Alla måste få tillgång till rent vatten. i detta nummer: Rotarys Läkarbank. nytt från läkarbanken Nr

Transkript

1 nytt från läkarbanken Nr Rotarys Läkarbank Tre kilometer enkel väg tvingas Patricia Adhiambo att gå för att hämta vatten till sig och sin familj. Vattnet här delar hon inte enbart med byns övriga 300 invånare utan även med boskap som kommer hit för att vattnas. Inte konstigt att vattenburna sjukdomar är vanliga och att det är trögt att få fart på familjens försörjning. Foto: Jacinta Karimi i detta nummer: Sven- Åke blickar tillbaka och lämnar ordförandeklubban vidare sid 2 Tema: Det viktiga vattnet sid 4-6 Nya ledamöter tar sig an styrelseuppdraget sid 7 Nyheter i korthet sid 8 Alla måste få tillgång till rent vatten När höstens arbete är utfört har vi medverkat till rent dricksvatten för mer än människor i byar i västra Kenya där Rotarys Läkarbank bedriver hälso- och sjukvård. Det säger Bengt Frisk, pensionerad kirurg från Uddevalla och aktiv i Rotaryklubben i Ljungskile. Det var under sin tid som assisterande guvernör som Bengt Frisk tog initiativ till att starta ett projekt för skyddade vattenkällor i Kenya tillsammans med Rotarys Läkarbank. Vi var fem Rotary-klubbar som frågade Läkarbanken om vi kunde driva ett projekt tillsammans med dem. Sekreterare Rune Gullberg berättade då om möjligheten att bygga skyddade vattenkällor. Vi nappade på idén. Våra klubbar samlade in kronor vilka Läkarbanken matchade med ytterligare För de pengarna skyddades tretton naturliga vattenhål. Projektet blev uppskattat och ett nytt drog igång år Denna gång var det sex klubbar som samlade in pengar, såväl genom klubbidrag som bidrag från andra distrikt och U-fonden. Dessa pengar har finansierat skyddandet av ytterligare arton källor. Två till har färdigställts under sommaren och ytterligare två blir klara nu i höst. Bengt Frisk har, efter pensioneringen, fortsatt som timanställd läkare i kirurgisk öppenvård. Han har också arbetat en period som kirurg på sjukhuset i Garissa i Kenya för Skandinaviska Läkarbanken som delar kansli med Rotarys Läkarbank. Förorenat dricksvatten orsakar hög dödlighet bland barn och hög sjuklighet bland både barn och vuxna genom vattenburna infektioner. Rent dricksvatten är lika viktigt för folkhälsan som vaccinationer av barn, malariaprofylax, tbc-bekämpning, bekämpning av undernäring och HIV-profylax. Målet måste vara att alla människor får tillgång till rent dricksvatten. Bengt Frisk understryker vikten av de insatser som Rotarys Läkarbank gör för folkhälsan genom hälso- och sjukvård utmed jeeplinjerna. Att samtidigt skapa tillgång till rent dricksvatten i dessa byar är ett fint komplement till verksamheten, säger Bengt Rotarys Läkarbank är ett multidistriktsprojekt inom Rotary International, distrikt

2 Frisk som betonar att projektet med täckta källor kan genomföras tack vare Läkarbankens koordinatorer i Kenya, Jacinta Karimi och Daniel Muruka, som genomför arbetet på plats. Bengt Frisk De utser vattenhål som kan skyddas, skriver avtal med markägare och lokala myndigheter och får nödvändiga tillstånd. De skaffar också offert från lokala entreprenörer och övervakar sedan arbetet på Att få använda sin erfarenhet också som pensionär och i kombination med ett gammalt önskemål om att arbeta med barnhälsovård i ett låginkomstland. Och så lite äventyrslusta så klart. Ja, det var väl det som från början attraherade mig med Rotarys Läkarbank, berättar Sven-Åke Hedström som nu efter fyra år lämnar över ordförandeklubban till Margareta Wargelius. Det var dock redan i början av 1990-talet som infektionsläkare Sven-Åke Hedström, verksam i Lund och Halmstad, först kom i kontakt med Läkarbankens arbete; Kollegor var då ute i tjänst och deras berättelser intresserade mig, berättar Sven-Åke som under de senaste fjorton åren haft inte mindre än tolv uppdrag som jeepläkare. plats. De utbildar också byborna i hygien och skötsel av källorna och organiserar en vattenvårdskommitté i varje by. När källan är inspekterad och godkänd av koordinatorerna och den lokala vattenvårdsmyndigheten, överlämnas den som en gåva till byn, säger Bengt Frisk som tillägger att Rotarys Läkarbank sköter allt administrativt arbete kring projektet. Idag skyddar vi ungefär fem till sex källor per år. Det är en lagom takt med hänsyn tagen till allt det arbete koordinatorerna lägger ned på projektet vid sidan av sitt ordinarie sjukvårds- och utbildningsarbete. Det är också en lagom takt för oss Rotaryklubbar att orka samla in pengar. Genom styrelseuppdraget har du ju kunnat påverka organisationens utveckling. Vad har de viktigaste förändringarna varit under din tid som ordförande? Dit hör både flytten till Holsbybrunn och rekryteringen av nya koordinatorer i västra Kenya och ny koordinator i Sverige. Dessutom tillkomsten av manual för det praktiska arbetet i Kenya liksom överlämning av fungerande mottagningar i Kenya och uppstarten av nya med inriktning på nya regioner, säger Sven-Åke Hedström som gläds åt att Rotarys Läkarbank också kommit igång med satsningen på utbildning av hälsopersonal i Kenya och att man, här på hemmaplan, fått en fortsatt spridning av styrelseledamöter, även mot norra Sverige. Därtill har en mycket bra och viktig PR-verksamhet inletts i Sverige. Det känns bra att detta skett i samarbete med såväl styrelse, kansli, jeepläkarkollegor som andra organisationer inom Rotary. Vad är idag, som du ser det, de största fördelarna med organisationens sätt att arbeta? Den täta kontakten med fältverksamheten med bra dialog och återkoppling från medarbetare vilket bidrar till snabba beslut om förbättringar. Den goda kontrollen över hur bidrag till verksamheten används och vår låga kostnad för administration är också tydliga fördelar. Två av de klubbar som varit med i vattenprojektet har lagts ned och en har gått ur projektet. Nu hoppas Bengt Frisk på att kunna knyta nya klubbar till projektet. n Följande Rotaryklubbar har hittills bidragit till projektet för täckta vattenkällor Lilla Edet RK Ljungskile RK Orust RK Trollhättan Starkodder RK Uddevalla RK Uddevalla Skansen RK Sven-Åke lämnar ordförandeklubban vidare Ångrar inte att jag engagerade mig Att med enkla medel göra nytta är något som Sven-Åke Hedström gillat med rollen som jeepläkare. Vad återstår att utveckla och förbättra? Jag känner starkt för satsningen på utbildning av lokal hälso- och sjukvårdspersonal, tolkar och andra medarbetare. Rotarys Läkarbank måste också bli än mer känt för allmänheten. Jag har ibland upplevt att det varit svårt att få gehör i media för vårt arbete. Det kan vara värt ett nytt försök. Några fler jeepläkaruppdrag har han inte inbokade, Sven-Åke Hedström. Nej, det går ju en gräns vid 75 år för försäkring vid jeepläkaruppdrag så blir det inte fler. Men visst, man kan kanske utföra andra uppdrag inom utbildning och sådant som inte är direkt sjukvård. n Rotarys Läkarbank PULS ges ut av Rotarys Läkarbank och utkommer med två nummer per år; mars/april samt oktober/november. Ansvarig utgivare: Margareta Wargelius Redaktionskommitté: Sven-Åke Hedström, Karin Håkansson samt Monica Samuelsson Frågor, synpunkter eller idéer? Välkommen att kontakta Karin Håkansson på k.hakansson@doctorbank.se Rotarys Läkarbank info@doctorbank.se Tel Bankgiro: Plusgiro: Kort om läkarbanken Rotarys Läkarbank är en politiskt och religiöst obunden ideell stiftelse. Målsättningen är att förbättra hälsosituationen för fattiga människor i låginkomstländer genom att bistå med oavlönad sjukvårdpersonal. Vill du ha PULS eller Nytt från Läkarbanken direkt i din mejlbox? Välkommen att anmäla det till info@doctorbank.se Rotarys Läkarbanks styrelse har just fått en ny ordförande. Sven-Åke Hedström har avtackats för sin insats de senaste fyra åren och Margareta Wargelius har tillträtt posten. Här delar hon några tankar kring Rotarys Läkarbanks uppgifter och arbete. Kära PULS-läsare Jag ska nu försöka ikläda mig Sven-Åkes kostym. Den känns ännu för stor men jag hoppas andligen kunna växa i den om än inte bokstavligen. Till vardags är jag distriktsläkare i Kalmar. Jag har också varit ute som jeepläkare i såväl Homa Bay som Siaya. Under de år jag varit ute i tjänstgöring har jag sett hur hälsoläget och standarden långsamt förbättrats. Första gången jag var ute hade alla patienter inte ens skor på fötterna. Nu har de flesta det. Till en början såg jag bara enstaka cyklar och absolut inga motorcyklar. Nu dräller det av motorcyklar och även cyklar på vägarna. Under min första tjänstgöring såg jag en enda traktor på sex veckor. Idag ser jag traktorer nästan dagligen. I takt med att hälsoläget förbättras och sjukdomspanoramat förändras tvingas även vi som organisation att hänga med i utvecklingen. Därför har vi nu lagt ned all vår verksamhet i Homa Bay och flyttat den mot nordväst, närmare Uganda och Siaya. Av olika skäl följer all personal förstås inte med. Vi har också öppnat en ny linje i Kisima där hälsoläget är helt annorlunda än de vi tidigare mött. Här finns det nästan ingen malaria alls. Istället ser vi här ofta problem som högt blodtryck och diabetes. Diskussioner förs nu om hur vi ska hantera detta. Vilken är vår roll? På vilket sätt kan Läkarbanken stödja den inhemska sjukvården att utveckla metoder för att motverka dessa sjukdomar? Vi startar i höst ett pilotprojekt för att hitta svar på dessa frågeställningar. Det framstår som allt viktigare att satsa på utbildning av såväl våra patienter som personal. Både vår egen personal, sjuksköterskor som jobbar på dispensärer, men även byhälsovolontärerna. Vi jobbar just nu med att hitta lämpliga arbetsmetoder och utbildningsmaterial. En annan synnerligen viktig fråga är förstås den om hur vi ska kunna öka tillgången till rent vatten. Vi får inte glömma att västvärldens goda hälsa inte främst uppnåddes med hjälp av sjukvård och mediciner utan huvudsakligen genom rent vatten, bra bostäder, utbildning och vacciner. Det är viktigt att sprida kunskap om detta. Att motarbeta antibiotikaresistensen är också en viktig uppgift inte bara i Kenya utan i hela världen. I Kisima hoppas vi nu kunna genomföra en studie för att belysa resistensutvecklingen där och också kunna dra lärdomar om antibiotikaanvändningen. Varmt välkommen till ett nytt nummer av PULS. Margareta Wargelius Ordförande Rotarys Läkarbank Vi som organisation måste hänga med i utvecklingen 2 3

3 RENT VATTEN din Rotaryklubb kan bidra. En täckt källa kostar ca kr. En brunn ca kr. En lösning för byn Ndai, ca kr. Eftersom vattenbristen är stor väntar många upp till två veckor med att tvätta kläder. Att städa och sköta renligheten och den personliga hygienen blir också lidande utan rent vatten. Vi ser också att de vattenrelaterade sjukdomar är vanliga här. Byn Ndai har särskilda utmaningar när det gäller att säkra vattenförsörjningen. Här finns inga källor och när man grävt efter vatten har det alltid varit för salt. Det bästa alternativet vore rening av sjövatten genom en ledning och två tankar, men det är dyrt. Hur menar då kommittén att säkrad vattenförsörjning skulle påverka livet här i byn? Med egen försörjning av rent vatten skulle folkhälsan förbättras avsevärt. Familjernas ekonomi skulle också bli bättre eftersom tiden det nu tar att hämta vatten kunde användas både till inkomstbringande arbete och till studier. Med förbättrad hälsa orkar folk också jobba mer och pengar som idag används för mediciner kunde användas till annat. Med säkrad försörjning av rent vatten blir samhället friskare, mer aktivt och produktivt. Kostnaderna för hälsovård sjunker och utvecklingen påskyndas. Friska och välmående barn utvecklas bättre och får det också lättare att klara skolan. n *Byhälsovolontärernas arbete kan du läsa om i förra numret av PULS. Se mer på I byn Ndai i Siaya, Kenya, består vattenvårdskommittén bland annat av Rosemary Awino, Wilsom Ogwang, Lucy Awino och Rose Atieno. Tema: Det viktiga vattnet Text: Monica Samuelsson Research och Foto: Jacinta Karimi Med rent vatten följer både hälsa och ekonomisk utveckling Bristen på rent vatten är vårt enskilt största hälsoproblem. Härifrån byn Ndai har familjerna tre kilometer enkel väg att gå för att hitta rent vatten och därtill sinar en del källor under torrperioderna. Det vatten som finns att tillgå har dessutom alltför hög salthalt, kvaliteten är osäker och att köpa det vatten som säljs är alldeles för dyrt. För tjugo liter rent vatten får man betala uppemot tjugo shilling. I området lider många människor av vattenburna sjukdomar som bilharzia och diarré. Det säger medlemmarna i den vattenvårdskommitté som Rotarys Läkarbank utsett i regionen. Kommittén har till uppgift att mobilisera befolkningen i frågor som rör vattenförsörjning men också att utgöra kontaktlänk mellan befolkningen och de lokala byhälsovolontärer*. Man arbetar också med att söka sponsorer för olika vattenaktiviteter. Eftersom kommitténs arbete ofta utförs genom hembesök och dörrknackning har man god kontakt med familjerna i området. Man möter också folk genom att anordna informationsaktiviteter på marknader och genom att besöka olika kvinno- och ungdomsgrupper. Syftet är att sprida kunskap om hälsofrågor och man deltar därför också i arbetet vid dispensärer och hälsocenter. Kommittén kan också vara behjälplig med att göra uppföljningar av hur olika insatser slagit ut. De flesta invånare här har inte råd att behandla vattnet så att det blir tjänligt och den tidsförlust det innebär att lägga många timmar dagligen på att hämta vatten Rent vatten gör samhället friskare drabbar familjernas möjlighet till försörjning hårt, meddelar kommittén. För den som har en cykel kan det ta en halvtimma att hämta vatten. För den som tvingas gå hela vägen fram och tillbaka med vattendunkarna tar det ett par timmar. Tid som så väl hade behövts till alla andra sysslor i hushållet. Som så många andra kvinnor ägnar Margaret många timmar varje dag åt att hämta vatten. De längtar efter rent vatten Ibland köper vi vatten men det är kostsamt. Ibland får vi vänta med att diska och tvätta för att vi helt enkelt inte har vatten hemma. Det är klart att det påverkar hälsan. Amöba och diarré är vanligt hos familjen Onyuna. Mamma Margareta berättar att familjen återkommande drabbas av såväl typhoidfeber som amöba och diarré till följd av att vattnet man använder inte är rent. Två kilometer enkel väg. Så långt har Margaret och äldsta dottern Jackline att gå för att nå den källa som ligger närmast familjen Onyunas hem. Men vattnet här är egentligen långt ifrån tjänligt. Vi går fram och tillbaka fyra gånger varje dag för att få hem de 120 liter som vi behöver. Vi har en dunk som rymmer tjugo liter och en som rymmer tio. Margaret och maken Nicholas är bönder och bor tillsammans med de fyra barnen, Jackline, Brogil, Thedeus och Merolyne, i byn Tula, Siaya, Kenya. Men en brunn eller en täckt källa i närheten skulle vårt liv förändras radikalt och ge oss möjlighet att hålla oss friska. n Läkarbanken förklarar Täckta källor Täckta eller skyddade källor kan byggas där det finns dagvatten tillgängligt. Det finns alltså en naturlig källa, men den används till allting. Djur dricker där. Kläder tvättas. Dricksvatten hämtas. Därför blir vattnet smutsigt och förorsakar sjukdom. För att skydda källan byggs en cementvägg där vattnet kommer upp. Bakom väggen filtreras vattnet genom sand och grus och kommer sedan ut genom ett rör i väggen där vatten kan hämtas. Den skyddade källan inhägnas också för att skydda mot djur. De får nu istället dricka längre ner där vatten rinner. Brunnar Brunnar grävs eller borras där det inte finns tillgång till dagvatten. Läkarbanken har hittills mest grävt brunnar. Man gräver då ned till cirka 20 meters djup och sätter ner cementkulvertar så att brunnen inte rasar in. Brunnen täcks för att inte smuts ska komma in och brunnen förses också med en enkel pump. En brunn ger oftast rikligt med vatten men kan behöva mer underhåll än de täckta källorna. Tankar Där det varken går att täcka källor eller gräva brunnar kanske på grund av alltför salt grundvatten kan man installera tankar för att fånga upp regnvatten. Det är dock ofta svårt att göra för en hel by och befolkningen blir beroende av vädret. Om byn ligger nära en sjö så kan vatten tas därifrån och lagras i tankar. Det kräver dock en mer komplicerad anläggning med pumpar och dessutom rening av vattnet. 4 5

4 Många kvinnor ägnar åtskilliga timmar varje dag åt att hämta vatten och kvaliteten lämnar ofta mycket i övrigt att önska. Bra vatten ger oss trygghet Rotarys Läkarbank välkomnar nya styrelseledamöter Arbetet med vattenförsörjning måste fortsätta Gunilla von Zweigbergk är bosatt i Karlskrona. Hon har jobbat som allmänläkare på Rödeby Vårdscentral. Är idag pensionär men har varit ute i tjänst för Rotarys Läkarbank ett flertal gånger, både i Siaya och i Homa Bay. Hennes senaste tjänstgöring var på Matungolinjen. Gunilla, hur ser tillgången till vatten ut i de områden där Rotarys Läkarbank arbetar? Regnperioderna är idag mer oförutsägbara än tidigare, kanske på grund av klimatförändringar. I Mumias finns floden Nzoia och i Siaya rinner Yala. I samband med regn blir vattendragen snabbt grumliga och rödfärgade av jorderosion. På landsbygden går man ofta långt för att hitta en vattenkälla. Det tar tid. Man ser kvinnor med stora gula plastdunkar vid vägkanten på väg att hämta vatten. Man ser också män på cykel eller motorcykel med ett par tre dunkar både fram och bak. Efter kraftiga regn ser man också barn samla vatten från pölar längs vägkanterna. Vad leder bristen på rent vatten till? Det kan leda till undernäring och trötthet då skördarna blir dåliga. Brist på rent vatten leder också till bristande hygien och medför stor risk för sjukdom. Vilka sjukdomar och åkommor ser du som läkare att skulle minska, eller kanske helt försvinna, om tillgången till rent vatten blev bättre? På mottagningarna påträffar vi olika bakterie-, virus- och parasitorsakade diarrésjukdomar. Hudinfektioner såsom impetigo, abscesser och fula sårinfektioner är mycket vanliga. Vi ser också alldeles för ofta infekterade brännskador hos barn. Svamp, skabb och masksjukdomar är rikligt förekommande liksom jiggers. Många av dessa sjukdomar beror på trångboddhet, bristande tillgång till rent vatten, dålig hygien och sanitet och i vissa fall även undernäring och HIV. Vad kan göras? I anslutning till en del jeepläkarmottagningar har byar fått ekonomisk hjälp av Rotarys Läkarbank för att bygga brunnnar eller få källor täckta, allt beroende på hur vattenförekomsten ser ut i området. Att skapa tillgång till rent vatten och god sanitet är viktiga åtgärder som måste fortsätta. Att utbilda befolkningen är också viktigt. Inte minst i hur man kan utnyttja solen för att sterilisera dricksvatten, hur diarrésjukdomar kan förebyggas med rent vatten, vikten av god handhygien efter toabesök, hur sårinfektioner kan förebyggas genom att tvätta med tvål och rent vatten och därefter utnyttja solens steriliserande effekt i tio till tjugo minuter om dagen. Det finns mycket att göra. n Sedan vi i våras fick tillgång till rent vatten ser vi att familjen är friskare. Idag tar det oss nästan ingen tid alls att hämta vatten. Dessutom luktar inte det här vattnet illa. Mamma Zalma uttrycker stor tacksamhet för den hjälp med rent vatten som familjen fått genom Rotarys Läkarbank. Den täckta källan ligger bara hundra meter från familjen Rashids hem. Och trots att man är åtta i familjen så finns det rent vatten så det räcker till och dessutom på nära håll. Det här har inneburit en stor förändring för vår familj. Förr gick mycket tid åt till att hämta vatten. Nu har vi bra vatten och känner oss trygga. Vi mår bättre, är inte alls sjuka så ofta som tidigare och idag är det också så mycket lättare för oss att hålla oss rena. Rent vatten har gett oss både mer tid och dessutom bättre både hälsa och ekonomi. n Familjen Rashid mår redan bättre. Tillgången till rent vatten innebär, hälsa, trygghet och mer tid till annat. Lisbeth Fröding, Karlstad Verksam som Har 46 års erfarenhet av radio- och TV-produktion. Har bildproducerat TV-program, arbetat med produktionsplanering och schemaläggning av personal. Har under åren bl a arbetat med Livslust (som sedan blev Fråga Doktorn), caféprogram, HAJK, musik- och kulturprogram, gudstjänster och en mängd nyhetssändningar. De senaste fem åren har jag inte yrkesarbetat. Nu har det istället varit Rotary och DG-jobbet som sysselsatt mig. Intressen Tycker om att resa och har besökt många Rotaryklubbar. På hemmaplan är jag en entusiastisk trädgårdsamatör. Jag är imponerad av den humanitära hjälp som läkare och tandläkare utför inom ramarna för Rotarys Läkarbank. Att bli tillfrågad ser jag som ett hedersuppdrag. Jag hoppas kunna bidra till att göra Läkarbankens arbete känt för en större allmänhet och därmed också öka intäkterna. Anne-Marie Pernulf, Uppsala Verksam som Startade som infektionsläkare men bytte specialitet till Allmänmedicin. Jag förhandlade mig till en av de fem första deltidstjänsterna för läkare i landet. Jobbat många år som distriktsläkare, chefsläkare i Umeå, divisionschef vid universitetssjukvården i Umeå, verksamhetsområdeschef på Södersjukhuset i Stockholm, divisionschef på Akademiska i Uppsala. Varit ledamot av Konsistoriet, Uppsala Universitet. Fd ledamot av Läkarförbundets centralstyrelse, Läkarförbundets chefsförening och fd ordförande för IPULS. Nu är jag, sedan några år, pensionär men arbetar ett par dagar i veckan som läkare för flyktingar och asylsökande och är också principal vid Stockholms Sjukhem och medicinsk revisor där. Intressen Vi har två fritidshus. Ett nära Uppsala och ett vid havet utanför Umeå. Vi vistas mycket i naturen. Jag har de senaste tio åren gjort hela eller delar av Tjejklassikern. Vi fjällvandrar gärna och ägnar oss åt fågelskådning, konst, musik, språk och främmande kulturer. Är engagerad i Röda Korset där jag varit ordförande i Västerbotten och i Uppsala. Är rotarian sedan 1995 och medlem i distriktteamet för distrikt 2350 som kontaktperson gentemot Läkarbanken. Läkarbankens arbete ligger mig varmt om hjärtat. Jag känner mig hedrad över att ha blivit tillfrågad. Läkarbanken har nu fyllt tjugofem år. Under den tiden har mycket förändrats, både i Kenya, i världen och här hemma. Uppföljningar, utvärderingar och förändringar av verksamheten behövs kontinuerlig. Gör vi rätt saker? Hur ser behovet av insatser ut framöver? Ska vi arbeta i fler länder? Borde vi samarbeta ännu mera med andra organisationer? Hur får vi fler kollegor att vilja pröva på? Och inte minst viktigt hur får vi in mer pengar till verksamheten? Det finns många frågor som styrelsen behandlar och jag hoppas kunna bidra konstruktivt på olika sätt. Carl Gustaf (CG) Olofsson, Bjärred Verksam som Numera pensionär men har en bakgrund som civilekonom och konsult inom organisation och finanssystem. Har varit såväl projektledare och gruppchef som VD. Intressen Resor, fixa med fritidshuset, lite skogsbruk. Samhällsfrågor gärna med internationell inriktning. Vinodling och vinsmakning. Inom Rotary har jag varit president i Lomma-Bjärred Rotaryklubb 1999/2000, distriktssekreterare i två år och ordförande i distriktets Rotary Foundation kommitté (TRF) i sex år. Det kändes både hedrande och spännande att få frågan att gå in i Läkarbankens styrelse i rollen som skattmästare. Vad jag förstår har min företrädare Lars-Erik Gradin gjort ett enormt arbete med Läkarbankens ekonomisystem och rutiner varför jag med stor tillförsikt tackade ja till uppgiften. Jag avser att fortsätta i den fina anda som finns inom organisationen och hoppas kunna bidra med mina ekonomierfarenheter och kontakter inom Rotaryvärlden för det fantastiska arbete som Läkarbanken utför bland behövande i närmast Kenya. Birgit Hassler, Luleå Verksam som Jag är pensionerad privatpraktiserande gynekolog. Min make, Leo, är ännu verksam som läkare i vår praktik här i min barndoms stad. Intressen Som unga drömde vi om att arbeta som läkare i fattigare länder men fem barn fick vi och de höll oss hemma. Nu gläds vi åt arton barnbarn och åt sång i kyrkokören sedan trettio år utöver aktivt arbete i Rotary. Min man blev medlem redan 1978 och jag kom med Det var Sven-Åke Hedström som, genom ett engagerande fördrag i min klubb, väckte mitt intresse för Rotarys Läkarbank. Nu vill jag försöka göra något för Läkarbanken. Som gynekolog har jag lång erfarenhet av kvinnosjukdomar, aborter, preventivmedel, mödravård och förlossningar, vilket kan vara av värde i arbetet med Läkarbanken. Kort om styrelsen Stiftelsen Rotarys Läkarbank är av Rotary International godkänd som flerdistriktsprojekt med den formella benämningen The Rotary Doctor Bank in Sweden, District of Rotary International. Ordinarie ledamöter till Rotarys Läkarbanks styrelse väljs i enlighet med stadgarna av Svensk Rotary Service vårmöte. Styrelseledamöter och suppleanter skall vara medlemmar i Rotary samt gemensamt ha erfarenheter inom olika yrkesområden såsom medicin, tandvård, ekonomi, juridik och kommunikation. 6 7

5 C0 M20 Y100 K0 R254 G189 B17 Kroniska sjukdomar i fokus i Kisima Kisima jeeplinje har organiserats om, nya klinikområden har valts ut och hälsokommittéer har bildats och utbildats. REVERSE Detta har gjorts tillsammans med såväl hälsomyndigheterna i Kisima som Gunduastiftelsen. Hälsomyndigheterna har också, av Rotarys Läkarbank, beviljats stöd för att utveckla arbetsmetoder för att motverka kroniska sjukdomar. Det är främst diabetes och högt blodtryck man nu ska titta på behandlingsmetoder för, ett pilotprojekt som kommer att inledas under hösten. Kommunikation under lupp Att få besök av en läkare eller tandläkare som berättar om sitt uppdrag för Rotarys Läkarbank det är var Rotaryklubbar uppskat- C0 tar M20 Y100 K0allra REVERSE mest av Läkarbankens kommunikationsinsatser. Det framgår av den enkät som R254 studenter G189 B17 vid Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet vid Jönköpings Högskola tagit fram. Enkäten gick ut till samtliga klubbpresidenter med frågor om hur de upplever informationen från Rotarys Läkarbank. Studenterna har nu arbetat fram en kommunikationsstrategi för organisationen. Styrelsen för Rotarys Läkarbank har fått ta del av underlaget och ska nu besluta vilka av förslagen som ska genomföras. Ny utrustning i Migori Nu har ny tandläkarutrustning installerats och börjat användas i Migori. Därmed ska det förhoppningsvis vara slut på det C0 krångel M20 Y100 K0 REVERSE med utrustning vid kliniken som vi berättade om i förra numret av PULS. Utrustningen G189 B17 har köpts in på plats i Kenya vilket R254 innebär att den också kan servas direkt av leverantören. Två lokala tekniker har också utbildats på utrustningen. för att kunna sköta det löpande underhållet. Utmärkelse för lovvärda insatser För att kunna tacka Rotarymedlemmar eller andra som gjort speciella insatser eller kanske visat stort engagemang C0 M20 för Y100 K0 REVERSE Läkarbanken och dess verksamhet har Rotarys Läkarbank instiftat utmärkelsen Rotary Doctors Fellow. R254 G189 B17 Rotaryklubbar kan föreslå personer som varit engagerade och gjort speciella insatser. Kanske har man varit drivande i klubben vid planering och genomförande av arrangemang eller insamling till förmån för Rotarys Läkarbank. Kanske har man själv skänkt en gåva på över kronor. Kanske har man vid en högtidsdag uppmanat gratulanter att skänka till Läkarbanken istället för att ge gåvor och summan överstigit kronor. Det är Läkarbankens styrelse som beslutar vem som ska få utmärkelsen som kan ges såväl till Rotarymedlemmar som icke medlemmar. De klubbar som under ett verksamhetsår skänker mer än en krona per medlem och dag ska också uppmärksammas genom att klubbens Läkarbanks-ambassadör får en utmärkelse. Matnyttig rapport Läkarbankens koordinatörer i Kenya har sammanställt en ny halvårsrapport. Den visar antal patienter, diagnoser, tagna tester C0 och M20 Y100 K0 REVERSE behandlingar för respektive jeepklinik. Ett bra underlag för att utvärdera klinikerna och för att genomföra förbättringar. R254 G189 B17 Rapporten kan dessutom fungera väl som introduktion för tjänstgörande läkare som vill veta vad arbetet på en specifik plats kan komma att innebära. Rapporten finns att läsa i sin helhet på se/om-lakarbanken/du-som-ar-lakare/infor-uppdraget/ Vi frågar... Göran Xanthakis, tandläkare, nyss hemkommen från andra uppdraget på Migorikliniken, Kenya. Hur ser din insats ut? Vi tandläkare från Rotarys Läkarbank jobbar mest med barnpatienter. Två gånger i veckan screenar vi barn på landsbygdsskolor. Barnen trasporteras sedan till kliniken för behandling. Beskriv en vanlig dag En vanlig dag betyder många barn. Behovet av tandvård är stort. Turligt nog äter man inte så jättemycket socker. Men även ett litet hål som inte åtgärdas gör snart att en kanske permanent tand behöver dras ut. Tyvärr tvingas jag ofta dra ut permanenta tänder men jag lagar också mycket och informerar. Jag blir glad när jag kan laga hål på en tonårig istället för att behöva dra ut tänder. Kan ni ännu se någon förbättring i barnens tandhälsa? Jag tycker att jag ser en skillnad. Barnen har lyssnat och vet hur de ska ta hand om sina tänder. Å andra sidan berättar föräldrar ofta hur mycket barnen tycker om godis. Det vore bra om de kunde köpa tandborstar istället för sötsaker. Fattigdomen är också ett stort problem, men kunskapen finns och jag tror att vi är på rätt väg. Vilka är de största utmaningar du stöter på i uppdraget? Att föräldrarna ibland vill bestämma behandling. Ibland vill de att jag ska dra ut en mjölktand även om jag vet att den snart ramlar av sig själv. Ibland vill de att jag ska laga en tand som är så förstörd att den verkligen bör dras ut. Jag blir inte alltid populär. Vad gör att engagemanget för Läkarbanken känns angeläget för dig? Organisationens tydliga mål att bistå dem som behöver hjälp. Det känns underbart att ha Läkarbankens förtroende att få ingå i arbetet. Kort om Göran: Tandläkare. 40 år. Uppvuxen i Grekland. Bosatt i Linköping. Jobbar på Folktandvården Berga. Gift och blir i höst pappa till tvillingar. Har tjänstgjort för Rotarys Läkarbank två gånger på Migorikliniken i Kenya. Har också varit på tandläkaruppdrag i Indien för en italiensk organisation. 8