en 12m cirkel), om man man jämför den radien i planhet med en plan åkyta så är höjdskillnaden obefintlig. Som tex, mäter du på en 6cm lång stäcka hur mycket den skiljer sig i höjd så är det endast 7 hundradelars mm. Det kan man säga motsvarar en åkyta på 4-6 cm, beroende på iskvalite' och den vet vi kan variera på uterinken i alla fall!!! Radieprofilen är en kombination av 4 och 6m radie. Denna understödsyta ger dig som spelare maximal balans och glid. I jämförelse med en vanlig 4cm åkyta, träffar du åkytan över hela den längd som 6m radien är slipad till och det kan vara från 10 cm - 15cm i förhållande till storleken på din fot. Detta underlättar din kombinationsåkning, rättfram, överstegs åkning framåt och bakåt tex. mycket bättre. Du träffar hela tiden din optimala åkyta oavsett vinkel på kroppen. Vid extrema vinklar fram eller bakåt så åker du på den 4m radie som läggs vid sidan av 6m radien. Klicka på bilden nedan för att se skiss över profileringen. Vid slipningen tar man hänsyn till spelaren fotstorlek, åkstil och vikt. Nu kan spelaren fötter variera en del, men man skall i huvudsak mäta hålfotens längd som skissen visar nedan. Man lägger tex en linjal/tumstock och mäter det glapp som skissen visar. Klicka på bilden för att se hur man mäter "hålfoten" Dom mallar som jag har idag har 10,11,12,13,14,15cm långa 6m radier. Mallarna är kombinationsmallar och har även 4m radien för att underlätta slipningen. Se bild på mall:

2 För att ge er ett exempel så åker Robin tex på 11cm lång radie. Är ni intresserade av att testa detta så hör ni bara av er till mig, så fixar vi till detta. Mallarna som finns idag är mina privata men förhoppningsvis skall vi även ha mallar i sliprummet. Nu behöver man lite tid för att fixa detta, samma tid som för en åkyta så det är svårt att hinna direkt före en träning. Givetvis behöver man inte slipa skridskorna efter dessa mallar varje gång, utan det är precis som när man lagt en vanlig åkyta. Men har man däremot slipat ett flertal gånger på en manuell "handmatare" så kanske man behöver putsa till skenan efter mallen någon gång. 2. Radieslipning Radieslipning har ju varit betydligt hetare än den gamla åkytan under de senaste åren. Man brukar ju påstå att hockey är mer sväng & mindre rakträcka & att radie skulle ge en bättre svängförmåga, men ger radie sammantaget en bättre åkning än åkyta? I en studie av Mats Emanuelsson & Kjell-Åke Gustavsson publicerad av Svenska Hockeyförbundet, så testas just detta genom att låta fem spelare genomföra tidstester i rakträckeåkning, baklängesåkning, översteg & tvära svängar. Resultatet var följande:(citat) Åkytor, fr a 4-6 cm, är bäst i raksträcksåkning. Samtliga 15 bästa tider, 5 spelare har åkt 3 delsträckor rakt fram, har uppnåtts med åkyta och 9 sämsta resultat har uppnåtts med radie. Samtliga medeltider är bättre för åkytor än radier och av 15 näst bästa tider har 12 uppnåtts på åkyta. Radieslipning är bäst vid baklängesåkning. 4 av 5 bästa tider har uppnåtts med radie och åkyta har 4 av 5 sämsta tider. Näst bästa tid fördelas 2-2 mellan åkyta/radie och en spelare har sin 2 lika andratider fördelat på åkyta/radie. En förklaring till att radieslipning har fått bäst resultat kan vara att spelarna åker med för mycket framåtlutad överkropp, vilket leder till att de står på spetsarna och får dålig balans. Radieslipning kompenserar delvis för detta så att spelarna får mer iskontakt. Radieslipning är bäst vid baklängesåkning. 4 av 5 bästa tider har uppnåtts med radie och åkyta har 4 av 5 sämsta tider. Näst bästa tid fördelas 2-2 mellan åkyta/radie och en spelare har sin 2 lika andratider fördelat på åkyta/radie. En förklaring till att radieslipning har fått bäst resultat kan vara att spelarna åker med för mycket framåtlutad överkropp, vilket leder till att de står på spetsarna och får dålig balans. Radieslipning kompenserar delvis för detta så att spelarna får mer iskontakt. När det gäller tvära svängar/riktningsförändringar finns det ingen tendens till skillnad mellan åkytor och radier. Den gamla sanningen att långa åkytor ger dålig svängförmåga bekräftas, 3 av 4 spelare fick sämst resultat med 8 cm åkyta. Ju längre åkyta/radie desto tyngre går det att åka enligt skattad känsla lätt/tungt (stämmer ej på radie 4-6 m vid raksträcksåkning och 30 m baklänges för åkyta 4-6 cm). Skattningsskalan verkar ha bra överensstämmelse kopplat till åkytans/radiens längd och det finns en viss överensstämmelse med snabb åktid. Fakta är att en lång åkyta inte ger snabbare raksträcksåkning. Däremot upplevs det gå tyngre och förmågan till tvära svängar blir sämre.

3 Även små förbättringar av åkhastighet och svängförmåga är betydelsefulla. Vid en åkhastighet av 10 m/s innebär ju 0,15 s en sträcka på 1,5 meter, vilket ju mycket väl kan vara skillnaden mellan att komma först till pucken eller komma i ryggläge. Vi tycker oss se en tendens till att spelare med naturlig hög frekvens i åkningen verkar kunna åka på längre åkytor/radier. (slut på citat) Följande rekommendation ges oxå:(citat) Något klart ställningstagande om huruvida åkyte- eller radieslipning är att föredra kan inte ges utifrån denna undersökning. En tendens är att åkyta är bäst i raksträcks-åkning och översteg framåt medan radie är att föredra i baklängesåkning. Lämplig längd på åkytan verkar vara någonstans mellan 4-6 cm och på radie 4-6 m. Längre åkytor/radier är svårare att svänga på samt går tungt att åka på. Åven om det i raksträcksåkning inte ger något stort utslag i tidsskillnad så upplevs det tungt och det skulle inte fungera i matchspel där temposkiften sker ofta och med mycket kort återhämtning. (slut på citat) (Påpekas bör att resultatet stördes av att spelarna blev trötta i benen) 3. De tio vanligaste frågorna om skridskoslipning Behöver nya skridskor slipas? Ja de behövs verkligen profileras och slipas. Ett skäl för att de ej är slipade kan vara risken för att kunder och personal kan skära sig på de sylvassa kanterna. Ett annat kan vara att skridskotillverkarna vill spara in slipkostnaden. Hur kan jag veta när skridskorna ska slipas? Om du upplever att du ej har full kontroll på åkningen, eller om skidskorna hasar iväg på isen. Ja, då är det dags för slipning. Egentligen är det indivudellt hur man upplever oskärpa, varje åkare har sin definition och bedömning. Vilka är de bästa skridskorna? Det är svårt att säga, men det är viktigt att nybörjaren har ett par som sitter stadigt om foten. Prova med en tunn strumpa, skridskostorleken ska var som dina skor -eller ett halvnummer mindre. I början behöver man all stadga man kan få. Det är heller ingen bra början att lära sig åka i ett par ärvda skridskor tre nummer för stora. Generellt kan sägas att ju dyrare skridskorna är ju bättre är passformen och även kvaliten. I början växer man fort ur ett par skridskor. Är de ej för slitna, finns en marknad att sälja dem vidare på. Hur mycket är det kvar att slipa på dessa skridskor? När måttet på skenan i centrum är c:a 10 mm är det för lite kvar. Därför att hållaren i slipmaskinen inte kan nå runt skenan utan speciella anordningar som ofta ger ett sämre slipresultat. Varför får jag rost på mina skenor? Svaret är ganska enkelt, du har inte torkat av skridskon efter ispasset. Eller så har du torkat av skenan och därefter satt på det fuktiga skridskoskyddet.

4 Vad är det för skillnad på profilering och slipning av skridskor? Vid profilering förser man skridskon med en understödsyta som utgör kontakten med isen. Den ýtan kan antingen vara plan "åkyta" eller svagt böjd "radie". Åkyta mäts i cm och radien i m. Vid slipning skärper man kanterna på hela skenan så att åkaren får ett bra bett i skäret. Hockeyskenor slipas med en skål för att få bästa grepp mot isen. Vad är skål? I dagen intensiva hockeyspel med mycket start och stop och acceleration måste spelaren ha maximalt grepp mot isen. För att uppnå det slipas skenan mot isen med en urgröpning "skål." Jag har åkt på mina nyslipade skridskor ett par minuter bara, men de känns slöa. Vad har hänt? Ett par nyslipade skridskor har ett par sylvassa kanter. Det är upp till spelaren att se till att behålla skärpan Isen gör inte skenan slö. Att använda skridskoskydd är att rekommendera. Gummimattor i omklädningsrum och sidgångar ut till isen är ofta fulla med sandkorn och annat skräp. 4. Bandy Slipning... och lite till. Utrustning man skall/bör ha för att spela bandy! Ja, givetvis måste man ha klubba och skridskor. När det gäller skydd så är halsskydd och hjälm med ansiktsskydd av typ helgaller obligatoriskt för ungdom. Enbart ansiktsskydd försedda med godkännandemärke (CE-märke) får användas. Övriga skydd som man bör ha är armbågsskydd, benskydd och suspensoar. En bekväm, fungerande och samtidigt skyddande utrustning är en förutsättning för att kunna göra sitt bästa ute på isen. Lite om skridskoskenan. OBS - Skridskoskenans tjocklek får ej bearbetas efter det att skridskon eller skenan har lämnat tillverkaren, vilket innebär att valsning av skridskoskenor är förbjudet. Skenan skall ha en minimal tjocklek av 2,7 mm. Avrundningen av båda hörnen hos skenan skall ha en radie av minst 5 mm. Moderna skridskor har också en radie inslipad på skenan från fabrik. En radie innebär att du har grepp i isen mitt på skenan och vid skenans främre och bakre del. Radien kan slipas in mer eller mindre långt på en skena. -Hur kan jag veta när skridskorna ska slipas? Egentligen är det individuellt hur man upplever oskärpa, varje åkare har sin definition och bedömning. Om du upplever att du ej har full kontroll på åkningen, eller om skidskorna hasar iväg på isen då är det dags för slipning. -När är det sedan dags att byta skena? En regel är att när måttet på skenan i centrum är ungefär 10 mm, då bör man byta. Slipning av skridskoskenor. Genom att titta och känna på skenan bedömer man behovet av slipning. Skenan ska inte slipas mer än nödvändigt. Vid slipning av en slö skridskoskena kan det räcka med att dra skenan fram och tillbaka mot slipskivan en gång. En sliten eller skadad skena behöver däremot dras flera gånger mot skivan. Vid slipning med manuella maskiner bör skenan tryckas väldigt löst och försiktigt mot slipskivan. Det är meningen att skivan ska arbeta själv och så att säga greppa tag i

5 skenan. Under slipningen är det viktigt att hålla en jämn matning och ett jämnt tryck. Matningen över skenan bör vid grövre slipning ta 2-5 sek och vid finslipning 5-10 sek. Lämplig belastning är gram. För att behålla skenans profil är det viktigt att slipningen sker jämnt över hela skenan. Undvik att slipa upp ändarna för mycket då framförallt bakändarna ger stöd vid svängar. Känn på skenan med jämna mellanrum under slipningen så att den inte blir för varm. Om du bränner dig på skenan är den för varm. Skenan bör då få svalna tills det går att ta på den igen. En felaktig slipning kan medföra att stålet bränns, vilket i sin tur innebär att dess egenskaper förstörs. Om stålet bränns, syns detta som en gul-eller blåfärgning av stålet. En bränd rostfri skena kan leda till att eggen inte håller skärpan, eller i värsta fall kan skenan gå av. Skenan kan slipas både med och mot slipskivans rotationsriktning med samma resultat. Överdriven slipning sliter på skenan och kan ändra skenprofilen. Ytfinheten har för de flesta åkare mindre betydelse än vad man kanske tror. Slipning med 60-korns slipskiva ger i de flesta fall en tillräckligt bra yta. Ytfinheten påverkas mindre av slip-skivans kornstorlek än av vibrationer och dålig skärpning. Användning av olja eller slippasta vid slipningen ökar risken för överhettning av skenorna. För att undvika detta bör skivan skärpas om efter varje slipning. Felinställning av slipmaskin ger dåligt resultat. Skålslipning med skenan dåligt centrerad mot slipskivan ger dåliga åkegenskaper. Planslipning mot snedskärpt slipskiva ger liknande problem. Bryning. Grader som bildas vid slipningen tas lättast bort med ett litet finkornigt bryne. Brynet läggs plant mot sidan på skenan (eventuellt med någon grads lutning) och förs fram och tillbaka ett par gånger eller tills graderna är borta. Bryning i brynställ används ofta vid höga krav på ytfinhet, exempelvis på hastighetsskridskor och långfärdsskridskor. Vid denna typ av bryning är det viktigt att vara noggrann vid inspänningen av skenorna. För att minska slitaget på brynet ska det föras diagonalt eller i cirklar över skenorna. Det är även viktigt att bryning sker längs hela skenan, för att på så vis behålla skenprofilen. Radier. Bandy - Inom bandyn använder man ofta planslipning för att få så bra glid som möjligt. Skenprofilen har en radie på 6-15 m, yngre spelare 4 m. En lång åkyta eller en stor radie på skenprofilen gör att skridskon upplevs som snabb men svårsvängd. En kort åkyta och liten radie ger en lättmanövrerad skridsko med hög friktion. Hockeyskridskor - radie på 4-6 m och skålradie på mm en lätt spelare bör ha en något mindre skålradie än en tung spelare. Hastighetsåkning - radie på upp mot 25 m skenorna brynas ofta i brynställ för extra fina ytor, Långfärdsåkning - långa för att klara ojämnheter i isen samt ge bra glid - radien m. skenorna är planslipade, Konståkning - radie på cirka 2 m och skålradien mm. Fotnot - Angående bandyskena och ungdomarna. Svenska Bandyförbundet granskar den nya bandyskridskon. En ny typ av bandyskena har tagits fram senaste åren. Som spelarna vill utnyttja maximalt. Skenan säljs rak med något rundade hörn men när de slipas försvinner rundningen ganska snabbt vilket gör att ändarna blir till skarpa spetsar. - Såna här skenor kräver att spelarna har lite i benen och är därför ingenting för småpojkar. Men dom har tagit efter de stora pojkarna, säger Robert Sundquist. Det har också inträffat en hel del incidenter, bland annat har skridskoskenor skurit igenom benskydd. Inte minst målvakterna lever farligt eftersom de ofta kommer utrusande mot anfallande spelare. Det finns

6 redan regler i bandyförbundets tävlingsbestämmelser där det står att skridskorna inte får "vara försedda med skarpa spetsar eller liknande som kan vara till fara för andra". Direktiven är att skridskoskenans hörn ska vara väl avrundade. Radien för avrundningen ska var minst fem millimeter. 5. SSM Se här allmän information om slipning av skridskor och frågor rörande våra maskiner. Om du har frågor som inte besvaras här, skicka oss ett och vi skall efter bästa förmåga försöka ge svar.

7

8

9

10 INFORMATION OM SLIPNING Slipning i allmänhet När man åker skridskor är det viktigt att skridskorna är vassa. Detta innebär att skridskoskenorna bör skärpas då och då för att få skarpa kanter och för att avlägsna eventuell rost. I allmänhet bör slipning ske efter timmar skridskoåkning på inomhusis. Utomhusis sliter i allmänhet mer, vilket innebär att slipning bör ske oftare. När en skridsko trycks mot isen, kommer kanterna att gräva ner sig. Detta är vad som avgör grepp- och glidegenskaper. Greppet beror på vinkeln hos de yttre kanterna. Glidet beror på formen av skridskoskenans undre yta. Kroppsvikt, åkarens skicklighet, profilformen längs med skridskoskenan och isförhållandena påverkar också grepp/glid. Skålslipning Slipning för att få skål är den vanligaste. Ishockeyspelare och konståkare använder skridskoskenor med skålslipning. Skålen (se figur ovan) har formen av en cirkelbåge som skall vara centrerad under skridskoskenan. Djupare skål ökar "bettet". Det innebär att man får bättre stabilitet men ökar istället friktionen mot isen. Detta leder till bättre kurvtagning men ger en minskning av hastigheten. Det kan också leda till svårigheter att hastigt stanna upp (skridskostopp) och kontrollera skridskon i sidledes rörelse. Man kan också få känslan att det är skridskorna som styr. (En djup skål är mera ömtålig och mindre slitstark än en grund skål. Detta medför att man måste slipa oftare.)

11 Grundare skål på skenan minskar "bettet". Dett medför mindre stabilitet men istället minskar friktionen mot isen. Man når högre hastighet men får ökade problem med acceleration, vändning (från framåt- till bakåtåkning och tvärtom) och snäva svängar. En ishockeyspelare behöver hitta en lämplig kombination av de egenskaper vi har nämnt. Man får pröva sig fram till den optimala kombinationen. Skålradie-guide för ishockey Skålradieguiden här nedan är endast en rekommendation för var man bör börja testa. I allmänhet används i Europa en grundare skål än i Nordamerika för hela vidden av användare. Proffs / - Nybörjare Allmänheten U11 - U16 J18 - J20 Vuxen Europa mm mm mm mm mm Nordamerika 3/8'' - 1/2'' 5/8'' - 1'' 1/2'' - 5/8'' 5/8'' - 11/16'' 5/8'' - 1'' Skålradie-guide för målvaktsskridskor Det finns många sätt att slipa målvaktsskridskor beroende på spelarens spelstil och hur han/hon önskar att skridskorna skall kännas. "Stående (traditonella)" målvakter föredrar i allmänhet ett skåldjup av mm (5/8'' - 1'') eftersom de kommer röra sig i alla riktningar (speciellt framåt för att skära av skottvinkeln) och glida mycket i sidled. Målvakter som använder "butterflytekniken" föredrar i allmänhet mm (3/8'' - 1/2'') eftersom de oftast rör sig upp och ned i höjdled och behöver gräva ner sig i isen (för att få ett bra grepp). Detta är den mest vanliga spelstilen idag. Vid "snedslipad" skålslipning vill man ha olika höjd på kanterna under skridskoskenorna. Man vill ha högre kant på insidan (gräver ner sig djupare) och lägre kant på utsidan (utmärkta frånskjut och mjuk sidledsförflyttning). Sådan slipning erhålls enklast genom lämpligt val av stödrulle från en sats av stödrullar med olika diameter. Det är då lätt att alltid få exakt samma snedslipning. Skåldjup Det är bra att veta att en större radie (t.ex. 26 mm) ger en grundare skål och en mindre (t.ex. 13 mm) ger en djupare skål. Man kan ställa in detta genom att skruva diamantavrivaren inåt eller utåt i skålrivaren. För den som är intresserad kan nämnas att skåldjupet kan beräknas: Om D = Skåldjup, R = Skålradie och W = Bredden på skenan så gäller D = (W² / 8R) * K, där K är en faktor nära 1, K = 2 / (1 + (1 - W² / 4R²)). Istemperatur Det är avsevärd skillnad mellan skridskoåkning på hård (snabb) is jämfört med åkning på mjuk (långsam) is. Vid åkning på mjuk is (temperatur över -5 C) kommer skridskorna att sjunka

12 djupare in i isen. Detta leder till långsammare och mer tröttande åkning. En hård is (-5 till -8 C) kräver att skenan har vassare kanter för att ge bra grepp. Genom att anpassa skåldjupet kan man få samma känsla på bägge sorters is. En mjuk is kräver en grundare skål medan en hård is kräver en något djupare skål jämfört med normalskål. Planslipning Med planslipning får man minst friktion och bästa glid. Detta är lämpligt för sporter där man behöver hög hastighet men inte behöver så många tvära svängar. Bandy, "short track", hastighetsåkning och långfärd använder denna typ av slipning. Det förtjänar att påpekas att nybörjaren alltid bör ha en viss grund skål. Plastis Slipning för plastis avviker en del från ordinär slipning. När en skridsko har använts på plastis så kommer skridskoskenan att vara täckt av plastmaterial. Man behöver avlägsna detta före slipning. Lättast gör man detta med någon sorts lösningsmedel. Man kan också behöva rengöra stödrullen efter att ha slipat en skena med plastrester. Plastrester kommer också att hamna på slipskivan vilket minskar dess effektivitet. Man behöver därför riva skivan oftare än normalt. När man åker på plastis ska skenorna vara slipade med en viss skål, annars får man inget grepp överhuvudtaget. Skålen ska också vara djupare än den som man använder sig av på vattenbaserad is. De som normalt åker med planslipning bör nu ha en skål av ungefär 25 mm. Plastis sliter kraftigt på skridskoskenorna, så man måste slipa om ofta (ungefär efter 1-2 timmars åkning). Profilslipning i allmänhet Profilslipning går ut på att bestämma hur mycket av skridskoskenan som skall vara i kontakt med isen vid olika vinklar som skenan kan ha relativt isen. En ishockeyskena är indelad i tre delar, en främre del (20%), en mittre del (60%) och en bakre del (20%). Man vill inte ändra de främre eller bakre delarna eftersom de är speciellt formade av skridskotillverkaren. Den mittre delen kan emellertid ändras (kom ihåg att göra jämna övergångar mellan de olika delarna). När en ishockeyskridsko är ny har vanligtvis den mittre delen en enda liten radie (omkring 9-13 fot som vi också rekommenderar). Målvaktsskridskor har en radie på 30 fot (Graf har 22 fot) från fabrik. Vi rekommenderar radier mellan fot (6-10 m). Mindre radier ger mer rörlighet medan större radier ger mer stabilitet. Den vanligaste radien i Nordamerika är 28 fot.

13 Bandyskenor är i princip plana när de köps och måste förses med en profil (vi rekommenderar radier omkring 4-8 m i olika kombinationer). Långfärdsskridskor, "short track"-skridskor och hastighetsåkningsskridskor är oftast radieslipade efter individuella önskemål i butiken där man köper skridskorna. De behöver därför ingen ändring. På dessa skridskor används för optimal hastighet en enda mycket stor radie över hela skenans längd. Konståkningsskridskor använder vanligtvis skenor med en enda radie (omkring 7-8 fot). Dyrbarare modeller kan ha en eller två avvikande radier nära taggarna. Notera att nya konståkningsskenor bara kan slipas ner 3 mm, så om man önskar profilera om en sådan skena kommer det att förbruka en avsevärd del av det som finns tillgängligt. Egenskaper som påverkas av profilering En stor radie (säg 6 m) ger bättre iskontakt, vilket leder till högre hastighet (bättre glid) och förbättrad balans. Det blir dock svårare att svänga (kräver mer benstyrka). En liten radie (säg 3 m) ger mindre iskontakt, vilket medför att mer tyngd placeras på en liten yta vilket ger ökad friktion. Man får bättre svängegenskaper men minskad hastighet. En plan åkyta är mindre tröttande för åkarens ben än en radieslipning. Den ger också högre hastighet om skridskorna har den rätta vinkeln mot isen. Emellertid får man inte samma goda iskontakt som vid radieslipning. Detta beror på att skenan sällan är helt i (plan) kontakt med isen. En studie gjord av Mats Emanuelsson & Kjell-Åke Gustavsson som publicerades av Svenska Ishockeyförbundet undersökte vad som kan åstadkommas med profilering. Som sammanfattning kan sägas att plan åkyta ger högre hastighet vid rörelse framåt medan radieslipning ger högre hastighet vid åkning bakåt. En plan åkyta bör vara mellan 4-6 cm lång. Förmågan att svänga var lika för radie jämfört med plan åkyta. (En plan åkyta längre än 6 cm försämrade förmågan att svänga.) Radiens längd och läge på skenan har stor betydelse för glid och förmågan att svänga. Man kan ändra skenans profil på några olika sätt (se bildspelet högst upp). Man kan ha en och samma radie över hela området på skenan (singelradie). Man kan sedan lägga en åkyta (en större radie eller plan yta på mitten) på den tidigare singelradien (singelradie med åkyta). En annan variant är kombinerade radier. Då använder man två olika radier som möts i mitten av skenan. Slutligen kan man lägga en åkyta på de kombinerade radierna (kombinerade radier med åkyta). Genom att pröva olika skenprofiler kan man försöka få en optimal kombination av hastighet och förmåga till snabba svängar. Barn som lär sig åka skridskor bör ha en plan åkyta av ungefär 6 cm på mitten. Detta därför att de behöver bra stabilitet så de kan vila fötterna när de står på skridskorna. SERVICE & UNDERHÅLL Om du har några frågor rörande service och underhåll, kontakta oss så kommer vi att ge besked. När en maskin sänds till oss för service, kom ihåg att skicka med alla delar (t.ex. skridskohållare) eftersom vi justerar delarna tillsammans. Vi behöver också full information om hur man kommer i kontakt med er (telefon, leveransadress och fakturaadress). Vid transport av SSM-2 skall den

14 alltid fixeras väl, så att den inte kan röra sig i transportlådan. Ledarm och skridskohållare skall också fixeras. Man kan vanligen få en gammal maskin uppgraderad med moderna delar eftersom vi strävar att hålla kompabilitet. Vibrationer hos maskinen kan bero på en dåligt balanserad slipskiva. Använd balansbrickan för att avlägsna vibrationer. (Det finns inga perfekt för-balanserade slipskivor på marknaden i den prisklass som gäller. Man blir alltid tvungen att balansera en slipskiva för att undvika vibrationer). Varje år dyker det upp nya skridskomodeller på marknaden. Vissa av dem är inte alltför enkla att greppa för slipning. Om du träffar på en modell som inte passar din skridskohållare, kontakta oss gärna så att vi får möjligheten att modifiera våra hållare (eller tala om att vi redan har en passande hållare). En slipskiva bör räcka för ungefär 300 par skridskor. En diamantavrivare bör räcka för omkring 3-5 slipskivor. Om en slipskiva förbrukas väldigt snabbt för en viss typ av skridskoskenor, så passar inte slipkornen i denna slipskiva särskilt väl till stålet i skenorna. 6. Intervju med Lars Almström, Hammarby Bandys slipare :13 Ett bandylag består ju inte enbart av spelare. Andra personer är också helt nödvändiga. I en serie intervjuer vill hemsidan uppmärksamma dem som omger spelarna i Hammarbys A-lag. Vi börjar med Lars Almström, som intervjuats av Sten Haase. Lars Almström är sedan drygt tio år Hammarby Bandys slipare. Idrottsintresset hade han sedan tidigare. Under

15 många år var han tränare för Vällingby AIK:s flicklag. Men laget lades ner när klubben satsade på ett damlag i stället. Och Lasse letade efter nya utmaningar när han fick ett erbjudande av sin chef och Hammarbys sponsor. Först, hur ser din bakgrund ut? -Jag är infödd Stockholmare. Jag kommer från Bromma, men nu bor jag i Grimsta, berättar han. Jag har ägnat mig åt många idrotter - bandy, hockey och längdåkning. Somrarna tillbringar jag i sommarstugan i Roslagen, gärna med fiskespöet i handen. Men under bandysäsongen tar slipningen nästan all tid. Hur gick det till när du blev skridskoslipare? - Det var min chef Sonny Lööf som värvade mig till jobbet, han är också en stor Hammarbysponsor, Den tidigare sliparen, Henry Johansson, skulle gå i pension. Sonny såg när jag slipade motorsågskedjor, så han frågade om jag ville börja slipa skridskor åt Hammarbys bandylag. Och jag tackade ja. Men det krävdes mycket träning i början, ofta långt in på nätterna. Slipningen åt laget skötte jag på eftermiddagarna. Vad är det för skillnad på bandy- och hockeyrör? - Pjäxorna som används är standardpjäxor för hockey, vi använder olika märken. Vi skär ner bakkappan, så att det blir samma höjd runt om. Sist byter vi ut plasten, som håller skenan på plats. Skenan sitter fast med bara en skruv, för att det ska gå snabbt att byta. Vi testade under en match. Då tog det bara 16 sekunder från att spelaren kom in tills han kunde åka ut på isen igen. Det är ungefär som ett däcksbyte under ett Formel-1-lopp. Men skenorna då, är de också speciella? - Jo, skenorna köper vi från ett företag i Kista som heter HAFO Geo-Service AB. Det är en mekanisk firma som gör bergsborr, smidesdetaljer och liknande. Från början var det en liten verksamhet vid sidan om, nu har det blivit en industri i sig. De gör stabilare stål som håller bättre. Så nu är det fler klubbar som beställer därifrån. Ljusdal, Västerås, Katrineholm, och jag tror även SAIK köper en del där. Det finns ju många olika varianter av skridskoslipning, som planslipning och skålslipning. Hur ser en bandyslipning ut? - All slipning är individuell. Som slipare måste man ha koll på varje spelare, det är inte två som har samma krav på skridskorna och slipningen. Nästan alla spelare vill ha planslipning, men några vill ha lätt skålslipning, Pizzoni Elfving till exempel. Och Robin Sundin vill ha en glansyta på skenan, nästan som en spegel. Han är ju snabb och har mycket kraft i benen. - Längden på ytan mot isen är viktig. Radien kan till exempel vara 5, 6 eller 8, men större radie förekommer också. Radien mäts i meter, en radie på 8 betyder att skenan har en kurva som motsvarar en cirkelradie på 8 m. - Försvarsspelare har en mindre radie, ofta 6 m. Då är det lättare att vara rörlig och svänga snabbt. Anfallare vill ha mer fart och har en större radie, ofta 8 m. Jonas Claesson hade 10 m, det var nog den kraftigaste spelaren jag träffat på. Målvakter vill ha en rak yta med lite lutning framåt. Hur länge håller en slipning? - Jag slipar alla skridskor innan match och i paus. Det händer mycket under en match, så skridskorna behöver slipas tre, fyra gånger. Det tar olika tid att slipa beroende på ifall skenan är skadad eller inte. - Varje säsong har varje spelare fem par skenor, ett eller två par skenor används i början av nästa säsong. Men varje spelare förbrukar nog ungefär tre par skenor per säsong. - Som slipare följer man laget på både träning och match, hemma som borta. Brynet har jag alltid i fickan. Påverkar isens kvalitet slipningen också? - Zinkensdamm används ju av många, det blir ofta grus på isen av skor och barnvagnar, och så blåser det in partiklar från Ringvägen. Allt detta förstör skärpan på skenorna. - Om isen är mjuk får skenan inte vara för skarp, då fastnar den i isen. Isen på Zinken är hyfsat bra, och den blir bättre och bättre. Vi har haft gynnsamma vintrar de senaste åren. Bäst kvalitet på isen är det i hallarna. Där är den inte så tjock, cirka 5 cm. Nu har man hyvlat ner isen på Zinken så den är 5-6 cm. Ibland har den varit upp till 10 cm.

16