Miljöteknikmöjligheter i Västsverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöteknikmöjligheter i Västsverige"

Transkript

1 Miljöteknikmöjligheter i Västsverige En sammanfattning av Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland Sammanställd av Jonas Norrman & Rebecca Brembeck, Nätverket GAME, samt Catarina Hedar, Ramböll. På uppdrag av Västra Götalandsregionen. En rapport beställd av

2 Förord Denna rapport är en sammanfattning av Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland 2011 (kan laddas ner från I sammanfattningen presenteras resultatet från kartläggningen, utformat efter diskussion vid en workshop, som fem områden där det finns ett stort internationellt behov av miljötekniska lösningar och där marknaden har stor potential. Inom varje område beskrivs vilka västsvenska kunskapsmiljöer och kommersiella verksamheter som har potential att växa med hjälp av ett regionalt program. Både för att tillgodose behovet av lösning och för att lägga grund till en hållbar affärsverksamhet. Ambitionen har varit att skriva en kort, effektiv och lättillgänglig text. Den som vill ha mer detaljer hänvisas till kartläggningen. Kartläggningen är initierad av Mats Granér, enhetschef för analys och upphandling på regionutvecklingssekretariatet, Västra Götalandsregionen samt Peter Holmberg, miljöchef på miljösekretariatet, Västra Götalandsregionen. Kartläggningen ska fungera som underlag för åtgärder som kan stärka miljösektorn i regionen. Materialet har insamlats av en stor grupp representanter för aktörer i Västsverige (presenteras i kartläggningen). Kartläggningen av miljötekniksektorn i Västra Götaland genomfördes under våren 2011 och materialet sammanställdes av Jonas Norrman och Rebecca Brembeck från Nätverket GAME tillsammans med Catarina Hedar från Ramböll. Resultatet presenterades i form av ett arbetsdokument vid en öppen workshop den 22 juni 2011 i Göteborg. Denna sammanfattning skrevs efter workshopen och presenterades på GAME-dagen den 14 september. En presentation från detta tillfälle finns också att ladda ner från Kartläggningen ska se som ett tidsdokument och beskriver miljöer som hela tiden förändras. Vill du ha en presentation och diskussion om resultatet? Kanske en workshop om hur detta påverkar er verksamhet? Kontakta Jonas Norrman, 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord Inledning Fem utmaningar där Västra Götaland kan bidra till hållbar utveckling Energieffektivitet Förnybar bioråvara Resurseffektivitet Förnybar energiproduktion Hållbar vattenanvändning Några kommentarer om miljötekniksatsningar Bilaga: Miljöteknikstatistik Trenden Indelning i miljöteknikområden

4 Inledning Kartläggningen visar att marknadsutvecklingen består av flera parallella processer vilket gör det svårt att tala om en miljötekniksektor. Utveckling sker bland alla marknadens aktörer. Det kan vara etablerade företag som Volvo som utvecklar nya konsumentprodukter (elbilar), komponentleverantörer som SKF som erbjuder nya produkter. Eller gamla produkter på nya marknader (vindkraft) till helt nya näringar som biogas och vågkraft, eller när man uppgraderar gammal teknik med nya möjligheter som smarta elnät eller GPS-optimerad logistik. Metoden för kartläggning är nyutvecklad för att öppna om så många perspektiv som möjligt. Hela nio olika kombinationer av perspektiv och inriktningar användes. Vi rekommenderar att den som vill vara med och försöka analysera utvecklingen att läsa hela kartläggningen. Vid workshopen den 22 juni kom vi i överens om att presentera resultatet av kartläggningen från fem aktuella miljöutmaningar: Energieffektivitet Förnybar bioråvara Resurseffektivitet Förnybar energiproduktion Hållbar vattenanvändning Inom varje miljöutmaning försöker vi beskriva vilka möjligheter som finns för Västsverige att genom samarbete möjliggöra en lösning av utmaningen och samtidigt också bidra till utvecklingen av ett hållbart näringsliv inom området. Västsvenska kunskapsmiljöer och etablerat näringsliv är viktiga byggstenar men genom att också prioritera områden där det finns en tydlig europeisk strategi underlättas både finansiering av satsningen samt närvaro på den europeiska marknaden. Kartläggningen beskriver Västsveriges möjligheter och är också ett (av många) kunskapsunderlag för Västra Götalandsregionen. Beskrivningarna har därför utformats så att de försöker besvara följande sex frågor: 1. Är det ett område som går att internationalisera? ( Kartläggningens EU-perspektiv) 2. Finns det företag som regionen kan stödja med finansiering? Småföretag, storföretag och möjliga nyetableringar. (Kartläggningens näringslivsperspektiv) 3. Finns det miljöer för kunskapsutveckling, test och demonstration att bygga vidare på? (Kartläggningens forskningperspektiv) 4. Finns det idéer om utvecklingsprojekt av produkter, tjänster eller processer att ta vidare? (Kartläggningens unikitetsperspektiv) 5. Finns det samverkansplattformar som regionen kan förstärka? (Samverkansperspektivet) 6. Kan region/kommun göra marknadspåverkande insatser? (Aktörsperspektivet) 4

5 Fem utmaningar där Västra Götaland kan bidra till hållbar utveckling I detta kapitel beskriver vi de miljöutmaningar som lyftes fram vid workshopen den 22 juni i Göteborg. Utmaningarna presenteras utan inbördes rangordning. För varje utmaning finns det förslag på två eller tre inriktningar med tydliga västsvenska intressen. Energieffektivitet 1. Internationaliseringsmöjligheter Energieffektivisering ger stora vinster både för miljö och samhälle, och kan tillämpas på en mängd områden. EU har satt upp målet att reducera koldioxidutsläppen med 20 procent, förbättra energieffektiviteten med 20 procent och uppnå 20 procent förnybar energi till år Vi har i kartläggningen identifierat energieffektivisering av transporter samt energieffektivt byggande som starka sektorer i Västsverige. Både energieffektiva transporter och energieffektivt byggande har nyckelroller att spela för att uppnå EU:s mål. För EU är hållbara transporter viktigt, men det är också viktigt med fungerande transporter. Policys siktar på att minska miljöbelastningen av vägtransporter (till exempel med energieffektivare hybrid och elfordon) men också mot att flytta över transporter till andra transportslag som tåg och sjöfart. Här finns mycket EU-medel tillgängliga men det handlar ofta om infrastrukturprojekt. Tåg och flyg är västsvenska forskningsområden som skulle behöva stärkas ur ett EU-perspektiv. Den byggda miljön bedöms vara den sektor där man kan nå långt med energieffektivisering på kort tid. Här man också tagit beslut om en nära-noll energilösning för nya byggnader från och med år Detta innebär att det utöver EU-medel också kommer att finnas nationella medel för att få ut innovativa lösningar på marknaden. Det är marknaden som ska genomföra processen men då byggsektorn har en speciell nationell struktur kommer det nog främsta öka exporten av konsulttjänster. 2. Energieffektivitet är en utmaning för alla branscher Inom tillverkande industri är utmaningen idag att producera fler produkter med mindre material, mindre energi och mindre avfall. I industriella processer finns det en betydande energieffektiviseringspotential. Denna potential utgör en stor marknad för dagens energikonsulter och skapar en tjänstemarknad som blir allt större. Hållbara transporter fordon, trafiksystem, logistik nya motorer och ny teknik för framdrivning, nya drivmedel, teknik och system för kollektivtrafik och sjöfart, samt nya metoder och system för effektiva och mellan olika transportslag samordnade transporter. Västra Götalands styrkor finns framförallt inom följande områden: Förnybar produktion av drivmedel genom rötning (biogas)/ förgasning Effektivisering av drivmedelsanvändning i fordon, Volvo. Nya innovativa företag framförallt inom batteriutveckling. Nya unga innovativa företag såsom optimering av transporter via mjukvara, t. ex. Proxio Hållbart samhällsbyggande innefattar mer övergripande områden som hållbara byggnader och renoveringar, hållbara städer (Sustainable Buildings, Sustainable Renovation och Sustainable Cities), mer specifika teknikområden som byggsystem för trä, styr- och övervakningssystem samt tekniker för lokal 5

6 energiförsörjning. Vid kartläggningen av miljöteknikföretag i Västra Götaland finns det många företag redovisade i denna kategori. Företagen representerar alla delar i värdekedjan: byggherrar, fjärrvärmeoptimering, sol, VVS, styr- och reglerutrustning m.m. Det är dock ett styrkeområde som är mycket konjunkturkänsligt. Vid kartläggningen av byggbranschen finner man en stor andel VVS-företag. De återfinns under kategorin energieffektiviseringskompetens. Dessa företag vidareutvecklar sin kompetens och nya tjänster som energideklarationer erbjuds. Byggbolagen, såsom Skanska, NCC med flera arbetar idag aktivt med energieffektivisering och miljöcertifiering av byggnader. De ser att miljöklassning av byggnaderna är en affärsmöjlighet. Bland annat erbjuder Skanska LEED-certifiering, vilket är en specifik miljöklassning av en byggnad. När det gäller byggnader och installationer är också ICT (Information Communication Technologies) intressant. Teknikområdet är en framtidsbransch. IT-leverantörer och konsulter har idag benämningen ICT och hållbarhet är en viktig del i deras koncept. Exempel inom ICT är Siemens och Cisco m.fl. Företagen går från produkter och tjänster till smart city koncept där de beskriver sina applikationer ur ett hållbarhetsperspektiv. ICT tjänster skapar stora möjligheter inom stadsutvecklingen och har en energieffektiviseringspotential. Man pratar idag om Green Code Index och Smart Appliances. Hållbar vaeenanvändning Energieffek3vitet - Hållbart byggande Energieffek3vitet - Hållbara trsp Förnybar energiproduk3on Förnybar bioråvara Resurseffek3vitet Figur 1: Branschperspektivet i de fem miljöutmaningarna. Antal företag Inom branschindelningen ovan finner man inom Energieffektivitet hållbart byggande, en stor andel VVS-företag. De återfinns under kategorin bygg- och energieffektiviseringskompetens. Dessa företag har en stor potential framöver och utvecklar idag sin kompetens och erbjuder kunderna nya tjänster såsom energideklarationer med mera. Förnybar energiproduktion är framförallt kopplat till biogasprocesser, biomassa samt vindkraften som kommer starkt. Återvinningsföretagen är även många i antal. De stora företagen såsom Stena Recycling och HA Andersson är representerade men även många små. En bransch med en stor exportpotential. 6

7 Sammanfattning av Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland 2011 Inom Hållbar vattenanvändning, det vill säga den maritima sektorn finns det även många företag framförallt inom filter, bränslen med mera. 3. Kunskapsutveckling till stöd för energieffektivisering Den västsvenska forskningen om energieffektiva transporter handlar främst om transporteffektivitet samt om utvecklingen av el- och hybridfordon. Transporteffektivitet innefattar forskning om hur individers och företags mobilitet och logistiksystem kan bli mer effektiva och således använda mindre energi. På Chalmers omfattar profilområdet Transport efficiency and customer adapted logistics alla aspekter av effektiva transporter. Logistik forskas det även om på kompetenscentrumet Northern Lead. Foto: Västra Götalandsregionens webbplats När det gäller effektiv sjöfart ligger forskningen som är knuten till centrumet Lighthouse i framkant. Ett forskningstema heter Eco Ship och innehåller utbildning och forskning relaterad till resursanvändande miljöpåverkan orsakad av sjöfart. Energieffektivitet är en viktig fråga i Eco Ship. Värt att nämna är även SP Nya konstruktioner till sjöss, som syftar till att stödja utvecklingen mot mer vikteffektiva transporter till sjöss. I regionen finns flera stora utvecklings- och demonstrationsprojekt om energieffektiva transporter och ny teknik. Projektet Klimatsmart Citydistribution handlar både om citylogistik och om ny teknik. I projektet utvecklas en modell för att minska växthusgaser från godstransporter i Göteborg Stads miljözon. Modellen ska också kunna användas i andra städer och på sikt exporteras. Genom att demonstrera klimateffektiva fordon med ny och befintlig teknik och förnybara drivmedel samt smart citylogistik ska klimatpåverkan från godstrafiken halveras. Det forskas på flera håll i Västra Götaland om el- och hybridfordon. SP Batteri- och hybridsystem är en stark forskningsmiljö inom batteri- och hybridsystem. Kompetens kring batteri- och hybridsystem spelar en allt mer central roll inom teknikutvecklingen hos fordonsindustrin. SP är en stark och etablerad partner i den utveckling som sker av komponenter, system och kravsättning med mera till denna typ av fordon. HYPER BUS står för Hybrid and Plug-in Extended Range Bus system. Projektet ska demonstrera tre hybridbussar med plug-in teknik i verklig stadsmiljö i Göteborg. Snabbladdning sker vid ändhållplatserna. Den nya elhybridbussen har stora miljöfördelar. Energiförbrukningen minskar med 65 procent och utsläppen av växthusgasen koldioxid minskar med hela 75 procent jämfört med konventionella dieselbussar. Eftersom elhybriden på en stor del av sträckan går på el, är den betydligt tystare än något jämförbart kollektivtransportsystem. I projektet ingår Västtrafik, Trafikkontoret, Göteborg Energi och Volvo Bussar, BRG är projektledare. Projektet finansieras av EU LIFE+ med 14 MSEK och den totala budgeten är 32 MSEK. Ett annat exempel är projektet Elmer. Det drivs av Innovatum och syftar till att utveckla en neutral elfordonsutvecklingsarena som ska stimulera och verka för utvecklig och industrialisering av eldrivna fordon i Sverige. På arenan ska biltillverkare, forskare och leverantörer ges bästa möjliga förutsättningar för att genom samverkan påskynda det paradigmskifte som bilindustrin står inför. 7

8 Sammanfattning av Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland 2011 Västra Götaland är idag ledande i Sverige inom energieffektivt byggande. Forskning och utveckling sker framförallt vid Chalmers tekniska högskola, CIT Energy Management och vid SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Forskningen kretsar kring ett antal större forsknings- och utvecklingsprojekt. Många av de nya lågenergibyggnader som har producerats i Västra Götaland har varit kopplat till forskningsprojekt. Det gäller ombyggnaden av Brogården, Backa Röd och nu senast projekt Kvillebäcken. 4. Unika kunskapsmiljöer Ny och unik forskning uppstår ofta i mötet mellan olika kunskapsområden. Områden där det sker en snabb utveckling kallas av EU för möjliggörande teknologier. Exempel sådan teknik är rymdteknik där man utvecklar GPS-positionering vilket kan användas för logistikoptimering. Ett annat område är avancerade material där man utvecklar nya typer av isoleringsmaterial vilka kan användas för att isolera byggnader utan att få extra tjocka väggar. Liknande typer av forskning finns i Västsverige och det pågår en fördjupad kartering av dessa vilken beräknas vara klar under hösten. 5. Samverkansplattformar för uppföljning och marknadsföring Det finns i Västra Götaland ett flertal plattformar kopplat till energieffektiva transporter som verkar för ökat samarbete mellan akademi, näringsliv och samhälle. Chalmers har tillsammans med Trafikverket och aktörer inom transportindustrin etablerat CLOSER, ett centrum för transporteffektivitet. Centrumet arbetar med behovsdriven kunskapsutveckling, med speciellt fokus på nyttiggörandet och demonstrationer. Syftet är att industri, akademi och samhälle gemensamt ska bedriva utveckling på högsta internationella nivå inom transporteffektivitet. CLOSER ska fokusera sina insatser på industri- och samhällsnära nyttiggörande aktiviteter, det vill säga med tonvikt på storskaliga test- och demonstrationsprojekt och förutsättningar för att leda dessa vidare mot marknaden. Svenskt hybridfordonscentrum, (SHC) etablerades 2007 av Energimyndigheten med Chalmers, KTH och Lunds universitet samt sex svenska industriföretag som partners. Målet är att centret ska fungera som en kunskaps- och kompetensbas för utbildning, forskning och utveckling inom hybridfordon samt som samarbetsyta mellan industri och akademi. När det gäller samverkansplattformar kopplat till energieffektivt byggande, finns Mistra Urban Futures som är ett centrum för hållbar stadsutveckling. I nära samverkan mellan praktiker och forskare tas förstklassig, verkningsfull och relevant kunskap fram. Centrumet ska bidra till att göra verklig skillnad för miljön och människors liv i världens städer. Mistra Urban Futures styrka är just samarbetet mellan forskningen och den praktiska tillämpningen. Centrumet ska erbjuda en arena för utveckling och överföring av kunskap, där samverkan med näringsliv, intresseorganisationer och allmänhet ska utvecklas. 8

9 Sammanfattning av Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland Marknadspåverkande insatser med upphandling och information Det finns stora möjligheter för publika företag och myndigheter i Västsverige att använda energieffektivitet som kriterium i offentliga upphandlingar. I vilken grad det görs är oklart. Däremot är många av de ovan nämnda demonstrationsprojekten delfinansierade av myndigheter och många publika företag deltar. Förnybar bioråvara 1. Internationaliseringsmöjligheter Förnybar bioråvara kommer att bli en alltmer eftertraktad resurs i takt med att tillgången på olja minskar och priset stiger. Resursen är användbar inom flera områden, i kartläggningen identifierade områdena produkter (t.ex. grön kemi) och energi (t.ex. biogas) som särskilt intressanta i Västsverige. Europeiska ledare har signerat ett bindande EU-mål att 20 procent av energibehovet år 2020 ska täckas av förnybara källor inklusive bioråvara. Förnybara bränslen från inhemsk bioråvara är ett viktigt område inte bara för att minska klimatpåverkan utan också för att säkra energiförsörjningen. Här satsar man inom forskningsprogrammen på andra generationens drivmedel och näringslivet är med i storskaliga satsningar. Givetvis påverkar detta också jord- och skogsbruk då de kommer att bli primära leverantörer av bioråvara. 2. Bioråvara är en möjlighet för alla branscher För petrokemiindustrin är förnybar bioråvara högintressant och begreppet grön kemi hörs allt oftare. Klustret av petrokemiföretag samarbetar och presenterade under 2010 den gemensamma visionen Hållbar Kemi Inom denna vision etableras forsknings- och utvecklingsprojekt tillsammans med de regionala universiteten och forskningsinstituten. 9

10 Biogasproduktion och biogasprocessen är starkt förankrad i Västra Götaland. Biogasen är definitivt ett styrkeområde för Västra Götaland ur ett branschperspektiv. Många av de kartlagda miljöföretagen kan relateras till biogasprocessen. Biogasen är, till skillnad från fossila bränslen, koldioxidneutral och förnybar. Dess huvudbeståndsdel metan, gör gasen mycket energirik och den har många användningsområden. Biogasen används idag för produktion av el och värme. Efter rening, så kallad uppgradering, används även biogasen som fordonsbränsle. Biogasen är dessutom eftertraktad i industrin, både som ett rent bränsle och som råvara i olika tillverkningsprocesser. Intressant att nämna är att Göteborg Energi är aktiva inom GoBi Gas: Gothenburg Biomass Gasification Project. Det är Göteborg Energis stora satsning på produktion av biogas genom förgasning av biobränsle och spill från skogsbruket. Det är andra generationens biobränsle. Ett annat näringslivsperspektiv med bioråvara är att det finns potential att få fram råvaran lokalt istället för att importera den. En sådan möjlighet innebär också att bioråvara inte bara är en möjlighet för alla branscher utan också för att skapa hela västsvenska förädlingskedjor. 3. Kunskapsutveckling för användning av bioråvara Flera aktörer såsom Chalmers tekniska högskola och SP Sveriges tekniska forskningsinstitut undersöker frågan Hur använder vi biomassan bäst? Först ville man göra grön el av biomassan. Sedan alternativa bränslen. De senaste åren har intresset växt för att dessutom göra nya material och kemikalier från biomassa. Mängden företag och berörda branscher har ökat i samma takt. Kraftbolag och pappers- och massaindustrin har fått sällskap av raffinaderier, kemiföretag och järn- och stålindustrin. Begreppet bioraffinaderi har blivit centralt. Det syftar inte på klassiska raffinaderier i första hand, utan på viljan att förfina raffinera biomassa till värdefulla och klimatvänliga produkter. Bioraffinaderier är anläggningar med nya tekniker som man kopplar till en industri- eller fjärrvärmeanläggning i syfte att skapa dessa produkter. Det kan vara drivmedel som etanol, metanol, DME och biodiesel, plaster och kemikalier från biomassa, tyger som rayon eller viskos eller produktion av grön el. Oftast söker man en kombination av två eller flera produkter ur samma anläggning. SP leder forskning kring framtidens cellulosabaserade textilier inom Mistraprojektet Future Fashion i samverkan med bland annat Chalmers, Innventia, Swerea IVF och University of the Arts i London. Det svenska kunnandet inom förnybara drivmedel samlades nyligen inom centrumet F3 (Fossil Free Fuel), med sekretariatet förlagt till Chalmers Industriteknik. Fem kemiföretag i Stenungsund arbetar hårt mot visionen Hållbar kemi 2030, i samarbete med bland annat Chalmers och SP. Totalbilden blir komplex. För att kunna förstå den krävs en ökad förståelse kring de nya tekniker som man använder i bioraffinaderier till exempel förgasning, fermentering och katalytisk crackning av biomassa kunskaper som Chalmers utvecklar i samverkan med bland andra SP och Högskolan i Borås. I det första fallet bygger Göteborg Energi och E.ON landets första storskaliga förgasare av biomassa. Den ska omvandla biobränsle till en brännbar gas, så kallad syntesgas, som renas, uppgraderas och konverteras till olika slutprodukter, till exempel biogas. Inom fermentering sker forskning ihop med Taurus och Sekab (genom Lisbeth Olsson), för att med hjälp av enzymer jäsa hemicellulosans pentos till etanol. Katalytisk crackning handlar om att utvinna exempelvis biodiesel ur trä genom lignin och svartlut. Analytiska metoder för karakterisering av flytande och gasformiga biobränslen utvecklas av SP i samarbete med andra ledande europeiska forskningsinstitut. I projektet Chalmers förgasare samarbetar Chalmers med Göteborg Energi, Metso Power och Akademiska hus. Chalmers förgasare är en forskningsanläggning i industriell skala där den teknik som demonstreras har en potential att producera mer än 10 TWh biogas per år i de befintliga svenska fjärrvärmesystemen. Detta motsvarar ca 10 procent av det bränsle som används för det svenska transportbehovet. Sedan måste man förstå hur olika tekniker kan samverka och integreras i fullskaliga anläggningar och system. Här finns en stark tradition i Västra Götaland som nu utvecklas vidare genom grund- och tillämpad forskning på universitet och forskningsinstitut. Parallellt är det viktigt att förstå vilka typer av biomassa som går att utnyttja på ett hållbart sätt, bland annat hur olika utvecklingsvägar påverkar 10

11 klimatet. Även den ekonomiska bilden är viktig att ta hänsyn till, som industristruktur, incitament och konkurrensfrågor. Foto: Göteborg Energis webbsida 4. Unika kunskapsmiljöer Materialforskning är ett viktigt område för bioråvara på flera sätt. Dels handlar det om att undersöka hur man på bästa sätt ersätter fossila råvaror med bioråvaror i olika produkter. Dels handlar det om att utveckla material som klarar av de nya förutsättningar som uppstår med bioråvara, till exempel vid förbränning. Här ligger Centrum för högtemperaturkorrosion vid Chalmers tekniska högskola långt fram. 5. Samverkansplattformar för uppföljning och marknadsföring I gränslandet mellan trä-, papper- och massaindustrin spelar grön kemi en central roll för utvecklingen och SP:s kompetenscentrum EcoBuild är en arena för innovationer inom detta område. Syftet med centret är att utveckla eko-effektiva slutprodukter. Exempelvis arbetar man i ett av forskningsprogrammen med att ta fram biobaserade alternativ till dagens, huvudsakligen oljebaserade bindemedel i skivmaterial. SP Biofuels är en kompetensplattform för att främja innovation inom produktion och användning av flytande och gasformiga biobränslen. På området biogas jobbas det bland annat med laboratorieförsök på rötning av olika råvaror, optimering av produktionsprocessen och utveckling av mätmetodik för bestämning av biogasens kvalitet. Det ovan nämnda kunskapscentret F3 (Fossil Free Fuel) är en annan samverkansplattform för förnybara bränslen. Syftet med centret är att forskningsresultat i högre grad ska kunna omsättas i praktiken genom en stärkt samverkan mellan forskare, industri och myndigheter. Det finns inget tydligt alternativ till västsvensk samarbetsplattform som kan ta ett helhetsperspektiv för uppföljning och marknadsföring av västsvensk kunskap och utveckling. 6. Marknadspåverkande insatser med upphandling och information Det finns stora möjligheter för publika företag och myndigheter i Västsverige att använda bioråvara som kriterium i offentliga upphandlingar. I vilken grad det görs är oklart. Däremot är många av de ovan nämnda demonstrationsprojekten delfinansierade av myndigheter och många publika företag deltar, framförallt inom biogas. 11

12 1. Internationaliseringsmöjligheter Resurseffektivitet Energi- och resurseffektivitet en viktig fråga ur EU-perspektiv, både ur miljöperspektiv och ur det perspektivet att förnybarenergisektorn kommer att växa och skapa tusentals arbetstillfällen de kommande åren. EU:s energipolicys syftar bland annat till att främja energieffektivitet och energibesparing samt utvecklingen av nya och förnybara energiformer. Foto: Waste Refinerys webbplats Det finns ett flertal EU-finansierade forskningsprogram som stöttar forskning om resurseffektivitet såsom LIFE+, Fp7 och CIP. Årligen arrangeras det event för att uppmärksamma olika miljöaspekter, till exempel the European Week for Waste Reduction när det gäller resurseffektivitet. I kartläggningen har vi identifierat områdena återvinning och återanvändning som särskilt aktiva i Västsverige. 2. Lång erfarenhet av resurseffektivitet i Västsverige Branschperspektivet är återvinning och återanvändning. Vid kartläggningen av företag visade det sig att återvinningsföretagen i Västra Götaland var många och intressanta. De stora företagen såsom Stena Recycling och HA Andersson är representerade men även många små. En bransch med en stor exportpotential. Det är också intressant att nämna områdena miljö- och marksanering samt luft- och vattenrening. Här finns det flera företag etablerade i Västsverige. Både med lån erfarenhet och internationell marknad. Tjänstesektorn är också stark inom resurseffektivitet i Västsverige. Det finns många företag som erbjuder miljöutbildningar och utredningar. 3. Kunskapsutveckling till stöd för resurseffektivitet Waste Refinery är ett nationellt kunskapscentrum inrättat vid SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Vid centret bedrivs projekt betydelsefulla för hela avfallskedjan, från det att avfall insamlas vid anläggningen och förbehandlas tills att det är slutbehandlat. Med avfall avses hushålls- och verksamhetsavfall producerat inom samhället. Verksamheten inom Waste Refinery berör inte teknikutvecklingsområden såsom design och konsumentprodukter och direkt materialåtervinning av materialflöden återfunna i avfallsströmmen i samhället. Det avfall som huvudsakligen är aktuellt inom Waste Refinery är avfallsströmmar som inte går att återanvända eller materialåtervinna (ersätta jungfruligt material) på ett rimligt sätt. En skarp avgränsning är svår att göra när det gäller vilka materialströmmar som ingår. Kärnan i Waste Refinery är avfallsströmmar som är blandade och idag inte används för direkt materialåtervinning. 4. Unika kunskapsmiljöer På samma sätt som vid förbränning av bioråvara så ställer energiutvinning från avfall stora krav på materialet i förbränningsanläggningarna. Det finns också behov av materialutveckling för att ta fram material som har bättre återvinnings och återanvändningsegenskaper. 12

13 5. Samverkansplattformar för uppföljning och marknadsföring Förutom Waste Refinery finns det inte någon tydlig västsvensk samverkansplattform för resurseffektivitet. Waste Refinery är ett nationellt program så det passar nog inte heller så bra utan troligen krävs det en ny organisation. En möjlighet kan vara att utveckla ett samarbete med de större företagen som finns i Västsverige. Detta borde också ligga i linje med deras egen informationsspridning. 6. Marknadspåverkande insatser med upphandling och information Det finns stora möjligheter för publika företag och myndigheter i Västsverige att använda resurseffektivitet som kriterium i offentliga upphandlingar. I vilken grad det görs är oklart. Ovan nämnda Waste Refinery är delfinansierade av myndigheter och många publika företag deltar. 1. Internationaliseringsmöjligheter Förnybar energiproduktion Till förnybar energiproduktion räknas både energi från sol, vind och vatten och från biomassa. Vi har i kartläggningen valt att beskriva energi från bioråvara under ett eget kapitel ovan för att tydliggöra de olika ursprungen för resurserna. Internationellt sett är det en förnybar energiproduktion en jättemarknad med stora investeringar och forskningssatsningar över hela världen. Inom EU har man kommit överens om mål för andel förnybar energiförsörjning på nationell nivå fram till I detta paket finns också medel att söka för kunskapsutveckling, test och demonstration vilket skapar förutsättning för forskning och innovation. De stora internationella satsningarna skapar möjligheter men gör det också svårt för Västsverige att erbjuda något unikt. Kartläggningen har inte visat på något unikt helhetssystem. Däremot finns det komponenter som är/kan bli världsledande. EU stödjer också forskning inom advanced materials, Nanotechnology och manufacturing vilka har utsetts som viktiga teknikområde för att vidareutveckla system för förnybar energiproduktion och stärka dess konkurrenskraft gentemot fossila alternativ. 2. Många nya företag inom förnybar energi Förnybar energiproduktion innefattar framförallt biobränslen och vind. Västra Götaland har en stark potential/styrka inom biobränsleprocessen samt biogas i hela värdekedjan. Det är många och små företag kartlagda. Ett styrkeområde är förnybar produktion av el från vindkraft. Vindkraftsprospekteringen och etableringen är idag i full gång. Företagen i vindkraftsbranschen representerar stora delar av vindkraftsprocessen, allt från tjänsteföretag som utreder och prospekterar, d.v.s. konsultföretagen till investerare, komponenttillverkare m.fl. Exempel på företag är SKF, Triventus, ESAB Wallenstam Energi m.fl. Inom havsbaserad energiproduktion finns det flera spännande teknikutvecklingsbolag kopplade till Innovationssystemet kring Chalmers tekniska högskola, t.ex. Minesto (tidvatttenströmmar) och Vigor (vågkraft). 13

14 3. Kunskapsutveckling kring förnybar energi Svensk Vindkrafts Tekniskt Centrum vid Chalmers tekniska högskola har bildats för att kunna möta den snabbt växande globala vindkraftsindustrin samt för att höja den svenska vindkraftskompetensen. Fokus ligger först och främst på att utveckla vindkraftverkens konstruktion för att optimera kostnaderna för tillverkning och underhåll av vindkraftverk. Målet med verksamheten är att bygga upp komponent- och systemkunskap för att möjliggöra utveckling och produktion av delsystem och kompletta vindkraftverk i Sverige. Svenskt Vindkrafts Tekniskt Centrum vill vara ett stöd för svensk industri med kunskap om konstruktionsteknik inom området vindkraft. Västra Götalandsregionen har tagit initiativ till att samla aktörerna i ett nätverk kallat Power Väst. Svenskt Vindkrafts Tekniskt Centrum på Chalmers medverkar i delprojektet Utbildnings- och FoU-samverkan genom att erbjuda utbildningar till den vindkraftsindustri samt projektörer som i dag finns i landet. Samverkan sker med Högskolan i Halmstad, Campus Varberg samt andra aktörer i regionen. Ett kluster för förnybar havsenergi (OEC Ocean Energy Center) håller på att bildas i Göteborg. Sammanhållande är Chalmers, som snart drar igång ett doktorandprogram inom våg- och tidvattenkraft. Syftet är att stödja den industri som nu håller på att växa fram inom förnybar, havsbaserad energi. Ocean Energy Centre ska fungera som ett branschutvecklingscentrum för svenska företag inom förnybar havsbaserad energi. Utgångspunkten är de tekniska utmaningar som dessa små innovationsföretag har. Det blir en stark koppling mellan teori och praktik i och med både SSPA och SP är med i klustret och ställer upp med kompetens och avancerad utrustning. Med stöd från bland andra Västra Götalandsregionen har man nu en budget på cirka 14 miljoner kronor för de kommande tre åren. Solenergi är ett relativt välutvecklat kunskapsområde. Aktiviteterna i Västsverige handlar mer att tillämpa kunskap än kunskapsutveckling. Soluppgång i Väst är ett samverkansprojekt med syfte att underlätta för privatpersoner, företag och kommuner att investera i och installera solenergi. Västra Götalandsregionen äger projektet och Hållbar utveckling Väst är projektledare. Soluppgång i Väst genomförs i samarbete med Länsstyrelsen i Västra Götalands Län, branschföreningen Svensk Solenergi, SP Sveriges Tekniska forskningsinstitut, Chalmers samt 24 västsvenska kommuner. Soluppgång i Väst arbetar med att stötta de deltagande kommunernas satsningar på solenergi och koordinera dessa med den västsvenska solenergibranschens aktiviteter. Målet är att Solenergi i Väst ska bidra positivt till antalet solinstallationer i Västra Götaland. Chalmers Tekniska Högskola är framstående när det gäller forskning om smarta nät vilket är en grundförutsättning. Forskningen om smarta nät handlar på Chalmers om intelligenta kraftsystem, distribuerad produktion, mättekniker och aktiv efterfrågan. SP är även en stark forskningsaktör inom området smarta nät. För att åstadkomma smarta elnät krävs insatser på många nivåer inom till exempel teknisk utveckling, politiska beslut och ekonomiska styrmedel. Det krävs också en omfattande kommunikativ insats för att öka förståelsen för vad smarta nät är. SP arbetar med systemanalytiska modeller som beskriver möjligheter och hinder för utvecklingen av teknik för förnyelsebar elproduktion och framtidens smarta nät. 4. Unika kunskapsmiljöer Vågkraft är ett bra exempel på nya idéer som kan stödjas. Här är tekniken fortfarande i ett tidigt skede, många bara som koncept och det finns stort behov av stöd för fortsatt utveckling. Detta innebär utveckling på flera områden som avancerade material och manufacturing. Västsverige har flera samarbetsprojekt som genom information och samverkan syftar till att få ut fler lösningar för förnybara energiinstallationer på marknaden. Ett viktigt kunskapsområde för Smarta Nät är IT-teknologi. Smart nät behöver komplicerade lösningar för informationsspridning, mellan maskiner, till operatörer och till slutkonsumenter. Dessutom ställer man höga säkerhetskrav på dessa lösningar vilket gör att IT-system måste av hög kvalitet. 14

15 5. Samverkansplattformar för uppföljning och marknadsföring Av de ovan beskrivna samverkansprojekten finns det flera som skulle kunna ta ett övergripande ansvar för uppföljning av utvecklingen i Västsverige samt marknadsföra dessa resultat och den kunskap som finns hos västsvenska aktörer. Det är dock viktigt att man inte utgår från sin egen inriktning utan att man tar ett neutralt perspektiv kring de olika teknikerna. 6. Marknadspåverkande insatser med upphandling och information Både kommuner och region kan stödja förnybar energiproduktion med riktad upphandling och genom att medverka till information och etableringsstöd. I vilken grad det görs är oklart. Däremot är många av de ovan nämnda demonstrationsprojekten delfinansierade av myndigheter och många publika företag deltar till exempel inom vågkraft och vindkraft. 1. Internationaliseringsmöjligheter Hållbar vattenanvändning Rent vatten är en mycket viktigt internationell miljöfråga. Dels vatten som dricksvatten men också som resurs för fiske och annan matproduktion. Ur ett europeiskt perspektiv finns ett välfungerande regelverk dricksvatten. Väl beprövad teknik finns också även om utbyggnadstakten gärna får öka till exempel kring Östersjön. En stor utmaning vad det gäller dricksvatten är den begynnande bristen på det i södra delar av Europa. För den europeiska havsmiljön är utmaningarna stora framförallt eftersom havsvatten är internationella områden där det är svårt att komma överens om regler och att kontrollera att reglerna följs. Östersjön är ett bra exempel. De närmaste åren kommer EU satsa på att stärka regelverket kring utsläpp från fartyg till exempel SOx/NOx och hantering av ballastvatten (även tanksköljning). 2. Lång erfarenhet av hållbar vattenanvändning i Västsverige Trenderna visar på att vattenindustrin med all sannolikhet kommer att utgöra ett stort tillväxtområde de kommande åren. Området tros i framtiden ges uppmärksamhet i samma omfattning som energiområdet innehar i dagsläget. Kartläggningen visar på ett stort antal vattenreningsföretag samt produktion av biogas ur vattenreningsverk. Inom den maritima sektorn finns det även många företag framförallt inom filter, bränslen m.m. 3. Kunskapsutveckling för hållbar vattenanvändning Havsmiljön är ett av Göteborgs universitets prioriterade styrkeområden, och universitetet hör till de främsta i Europa när det gäller marin forskning. Naturvetenskapliga fakulteten är en knutpunkt för marina forskare och forskningsprojekt Linnécentrum för marin evolutionsbiologi som följer artutvecklingen i Östersjön och EU-projektet LIFECYCLE som utvecklar europeisk fiskodling är två exempel. De moderna laboratorierna och forskningsfartygen vid Sven Lovén centrum för marina vetenskaper på Tjärnö och Kristineberg ingår i ett nystartat internationellt nätverk och är båda välutnyttjade samlingsplatser för 15

16 världens havsmiljöforskare. Naturvetenskapliga fakulteten gör en strategisk satsning på forskning om vattenbruk via Vattenbrukscentrum Väst som ska samordna och synliggöra forskningen inom området i västra Sverige. För att ytterligare stärka det marina området har nu Centrum för havsforskning i Göteborg bildats vid Göteborgs miljövetenskapliga centrum, vid Göteborgs universitet och Chalmers. Havsmiljöinstitutet är ett nationellt centrum med uppdrag från regeringen att ge en samlad bild av miljötillståndet i havet. Med hjälp av analyser, synteser och information bidrar institutet till att öka förståelsen och medvetenheten kring miljösituationen i havet. Institutet är ett samarbete mellan fyra universitet; Umeå universitet, Stockholms universitet, Linnéuniversitetet och Göteborgs universitet. Kansliet är placerat vid Göteborgs universitet. En viktig uppgift för Havsmiljöinstitutet är att ge en enhetlig och heltäckande bild av miljötillståndet i havet. Genom att starta och leda analyser och synteser kan Havsmiljöinstitutet bistå regering och myndigheter med aktuell och tvärvetenskapligt baserad kunskap om miljötillståndet i havet, som kan användas vid beslut om havsförvaltningen. När det gäller effektiv sjöfart ligger forskningen som är knuten till centrumet Lighthouse i framkant. Ett forskningstema heter Eco Ship och innehåller utbildning och forskning relaterad till resursanvändande miljöpåverkan orsakad av sjöfart. Energieffektivitet är en viktig fråga i Eco Ship. Värt att nämna är även SP Nya konstruktioner till sjöss, som syftar till att stödja utvecklingen mot mer vikteffektiva transporter till sjöss. 4. Unika kunskapsmiljöer Det finns flera teknikutvecklingsfrågor som är intressanta för hållbar vattenanvändning. Det är till exempel ny nanoteknik som minskar påväxt vilket skulle minska behovet av kemikalier i båtbottenfärger. Inom rymdteknologi utvecklar man allt bättre övervakningsinstrument vilka bidrar till att minska miljöproblem i havet. GPS används också för att minska behovet av gödsling i jordbruket. 5. Samverkansplattformar för uppföljning och marknadsföring Av de ovan beskrivna samverkansprojekten finns det flera som skulle kunna ta ett övergripande ansvar för uppföljning av utvecklingen i Västsverige samt marknadsföra dessa resultat och den kunskap som finns hos västsvenska aktörer. Det är dock viktigt att man inte utgår från sin egen inriktning utan att man tar ett neutralt perspektiv kring de olika teknikerna. Västra Götaland kommer att stå värd för European Maritime Day i Göteborg i maj Detta skulle kunna vara ett bra tillfälle för första uppföljning av Hållbar vattenanvändning i Västsverige och för marknadsföring av västsvensk expertis. 6. Marknadspåverkande insatser med upphandling och information Det saknas samverkansplattformer för hållbar vattenanvändning. Det skulle vara intressant och se om man kunde utveckla ett samarbete där även länsstyrelsen ingår. De har ju ett stort uppdrag vad det gäller hållbar vattenanvändningen. 16

17 Några kommentarer om miljötekniksatsningar Här har vi sammanställt några generella kommentarer om hur man kan formulera och utveckla en miljötekniksatsning utifrån ett myndighetsperspektiv. Myndighetens bör vara tydlig på inriktning och mål, göra löpande utvärderingar och medverka aktivt med egna marknadspåverkande insatser. Dessutom kan man ta ställning till följande påståenden: Det finns ingen miljötekniksektor längre. Miljöprestanda är ett konkurrensmedel i alla branscher. Satsningar av en myndighet bör därför inriktas på miljöprestanda för att skapa branschöverskridande engagemang och synergieffekter mellan branscher. Miljöprestanda är kopplade till övergripande Europeiska strategier och svenska åtaganden. Exempel på aktuella strategier med tydliga mål är Energieffektivitet, Resurseffektivitet, Förnybara bioråvaror, Hållbar energianvändning, Hållbar vattenanvändning. Forskningsmiljöer utvecklas snabbast om de inriktas mot dessa miljöprestandaområden då det är här som forskningsmedel utlyses, både inom EU och nationellt. Nya idéer bör stöttas men man får inte ta det för självklart ett de kopplas till produkt eller tjänsteutveckling för västsvenska företag. Samverkansplattformar bör ha i uppdrag att kommunicera västsvensk utveckling kring miljöprestandamålet, med exempel på kompetens och kunnande, dels i Västsverige men framförallt ut i Europa. En bra kommunikation bäddar för export och intresse från internationella aktörer för nya samarbeten. Publika företag och myndigheter i Västsverige bör samarbeta för att använda utvald miljöprestanda i så många offentliga upphandlingar som möjligt. 17

18 Bilaga: Miljöteknikstatistik I denna bilaga redovisas den statistik över de traditionella miljötekniksektorerna som finns att tillgå idag. Statistik som idag finns tillgänglig runt miljöteknik kommer från Swentec (Sveriges miljöteknikråd) och SCB:s miljöräkenskaper. Sammanställningen av miljöteknikstatistiken ska ses som en indikator på hur sektorn förändras. Man bör dock ha i åtanke att miljöteknik inte är en egen bransch, utan en sektor som skär genom flera branscher och att hållbar utveckling och miljöteknik ska ses som en drivkraft för hela näringslivet. Siffrorna är grundade på 2009 års statistik från SCB:s databas över miljöföretag års siffror kommer troligtvis i november december 2012 från SCB och tillväxtanalys. Miljöteknik är all teknik som direkt eller indirekt bidrar till en bättre miljö. Miljöteknik innefattar sådana varor, system, processer och tjänster som ger tydliga miljöfördelar i förhållande till befintliga eller alternativa lösningar, sett ur ett livscykelperspektiv. Detta är definitionen enligt ETAP, Environmental Technology Action Plan. De miljöteknikområden som redovisas i miljöteknikstatistiken är följande: Avfallshantering och återvinning Bioenergi Buller Hållbart byggande och energieffektivisering Konsult-, utbildningstjänster och FoU Luftrening Marksanering Vattenrening Vind, sol och vattenkraft Transporter och förnybara bränslen Flera av områdena redovisas tillsammans ur regionalt perspektiv i och med sekretessreglerna slår till. Statistiken redovisas således ej efter de fem miljöutmaningarna, men ska ses som ett stödjande komplement till rapporten. Regionindelning Regionindelningen visar följande struktur i Sverige. Figur 2: Omsättning, anställda och export per region 2009, miljoner SEK och antal, (NUTS 2), Källa Swentec/SCB 18

19 Tabellen visar att storstadsregionerna (Västra Götaland, Stockholm och Skåne) visar på stor omsättning. Östra Mellansverige (Uppsala-, Södermanlands-Östergötlands-, Örebro- och Västmanlands län) visar på störst omsättning. Men sett till antal anställda inom miljöteknik så visar Västsverige en mycket god siffra. Omsättning och antal anställda går även att delas in i NUTS 3-nivå, dvs. länen, se diagrammet nedan. Figur 3: Omsättning och anställda per län 2009, milj SEK och antal, NUTS 3 (län), Källa Swentec/SCB Vid en uppdelning i länen så visar Västra Götaland störst omsättning och antal anställda. Trenden Följande graf visar på trenden åren för omsättningen inom miljöteknik. Detta är en jämförelse mellan storstadsregionerna. 19

20 Figur 4 Omsättning , milj SEK, NUTS 3 (län), Källa: Swentec/SB Omsättningen visar att Västra Götaland är mycket starkt. Antal anställda inom miljötekniksektorn visar på liknande trend. Figur 5: Anställda , antal, NUTS 3 (län), Källa Swentec/SCB Trenden för exporten går endast att visa ner på NUTS-2 nivå på grund av sekretess. Man ska dock ha i beaktande att miljöteknikpopulationen inte är så stor. Enskilda större exportaffärer kan därför slå igenom kraftigt i exportstatistiken. 20

Nulägesanalys Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland

Nulägesanalys Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland Nulägesanalys Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland Mats Granér, Chef Enheten för analys och uppföljning, Västra Götalandsregionen Jonas Norrman, Nätverket GAME (Rebecca Brembeck & Catarina

Läs mer

GAME-dagen 14/9 2011. Hållbara transporter (Grön logistik)

GAME-dagen 14/9 2011. Hållbara transporter (Grön logistik) GAME-dagen 14/9 2011 Västsvenska initiativ inom miljöteknikområdet Hållbara transporter (Grön logistik) Bernt Svensén Business Region Göteborg Innehåll Varför hållbara transporter? Förutsättningar & styrkor

Läs mer

Seminarium om energieffektivt byggande. Skövde 2008-09-04

Seminarium om energieffektivt byggande. Skövde 2008-09-04 Seminarium om energieffektivt byggande Skövde 2008-09-04 Dagens program Inledning Västra Götalandsregionens program för energieffektiva byggnader Passivhuscentrum Smart Energi fokusgruppen för effektiv

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Strategiska miljöteknikområden

Strategiska miljöteknikområden Strategiska miljöteknikområden i Sverige Hur kraftsamlar Västsverige för framtidens energimarknad Berit Gullbransson Verksamhetschef Swentec Uppdraget Swentec, Sveriges miljöteknikråd, har regeringens

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Energi- och miljöteknik

Energi- och miljöteknik pressinformation november 2013 Energi- och miljöteknik symbio city Det svenska erbjudandet inom energi- och miljöteknik står sig starkt i global konkurrens. Med teknik och kompetens i världsklass har Sverige

Läs mer

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Hanna Jönsson, Processledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Göteborg, 26 april 2012 Klimatstrategi för Västra Götaland Bryta beroendet

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Energisession 2009 Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Fakta om Ragn-Sells Sveriges största miljö- och återvinningsföretag 2 800 anställda Verksamma

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

Sol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion. MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik

Sol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion. MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik Sol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik SP-koncernen 2010 En resurs för tillväxt och förnyelse Antal medarbetare ca 950 Ägare Svenska staten

Läs mer

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator

Läs mer

Sveriges miljöteknikråd

Sveriges miljöteknikråd Sveriges miljöteknikråd En delegation för miljöteknik Berit Gullbransson, Stockholm 26 maj Kommittédirektiv 2008:2 Sveriges miljöteknikråd - en delegation för miljöteknik Swentec, Sveriges miljöteknikråd,

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Ecoex West Swedish Environmental Export

Ecoex West Swedish Environmental Export Ecoex West Swedish Environmental Export Sustainable solutions from West Sweden Ecoex presentation för miljönämnden & regionutvecklingsnämnden 20 mars 2012 Projektledning: Medfinansiärer: Ecoex i korthet

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ÖMS operativa program för regionalfonden

ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ÖMS operativa program för regionalfonden ÖMS operativa program för regionalfonden Östra Mellansverige består av Uppsala, Örebro, Sörmland, Västmanland och Östergötlands län Beslutat i december 2014 Bygger på regionala prioriteringar gjorda i

Läs mer

Goda exempel -inom nätverket KNEG

Goda exempel -inom nätverket KNEG Goda exempel -inom nätverket KNEG Henrik Boding PostNord Logistics Örebro 2013.09.04 1 2 Det här är PostNord Logistics Nordens ledande logistikföretag Omsätter 13,4 mdr SEK och har 8 000 anställda (2012)

Läs mer

Regional vätgassamverkan öppnar för f r deltagande i FP7

Regional vätgassamverkan öppnar för f r deltagande i FP7 Regional vätgassamverkan v öppnar för f r deltagande i FP7 Erfarenheter och planer från n SamVäte, J Vätgasgruppen V ETC Agenda Presentation av projektet SamVäte och Vätgasgruppens verksamhet Planerna

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs Ökad konkurrenskraft Clustering to increase med av gröna thekluster competiveness of Green Energy SMEs energitjänsteföretag Att samla leverantörer av gröna energitjänster och produkter till kluster för

Läs mer

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång?

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Petter Kjellgren, Projektledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Avstamp Jönköping

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar Nyhetsbrev nr 2. 2013 I samverkan mellan Gatubolaget, Renova, Parkeringsbolaget, Miljöförvaltningen, Göteborg Energi och Trafikkontoret trafik&miljöfordon BRG ska sprida Göteborgs miljöbilskunnande utomlands

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Sol(s)ting Innovatum 150414. Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP

Sol(s)ting Innovatum 150414. Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP Sol(s)ting Innovatum 150414 Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP What energy crisis? In less than 20 years, solar power will be so inexpensive and widespread that it will

Läs mer

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

www.balticbiogasbus.eu 1

www.balticbiogasbus.eu 1 1 Baltic Biogas Bus Project Gasskonferansen, Bergen, 5 Maj 2011 Anneli Waldén AB Storstockholms Lokaltrafik www.sl.se 2 Agenda Bakgrund Baltic Biogas Bus Projekt Strategi vid införandet av biogasbussar

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Energigas Sverige samlar branschen 180 medlemmar Naturgas/LNG, biogas/lbg,

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå tekniska universitet 2007-12-14 1/23 Bakgrund 60 40 150 - Två miljarder människor i världen har fortfarande

Läs mer

Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland - 2011

Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland - 2011 Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland - 2011 Sammanställd av Jonas Norrman & Rebecca Brembeck (Nätverket GAME) och Catarina Hedar (Ramböll) på uppdrag av Västra Götalandsregionen. En rapport

Läs mer

Vi antar utmaningen! Är du också med?

Vi antar utmaningen! Är du också med? Vi antar utmaningen! Är du också med? Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbete för ett bättre klimat Preem Petroleum AB x Schenker AB x Volvo Lastvagnar AB x Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Världsledande transportforskning i näringslivssamverkan Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Bakgrund Transportforskning Rekommenderade ansökningar inom utlysningen Strategiska forskningsområden:

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Västsvenska styrkeområden inom hållbar energiteknik - rapport från workshop vid konferensen Energisession 2010

Västsvenska styrkeområden inom hållbar energiteknik - rapport från workshop vid konferensen Energisession 2010 Västsvenska styrkeområden inom hållbar energiteknik - rapport från workshop vid konferensen Energisession 2010 Remissversion: Detta är en remissversion av rapporten för att ge alla deltagare vid workshopen

Läs mer

biodrivmedel i energieffektiva fordon

biodrivmedel i energieffektiva fordon biodrivmedel i energieffektiva fordon och vägen till hållbara transporter Världen satsar stort vilken roll vill Sverige spela? I N B J U D A N WORKSHOP Måndag 18 juni kl 9.30-16.00 STOCKHOLM Södra Paviljongen,

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 starka tillväxtregioner gör skillnad! regional samverkan för grön tillväxt och ökad användning av biogas som fordonsbränsle Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 ökad nationell sysselsättning minskade

Läs mer

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta Jordens klimat påverkas av vår användning av fossila bränslen. Den pågående klimatförändringen är ett av de allvarligaste hoten mot globalt hållbar utveckling, både socialt, miljömässigt och ekonomiskt.

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Senaste nytt från Biogas Väst Kraftsamling för biogas i Västra Götaland

Senaste nytt från Biogas Väst Kraftsamling för biogas i Västra Götaland Senaste nytt från Kraftsamling för biogas i Västra Götaland Hanna Jönsson, Västra Götalandsregionen Processledare Agenda Introduktion till programmet Vad har hänt sedan 1 mars? Vad är på gång framöver?

Läs mer

Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta SP på 5 min

Läs mer

Krokig väg till framgång för talloljedieseln

Krokig väg till framgång för talloljedieseln Krokig väg till framgång för talloljedieseln ACP Evolution - från Idé till färdig diesel En saga om hopp och förtvivlan (eller, det var inte så lätt?) Preem AB Sören Eriksson Preem i siffror 2011 Omsättning

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik. arne.smedberg@biofuelregion.se

Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik. arne.smedberg@biofuelregion.se Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik arne.smedberg@biofuelregion.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården

Läs mer

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström)

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Strategiska innovationsområden Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Varför satsar Sverige på strategiska innovationsområden? Sverige måste kraftsamla för att

Läs mer

Om Ocean Energy Centre

Om Ocean Energy Centre Om Ocean Energy Centre Vårt uppdrag är att främja havsenergiindustrin i Sverige och internationellt Vi tillhandahåller en öppen innovationsplattform för samarbete och informationsutbyte mellan industrins

Läs mer

Energibolaget som lokal aktör för ökad hållbarhet

Energibolaget som lokal aktör för ökad hållbarhet Energisession 2008 Energibolaget som lokal aktör för ökad hållbarhet Anders Ådahl Forsknings- och utvecklingsansvarig Göteborg Energi AB Marknadsundersökningen Hur viktigt är det för dig att GE är ett

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar Nyhetsbrev nr 2. 2013 I samverkan mellan Gatubolaget, Renova, Parkeringsbolaget, Miljöförvaltningen, Göteborg Energi, BRG och Trafikkontoret trafik&miljöfordon BRG ska sprida Göteborgs miljöfordonskunnande

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät v 7.5x Trender Mikro-generering Små och mångskalig kraftgenerering Elcertifikat som stimulerar produktion av förnybar energi Dubbla

Läs mer

Ungt forskningsområde på väg att hitta formen

Ungt forskningsområde på väg att hitta formen TEMA Miljöteknik (delar av) Av Anne Nilsson, Naturvetaren nr 9/2006 Ungt forskningsområde på väg att hitta formen Det råder ingen tvekan om att det finns en frodande forskning inom det relativt färska

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Västsvensk kluster för biogas som drivmedel. Energisessionen 7 februari 2008

Västsvensk kluster för biogas som drivmedel. Energisessionen 7 februari 2008 Västsvensk kluster för biogas som drivmedel Energisessionen 7 februari 2008 Biogas Väst Bernt Svensén, Business Region Göteborg Business Region Göteborg Representerar 13 kommuner i Göteborgsregionen Ett

Läs mer

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions SEKAB PREMIUM Sustainable Green Chemistry Solutions PREMIUM, PREMIUM PURE och en RAFFINADERITEKNOLOGI i absolut framkant. DET BÄSTA DU KAN FÅ INTRODUKTION SEKAB SEKABS HÅLLBARA PRODUKTER GÖR SKILLNAD FÖR

Läs mer

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse Vindkraften i Sverige Energiting Sydost 2011-05-05 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot Växjö

Läs mer

Vindkraft Öst. Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB

Vindkraft Öst. Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB Vindkraft Öst Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB VKÖ-träff, program 22 maj, Lindesberg 09.00 Samling, kaffe & smörgås 09.30 Inledning, syfte med dagen, deltagarpresentation

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Miljöteknikföretag i Gävleborg

Miljöteknikföretag i Gävleborg Miljöteknikföretag i Gävleborg All data som ligger till grund för presentationen är hämtad från Vinnovas analys VA 2013:06, Företag inom miljötekniksektorn 2007-2011. (2014 har Green Business Region definierat

Läs mer

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15 PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ. En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider

Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ. En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider Varför har Vattenfall och Stockholms stad tagit detta initiativ?

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Vad kan vätgas göra för miljön? H 2. Skåne. Vi samverkar kring vätgas i Skåne!

Vad kan vätgas göra för miljön? H 2. Skåne. Vi samverkar kring vätgas i Skåne! H 2 Skåne Vi vill öka den skånska tillväxten inom miljöteknikområdet och med stöd från den Europeiska regionala utvecklingsfonden arbetar vi i projektet Vätgassamverkan i Skåne. Genom nätverkande och gemensamma

Läs mer

Struktur och klusterprofiler inom svensk kemiindustri - Hur möter vi en stundande strukturomvandling? Johanna Jönsson 2012-09-10

Struktur och klusterprofiler inom svensk kemiindustri - Hur möter vi en stundande strukturomvandling? Johanna Jönsson 2012-09-10 Struktur och klusterprofiler inom svensk kemiindustri - Hur möter vi en stundande strukturomvandling? Johanna Jönsson 2012-09-10 Vision Biobaserade (hållbara?) material producerade i internationellt konkurrenskraftiga

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik i siffror 7,1 miljarder kronor i omsättning 280 anställda 390 000 personer genomför 940 000 resor per dygn 10

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer