Förmiddagens program

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förmiddagens program"

Transkript

1 Förmiddagens program Lgr11 och kursplanerna i samhällsorienterande ämnen syfte och centralt innehåll Planering stadier och årkurser Genomförande ämnesvis och ämnesövergripande Bedömning summativ och formativ

2 Lgr11 kursplaner i samhällsorienterande ämnen Syfte och centralt innehåll Per Eliasson, Malmö högskola (inte Skolverket)

3 Texten i presentationen kommer att läggas ut som pdf-fil!

4 SOU 2007:28. Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan Dagens målsystem har haft många problem sedan starten. Ett av dem är att systemet inte har förståtts av dem som skall arbeta med det, dvs. lärare och skolledare. Sambanden mellan målen i läroplanen och i kursplanerna är ofta oklara och så utformade att de ofta flyter ihop och därför blir svåra att arbeta med.

5 SOU 2007:28. Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan De kursplaner som fastställdes år 1994 bedöms som relativt sett mer konkreta än de nuvarande. Motiven till utvecklingen mot allt mer abstrakta kursplaner har utredningen inte funnit i någon dokumentation. Det finns inget i regeringens direktiv till Skolverket som stödjer denna utveckling.

6 SOU 2007:28. Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan Ett sådant stödmaterial har inte tagits fram. Framför allt saknas kommentarer till kursplanerna. Detta har inneburit att kursplanerna inte förklarats eller motiverats och att statens intentioner med kursplanerna inte kommit lärarna till del.

7 SOU 2007:28. Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan De nationella kursplanernas otydlighet och bristande styrning av ämnesinnehåll har enligt min bedömning lett till att skolan styrs mer av läroböcker och konsultprodukter än av kursplaner.

8 SOU 2007:28. Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan Min samlade bedömning kan drastiskt uttryckt sammanfattas så här: mål som rör normer och värden i Lpo 94 har fått genomslag i grundskolans undervisning, men det är kunskapsmålen från Lgr 80:s kursplaner eller tidigare läroplaner som i hög grad har påverkat kunskapsinnehållet i undervisningen.

9 Lgr 11 Samlad läroplan kursplaner del av läroplanen Endast en typ av mål ska kunna uppnås Konkreta kursplaner ämnesspecifika Kommentarmaterial till kursplaner motiveringar Ny betygsskala - kunskapskrav

10 Skollagen - Värdegrund och uppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Skollagen 4

11 Mål och perspektiv Samhällsmedlem Studieförberedelse Personlig utveckling Lgr 11Kap. 1 Lgr 11 Kap. 2 Historiskt Miljö Internationellt Etiskt Ämnesspecifika bidrag

12 Lgr11 Övergripande mål och riktlinjer Inga strävansmål och uppnåendemål...de normer och värden samt de kunskaper som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. Målen anger inriktningen på skolans arbete.

13 Lgr11 Övergripande mål och riktlinjer Nytt mål: kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia Lgr 11 s. 14

14 Nya formuleringar har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia har fått kunskaper om och insikt i det (vårt) svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken

15 Rektorns ansvar - samma mål undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger

16 Kursplanens uppbyggnad ämnets specifika bidrag Syftet med undervisningen i ämnet Mål Centralt innehåll Kunskapskrav

17 Mål i geografi analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen, utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen, göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

18 Geografi - kärnområden Livsmiljöer en geografisk referensram..naturens egna processer och människors verksamheter....samspel människa, samhälle och natur Geografins metoder, begrepp och arbetssätt geografiska analyser.. Hållbarhetsfrågor intressekonflikter, naturresurser, befolkning, energi värdera lösningar..

19 Livsmiljöer en geografisk referensram Rumsligt medvetande allmänbildning Jordytan klimat naturresurser Befolkning produktion, konsumtion och transporter Samspel människa och natur över tid

20 Geografins metoder, begrepp och arbetssätt Geografiska begrepp plats, rum, spridning, utbredning, gräns Namngeografi Kartor och kartkunskap Fältstudier insamling av information i närområdet Geografisk information på Internet

21 Hållbarhetsfrågor intressekonflikter, naturresurser, befolkning, energi Intressekonflikter - naturresurser Alla dimensioner av hållbar utveckling ekologisk, ekonomisk och social Energifrågor ett rum-tid-perspektiv

22 Mål i historia använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, personer, kulturmöten och utvecklingslinjer, kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap, reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, samt använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

23 Historia - kärnområden Använda historisk referensram kunskap om historia Källor kunskap om hur historia skapas Historiebruk - kunskap om hur historia används

24 Använda historisk referensram kunskap om historia Kronologisk historia stenålder till eurokris Utbytet mellan områden och kulturer Den lilla och den stora historien Fyra utvecklingslinjer migration, kulturmöten, makt/politik och levnadsvillkor För utvecklingen fram till nutid

25 Källor kunskap om hur historia skapas Berättelser minnen berättade av människor som lever nu Tolka och bearbeta källor Exempel på källor kopplade till levnadsvillkor Historiska berättelser ögonvittnesskildringar

26 Historiebruk - kunskap om hur historia används Hur historia används i vardagen namn, traditioner, språkliga uttryck, gränser Historiska händelser och personer då och nu. Historia som identitetsskapare och politiskt

27 Jimmie Åkesson 10 juli i Almedalen Man förstår inte att Folkhemmet inte kan skapas utan en stark gemensam identitet som håller ihop samhället och som gör att vi som lever tillsammans också identifierar oss med varandra. Så skapades Folkhemmet. Inte genom klasskamp och hat, utan genom en idé om det enade, goda hemmet för alla medborgare. Vi förstår det här, och det är det som gör oss till ett Folkhemsparti. Sverigedemokraterna är den logiska arvtagaren till idén om Folkhemmet.

28 Kunskapskrav sammanhang och samband Samband mellan tidsskikten Tidsskikt 1 Tidsskikt 2? Tidsskikt Sammanhang inom respektive dåtid tidsskikt nutid framtid

29 Historiska begrepp hur historia ordnas, skapas och används Innehållsbegrepp industrialisering, nationalism Tidsbegrepp olika syn på deras betydelser Tankebegrepp likheter-skillnader, orsak konsekvens, förklaring, kontinuitet-förändring Progression bärs av begreppen

30 Mål i religionskunskap analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället, reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet, resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

31 Religionskunskap - kärnområden Mångfald - religioner i praktiken olika tolkningar och bruk söka information om religioner och andra livsåskådningar.. Religion och samhälle påverkar och påverkas av Identitet och livsfrågor livsfrågor och egen och andras identitet Etik moraliska frågeställningar och värderingar

32 Mångfald - religioner i praktiken Livsåskådningar icke-religiösa Religioner inte monoliter olika riktningar Den levda religionen inte stereotyper Religion kan vara något annat än en individuell tro

33 Religion och samhälle Religioner spelar roll i samhället Dilemman om religionsfrihet och yttrandefrihet Religion som konfliktorsak Religion och socialt arbete

34 Identitet och livsfrågor Stort intresse för existentiella frågor hos ungdomar - enligt NU-03 sällan behandlat Livsfrågor vanliga i populäkultur Livsåskådning tydliggörs i synen på livsfrågor Livsåskådning en del av identiteten Förståelse istället för begreppet tolerans

35 Etik Etiska begrepp jämlikhet, solidaritet, frihet och ansvar Etiska modeller konsekvens- och pliktetik, dygdetik Vardagsmoral koppla till elevens livsvärld Människosyn i olika religioner

36 Mål i samhällskunskap reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv, analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv, söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

37 Samhällskunskap - kärnområden Samhällsfrågor samhällsstrukturer analysera och kritiskt granska ( ) samhällsfrågor ståndpunkter i ( ) aktuella samhällsfrågor analysera samhällsstrukturer.. Information, begrepp och modeller samhällsvetenskapliga begrepp och modeller söka information om samhället.. Demokratiska värden, principer och arbetssätt mänskliga rättigheter samt demokratiska värden

38 Samhällskunskap centralt innehåll 4-9 Individer och gemenskaper Information och kommunikation Rättigheter och rättsskipning Samhällsresurser och fördelning Beslutsfattande och politiska idéer Samhällsfrågor nyckelbegreppet

39 Samhällsstruktur - samhällsfråga

40 Samhällsstruktur - samhällsfråga Politiska strukturer Mediala strukturer Sociala strukturer Samhällsfråga Sara Moen en av 187 personer som stämmer staten vid Europadomstolen Ekonomiska strukturer

41 Samhällsorienterande ämnen gemensamma drag Geografi, religionskunskap, samhällskunskap gemensam disposition åk 4-6 och åk 7-9 Historia kronologisk disposition åk 1-3, 4-6, 7-9 Alla samhällsorienterande ämnen har mål och centralt innehåll om ämnets begrepp och ämnets metoder - minst tydligt i samhällskunskap Alla samhällsorienterande ämnen har en progression - synlig i begrepp och centralt innehåll

42 Vad vi vet? Geografi Historia Religion Samhällskunskap - analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen, - använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, - analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, (begrepp) -utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen - reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, - analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv, Hur vi vet det? - göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, - kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap, (begrepp) - resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller. - söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet. - analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, - söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet Hur vi använder det vi vet? - värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling. - reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv (begrepp) - analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället, - reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet, - uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv, - reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

43 Lgr11 kursplaner i samhällsorienterande ämnen Planering, genomförande, bedömning Per Eliasson, Malmö högskola

44 Samhällsorienterande ämnen - timmar Geografi 221 Historia 221 Religionskunskap 221 Samhällskunskap 221 Totalt ca 885

45 Planering

46 SO åk 1-3 SO 1-3 har inte eget syfte och mål utan bygger på syftestexterna och målen i de fyra ämnena

47 Uppbyggnad av SO 1-3 Tre kunskapsområden och en verktygslåda Att leva tillsammans elevernas egna erfarenheter, tankar och de nära relationerna liksom det som ligger nära i tid och rum. Att leva i närområdet företeelser och händelser i elevens närområde - hemort och kommun. Att leva i världen det stora och det globala och mer abstrakta. Att undersöka verkligheten metoder och begrepp

48 Det centrala innehållet SO åk 1-3 Utgår från de fyra samhällsorienterande ämnena Från det elevnära, det lilla och lokala, till det stora och globala Från det konkreta till det mer abstrakta Men! - Det elevnära behöver inte bara vara det konkreta och det nära i tid och rum. Strukturen är ett stöd och inte bindande

49 Religionskunskap i det centrala innehållet 1-3 Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden. Religioner och platser för religionsutövning i närområdet. Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid. Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.

50 Utmaningar SO åk 1-3 Stoffträngsel Långt mellan det centrala innehållet och målen Viktigt för lärarna att se hela progressionen. Vad är mitt bidrag till elevernas progression 1-9? Nödvändigt planera för hela åk 1-3 Kunskap om vad som krävs för åk 4-6

51 Återkommande varje årskurs Centralt innehåll Livsfrågor med betydelse för eleven, t.ex. gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna. Exempel på arbetssätt/teman Dilemman Du och jag Judendom, kristendom och islam Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden. Religioner och platser för religionsutövning i närområdet. Hur möten t.ex. klassråd organiseras och genomförs. Aktuella samhällsfrågor i olika medier. Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information. Judendom, kristendom och islam Judendom, kristendom och islam Klassråd Nyheter och media Nyheter och media

52 SO-ämnen årskurs 1 Centralt innehåll Exempel på arbetssätt/teman Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt. Trafik och miljö Miljöfrågor utifrån elevens vardag, t.ex. frågor om trafik, energi och matvaror. Trafik och miljö Normer och regler i elevens livsmiljö, t.ex. i skolan och i sportsammanhang. Trafik och miljö

53 SO-ämnen årskurs 2 Centralt innehåll Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, t.ex. skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu. Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser. Grundläggande mänskliga rättigheter så som alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen). Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över t.ex. närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, t.ex. plats, läge och gräns. Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder. Centrala samhällsfunktioner, t. ex. sjukvård, räddningstjänst och skola. Yrken och verksamheter i närområdet. Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta. Exempel på arbetssätt/teman Barn idag, förr och i andra länder Barn idag, förr och i andra länder Barn idag, förr och i andra länder Närmiljö och karta Närmiljö och karta Närmiljö och karta Närmiljö och karta Närmiljö och karta

54 SO-ämnen årskurs 3 Centralt innehåll Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid. Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk. Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder. Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck. Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid. Jordgloben. Kontinenternas och världshaven läge på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, t.ex. mark, vatten och klimat. Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över t.ex. närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, t.ex. plats, läge och gräns. Exempel på arbetssätt/teman Forntiden Forntiden Forntiden Forntiden Forntiden Vatten, land och karta Vatten, land och karta Vatten, land och karta

55 Samhällsorienterande ämnen åk SO - ämnet delas upp i fyra ämnen Kan läsas tillsammans men med olika kunskapskrav Nödvändigt planera för hela åk 4-6 Kunskap om vad som krävs i åk 7-9

56 Samhällsorienterande ämnen åk 7-9 Varje ämne läses separat inga blockbetyg Terminsbetyg varje termin Nödvändigt planera för hela åk 7-9 Kunskap om vad som krävs i åk 1-6

57 Hur historia används och historiska begrepp 1. Exempel på hur och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser. 2. Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag. 3. Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter. 4. Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar. 5. Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang. 6. Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.

58 Åk 7 30 lektioner Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700 Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid. Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män. Metod 1,2,4,5, Ca tid 11 lektioner Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika. Triangelhandel, England- Asien, Afrika. Metod 1,5 Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder. Metod 1,2,5 Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier. Franska o amerikanska revolutionerna Metod 3,5 Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri. Ca tid 19 lektioner

59 Åk 8-21 lektioner Imperialism och världskrig, cirka Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism. 6 lektioner Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta. Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet. Framväxten av det svenska välfärdssamhället. Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige. 15 lektioner

60 Åk 9-30 lektioner Imperialism och världskrig, cirka Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen. De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag. 20 lektioner Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya maktförhållanden i världen. 6 lektioner FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU). 1-2 lektioner Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa. 3 lektioner Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor. Summa 80 lektioner

61 Planering samhällsorienterande ämnen åk 1-9 Medvetenhet om progression inom ämnena Nödvändigt planera för hela stadiet, helst en hel skola Kunskap om vad som krävs i andra stadier, både före och efter och för åk 7-9 helst även gymnasiet Begreppsbildning centralt i alla samhällsorienterande ämnen språkförståelsen viktig

62 Genomförande

63 Ämnesövergripande undervisning Rektorns ansvar: undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet

64 Ämnesövergripande undervisning Exempelvis 7-9 Intressekonflikter om naturresurser (ge) Aktuella konflikter och historiska perspektiv (hi) Religionernas roll i aktuella skeenden och konflikter (re) Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter (sh)

65 Ämnesövergripande undervisning Lgr 11 Kap. 2 Mål: kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia

66 Årskurs Geografi Historia Religion Samhällskunskap Åk 1-3 SO Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser. Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser. Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser. Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser. Åk 4-6 Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna. Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem. Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet. Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. De nationella minoriteternas rättigheter. Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket. Åk 7-9 Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta. Industrialiseringen i Europa och Sverige. ( ). Migration inom och mellan länder. Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor. Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar. Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt. Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället.

67 Migration årskurs 1-3 Tidslinje mitt liv Tidslinjer min mammas och pappas liv, mormors och morfars, farmors och farfars etc. Karta Varifrån kom jag, varifrån kom de? Bergsjön, Borås, Bergen eller Bagdad? Intervju - Varför flytta? Vad hände då? Hur kändes det? Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser.

68 Migration årskurs 4-6 (hi, sh) Tidslinje Människor har alltid flyttat varför? Vad händer när människor från olika kulturer och religioner möts? Tidslinje Östersjöriket Sverige och Finland Samhällsfråga Sverigefinnar och finländare i Sverige 2011 Norden kulturmöten, Östersjöriket, nationella minoriteter

69 Migration årskurs 4-6 (ge, re) Var bor det många och var bor det få människor? Hur har det blivit så? Vad händer när människor från olika kulturer och religioner möts? Fördelning av befolkning, livsåskådning, religion och identitet

70 Migration årskurs 7-9 (ge, hi) Var placerades de nya industrierna? Varifrån kom de nya industriarbetarna? Varifrån kom råvarorna? Vilka producerade dem? I Sverige? I andra länder? Befolkningsfördelning, industrialisering, migration inom och mellan länder

71 En släkt under 1900-talet Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor. Folkrörelser arbetarrörelse, nykterhetsrörelse, frikyrkorörelse, idrottsrörelse Krig och neutralitet ransonering, flyktingar Arbetsförhållanden kvinnors inträde på arbetsmarknaden Migration flyttning från småstad till storstad Välfärdssamhället semester, bil, sommarstuga, resor

72 Bedömning

73 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen Centralt innehåll Kunskapskrav

74 En ny betygsskala - inte ett nytt betygssystem

75 Betyg grundskola åk 9 och gymnasium Historia A 100% 90% % 70% 60% 50% MVG VG G 40% ej/ig 30% 40 20% 31 10% 0% 7 4 grundskola -08 gymnasium A -07

76 Lpf 94 - de fyra f:n Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet

77 Betygspraxis betyg på vad eleven gör Fakta redogör, beskriver G Förståelse förklarar, ger exempel Färdighet tillämpar, jämför VG Förtrogenhet analyserar, värderar, motiverar MVG

78 Kunskapskrav betyg på kvaliteten av vad eleven gör De fyra f:n med i varje betygssteg Kunskapskraven en helhetsbedömning Matriser för att kommunicera formativ bedömning Progression uttryckt som olika kvaliteter/värdeord Adjektiven bestämmer inte verben enkla, välgrundade, välutvecklat, väl underbyggt

79 Bedömning åk 1-3 Förhålla sig till syftet i flera kursplaner Omfattande kunskapskrav vad är vad? Bristande erfarenhet av summativ bedömning MEN - bedömning i svenska sådan erfarenhet - LUS kan vara en sådan erfarenhet - stor erfarenhet av formativ bedömning

80 Lgr 11 kunskapskrav betyg E åk 9 Syfte: Förmågan att reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få.

81 Historiebruk grundskolan åk 9 Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få.

82 Kunskapskrav sammanhang och samband Samband mellan tidsskikten Tidsskikt 1 Tidsskikt 2? Tidsskikt Sammanhang inom respektive dåtid tidsskikt nutid framtid

83 När ska betyg enligt den nya skalan börja sättas? ht 2011 Åk 8 vt 2012 Åk Åk 6,7,8,9 Åk 6,7,8,9 (Åk 3)

84 Terminsbetyg enligt skollagen "När betyg sätts innan ett ämne avslutats, ska betygssättningen bygga på de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens kunskaper ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 9". 10 kap. 20 skollagen Läraren gör en bedömning av vad kunskapskraven kan betyda vid det aktuella betygstillfället, det vill säga kvaliteten på förmågan i relation till det innehåll som har behandlats i undervisningen.

85 Hur? Ställ kunskapskraven i relation till det centrala innehåll som har behandlats i undervisningen. Ett underbyggt eller väl underbyggt resonemang ser då olika ut över årskurserna eftersom eleverna har olika mycket innehåll att underbygga resonemanget med. I historia kan till exempel en utvecklingslinje inte förväntas innehålla mer än det centrala innehåll som har behandlats i undervisningen

86 Nya förutsättningar Tydligare syften de samhällsorienterande ämnenas identitet stärks Tydligare innehåll stoffet görs tydligt Stoffträngsel planering över stadier Nya krav för betygssättning bättre förutsättningar än tidigare Prov i samhällsorienterande ämnen 2013 på försök och 2014 som del av betygssättning

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

3.13 Historia. Centralt innehåll

3.13 Historia. Centralt innehåll 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

HISTORIA 3.13 HISTORIA

HISTORIA 3.13 HISTORIA 3.13 STORIA Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) Lokal pedagogisk planering år 2 Förmågor: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara samband, se olika

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia)

Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia) Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia) Centralt innehåll Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Att leva tillsammans Trafikregler och hur man beter sig

Läs mer

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk

Läs mer

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN Geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK 5 F-KLASS GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP, SAMHÄLLSKUNSKAP ÅK 1 Att leva tillsammans Livet förr och nu Migration

Läs mer

Boken om SO 1-3 bokens innehåll kopplat till LGR11

Boken om SO 1-3 bokens innehåll kopplat till LGR11 Boken om SO 1-3 bokens innehåll kopplat till LGR11 KAPitel 1-7 Förmågor Centralt innehåll Utviket Vad är SO? Du och jag Förr i tiden Att leva tillsammans Analysera (se samband, orsaker, konsekvenser) Skildringar

Läs mer

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen

Läs mer

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte 3.14 LIGIONSKUNSKAP Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför

Läs mer

Lokal studieplan för Samhällsorientering

Lokal studieplan för Samhällsorientering Lokal studieplan för Samhällsorientering Kunskaps område Att leva tillsamma ns Centralt Innehåll Kunskapskrav Moment för åk 1 Moment för åk 2 Moment för åk 3 Skildringar av livet förr och i barnlitteratur,

Läs mer

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte 3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan Samhällsorienterande ämnen 3.12 Geografi Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består

Läs mer

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till

Läs mer

Samhällsorienterande ämnen

Samhällsorienterande ämnen Samhällsorienterande ämnen 3.12 OGRAFI Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir

Läs mer

Att leva tillsammans

Att leva tillsammans Remissversion av kursplan i historia i grundskolan Historia Syfte Det förfl utna påverkar våra liv i dag och våra val inför framtiden. Vår förståelse av det förfl utna är infl ätad i våra föreställningar

Läs mer

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern. SO: Grovplanering åk 4-5 år 1 Hösttermin Historia Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.. Nordens kulturmöten

Läs mer

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT) Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT) Grundskola 1 3 LGR11 SO För att det ska fungera bra att leva tillsammans behöver vi försöka förstå varandra. Vi funderar tillsammans och lär

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3

Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar

Läs mer

En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå

En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) år 3 En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Förmågor som ska tränas: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser,

Läs mer

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia Centralt innehåll Tid Delområde Undervisning/Arbetssätt Undervisning övergripande Jordens klimat- och v. 12-16 Livsmiljöer vegetationszoner Genomgångar

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, Historia åk 8 vt-13 Beskriv arbetsområdet för eleven här. Ingressen kan rama in arbetsområdet och/eller väcka elevens nyfikenhet. Revolutionernas tid Fram till sportlovet, och eventuellt lite längre, kommer

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

Tidsplanering inklusive centralt innehåll för SO-ämnena - språkintroduktion på Opalen lå 16-17

Tidsplanering inklusive centralt innehåll för SO-ämnena - språkintroduktion på Opalen lå 16-17 Tidsplanering inklusive centralt innehåll för SO-ämnena - språkintroduktion på Opalen lå 16-17 1) Religion 7 v a) Världsreligionerna 4 v (v. 36-40) b) Etik, identitet och livsfrågor samt religion och samhälle

Läs mer

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3 Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3 Pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. Skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt

Läs mer

Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: 128-135, 137-141 + A3 -dilemma)

Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: 128-135, 137-141 + A3 -dilemma) Kunskapskrav: Mänskliga rättigheter - humanism & etik Pilar med fet text är grunden som alla ska kunna och övriga pilar för att kunna nå högre nivåer. Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Samhällskunskap Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Geografi, 150 verksamhetspoäng Ämnet behandlar människans livsvillkor, naturmiljö och samhälle samt miljöförändringar i olika delar av världen över tid. Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga

Läs mer

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 Innehåll En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9

Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9 VARDAGSAKTIVITETER Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig

Läs mer

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at

Läs mer

Ny läroplan 2011. Föräldrainformation

Ny läroplan 2011. Föräldrainformation Ny läroplan 2011 Föräldrainformation Anna Karlefjärd 2013 Skolans uppdrag Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Matris - Identitet & livsstil

Matris - Identitet & livsstil Matris - Identitet & livsstil Historia Använda en historisk referensram: tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och slinjer (samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och

Läs mer

UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi

UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi OM SERIEN Filmserien Upptäck Norden är en filmserie som handlar om just Norden och dess länder. t med filmerna är att ge en faktagrund för att kunna resonera kring

Läs mer

Estetiska perspektiv i Lgr 11

Estetiska perspektiv i Lgr 11 Estetiska perspektiv i Lgr 11 Texter ur samtliga kursplaner utom de estetiska ämnena som självklart omfattar estetiska perspektiv Lgr 11 består av tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande

Läs mer

Att leva tillsammans

Att leva tillsammans Geografi Syfte Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför vårt gemensamma ansvar att förvalta jorden så att hållbar utveckling blir möjlig. Samspel mellan människan

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen (Geografi, religion och samhällskunskap) 2011-09-02 Förankring i övergripande mål i kursplanens syfte Från läroplanens andra del: Del 2.1 - kan leva

Läs mer

Kursplanen i ämnet religionskunskap

Kursplanen i ämnet religionskunskap DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet religionskunskap Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Arbetsområden för Freja och Frigg

Arbetsområden för Freja och Frigg Arbetsområden för Freja och Frigg Arbetsområde: Trafik Kunskapskrav Eleven identifierar riskfyllda platser i närområdets trafikmiljö och ger exempel på hur man kan minska riskerna genom ett säkert beteende

Läs mer

Norden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700

Norden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700 Historia åk 4-6 - Centralt innehåll Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte Den svenska statens framväxt och organisation Det svenska Östersjöriket Orsaker, konsekvenser och migration

Läs mer

Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4

Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4 Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4 Geografi Samhällskunskap Fysik De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Läs mer

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.

Läs mer

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker. FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL Geografi Årskurs 8 Analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen Göra geografiska analyser om omvärlden

Läs mer

OS i Skolan - SO ÄMNEN (Geografi, Historia, Religion, Samhällskunskap)

OS i Skolan - SO ÄMNEN (Geografi, Historia, Religion, Samhällskunskap) Intresset för de olympiska spelen är både stort och globalt och samlar deltagare från alla kontinenter. Vilka länder får vara med på ett OS? Är hela världen representerad? KURSPLANEMÅL Undervisningen ger

Läs mer

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Geografi Kurskod: GRNGEO2 Verksamhetspoäng: 150 Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar

Läs mer

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi OM SERIEN Filmserien Upptäck Norden är en filmserie som handlar om just Norden och dess länder. t med filmerna är att ge en faktagrund för att kunna resonera kring

Läs mer

2. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna

2. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 2. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ SOM MOTSVARAR DEN UTBILDNING SOM GES INOM TRÄNINGSSKOLAN INOM GRUNDSÄRSKOLAN Individ och samhälle Kurskod: SGRIND7 Verksamhetspoäng:

Läs mer

Centralt innehåll. Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Centralt innehåll. Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll Remissversion av kursplan i samhällskunskap i grundskolan Samhällskunskap Syfte Människor har alltid varit beroende av att samarbeta för att skapa och utveckla samhällen. I olika delar av världen står

Läs mer

Gunnar Hyltegren. De nya kursplanerna 2011

Gunnar Hyltegren. De nya kursplanerna 2011 De nya kursplanerna 2011 Strukturen i de nya kursplanerna 2011 (gr) Ämnet XX Kort karaktäristik och betydelse Syfte Vad undervisningen skall åstadkomma Något annorlunda i gymnasiets ämnesplaner Sammanfattning

Läs mer

LPP Vad hände då? Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?

LPP Vad hände då? Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen? LPP Vad hände då? Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? Arbetsblad på Onedrive jan 30 14:41 1 Varför läser vi om vad som hände

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Kursplanen i ämnet geografi

Kursplanen i ämnet geografi DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet geografi Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Från kalvhjärna till mikromat Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs 4-6

Från kalvhjärna till mikromat Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs 4-6 Från kalvhjärna till mikromat Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs 4-6 Hem- och konsumentkunskap Ur syftet: I en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar ska eleverna ges möjlighet

Läs mer

LPP om migration. Varför läser vi om migration. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 28, 2016

LPP om migration. Varför läser vi om migration. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 28, 2016 LPP om migration Varför läser vi om migration Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 Varför läser vi? Eleverna skall ges förutsättningar

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Individer och gemenskaper

Individer och gemenskaper Samhällskunskap åk 4-6 - Centralt innehåll Familjen och olika samlevnadsformer Sexualitet, könsroller och jämställdhet Social skyddsnätt Samerna och övriga minoriteter i Sverige Individer och gemenskaper

Läs mer

Vifolkaskolan, Mantorp. Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9

Vifolkaskolan, Mantorp. Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9 Vifolkaskolan, Mantorp Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9 Allmänt om SO-ämnena: Inom alla SO-ämnen strävar vi efter att variera arbetssätten och redovisningsformerna. Undersökande arbeten,

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Geografi & Historia

UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Geografi & Historia UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Geografi & Historia OM SERIEN Filmserien Upptäck Norden är en filmserie som handlar om just Norden och dess länder. t med filmerna är att ge en faktagrund för att kunna resonera

Läs mer

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation Betyg i gymnasieskolan En översiktlig presentation Skolverkets ambitioner kopplat till vidare studier Kreativitet och entreprenörskap Tvärvetenskap Argumentation Kritiskt tänkande Läsa längre texter på

Läs mer

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument Utvecklingsavdelningen 1 (15) Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument 2 (15) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET... 5 1.

Läs mer

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden: läsa

Läs mer

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande

Läs mer

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ingår 30 hp i vart och ett av ämnena svenska, matematik, engelska.

Läs mer

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1 1 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR SYFTE Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk

Läs mer

Den nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan

Den nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan Den nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan Läroplanens avsnitt om värdegrund och uppdrag Större delen av innehållet i läroplanens (Lgr 11) inledande avsnitt om skolans värdegrund

Läs mer

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll

Läs mer