Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ödeshög kommunala skola samt skolbarnsomsorg

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Ödeshög kommunala skola samt skolbarnsomsorg Boet Syfte DK-planens syfte är att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Vision Alla elever ska ha rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Främjande arbete Ödeshögs skola bedriver ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn eller elever som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Det bedrivs också ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Det främjande arbetet går ut på att identifiera och stärka de positiva sidor av verksamheten som ger förutsättningar för likabehandling. Det utgår från skolans uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas. All personal ska medverka till att utveckla barnens och elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor även utanför den närmaste gruppen. En verksamhet där barn och elever upplever meningsfulla sammanhang,

2 delaktighet och att olikheter respekteras lägger grunden för goda relationer och motverkar kränkningar. Utbildning av personal genomförs kontinuerligt efter uppkomna behov. Förebyggande arbete Kommentar rörande befogade tillsägelser : Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillsägelse är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande. Organisationsnivå Alla anställda inom skolans verksamhetsområde ska känna till DK-planen (plan mot diskriminering och kränkande behandling). Rektor informerar nyanställd personal. Klasslärare/mentorer informerar föräldrar via föräldramöten. Rektor ansvarar för att föräldraenkät genomförs varje år. Rektor ansvarar för att elevenkät genomförs varje termin samt att denna följs upp. DK-team eller motsvarande samordnar det förebyggande arbetet samt informerar personalen om sitt arbete. Teamet ansvarar även för kamratstödjarnas arbetsuppgifter. Ödeshögs kommunala skola har ett elevstödsteam bestående av rektorer, chef för elevhälsan, kurator, röst och talpedagog, skolsköterska samt specialpedagog. Tillsynsansvaret när det gället raster, ses över och struktureras inför varje terminsstart. Gemensamma trivselregler finns, revideras och görs kända varje läsår. Enheten ansvarar för att DK-planen följs upp och revideras varje år. Gruppnivå DK-planens syfte integreras som en naturlig del i det vardagliga arbetet. Klassföreståndaren ansvarar för att elevenkäten följs upp inom klassens ramar. Kamratstödjare finns i alla klasser från år 2. Trygghetsteam eller motsvarande ansvarar för deras arbete. Kamratstödjarna och DK-team träffas minst en gång per månad. I år F-9 arbetar man med relationsfrågor inom gruppen/klassen utifrån bl.a. SET. Klassföreståndare/mentorer ansvarar för att DK-planen och trivselregler hålls levande. Individnivå DK-planen tas upp vid behov vid utvecklingssamtal. Lärare och elev kommunicerar via loggbok/skoldagbok. 2

3 Delmål 2014/2015 Nuläge/kartläggning Att alla ska känna sig trygga i skolan, inomhus och utomhus. Vi tog hjälp av ett material som kallas Växthuset för att kartlägga var barnen inte känner sig trygga. Alla barn fick enskilt kryssa i på en ritning, över skolans inom- och utomhusmiljö, samt vid busshållplatsen om och var de ev. kände sig otrygga. Resultatet sammanställdes och visade att eleverna verkar väldigt tillfreds både inomhus och utomhus. Det var bara några fåtal kryss utsatta. Inne satt enstaka kryss vid toaletterna och i hörnen i korridorerna. Där de går in och tar av och på sig skorna satt det flest kryss. Mål 1 * Att alla ska känna sig trygga på toaletten Åtgärder för att nå målen Barnen gav förslag utifrån det de upplevt som obehagligt. Eleverna meddelar när/om något lås går i baklås. Vi påminde eleverna om att spola och tvätta händerna. Eleverna ska knacka på dörren om man är osäker på att det är ledigt istället för att rycka i dörren. Alla ska sitta ner på toaletten. Mål 2 * Lugnare i korridorerna Gå, inte skrika, störa eller skrämmas i korridoren. Vara extra uppmärksam vid hörnen. Mål 3 * Hjälpas åt att städa ute på raster Gemensamt mål i klasserna. Allas ansvar! Vuxna finns med och föregår med gott exempel Kolla av efter varje rast hur det fungerat 3

4 Utvärdering av målen Mål 1 * Att alla ska känna sig trygga på toaletten Åtgärder för att nå målen Barnen gav förslag utifrån det de upplevt som obehagligt. Eleverna meddelar när/om något lås går i baklås. Vi påminde eleverna om att spola och tvätta händerna. Eleverna ska knacka på dörren om man är osäker på att det är ledigt istället för att rycka i dörren. Alla ska sitta ner på toaletten. Mål 2 * Lugnare i korridorerna Gå, inte skrika, störa eller skrämmas i korridoren. Vara extra uppmärksam vid hörnen. Mål 3 *Hjälpas åt att städa ute på raster Gemensamt mål i klasserna. Allas ansvar! Vuxna finns med och föregår med gott exempel Kolla av efter varje rast hur det fungerat Utvärdering och revidering av DK-planen DK-planens delmål utvärderas och revideras på enheterna under maj/juni. Ny kartläggning av verksamhetens behov genomförs såväl inom personalgruppen som på klass- och elevråd, i början av höstterminen. Utifrån kartläggningen upprättas nya delmål. Detta skall vara genomfört senast november månads utgång. Detta sker i samråd med eleverna, där elevrådet (eller motsvarande) är ett viktigt organ. Även föräldrarna har möjlighet att vara delaktiga via föräldraråd och skolråd. 4

5 Definitioner och begrepp Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Med elev avses den som utbildas eller söker till utbildning som regleras i skollagen. Med barn menas den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt skollagen. Med personal avses anställda och uppdragstagare i skollagsreglerad verksamhet. Med huvudman menas den som är huvudman för skollagsreglerad verksamhet, dvs. den ansvariga kommunala nämnden eller styrelsen för fristående verksamheter. I diskrimineringslagen används begreppet utbildningsanordnare men i den här skriften 5

6 används begreppet huvudman oavsett vilken lagstiftning det rör sig om. Skolverkets allmänna råd

7 Vid misstanke om eller identifikation av trakasserier eller annan kränkande behandling. I arbetsgången nedan återfinns begreppet DK-team. När det gäller de mindre enheterna, Rök, Boet Rödingen m.fl., utgör all personal teamet. S T E G 1 Redan vid misstanke om att kränkningar förekommer måste uppmärksammas. Skolledningen och den övriga personalen måste vara uppmärksamma på om elever upplever sig kränkta av någon i verksamheten, såväl av någon annan elev som av någon vuxen. Om misstanke föreligger, eller vid identifiering av kränkande behandling måste åtgärder vidtas omedelbart. Klassföreståndare, undervisande lärare eller annan berörd personal måste agera direkt. Företrädesvis är det klassföreståndarna som agerar i ett fortsatt skede. Målet är att få kränkningarna att upphöra omedelbart och förhindra att de fortsätter. Vid behov skall föräldrarna kontaktas och informeras redan i detta skede! Om problemet trots tydliga insatser från berörda lärare/klassföreståndare kvarstår eller om det uppstår akuta situationer, kan teamet kopplas in. DK-teamet kontaktas då av berörda lärare. I detta läge skall föräldrarna informeras. Vid akuta ärenden kan DK-teamet uppdras direkt av rektorn att agera. DK-teamet agerar enligt nedanstående plan: (notera att personalen från DK-teamet företrädesvis arbetar två och två vid samtalen) Dokumentation Om problemen kvarstår eller i de fall DK-teamet är inkopplat, skall samtalen alltid dokumenteras enligt en framtagen mall (se bilaga 1). Berörd person i teamet tar därefter en kopia till teamets arkivering samt lämnar originalet till expeditionen. Skolassistenten ansvarar för att originalet förvaras i skolans arkiv. En kopia lämnas i samband med detta även till rektorn. Rektorn har således alltid den senaste dokumentationen och är väl ajour med aktuella händelser. Obs. Samtliga samtal (2-4) skall dokumenteras. Vid behov dokumenteras även agerande enligt steg 1. S T E G 2 (när DK-teamet ev. kopplats in) Berörda vårdnadshavare skall informeras skyndsamt. Följande åtgärder vidtas: (ordning kan skifta) Samtal med den som blivit kränkt. Samtal med den som kränkt, där ett löfte om ett omedelbart upphörande av kränkningarna avkrävs. Uppföljning av den som blivit kränkt samt den som kränkt. Denna uppföljning skall ske inom två veckor. Här kontrolleras bl.a. att löftet om kränkningarnas upphörande följts enligt överenskommelse. Här kan det bli aktuellt med vidare åtgärder mot den som kränkt om löftet ej efterlevts och om kränkningarna ej upphört (se steg 3). 7

8 S T E G 3 Följande åtgärder vidtas direkt om åtgärderna i steg 1 och 2 ej gett önskat resultat: Enskilt samtal med den som blivit kränkt. Samtal med den som blivit kränkt och dess föräldrar, som kallas till skolan 1 Enskilt samtal med den som kränkt. Samtal med den som kränkt och dennes föräldrar, som kallas till skolan 2. Upprättande av åtgärdsplan. Åtgärdsplanen kan gälla såväl den eller de som utfört kränkningen som den utsatta eleven. Elev och vårdnadshavare skall ges möjlighet att närvara vid upprättandet av åtgärdsplanen. S T E G 4 När ovanstående åtgärder (steg 1-3) ej resulterat i ett slut på kränkningarna, kopplas rektor och elevvårdsteamet in. För den som kränkt och dennes föräldrar presenteras en ny åtgärdsplan, vilket t ex kan innebära fortsatta samtal med skolpersonal, byte av grupp/klass, avstängning från fritidsgård, avstängning från diverse trivselaktiviteter på skolan, kontakt med polis/sociala myndigheter, förflyttning av mobbare. Det finns ingen laglig skyldighet för skolan att anmäla en elev som begått ett brott. Vid varje enskilt fall görs en bedömning av hur allvarlig situationen är och om anmälan till andra myndigheter bör göras. Vid allvarliga tillbud där det är fara för hälsa skall arbetsmiljöverket underrättas. Särskilda blanketter för olika tillbud finns framtagna, och all personal har fått information om dessa och när de skall användas. Personal misstänks för trakasserier eller annan kränkande behandling Om personal misstänks för trakasserier eller annan kränkande behandling gentemot en elev skall rektor eller i förekommande akuta fall ställföreträdande rektor ansvara för utredningen. Särskild delegationslista talar om vilka personer som är ställföreträdande då rektor ej finns närvarande. 1 Bedömning görs från fall till fall. I vissa fall är telefonkontakt med vårdnadshavarna en fullgod lösning. 2 Se ovan. 8

9 Checklista Checklistan är ett enkelt hjälpmedel för att få likabehandlingsplanen att fungera som ett bra verktyg för verksamhetens likabehandlingsarbete. Ju fler av följande påståenden som kan besvaras med ja, desto större är chansen att så är fallet. 1. Nu gällande plan a) Vår likabehandlingsplan är aktuell enligt lagens krav, det vill säga är upprättad under den senaste tolvmånadersperioden och gäller för ett år. b) När vi upprättade planen tog vi hänsyn till utvärderingen av föregående års plan. 2. Samverkan med barnen Barnen har varit med om att påverka innehållet i planen. 3. Kartläggning a) Vi har kartlagt verksamhetens behov på individ-, grupp- och verksamhetsnivå. b) Vid kartläggningen har vi beaktat samtliga diskrimineringsgrunder (kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning) och inkluderat annan kränkande behandling. c) Vi har sett över områden som Verksamhetens form och innehåll Klimat och miljö i förskolan Kommunikation Kompetensutveckling Rekrytering/Antagning Introduktion 4. Mål Planen innehåller mål för likabehandlingsarbetet som går att följa upp. 5. Åtgärder a) Planen innehåller konkreta åtgärder för det förebyggande arbetet och för främjandearbetet. b) Vi har tagit fram åtgärder för att främja likabehandling och förebygga diskriminering för samtliga diskrimineringsgrunder. c) Vi har tagit fram åtgärder för det förebyggande arbetet mot trakasserier och annan kränkande behandling. 9

10 d) Åtgärderna går att följa upp och är tidsplanerade. e) Det framgår i planen vem som är ansvarig för respektive åtgärd. 6. Resurser Det framgår i planen vilka resurser som finns för att genomföra likabehandlingsarbetet. 7. Kommunikation Vår likabehandlingsplan innehåller rutiner för att presentera planen och förankra likabehandlingsarbetet hos barn, vårdnadshavare och personal. 8. Utvärdering och revidering Likabehandlingsplanen innehåller rutiner för den årliga utvärderingen. 10

11 Information till klasserna inför val av kamratstödjare/ kamratmedlare Är Du en som. Vågar ha en egen åsikt Tar hand om dem som inte får vara med Säger positiva saker om och till kamrater Inte retar andra eller behandlar någon illa. kort sagt är en bra kompis? Kamratstödjare (enheten) söker två kamratstödjare per klass, (pojke, flicka) under detta läsår 200X Din uppgift är att, tillsammans med lärare och DK-teamet, hjälpa till att upptäcka trakasserier, kränkningar och bråk. Du kommer att få utbildningsdag för denna uppgift som stärker dig i din viktiga roll. När du lämnat ditt uppdrag kommer du också att få ett intyg på att du varit kamratstödjare på enheten. Efter en öppen diskussion och information som hålls i klassen under ledning av klassföreståndaren, görs en sluten omröstning där kamratstödjare väljs. Den som blivit vald till detta ges möjlighet att tacka ja eller nej till förtroendeuppdraget. Namn : Klass : 11

12 Namn : Klass : KONTRAKT FÖR KAMRATSTÖDJARE Läsåret 20xx/20xx Din huvudsakliga uppgift är att se och upptäcka trakasserier, kränkningar och bråk, samt meddela detta vidare till DK-teamet vid regelbundna träffar. Du lovar att själv inte utsätta någon för kränkande behandling! Du har tystnadsplikt: Du får inte berätta för andra elever vad du i förtroende fått veta. Bryter du som kamratstödjare mot detta kontrakt, kommer detta att åtgärdas tillsammans med rektor och övriga kamratstödjare. Om du t.ex. själv varit delaktig i en situation där du utsatt någon för kränkande behandling kan bedömningen göras att du ej längre är lämplig som kamratstödjare. Du och de andra kamratstödjarna kommer att få påverka innehållet av denna uppmuntran i samråd med DK-teamet och rektor. Kränkande behandling kan t.ex. vara främlingsfientlighet, homofobi, intolerans, svordomar, fula ord, förolämpningar, slag, sparkar, knuffar, fasthållning, krokben eller utfrysning. Det kan också vara hot, miner suckar, gester, skratt, fniss, klotter, anonyma brev m m. Jag lovar att följa ovanstående regler Namn: Klass: 12

13 Dokumentation Steg: Utifrån åtgärdsplanen (steg 1-4) Datum: Bilaga 1 Utsatt elev: Den/de elev/er som gjort handlingen: Närvarande: Beskrivning: Överenskommelse: 13

14 Underskrift elev Underskrift personal 14

15 Samtal med elev som uppfört sig illa (Allvarssamtal) (enligt Farstamodellen Karl Ljungström, Ordkällan Pedaktiv) Bilaga 2 Den principiella ståndpunkten är att skolan alltid bör ha någon form av samtal med elever som uppfört sig illa. Detta samtal skall äga rum i nära anslutning till det inträffade alternativt i nära anslutning till att skolan upptäckte det som inträffat. Vad som är viktigt är att, vid sådana tillfällen, visa att de vuxna bryr sig samt markera de vuxnas inställning. Detta samtal utesluter inte föräldrasamtal eller andra åtgärder. Det som inträffat kan vara något av följande: 15 Attack eller övergrepp mot annan elev Slagsmål med oacceptabelt våld Hotelser och/eller grova trakasserier mot andra elever Trakasserier mot personal Skadegörelse och liknande Någon slags åtgärd mestadels ett samtal vidtas vid de flesta skolor. Jag vill ändå här beskriva något som jag kallar Allvarssamtal. Det väsentliga som sker i och med samtalet är: Att något görs Budskapet till den aktuelle eleven och till alla andra elever på skolan är att de vuxna bryr sig Vuxenauktoriteten på skolan stärks Samtalstekniken Du som håller i samtalet ska vara så avspänd och lugn som möjligt. Du ska vara en neutral vuxen och försöka att undvika aggressivitet. Du är inte arg men allvarlig. I detta sammanhang ska märkas att du är vuxen och att eleven är ett barn. När ni kommer in i samtalsrummet så är det du som säger var eleven ska sitta. (Du ska se till att du har initiativet från början). Du inleder med att säga exempelvis Jag/vi heter N.N och är.. här på skolan. Jag/vi brukar prata med elever när något allvarligt har inträffat.

16 Jag har hört att du var i bråk med Pelle Karlsson på rasten. Kan du berätta vad som hände! Börja från när det ringde ut till rast! (Eleven är oftast ganska spänd och försvarsinställd innan samtalet. Hans/hennes förväntning är att du först ska anklaga honom/henne för något och sedan skälla ut honom/henne eller komma med moraliserande förmaningar Du förstår väl att du inte.. ) Att eleven själv får berätta, göra att han blir lugnare. Att berätta och prata om det som skett, blir också en form av bearbetning av det som inträffat. Du lyssnar uppmärksamt och försöker förstå vad som verkligen hände. När du blir tveksam eller undrande, avbryter du eleven med en fråga. Speciellt när eleven kommer till de känsliga delar i berättelsen som berör hans eget (dåliga) beteende, är det viktigt att det är sanningen som redovisas. Om du tror att han utifrån din kännedom försöker förringa sin egen roll alltför mycket så avbryter du med en fråga, exempelvis Jag har hört att det var du som.., stämmer inte det? Ibland kanske du avbryter honom och gör en kort sammanfattning av vad han senast berättat och frågar direkt: Var det så du menade? När eleven berättat klart, så kommenterar du händelsen och betonar speciellt vad eleven gjorde fel och att detta absolut inte får upprepas. Den vuxne avslutar med: Nu när du återkommer till klassen så kommer kompisarna att undra var du har varit och vad du har gjort tycker du att du måste berätta för dem om det här samtalet? (Med ditt tonfall och din formulering visar du vad du tycker.) Svaret blir troligen Nej! varpå den vuxne säger: Det tycker inte jag heller och om någon frågar så kan du väl säga att det är en privatsak. Tror du att du klarar det? Jadå, det tror eleven. Bra, det tror jag också hej då! Om och kring samtalet Den som leder samtalet bör vara en någorlunda erfaren person, gärna med auktoritet och pondus. (Dock ej rektor. Han/hon kan bli aktuell vid upprepad misskötsamhet eller om skolan tänker polisanmäla.) 16

17 Man bör helst vara två vuxna vid samtalet men detta kan avgöras från fall till fall. (Den gamla regeln om att undvika ensam manlig personal i enrum med flicka/or gäller fortfarande). Det är väsentligt att samtalet äger rum i anslutning till händelsen; helst samma dag. Ibland sätter sig eleven nonchalant i stolen. Vad som sker är att eleven känner obehag inför att samtalet ska äga rum och att sitta nonchalant blir en markering mot den vuxne. Han sätter upp en slags mur mot dig och mot det du säger. Om du accepterar hans sittställning så fungerar muren, du har tappat initiativet eleven bestämmer villkoren och samtalet blir mindre effektfullt. Innan du börjar samtalet säger du därför: Kan du sitta lite bättre! Du väntar sedan tills han sätter sig bättre. I sällsynta fall svarar eleven Varför då? Ditt svar: Det går lättare att prata då. Dt kan också inträffa att en elev i ett samtal i stället svarar på ett nonchalant sätt. Det är samma som ovan ett försök till skyddsmur för att inte bli berörd av samtalet. Du kan då stanna upp i samtalet och säga exempelvis: du låter lite spänd och konstig på rösten kan du försöka att prata naturligt! I bägge exemplen ovan, när du säger till, så känner sig eleven avslöjad och brukar snabbt återgå till ordningen. Det som sägs i slutet av samtalet, Nu när du återkommer till klassrummet, så kommer kompisarna att.. är en bra och viktig avslutning av samtalet. Eleven funderar kanske redan själv över vad han ska säga till kompisarna, och känner därför lite olust. Din fråga och ditt förslag blir då en hjälp för honom, och ni får en förtrolig vuxenbarn-kontakt vilken känns riktig som avslutning. Eleven är sedan mentalt förberedd när frågan kommer från kompisarna och han klarar därför situationen lättare. Effekten av samtalet blir mycket starkare om eleven håller samtalet, och dess innehåll, för sig själv. Om man på skolan inte redan har ett väl fungerande sätt att samtala så rekommenderar jag den här formen. 17

18 Den här samtalsmodellen är mycket lätt att genomföra. Det viktiga är: Att eleven får börja berätta så tidigt som möjligt Att vid avslutningen den vuxne säger vad eleven gjorde fel och att det inte får upprepas, (helst bör man också uppmuntra eleven att inte berätta för kamraterna om samtalet) Detta är fullt tillräckligt för att åstadkomma ett bra samtal. 18