Årsrapport Luftföroreningar 2009

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsrapport Luftföroreningar 2009"

Transkript

1 Årsrapport Luftföroreningar 29 Mätningar i Göteborgsområdet R 21:6 ISSN X

2 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

3 Förord Denna årsrapport är till stor del en sammanfattning av de månadsrapporter som Miljöförvaltningen regelbundet publicerar i samarbete med Göteborgsregionens luftvårdsprogram. Dessutom finns en sammanställning av de nedfallsmätningar som förvaltningen gör. Redan 1959 började Göteborg med mätningar av luftföroreningar. Då handlade det om enklare provtagare för sot och svaveldioxid. Senare kom andra föroreningar i fokus, som kvävedioxid och senare partiklar, och samtidigt utvecklades tekniken för mätningar fick vi våra första moderna instrument, automatiska med kontinuerlig analys och lagring av data. Vår fasta mätstation på den tiden fanns på taket till GP-huset vid Odinsgatan, i samma hus som förvaltningen hade sina lokaler. Senare flyttades mätstationen till taket på Femmanhuset i Östra Nordstaden, dit förvaltningen tidigare hade flyttat. Den stationen finns kvar ännu idag, trots att förvaltningen sedan länge bytt kontorslokaler flera gånger. Mätningar i taknivå ger en bra bild av bakgrundshalter och långtidstrender. Men det är också viktigt att ha kännedom om situationen på gatunivå, där vi vistas. Därför fick förvaltningen 198 möjlighet att skaffa en mobil mätvagn, en vagn som skrotades 27. Under senare år har tre mobila stationer tillkommit varav en är en DOAS-kontainer med möjlighet att mäta upp till tre sträckor med flyttbara speglar. 199 bildades Göteborgsregionens luftvårdsprogram som skaffade två fasta takstationer: Järntorget och Mölndal. De skaffade också en mobil DOAS-kontainer, vars utrustning idag är inbyggd i fundamentet till gångbron över E6 i Gårda. Förvaltningen fick 22 möjlighet att starta ytterligare en fast mätstation, denna gång med mätningar i gatunivå. Den stationen finns i Haga, vid Sprängkullsgatan, där mäts sedan 25 också partiklar som PM 1 och sedan 26 även PM 2.5. PM 2.5 mäts för övrigt också vid Femman och i Gårda i Vägverkets regi sedan början av 26. De åtta mätstationerna som nu finns i Göteborgsområdet kan samtliga mäta kvävedioxid, sex har utrustning för att mäta partiklar, tre mäter ozon, fem mäter svaveldioxid, sex kan mäta kvävemonoxid (NO) och bensen mäts vid två. Via förvaltningens webbplats kan man få information från samtliga mätstationer, uppdatering sker varje timma. Där finns också mätdata från de meteorologiska stationerna som ingår i förvaltningens och luftvårdsprogrammets övervakningssystem. På webbplatsen finns förutom alla månadsrapporter sedan 24, också en lång rad andra rapporter, bl. a. tidigare årsrapporter. Under 28 fick Göteborg en ny webb-portal dit miljöförvaltningen luftinformationssida nu har flyttat. Under 29 har successivt den mesta informationen förts över till den nya sidan. Adressen hit är: Göteborgs stad Miljöförvaltningen Sida 1

4 Årsrapport luftföroreningar 29 R 21:6 Innehåll Förord... 1 Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 6 Beskrivning av de fasta mätstationerna... 7 Luftföroreningar Allmänt... 1 Kvävedioxid (NO 2 ) Partiklar, PM 1 och PM Bensen (C 6 H 6 ) Svaveldioxid (SO 2 ) Sot... 2 Kväveoxider (NOx) Nedfallsanalyser Bilaga 1. Diagram luftföroreningar Kvävedioxid, Femman Partiklar, Femman Ozon, Femman Svaveldioxid, Femman Sot, Femman Kväveoxider, Femman... 3 Kolmonoxid, Femman Breuerdiagram för olika luftföroreningar Bilaga 2. Diagram väder Vädersammanfattning för år Bilaga 3. Tabeller luftföroreningar Månadsmedelvärden från GP-huset och Femmanstationen Bilaga 4. Nedfallsanalyser -tabell Bilaga 5. Miljökvalitetsnormer för god luftkvalitet Sida 2 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

5 Sammanfattning Årsrapport luftföroreningar 29 R 21:6 År 29 var ett ganska normalt år, vädermässigt sett. Vi hade en ganska normal vinter, en tidig vår i april och en fin sommar till en bit in i juli och en mild och regnrik höst. Vädret har ju en betydande inverkan på de luftföroreningshalter vi mäter, framförallt timmar och dygn med överskidanden av miljökvalitetsnormerna framkallas av extrema vädersituationer där det i slutändan blir nästan helt vindstilla. Sådana tillfällen förekom till exempel under en period i början av januari, en dag i oktober och ett par dagar i december då luftföroreningshalterna var höga. Under 29 har i stort sett alla stationer varit i drift under större delen av året till skillnad från år 26 t.ex. då vi hade en hel del bortfall av mätdata. Den nya gaturumssträckan vid Mölndal togs nu i bruk under sommaren så där finns bara mätningar under ett halvår. Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid började gälla år 26. Det finns normer för år, dygn och timma. En närmare presentation av normerna finns i tabell 15 (bilaga 5). Årsmedelvärdet överskreds inte på någon av stationerna med undantag av Gårda. Den stationen är dock placerad i ett mycket utsatt läge. Stationen ger en bra bild av de sämsta tänkbara förutsättningar, men ingen beskrivning av situationen där människor vistas under längre perioder. I Haga underskreds värdet för tredje året i rad, vilket är en positiv tendens även om halterna var högre än under 27. Dygnsnormvärdet är det svåraste att nå. Det klarades nu för första gången på alla våra tre takstationer samtidigt. Överskridandet i Haga var däremot fortfarande kraftigt och i Gårda mycket kraftigt även om det var lite bättre än under 28. Normvärdet för timmar överskreds också mycket kraftigt i Gårda. Även stationen i Haga hade för många överskridanden. Normen överskreds inte vid Femman, Mölndal eller Järntorget. Ser man till trenden för halterna av kvävedioxid vid takstationerna, så ser den ut att gå i rätt riktning, om än mycket långsamt. Årsmedelvärdena på Femman var under 28 de lägsta uppmätta överhuvudtaget sedan mätningarna påbörjades 1975 och under 29 hade vi det näst lägsta värdet. Detsamma gäller även för Järntorget och för Mölndal var värdena 29 de allra lägsta hittills. Men miljökvalitetsnormerna gäller i gatunivå och där har vi inte lika långa mätserier från våra fasta stationer. På stationen i Haga kan vi se att även om vi allmänt sett har en bättre luftkvalitet än på 8-talet så motsvarar den ändå inte dagens krav. Man måste dock hålla i beaktande att luftföroreningshalterna är i mycket hög grad beroende av vädersituationen. År 29 var vädermässigt mycket snällt, framförallt under hösten förekom nästan inga inversionstillfällen med höga halter som följd. Även EU-direktivens krav som är något mildare än de svenska och ska klaras först år 21, är delvis svåra att nå. Årsmedelvärdet för kvävedioxid är det samma i EU-direktivet som miljökvalitetsnormen, och det har fram till 26 alltid överskridits i Haga. Därför var det glädjande att normen klarades för 29 precis som för 27 och 28. EU-direktivet har ett normvärde på 2 µg/m 3 som inte får överskridas mer än 18 timmar per år, värdet överskreds under 29 bara fyra gånger i Gårda. Trenden för ozon har varit svagt ökande, vilket till stor del beror på att halterna av ozon ökat på kontinenten. Under 29 förekom det dock ganska få dagar med höga ozonhalter under sommaren, normvärdet för information till allmänhet nåddes aldrig. Anledningen till de relativt låga halterna är en relativt solfattig sommar men även under våren brukar ozonhalterna vara höga och den var solig. Miljökvalitetsnormerna för PM 1 började gälla år 25. En närmare presentation av normerna finns i tabell 15 (bilaga 5). Göteborgs stad Miljöförvaltningen Sida 3

6 Årsrapport luftföroreningar 29 R 21:6 Årsmedelvärdet för PM1 överskreds inte vid någon av de sex mätplatserna under året. Miljökvalitetsnormen för dygn klarades under 29 vid alla stationer, till och med vid Gårda. En del av förklaringen till detta kan vara den spridning av dammbindningsmedel som skett på vissa gator under vinter och förvår. Miljöförvaltningen gör den bedömning av väderläge som krävs för att se om partikelhalterna kan komma att överskrida normen, i vilket fall man sprider medlet på de gatuavsnitt som bedömts som mest utsatta. Totalt gjordes detta vid nio tillfällen vilket förhoppningsvis har minskat antalet överskridanden med lika många dygn eller mer. Vid två tillfällen var halterna vid Gårda så höga att normen överskreds trots spridning och för minst fyra dygn klarades normen på grund av spridningen. Sedan lång tid tillbaka har halterna av svaveldioxid och sot minskat till knappt mätbara värden från att ha varit det dominerande luftföroreningsproblemet på 6 och 7-talet. Överskridanden av MKN Femman Mölndal Järntorget Haga Gårda NO 2 år/dygn/timma nej/nej/nej nej/nej/nej nej/nej/nej nej/ja/ja ja/ja/ja PM1 år/dygn nej/nej - - nej/nej nej/nej Tabellen visar vilka parametrar som överskridits under 29 och på vilka stationer. En mycket positiv utveckling kunde vi se under året då ph-värdet i nederbörden på Femman för första gången låg högt över 5 och där vi flera månader hade värden över 6. ph-värdet har sedan 7- talet stadigt ökat men eftersom ph-värdet är logaritmiskt är det ett ganska stort hopp mellan 4 och 5 t.ex. Sida 4 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

7 Årsrapport luftföroreningar 29 R 21:6 Karta över mätplatserna Figur 1. Karta över mätplatser för luftföroreningar under år 29. Mätresultat från en del av de mobila stationerna har redovisats eller kommer att redovisas i separata rapporter. 1. Femman 2. Mölndal, DOAS 3. Järntorget, DOAS 4. Gårda, DOAS 5. Haga, DOAS 6. Trädgårdsföreningen, Mobil 7. Södra Vägen, Mobil 8. Botaniska Trädgården, DOAS-Mobil 9. Lindholmen, DOAS-Mobil 1. Mölnlycke, Mobil 11. Karl Johansgatan, Mobil 12. Torpavallsgatan, Mobil 13. Varberg, Mobil, utanför kartbild Göteborgs stad Miljöförvaltningen Sida 5

8 Årsrapport luftföroreningar 29 R 21:6 Inledning Den 1 januari 1999 infördes miljökvalitetsnormer (MKN) i Sverige för svaveldioxid, kvävedioxid och bly. Sverige hade tidigare gränsvärden för svaveldioxid, sot och kvävedioxid. Miljökvalitetsnormerna gäller i gatunivå och ersätter tidigare gällande gränsvärden och riktvärden. Normerna för kvävedioxid (NO 2 ) gäller från och med år 26. Under 21 infördes miljökvalitetsnormer för partiklar (PM 1 ) som gäller från och med 25. Miljökvalitetsnormer finns också för kolmonoxid, från och med år 25, och för bensen för år 21. Gällande miljökvalitetsnormer framgår av tabell 15 i slutet av rapporten. Här finns också angivet de nationella miljömål som är uppsatta för vissa ämnen. Kommunerna är skyldiga att kontrollera att normerna inte överskrids. Om de överskrids ska ett åtgärdsprogram upprättas. Ansvaret för detta ligger hos staten men kan delegeras till kommunerna. För Göteborg gjordes under 1999 en prognos för hur situationen år 26 skulle bli avseende kvävedioxid, vilken visade att det fanns behov av åtgärder för att klara normvärdena. Detta ledde till att ett förslag till åtgärdsprogram togs fram av länsstyrelsen och regeringen fattade i december 24 beslut om åtgärdsprogram. Beslutet innehöll också ett uppdrag till länsstyrelsen att ta fram och fastställa ett kompletterande åtgärdsprogram för kvävedioxid, som antogs i maj 26. Ett åtgärdsprogram för minskning av partikelhalterna har också antagits. I Göteborgsområdet mäter Miljöförvaltningen (MF) och Göteborgsregionens Luftvårdsprogram (LVP) luftföroreningshalterna med tre fasta trendstationer, två fasta gaturumsstationer och tre mobila mätstationer. Trendstationerna ligger på Femmanhuset i Östra Nordstaden, på Folkets Hus vid Järntorget och i Mölndal vid E6:an. På dessa stationer sker mätningarna i takhöjd. Orsaken till att trendstationerna inte är placerade i gatunivå är att lokala förhållanden och förändringar är mycket varierande. Det finns också fasta gaturumsstationer, som mäter vid belastade områden, i Gårda och vid Sprängkullsgatan i Haga dessutom har Mölndal nu också en sträcka som mäter i gatunivå. Med de tre mobila mätstationerna görs mätningar i gatunivå på platser som är särskilt utsatta eller intressanta av andra anledningar, i Göteborg eller i övriga Göteborgsregionen. Mätdata från dessa mätningar redovisas inte i denna rapport men mätplatserna framgår av kartan på föregående sida. Uppgifterna från de kontinuerliga mätningarna överförs till en mätdatabas i ett luftövervakningssystem. Systemet får data från ett stort antal mätstationer i och utanför Göteborg, de fem fasta och de tre mobila luftstationerna, samt ytterligare fem meteorologiska mätstationer. Luftövervakningssystemet innehåller utöver mätdatabasen även en emissionsdatabas (EDB), spridningsmodeller och prognosprogram. Ett projekt som inleddes under 27 var Ren StadsLuft där detaljerade spridningsberäkningar görs för Göteborg. En bild som visar ett resultat finns på sidan 1. Miljöförvaltningen sammanställer varje månad mätdata i en rapport som finns tillgänglig på förvaltningens hemsida. På hemsidan redovisas också aktuella mätvärden varje timma, samt diagram över timvärden den senaste veckan. Den nya hemsidan finns på: Denna rapport är en sammanställning av månadsrapporterna med fler bakgrundsvärden, trender och jämförelser med mål och gränsvärden för de föroreningar som mäts på de fasta mätstationerna i Göteborgområdet. Sida 6 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

9 Beskrivning av de fasta mätstationerna 1 Station Femman Här har vår huvudstation legat sedan På plattformen på taket ser man intagen till mätinstrumenten och delar av den meteorologiska utrustningen. Här mäts både den horisontella och den vertikala vinden, temperatur, fuktighet, lufttryck och solinstrålning. Här tas också månadsprov av nederbörd för analys och det utförs kontroll av luftföroreningarnas effekt på bl. a koppar och marmor. Här på bilden inifrån mätrummet syns i vänstra racket följande instrument: UNOR-Kolmonoxid, Opsis-datalogger, UNOR- Ozon, UNOR-Svaveldioxid. I mitten: TEOM-PM 2.5, lufttryck, kalibreringsinstrument. Till höger: TEOM-PM 1 och Tecan-NOx/NO2. Utrustningen på bordet tillhör IVL som mäter VOC. 2 Station Mölndal Mölndal är en DOAS-station som tillhör Göteborgsregionens Luftvårdsprogram och har varit igång sedan Den har tidigare mätt längs två sträckor över E6:an men numera är det bara en sträcka över leden och den andra sträckan går nu längs med Göteborgsvägen i marknivå, se bilden till höger. Göteborgs stad Miljöförvaltningen Sida 7

10 Årsrapport luftföroreningar 29 R 21:6 På taket till Folkets hus sitter nu mottagaren för den ena DOAS-sträckan. Lampan sitter på ett tak på andra sidan E6:an. Här syns DOAS-mottagaren på taket riktad mot lampan på andra sidan E6:an. Analysutrustningen står i ett vindsutrymme under mottagaren. 3 Station Järntorget Järntorget är en DOAS-station som tillhör Göteborgsregionens Luftvårdsprogram. Den har varit i drift sedan 1989, med upp till sex olika mätsträckor över staden. För närvarande används sträckorna 1, 3, 5 och den nyaste sträckan 6 rakt över Götatunnelns västra mynning. På taket till Folkets hus sitter mottagarna till analysatorn. Här är utsikt söderut från Folkets Hus tak. Lampan till sträcka 3 kan svagt skönjas på ett hustak under kyrktornet till höger i bild. Sträcka 1 och 3 mäter SO 2, NO 2 och O 3. Sträcka 5 och 6 mäter endast NO 2. Sida 8 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

11 Årsrapport luftföroreningar 29 R 21:6 4 Gårdastationen Stationen är numera inrymd i fundamentet till gångbron över E6, Kungsbackaleden. Den är en DOAS-station som ingår i Göteborgsregionens Luftvårdsprogram Bakom hålet i väggen finns mottagaren. Lampan sitter på en husvägg 185 meter norrut. Mätsträckan löper således parallellt med vägen. Här mäter vi kväveoxider (NO och NO 2 ), SO 2, bensen och numera även PM 1. Instrumentet för PM 1 står mellan de två betongsocklarna i en särskild väderskyddad låda. Här mäts sedan februari 26 även PM 2.5 i Vägverkets regi. 5 Hagastationen Ny sedan 22 är DOASstationen vid Sprängkullsgatan i utkanten av Haga. Tätt utefter fasaden mäts halterna av NO, NO 2 och bensen. I alkoven till vänster i bild har ett TEOM-instrument placerats och sedan 26 finns ett instrument för mätning av mindre partiklar, PM 2.5. Göteborgs stad Miljöförvaltningen Sida 9

12 Luftföroreningar 29 Allmänt Årsrapport luftföroreningar 29 R 21:6 Luftvård omfattar emissioner, halter, spridning och nedfall. Dessutom är det av intresse att belysa den exponering som människor, växtlighet, djur och material utsätts för och olika källors bidrag till föroreningsnivån. Beskrivning av övervakningssystemet Den mättekniska grunden till luftövervakning utgörs av: Mätinstrument för luftföroreningar Meteorologiska stationer Miljöövervakningssystem med databashantering och spridningsmodell I Göteborgsområdet finns fasta takstationer, två fasta gaturumsstationer och tre mobila mätstationer. Takstationerna ligger på Femmanhuset i Östra Nordstaden, på Folkets Hus vid Järntorget och i Mölndal vid E6:an, de två senare med DOAS-instrumentering (Differentiell Optisk Absorbtions Spektroskopi), dvs. mätning av ljusets förändring längs en sträcka. Dessutom finns det två gaturumsstationer, som mäter vid belastade områden, i Gårda och vid Sprängkullsgatan i Haga samt tre mobila mätvagnar, varav en är en DOAS-kontainer. Meteorologiska mätningar (temperatur, vindriktning, vindhastighet mm) utförs i anslutning till nästan alla mätstationerna. Dessutom finns det vädermaster vid Järnbrottsmotet, Åby travbana, Transportgatan (Tagene), Skansen Lejonet och Risholmen. Mätdata hämtas varje timma från alla stationer och görs sedan tillgänglig på Internet inom ca 2 minuter, systemet gör dessförinnan automatiskt en grov kontroll av att värdena är rimliga. Systemet består bland annat av en modul för hantering av emissionsdatabaser (EDB), en presentationsmodul samt en modul för spridningssimuleringar. EDB:n innehåller uppgifter om utsläpp i hela Göteborgsregionen. I EDB:n lagras uppgifter om utsläpp från punkt-, yt-, grid-, fartygs och linjekällor. Den består av en datalagringsdel och en beräkningsdel. Till alla utsläpp finns uppgifter om koordinater, kommun, region, län och beskrivning av källorna i tid och rum, branscher mm. Denna del kan användas för spridningsberäkningar. Mätdata från mätstationerna finns lagrade i en separat modul. Härifrån exporteras den data som presenteras på Internet varje timma. I spridningsmodulen kan simuleringar från EDB:n och enskilda källor beräknas. Vädersituationen för den aktuella simuleringen kan bestämmas utifrån lagrade uppgifter eller från en tänkt situation. På nästa sida visas ett exempel på en spridningssimulering som gjorts inom projektet Ren Stadsluft. Sida 1 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

13 Årsrapport luftföroreningar 29 R 21:6 Spridningsbild av NO2, 98%-il timvärden för 29 Fler simuleringar finns på hemsidan: Spridningsbilder för 26, 27 och 28 Rött på kartan motsvarar halter över miljökvalitetsnormen, orange mellan normen och den övre utvärderingströskeln och gult mellan undre och övre utvärderingströsklarna. Göteborgs stad Miljöförvaltningen Sida 11

14 Årsrapport luftföroreningar 29 R 21:6 Kvävedioxid (NO 2 ) Kväveoxider (NOx, dvs. NO och NO 2 ) bildas vid all slags förbränning. NO är en färglös, luktfri gas. All NO kommer att förr eller senare oxideras till NO 2. Emissionerna sker huvudsakligen som NO, men i närvaro av ozon sker en snabb oxidation till NO 2. Gasen kan bl.a. leda till vävnadsskador i lungorna eller bidra till att lungornas förmåga att försvara sig mot luftföroreningar minskar. NO 2 kan alltså bidra till ökad frekvens av luftvägsinfektioner och till uppkomst av lungcancer. Hur känslig man är mot NO 2 varierar mycket från person till person, astmatiker är särskilt känsliga. NO 2 kan öka astmareaktionen hos folk som är allergiska mot t ex pollen. I tätorter är trafiken den helt dominerande källan till NOx-halterna, vilket också innebär att föroreningshalterna varierar i takt med trafikintensiteten. Trenden för halterna av NO 2 har varit svagt minskande sedan mitten på åttiotalet. Värdena under i Haga var lägre än åren dessförinnan vilket ser positivt ut. För Gårda kan vi dock inte se någon liknande positiv trend. NO 2 µg/m 3 6 K vävedioxidhalter i Göteborg 5 4 MK N årsmedelvärde Femman J ärntorget Mölndal Gårda Haga Årsmedelvärden av NO2 Figur 2. Årsmedelvärden av kvävedioxidhalter vid de fasta stationerna i Göteborgsområdet. Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid är 4 µg/m 3 som medelvärde under ett helår. Extremvärden i form av 98 %-iler (dvs. 175 timmar på ett år med 1 % mätdata) är 9 µg/m 3 för timmedelvärden och 6 µg/m 3 för dygn (sju dygn på ett år). Normerna skulle klaras från och med år 26. Årsmedelvärdet klarades vid alla takstationer och i Haga men överskreds vid Gårda. Värdena under 29 underskred normen för tredje året i rad vid Sprängkullsgatan (Haga) men var högre än under 27. För Mölndal är värdena de lägsta vi någonsin har mätt upp och de näst lägsta för Femman och Järntorget. Miljökvalitetsnormen för timma har vid mätningarna ovan tak inte överskridits under året vid Femman eller Mölndal, men tyvärr vid Järntorget. 98 % -ilerna ligger mellan 78 och 93 µg/m 3, vilket innebär att normvärdet för timma överskreds gånger. Miljökvalitetsnormen har dock överskridits vid hårt trafikerade gator inne i centrala Göteborg. Gårda och Haga hade 131 µg/m 3 respektive 11 µg/m 3 som 98 % -il av timmedelvärdena. Gårda hade hela 914 och Haga 326 timmar över normvärdet. Samtliga noteringar är lägre än för 28, vilket ju är positivt, men 28 års värden var å andra sidan mycket höga. Sida 12 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

15 Årsrapport luftföroreningar 29 R 21:6 Kvävedioxid i Göteborg 29, timvärden över MKN 1 9 Antal timmar med NO2-halter över 9 µg/m MKN, 98%-il max 175 timmar per år Femman Centrum Mölndal sträcka 1 Mölndal sträcka 2 Järntorget sträcka 1 Järntorget sträcka 3 Järntorget sträcka 5 Järntorget sträcka 6 Haga Gårda januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Figur 3 Diagram visande antal timmar över MKN-värdet för kvävedioxid under år 29. Diagrammet ovan visar antalet överskridanden under året, där det framgår att alla takstationerna, utom sträcka 6 för Järntorget, har klarat normvärdet under året. Mölndalsmätningen sker rakt över en motorväg och Järntorget sträcka 6 går rakt över Götatunnelns mynning vilket förklarar att dessa sträckor har något fler överskridanden. Mölndal sträcka 2 är med men har inte mätt under mer än halva året, vilket är en förklaring till de få överskridandena, sträckan längs går med Göteborgsvägen. 12 Kvävedioxid i Göteborg 29, dygnsvärden över MKN Antal dygn med NO 2 -halter över 6 µg/m MKN, 98%-il dygnsvärden högst 7 dygn/år Femman Centrum Mölndal sträcka 1 Mölndal sträcka 2 Järntorget sträcka 1 Järntorget sträcka 3 Järntorget sträcka 5 Järntorget sträcka 6 Haga Gårda januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Figur 4 Diagram visande antal dygn över MKN-värdet för kvävedioxid. Göteborgs stad Miljöförvaltningen Sida 13

16 Årsrapport luftföroreningar 29 R 21:6 Gatustationerna Gårda hade redan i januari fått för många överskridanden av dygnsnormen och i februari hade även Haga fått det. Järntorgets sträcka 6 har också något för många överskridanden medan Femman, Mölndal och övriga sträckor från Järntorget har klarat normen. Dygnsvärdet på 6 µg/m 3 är det värde som är störst problem med att klara, det innebär att högst sju dygn får överskrida detta värde under ett år, detta kallas för 98 % -il. Motsvarande 98 %-iler av dygnsvärdena låg nu på 5 µg/m 3 (2 dygn) vid Femman, 57 µg/m 3 (4 dygn) vid Järntorget och 57 µg/m 3 (7 dygn) i Mölndal. Vid Gårda låg 98 %-ilen för dygn på 92 µg/m 3 (97 dygn) och Haga hade 75 µg/m 3 (33 dygn). Kvävedioxid MKN FEMMAN JÄRNTORGET MÖLNDAL NO 2 µg/m Medelvärde 4 24,2 25,6 24,4 22,9 23,7 26,1 25,7 23,9 27,9 25,2 29,4 35,3 25,8 24,1 22,6 Max-timme %-il tim 9 78,1 84,5 79,2 77,6 7,5 82,7 87,9 77,7 95,4 84,1 97, 11,7 87,5 87, 8,4 Antal timmar > Antal timmar >2 EU Max-dygn 85,5 13, 78,1 68,1 6,8 86,6 116, 79, 86,6 76,4 99,1 18,9 76,6 92,2 96,5 98 %-il dygn 6 63,5 68,1 59,4 51,8 49,9 65,5 68, 6,4 64,9 56,7 82,4 87,1 62, 61,6 56,5 Antal dygn > Max-månad 33,4 38, 34,2 31,4 31,8 36,1 34,3 35,7 35,6 36,6 37,9 41,9 35,4 35,4 37,8 Antal mättimmar Tabell 1a. Kvävedioxidhalter vid takstationerna de senaste fem åren. För såväl Femman, Järntorget som Mölndal har halterna varit bland de lägsta uppmätta årsmedelvärdena någonsin. För Mölndal var årsmedelvärdet det lägsta hittills och för Femman och Järntorget de näst lägsta värdena. Femman har 1 % mätdatatillgänglighet under året medan Järntorget och Mölndal har %. Mölndalsstationen var nerplockad under andra hälften av år 26 på grund av takarbeten och när stationen återstartades så var det med endast en sträcka. Vi mäter nu sedan sommaren 29 med en sträcka till, som går parallellt med vägen i gatunivå. Förutom vid serviceuppehåll (1-3 veckor) förloras data ibland när det är dålig sikt t.ex. vid dimma och snöfall. Kvävedioxid MKN GÅRDA HAGA NO 2 µg/m Medelvärde 4 46,6 48, 47,4 48,9 49,3 4,8 44,8 35,9 39,7 37,1 Max-timme 19,3 22, 21, 222,7 239,9 21,4 242,6 184,4 213,6 165,4 98 %-il tim 9 19,4 119,1 122,3 139, 131,4 17,6 118,8 14,2 111,8 11, Antal timmar > Antal timmar >2 EU Max-dygn 16,5 136,2 12,1 119,5 114,3 19,5 145,2 1,1 13, 93,6 98 %-il dygn 6 92, 97,1 95,7 99,7 92,4 85,4 13,1 79,7 85, 75,4 Antal dygn > Max-månad 61,9 59,8 67,1 64,6 67,1 53,9 49,7 52,9 53,7 49,3 Antal mättimmar Tabell 1b. Kvävedioxidhalter vid de fasta gaturumstationerna de senaste fem åren. Haga har nu varit i gång i drygt sju år och Gårdastationen i fjorton år. Som framgår av tabellen ovan är halterna betydligt högre än för takstationerna. Det kan vara lite vanskligt att dra för stora slutsatser av de variationer som syns mellan enstaka år då de kan bero på att mätdata saknas under långa perioder eller på att vädersituationerna varierat mycket. EU-normen för timvärden, 2 µg/m 3, som bara får överskridas 18 gånger per år överskreds som mest 4 gånger vid Gårda. Sida 14 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

17 Årsrapport luftföroreningar 29 R 21:6 Partiklar, PM 1 och PM 2.5 Luften är förorenad av partiklar av mycket olika storlekssammansättning. Vägtrafik och arbetsfordon samt industriella processer och förbränning av ved, olja och kol är viktiga partikelkällor. Framförallt anses dubbdäcken bidra till de höga halterna som förekommer vid barmarksförhållanden vintertid. Det har inte kunnat fastställas någon lägsta tröskelhalt, under vilken risken för hälsoeffekter är försumbar. Det har inte heller kunnat fastställas relativa hälsoskillnader mellan olika typer av partiklar. Generellt har man antagit att inandningsbara partiklarna (PM 1 ), som är mindre än 1 mikrometer (µm) i diameter, är hälsofarligare än större partiklar som fastnar tidigt i de övre andningsvägarna. PM 1 -partiklar är dock inbördes mycket olika i form och ämnessammansättning. Ännu farligare anses de allra minsta ultrafina partiklarna vara, de som är mindre än 1 µm. PM1 och PM2.5 µg/m 3 Partikelhalter i Göteborg Femman PM1 Femman PM2.5 Haga PM1 Haga PM2.5 Gårda PM1 Gårda PM Årsmedelvärden av PM1 och PM2.5 Figur 5a. Årsmedelvärden av partiklar, PM 1 och PM 2.5 i Göteborg vid Femman, Gårda och Haga. Halten inandningsbara partiklar, PM 1, kan bestämmas med t.ex. ett TEOM-instrument. Detta instrument mäter partikelhalter kontinuerligt utan att någon extern analys behöver utföras. För närvarande har vi i Göteborg sammanlagt sex TEOM-instrument i drift, vid Femman, Gårda och Haga samt en i var och en av de mobila mätvagnarna. Miljökvalitetsnormen för PM 1, som gäller från och med år 25, är 4 µg/m 3 som medelvärde under ett år och för dygn som 9 % -il är värdet 5 µg/m 3. Högst 35 dygn per år får således överskrida detta värde. Uppmätta halter ligger på taknivå numera på 15-2 µg/m 3 och i gatunivå på 2-25 µg/m 3, med högsta dygnsvärden mellan 44 och 114 µg/m 3. År 29 överskreds dygnsnormvärdet aldrig på Femmans tak medan Gårda hade 15 och Haga endast 5 överskridanden. Mätningarna i Haga påbörjade först under november 25, vilket förklarar de få överskridandena detta år. Alla stationerna klarade miljökvalitetsnormerna. Överhuvudtaget verka det finnas en neråtgående tendens under senare år både för PM1 och för PM2.5 men mätserierna är lite för korta för att dra några långtgående slutsatser om detta. De insatser som har gjorts av trafikkontoret och vägverket med spridning av dammbindningsmedel under februari-april har medverkat till att antalet överskridanden har blivit så få. Vid nio tillfällen spreds dammbindningsmedel på gator som bedöms vara särskilt utsatta. Vi bedömer att detta har medverkat till att vi har haft mellan fem och nio dygn färre överskridanden av normen tack vare detta. Spridningen anses kunna ge en minskning av halterna med upp till 3 % i ett till två dygn. Göteborgs stad Miljöförvaltningen Sida 15

18 Årsrapport luftföroreningar 29 R 21:6 PM 1 µg/m 3 MKN Femman Gårda Haga Medelvärde 4 21,7 23,2 19,7 19,1 16,4 29,6 31,2 28,4 25, 23,7 31,5 3,7 28,9 27, 21,7 Max-timme 177,2 194,2 229,7 186, 12,7 532,7 33,4 33,1 233,1 291,7 195,3 313,4 22,9 181,8 243,2 98-percentil tim 57, 63,8 55,6 52, 45,5 18,9 1,7 98,6 85,6 91, 119,6 96,7 83,1 77, 62,2 Max-dygn 56,5 76,5 83,4 5,9 43,7 144, 12,8 18, 88,5 114,1 83,7 112,7 14,4 71,2 74, 9-percentil dygn , ,6 65, 5,1 44,7 42, 34,4 Antal dygn> Maxmånad 3,8 3,1 33,6 26,4 25,3 48,9 51,4 5,5 39, 42,3 33,2 49,2 46,3 38,5 32,6 Antal timmar Tabell 2a. Halter av partiklar, PM 1, vid Femmanstationen, Gårda och Haga. Utvecklingen har överlag varit positiv under senare år för alla stationerna. PM 2.5 som nu mäts på tre platser i Göteborg, i Haga i miljöförvaltningens regi och de andra två tillhör Vägverket och sköts av IVL. Än så länge har vi för korta mätserier för att kunna dra några slutsatser om mätningarna. Man kan dock se att halterna inte skiljer sig så mycket åt sinsemellan vilket tyder på att en stor andel av de fina partiklarna beror på långdistanstransport. De högsta timvärdena brukar man få under årets allra första timmar på nyårsnatten då krutröken ligger tät över staden. PM2.5 µg/m 3 Femman Gårda Haga Medelvärde 11, 1,4 9,9 7,5 14,8 13,2 11,7 8,8 14,9 14,1 1,7 Max-timme 5,8 92, 81,6 93,7 58,8 83,5 137,9 19, 54,6 84,1 231,2 98-percentil tim 28,2 28,5 23,5 21,7 37, 34,8 3,4 28,5 34,5 28,9 31,2 Max-dygn 33,8 44,9 32,2 24,9 42, 48,9 37,4 28,4 46, 34,6 34,1 Antal dygn> percentil dygn 16,6 15,4 14,7 11,9 22,3 19,5 16,4 14,2 2,7 19,3 18,5 Maxmånad 15,3 16,4 12,7 1,9 2,5 19, 14,6 13,4 19,2 15,9 19,8 Antal timmar Tabell 2b. Halter av partiklar, PM 2.5, vid Femmanstationen, Gårda och Haga Samtliga stationer har värden som ligger under EU-målet för 21 för PM 2.5 på 25 µg/m 3 som helårsmedelvärde. Sida 16 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

19 Årsrapport luftföroreningar 29 R 21:6 Ozon (O 3 ) Ozon är en s.k. oxidant och dess höga reaktivitet gör gasen farlig för människor, djur och växter. Människans aktiviteter leder inte till direkta ozonutsläpp, utan den huvudsakliga produktionen sker via sönderdelning av kvävedioxid genom solljusbestrålning och i en reaktion med kolväten. Soliga och stilla sommardagar med hög trafikintensitet är således ozonproduktionen hög. Bakgrundshalten uppvisar en årstidsvariation med de högsta värdena episodvis under försommaren. Efter att under några år varit svagt ökande verkar nu halterna ligga på ungefär samma nivå eller till och med vara svagt nedåtgående. Under 29 förekom inga episoder med höga halter med över 18 µg/m 3. Det var inte heller något dygn med 8-timmarsvärden över 12 µg/m 3 vid Femman. Ansvaret för övervakning och information till allmänhet vid höga halter, dvs. mer än 18 µg/m 3, ligger på IVL. Som regel blir halterna av ozon högre utanför stora städer eftersom de lokala utsläppen reagerar med ozonet som då kan bli förbrukat. O3 µg/m 3 Ozonhalter i Göteborg Femman J ärntorget Mölndal Gårda Årsmedelvärden av Ozon Figur 6. Årsmedelvärden av ozon vid Göteborgs fasta stationer. Ozon Femman Järntorget Mölndal Medelvärde 56,2 5,8 48, 5,9 45, 54,7 55,6 51,8 56,5 53,7 54,4 62,4 47,1 51,4 52,8 Max-timme percentil tim Antal timmar> Antal timmar> Max 8-timmar Antal dygn med 8-timmar> Max-dygn percentil dygn Antal dygn > Maxmånad 83, 77, 67, 72,7 66,6 72,2 76,7 66,3 78,5 75,3 79,3 92,5 71, 73,2 71,2 Tabell 3. Ozonvärden för de senaste fem åren vid Femman, Järntorget och Mölndal. Göteborgs stad Miljöförvaltningen Sida 17

20 Årsrapport luftföroreningar 29 R 21:6 Bensen (C 6 H 6 ) Bensen är ett organiskt kolväte med cancerogena egenskaper. Det ingår naturligt i bensin och låg ett tag på upptill ca 5 %. Bensenhalten i bensin har dock sänkts alltmer år efter år och ligger numera på mindre än 1 %. Institutet för miljömedicin har angivet en lågrisknivå på 1,3 mikrogram per kubikmeter som gäller medelexponering. Än så länge ligger halterna vid hårt trafikerade gator över denna nivå men under miljökvalitetsnormen för bensen på 5 µg/m 3 som gäller från och med år 21. Bensen µg/m3 Bensenhalter i Göteborg Gårda Haga Årsmedelvärden av Bensen Figur 7. Bensenhalter i Göteborg sedan Bensen GÅRDA HAGA C 6 H 6 µg/m Medelvärde 2,9 2,6 2,5 1,9 2,7 3,2 2,4 2,1 2,2 2,5 Max-timme 16,3 14,3 15,3 9,3 15,1 19,5 14,7 11,8 16,5 23,1 98-percentil tim 7,4 6,2 6,6 4,4 8, 7,1 5,8 4,8 5,5 7,4 Max-dygn 9,4 7,4 9,8 4,7 9,2 8,1 7,8 4,4 4,8 8,3 98-percentil dygn 6,7 4,7 5,4 3,3 6,5 5,5 4,4 3,9 4, 5,4 Maxmånad 5,3 3,5 4,2 2,5 5, 4,2 3,5 3,3 3,4 5,2 Antal timmar Tabell 4. Bensenhalter vid Gårda och i Haga, Göteborg. Såväl vid Gårda som i Haga var halterna under 29 lite högre än senare år när det gäller årsmedelvärdet. Det är dock inga större variationer och mätvärdena ligger nära detektionsgränsen för bensen. Sida 18 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

21 Årsrapport luftföroreningar 29 R 21:6 Svaveldioxid (SO 2 ) Svaveldioxid tillförs atmosfären i samband med förbränning av fossila bränslen. Svaveldioxid är en färglös gas som i atmosfären långsamt omvandlas till svavelsyra i form av droppar eller partiklar. Utsläppen av svaveldioxid sker huvudsakligen via höga skorstenar, vilket innebär att uppmätta halter ofta härrör från källor på flera kilometers avstånd. Uppmätta höga halter har tidigare haft sitt ursprung i Central- och Östeuropa. Situationen i detta avseende har dock förbättrats under senare år. Förhöjda halter i Göteborg verkar numera främst komma från fartyg i hamnen, några särskilt höga halter är det dock inte längre frågan om. MKN för ett år är 5 µg/m 3 som medelvärde. Extremvärden som 98 % -il av timvärdena (en nivå som inte bör överskridas mer än 2 % av tiden) ligger på 2 µg/m 3. Inga nivåer i denna storleksordning har förekommit under senare år. Årsmedelvärdena ligger i Göteborg på mellan 2 och 4 µg/m 3. Endast enstaka timvärden har förekommit på över 5 µg/m 3 de senaste åren. Halterna av svaveldioxid har sedan sextiotalet minskat med 9-95 %, vilket till stor del beror på lägre svavelhalt i eldningsolja, utbyggd fjärrvärme och nyttiggörande av spillvärme från sopförbränning, raffinaderier och avloppsvatten. Även de sista tio åren har en fortsatt minskning noterats och år 29 uppmättes de lägsta värdena någonsin. Delmål 1 i det nationella miljömålet för frisk luft rör SO 2, som skall vara uppfyllt i alla kommuner i Sverige år 25 är satt som ett årsmedelvärde på 5 µg/m 3. I Göteborg har värdena i stort sett legat under detta värde de senaste tio åren, dock inte med någon större marginal förrän de senaste 3-4 åren. SO 2 µg/m 3 Svaveldioxidhalter i Göteborg Femman J ärntorget Mölndal Gårda Årsmedelvärden av SO2 Figur 8. Årsmedelvärden av svaveldioxid i Göteborg under senare år. Svaveldioxid FEMMAN JÄRNTORGET MÖLNDAL SO 2 µg/m Medelvärde 4,7 3,8 3,8 2,7 2,6 3,9 3,5 3,1 2,6 2,4 4,5 4,5 3,3 2,6 2,4 Max-timme 41,9 97,7 9,2 33,7 19,8 57,7 121,8 12,8 35,4 29,8 2,7 33, 25,5 31,7 2,6 98 %-il tim 13,2 12,2 12,5 8,4 7,2 13,5 1,9 9,6 9,6 9,1 9,5 12,8 1,4 6,9 4,9 Max-dygn 11,4 17, 14,1 9,5 6,1 12,7 21,8 17,1 9, 7,7 1,4 13, 12,7 9,9 4,9 98 %-il dygn 1, 9,2 8,7 6, 5, 9, 7,7 6,1 6,4 5,6 8,2 1,9 7,3 6,1 3,9 Max-månad 5,6 5,1 4,7 3,8 3,6 4,4 4,1 4,2 3,8 3, 5, 6,3 4,5 4,8 3,1 Tabell 4. Svaveldioxidhalter vid de tre urbana bakgrundsstationerna de fem senaste åren. Göteborgs stad Miljöförvaltningen Sida 19

22 Årsrapport luftföroreningar 29 R 21:6 Sot Sothalterna har liksom svaveldioxidhalterna minskat mycket kraftigt (ca 9 %) sedan mitten på sextiotalet då halterna var som högst. Sedan 1996 mäts inte sothalterna längre utan värdena beräknas fram genom den korrelation som vi har funnit föreligga mellan sot och andra ämnen (partiklar, kvävedioxid och kolmonoxid). Sot µg/m 3 S othalter i Göteborg Årsmedelvärden av Sot Figur 9. Årsmedelvärden av sot på Femman i Göteborg under drygt 3 år. Naturvårdsverket anger ett gränsvärde på 4 µg/m 3 som medelvärde under ett vinterhalvår. Extremvärden anges som 98 % -il (dvs. en nivå som inte bör överskridas mer än 2 % av tiden) och ligger på 9 µg/m 3 för dygnsmedelvärdena. Göteborg har inga svårigheter att klara gränsvärdena för sot. Sot µg/m 3 mätt/beräknat Medelvärde 14,3 7,9 5,8 4,2 4, 3,8 4,1 4,3 4, 4,5 5,3 4,3 4, 2,8 Max-timme 169, 12, 84, 72,3 54,7 53,7 37,6 96,9 45,9 55,1 76,8 66,9 43,7 29,3 98 %-il tim 39, 39,1 22,9 18,1 15,5 17,5 15,3 18,5 17,1 18,1 2,9 17,3 17, 12,2 Maxdygn 79,9 48,9 3,1 27,2 18,8 24,3 19, 32,3 21, 21,7 29, 24,1 14,3 11,4 98 %-il dygn 33,8 28,8 18,1 13,3 11,3 12,7 11,2 14,6 12,2 13,2 16,7 14,2 11,4 8,2 Max-månad 21,1 12,1 9,8 7,9 5,8 6,5 6, 7,9 6,6 6,3 8,7 7,6 5,9 4,6 Tabell 5. Halter av sot vid Femmanstationen senare år. Det finns data ända från 196 i tabeller längre bak i rapporten. Värdena efter 1996 är inte uppmätta utan beräknade genom korrelation med PM 1, kvävedioxid och kolmonoxid. Sida 2 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

23 Årsrapport luftföroreningar 29 R 21:6 Kväveoxider (NOx) Kväveoxider är summan av kvävemonoxid och kvävedioxid. All kväveoxid ombildas så småningom till kvävedioxid genom oxidation t.ex. av ozon. Många väljer därför att ange halterna av kväveoxid (NO x ) som om all kvävemonoxid (NO) var kvävedioxid (NO 2 ) vid omräkning från ppb till µg/m 3. Eftersom molekylvikterna skiljer sig åt så mycket som 53 % så blir dessa värden betydligt högre. Alla värden av NO x i Miljöförvaltningens årsrapporter och månadsrapporter är dock beräknade som summan av NO och NO 2. NOx µg/m 3 K väveoxidhalter i Göteborg Femman Gårda J ärntorget Haga Årsmedelvärden av NOx Figur 1. Årsmedelvärden av kväveoxidhalter vid de fasta stationerna i Göteborgsområdet. Kväveoxider FEMMAN GÅRDA HAGA NO x µg/m Medelvärde 36,6 38,7 35,4 31,8 34,5 16,4 18,8 17,2 93,1 97,4 8,4 87,4 73,3 64,4 67,5 Max-timme %-il tim Max-dygn %-il dygn Max månadsmedel 56,2 73,1 59,7 45,7 52,3 141,4 15,2 155,4 112,8 162,9 13,7 1,5 113,7 75,4 9,7 Antal mättimmar Tabell 6. Kväveoxidhalter vid de fasta stationerna de senaste fem åren. Som regel är halterna mycket högre i gatunivå än i taknivå. Den neråtgående trenden tycks stå sig även när det gäller NOx-värdena. Femman och Haga uppvisar de näst lägsta årsmedelvärdena någonsin medan Gårda i stort sett ligger på en oförändrad nivå. Göteborgs stad Miljöförvaltningen Sida 21

24 Årsrapport luftföroreningar 29 R 21:6 Nedfallsanalyser Analys av nederbörden har gjorts i Göteborg sedan sjuttiotalet, som mest vid ett tiotal olika platser. En längre tid pågick provtagningarna förutom vid GP-huset/Femman även vid Volvo och vid Fjällbohemmet i Utby. Eftersom halterna inte varierade särskilt mycket mellan de olika platserna har vi bl.a. av kostnadsskäl begränsat provtagningen till Femman, där vi har den längsta mätserien. Nederbördsprover samlas in varje månad och analyseras på alla de parametrar som redovisas nedan. Haltvärdena räknas om till ett totalt årsnedfall per m 2, så den totala nederbördsmängden är av betydelse för att bedöma variationen. Saknas något prov så måste den månadens värden interpoleras fram. Mätvärdena avspeglar i stort sett den positiva trend som luftföroreningshalterna har visat upp senare år och som framför allt inneburit ett ökande ph-värde och stora minskningar i nedfallet av bly, kadmium och svavel. Under 29 kom större nederbördsmängder än normalt vilket naturligtvis påverkat det totala nedfallet, vilket måste beaktas vid bedömningen av diagrammen nedan. Se för övigt tabell på sidan 41. ph värden i Göteborg 7, 6, 5, 4, 3, Figur 11. ph-värdet i nederbörden i Göteborg. Värdet har under 35 år ökat sakta från omkring 4 till runt 5. Värdet gick under 29 upp rejält och flera månader med mycket regn låg ph-värdet på över 6, vilket är en mycket positiv utveckling. Eftersom det mesta regnet kommer med sydliga vindar blir nedfallet starkt påverkat av utsläppen på kontinenten. S kg/ha.år SVAVELNEDFALL Total årsdeposition Figur 12. Sida 22 Nedfallsvärden av svavel i Göteborg kg/ha och år. Svavelnedfallet har legat ganska stabilt på en låg nivå de senaste 1 åren. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

25 Årsrapport luftföroreningar 29 R 21:6 NO3 g.m 2.år 1 NITRATNEDFAL L 5, 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Total årsdeposition Figur 13. Pb mg.m 2.år 1 Nedfallsvärden av nitrat i Göteborg i g/m 2 och år. BLYNEDFALL Total års depos ition Figur 14. Nedfallsvärden av bly i Göteborg i mg/m 2 och år. Blyhalterna ligger på en mycket låg nivå numera. Cd mg/m 2 *år KADMIUMNEDFALL 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1, Total årsdeposition Figur 15. Nedfallsvärden av kadmium vid Femman i Göteborg i mg/m 2 och år. Göteborgs stad Miljöförvaltningen Sida 23

26 Årsrapport luftföroreningar 29 R 21:6 Bilaga 1. Diagram luftföroreningar Kvävedioxid, Femman KVÄVEDIOXIDHALTER I GÖTEBORG 1 8 NO2 µg/m³ Månadsmedelvärden 1 KVÄVEDIOXIDHALTER I GÖTEBORG 8 NO2 µg/m³ Månadsmedelvärden Figur 16. Månadsmedelvärden av kvävedioxidhalter i Göteborg åren De låga värdena under kan bero på felaktigheter i mätningarna. Sida 24 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

27 Årsrapport luftföroreningar 29 R 21:6 1 K vävedioxidhalter i Göteborg år 29 NO2 mikrogram/m³ Miljökvalitetsnorm för dygn 98% il jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Dygnsmedelvärden Figur 17. Dygnsmedelvärden av kvävedioxidhalter i Göteborg år 29. Den 8 december uppmättes det högsta värdet under året. Totalt låg fyra dygn över normvärdet på 6 µg/m 3, förutom den 8:e december även den 22:e december, den 8:e maj och 25:e mars. Göteborgs stad Miljöförvaltningen Sida 25

28 Årsrapport luftföroreningar 29 R 21:6 Partiklar, Femman PARTIKELHALTER I GÖTEBORG PM1 µg /m³ Månadsmedelvärden Figur 18. Månadsmedelvärden av partikelhalter, PM 1, vid Femman i Göteborg åren Värdena är uppräknade med 2 % enligt EU-direktiv. 1 Partikelhalter i Göteborg år 29 PM1 och PM2.5 mikrogram/m Miljökvalitetsnorm för dygn PM1, max 35 överskridanden jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Dygnsmedelvärden Figur 19. Dygnsmedelvärden av partikelhalter, PM 1, på Femmanhusets tak år 29. Miljökvalitetsnormen för PM 1 är 5 µg/m3 som dygnsvärde, som inte får överskridas mer än 35 gånger/år (9 % -il). Under två dygn låg värdena på 5 µg/m3 eller högre. Sida 26 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

29 Årsrapport luftföroreningar 29 R 21:6 Ozon, Femman OZONHALTER I GÖTEBORG 1 8 O 3 µg/m³ Månadsmedelvärden Figur 2. Månadsmedelvärden av ozonhalter i Göteborg åren , mätt vid Femman. Ozonhalter i Göteborg år O 3 mikrogram/m jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Dygnsmedelvärden, högsta 8 timmarvärde per dygn Figur 21. Dygnsmedelvärden (8-timmarsvärden) av ozonhalter vid Femman, Göteborg år 29. Göteborgs stad Miljöförvaltningen Sida 27

30 Årsrapport luftföroreningar 29 R 21:6 Svaveldioxid, Femman SO 2 µg/m³ SVAVELDIOXIDHALTER I GÖTEBORG Månadsmedelvärden Figur 22. Månadsmedelvärden av svaveldioxidhalter i Göteborg åren Halterna synes ha minskat avsevärt sedan 6-talet då årsmedelvärdena var högre än vad de högsta timvärdena är nu för tiden. Januari 1963 låg månadsmedelvärdet på 277 µg/m 3 jämfört med januari 29 då vi hade 2.2 µg/m 3. 4 Svaveldioxidhalter i Göteborg år SO2 mikrogram/m³ jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Dygnsmedelvärden Figur 23. Svaveldioxidhalter Göteborg år 29, dygnsmedelvärden. Sida 28 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

31 Årsrapport luftföroreningar 29 R 21:6 Sot, Femman SOTHALTER I GÖTEBORG Sot µg/m Månadsmedelvärden Figur 24. Månadsmedelvärden av sothalter i Göteborg år Värden efter år 1996 är framräknade ur kända samband mellan sot och andra parametrar då sotmätningar inte längre görs. S othalter i Göteborg år Sot mikrogram/m jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Dygnsmedelvärden Figur 25. Dygnsmedelvärden av sothalter i Göteborg år 29, beräknade värden. Värdena beräknas efter den bästa korrelationen vi har hittat mellan sot och PM 1, CO och NO 2 eftersom vi inte längre har något fungerande instrument för sotmätning och halterna är mycket låga. Det kan dock vara intressant att se hur utvecklingen har sett ut sedan 6-talet då det ju var riktigt höga halter. Göteborgs stad Miljöförvaltningen Sida 29

32 Årsrapport luftföroreningar 29 R 21:6 Kväveoxider, Femman KVÄVEOXIDHALTER I GÖTEBORG NOx µg/m³ Månadsmedelvärden Figur 26. Månadsmedelvärden av kväveoxidhalter i Göteborg åren Kväveoxidhalter i Göteborg år NOx mikrogram/m³ jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Dygnsmedelvärden Figur 27. Dygnsmedelvärden av kväveoxidhalter i Göteborg år 29. Egentligen var inte NOx-halterna särskilt höga någon gång under året. Ett par dagar förekom dock höga halter, i början på januari, i oktober och i december. Sida 3 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... Oktober 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... November 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... Oktober 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, september Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, september Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... September 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, september 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juni 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1 Januari 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer... 2

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, maj Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, maj Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Maj 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, maj 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luften i Malmö. Årsrapport 1999

Luften i Malmö. Årsrapport 1999 Luften i Malmö Årsrapport 1999 11/2000 Luften i Malmö Årsrapport 1999 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 2 Var i Malmö mäts luftföroreningar? 3 Gränsvärden och miljökvalitetsnormer 4-5 Vädret under

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, april Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, april Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... April 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, april 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, december Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, december Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... December 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, december 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftföroreningssituationen I Landskrona

Luftföroreningssituationen I Landskrona Luftföroreningssituationen I Landskrona Säsongsrapport Sommarhalvåret 26 Sammanfattning Nedanstående redovisning av luftföroreningshalterna i Landskrona är från det fasta stationsnätet i taknivå. erna

Läs mer

Syftet med rapporten... 1 Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1

Syftet med rapporten... 1 Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 November 2013 Innehållsförteckning Syftet med rapporten... 1 Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2013... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Syftet med rapporten... 1 Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, december Luftföroreningar... 1 Vädret... 1

Syftet med rapporten... 1 Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, december Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 December 2013 Innehållsförteckning Syftet med rapporten... 1 Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, december 2013... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luften i Sundsvall 2011

Luften i Sundsvall 2011 Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV

Läs mer

LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET

LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET Miljöförvaltningen RAPPORT Diarienummer 2005-10-17 2005.2261.3 1(8) LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET 2005 Sammanfattning Miljöförvaltningen utför kontinuerliga luftkvalitetsmätningar avseende

Läs mer

Luften i Malmö. Vintersäsongen oktober mars 1999

Luften i Malmö. Vintersäsongen oktober mars 1999 Luften i Malmö Vintersäsongen oktober 1998 - mars 1999 Rapport 15/1999 ISSN 14-469 Mer rapporter kan hämtas på www.miljo.malmo.se Var i Malmö mäts luftföroreningar? Mätning av olika luftföroreningar startade

Läs mer

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...

Läs mer

Hur mycket påverkas luften av skorstensutsläpp?

Hur mycket påverkas luften av skorstensutsläpp? JUNI 29 Hur mycket påverkas luften av skorstensutsläpp? En kartläggning av hur utsläppen från luftvårdsprogrammets medlemsföretag påverkar luftkvaliteten är nu färdig. Därmed finns en aktuell bild av hur

Läs mer

LUFTEN I LUND MÅNADSRAPPORT FÖR AUGUSTI

LUFTEN I LUND MÅNADSRAPPORT FÖR AUGUSTI Miljöförvaltningen RAPPORT Datum Diarienummer 25-9-21 25.2261.1 1(7) LUFTEN I LUND MÅNADSRAPPORT FÖR AUGUSTI 25 Sammanfattning Miljöförvaltningen utför kontinuerliga luftkvalitetsmätningar avseende svaveldioxid,

Läs mer

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, 2008-11-03 2009-11-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av kvävedioxidmätningar (NO2) vid Storgatan 113 öst på stan under perioden

Läs mer

Luftföroreningssituationen i Landskrona

Luftföroreningssituationen i Landskrona Luftföroreningssituationen i Landskrona Säsongsrapport Vinterhalvåret 26/27 Sammanfattning Nedanstående redovisning av luftföroreningshalterna i Landskrona är från det fasta stationsnätet i taknivå. Miljökvalitetsnormerna

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2006-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar

Läs mer

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL...

Läs mer

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Miljö- och hälsoskydd Rapport 2010-01 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar från kommunens

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftkvaliteten i Göteborgsområdet. Årsrapport 2013. Miljöförvaltningen R 2014:10. ISBN nr: 1401-2448

Luftkvaliteten i Göteborgsområdet. Årsrapport 2013. Miljöförvaltningen R 2014:10. ISBN nr: 1401-2448 ISBN nr: 1401-2448 R 2014:10 Foto: Sofia Pallander Luftkvaliteten i Göteborgsområdet Årsrapport 2013 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-365 00 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2008 och vinterhalvåret 2008/2009 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Amir Ghazvinizadeh Rapport 2010:5 Miljöinspektör Miljöförvaltningen

Läs mer

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget 2006-04-05 Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget SAMMANFATTNING På uppdrag av gatukontoret har miljöförvaltningen kartlagt luftkvaliteten vid planerad byggnation av garage under Davidshallstorg

Läs mer

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern 2006-2007 Erik Bäck Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 144 Augusti 2007 1 Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har av Göteborgsregionens luftvårdsprogram fått

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Miljöförvaltningen Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Utredningsrapport 2016:16 www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten vid kontorslokalen Smedjan på

Läs mer

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Köpings kommun Rapporten skriven av: Lars Bohlin, 2014-12-12 Rapporten finns även att läsa och ladda

Läs mer

Stockholms och Uppsala län

Stockholms och Uppsala län 2:22 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län - mätdata 21 STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND Rapporten är framtagen av Miljöförvaltningen i Stockholm Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala

Läs mer

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Dnr MN-2013-1943 MILJÖFÖRVALTNINGEN Tillsynsavdelning Rapport 2013-09-06 Jonas Neu, 054-540 46 65 miljoforvaltningen@karlstad.se 1 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Luftmätningar i urban bakgrund

Luftmätningar i urban bakgrund Luftmätningar i urban bakgrund Linköpings kommun, Miljökontoret 213 Helga Nyberg Linköpings kommun linkoping.se Mätningar i Linköpings tätort Miljökontoret har sedan vinterhalvåret 1986/87 undersökt bakgrundshalter

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Umeå kommun Miljö- och hälsoskydd Rapport 2013-01 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar 2012 från

Läs mer

Luften i Sundsvall 2010

Luften i Sundsvall 2010 Luften i Sundsvall 2010 Sammanfattning Nivåerna av kvävedioxid har varit högre under 2010 och 2011 än under tidigare år. Miljökvalitetsnormen klarades med knapp marginal vid Skolhusallén under 2010. Under

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2007-03 Sammanfattning Uppmätta halter av kvävedioxid (NO 2 ) som dygns- och

Läs mer

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Ann-Christine Stjernberg Miljöutredare, SLB-analys, Kvällens upplägg Luftföroreningar i Stockholm normer och mätningar

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds 2 gånger i juli 2010. Övriga

Läs mer

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2014 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2015-08-06 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...

Läs mer

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2002 VINTERN 2002/03 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2003:4 Miljöförvaltningen

Läs mer

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren 1990 2016 Miljöförvaltningen 2017-01-19 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Metod i

Läs mer

Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2011

Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2011 Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2011 Miljöförvaltningen: Torsten Nilsson Dnr 2007-1822 MILJÖNÄMNDEN Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...

Läs mer

Information om luftmätningar i Sunne

Information om luftmätningar i Sunne Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds även 2011, en dag i april

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun 2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2

Läs mer

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft SAMMANSTÄLLNING Sidan 1 av 5 Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft Beräknade luftföroreningshalter i tätorter I början av 26 genomförde Luftvårdsförbundet, tillsammans med SMHI och länets kommuner,

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2014

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2014 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(10) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2014 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsnämnden utför på kommunstyrelsens uppdrag lagstadgade mätningar

Läs mer

Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016

Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016 Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Christina Schyberg 2016-12-16 Allmänt Under vintern 2015/2016 genomfördes luftkvalitetsmätningar

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen

Verksamhetsplan 2016 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Verksamhetsplan 2016 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNING I luftvårdsprogrammet samarbetar Göteborgsregionens kommuner, Trafikverket Region Väst, Länsstyrelsen och företag för

Läs mer

Luften i Lund: Rapport för 2010 med jämförande mätningar Miljöförvaltningen

Luften i Lund: Rapport för 2010 med jämförande mätningar Miljöförvaltningen Luften i Lund: Rapport för 2010 med jämförande mätningar 1990 2010 Miljöförvaltningen RAPPORT 2 (19) Innehållsförteckning Sammanfattning... sid 3 Metod.. sid 3 DOAS sid 3 Partikelmätare. sid 4 Miljökvalitetsnormer

Läs mer

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2016-08-17 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...

Läs mer

LUFTKVALITETEN I OMGIVNINGEN AV SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014

LUFTKVALITETEN I OMGIVNINGEN AV SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014 Byggnads- och miljönämnden 104 15.09.2015 LUFTKVALITETEN I OMGIVNINGEN AV SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014 324/60.600/2013 ByMiN 104 Beredning: tf. miljövårdsinspektör Enni Flykt, tfn 040-766 6760, enni.flykt@porvoo.fi

Läs mer

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2015

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2015 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(12) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2015 Sammanfattning Miljönämnden utför på kommunstyrelsens uppdrag lagstadgade mätningar av luftkvalitet.

Läs mer

Verksamhetsplan 2017 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen

Verksamhetsplan 2017 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Verksamhetsplan 2017 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNING I Luftvårdsprogrammet samarbetar Göteborgsregionens kommuner, Trafikverket Region Väst, Länsstyrelsen i Västra Götalands

Läs mer

Luftmätningar i Luleå 2010

Luftmätningar i Luleå 2010 projekt RAPPORT augusti 2011 MILJÖKONTORET Luftmätningar i Luleå 2010 www.lulea.se/luft Per Andersson Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 Luleå Besök oss: Rådstugatan 11 Telefon: 0920-45 30 00

Läs mer

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2016:4

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2016:4 Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari 2016 Rapportserie 2016:4 Luftmätningarna är utförda av bygg- och miljökontoret i Norrköping. Ansvarig för denna rapport är Pontus Edqvist. Vid frågor

Läs mer

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013 Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013 Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Partikelmätare...

Läs mer

Rapport avseende luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun år 2012 samt luftmätningsdata för åren

Rapport avseende luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun år 2012 samt luftmätningsdata för åren Rapport avseende luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun år 2012 samt luftmätningsdata för åren 1990 2012 Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod... 1 DOAS... 1 Partikelmätare...

Läs mer

Det ligger i luften. Ny hemsida och nytt namn. Den nya hemsidan hittar man numera direkt på startsidan ETT NYHETSBREV JUNI 2010 FRÅN

Det ligger i luften. Ny hemsida och nytt namn. Den nya hemsidan hittar man numera direkt på startsidan ETT NYHETSBREV JUNI 2010 FRÅN Det ligger i luften ETT NYHETSBREV JUNI 2010 FRÅN Ny hemsida och nytt namn Under våren sjösattes luftvårdsprogrammets nya hemsida. Nu kan du botanisera i en mer användarvänlig, mer innehållsrik och snyggare

Läs mer

Luftföroreningar i Sydöstra korridoren mätningar och beräkningar av

Luftföroreningar i Sydöstra korridoren mätningar och beräkningar av Luftföroreningar i Sydöstra korridoren mätningar och beräkningar av kvävedioxidhalter och andra luftföroreningar utefter Rv 40 från Göteborg till Rävlanda under oktober december 2002 Erica Steen Miljöförvaltningen

Läs mer

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Stenungsunds kommun 2009

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Stenungsunds kommun 2009 Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Stenungsunds kommun 2009 Malin Andersson och Maria Holmes Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 152 - Stenungsund Oktober 2010 Miljökvalitetsnormer Sedan 1999

Läs mer

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2015:7

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2015:7 Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari 2015 Rapportserie 2015:7 Luftmätningarna är utförda av bygg- och miljökontoret i Norrköping. Ansvarig för denna rapport är Pontus Edqvist. Vid frågor

Läs mer

Luftmätningar i Ystads kommun 2012

Luftmätningar i Ystads kommun 2012 Luftmätningar i Ystads kommun 2012 Resultat NO 2 Miljökvalitetsnorm, årsmedelvärde: 40 µg/m 3 Årsmedelvärde, Ystad Centrum: 15,5 µg/m 3 Årsmedelvärde, Lantmännen: 14,1 µg/m 3 Årsmedelvärde, Bornholmstermin:

Läs mer

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge 1:2016 Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan 16-18 i Borlänge Kalenderåret 2015 Magnus Brydolf och Billy Sjövall SLB-ANALYS: FEBRUARI 2016 Förord Under kalenderåret 2015 mättes halter

Läs mer

Luftföroreningssituationen i Landskrona

Luftföroreningssituationen i Landskrona Luftföroreningssituationen i Landskrona Årsrapport 214 Sammanfattning En sammanfattning av de uppmätta luftföroreningarna under 214 visar att halterna inte avsevärt skilde sig från de som uppmättes 213.

Läs mer

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Miljö- och byggnadsförvaltningen 2014-08-13 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Meteorologiska förhållanden... 3 Mätningar... 4 Resultat... 4 Partikeldeposition... 4

Läs mer

Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13

Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13 Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13 Dnr 2011-MH1675-5 Dnr 2012-MH1639-5 Motala kommun Miljö- och hälsoskyddsenheten Cajsa Eriksson, miljöskyddsinspektör

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun 2006:39 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Förord... 2 Miljökvalitetsnormer... 3

Läs mer

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 25 augusti 2011, 50

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 25 augusti 2011, 50 Luftrapport 2010 Miljö- och byggnämnden 25 augusti 2011, 50 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Luftrapport 2010, Burlövs kommun Johan Rönnborg Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Luftföroreningssituationen i Norrköping

Luftföroreningssituationen i Norrköping Luftföroreningssituationen i Norrköping foto: Ahmet Kurt Halvårsrapport sommarhalvåret april 2008 till oktober 2008 LUFT 2008:7 1 BAKGRUND...1 2 SAMMANFATTNING...2 3 RESULTAT...3 3.1 UPPMÄTTA KVÄVEDIOXIDHALTER...3

Läs mer

Haltbidragsberäkning av kvävedioxid - för några av Luftvårdsprogrammet medlemsföretag år 2009

Haltbidragsberäkning av kvävedioxid - för några av Luftvårdsprogrammet medlemsföretag år 2009 Haltbidragsberäkning av kvävedioxid - för några av Luftvårdsprogrammet medlemsföretag år 2009 Malin Andersson Björn Nilsson Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 149 Juni 2009 1 2 Förord På uppdrag av Luftvårdsprogrammet

Läs mer

Luftutredning Litteraturgatan. bild

Luftutredning Litteraturgatan. bild Luftutredning Litteraturgatan bild Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret undersökt luftkvaliteten vid Litteraturgatan i Göteborg och hur de nybyggnationer som beskrivs

Läs mer

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Härryda kommun 2009

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Härryda kommun 2009 Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Härryda kommun 2009 Malin Andersson och Maria Holmes Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 152 - Härryda Oktober 2010 Miljökvalitetsnormer Sedan 1999 gäller

Läs mer

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker Author Markus Olofsgård Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46703566210 E-mail markus.olofsgard@afconsult.com Date 2015-02-11 Project ID 702782 MölnDala Fastighets AB Kompletterande luftkvalitetsutredning för

Läs mer

Luftkvaliteten i Göteborg efter införandet av trängselskatten utvärdering av januari-juni 2013

Luftkvaliteten i Göteborg efter införandet av trängselskatten utvärdering av januari-juni 2013 Luftkvaliteten i Göteborg efter införandet av trängselskatten utvärdering av januari-juni 213 Dokumenttitel: Luftkvaliteten i Göteborg efter införandet av trängselskatterna Västsvenska paketet rapport

Läs mer

Luftföroreningar i Nyköping

Luftföroreningar i Nyköping Samhällsbyggnad Miljöenheten Utredningsingenjör Bo Gustaver Tfn 0155-24 89 29 e-post: bo.gustaver@nykoping.se Datum 2010-04-22 2011-03-11 Dnr 2008-1353 421 1 (11) Luftföroreningar i Nyköping Miljöenheten

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från Norra Obbolavägen 2011 Dokumenttyp Rapport Dokumentägare Miljö- och hälsoskydd Dokumentinformation Årlig mätning av luftkvalitet i Umeå Dokumentnamn Luften

Läs mer

Regeringen fastställde i december

Regeringen fastställde i december JUNI 2005 Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Göteborgsregionen Regeringen fastställde i december 2004 åtgärdsprogram för att klara MKN i Stockholm och Göteborg. Det betyder

Läs mer

Luftmätning av partiklar (PM10) Östra Promenaden, Norrköping

Luftmätning av partiklar (PM10) Östra Promenaden, Norrköping Luftmätning av partiklar (PM10) Östra Promenaden, Norrköping 8 mars 2004 till 7 mars 2005 RAPPORT 2005:2 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...5 1 Inledning...6 1.1 Begreppsförklaring...6 1.2 Uppdrag

Läs mer

WWFs globala program Climate Savers involverar. Det ligger i luften. Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN

WWFs globala program Climate Savers involverar. Det ligger i luften. Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN Det ligger i luften ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF Volvo Anläggningsmaskiner och Volvo Bussar ansluter sig till Volvokoncernens samarbete med WWFs program Climate

Läs mer

Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna

Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna Vilka är det som har störst betydelse och vilka är hälsoeffekterna? Var kommer föroreningarna ifrån? Projekt Samverkan 2012-2014 Resultat Åtgärder Kvävedioxid

Läs mer

PM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala

PM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala Rikshem AB Affärsutveckling Krister Karlsson PM 2014-05-09 Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala Följande bedömning omfattar halter i omgivningsluften

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden 2006-01-01 2006-12-31 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2006-01 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av

Läs mer

Passiva gaturumsmätningar i Norrköpings tätort

Passiva gaturumsmätningar i Norrköpings tätort Passiva gaturumsmätningar i Norrköpings tätort Vintern 2004 RAPPORT 2004:2 2 Passiva gaturumsmätningar i Norrköpings tätort, vintern 2004 Innehåll Sammanfattning...... 4 1 Inledning..... 5 2 Uppdrag och

Läs mer

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Om IVL Fristående och icke vinstdrivande forskningsinstitut Ägs av Stiftelsen Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning

Läs mer

Rapport 2007:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata 2006. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning

Rapport 2007:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata 2006. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning Rapport 27:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 26 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning Tumba november 27 Omslag: Mätutrustning (DOAS, sändare) på Domarebacken i. (Foto:

Läs mer

Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Mölndals kommun

Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Mölndals kommun Miljöförvaltningen Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Mölndals kommun Utredningsrapport 2017:10 www.goteborg.se Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål...

Läs mer

LUFTKVALITETSMÄTNINGAR I GATUNIVÅ AVSEENDE KVÄVEDIOXID Dnr

LUFTKVALITETSMÄTNINGAR I GATUNIVÅ AVSEENDE KVÄVEDIOXID Dnr Miljöförvaltningen RAPPORT 1 (5) LUFTKVALITETSMÄTNINGAR I GATUNIVÅ AVSEENDE KVÄVEDIOXID Dnr 2006.0007.2 Sammanfattning Miljöförvaltningen har under februari, mars och april månad 2006 utfört luftkvalitetsmätningar

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms län. mätdata vinterhalvåret 1996/97. beräkning av svavel- och kvävenedfall

Luftföroreningar i Stockholms län. mätdata vinterhalvåret 1996/97. beräkning av svavel- och kvävenedfall 1:97 Luftföroreningar i Stockholms län x mätdata vinterhalvåret 199/97 x beräkning av svavel- och kvävenedfall STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND Rappor ten tag ram f är a v SLBxanalys Miljöförvaltningen

Läs mer

Luftkvaliteten i Malmö 2007

Luftkvaliteten i Malmö 2007 RAPPORT Luftkvaliteten i Malmö 27 Antagen av Miljönämnden 28-3-31 Rapportnr 4/28 ISSN 14-469 Rapporter (ISSN 14-469) utgivna fr.o.m. 24: 1/24 Livsmedelstillsyn av storhushåll med orientalisk tillagning

Läs mer

Luftkvalitetsmätningar vid E4 i centrala Skellefteå under

Luftkvalitetsmätningar vid E4 i centrala Skellefteå under Luftkvalitetsmätningar vid E4 i centrala Skellefteå under 2015 2016-03-29 Sammanfattning Skellefteå kommun utför kontinuerliga mätningar av kväveoxider och partiklar vid E4 i centrala Skellefteå. I denna

Läs mer

Luftföroreningsmätningar på Vallgatan i Kungsbacka, vårvintern 2005

Luftföroreningsmätningar på Vallgatan i Kungsbacka, vårvintern 2005 Luftföroreningsmätningar på Vallgatan i Kungsbacka, vårvintern 2005 Harald Bouma Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 141 April 2006 2 Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har fått i uppdrag att mäta, beräkna

Läs mer