Tid för studier. En jämförelse mellan fyra yrkesutbildningar. Ulf P. Lundgren. Högskoleverkets rapportserie 2001:15 R

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tid för studier. En jämförelse mellan fyra yrkesutbildningar. Ulf P. Lundgren. Högskoleverkets rapportserie 2001:15 R"

Transkript

1 Tid för studier En jämförelse mellan fyra yrkesutbildningar Ulf P. Lundgren Högskoleverkets rapportserie 2001:15 R

2 Tid för studier En jämförelse mellan fyra yrkesutbildningar Högskoleverket 2001

3 Högskoleverket Birger Jarlsgatan 43 Box 7851, Stockholm tfn fax e-post Tid för studier En jämförelse mellan fyra yrkesutbildningar Producerad av Högskoleverket i maj 2001 Högskoleverkets rapportserie 2001:15 R ISSN X ISRN HSV-R--01/15-SE Innehåll: Ulf P. Lundgren Grafisk form: Högskoleverkets informationsavdelning Tryck: Högskoleverkets vaktmästeri, Stockholm, maj 2001 TRYCKT PÅ MILJÖMÄRKT PAPPER

4 Innehållsförteckning Tid för studier En jämförelse mellan fyra yrkesutbildningar 1 Förord 5 Sammanfattning 6 Inledning 8 Beskrivning av utbildningarna 9 Civilingenjörsutbildning (M), KTH 9 Läkarutbildning, Karolinska Institutet 10 Psykologutbildning, Stockholms universitet 10 Lärarutbildningarna 10 Enkäten 13 Bortfall 15 Studenternas bakgrund och studiernas finansiering 16 Finansiering 18 Tid för studier 20 Examinationsformer 31 Undervisning och attityder till studierna 35 Fritid 40 Referenslista 44 Bilaga 1 45 Bilaga 2 Enkäten 49 Bilaga 3 59

5

6 Förord De studerandes sammanlagda tid för studier är en intressant utgångspunkt för jämförelser av utbildningar. Akademiska utbildningar kräver olika miljöer och resurser för lärande, vilket innebär att kostnaden per student är olika för olika utbildningar. Den tid som studenterna använder för lärande är dock jämförbar. Genom att jämföra studenternas tid för studier får vi en fördjupad förståelse för olika utbildningars villkor och kan utveckla indikatorer för högre utbildning. I denna rapport, som är ett projekt finansierat av Högskoleverket, analyserar författaren på vilket sätt olika nyckeltal kan användas som indikatorer på utbildningens kvalitet. De studerandes tid för studier och deras arbetsförhållanden står i centrum för analysen. En huvudfråga är hur nyckeltal kan användas som indikatorer på utbildningens kvalitet, både för lärosätenas egna utvärderingar och för Högskoleverkets utvärderingar. Det är min förhoppning att denna rapport kommer att bidra till en fördjupad diskussion om kvalitet i högre utbildning. Författaren svarar för innehållet i rapporten. Sigbrit Franke Universitetskansler 5

7 Sammanfattning Denna studie har inneburit en jämförelse mellan fyra yrkesutbildningar: lärare, psykologer, läkare och civilingenjörer (maskin) under i huvudsak den fjärde terminen 1. De lärarstudenter som tillfrågats omfattar samtliga studerande på den fjärde terminen och i vissa fall även andra terminer, vid Linköpings universitet (Campus Norrköping), Umeå universitet, Södertörns högskola och Växjö universitet samt Lärarhögskolan i Stockholm. Urvalet inom psykologutbildningen avser studerande vid Stockholms universitet, inom civilingenjörsutbildningen (maskin) Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och läkarstuderande vid Karolinska institutet (KI). Syftet var att utveckla och pröva om olika frågor om tid för studier skulle kunna användas för att utveckla indikatorer som på sikt kan peka på utbildningars kvalitet. I syftet ingår en önskan att utveckla metoder för jämförelser mellan utbildningar. Jämförelser kan bidra till diskussionen om användandet av resurser och tid i högre utbildning. De studerandes tid för studier och deras arbetsförhållanden har stått i centrum för analysen. Utredningen bygger på en enkät till studerande. Denna enkät utarbetades under våren 2000 i samarbete med Statistiska Centralbyrån (SCB). Förutom enkäten har också intervjuer gjorts med programansvariga och/eller studievägledare för respektive utbildning. Syftet med intervjuerna var att fördjupa och komplettera det material som insamlats genom enkäten. Ordet indikator kommer av latinets indicare, som betyder ange eller utvisa. Det används i betydelsen mätare. Inom ekonomin används ekonomiska indikatorer och avser då mätvärden på t.ex. arbetslöshet, investeringar osv. Indikatorerna anses utvisa ekonomisk utveckling. Inom OECD har under nittiotalet ett internationellt komparativ indikatorprojekt för utbildning utvecklats 2. Indikatorerna (OECD, 2001) utgörs av statistik över ramar, process och resultat av utbildning. En indikator skall vara något som pekar på ett tillstånd. Detta innebär att det måste finnas ett samband mellan indikatorn och mått som anger tillståndet. En indikator måste också ge information i bemärkelsen att den utpekar en variation. I denna studie kan vi se att det finns ett mönster av faktorer som går att relatera till tid för studier. De studerande som lägger ned mest tid på studier uppfattar också studierna mer positivt än de som lägger ned mindre tid. Kraven uppfattas också vara högre för de som lägger ned mer tid på studier. 1 Undantaget några av inriktningarna på programmet för gymnasielärare. 2 Se 6

8 Att jämföra fyra olika utbildningar på detta sätt är vanskligt. Utbildningarna har olika, mål, innehåll, traditioner och urval. Dock torde den totala tiden man lägger ned för studier vid heltidsstudier i stort vara densamma. De resurser inkluderande studenternas tid som ges till utbildning omvandlas i tid för lärande och i miljöer för lärande. Beroende på utbildningarna krävs olika mängd resurser. En utbildning som kräver t.ex. laboratorier kommer att kräva mer resurser än en utbildning som kan bedrivas genom litteraturstudier. Tiden för lärande kan ändå jämföras mellan utbildningar. En del av denna tid är organiserad i meningen att den är schemalagd. Den andra delen av denna tid är icke schemalagd. Jämförelser mellan utbildningar med samma mål ger dock underlag för mer tydliga slutsatser. Vad som här visats är betydande variationer mellan jämförbara utbildningar vid olika utbildningsorter. Dessa skillnader indikerar att utbildningarna skiljer sig åt vad gäller tid för studier med upp till 25 %. På en fyraårig utbildning innebär det närmare ett år längre utbildning för de studerande som använder mest tid för studier jämfört med de studerande som använder minst tid för studier. Tid för studier är en fullt användbar indikator. För att den skall utvecklas krävs: 1. En metodutveckling vad gäller enkättekniken. De frågor som här används har haft brister som måste rättas till. 2. Fördjupade analyser behöver göras av samband mellan måluppfyllelse och kvalitetsmått och tid för studier. Utredningen har visat på att det finns påtagliga skillnader mellan de olika yrkesutbildningarna vad gäller tid för studier. Dessa skillnader uttrycker olika krav och olika studietraditioner. Det finns också ett samband mellan de resurser som tilldelas utbildningarna och den tid de studerande lägger ned på studier. En högre tilldelning per studieplats innebär mer av studieaktiviteter som är lärarledda och mängden lärarledd verksamhet har ett samband med studier som inte är lärarledda. Mer lärarledda studier och mer tid på skolan ger mer av icke lärarledda studier framför allt på lärarutbildningen. De skillnader som visats mellan jämförbara utbildningar bör studeras mer, inte minst skulle sådana studier vara av värde vid genomförandet av den nya lärarutbildningen. Jag föreslår: En fortsatt metodutveckling. Analyser av hur tid för studier är relaterad till måluppfyllelse och kvalitet. Analyser av lärarutbildningarna vad gäller hur tid för studier används vid jämförbara utbildningar. 7

9 Inledning Denna utredning handlar om att pröva ett antal frågor kring fördelning av tid för studier. Fyra yrkesutbildningar har valts; utbildningar till lärare, psykolog, läkare och civilingenjör. Lärarutbildningarna har studerats på fem utbildningsorter. Syftet har varit att se om tid för studier och tid för lärande kan utvecklas till en indikator på hur resurser i bemärkelsen tid för studier brukas. Därmed är fokus att utveckla ett instrument. Om instrumenten skall ge information innebär det att det visar på variation mellan och inom utbildningar. Om tid för studier visar en sådan variation kan studien också bidra till diskussionen om hur resurser och i synnerhet då studenters tid nyttjas i högre utbildning. En huvudfråga för den jämförande analysen har alltså varit på vilket sätt tiden för lärande kan användas som indikator på utbildningens resursanvändning, både för lärosätenas egna utvärderingar och för Högskoleverkets utvärderingar. Studien har genomförts i olika delar. Den första delen omfattade en enkät till de studerande. Denna utarbetades under våren 2000 i samarbete med Statistiska Centralbyrån (SCB). Enkäten till lärarstudenter omfattar samtliga studerande på den fjärde terminen, i några fall även andra terminer, vid Linköpings universitet (Campus Norrköping), Umeå universitet, Södertörns högskola och Växjö universitet samt Lärarhögskolan i Stockholm. Urvalet vad gällde psykologutbildningen kom att bli studerande vid Stockholms universitet, för civilingenjörsutbildningen (maskin) blev det Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och för läkarstuderande Karolinska institutet (KI). Den andra delen omfattade intervjuer med programansvariga och/eller studievägledare för respektive utbildning. Syftet med intervjuerna var att fördjupa och komplettera det material som insamlats genom enkäten. Genom intervjuerna kunde också variationer ges en förklaring. Den tredje delen utgörs av dels en beskrivning av respektive utbildning, dels en jämförelse av förutsättningar och ramarna för utbildningarna. Från Högskoleverket har Daniel Holmberg, Henrik Holmquist och Maivor Sjölund medverkat. Tack för värdefull hjälp och arbete med datainsamling. Ulf P. Lundgren 8

10 Beskrivning av utbildningarna Nedan följer en kortfattad beskrivning av de utbildningar som ingår i studien. Beskrivningen avser utbildningens omfattning, innehåll och inriktning. Det gäller de utbildningsprogram som startade höstterminen 1998, om inte annat anges. Det handlar om relativt långa utbildningar som kräver höga antagningspoäng. Läkarutbildningen omfattar elva terminers studiegång, psykologlinjen tio terminer och civilingenjörsutbildningen nio terminer. Utbildningen till gymnasielärare omfattar nio till elva terminer beroende på ämnesinriktning. För grundskollärare årskurs 4 9 gäller nio terminers studier medan grundskollärare årskurs 1 7 omfattar sju terminer. För att antas till läkarutbildningen krävdes högst antagningspoäng, antagningen till psykologutbildningen krävde näst högsta poäng. För att bli antagen till dessa två utbildningar krävdes 5,00 respektive 4,91 i betygsgenomsnitt (betyg från den tidigare gymnasieskolan). De flesta gymnasielärarutbildningarna krävde ett genomsnitt över 4,00. Variationer förekommer dock. Civilingenjörsutbildningen hade 4,06 som lägsta antagningspoäng. De flesta grundskollärarutbildningar hade höga antagningspoäng. I flera fall krävdes över 4,00. Genomgående var antagningspoängen lägre än poängen för att antas till gymnasielärarutbildningen. I bilaga 1 framgår vilka inriktningar inom respektive utbildning som startades höstterminen 1998, samt lägsta antagningspoäng. I bilagan anges också antalet studenter som kom in på utbildningarna. Civilingenjörsutbildning (M), KTH Civilingenjörsutbildningen i maskinteknik innehåller kurser inom ett brett fält av teknisk verksamhet omfattande konstruktion, produktion, marknadsföring, underhåll och utveckling av mekaniska produkter, processanläggningar och energisystem. Utbildningens första fyra terminer innehåller grundläggande tekniska och naturvetenskapliga ämnen såsom matematik, mekanik och fysik. I början av årskurs 1 är cirka hälften av kurserna matematikämnen i någon form. Utbildningen innehåller under tredje och fjärde året fördjupningar inom ett antal områden. Sista terminen utgörs av examensarbete som bedrivs i projekt och avslutas med en skriftlig rapport. Utbildningen är organiserad i ett antal block: Matnatbasblocket innehåller grundläggande kurser i matematik och naturvetenskap. Teknikbasblocket ger grundläggande teknikvetenskapliga kurser inom de olika teknikområdena och Inriktningsblocket ger en ämnesfördjupning inom ett område. Ämnesfördjupningen består av cirka poäng kurser, exklusive examensarbetet, inom ett ämnesområde. Undervisningen ges i form av föreläsningar, lektioner, laborationer och projektarbeten. Vid examination an- 9

11 vänds betygen underkänd, 3, 4, eller 5, alternativt underkänd eller godkänd. För kurser av projektkaraktär används betygen underkänd eller godkänd. Detsamma gäller för examensarbetet. Läkarutbildning, Karolinska Institutet Läkarutbildningens första sex terminer är i huvudsak teoretiska. Under dessa terminer studeras kroppen från cell- och molekylärnivå till organnivå. Senare delen av utbildningen är mer praktiskt inriktad (med teoretisk fördjupning) och ges på undervisningssjukhus i form av avdelningstjänstgöring. Under hela utbildningen läser studenterna kursen Doktorsskolan som innehåller moment som läkekonst, patientkontakt och sjukvårdsmetodik. Utbildningen ges i form av självstudier, arbete i grupper och seminarier och projektarbeten. Sammanlagt 17 poäng (under termin 3, 7 och 11) utgör valfria kurser. Utbildningen ger möjlighet att studera vid annat universitet/högskola, i Sverige eller utomlands. Vid examination används betygen godkänd eller underkänd. Psykologutbildning, Stockholms universitet Psykologutbildningens första terminer är i huvudsak teoretiska. Senare delen av utbildningen innehåller tillämpade och praktiska inslag i form av praktik (termin 6) och psykoterapeutiskt klientarbete (termin 8 10). Kurserna är indelade i moment som examineras enskilt. Examinationen sker i form av skrivningar, uppsatser, fallanalyser och tillämpade uppgifter. Vid examination används betygen godkänd eller underkänd. Lärarutbildningarna Lärarhögskolan i Stockholm Lärarhögskolan i Stockholm ger utbildning till gymnasielärare, grundskollärare årskurs 1 7 och grundskollärare årskurs 4 9. Utbildningen till gymnasielärare omfattar ämnesstudier i två skolämnen, varav 80 poäng i ett ämne och 60 poäng i det andra. I svenska, språk, samhällskunskap och naturkunskap krävs alltid 80 poäng. De första fem terminerna ägnas åt ämnesstudier. Under tredje och fjärde året kombineras ämnesstudierna med pedagogik, didaktik och praktik. Kurserna i pedagogik, didaktik och handledd praktik omfattar sammanlagt 40 poäng i utbildningen. Utbildningen avslutas med ytterligare ämnesstudier. Ämnesstudierna är förlagda till Stockholms universitet medan kurser i pedagogik och didaktik läses på Lärarhögskolan. För ämnesstudierna ges betygen underkänd, godkänd eller väl godkänd. För den praktiska pedagogiska utbildningen används en tvågradig betygsskala. 10

12 Utbildningen till grundskollärare årskurs 4 9 integrerar ämnesteoretiska kurser i flera skolämnen (se bilaga 2) med kurser i pedagogik, didaktik och praktik. Vissa ämneskurser är förlagda till Stockholms universitet. Praktiken är uppdelad på tre perioder. Utbildningen innehåller fria val av kurser om 20 poäng. Kursernas omfattning understiger sällan 5 poäng. Utbildningen till grundskollärare årskurs 1 7 integrerar ämnesteoretiska kurser med kurser i pedagogik, didaktik och praktik. De första åren fokuserar på ämnesstudier medan fjärde året ägnas åt pedagogik, metodik, praktik och examensarbete. För alla kurser på grundskollärarutbildningarna används en tvågradig betygsskala. Undervisningsformerna i samtliga lärarutbildningar inkluderar föreläsningar, lektioner, seminarieövningar, projekt- och grupparbeten. Grupparbeten är vanligare på lärarhögskolan än på universitetet. Umeå universitet Umeå universitet ger utbildning till gymnasielärare, grundskollärare årskurs 1 7, och grundskollärare årskurs 4 9. Gymnasielärarprogrammet i allmänna ämnen ges med ett antal ämnesinriktningar, där ämnesstudier kombineras med praktisk-pedagogisk utbildning. De två första åren utgörs av ämnesstudier. Under termin fem kompletteras ämnesstudierna med praktisk-pedagogisk utbildning. Därefter fortsätter ämnesstudierna och den praktisk-pedagogiska utbildningen integreras i den senare delen av utbildningen. Utbildningen ges i olika former t.ex. föreläsningar, lektioner, seminarieövningar, projekt- och grupparbeten. Studenten söker till ett ingångsämne, t.ex. svenska och väljer inför det andra årets studier vilket andra ämne han/hon vill ha. Huvudämnet och det andra ämnet omfattar 80 respektive 60 poäng, utom i de fall då studenten läser, svenska, moderna språk, naturkunskap, samhällskunskap eller praktisktestetiskt ämne. Dessa ämnen kräver 80 poäng. För ämnesstudierna ges betygen underkänd, godkänd eller väl godkänd. För den praktiska pedagogiska utbildningen används en tvågradig betygsskala. Grundskollärarprogrammen årskurs 1 7 och årskurs 4 9 ges med ett antal olika inriktningar (se bilaga 2). Undervisningen vid grundskollärarprogrammen består av seminarier, gruppundervisning, handledning, föreläsningar, laborationer, exkursioner och fältstudier. Ämnesstudier och ämnesdidaktik integreras med kurser i pedagogik, didaktik och metodik samt praktik och examensarbete. Den handledda praktiken utgör 18 poäng för grundskollärarprogrammet årskurs 1 7 och 16 poäng för grundskollärarprogrammet årskurs 4 9. Betygsättningen på alla kurser är antingen godkänd eller underkänd. Södertörns högskola Södertörns högskola ger grundskollärarutbildning årskurs 4 9. Utbildningen inleds med studier i pedagogik med inriktning mot didaktik. Från andra 11

13 terminen löper ämnesstudierna och pedagogikstudierna parallellt. Under termin 3 6 ligger tyngdpunkten på ämnesstudier medan termin 7 8 främst fokuserar på pedagogik. Under termin 9 sker fördjupning i antingen ämnesstudier eller pedagogik. Den praktiskt-pedagogiska utbildningen innehåller tre moment: pedagogik med inriktning mot didaktik (40 poäng), skolförlagd pedagogik (20 poäng) och yrkespraktik (10 poäng). Ämnesteorin läses i basblock om 60 eller 70 poäng. Därefter läses ytterligare 20 eller 30 poäng med inriktning mot ett huvudämne, samt komplettering i de övriga ämnena. Undervisningen ges i form av föreläsningar, lektioner, seminarieövningar, projekt- och grupparbeten. En tregradig betygskala används. Den skolförlagda utbildningen bedöms i kategorierna godkänd och icke godkänd. Växjö universitet Växjö universitet ger utbildning till gymnasielärare, grundskollärare årskurs 1 7 och grundskollärare årskurs 4 9. Gymnasielärarutbildningen ges med ett antal ämnesinriktningar. Utbildningen ger möjlighet att läsa ett år vid ett utländskt universitet. Studenterna har även möjlighet att göra fem veckors utlandspraktik. Utbildningen till grundskollärare årskurs 1 7 och årskurs 4 9 hade hösten 1998 ett antal inriktningar. Utbildningen ger möjlighet till studier och/eller praktik i utlandet under näst sista terminen. Undervisningen ges i form av föreläsningar, lektioner, seminarieövningar, projekt- och grupparbeten. För ämnesstudierna ges betygen underkänd, godkänd eller väl godkänd. För den praktiska pedagogiska utbildningen används en tvågradig betygsskala. Campus Norrköping, Linköpings universitet Campus Norrköping ger utbildning till grundskollärare årskurs 1 7 och årskurs 4 9. Hösten 1998 antogs endast studenter till grundskollärare årskurs 4 9 med inriktningarna naturvetenskap och samhälle och kultur. Inom respektive program finns möjlighet att avlägga en kandidat- eller magisterexamen. Grundskollärarprogrammen integrerar studier vid Campus med skolförlagda studier. Utbildningen sker i samarbete med olika grundskolor. En fjärdedel av utbildningen är förlagd till skolorna. Studenterna skall efter utbildningen ha erfarenhet från två till tre skolor. Utbildningen organiseras tvärvetenskapligt och tematiskt. Inriktningen samhälle och kultur hämtar sitt innehåll från såväl samhälls- som kulturvetenskaper. Inriktningen mot naturvetenskap integrerar ämnena fysik, kemi och biologi samt matematik. Undervisningen ges i form av föreläsningar, lektioner, seminarieövningar, projektoch grupparbeten. En tregradig betygskala används vid examination. 12

14 Enkäten Enkäten skickades till studenter som under vårterminen 2000 var registrerade på de utbildningar som valts. Frågeblanketten skickades ut i april Ett tack- och påminnelsekort samt en påminnelse med ny blankett skickades ut i maj. Insamlingen avslutades i juni Enkäten skickades alltså till registrerade studerande på: civilingenjörsutbildning (maskinteknik) vid KTH läkarutbildning vid Karolinska Institutet psykologutbildning vid Stockholms universitet grundskollärarutbildning för årskurs 1 7 vid Umeå- och Växjö universitet samt Lärarhögskolan i Stockholm grundskollärarutbildning för årskurs 4 9 vid Umeå- och Växjö universitet samt Campus Norrköping, Lärarhögskolan i Stockholm och Södertörns högskola gymnasielärarutbildning vid Umeå och Växjö universitet samt Lärarhögskolan i Stockholm. Enkäten till studenterna på civilingenjörsutbildning, läkarutbildning och psykologutbildning omfattar studerande på fjärde terminen. Enkäten till lärarstudenterna årskurs 1 7 och 4 9 omfattar likaså studerande på den fjärde terminen, medan enkäten för gymnasielärarutbildningen även skickades till studerande på andra terminer. Motivet var att inkludera studenternas erfarenheter av kurserna i pedagogik. Därigenom ges en viss jämförbarhet mellan de olika lärarutbildningarna. Enkäten omfattar därför termin fem för gymnasielärarstudenter vid Umeå universitet, termin sex för gymnasielärarstudenter vid Växjö universitet och Lärarhögskolan i Stockholm. Studerande på termin sju, svensklärarutbildningen vid Lärarhögskolan i Stockholm har också svarat på enkäten. De olika lärosätena ombads att skicka listor med namn på de studenter som var aktuella för undersökningen. Uppgifter om studenternas kön, ålder utbildningsprogram/inriktning har hämtats från den information som regelbundet samlas in av SCB. Övriga uppgifter inhämtades genom enkäten. Enkäten (se bilaga 2) innehöll 36 frågor om studenternas bakgrund, studieaktiviteter, tidsanvändning, fritids- och kulturaktiviteter, studenternas allmänna studiesituation samt utbildningens utformning och examinationsformer. En stor del av frågorna i undersökningen har hämtats från Högskoleverkets undersökning StudS (Studenterna i Sverige). Därigenom ges möjligheter att senare jämföra de två materialen. Projektet StudS har resulterat i 8 rapporter och ytterligare rapporter kommer att publiceras inom kort 3. 3 En förteckning av rapporter från projektet återfinns i referenslistan. 13

15 I enkäten fanns möjlighet att ge övriga synpunkter. Totalt har 357 studenter gett synpunkter, dvs. närmare en tredjedel av dem som svarat på enkäten i sin helhet. De flesta synpunkterna berör problem av olika slag. De som i enkäten anger sig vara missnöjda med sin utbildning har också i större utsträckning än övriga avgett synpunkter. Att så många som en tredjedel uttrycker egna synpunkter torde kunna tolkas som ett uttryck för en tilltro att bli hörd. Reaktioner på själva enkäten förekommer från positiva kommentarer, som kul att få vara med och tycka till om utbildningen till negativa kommentarer som jobbig enkät. Den vanligaste synpunkten om enkäten har gällt svårigheten att skatta tiden för olika aktiviteter. Den fråga som tycks ha varit svårast att besvara är fråga 7 Hur lång tid ägnar du år olika studieaktiviteter? Det har att göra med den stora variationen mellan kurser och terminer. Fråga 7 o 9 är svåra att svara på, då vi hunnit med flera kurser under terminen o dessa skiljer sig åt på flera sätt. (Umeå; 1 7). Flera påpekar att enkäten borde ha frågat om den studerande har barn eller ej. I undersökningen borde ingå fråga om familjeförhållanden och ålder, som för mig är det som påverkar min utbildning mest av allt, upplever jag (är över 30 och har 3 barn under 10 år) (Växjö; Gyl). En svaghet är att de egna hemförhållandena inte belysts. Om så skett hade basen för tolkningar breddats. Skälen till att dessa data inte insamlades var två. Dels fick inte enkäten bli för omfattande och dels var utgångspunkten att de studerande som tillfrågades valt en utbildning på helfart. I efterhand är det tydligt att tolkningarna av skillnader mellan utbildningar hade både breddats och fördjupats om data om hemförhållanden varit tillgängliga. 14

16 Bortfall Totalt var studenter inskrivna på de valda utbildningarna våren Av dessa kunde 35 inte spåras upp. Urvalet blev alltså personer. Av dessa svarade på den utsända enkäten, dvs. bortfallet var 36,7 %. Det är alltså ett stort bortfall. Svarsfrekvensen varierar (se bilaga 3). Lägst svarsfrekvens gäller män på Lärarhögskolan i Stockholm (53 %) och högst svarsfrekvens har män lärarutbildningen i Umeå (80 %). Vad gäller svarsfrekvensen på enkätens enskilda frågor är denna god. De flesta har svarat på de flesta frågorna. Frågorna om tidsanvändning för olika studieaktiviteter förefaller ha varit svårast att svara på. Ett litet antal studenter som enligt egen uppgift inte studerade på den utbildning eller den högskola som SCB hade fått uppgift om upptäcktes under insamlingen. Studenter som läste på någon av de berörda utbildningarna men inte fanns med i undersökningen är okänd, men borde vara liten eftersom urvalet hämtades direkt från de berörda lärosätenas egna register. Det stora bortfallet innebär att resultaten måste tolkas med hänsyn till detta och därmed med försiktighet. En korrigering och analys av bortfallet har gjorts genom att studenterna stratifierades efter utbildning, lärosäte och kön. Sammanlagt bildades 28 strata. Svarsfrekvensen viktades med hänsyn till skattad urvalssannolikhet i olika strata. Skattningsförfarandet bygger på ett antagande om, att de saknade uppgifterna inte avviker från de svarandes uppgifter i respektive stratum. Uppräkningsvikten för ett stratum räknas fram genom att dividera populationen med antalet svar i respektive stratum (se Bilaga 3). Slutsatsen är att det inte finns, analyserat på detta vis, några stora skillnader mellan utbildningarna som kan hänföras till bortfallet. 15

17 Studenternas bakgrund och studiernas finansiering Det är fler kvinnor än män i samtliga utbildningar undantaget civilingenjörsutbildningen. I civilingenjörsutbildningen är 20 % kvinnor. I läkarutbildningen är något mer än hälften (52 %) kvinnor och i lärarutbildningen är tre fjärdedelar (73 %) av de studerande kvinnor. Medelåldern för dem som studerar till civilingenjör är 25 år och för dem som studerar till lärare 27,6 år. Medelåldern för läkarstuderande är lägst (24 år) och för studerande till psykolog är den högst (30,5 år). Det senare förklaras bland annat av att det krävs arbetslivserfarenhet för att antas till psykologutbildningen. Flertalet av de tillfrågade har klarat av mer än 60 poäng. Flest poäng har de studerande på läkarlinjen och psykologlinjen, medan de som studerar till civilingenjör har avlagt minst poäng. Att så många redovisar mer än 80 poäng beror på tidigare studier. Utbildning < 80 < Summa poäng poäng Civilingenjörsutbildning Läkarutbildning Psykologutbildning Lärarutbildning, samtliga Tabell 1. Erhållna högskolepoäng. Procent 4. 4 % av de studerande på läkarutbildning och 1 % på civilingenjörsutbildningen har således inte besvarat frågan. Det är relativt få som har invandrarbakgrund. Över 90 % av de studerande är födda i Sverige. I utbildningen till civilingenjör är 10 % av studenterna födda utomlands och i psykologutbildningen är 5 % födda utomlands. Utbildning Ja, båda Ja, en Nej Civilingenjörsutbildning Läkarutbildning Psykologutbildning Lärarutbildning, samtliga Tabell 2. Föräldrar födda utomlands. Procent. 4 Att summan inte blir hundra procent beror på bortfallet på denna enskilda fråga. Samma förklaring gäller för de tabeller senare i rapporten där summan inte är hundra procent. 16

18 Ser vi närmare på lärarutbildningarna finner vi att de olika lärosätena uppvisar en relativt stor variation vad gäller studenternas bakgrund. Vid Lärarhögskolan i Stockholm och Södertörns högskola har 22 respektive 28 % av eleverna en eller båda föräldrarna födda utanför Sverige. På de övriga lärarutbildningarna har mellan 15 och 12 % föräldrar födda utomlands. Utbildning Ja, båda Ja, en Nej Lärarutbildning, Umeå Lärarutbildning, Lhs Lärarutbildning, Växjö Lärarutbildning, Norrköping Lärarutbildning, Södertörn Tabell 3. Föräldrar födda utomlands fördelade på lärosäten för lärarutbildning. Procent. Ser vi till faderns utbildningsbakgrund finner vi att bland dem som går läkarutbildningen har fadern högst utbildning. Utbildning Folkskola Yrkesskola Realskola Gymnasium Högskola el. kortare Civilingenjörsutbildning Läkarutbildning Psykologutbildning Lärarutbildning, samtliga Tabell 4. Föräldrars (far) utbildningsbakgrund. Procent. Än tydligare blir det om vi ser till andelen som har en far med högskoleutbildning. Utbildning Högskola Forskarutbildning Civilingenjörsutbildning 52 4 Läkarutbildning Psykologutbildning 55 0 Lärarutbildning, samtliga 27 1 Tabell 5. Föräldrars (far) med högskoleutbildning. Procent. Av dem som går på lärarutbildningarna har en fjärdedel en far som har folkskola eller lägre utbildning och ungefär lika många har en far som har en högskoleutbildning, medan närmare 80 % av dem som studerar till läkare har en far med högskoleutbildning. Mönstret förblir i stort detsamma om vi ser till moderns utbildning. Dock finns vissa skillnader när vi jämför faders och 17

19 moders utbildning. I tabell 6 har andelen inom varje kategori, vad gäller moderns utbildning minskats med andelen inom varje kategori, vad gäller faderns utbildning. Minustecken innebär att andelen fäder med en viss utbildning är större än andelen bland mödrar med samma utbildning. Utbildning Folkskola Yrkesskola Realskola Gymnasium Högskola el. kortare Civilingenjörsutbildning Läkarutbildning Psykologutbildning Lärarutbildning, samtliga Tabell 6. Andelen moderns utbildning minus andelen faderns utbildning. Vad vi finner är att fler mödrar har högre utbildning (realskola och gymnasium) än vad fäderna har. Undantaget är civilingenjörsutbildningen vad gäller realskola eller motsvarande. Föräldrar med forskarutbildning domineras av fäder. Finansiering Över 90 % av de studerande på samtliga utbildningar finansierar sina studier genom studiemedel från CSN. Utbildning Civilingenjörsutbildning 94 Läkarutbildning 94 Psykologutbildning 90 Lärarutbildning, samtliga 93 Tabell 7. Andelen inom varje utbildning som finansierar sina studier med studiemedel från CSN. Procent. 18

20 Vid sidan av studiemedel förekommer en variation av olika finansieringskällor. Civiling. Läkare Psykolog Lärare Sparade medel Förvärvsarbete Sambo, make/maka Föräldrar/släkt Stipendier Lön arbetsgivare Ex. arb., uppsats, praktik Annat Tabell 8. Andra inkomstkällor. Procent 5. Skillnaderna mellan kategorierna förvärvsarbete och lön från arbetsgivare tarvar en förklaring. Lön från arbetsgivare avser lön när studierna ingår i arbetet eller vid tjänstledighet med lön. De som går på civilingenjörsutbildningen är de som använder mest av sparade medel och förvärvsarbetar i mindre utsträckning än de som går de andra utbildningarna. Stöd från sambo eller make/maka sker mest bland dem som går på psykologutbildningen och på lärarutbildningen och minst bland dem som går på civilingenjörsutbildningen. Detta mönster återspeglar åldersstrukturen. Stipendier förekommer inte för dem som går psykologutbildningen men förekommer mest bland dem som går läkarutbildningen. Lön från arbetsgivare förekommer mest på civilingenjörsutbildningen och något för dem som går lärarutbildningen och i ett fall inom läkarutbildningen. Många av de kommentarer som studenterna gett handlar om ekonomin och svårigheterna att ekonomiskt klara sig på studiemedel. 5 Då flera alternativ kunde ges blir summorna inte hundra procent. 19

21 Tid för studier Det finns en tydlig variation vad avser hur ofta man är på högskolan/ universitetet för undervisning, självstudier m.m. Följande variation finns mellan utbildningarna. Utbildning 4 dagar < 2 3 dagar 1 dag > Civilingenjörsutbildningen Läkarutbildningen Psykologutbildningen Lärarutbildningen Tabell 9. Skattning av hur ofta per vecka man är på högskolan/universitet för undervisning och självstudier. Procent. Den största skillnaden finner man mellan å ena sidan läkarutbildningen och civilingenjörsutbildningen och å andra sidan psykologutbildningen och lärarutbildningen Av de läkarstuderande är 93 % på utbildningsinstitutionen fyra dagar eller mer per vecka. Bland dem som studerar till civilingenjör är denna siffra 78 % medan motsvarande tid för psykologstuderande är 30 % och för lärarkandidater 39 %. Ser vi till fördelningen av tiden på utbildningsinstitutionen mellan de olika lärarutbildningarna får vi också stora skillnader. Lärarutbildning, Umeå 41 Lärarutbildning, Lhs 45 Lärarutbildning, Växjö 30 Lärarutbildning, Norrköping 54 Lärarutbildning, Södertörn 8 Tabell 10. Lärarutbildning. Andelen som är på utbildningsinstitutionen fyra dagar eller mer per vecka. Procent. Det finns också skillnader mellan de olika inriktningarna på lärarutbildningarna, där de som går en lärarutbildning med inriktning matematik och naturvetenskap är på utbildningsinstitutionen i mycket större utsträckning än andra inriktningar (88 % för grundskollärare och 78 % för gymnasielärare). Studerande med inriktning mot språk är de som är minst ofta vid utbildningsinstitutionen (17 % grundskollärare och 12 % gymnasielärare uppger sig vara vid utbildningsinstitutionen fyra dagar eller mer i veckan). Om vi ser till dem som anger att de är en dag i veckan på universitetet eller 20

22 högskolan så utgör de ett fåtal. Det gäller gymnasielärare vid Lärarhögskolan i Stockholm (5 %) och gymnasielärare med inriktning mot språk (6 %) där fler än en person anger att de är en dag eller mindre i veckan på universitetet eller högskolan. Även andelen lärarledd undervisning uppvisar stora skillnader. I läkarutbildningen har närmare 90 % skattat att man har lärarledd undervisning sexton eller fler timmar en normal vecka. Närmare var femte studerande på lärarutbildningen skattar att man bara har en till fem timmar lärarledd undervisning per vecka. Utbildning 1 5 tim tim tim. 16 > tim. Civilingenjörsutbildningen Läkarutbildningen Psykologutbildningen Lärarutbildningen Tabell 11. Skattat antal timmar lärarledd undervisning. Procent. Två tredjedelar av studenterna på grundskollärarutbildningen (åk 1 7) och grundskollärarutbildningen (åk 4 9) har 6 15 timmars undervisning i veckan. Gymnasielärarna deltar mindre i lärarledd undervisning än grundskollärarna. Hälften går på undervisning 6 10 timmar i veckan. En fjärdedel har 1 5 timmar undervisning i veckan. Det är stor variation inom respektive lärarutbildning. Ingen 1 5 tim tim tim. 16 tim. > Totalt Umeå Stockholm Växjö Norrköping Södertörn Tabell 12. Skattat antal timmar lärarledd undervisning. Utbildningsorter lärarutbildningen. Procent. Lärarutbildningen i Norrköping har färre timmar lärarledd undervisning. Lägger vi till svaren på föregående fråga om hur många dagar man är vid utbildningsinstitutionen ser vi att vid utbildningen i Södertörn är man inte så ofta, men när man är där har man lärarledd undervisning. De studerande i Norrköping tillbringar tid i skolan, men har inte så mycket lärarledd undervisning. Om materialet redovisas efter inriktning av lärarutbildningen får vi relativt stora skillnader, vilka i sin tur återspeglar kostnaderna för studenterna, dvs. vad som tilldelas per student. Studenter som går en utbildning inriktad mot 21

23 matematik och naturvetenskap har i snitt mer lärarledd undervisning än studenter med annan inriktning på sin lärarutbildning. Det är framför allt grundskollärare 4 9 med inriktning mot matematik och naturvetenskap som tillbringar mest tid på högskolan/universitetet. Ingen 1 5 tim tim tim. > 16 tim. Totalt Gr 4 9 språk Gr 4 9 ma/na Gr 4 9 övriga Gly språk Gly ma/na Gly övriga Tabell 13. Skattad antal timmar lärarledd undervisning. Inriktningar lärarutbildningen. Procent. Hur mycket tid ägnas aktiviteter som laborationer och övningar vilka är schemalagda men ej lärarledda? Ingen 1 5 tim. 6 tim.> Totalt Civilingenjörsutbildning Läkarutbildning Psykologutbildning Lärarutbildning Tabell 14. Schemalagda aktiviteter som inte leds av lärare en vanlig vecka. Procent. Hälften av de civilingenjörsstuderande och 80 % av de psykologstuderande ägnar 1 5 timmar i veckan åt övningar, laborationer osv. Motsvarande siffra för läkarstuderanden är 64 %. För lärarkandidaterna har nästan hälften (46 %) inga schemalagda aktiviteter som inte leds av lärare. I svaret på denna fråga finns en viss skillnad mellan de olika lärarutbildningarna. Hälften av studenterna på grundskollärarutbildningen (åk 1 7) deltar i schemalagda aktiviteter om 1 5 timmar i veckan. Hälften av studenterna både på grundskollärarutbildningen (åk 4 9) och på gymnasielärarutbildningen deltar inte i sådana aktiviteter. Med andra ord ju lägre åldrar man utbildas för att undervisa desto fler schemalagda aktiviteter som inte leds av lärare. Skillnaderna är stora mellan lärarutbildningarnas utbildningsorter. 22

24 Ingen 1 5 tim. 6 tim. Totalt Umeå Lärarhögskolan Stockholm Växjö Norrköping Södertörn Tabell 15. Schemalagda aktiviteter som inte leds av lärare en vanlig vecka. Utbildningsorter lärarutbildningen. Procent. Vid utbildningen i Södertörn har drygt 20 % schemalagd aktivitet som leds av lärare. Motsvarande siffra för utbildningen i Norrköping är 86 %. För övriga utbildningar är den schemalagda tiden utan lärare relativt likartad. För Växjö och Umeå är svaren närmast identiska. Vid utbildningen på Lärarhögskolan i Stockholm har man något mindre schemalagd aktivitet som inte är lärarledd jämfört med utbildningarna i Växjö och Umeå. Hur mycket av grupparbete utan tillgång till lärare förekommer? Ingen 1 5 tim. 6 tim. Totalt Civilingenjörsutbildning Läkarutbildning Psykologutbildning Lärarutbildning Tabell 16. Schemalagda grupparbeten som inte leds av lärare en vanlig vecka. Procent. Mest av grupparbete utan tillgång till lärare har de som studerar till psykolog. I civilingenjörsutbildningen förekommer det relativt ofta. I läkarutbildningen förekommer det mer sparsamt och för lärarutbildningen anger lite mer än hälften att det förekommer 1 5 timmar i veckan. Nära hälften av dem som studerar till gymnasielärare har inga grupparbeten alls medan 40 % anger att de ägnar 1 5 timmar i veckan till grupparbete. Och 12 % uppger 6 timmar per vecka eller mer. Inom grundskollärarutbildning anges mer av grupparbete. Endast 10 % anger att de inte har något grupparbete. Skillnaderna mellan lärarutbildningarnas utbildningsorter är stora. Åter är skillnaden störst mellan Norrköping och Södertörn. I Norrköping anger närmare 90 % att de ägnar 6 timmar eller mer per vecka åt grupparbete medan motsvarande siffra för utbildningen vid Södertörn är 27 %. Växjö och Umeå har återigen en liknande fördelning medan Lärarhögskolan i Stockholm i jämförelse med utbildningarna i Växjö och Umeå har mindre tid lagd på grupparbete som inte leds av lärare. 23

25 Hur mycket tid läggs på självstudier? Ingen 1 15 tim tim. 21 tim. > Civilingenjörsutbildning Läkarutbildning Psykologutbildning Lärarutbildning Tabell 17. Självstudier en vanlig vecka. Procent. Fördelningen på tid är relativt likartad för de olika utbildningarna. Mest självstudier sker inom psykologutbildningen. Ser vi till lärarutbildningen så redovisas något mer av självstudier än för civilingenjörsutbildningen och läkarutbildningen. Ser vi till fördelning mellan lärarutbildningens studieorter får vi följande mönster: Ingen 1 15 tim tim. 21 tim. > Totalt Umeå Stockholm Växjö Norrköping Södertörn Tabell 18. Självstudier en vanlig vecka. Utbildningsorter lärarutbildningen. Procent. På nytt skiljer sig utbildningarna i Norrköping och vid Södertörn mest. Studenterna vid utbildningen vid Södertörn skattar att mer tid läggs på självstudier än vad studenterna i Norrköping gör. Vid Lärarhögskolan i Stockholm skattas också tiden relativt högt medan studenterna vid utbildningen i Umeå har skattat att mindre läggs på självstudier jämfört med skattningarna från lärarkandidaterna vid utbildningen i Växjö. Den femte aktiviteten en vanlig vecka som studenterna ombads skatta tiden för var praktik. För civilingenjörerna förekom ingen praktik termin fyra. Ingen 1 5 tim. 6 tim. > Totalt Läkarutbildningen Psykologutbildningen Lärarutbildningen Tabell 19. Skattad tid för praktik en vanlig vecka. Procent. Var tredje av dem som studerar till läkare skattar var tredje att 1 5 timmar i veckan används för praktik. De studerande inom psykologutbildningen anger 24

26 att de har lite praktik medan var femte vid lärarutbildningarna anger tid för praktik. Var tionde studerande har skattat att tiden för praktik är 6 timmar eller mer. Svaren på frågan skall tolkas ytterst försiktigt. Vad som menas med praktik inom de olika utbildningarna varierar. Mellan lärarutbildningarna finns en markant skillnad vad gäller tid för praktik. Ingen 1 5 tim. 6 tim. > Totalt Umeå Stockholm Växjö Norrköping Södertörn Tabell 20. Skattad tid för praktik en vanlig vecka. Utbildningsorter lärarutbildningen. Procent. Studenterna vid Södertörn har skattat mest tid för praktik, vilket till del förklarar tidigare skattningar av tid förlagd till utbildningsinstitutionen. Vad gäller de olika inriktningarna på lärarutbildningen finns en klar skillnad. De lärarkandidater som studerar till lärare 4 9 har skattat en högre andel praktik än övriga lärarkandidater. Minst tid anger studerande till gymnasielärare. För att få ett mönster över hur studenterna skattar sin tid har svaren rangordnatsenligt följande: hur många dagar per vecka man är på universitet eller högskola, hur mycket man skattar tid för lärarledd undervisning per vecka, skattad schemalagd aktivitet (laborationer m.m.) per vecka som ej är lärarledd, grupparbete per vecka som ej lärarlett och praktik per vecka. Tid per Lärarledd Ej läraledd Grupparb. Praktik vecka und. akt. Civilingenjörsutbildning Läkarutbildning Psykologutbildning Lärarutbildning Tabell 21. Skattad tid per vecka (normalvecka) gällande lärarledd undervisning, ej lärarledd aktivitet, ej lärarlett grupparbete och praktik. 1 anger högsta skattningen. Vad vi ser är tydliga mönster. Läkarutbildningen innebär mycken tid i utbildningsinstitutionen. Den innehåller mycket av lärarledd undervisning och praktik och mindre av ej lärarlett arbete som t.ex. egna laborationer och grupparbete. Civilingenjörsutbildningen innebär också mycket tid i utbildningsinstitutionen, mycket av lärarledd undervisning men också mycket av aktivi- 25

27 teter som inte är lärarledda som laborationer och grupparbete. Psykologutbildningen har sin tyngdpunkt i egna aktiviteter och mindre av direkt lärarstyrd undervisning. Naturligtvis speglar detta utbildningarnas mål och innehåll. Även om det är svårt att väga totalen av de olika skattningar studenterna gjort torde uppgifterna kunna tolkas så att den tid som studenterna i någon form studerar är minst för lärarutbildningarna. Om utnyttjandet av studenternas tid, dvs. hur mycket som tid som ägnas studier betraktas som ett mått på effektivitet skulle läkarutbildningen och civilingenjörsutbildningen kunna sägas ha högsta effektivitet och lärarutbildningen den lägsta. Till del återspeglar naturligtvis detta de kostnader som utbildningarna har eller med andra ord den tilldelning per student som utbildningarna får. Exakta uppgifter på vad varje utbildning kostar har varit svåra att få fram, då redovisningarna gjorts utifrån olika utgångspunkter. Vad vi dock kan konstatera är att lärarutbildningarna har lägsta kostnadstäckningen och att inom lärarutbildningarna har utbildningar med inriktning matematik/naturvetenskap största ersättningen, vilket allt återspeglas i fördelningen av lärarledd undervisning (jfr. tabellerna 11 13). Samtidigt är det så att den tid studenterna arbetar själva med studier är förutom planering och uppföljning kostnadsfri. Mest tid för självstudier anger de som studerar till psykolog, därefter följer läkarstuderande, lärarstuderande och studerande till civilingenjör. Den till utbildningen förlagda tiden balanseras alltså inte vad gäller lärarutbildningen av självstudier. Det finns alltså tidsvinster att göra för lärarutbildningarna genom att bättre utnyttja studenternas tid. Ser vi till svaren på frågan om den tid studenterna anser sig vilja ha av schemalagd undervisning, visar svaren att läkarstuderande anser sig få för mycket lärarledd undervisning och lärarkandidater önskar mer av lärarledd undervisning. De flesta är närvarande på undervisningen mer än 80 %, undantaget är civilingenjörsutbildningen. Studerande där har en helt annan svarsprofil. Lite över hälften är närvarande på undervisningen mer än 80 % och mer än 10 % mindre än 50 % av tiden. Ser vi till de olika typerna av lärarutbildningar synes tidsvinsterna vara störst för utbildningen till gymnasielärare och till lärare i språk. Vad gäller utbildningsorter varierar också tidsvinsterna. 26

28 Tid per Lärarledd Ej lärarledd Grupparb. Praktik Självstud. vecka und. akt. Umeå Stockholm Växjö Norrköping Södertörn Tabell 22. Skattad tid per vecka (normalvecka) gällande lärarledd undervisning, ej lärarledd aktivitet, ej lärarlett grupparbete, praktik och självstudier. 1 anger högsta skattningen. Utbildningarna i Umeå, Stockholm och Växjö använder de studerandes tid på ett relativt likartat sätt. Vid utbildningen i Norrköping ligger tonvikten på studenternas egna arbeten förlagt till utbildningsinstitutionen och på praktik. Vid Södertörn är tonvikten lagd på självstudier och praktik med mindre tid av utbildning förlagd till utbildningsinstitutionen. De studerande blev också tillfrågade om vad de ansåg om avvägningen mellan schemalagda studier och fritt disponibel tid. Bra För mycket För lite schemalagd Civilingenjörsutbildning Läkarutbildning Psykologutbildning Lärarutbildning samtliga Gr 1 7 alla lärosäten Gr 4 9 alla lärosäten Gyl alla lärosäten Lärarutbildning Umeå Lärarutbildning LHS Lärarutbildning Växjö Lärarutbildning Norrköping Lärarutbildning Södertörn Tabell 23. Avvägningen mellan schemalagd tid och fritt disponibel tid. Procent. Det är studenterna på lärarutbildningen som anser att det är för lite schemalagd tid. Av dem som studerar på Södertörn tycker en tredjedel att det är bra och två tredjedelar att det är för lite schemalagd tid. Uppfattningarna återspeglar väl den skattade tiden för olika schemalagd studieaktiviteter. Tolkningen av hur väl studenternas tid används har relaterats till svaren på skattningar av tiden för lärarledd undervisning, ej lärarledd aktivitet, grupp- 27

29 arbete, praktik och annan studieaktivet per vecka. Om vi ser till den skattning som sammanlagt gjorts för hur mycket tid som lagts på studieaktiviteter, dvs. inkluderande självstudier, blir ändå skillnaderna mellan de olika yrkesutbildningarna ungefär desamma tim tim tim. > 51 tim. Civilingenjörsutbildningen Läkarutbildningen Psykologutbildningen Lärarutbildningen Tabell 24. Den sammanlagda skattade tiden för studieaktiviteter. Procent. Det är studerande till läkare som ägnar mest tid åt studier. De som studerar till lärare skattar tiden för studier lägst av de jämförda utbildningarna. Om vi ser till studieorter för lärarutbildning blir dock det mönstret något annorlunda än det som framträdde vad gällde skattningarna av de enskilda studieaktiviteterna tim tim tim. > 51 tim. Umeå Stockholm Växjö Norrköping Södertörn Tabell 25. Den sammanlagda skattade tiden för studieaktiviteter. Utbildningsorter lärarutbildningen. Procent. Liksom tidigare är det de studerande vid utbildningen i Norrköping som redovisar mest tid på studieaktiviteter. De studerande vid utbildningen i Umeå och Växjö skattar minst tid på studieaktiviteter. Vad gäller de studerande vid Södertörn redovisar de en skattning som relativt sett blir högre än den bild tiden för olika aktiviteter gav. Om den skattade tiden för studieaktiviteter en vanlig vecka skulle användas som utgångspunkt för en bestämning av effektivitet eller användande av studenternas tid så blir rangordningen följande: Norrköping, Stockholm, Södertörn, Växjö och Umeå. Att upprätta rangordningar på detta vis är naturligtvis betänkligt. Hur betänkligt sammanhänger med vilken vikt de tolkas. Vad vi här tolkat är endast att det finns utrymme för ett bättre tidsutnyttjande vad gäller lärarutbildningarna. Hur detta utnyttjande skulle kunna göras sammanhänger med balansen mellan lärarledd undervisning och ej lärarledd studieaktiviteter och mellan självstudier och studier förlagda till utbildningsinstitutionen. 28

30 Ser vi till lärarutbildningarnas inriktningar får vi följande: 1 10 tim tim tim. >50 tim. Gr 4 9 språk Gr 4 9 ma/na Gr 4 9 övriga Gyl språk Gyl ma/na Gyl övriga Tabell 26. Den sammanlagda skattade tiden för studieaktiviteter. Inriktningar lärarutbildningen. Procent. Att summan inte blir 100 % beror på bortfallet på frågan som varierar mellan 5 % (Gr 4 9 övriga) och 1 % (Gyl ma/na). Vi kan se att de skillnader som förut redovisades vad gällde skattningen av tiden för lärarledd undervisning (tabell 13) utjämnas. Dock är skillnaderna mellan inriktningarna, om än mindre, densamma som för skattad tid för lärarledd undervisning. Lärarkandidater med inriktning mot ma/na ägnar mer tid åt studieaktiviteter än lärarkandidater som valt annan inriktning på sin utbildning. Om vi utgår från en arbetsinsats på 20 timmar per vecka och ser till hur många som anser sig arbeta 20 timmar eller mindre per vecka får vi följande: Civilingenjörsutbildningen 9 % Läkarutbildningen 0 % Psykologutbildningen 10 % Lärarutbildningen 19 % Närmare var femte lärarstuderande skattar att de arbetar 20 timmar eller mindre per vecka. Variationerna mellan studieorterna är här stora. Umeå 25 % Stockholm 15 % Växjö 25 % Norrköping 3 % Södertörn 17 % Vid utbildningarna i Umeå och Växjö skattar en fjärdedel av de studerande att de ägnar 20 eller färre timmar per vecka till studier. De utbildningar som har minst andel som skattar att de ägnar 20 eller färre timmar per vecka till studier är således utbildningen i Norrköping och vad gäller inriktningar utbildning mot ma/na (5 %). De inriktningar där mer än en femtedel av de studerande anser sig ägnar 20 eller färre timmar per vecka till studier är: 29

31 Grundskollärarutbildning 1 7, Umeå 20 % Grundskollärarutbildning 1 7, Växjö 29 % Grundskollärarutbildning 4 9, Umeå 25 % Grundskollärarutbildning 4 9, Växjö 28 % Gymnasielärare, Umeå 32 % Gymnasielärare, Stockholm 21 % Bland dem som studerar till grundskollärarutbildning 4 9 med inriktning mot språk, till gymnasielärare med inriktning mot språk samt till gymnasielärare med övrig inriktning har mer än en femtedel skattat att de arbetar 20 eller färre timmar per vecka med studier (30 %, 21 % respektive 32 %). 30

32 Examinationsformer Den rangordning som gjordes mellan utbildningsorter för lärarutbildning, vad gällde tid för studieaktiviteter, skulle kunna vändas till sin motsats om vi utgår från antagandet att samtliga utbildningar når samma uppsatta mål. Med andra ord är Umeå, Växjö, Södertörn, Stockholm och Norrköping en rangordning vad gäller effektivitet. I Umeå uppnår man målen med en mindre tidsinsats än vid övriga högskolor. Om så är fallet vet vi inte då några mått på måluppfyllelse inte finns. Resonemanget förutsätter alltså att det finns en väl utvecklad utvärdering och resultatuppföljning. Vad vi kan se på är hur examination utövas och hur den uppfattas. Studenterna har fått ange hur vanligt förekommande olika examinationsformer är. I tabell 25 anges andelen som svarat ofta eller mycket ofta på de olika examinationsformerna. Som framkommer varierar examinationsformerna mycket mellan de olika utbildningarna. Lärarutbildningarna visar på den största variationen i användandet av olika former för examination. I psykologutbildningen används också olika former dock ej salskrivningar. Civilingenjörsutbildningen och läkarutbildning har ofta salskrivningar. I civilingenjörsutbildningen förekommer också ofta grupparbete och i läkarutbildningen förekommer ofta seminarier. Civiling.utb. Läkarutb. Psykologutb. Lärarutb. Salskrivningar Hemtentor Muntlig examination Individuella PM Grupparbeten Seminarier (obl.) Individuella uppsatser Uppsats i grupp Annan examination Tabell 27. Andelen som svarat ofta eller mycket ofta på hur förekommande olika examinationsformer är. 31

33 Vilka examinationsformer föredrar då studenterna? Civiling.utb. Läkarutb. Psykologutb. Lärarutb. Salskrivningar Hemtentor Muntlig examination Individuella PM Grupparbeten Seminarier (obl.) Individuella uppsatser Uppsats i grupp Annan examination Tabell 28. Examinationsformer som studenterna föredrar. Svaret på frågan är att man i stort sett föredrar de examinationsformer som man får. Studenterna har också fått ta ställning till kraven som ställts i en femgradig skala där 1 utgör mycket låga och 5 mycket höga. Andelen för varje kategori har multiplicerats med värdet på skattningen och dividerats med fem. Civiling.utb. Läkarutb. Psykologutb. Lärarutb. Salskrivningar 78,4 70,6 64,2 61,4 Hemtentor 3,6 0,4 73,8 56,8 Muntlig examination 5,0 46,0 44,6 39,8 Individuella PM 42,6 17,8 63,4 35,0 Grupparbeten 61,6 37,8 64,2 53,4 Seminarier (obl.) 41,4 40,6 51,2 47,2 Individuella uppsatser 25,0 20,0 54,4 53,8 Uppsats i grupp 25,6 18,0 52,0 38,6 Annan examination 8,0 8,2 0 6,0 Tabell 29. Upplevda krav examinationsformer. De siffror som angetts med fet stil markerar skattningar av ett fåtal. Skattningar som gjorts av examinationsformer som man angett inte förekommer. De dominerande examinationsformerna upplevs som krävande. De studerande på lärarutbildningarna skattar kraven genomgående lägre än studerande på de andra programmen. I enkäten fanns, som nämnts, möjligheter att ge övriga synpunkter. Svaren där illustrerar och stärker den bild som tabellen visar. Det är framförallt de studerande på lärarutbildningarna som uttrycker ett tydligt missnöje på krav, tempo och kvalitet. Detta missnöje är tydligast för de studerande i Umeå, 32

34 medan det inte uttrycks något missnöje från de studerande i Norrköping. Den bild som tidigare framträder återkommer alltså. Variationerna uttrycks på följande vis: Det är svårt att ge rättvisa svar eftersom jag läser 2 st av 10 poängskurser den här terminen. Den ena har varit jättebra och den andra urkass. (Växjö grund. 1 7). Det är otroligt stor skillnad på olika kurser. (KTH). Innebörden i de ovan angivna citaten är vanliga. Omdömena om låga krav är hårda. Jag tycker det är så olika krav på de olika kurserna. En del kurser så är man jämnt på skolan och hemma läser man. Andra kurser har man nästan inget att göra. (Umeå grund. 1 7). Kraven som ställs på oss är skrattretande låga. (Umeå grund. 4 9). Jag tycker det är en skandal att det ställs så låga krav. (Umeå grund. 4 9)..det borde ställas högre krav och högre tempo på LHS. Man degar ihop. (LHS grund. 4 9). Undervisningen känns ibland lite väl lätt och kravlös. Jag skulle föredra att det ställdes lite högre krav på oss lärarstuderande så att utbildningen kändes mer som en utmaning. (Umeå grund. 1 7). intrycket av undervisningen + dess innehåll läggs på en lägre nivå bara för att vi skall bli lärare. (Umeå Gylä). Utbildningarnas krav kommer också till uttryck i den tid man uppfattar sig ha för studier. De tillfrågade fick ta ställning i en femgradig skala till påståendet: Jag har lite tid till studier. I tabellen redovisas skattningarna så att varje skalsteg multiplicerats med andelen som angett värdet och summan har dividerats med fem 6. Värde Civilingenjörsutbildning 58,6 Läkarutbildning 63,2 Psykologutbildning 56,6 Lärarutbildning 49,8 Tabell 30. Skattning av tid för studier. Högre värde innebär att tiden för studier uppfattas vara knapp. 6 Svaren på dessa frågor har bearbetats på följande vis: frekvensen har multiplicerats med skalsteget och därefter dividerats med fem. 33

35 Frågan bekräftar det tidigare visade mönstret. De som studerar till lärare uppfattar sig ha mer tid för studier. De som studerar till läkare skattar att tiden till studier är knapp. Skillnaderna mellan inriktningar på lärarutbildningen och studieort ger samma mönster som tidigast. De som studerar till lärarutbildning 1 7 i Umeå uppfattar sig ha mest tid till studier medan studerande på gymnasielärarutbildningen med inriktning mot matematik och naturvetenskap på Lärarhögskolan i Stockholm anser sig ha knappt med tid. 34

36 Undervisning och attityder till studierna. Närvaron vid undervisningen är hög. Av dem som studerar till psykolog och lärare anger i stort sett samtliga att de närvarar mer än 80 % vid undervisningen. För dem som studerar till läkare anger 82 % att de närvarar mer än 80 %. För studerande till civilingenjör är siffran lägst; 55 % säger sig närvara mer än 80 %. Det finns ingen skillnad mellan utbildningarna när det gäller anledningarna att inte närvara, utom i ett avseende. De som studerar till civilingenjör och läkare anger som skäl mer ofta än övriga studerande att man inte närvarit därför att undervisningen inte gett tillräckligt mycket. Frågan var: När du är frånvarande från undervisningen, vilken brukar då vara anledningen? Svarsalternativet där de studerandes svar ger en differens mellan utbildningar var: Undervisningen ger mig inte tillräckligt. Svaren gavs i en skala från 1 till 5, där 5 avser mycket vanlig. I tabellen anges produkten av antalet svar per kategori dividerat med antalet alternativ. Ett högre värde innebär fler som anger att de inte närvarit på grund av att de ansåg att undervisningen inte gav tillräckligt. Ej tillr. Civilingenjörsutbildning 73,4 Läkarutbildning 64,6 Psykologutbildning 41,8 Lärarutbildning 39,6 Tabell 31. Frånvaro från undervisning på grund av att den inte uppfattas ge tillräckligt. Högre värde innebär högre frånvaro. Såväl de som studerar till civilingenjör som till läkare har fler undervisningstillfällen att vara frånvarande från. Till del kan svaren förstås utifrån detta. Till del kan svaren tolkas som att de som studerar till civilingenjörer och de som studerar till läkare ställer större krav på undervisningen än vad de som studerar till psykolog och lärare gör. Med andra ord de studenter som uppfattar att utbildningen ställer stora krav ställer i sin tur krav på utbildningen. Utbildningarna skiljer sig vad gäller kurslitteratur. I tabell 32 redovisas hur mycket av kurslitteraturen som är på annat språk än svenska. 35

37 Ingen 1 25 % % > 50% Civilingenjörsutbildning Läkarutbildning Psykologutbildning Lärarutbildning Tabell 32. Skattad andel kurslitteratur på annat språk än svenska. Kurslitteraturen inom läkarutbildningen är på andra språk än svenska. Lärarutbildningarna skattas ha minst andel kurslitteratur på annat språk än svenska. Det finns dock stora skillnader inom lärarutbildningarna. Ju lägre åldrar som lärarna skall undervisa desto färre böcker på annat språk än svenska läses under utbildning. De som skall bli lärare på gymnasieskolan har mer än 60 % av kurslitteraturen på annat språk än svenska, medan motsvarande siffra för dem som utbildas för åren 1 till 7 är 10 %. Det är också en stor variation mellan lärarutbildningarna. Vid lärarutbildningen i Växjö anger 36 % att de inte läser någon kurslitteratur på annat språk än svenska. Motsvarande siffra för lärarutbildningen i Norrköping är 3 %. Vad gäller inriktningar läser de som skall bli lärare i matematik och naturvetenskap betydligt mer på annat språk än svenska jämfört med övriga utbildningar. De som studerar till lärare (52 %) anger oftare än övriga studerande (studerande till civilingenjör 40 %, studerande till läkare 19 % och studerande till psykolog 26 %) att litteratur på annat språk än svenska är svårläst. I två frågor fick de studerande ta ställning till dels lärarnas ämnesmässiga kunskaper, dels deras pedagogiska skicklighet. Påståendena löd: Mina lärare på universitet/högskola har stor ämnesmässig kunskap och skicklighet; mina lärare på universitet/högskola har stor pedagogisk kunskap och skicklighet. Svaren angavs i en skala från 1 till 5, där 1 innebär stämmer inte alls och 5 stämmer helt. I tabellen nedan har andelen i varje kategori multiplicerats och därefter dividerats med fem. Ämne Pedagogik Civilingenjörsutbildning 76,8 44,8 Läkarutbildning 85,0 54,0 Psykologutbildning 77,2 62,0 Lärarutbildning 77,0 60,2 Tabell 33. Skattning av lärarnas ämneskunskaper och pedagogiska skicklighet. Vad gäller lärarnas ämnesmässiga kunskaper är skattningarna ganska lika, dock ger de studerande på läkarutbildningen sina lärare en högre skattning. Vad gäller den pedagogiska skickligheten är variationerna större. De som går lärarutbildning och psykologutbildning skattar högst sina lärares pedagogiska skicklighet. Lägsta skattningen ger de som går civilingenjörsutbildningen. 36

38 Inom lärarutbildningarna finns variationer. De studerande vid Södertörn skattar högst sina lärares ämneskunskaper. De studerande i Umeå ger här lägsta skattningen. Vad gäller lärarnas pedagogiska skicklighet ger de studerande i Norrköping högsta skattningarna medan de studerande i Umeå ger lägsta skattningarna. Variationerna mellan olika inriktningar ger inget tydligt mönster. Vad gäller uppfattningarna om undervisningens innehåll och själva undervisningen blir mönstret detsamma som för frågorna om lärarnas ämneskompetens och pedagogiska skicklighet. Undervisning Innehåll Civilingenjörsutbildningen 51,4 61,0 Läkarutbildningen 65,2 79,8 Psykologutbildning 70,2 85,8 Lärarutbildning 63,8 67,6 Tabell 34. Skattning av undervisningens genomförande och innehåll. De svarande fick ta ställning till ett antal påståendet om tillvaron som student. Följande påståenden var positiva: 1. Studenttillvaron och studierna har utvecklat mig som människa. 2. Tillvaron som student vid sidan av studierna ger mycket. 3. Som student har jag fått många nya vänner. 4. Jag tycker det är roligt och stimulerande att vara student Civilingenjörsutbildning 74,6 57,2 71,4 68,8 Läkarutbildning 80,0 61,6 78,6 79,6 Psykologutbildning 91,2 58,2 68,8 86,6 Lärarutbildning 83,6 54,4 76,0 77,8 Tabell 35. Skattning av fyra positiva påståenden om tillvaron som student. Skattningarna har gjorts på en femgradig skala, där 5 anger att man helt instämmer med påståendet och 1 att man inte instämmer alls. De som går civilingenjörsutbildningen skattar genomgående lägst utom för påståendet att tillvaron som student gett många nya vänner, där de som studerar till psykolog har lägsta skattningen. De som studerar till psykolog ger högsta skattningar på att utbildningen utvecklat dem som människor och att det är roligt och stimulerande att vara student. För dem som studerar till lärare är det framförallt påståendet att studenttillvaron utvecklat mig som människa som får en relativt hög skattning. 37

39 Följande påståenden vara negativa: 1. Jag känner mig anonym i den stora massan av studenter. 2. Jag är besviken på livet som student. 3. Jag har lite kontakt med andra studenter. 4. Jag skulle vilja ha mer kontakt med andra studenter. Skattningarna på dessa påståenden har gjorts på en femgradig skala, där 5 anger att man helt instämmer med påståendet och 1 att man inte instämmer alls Civilingenjörsutbildningen 57,4 52,6 44,2 61,0 Läkarutbildningen 47,2 33,2 37,6 55,4 Psykologutbildningen 44,2 25,0 37,2 44,0 Lärarutbildningen 54,8 35,0 45,6 53,2 Tabell 36. Skattning av fyra negativa påståenden om tillvaron som student. Liksom tidigare är det de studerande på civilingenjörsutbildningen som skattar sin studiesituation och kontakt med kamrater som negativ och de studerande på psykologutbildningen som har mest positiva uppfattningar. Denna bild stärks om vi ser på svaren på frågan: Finns det andra utbildningar som du hellre skulle vilja gå än den du nu går. Ej svar Ja Nej Totalt Civilingenjörsutbildning Läkarutbildning Psykologutbildning Lärarutbildning Tabell 37. Andel som skulle vilja gå en annan utbildning än den de nu går. Nästan hälften av dem som studerade till civilingenjör skulle vilja gå en annan utbildning. Detta kan tolkas som att det är inriktning mot maskin som de inte vill gå, men att de på grund av att förstahandsvalet inte uppfyllts fått gå en civilingenjörsutbildning med annan inriktning. Det kan också ses som ett uttryck för missnöje med sin utbildning, vilket till del de tidigare redovisade svaren visar på. Även om svaren kan vara ett uttryck för att man inte fått den utbildning man i första hand velat ha, ger svaren på frågor kring studiesituationen uttryck för att de som studerar till civilingenjör uppfattar studierna mer negativt än de som studerar till läkare, psykolog och lärare. Studerande på psykologutbildningen har en genomgående positiv uppfattning av sina studier. Om inte riktigt i samma grad så finns denna positiva bild också hos dem som studerar till läkare. 38

40 Studerande på lärarutbildningen visar en varierad bild. Jämfört med dem som studerar till psykolog och läkare är bilden mer negativt men mer positiv än den som de studerande på civilingenjörsutbildningen tecknar. Det finns också klara variationer inom lärarutbildningarna vad gäller inriktning och studieort. De som läser till grundskollärare 4 9 är de som oftast vill byta utbildning (29 % svarar ja på frågan om att vilja gå en annan utbildning). Av dem som studerar till grundskollärare 4 9 i Umeå skulle över 40 % i störst utsträckning vilja byta till annan utbildning. De studerande i Umeå är de som totalt sett vill byta utbildning (31 %, följt av de studerande vid Södertörn 26 %), medan av de studerande i Växjö är det 19 % som vill byta utbildning. Av dem som studerar till grundskollärare 4 9 är det flest de med inriktning mot språk som kan tänka sig byta utbildning (39 %). Av dem som studerar till gymnasielärare med inriktning mot matematik och naturvetenskap är det 20 % som kan tänka sig byta utbildning. Hur har studenterna uppfattat studierna under den termin enkäten besvarades (vårterminen 2000). Frågan gällde fyra aspekter. Hur nöjd är du 1. Avseende utbildningens innehåll, 2. Avseende undervisningen, 3. Avseende utformningen av tentor/andra prov, 4. Avseende studieresultat. Som tidigare skedde skattningen på en femgradig skala Civilingenjörsutbildning 63,0 51,4 60,6 64,2 Läkarutbildning 79,8 65,2 67,2 73,0 Psykologutbildning 85,8 70,2 72,0 81,6 Lärarutbildning 67,6 63,8 65,2 77,4 Tabell 38. Skattning av hur nöjd man är med undervisningen under vårterminen Samma mönster återkommer, dvs. att de studerande på psykologutbildningen är mest nöjda med undervisning, prov och sina egna prestationer och de som går på civilingenjörsutbildningen är minst nöjda. De som går lärarutbildningen har en relativt hög skattning av hur nöjd man är med de egna studieresultaten. Framför allt är det de studerande vid utbildningen i Norrköping som på samtliga frågor ger den högsta skattningen. Vad gäller utbildningens innehåll och undervisningen är de studerande i Umeå minst nöjda. Vad gäller prov och den egna prestationen är de studerande i Växjö minst nöjda. Vad gäller inriktningar är skillnaderna små, dock är de som studerar till gymnasielärare minst nöjda med sina egna prestationer. 39

41 Fritid Påståendet Jag har lite tid till studierna skattades i en femgradig skala, där 5 var stämmer helt och 1 var stämmer inte alls. Skattningarna visar på stora skillnader mellan lärarutbildningarna och de tre övriga yrkesutbildningarna (civilingenjörsutbildning 58,6 %, läkarutbildning 63,2 %, psykologutbildning 56,6 % och lärarutbildning 49,8 %.) 7 De studerande på grundskollärarlinjen 1 7 i Umeå är de som anser sig ha mest tid (32,8 %). Den bild som framträder är att tiden för studier såväl schemalagd som egna studier är genomgående mindre för de som studerar till lärare. För dessa finns således ett större utrymme för fritidsaktiviteter. Graden av förvärvsarbete är för alla utbildningar relativt hög. Ej svar Ja Nej Totalt Civilingenjörsutbildning Läkarutbildning Psykologutbildning Lärarutbildning Tabell 39. Svar på frågan: Förvärvsarbetar du parallellt med dina studier under vårterminen 2000? Förvärvsarbete vid sidan om är inte ovanligt. Bland dem som studerar på läkarutbildningen anger flest att det gäller arbete inom universitet eller studentkår (19 % mot högst 3 % för övriga utbildningar). På frågan om arbetet låg i linje med studierna eller var en del av studierna svarade 80 % av dem som studerade till civilingenjörer nej. Bland de övriga svarade 49 % av de studerande på läkarlinjen nej, av de studerande till psykolog svarade 67 % nej och av dem som studerade till lärare svarade 74 % nej. Den tid man skattar att man arbetar genomsnittligt per vecka framgår av tabell 40. Ej svar 1 5 tim tim. > 10 tim. Totalt Civilingenjörsutbildning Läkarutbildning Psykologutbildning Lärarutbildning Tabell 40. Skattad tid för förvärvsarbete i genomsnitt per vecka. 7 Andelen inom varje kategori multiplicerat med värdet dividerat med 5. Om alla skattat 1 blir värdet 20.0, om alla skattat 5 blir värdet

42 De som förvärvsarbetar parallellt med studierna gör det i relativt stor omfattning. Av dem som går psykologutbildningen förvärvsarbetar fyra av tio och av dessa arbetar mer än hälften över 6 timmar per vecka. En del av fritiden går också till kurser och studiecirklar som inte ingår i det program de läser. Det gäller såväl kurser som ges inom högskola/universitet som kurser utom högskola/universitet. Ej svar Inom univ. Utom univ. Nej Totalt Civilingenjörsutbildning Läkarutbildning Psykologutbildning Lärarutbildning Tabell 41. Deltagande i kurser, studiecirklar m.m. som ej ingår i den ordinarie utbildningen. Deltagande i utbildning utanför den ordinarie varierar mellan de olika yrkesprogrammen. Bland dem som studerar till psykolog följer var tredje en utbildning utanför den ordinarie. Det finns också en variation vad gäller regelbundna fritidssysselsättningar. Följande fritidssysselsättningar frågades om: 1. Idrott 2. Kulturell verksamhet. 3. Ideell och politisk verksamhet. 4. Verksamhet inom studentkår, nation m.m. 5. Annan regelbunden verksamhet Civilingenjörsutbildning Läkarutbildning Psykologutbildning Lärarutbildning Tabell 42. Regelbundna fritidssysselsättningar. De som läser till läkare har genomgående mer regelbundna fritidssysselsättningar. Bilden blir i stort densamma om vi ser till hur mycket tid som brukas. 41

43 1. > 6 tim. 2. > 4 tim. 3. > 4 tim. 4. > 4 tim. 5. > 4 tim. Civilingenjörsutbildning Läkarutbildning Psykologutbildning Lärarutbildning Tabell 43. Regelbundna fritidssysselsättningar 6 eller mer än 6 respektive 4 eller mer än 4 timmar per vecka. Ett annat mått på hur fritiden används ger svaren på en fråga om vad man gjort någon gång under de senaste 30 dagarna. Alternativen var: 1. bio 2. Teater 3. Konsert 4. Konstutställning 5. Sportevenemang. 6. Restaurang, bar, diskotek, fest etc. Bio Teater Konsert Konstut. Sport Restaurang Civilingenjörsutbildning Läkarutbildning Psykologutbildning Lärarutbildning Tabell 44. Gjort någon gång under de senaste 30 dagarna. Även här är det de som studerar till läkare som varit mest aktiva på sin fritid. De som studerar till psykolog har också en hög aktivitet. Vad gäller att titta på TV finns inga egentliga skillnader mellan de olika studerandegrupperna. De som studerar till läkare anger att de oftare läser dagstidingar än vad övriga grupper anger. Vad gäller att läsa veckotidningar finns inga skillnader mellan grupperna. De som studerar till psykolog anger att de mer ofta läser skönlitteratur och de som studerar till civilingenjör gör det sällan. Den största skillnaden finns vad gäller hur mycket man läser facklitteratur. De som studerar till psykolog gör det oftare (ofta eller mycket ofta 30 %), medan ungefär drygt 10 % av övriga studerande anger att de studerar facklitteratur ofta eller mycket ofta. Samtliga har tillgång till Internet men det varierar var man har det. Av dem som läser till psykolog har 51 % tillgång till Internet (studerande vid civilingenjörsutbildningen 5 %, läkarutbildningen 11 %, lärarutbildningen 44 %). På universitetet eller högskolan har de som studerar till lärare inte tillgång till Internet i samma utsträckning som övriga studerande (civilingenjörsutbildningen 27 %, läkarutbildningen 45 %, psykologutbildningen 25 %,

44 lärarutbildningen 20 %). Vad gäller lärosäten för lärarutbildningen har de som studerar vid Södertörns högskola den högsta tillgången (30 %) och de som studerar i Växjö och vid Lärarhögskolan i Stockholm har minst tillgång (15 %). 43

45 Referenslista. OECD: Education at a Glance. Indicators 2001 Edition. Paris: OECD Rapporter från Högskoleverkets undersökning StudS (Studenterna i Sverige). Studenterna höstterminen 1995 några basdata. Studenterna i Sverige, arbetsrapport nr 1. ISBN X Nittiotalets studenter bakgrund och studiemönster. Studenterna i Sverige, arbetsrapport nr 2. ISBN Med studenternas egna ord. Svaren på två öppna frågor i en enkät hösten 1996 till studenter i Sverige. Studenterna i Sverige, arbetsrapport nr 3. ISBN studenter hösten 1997 deras liv, upplevelser av studierna och förhoppningar inför framtiden. Studenterna i Sverige, arbetsrapport nr 4. ISBN Studiestarten som ett äventyr rationalitet, slump och nödvändighet inför högskolestudierna samt Appendix: Vägen till studierna korta porträtt av 24 studenter. Studenterna i Sverige, arbetsrapport nr 5. ISBN Att vara student. Rörelse och fördröjning i livet som högskolestuderande. En kvalitativ intervjustudie av 30 studenter hösten Studenterna i Sverige, arbetsrapport nr 6. ISBN X Traditionella och icke-traditionella studenter. Studenterna i Sverige, arbetsrapport nr 8. ISBN Efter 3 år en jämförelse av studiemönster höstterminerna 1995 och Studenterna i Sverige, arbetsrapport nr 9. ISBN Se:

46 Bilaga 1 Inriktningar inom respektive utbildning som startades höstterminen 1998, lägsta antagningspoäng och antalet studenter som kom in på utbildningarna. 45

47 Uppgifter hämtade från VHS (Verket för högskoleservice) Antagning HT 1998 (urval 1) BP: betyg från nya gymnasieskolan, BL: betyg från gamla gymnasieskolan, BF: intyg från folkhögskolan, HP: högskoleprovsresultat HA: högskoleprovsresultat+arbetslivserfarenhet * = alla inom urvalsgruppen antogs till utbildningen Utbildningsalternativ Antal BP BL BF HP HA Universitet/Högskola antagna Poäng Antal Poäng Antal Poäng Antal Poäng Antal Poäng Antal Lärarutbildningar Lärarhögskolan, Stockholms universitet GRL 1 7 SAMH VET 25 17,17 4 4,38 7 1,50 6 1,80 6 GRL 1 7 MA/NAT VET 23 15,19 4 3,93 6 * 1 1,30 6 1,60 6 GRL 1 7 SPRÅK 33 16,37 4 4, ,40 8 1,70 8 GRL 4 9 SAMH VET 57 16,31 8 4, ,00 1 1, ,80 15 GRL 4 9 NAT VET 11 * 3 * 3 * 5 GRL 4 9 SPRÅK 32 17,79 3 4, ,00 1 1,50 8 1,70 8 GRL 4 9 BILD/ÄMNE 21 * 2 * 10 * 4 * 5 GRL 4 9 IDROTT/ÄMNE 32 16,23 6 4,29 9 4,00 1 1,40 8 1,50 8 GYMNL SV/SPR ING SVE 8 18,76 1 4,75 2 4,00 1 1,80 2 2,20 2 GYMNL SV/SPR ING ENG 6 18,93 1 4,78 2 1,80 1 2,00 2 GYMNL SV/SPR ING TYS 7 17,31 1 4,47 2 1,40 2 1,50 2 GYMNL SV/SPR ING FRA 5 17,54 1 5,00 1 1,40 1 1,80 2 GYMNL SV/SPR ING SPA 5 18,53 1 4,57 1 1,70 1 1,80 2 GYMNL ING HISTORIA 15 19,11 1 4,60 5 4,00 1 1,90 4 2,00 4 GYMNL ING RELIGION 11 18,35 1 4,73 3 4,00 1 1,70 3 2,00 3 GYMNL ING SAMHÄLLSK 10 18,61 1 4,63 3 4,00 1 1,80 2 2,00 3 GYMNL ING PSYKOLOGI 2 4,65 1 2,20 1 GYMNL ING MATEMATIK 27 14,44 5 4,00 8 1,40 7 1,60 7 GYMNL ING KEMI 15 14,31 3 3,88 4 1,40 4 1,50 4 GYMNL ING BIOLOGI 5 16,77 1 4,58 1 1,70 1 1,80 2 GRL UTB 1 7 BILD 17 16,07 1 4,00 7 0,70 4 1,10 5 GRL UTB 1 7 MUSIK 16 * 4 * 6 * 3 * 3 GRL UTB 1 7 IDROTT 20 15,97 3 4,14 6 4,00 1 1,20 5 1,50 5 GRL 4 9 MAT/NAT 41 * 8 * 9 * 10 * 14 GRL 4 9 TRÄ MET/ÄMNE 11 * 1 * 9 * 1 GYMNL ING GEOGRAFI 12 18,69 1 4,21 4 4,00 1 1,60 3 1,80 3

48 GYMNL SV/SPR ING ITA 6 16,62 1 4,29 2 1,50 1 1,70 2 GYMNL SV/SPR ING SV2 2 4,54 1 2,00 1 GRL 4 9 MAT/NAT NT 3 * 1 * 2 Umeå Universitet GRL 1 7 SVE/SO-ÄMNEN 45 16,21 9 4, ,00 1 1, ,30 12 GRL 1 7 SVE/SO/ENG 45 15, , ,00 1 1, ,20 12 GRL UTB 1 7 MA/NO 35 * 8 * 9 * 12 * 6 GRL UTB 4 9 SO 45 15,98 8 4, ,00 1 1, ,40 12 GRL UTB 4 9 MA/NO 24 * 5 * 6 * 6 * 7 GRL UTB 4 9, SV/EN 25 16,43 4 4,00 7 4,00 1 1,40 6 1,40 7 GRL UTB 4 9, SV/FR 15 13,70 2 3,43 5 0,50 4 0,90 4 GRL UTB 4 9 SV/EN/SV 10 16,24 1 3,90 3 3,00 1 1,10 2 1,20 3 GRL UTB 4 9 SV/FR/SV 6 * 1 * 5 GRL UTB 4 9 SV/TY/SV 5 * 2 * 1 * 1 * 1 GRL UTB 4 9, SV/TY 15 14,51 3 3,89 3 * 1 0,70 4 0,80 4 GRL UTB 4 9, SV/SP 15 15,56 3 3,84 4 1,00 4 1,10 4 GYMNASIEL SVE/ÄMNE 30 17,18 5 4,31 9 4,00 1 1,50 7 1,60 8 GYMNASIEL SAMH/ÄMNE 15 17,07 2 4,35 4 4,00 1 1,50 3 1,80 4 GYMNASIEL TYSKA/ÄMNE 10 16,97 3 4,47 2 1,30 2 1,40 3 GYMNASIEL SPA/ÄMNE 10 17,89 2 4,00 2 * 1 1,50 2 1,30 3 GYMNASIEL MAT/ÄMNE 35 12,74 7 3, ,70 9 0,70 9 GYMNASIEL KEMI/ÄMNE 7 * 1 * 1 * 1 * 4 GYMNASIEL NAT/ÄMNE 15 15,02 3 3,32 4 0,80 4 0,90 4 GYMNASIEL IDROTT/ÄMNE 6 18,20 1 4,30 1 4,00 1 1,70 1 1,70 2 GYMNASIEL BILD/ÄMNE 11 * 1 * 7 * 1 * 2 GYMNASIEL TEXTIL/ÄMNE 4 * 1 * 1 * 1 * 1 GYMNASIEL BARNK/ÄMNE 15 15,94 2 4,00 4 4,00 1 0,90 4 1,10 4 Södertörns högskola GRL 4 9 SO-ÄMNEN, G , , ,00 4 0, ,00 35 GRL 4 9 NO-ÄMNEN, G5 8 * 1 * 1 * 2 * 4 Växjö universitet GRL UTB 1 7 SV/S-VET 45 16, , ,00 1 1, ,40 12 GRL UTB 1 7 MA/N-VET 37 * 8 * 8 * 10 * 11

49 GRL UTB 1 7 MA/ID/NO 25 12,74 6 3,26 6 0,60 6 0,80 7 GRL UTB 4 9 MA/N-VET 15 * 3 * 3 * 3 * 5 GRL UTB 4 9 S-VET 25 16,25 4 4,17 7 4,00 1 1,30 6 1,50 7 GRL UTB 4 9 SV/EN 25 15,38 4 3,94 7 4,00 1 1,20 6 1,30 7 GRL UTB 4 9 SV/FR 10 * 2 3,31 3 0,70 2 0,80 3 GRL UTB 4 9 SV/TY 10 15,02 2 3,73 2 * 1 0,90 2 1,10 3 GRL UTB 4 9 N-VET 6 * 1 * 1 * 2 * 2 GYMNASIEL, MAT/FYS 3 * 1 * 1 * 1 GYMNASIEL, SVENSKA 20 17,71 3 4,17 6 4,00 1 1,50 5 1,60 5 GYMNASIEL, ENGELSKA 18 17,55 3 4,07 5 4,00 1 1,50 4 1,60 5 GYMNASIEL, SAMHÄLLSK 13 17,82 2 4,46 3 4,00 1 1,50 3 1,50 4 GYMNASIEL, MEDIE/KOM 7 15,35 1 4,20 2 1,30 2 1,70 2 GYMNASIEL, NATURK 11 * 1 * 5 * 2 * 3 GYMNASIEL, MATEMATIK 8 * 1 * 2 * 2 * 2 Linköpings universitet (Campus Norrköping) GRL UTB er om antagningspoäng Civilingenjörsutbildning (maskin), Kungliga tekniska högskolan CIVILING MASKI STHLM , ,06 50 * 1 1, ,60 32 Läkarutbildning, Karolinska institutet LÄKARUTBILDNING , , ,00 1 2,00 6 2,40 6 Psykologlinjen, Stockholms universitet PSYKOLOGLINJEN 32 19,56 4,91 4,00 2,00 2,30

50 Bilaga 2 Enkäten 49

51 58 Bilaga 3

52 Utvärdering av fyra yrkesutbildningar 2000 Stratum N n m me mö vikt N* Nb* Pb* Svars- Nr Utbildning Lärosäte Kön frekvens 01 Civilingenjör, maskin KTH Kvinnor , , Män , , Läkare KI Kvinnor , , Män , , Psykolog Sthlm universitet Kvinnor , , Män , , Grundskollärare 1 7 Umeå universitet Kvinnor , , Män , , Grundskollärare 1 7 Lärarhögskolan Kvinnor , , Män , , Grundskollärare 1 7 Växjö universitet Kvinnor , , Män , , Grundskollärare 4 9 Umeå universitet Kvinnor , , Män , , Grundskollärare 4 9 Lärarhögskolan Kvinnor , , Män , , Grundskollärare 4 9 Campus Norrköping Kvinnor , , Män , , Grundskollärare 4 9 Växjö universitet Kvinnor , , Män , , Grundskollärare 4 9 Södertörns högskola Kvinnor , , Män , , Gymnasielärare Umeå universitet Kvinnor , , Män , , Gymnasielärare Lärarhögskolan Kvinnor , , Män , , Gymnasielärare Växjö universitet Kvinnor , , Män , ,2 65 Samtliga ,6 67 N Rampopulation mö Känd övertäckning n Urval till postenkät vikt Uppräkningsvikt för enkätsvar i respektive stratum m Svarande inkl. känd övertäckning N* Skattad populationsstorlek me Enkätsvar Nb* Skattat objektsbortfall (antal) Pb* Objektsbortfall (procent)

53 Högskoleverkets rapportserie Granskning och bedömning av kvalitetsarbete vid universitet och högskolor Bilagor: Bilaga 1: Vägledning för lärosäten vid bedömning av kvalitetsarbete Bilaga 2: Handledning för bedömare av kvalitetsarbete vid universitet och högskolor Högskoleverkets rapportserie 1995:1 R Grundskollärarutbildningen 1995 Högskoleverkets rapportserie 1996:1 R Examensrättsprövning Utbildning i biodynamisk odling Högskoleverkets rapportserie 1996:2 R Tillsynsrapport Avgiftsfri utbildning Högskoleverkets rapportserie 1996:3 R Examensrättsprövning Konstnärlig kandidat- och magisterexamen Högskoleverkets rapportserie 1996:4 R Examensrättsprövning Kyrkomusikalisk utbildning vid Sköndalsinstitutet Högskoleverkets rapportserie 1996:5 R Kvalitetsarbete vid universitet och högskola Högskoleverkets rapportserie 1996:6 R Vårdutbildningar i högskolan En utvärdering Högskoleverkets rapportserie 1996:7 R Årsrapport för universitet och högskolor 1994/95 Högskoleverkets rapportserie 1996:8 R Forskarutbildningen inom det språkvetenskapliga området En utvärdering Högskoleverkets rapportserie 1996:9 R The National Quality Audit of Higher Education in Sweden Högskoleverkets rapportserie 1996:10 R Avgiftsbelagd utbildning i privat regi En utredning Högskoleverkets rapportserie 1996:11 R Kriterier för benämningen universitet En utredning Högskoleverkets rapportserie 1996:12 R Kvinnor och män i högskolan. Från gymnasium till forskarutbildning Högskoleverkets rapportserie 1996:13 R Swedish Universities & University Colleges1994/95 Short Version of Annual Report Högskoleverkets rapportserie 1996:14 R Examensrättsprövning Teologisk utbildning vid frikyrkliga seminarier och vid Umeå universitet Högskoleverkets rapportserie 1996:15 R Högskolan i Borås Högskoleverkets rapportserie 1996:16 R Uppsala universitet Högskoleverkets rapportserie 1996:17 R Examensrättsprövning Uppföljning av teologisk utbildning Högskoleverkets rapportserie 1996:18 R Högskolan i Jönköping Högskoleverkets rapportserie 1996:19 R Högskolan i Karlstad Högskoleverkets rapportserie 1996:20 R Lärarhögskolan i Stockholm Högskoleverkets rapportserie 1996:21 R Högskoleprovet Genom elva forskares ögon Högskoleverkets rapportserie 1996:22 R Högskola på Gotland Högskoleverkets rapportserie 1996:23 R Rätt att inrätta professurer Högskoleverkets prövning av Högskolan i Kalmar, Karlstad, Växjö, Örebro samt Mitthögskolan och Mälardalens högskola Högskoleverkets rapportserie 1996:24 R Årsrapport för universitet & högskolor 1994/95 Kortversion Högskoleverkets rapportserie 1996:25 R Förslag till meritvärdering vid urval på betyg Högskoleverkets förslag till meritvärdering av nya och gamla gymnasiebetyg m.m. Högskoleverkets rapportserie 1996:26 R Redovisning vid universitet och högskolor Rapport till regeringen Högskoleverkets rapportserie 1996:27 R Quality Audit of Uppsala University Högskoleverkets rapportserie 1996:28 R Tillsynsrapport Förfarande med inaktiva doktorander Högskoleverkets rapportserie 1996:29 R Examensrättsprövning Prövning av medieutbildningen vid Mediehögskolan i Uppsala Högskoleverkets rapportserie 1996:30 R Granskning och bedömning av kvalitetsarbete vid fem lärosäten Högskoleverkets rapportserie 1997:1 R Högskoleutbildningar inom vård och omsorg En utredning Högskoleverkets rapportserie 1997:2 R Högskolan Kristianstad Högskoleverkets rapportserie 1997:3 R Examensrättsprövning Lärarutbildning vid högskolorna i Borås och Halmstad Högskoleverkets rapportserie 1997:4 R Högskolan i Örebro Högskoleverkets rapportserie 1997:5 R Högskolan Dalarna Högskoleverkets rapportserie 1997:6 R Operahögskolan i Stockholm Högskoleverkets rapportserie 1997:7 R Kvalitet och förändring Högskoleverkets rapportserie 1997:8 R Rekryteringsmål för kvinnliga professorer ett regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 1997:9 R Examensrättsprövning Utbildningar vid Södertörns högskola Högskoleverkets rapportserie 1997:10 R Examensrättsprövning Grundskollärarexamen vid Högskolan i Falun/Borlänge, Högskolan i Jönköping och Högskolan i Kristianstad Högskoleverkets rapportserie 1997:11 R Examensrättsprövning Utbildningar vid Företagsekonomiska Institutet, Stockholms Musikpedagogiska Institut och Högskolan i Gävle/ Sandviken Högskoleverkets rapportserie 1997:12 R Högskolan i Karlskrona/Ronneby Högskoleverkets rapportserie 1997:13 R Examensrättsprövning Utbildning i pedagogiskt drama vid tre folkhögskolor Högskoleverkets rapportserie 1997:14 R Högskolan i Gävle/Sandviken Högskoleverkets rapportserie 1997:15 R Poänggivande uppdragsutbildning i högskolan Högskoleverkets rapportserie 1997:16 R Årsrapport för universitet & högskolor 1995/96 Högskoleverkets rapportserie 1997:17 R Swedish Universities & University Colleges 1995/96 Short Version of Annual Report Högskoleverkets rapportserie 1997:18 R Årsrapport för universitet och högskolor 1995/96 Kortversion Högskoleverkets rapportserie 1997:19 R Mälardalens högskola Högskoleverkets rapportserie 1997:20 R Danshögskolan Högskoleverkets rapportserie 1997:21 R Kungliga Musikhögskolan Högskoleverkets rapportserie 1997:22 R Lunds universitet Högskoleverkets rapportserie 1997:23 R Högskolan i Halmstad Högskoleverkets rapportserie 1997:24 R Högskolan i Kalmar Högskoleverkets rapportserie 1997:25 R Kandidat- och magisterexamen vid Kungliga Musikhögskolan Examensrättsprövning Högskoleverkets rapportserie 1997:26 R Uppföljning av resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning ett regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 1997:27 R Bilateralt forskningssamarbete med Östeuropa ett regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 1997:28 R Läkarutbildningen i Sverige hur bra är den? Bilagor: Självvärderingar och extern bedömning Vad säger studenterna om läkarutbildningen? Vad säger AT-läkare, handledare och examinatorer om läkarutbildningen? Högskoleverkets rapportserie 1997:29 R Apotekarutbildningen vid ytterligare en högskola? Ett regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 1997:30 R Mitthögskolan Högskoleverkets rapportserie 1997:31 R Gymnasielärarexamen vid Högskolan Dalarna, Luleå tekniska universitet och Mitthögskolan Examensrättsprövning Högskoleverkets rapportserie 1997:32 R Granskning och bedömning av kvalitetsarbete vid universitet och högskolor Bilagor: Vägledning för lärosäten vid bedömning av kvalitetsarbete Handledning för bedömare av kvalitetsarbete vid universitet och högskolor Högskoleverkets rapportserie 1997:33 R Konstnärlig högskoleexamen i konst och design vid fem hantverksskolor Examensrättsprövning Högskoleverkets rapportserie 1997:34 R Kungl. Konsthögskolan Högskoleverkets rapportserie 1997:35 R Examensmål för lärarexamina Högskoleverkets rapportserie 1997:36 R Rätt att inrätta professurer Högskoleverkets prövning av Högskolan i Halmstad, Högskolan i Karlskrona/ Ronneby, Högskolan i Örebro, Idrottshögskolan samt Mitthögskolan Högskoleverkets rapportserie 1997:37 R Magisterexamensprövning vid elva högskolor Examensrättsprövning Högskoleverkets rapportserie 1997:38 R Examinationen i högskolan Slutrapport från Högskoleverkets examinationsprojekt Högskoleverkets rapportserie 1997:39 R Tillväxt och växtvärk Uppföljning av magisterexamensrätt på medelstora högskolor Högskoleverkets rapportserie 1997:40 R Kvalitetsarbete ett sätt att förbättra verksamhetens kvalitet vid universitet och högskolor. Halvtidsrapport för granskningen av kvalitetsarbetet vid universitet och högskolor Högskoleverkets rapportserie 1997:41 R Kungl. Tekniska högskolan Högskoleverkets rapportserie 1997:42 R Stockholms universitet Högskoleverkets rapportserie 1997:43 R Kvinnor och män i högskolan från gymnasium till forskarutbildning 1986/ /96 Högskoleverkets rapportserie 1997:44 R Magisterexamen söker identitet Högskoleverkets rapportserie 1997:45 R Högskolan i Skövde Högskoleverkets rapportserie 1997:46 R Hur står det till med kvaliteten i högskolan? Högskoleverkets rapportserie 1998:1 R De första 20 åren utvecklingen vid de mindre och medelstora högskolorna sedan 1977 Högskoleverkets rapportserie 1998:2 R Quality Audit of Mid-Sweden University College Högskoleverkets rapportserie 1998:3 R Särskilda utbildningssatsningar vad blev det av dem? En uppföljningsstudie av vissa särskilda utbildningssatsningar inom högskolan som finansierats med arbetsmarknadspolitiska medel, enligt regeringens uppdrag. Högskoleverkets rapportserie 1998:4 R En utmärkt möjlighet att byta karriär NT-SVUX-satsningen vad blev det av den? Högskoleverkets rapportserie 1998:5 R Bara jag får chansen att få visa vad jag kan Satsningen på aspirantutbildningen vad blev det av den? Högskoleverkets rapportserie 1998:6 R Karolinska Institutet Högskoleverkets rapportserie 1998:7 R Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Högskoleverkets rapportserie 1998:8 R Magister- och kandidatexamen i huvudämnen inom vård och omsorg Högskoleverkets rapportserie 1998:9 R Konstfack Högskoleverkets rapportserie 1998:10 R Högskola i dynamisk utveckling fyra högskolors förutsättningar att bli universitet Högskoleverkets rapportserie 1998:11 R Kan kiropraktor- och naprapatutbildningar inordnas i den statliga högskolan? En utredning Högskoleverkets rapportserie 1998:12 R Women and men in higher education from upper secondary to postgraduate training 1986/ /96 Högskoleverkets rapportserie 1998:13 R Diakonivetenskap vid Ersta Sköndal högskola Examensrättsprövnng Högskoleverkets rapportserie 1998:14 R Värdering & erkännande av utländsk högskoleutbildning, principer och metodik Högskoleverkets rapportserie 1998:15 R Utbildning och forskning för strategisk internationalisering, Redovisning av ett regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 1998:16 R SLU Högskoleverkets rapportserie 1998:17 R Sjöbefälsutbildningar i högskolan En utvärdering Högskoleverkets rapportserie 1998:18 R Sjöbefälsutbildning vid Comet AB Examensrättsprövning Högskoleverkets rapportserie 1998:19 R Chalmers tekniska högskola Högskoleverkets rapportserie 1998:20 R Forsatt granskning och bedömning av kvalitetsarbetet vid universitet och högskolor Utgångpunkter samt angrepps- och tillvägagångssätt för Högskoleverkets bedömningsarbete Högskoleverkets rapportserie 1998:21 R Teaterhögskolan i Stockholm Högskoleverkets rapportserie 1998:22 R Årsrapport för universitet & högskolor 1997 Högskoleverkets rapportserie 1998:23 R Swedish Universities & University Colleges 1997 Short Version of Annual Report Högskoleverkets rapportserie 1998:24 R Årsrapport för universitet och högskolor 1997 Kortversion Högskoleverkets rapportserie 1998:25 R Göteborgs universitet Högskoleverkets rapportserie 1998:26 R Vetenskapsområden. Bedömning av tre högskolor Högskoleverkets rapportserie 1998:27 R Ny yrkesexamina inom hälso- och sjukvård - ett regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 1998:28 R Dramatiska institutet Högskoleverkets rapportserie 1998:29 R Lärarutbildning vid högskolorna i Karlskrona/Ronneby, Mälardalen, Kristianstad och Södertörn Högskoleverkets rapportserie 1998:30 R Högskolans lokaler ett regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 1998:31 R Tillgodoräknande av kurs Tillsynsrapport Högskoleverkets rapportserie 1998:32 R Idrottshögskolan Högskoleverkets rapportserie 1998:33 R Luleå tekniska universitet Högskoleverkets rapportserie 1998:34 R Ett system för forskningsinformation på Internet (SAFARI) Ett regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 1998:35 R Högskolan i Växjö Högskoleverkets rapportserie 1998:36 R En försvarshögskola på väg mot akademin En bedömning av hur Försvarshögskolans stabsprogram, chefsprogram och totalförsvarsprogram förhåller sig till likartad utbildning inom högskolan vad avser nivå och kvalitet Högskoleverkets rapportserie 1998:37 R

54 Umeå universitet Högskoleverkets rapportserie 1998:38 R Rättssäker examination en tillsynsrapport Högskoleverkets rapportserie 1998:39 R Doktorander från länder utanför Norden och Europeiska unionen Högskoleverkets rapportserie 1998:40 R Handelshögskolan Högskoleverkets rapportserie 1999:1 R Linköpings universitet Högskoleverkets rapportserie 1999:2 R Magisterexamen söker identitet. Del II Högskoleverkets rapportserie 1999:3 R Dimensionering av lärarutbildning analys inför samråd 1998 Högskoleverkets rapportserie 1999:4 R Högskolornas regler och delegeringssystem Tillsynsrapport Högskoleverkets rapportserie 1999:5 R Högskolans ansvar för studenthälsovården Tillsynsrapport Högskoleverkets rapportserie 1999:6 R Vad hände sedan? Avnämarna av gymnasieskolan och av högskolans grundutbildning Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Arkitektutbildningen Högskoleverkets utredning och utvärdering Högskoleverkets rapportserie 1999:8 R Psykoterapeutexamen Examensrättsprövning för tio enskilda utbildningsanordnare Högskoleverkets rapportserie 1999:9 R Utlandsstudier till vilken nytta? En utvärdering av effekter av utlandsstudier Högskoleverkets rapportserie 1999:10 R Årsrapport för universitet och högskolor 1998 Högskoleverkets rapportserie 1999:11 R Swedish Universities & University Colleges 1998 Short Version of Annual Report Högskoleverkets rapportserie 1999:12 R Årsrapport för universitet och högskolor 1998 Kortversion Högskoleverkets rapportserie 1999:13 R Högskolans uppdragsutbildning Ett regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 1999:14 R Antagning till forskarutbildning Högskoleverkets rapportserie 1999:15 R Ny inriktning inom magisterexamen Högskoleverkets rapportserie 1999:16 R Rätt juristutbildning? Utvärdering av juristutbildningar Högskoleverkets rapportserie 2000:1 R Forskarskolor ett regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 2000:2 R Journalistutbildningarna i högskolan Högskoleverkets rapportserie 2000:3 R Högskolestudier och funktionshinder Högskoleverkets rapportserie 2000:4 R Utbildningar inom vård och omsorg en uppföljande utvärdering Högskoleverkets rapportserie 2000:5 R Utvärdering av Socionomutbildningar Högskoleverkets rapportserie 2000:6 R Förnyad granskning och bedömning av kvalitetsarbetet vid Högskolan i Jönköping Högskoleverkets rapportserie 2000:7 R Lärosätenas arbete med jämställdhet, studentinflytande samt social och etnisk mångfald Högskoleverkets rapportserie 2000:8 R Goda exempel Hur universitet och högskolor kan arbeta med jämställdhet, studentinflytande och social och etnisk mångfald Högskoleverkets rapportserie 2000:9 R Tentamen: Plussning och begränsning av antalet tillfällen Högskoleverkets rapportserie 2000:10 R Designutbildningar i Sverige. En utredning och utvärdering. Högskoleverkets rapportserie 2000:11 R Högskoleprovet Gårdagens mål och framtida inriktning Högskoleverkets rapportserie 2000:12 R Eldsjälar och institutionell utveckling Högskoleverkets rapportserie 2000:13 R Antagning till högskolan erfarenheter och visioner Högskoleverkets rapportserie 2000:14 R Att leda universitet och högskolor. En uppföljning och analys av styrelsereformen 1998 Högskoleverkets rapportserie 2000:15 R Högskolornas tillämpning av EG-direktiv i sjuksköterskeutbildningen och barnmorskeutbildningen Högskoleverkets rapportserie 2000:16 R Sexuella trakaserier mot studenter högskolornas åtgärder Högskoleverkets rapportserie 2000:17 R Livslångt lärande som idé och praktik i högskolan Högskoleverkets rapportserie 2001:1 R Nationella ämnes- och programutvärderingar Högskoleverkets rapportserie 2001:2 R Vilken betydelse har utländsk bakgrund för resultatet på högskoleprovet? Högskoleverkets rapportserie 2001:3 R Examensrättsprövning utgångspunkter och tillvägagångssätt för Högskoleverkets examensrättsprövning Högskoleverkets rapportserie 2001:4 R Förnyad granskning och bedömning av kvalitetesarbetet vid Lunds universitet Högskoleverkets rapportserie 2001:5 R Förnyad granskning och bedömning av kvalitetesarbetet vid Uppsala universitet Högskoleverkets rapportserie 2001:6 R Karriär genom befordran och rekrytering Högskoleverkets rapportserie 2001:7 R Högskoleverkets utvärderingar från bedömning av kvalitetsarbete till bedömning av kvalitet Högskoleverkets rapportserie 2001:8 R From quality audit to quality assessment The New Evaluation Approach for Swedish Higher Education Högskoleverkets rapportserie 2001:9 R Internationell jämförbarhet & nationell styrning aktuella perspektiv på högskolans examensordning Högskoleverkets rapportserie 2001:10 R National Rewiew of Subjects and Programmes Högskoleverkets rapportserie 2001:11 R Forskarskolor i Sverige en sammanställning Högskoleverkets rapportserie 2001:12 R Utvärdering av datavetenskapliga/datalogiska utbildningar i Sverige Högskoleverkets rapportserie 2001:13 R Förnyad granskning och bedömning av kvalitetsarbetet vid Kungl. Musikhögskolan, Mälardalens högskola, Karlstads universitet samt Örebro universitet Högskoleverkets rapportserie 2001:14 R

55 Högskoleverkets rapportserie 2001:15 R ISSN: X ISRN: HSV-R--01/15--SE Högskoleverket är en central myndighet för frågor som rör universitet och högskolor. Verket arbetar med kvalitetsbedömningar, tillsyn, uppföljningar, utveckling av högre utbildning, utredningar och analyser, bedömning av utländsk utbildning och studieinformation.

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet i Uppsala ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad lärare i framtidens

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Förteckningarna är (genom ordförandebeslut) reviderade av sektionsnämnden för lärarutbildning 2003-01-30.

Förteckningarna är (genom ordförandebeslut) reviderade av sektionsnämnden för lärarutbildning 2003-01-30. Örebro universitet Bilaga till utbildningsplanerna Praktisk pedagogisk utbildning till gymnasielärare, 40 poäng samt Praktisk pedagogisk utbildning till grundskollärare i årskurs 4-9, 40 poäng Förteckning

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Utbildning Arbete Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Matte! För språk var jag värdelös i och gympa också. Maggan, 59 år Ett av de roligaste ämnena i skolan var kemi, mycket tack vare en underhållande

Läs mer

Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22.

Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22. Allmän studieplan för utbildning på forskarutbildningnivå i didaktik Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22. 1. Ämnesbeskrivning Didaktik

Läs mer

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Fler med utländsk bakgrund studerar Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor Anna Gärdqvist 19 Många

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 6 hp, vt 2008

Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 6 hp, vt 2008 Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, hp, vt 8 Nedan följer en sammanställning av kursutvärderingen av Naturläkemedel och kosttillskott på högskolepoäng som ingår i receptarieutbildningen

Läs mer

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40)

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40) PM utvärderingsavdelningen Dnr 2014:01149 1 (40) Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Förstaårselever i årskullarna 2011/2012, 2012/2013 och

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015 Enheten för utbildningsstatistik 15-09-30 1 () Slutbetyg i grundskolan, våren 15 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 15. Syftet är att ge en beskrivning

Läs mer

VÄXJÖ UNIVERSITET 2002-10-31 Dnr.903/2002-510 Institutionen för samhällsvetenskap. Utbildningsplan för PROGRAMMET FÖR EUROPASTUDIER, 120/160 poäng

VÄXJÖ UNIVERSITET 2002-10-31 Dnr.903/2002-510 Institutionen för samhällsvetenskap. Utbildningsplan för PROGRAMMET FÖR EUROPASTUDIER, 120/160 poäng VÄXJÖ UNIVERSITET 2002-10-31 Dnr.903/2002-510 Institutionen för samhällsvetenskap Utbildningsplan för PROGRAMMET FÖR EUROPASTUDIER, 120/160 poäng 1. Fastställande av plan Styrelsen för Institutionen för

Läs mer

Rapport 2006:19 R. Ansökningar om andra behörighetskrav än standardbehörigheter år 2005

Rapport 2006:19 R. Ansökningar om andra behörighetskrav än standardbehörigheter år 2005 Rapport 2006:19 R Ansökningar om andra behörighetskrav än standardbehörigheter år 2005 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik Inriktningar: biologi, fysik, kemi, datavetenskap, matematik och naturvetenskap. 1. Mål för utbildningen Kunskap och förståelse visa brett

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

EUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas ekonomi

EUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas ekonomi EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi En kort inblick i studenternas ekonomi EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi - EUROSTUDENT V Universitets- och högskolerådet 2015 Avdelningen

Läs mer

Praktikantens namn: Praktikantens personnummer: Praktiktid; från: till:

Praktikantens namn: Praktikantens personnummer: Praktiktid; från: till: A V T A L F Ö R P R A K T I K för studerande på Språkvetarprogrammet vid Institutionen för moderna språk, Uppsala universitet. Praktiken är en poänggivande del inom Språkvetarprogrammets kandidatexamen

Läs mer

Masterprogram i humaniora. Inriktning retorik. Studieplan

Masterprogram i humaniora. Inriktning retorik. Studieplan Uppsala universitet Historisk-filosofiska fakulteten Litteraturvetenskapliga institutionen Masterprogram i humaniora Inriktning retorik Studieplan 1 Studieplan Masterprogram i humaniora 120 Hp Inriktning

Läs mer

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet Sid 1 (17) Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå Civilingenjör- bioteknik energiteknik, interaktionsteknik och design teknisk datavetenskap teknisk fysik Högskoleingenjör-

Läs mer

Redovisning av basårutbildningen våren 2005

Redovisning av basårutbildningen våren 2005 Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverkets rapportserie 2005:22 R Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverket

Läs mer

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda STATISTIK& ANALYS Jan-Åke Engström 2004-01-29 15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda Våren 2003 studerade nära 130 000 personer vid svenska universitet och högskolor inom de 62 olika

Läs mer

Utresande studenter statistikutveckling

Utresande studenter statistikutveckling Norra Tjärngatan 2, SE-851 82 Sundsvall, Sweden Tfn/Phone: +46 60 18 60 00 Fax: +46 60 18 61 93 csn@csn.se, www.csn.se Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. DATAINGENJÖRSPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Computer Engineering Programme, 120/160 points

UTBILDNINGSPLAN. DATAINGENJÖRSPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Computer Engineering Programme, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN DATAINGENJÖRSPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Computer Engineering Programme, 120/160 points Utbildningsprogrammet inrättades den 19 juni 2003 av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Fakta och information om högskolan

Fakta och information om högskolan 2014-04-01 Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial Varför läsa på högskola? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre

Läs mer

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning 1 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-07-04 Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning Sammanfattning Dagen studenter bor till större delen i lägenheter

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Helena Persson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29)

Läs mer

Rekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson

Rekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson Rekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson Högskolans expansion de senaste 50 åren Den högre utbildningens omfattning har ökat: från ca 40 000 studenter, fördelade på fyra universitet

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Fastställande

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-482/2007 Sida 1 (6) SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Special Education Programme, 90 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat den 20 augusti

Läs mer

Arbetsplatsförlagda studier

Arbetsplatsförlagda studier Statistiska institutionen Uppsala universitet Arbetsplatsförlagda studier Praktik inom Masterprogrammet i statistik 1. Information till praktikant och handledare 2. Kursplan. Arbetsplatsförlagda studier.

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS Dnr: 1002/2004-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng Total Quality Maintenance Programme, 180/240

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet Inriktning teknik, 160/180 poäng

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet Inriktning teknik, 160/180 poäng UTBILDNINGSPLAN Civilekonomprogrammet Inriktning teknik, 160/180 poäng Dnr: 186/333-01. Fastställd av högskolestyrelsen maj 1996 Reviderad av institutionsstyrelsen E 2001-01-19 Reviderad av institutionsstyrelsen

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

LÄRARSTUDERANDE OCH IT

LÄRARSTUDERANDE OCH IT LÄRARSTUDERANDE OCH IT Enkät med svar Rapport 1a 1 OBS denna redovisning är en punktskattning i procent inom 95%-iga konfidensintervall utan variation samt antal uppgift saknas. Totalsiffror hämtade från

Läs mer

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 2005:10 R ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverket 2005 Högskoleverket

Läs mer

Hur väl fungerar de första utbildningsåren för Sveriges framtida läkare? - en analys av prekliniska studier vid Sveriges läkarutbildningar.

Hur väl fungerar de första utbildningsåren för Sveriges framtida läkare? - en analys av prekliniska studier vid Sveriges läkarutbildningar. Hösten 2014 Hur väl fungerar de första utbildningsåren för Sveriges framtida läkare? - en analys av prekliniska studier vid Sveriges läkarutbildningar. Text: Tora Borén tora.boren@slf.se Milla Järvelin

Läs mer

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Utbildningsplan. Miljövetarprogrammet XGMVE. Miljövetarprogrammet. Environmental Science Programme

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Utbildningsplan. Miljövetarprogrammet XGMVE. Miljövetarprogrammet. Environmental Science Programme Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Utbildningsplan Miljövetarprogrammet Programkod: Programmets benämning: XGMVE Miljövetarprogrammet Environmental Science Programme Högskolepoäng/ECTS: Beslut

Läs mer

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sid 1 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Nationella och lokala styrdokument...

Läs mer

Sveriges bästa skolkommun 2014

Sveriges bästa skolkommun 2014 2014-08-29 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2014 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun

Läs mer

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13.

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13. UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET RÄTTSVETENSKAP MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG The programme of Legal Science with focus on internationalisation, 120/160 points Fastställande av utbildningsplan

Läs mer

Anmälan mot Lunds universitet angående ett examensarbete på en civilingenjörsutbildning

Anmälan mot Lunds universitet angående ett examensarbete på en civilingenjörsutbildning Lunds universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Juridiska avdelningen Anna Sandström BESLUT 2010-11-29

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG MÅL - självständigt och kritiskt med teori och metod identifiera och analysera centrala problem inom det statsvetenskapliga kunskapsområdet;

Läs mer

Ansökan och ärendets hantering. som andraspråk, engelska, franska, italienska, spanska, tyska samt musik (reg.nr. Lunds universitet Rektor

Ansökan och ärendets hantering. som andraspråk, engelska, franska, italienska, spanska, tyska samt musik (reg.nr. Lunds universitet Rektor Lunds universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Viveka Persson +46 8 5630 86 58 viveka.persson@hsv.se

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Sökande till högre utbildning ht 2014: fokus på lärar- och förskollärarutbildningar

Sökande till högre utbildning ht 2014: fokus på lärar- och förskollärarutbildningar Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se Datum 2014-04-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2014 Postadress Box 45093 104

Läs mer

Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008

Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008 Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008 Varför läsa på högskolan? En utvecklande tid med nya vänner Man lär sig att lära Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre lön? Arbetslöshet

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux)

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) STATISTIK & ANALYS Torbjörn Lindqvist 2004-02-16 Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) Nära hälften av de nya studenterna vid universitet

Läs mer

Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp

Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp International Master's Programme in Ecotechnology and Sustainable Development, 120 higher education credits

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Specialpedagogprogrammet

Specialpedagogprogrammet Specialpedagogprogrammet Special Education Programme Omfattning: 90 högskolepoäng Programkod: LYSPE Nivå: Avancerad Fastställande: Fastställd av Fakultetsnämnden för lärarutbildning 2008-09-18, reviderad

Läs mer

Högskola/universitet

Högskola/universitet Högskola/universitet Vem kan läsa på högskolan? Måste jag vara smart? Måste jag ha gott om pengar? Måste jag börja läsa direkt efter gymnasiet? Hur fungerar det om jag har ett funktionshinder? februari

Läs mer

Högskolebakgrund hos antagna till Ky- och Yh-utbildningar

Högskolebakgrund hos antagna till Ky- och Yh-utbildningar Analyser av utbildningar och studeranden med fokus på: Högskolebakgrund hos antagna till Ky- och Yh-utbildningar yhmyndigheten.se 1 (10) Datum: 2011-08-21 Diarienr: YH 2011/759 Analyser av utbildningar

Läs mer

Utbildningsplan för biomedicinska analytikerprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng)

Utbildningsplan för biomedicinska analytikerprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng) Utbildningsplan för biomedicinska analytikerprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng) Study Programme in Biomedical Laboratory Science 120 credits (180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

Civilekonomprogrammet med internationell inriktning

Civilekonomprogrammet med internationell inriktning Sid 1 (6) Civilekonomprogrammet med internationell inriktning International Business Program Omfattning: 240 högskolepoäng Examen: Efter genomgånget utbildningsprogram kan studenten efter ansökan erhålla

Läs mer

STUDIEBAROMETER 2014. Umeå universitet

STUDIEBAROMETER 2014. Umeå universitet STUDIEBAROMETER 2014 Umeå universitet Studiebarometern 2014 Umeå universitet Innehållsförteckning Innehållsförteckning... - 1 - Förord... - 3 - Sammanfattning... - 4 - Inledning... - 5 - Bakgrundsdata...

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Dnr: 5.2-898/06. HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen. Utbildning:

UTBILDNINGSPLAN. Dnr: 5.2-898/06. HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen. Utbildning: Dnr: 5.2-898/06 UTBILDNINGSPLAN HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen Utbildning: Program: Utbildningsnivå: Receptarieexamen samt filosofie kandidatexamen med huvudområdet farmaci, 180 hp.

Läs mer

Robotik och intelligenta system internationellt magisterprogram, 80 poäng (120 ECTS)

Robotik och intelligenta system internationellt magisterprogram, 80 poäng (120 ECTS) Utbildningsplan Dnr CF 52-548/2005 Sida 1 (5) Robotik och intelligenta system internationellt magisterprogram, 80 poäng (120 ECTS) Robotics and Intelligent Systems International Master Programme, 80 points

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR LÄRARUTBILDNING POÄNG

UTBILDNINGSPLAN FÖR LÄRARUTBILDNING POÄNG UTBILDNINGSPLAN FÖR LÄRARUTBILDNING 140-220 POÄNG För studenter antagna från och med hösten 2004. ALLMÄNT Den helt reviderade utbildningsplanen är fastställd den 2004-12-08 av Särskilda nämnden för lärarutbildning.

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Lina Collin Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet och

Läs mer

RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET MED INTERNATIONELL INRIKTNING, 120/160 POÄNG Legal Science Programme with International Approach, 120/160 points

RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET MED INTERNATIONELL INRIKTNING, 120/160 POÄNG Legal Science Programme with International Approach, 120/160 points INSTITUTIONEN FÖR BETEENDE-, SOCIAL- OCH RÄTTSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET MED INTERNATIONELL INRIKTNING, 120/160 POÄNG Legal Science Programme with International Approach, 120/160

Läs mer

Fakulteten för skogsvetenskap

Fakulteten för skogsvetenskap Fakulteten för skogsvetenskap UTVÄRDERING AV SKOGLIG MAGISTERUTBILDNING Du är nu färdig med din utbildning och fakulteten vill gärna få ta del av dina samlade intryck från studietiden. Därför ber vi dig

Läs mer

Naturvetenskap GR (A), Naturvetenskap och teknik för F-3 lärare, 30 hp

Naturvetenskap GR (A), Naturvetenskap och teknik för F-3 lärare, 30 hp 1 (5) Kursplan för: Naturvetenskap GR (A), Naturvetenskap och teknik för F-3 lärare, 30 hp Natural Science BA (A), Natural Science and Technical Knowledge for Teachers at School Year F-3, 30 Credits Allmänna

Läs mer

Utbildningsplan för tekniskt/naturvetenskapligt basår, 40 veckor, 2015/2016

Utbildningsplan för tekniskt/naturvetenskapligt basår, 40 veckor, 2015/2016 Utbildningsplan för tekniskt/naturvetenskapligt basår, 40 veckor, 2015/2016 Utbildningsplanen är fastställd av naturvetenskapliga utbildningsnämnden 2015-01-29 att gälla från 2015-07-01. Tekniskt/naturvetenskapligt

Läs mer

ENGK01: Engelska kandidatkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGK01: Engelska kandidatkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGK01: Engelska kandidatkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Engelsk litteraturvetenskap, 6 högskolepoäng eller Engelsk språkvetenskap, 6

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting: Öppna jämförelser Grundskola 2014. Betygsresultat läsåret 2012/13

Sveriges Kommuner och Landsting: Öppna jämförelser Grundskola 2014. Betygsresultat läsåret 2012/13 Sveriges Kommuner och Landsting: Öppna jämförelser Grundskola 2014 Betygsresultat läsåret 2012/13 Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2014 1 PM Utredare Gunnar Högberg 2014-04-22 08-590 978 22 Dnr:

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Utbildningsplan för teknisk/naturvetenskaplig bastermin, 20 veckor, 2016

Utbildningsplan för teknisk/naturvetenskaplig bastermin, 20 veckor, 2016 Utbildningsplan för teknisk/naturvetenskaplig bastermin, 20 veckor, 2016 Utbildningsplanen är fastställd av naturvetenskapliga utbildningsnämnden 2015-01-29 att gälla från 2015-07-01. Teknisk/naturvetenskaplig

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

Kursutvärdering av Introduktionskursen, 7 poäng, ht 2006

Kursutvärdering av Introduktionskursen, 7 poäng, ht 2006 Kursutvärdering av Introduktionskursen, 7 poäng, ht 2006 Nedan följer en sammanställning av kursutvärderingen av Introduktionskursen på 7 poäng som ingår i receptarieutbildningen på 120 poäng vid Umeå

Läs mer

Praktikantens namn: Praktikantens personnummer: Praktiktid; från: till: Praktikorganisationen Namn på organisationen: Adress

Praktikantens namn: Praktikantens personnummer: Praktiktid; från: till: Praktikorganisationen Namn på organisationen: Adress A V T A L F Ö R P R A K T I K för studerande vid Institutionen för moderna språk, Uppsala universitet. Praktiken omfattar 20 veckor vilket motsvarar 30 hp. Praktiken skall genomföras enligt beskrivningen

Läs mer

Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012

Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012 Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012 Resultatutvecklingen i landets kommuner Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sedan 2009 rankat kommunerna utifrån ett sammanvägt resultat. Det sammanvägda resultatet

Läs mer

Allt färre lärare med ped. utbildning

Allt färre lärare med ped. utbildning Fokus på arbetsmarknad och utbildning Allt färre lärare med ped. utbildning Allt färre lärare med pedagogisk utbildning Anders Karlsson 12 Grund- och gymnasieskolan visar likartade tendenser när det gäller

Läs mer

Elever som inte nådde gymnasiebehörighet vårterminen 2013

Elever som inte nådde gymnasiebehörighet vårterminen 2013 PM Tyresö kommun 2013-10-11 Barn- och utbildningsförvaltningen 1 (7) Marika Lyman Utredare 08-5782 91 53 marika.lyman@tyreso.se Elever som inte nådde gymnasiebehörighet vårterminen 2013 Elever Enligt de

Läs mer

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr:

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr: Skattningsschema för LFB367 Naturkunskap för lärare i gymnasieskolan 90 hp (1 90) inom Lärarlyftet termin 1 (HT 15) Skattningen föregås av en innehållsdiskussion vid ett fysiskt möte angående de aktuella

Läs mer

Ansökan om tillstånd för Karolinska Institutet att även fortsättningsvis använda alternativt urval till läkarprogrammet

Ansökan om tillstånd för Karolinska Institutet att även fortsättningsvis använda alternativt urval till läkarprogrammet Karolinska Institutet 171 77 Stockholm Utredningsavdelningen Nils Olsson 2007-12-11 Ansökan om tillstånd för Karolinska Institutet att även fortsättningsvis använda alternativt urval till läkarprogrammet

Läs mer

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Oscar Levant, 1906 1972 Foto: Ina Agency Press AB / BE&W Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning 278 Det

Läs mer

Kvalitetsutvärdering av statsvetenskap, freds- och konfliktstudier, utvecklingsstudier och närliggande huvudområden

Kvalitetsutvärdering av statsvetenskap, freds- och konfliktstudier, utvecklingsstudier och närliggande huvudområden Rektorer vid berörda lärosäten Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Henrik Holmquist 08-563 086 05 henrik.holmquist@hsv.se

Läs mer

Hur trivs de manliga och kvinnliga studenterna på sin datautbildning vid Linköpings Universitet?

Hur trivs de manliga och kvinnliga studenterna på sin datautbildning vid Linköpings Universitet? NoT-rapport Hur trivs de manliga och kvinnliga studenterna på sin datautbildning vid Linköpings Universitet? En enkätundersökning genomförd vårterminen 1998 Lena Strömbäck Anneli Hagdahl Simin Nadjm-Tehrani

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 UF 21 SM 1401 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2013 I korta drag Minskning av antalet doktorandnybörjare År 2013

Läs mer

Utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik vid Uppsala universitet, 180 hp, 2014/2015

Utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik vid Uppsala universitet, 180 hp, 2014/2015 P P PM FP UPPSALA UNIVERSITET Utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik vid Uppsala universitet, 180 hp, 2014/2015 Utbildningsplanen är fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer