KOLLEKTMATERIAL JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 25 MARS 2012.

Transkript

1 1

2 KOLLEKTMATERIAL JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 25 MARS Svenska Kyrkans Unga är en demokratisk rörelse av barn och ungdomar i Svenska kyrkan. Vi vill med Kristus i centrum och med dopet som grund verka i hela Guds skapelse och vara en gemenskap i församlingen där vi får växa i tro och ansvar. I Gud är det vi lever, rör oss och är till. (Apostlagärningarna, kapitel 17, vers 28.) INLEDNING Jungfru Marie Bebådelsedag handlar om Maria. Maria var antagligen en tonåring som alla andra för dem som kände henne. I den tid hon levde hade inte en ung flicka så mycket att säga till om i samhället. Hon arbetade hemma, hjälpte familjen, tills det blev dags att gifta sig och starta en egen familj. Marias folk, judarna, hade dessutom inte så mycket att säga till om, eftersom romarnas armé då ockuperade landet. Men Gud hade en plan, och vände sig till just Maria för att få hennes hjälp. När hon tackade ja till att bära, föda och uppfostra Jesus var hon med och påverkade hela världshistorien Hur är det för den som är barn och ungdom idag? Vad är vi med och påverkar i vårt samhälle, i vår kyrka och i våra familjer? Hur kan och vill Gud ta hjälp av oss som är som Maria idag? Tillsammans i en gemenskap klarar vi mer än var och en för sig DEMOKRATI OCH PÅVERKAN Vad är demokrati egentligen? Är det när man går och röstar, eller sitter på ett möte och fattar beslut? Ja, men demokrati är vanlig vardag också, i familjen, skolan, kyrkan och på jobbet. Vem är det som bestämmer vad? Hur mycket får du vara med och bestämma om sån t som är viktigt för dig? När bestämmer ni tillsammans och när är det någons uppgift att bestämma åt alla andra? Vill du bestämma om allting eller är det ibland skönt att slippa? Fyrahörnsövning. (Varje hörn av rummet representerar en åsikt. Var och en väljer det hörn som är närmast ens egen åsikt, eller väljer det fjärde hörnet om man har ett eget förslag.) A. Du har kompisar som ska åka ut i skogen över helgen och tälta och undrar om du vill följa med. När du frågar dina föräldrar tycker de inte att det är en bra idé: du är inte gammal nog för det ansvaret. Vad gör du? 1. Bråkar och skriker och smäller i dörrar och hoppas att de ändrar sig. 2. Blir besviken men tycker att det inte är någon idé att bråka. Det blir ändå som de vill. 3. Ringer upp en kompis som fått lov att följa med och ber hennes mamma ringa din mamma och diskutera saken. B. Det är gymnastik i skolan, ni är uppdelade i killar och tjejer, men du tycker att killarna får göra fler och roligare saker än ni i tjejgruppen. Du frågar er lärare om ni inte kan få testa samma saker, eller t.o.m. ha en del pass ihop? Läraren säger tvärt nej, terminen är redan planerad. Vad gör du? 1. Lämnar gymnastiken i protest och sätter dig och tjurar i korridoren. Orättvist! 2. Ger upp och tänker att man får väl härda ut med redskapsgymnastik en termin till. 3. Pratar med de andra i klassen på rasten och kollar om det är fler som tycker som du. 2

3 C. Du är med i en grupp i kyrkan som alltid brukar åka på tre dagars sportlovsläger som är billigt, bra och kul med pulka, prat, gudstjänst och film. Nu meddelar er ledare att ni tyvärr inte kommer att kunna ha något sådant läger i år; kyrkorådet har skurit ned lägerbudgeten, och det blir för dyrt om alla ska betala allt själva. Vad gör du? 1. Planerar din hämnd: du ska lägga snöbollar i brevlådan hos varenda kyrkorådsmedlem! 2. Tänker att det var tråkigt, och funderar på om du ska ringa nån kompis och se om ni kan hitta på nåt annat. 3. Börjar samla in en namnlista till kyrkorådet bland Svenska Kyrkans Unga, kompisar och föräldrar, om hur viktigt det är med bra aktiviteter för barn och ungdomar som inte har råd att åka bort på sportlovet. D. Du har fått ditt första sommarjobb och ska klippa gräset och fixa utomhus på en golfbana. Jättekul! Men du har fått ett jättekonstigt schema, börjar supertidigt och har tre timmars rast mitt på dan. Vad gör du? 1. Bäst att sätta hårt mot hårt! Du går till arbetsledaren och säger att du vägrar att jobba så här: antingen ska du börja senare eller också får du sluta tidigare. 2. Du fattar inte varför det ska behöva bli så här, men jobb är jobb och det är väl bara att anpassa sig 3. Du kollar med de andra sommarjobbarna hur deras schema ser ut, och sedan tar ni gemensamt ett snack med arbetsledaren och frågar om det inte går att lösa det annorlunda? När det gäller att påverka i vardagen, är du mest en sådan person som: 1. Säger ifrån och vill stå upp för dina rättigheter. 2. Helst ligger lågt, även om du inte är helt nöjd. 3. Försöker hitta lösningar tillsammans med andra när du tycker att det blir fel. Idéstorm. Kan du komma på Ett tillfälle när du verkligen ville vara med och bestämma men inte fick. Ett tillfälle när du var nöjd med att någon annan bestämde. Ett tillfälle när du fick vara med och bestämma, men det kändes inte viktigt. Ett tillfälle när du fick vara med och bestämma och det kändes bra. Vad var skillnaden mellan de här olika situationerna? Prata om i bikupor: Det är inte alltid som vi vill ta chansen att vara med och påverka. Vi kanske inte bryr oss om vad familjen gör i sommar, vilka alternativ det blir på friluftsdagen i skolan, vem som blir statsminister eller vad vi hittar på tillsammans när vi träffas i kyrkan. Vad skulle vi tycka om vi inte FICK ha en åsikt eller vara med och påverka om de här sakerna? Vad är skillnaden mellan att ha en möjlighet att få vara med och påverka hur det blir, fast man kanske inte är så intresserad, och att inte ha någon möjlighet alls, även om man skulle vilja? Barnombudsmannen har frågat barn och unga om vad de tycker om sin möjlighet att påverka sitt liv i skolan. Svaret blev att de oftast bara fick ha åsikter om småsaker, som skolmaten, och att det då blev mycket diskussion men liten skillnad i praktiken. Men de gånger de fick chansen att ge sin åsikt om större saker som lokaler, prov och undervisning blev arbetet roligare och resultaten var sånt som märktes. 3

4 Diskutera: Har du också varit med om att du blir inbjuden att ha en åsikt om sådant som inte är så viktigt, medan ingen frågar dig om sådant som verkligen påverkar ditt liv? Varför blir det så, tror du? Kan du komma på exempel på när barn och ungdomar får vara med och bestämma: a) I familjen? b) I skolan? c) I kyrkan? d) I samhället? FN:s barnkonvention om barnets rättigheter. Sverige har antagit FN:s konvention om barnets rättigheter, och just nu diskuterar man om den ska bli en del av svensk lag. BRIS Barnens rätt i samhället har frågat barn i Sverige vad de vet om sina rättigheter, och nästan hälften av barnen vet inget eller litet om vad barnkonventionen är och vilka rättigheter den innehåller. Det här är ett sätt att ta reda på vad ni vet i er grupp! Barnkonventionen kan du hitta t.ex. på Barnombudsmannens hemsida. Exempel: Alla barn har samma rättigheter, oavsett kön, hudfärg, ursprung, föräldrars ställning, språk, religion eller handikapp. (Artikel 2) Diskutera: Tycker ni att alla barn i Sverige verkar få samma rättigheter? Vid alla åtgärder som rör barn, ska barnets bästa komma i främsta rummet. (Artikel 3) Diskutera: Har ni själva varit med om att ni eller andra barn under 18 år har blivit tillfrågade om hur ni påverkas när en åtgärd har planerats som har effekt på era liv? (t.ex. en skilsmässa, stängandet av en skola, bygget av ett nytt bostadsområde eller väg...) Ett barn som kan bilda sig egna åsikter ska ha rätt att uttrycka dem i alla frågor som rör barnet. (Artikel 12) Diskutera: När fick du senast chansen att uttrycka din åsikt och i vilket sammanhang? Barnet har rätt till yttrandefrihet, att ta emot och sprida information, religionsfrihet, rätt att ha och uttrycka en tro, och föreningsfrihet, rätt att delta i föreningssammankomster. (Artikel 13, 14 och 15) Diskutera: Har du någon gång varit med om att du eller någon du känner blivit hindrad från att hämta information, sprida dina åsikter eller uttrycka din tro och delta i en förening? Barnet har rätt till privatliv och familjeliv (Artikel 16). Diskutera: Har du varit med om att någon försökt läsa din dagbok, gå igenom din mobiltelefon eller läsa din post, sprida osanna rykten om dig eller liknande? Barnet har rätt till skydd mot fysiskt och psykiskt våld, övergrepp, vanvård och utnyttjande. (Artikel 19) Diskutera: Känner du till om barn i Sverige far illa utan att någon försöker göra något åt det? Flyktingbarn har rätt till lämpligt skydd och humanitärt bistånd, att få hjälp att återförenas med sina föräldrar, eller få samma skydd som andra barn som inte har sina föräldrar och familj. (Artikel 22) Diskutera: Vet du något om hur flyktingbarn som kommer till Sverige har det? Barn med fysiska och psykiska handikapp har rätt till ett fullvärdigt liv som främjar barnets självförtroende och aktiva deltagande i samhället. (Artikel 23) Diskutera: Känner du till barn med funktionshinder i Sverige? (Funktionshinder kan vara allt från att ha hörselnedsättningar eller sitta i rullstol till att ha ADHD.) Vet du något om hur barn med olika funktionshinder har det? 4

5 Barnet har rätt till en levnadsstandard som garanterar barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. (Artikel 27) Diskutera: Kan du komma på exempel på om och när barn i Sverige inte får en bra chans att utvecklas? Barnet har rätt till vila, fritid och lek anpassad till barnets ålder och rätt att fritt delta i kulturellt och konstnärligt liv. Diskutera: Vet du om det finns barn som inte har möjlighet att leka eller delta i fritidsaktiviteter, fast de skulle vilja det? LEK När du väljer lekar, tänk på vilka du har i gruppen och om det är något som kan göra någon illa till mods, eller ge orättvisa förutsättningar för någon. Anpassa efter dem ni är! Hajen kommer. Du behöver: dagstidningar. Lägg ut uppslagna dagstidningar här och där på golvet; anpassa antalet efter antalet deltagare. En person är hajen, golvet är havet och tidningarna är öar, medan deltagarna är simmare. Hajen får ta den som simmar genom att röra vid den, men inte om den står på en ö. Flera personer kan stå på samma ö, och då måste man hjälpa varandra för att inte ramla utanför. Uppgiften är för simmarna att försöka ta sig runt mellan öarna medan hajen ska försöka ta dem. Den som blir tagen ställer sig vid väggen. Under övningens gång kan den som leder plocka bort en ö eller vika ihop den så att den blir mindre, tills slutligen bara en simmare är kvar, som blir den nya hajen. Langen går. Du behöver: plasthinkar, bollar, papper eller vatten. Deltagarna delas in i lag som får ligga på rygg på golvet i en ring, med fötterna mot varandra. De får en hink som de ska hålla mellan fötterna och skicka vidare ringen runt. Låt alla få en testomgång, ta sedan tid och se vilket lag som är snabbast. Gör en paus och be lagen diskutera vad de skulle kunna göra för att det ska gå snabbare. Som en överraskning får de tillbaka hinkarna, men nu med något i, t.ex. litet vatten eller fullt med bollar eller hopknycklade papper. Spill inte! De får ingen tid att planera om utan får köra direkt! Samla klädnypor. Du behöver: Klädnypor. Låt alla få två klädnypor var att fästa nånstans i kläderna. Nu blir det allas uppgift att försöka samla in så många klädnypor som möjligt från varandra och sätta i de egna kläderna. (Ange gränser för var man får röra sig så att inte några springer för långt om ni är utomhus t.ex..) Efter en stunds jakt, när några har många och andra har färre, byt förutsättningar: nu gäller det att ha så få klädnypor som möjligt på sig! Den som inte har några alls när leken slutar har vunnit. BIBEL OCH BÖN Läs: Lukasevangeliet kapitel 1, vers om Maria och ängeln. Eller Johannesevangeliet kapitel 6, vers 1-15, om pojken som gav bröd och fiskar till Jesus så att han kunde mätta fem tusen människor. Eller Markusevangeliet kapitel 9, vers om när Jesus ställer fram ett barn som förebild för lärjungarna. 5

6 Prata om: Vem känner du dig närmast i berättelsen? Vad är det viktigaste som händer i berättelsen tycker du? Om du tänker dig att du var med om en liknande situation, hur skulle du reagera? Hur tror du att Gud är, när du hör berättelsen? Välj ut ett ord eller en mening som du fastnar för. Gå en runda och berätta för varandra om era val. Fyrahörnsövning. För att få ett uppdrag från Gud tror jag att det viktigaste är.. 1. Att man tror mycket på Gud. 2. Att man är en stark person. 3. Att man är tillräckligt ödmjuk. Jag tror att Gud har mest användning för 1. Människor som tror på Gud. 2. Människor som bryr sig om andra. 3. Människor som har bra utbildning eller pengar. Om jag fick ett uppdrag från Gud skulle jag nog mest 1. Bli rädd. 2. Bli glad. 3. Bli skeptisk och tveksam. Dela ut papperslappar och pennor. Instruktion: Maria, pojken med brödet och fiskarna och barnet som Jesus ställde i mitten var antagligen inte speciella eller ovanliga, men de var där just då, och Gud behövde dem, på olika sätt. Kan du komma på någon situation de senaste veckorna där du tänker att Gud behövde att du var där just då? Du kanske kunde visa någon vägen, du kanske lyssnade på en kompis, du kanske gav någon en kram? Skriv ner ett kort ord, rita en liten bild, eller ett datum på en papperslapp, som symbol för ditt minne. Vik ihop lappen och ta med den till andakten. Andakt. Tänd ljus i mitten och sitt i ring eller halvcirkel. Spela musik, inspelad eller på instrument medan alla sätter sig bekvämt. Be alla blunda. Läs en av bibeltexterna långsamt. Be alla tänka på vad de skrev på sin lapp tidigare. Be dem tänka på en människa eller en situation i deras vardag där de tror att de kan göra en skillnad genom att vara på plats, eller genom att säga eller göra något. Berätta att ni ska be, men att ni ska börja med att vara stilla och tysta en stund så att alla kan be tyst för sig själva för det eller dem som man tänker på. Om det blir mer avslappnat, säg hur länge ni kommer att vara tysta, så att alla vet det och inte blir nervösa. Spela stillsam instrumental musik om det blir för jobbigt att bara ha tystnad. Efter 3-7 minuter, bryt tystnaden genom att be för allt det som vi bär inom oss och alla de människor vi bryr oss om. Be att vi får göra en skillnad genom att vara dem vi är och finnas just där vi finns, precis som Maria, pojken och barnet i Bibeln. Be att vi tillsammans ska ge varandra stöd och självförtroende att göra det vi kan, där vi är. Sluta med att be gemensamt, t.ex. Vår Fader eller Gud som haver eller en bön från Iona: 6

7 Gud, tänd i våra hjärtan denna dag En låga av kärlek för människorna vi möter För våra fiender För våra vänner För vår gemenskap För de modiga För de fega För de tanklösa. Du som är Marias son, Låt oss följa dig i allt vi gör, allt vi älskar Från det minsta kryp som lever Till namnet som är högre än alla namn. Amen Om ni har möjlighet kan ni samla ihop och bränna upp lapparna, annars får var och en göra det de vill med sin egen lapp. Sjung gärna något tillsammans, t.ex. ur sångboken Himlen och jorden sjuder, sånger från Iona (Verbum). Var inte rädd, Möt mig nu som den jag är, Guds blick i mitt hjärta, Må friden från jorden följa dig. 7