BLUE 11 Better Learning in University Education Verktyg för uppföljning av utbildningsprogram vid Göteborgs universitet LOGOPEDPROGRAMMET

Transkript

1 1 BLUE 11 Better Learning in University Education Verktyg för uppföljning av utbildningsprogram vid Göteborgs universitet LOGOPEDPROGRAMMET

2 2 Basfakta om programmet Programmets namn: Ansvarig programledare/studierektor: Omfattning (hp): Nivå (grund/avancerad): Examensbenämning: Startår i sin nuvarande form: Huvudsakliga deltagande institutioner: Studietakt (helfart/halvfart): Campus/distans: Verksamhetsförlagd utbildning i hp: Programmet genomförs helt/delvis/ej på engelska: Antagning till programmet (varje termin/varje höst/varje vår/annat): Platstilldelning föregående/senaste läsår (hst) termin/år: Ungefärlig medelstilldelning till programmet/år: Uppgifter/kommentarer Logopedprogrammet Ingrid Behrns 240 hp Avancerad nivå Efter fullbordat program om 240 högskolepoäng utfärdas ett examensbevis med benämningen Logopedexamen. Programmets kurser ligger även till grund för en magisterexamen i logopedi. Logopedutbildningen vid Göteborgs universitet startade 1981 och var då en treårig utbildning förlängdes utbildningen till fyra år. I slutet av 1990-talet genomfördes en stor förändring av utbildningen med ny utbildningsplan Anpassning till Bologna med ny utbildningsplan Institutionen för neurovetenskap och fysiologi. Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. Psykologiska institutionen. Helfart Studierna är campusbaserade 32 hp All undervisning sker på svenska. Majoriteten av kurslitteraturen är engelsk. Varje hösttermin 25 HST tkr Logopedprogrammet bedrivs i samarbete med institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori och psykologiska institutionen. Samordning med andra program på fakultetsnivå: tandhygienist-programmet. Planerad samordning med audionomprogrammet (planerad start ht 2011) vad gäller delar av vissa kurser. Samordning av kurser på masternivå med arbetsterapi och fysioterapi.

3 3 Eventuell samordning med andra program: Relevanta webblänkar (utbildningsplan, kursplaner mm): Ev kommentarer till uppgifterna ovan: Kliniskt Träningscentrum (KTC) Samordning med andra program på nationell nivå: Logopedprogram i övriga Sverige, utbyte av lärarinsatser, samordning av kurser på masternivå. Enhetens hemsida: Utbildningsplan: Ramar för handledning: Bedömningskriterier för examensarbete: Resultat från alumnenkät: Resultat från avnämarenkät: Programansvarig har ansvarat för att BLUE11 genomförts i enlighet med fakultetens riktlinjer och tidsplan. Arbetet påbörjades i samband med ett lärarmöte där verktyget introducerades och arbetet fördelades mellan medarbetare på enheten. Arbetet har pågått kontinuerligt fram till då programansvarig påbörjade sammanställning av uppgifterna. Studenterna har bidragit med uppgifter som gäller studentmedverkan. Tema Deltema Uppgifter/kommentarer I. Studentrek rytering, uppföljning och studentstöd A. Rekrytering och söktryck. Beskriv/ange och kommentera: 1. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena samt programmets dimensionering i relation till utbildningsutbud och arbetsmarknad. Logopedprogrammet har 25 platser med antagning varje hösttermin. Söktrycket till logopedprogrammet är högt med över 150 förstahandssökande till programmets 25 platser. Tabell 1. Planeringstal och antal sökande, 2009 och 2010 År Planeringstal Totalt antal sökande Antal sökande i första hand Antal antagna (inkl överintag) Logopeders arbetsmarknad har varit mycket god och yrket har varit ett bristyrke. Dock kan märkas en minskad efterfrågan under den senaste två-årsperioden, vilket kan relateras till en generell åtstramning inom svensk offentlig sektor samt att den total

4 4 2. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena vad gäller internationella studenter (för program som ges på engelska). 3. Rekryteringsinsatser (breddad rekrytering, marknadsföring etc). B. Studentuppföljning och studentstöd. Beskriv/ange och kommentera: 1. Genomsnittlig genomströmning på programmet (hpr i relation till hst) senaste året. 2. Uppföljning av studenter på programmet (avhopp, retention). utbildningsvolymen på nationell nivå ökat. Enligt SACOs prognoser (100913) är logoped inte längre ett bristyrke utan det råder balans mellan efterfrågan och tillgång på logopeder på arbetsmarknaden. EJ AKTUELLT Programmet finns med i den universitetsgemensamma och fakultetsgemensamma marknadsföringen av universitetets program och kurser. Här kan nämnas de två årliga arrangemang, riktade till gymnasieungdomar (1) Kunskapsmässan på Svenska Mässan (november) och (2) Besöksdagarna på Handelshögskolan (mars). Information om programmet och yrket finns lättillgängligt på hemsidan Personer som är intresserade av programmet har också möjlighet att boka in sig för studiebesök och enskild information. Programansvarig ansvarar för marknadsföring och rekrytering i samråd med den för fakulteten centrala studievägledningen. Genomströmningen på programmet var under % (dvs helårsprestationer i relation till helårsstudieplatser). Studievägledningen är sedan 2010 fakultetsgemensam med ett antal utbildade studievägledare där logopedprogrammet har 25% av en heltidstjänst. Att studievägledningen centraliserats är mycket positivt ur studenternas rättssäkerhetssynpunkt och det blir en likvärdig studievägledning för samtliga studenter, oavsett program. Det ger också en kontinuitet i arbetet som möjliggör en god sammanhållen bild av studentprestationer. 3. Metoder för att identifiera Studievägledaren och ladokansvarig administratör följer kontinuerligt upp de studerandes

5 5 II. Innehåll och utformning studenters behov av särskilt stöd. A. Innehåll. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra kursplanernas kvalitet, t ex förekomst av regelbundna kursplanerevideringar. 2. Metoder för att säkra att innehållet i programmet svarar mot Högskoleförordningens examensmål (dvs. att kursplanernas lärandemål sammantaget uppfyller examensmål). B. Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. resultat och kontaktar den student som har mer än 7,5 hp ej godkända kurser. Stor vikt läggs vid att tillsammans med studenten utarbeta och följa upp individuella studieplaner med målet att varje student ska ges bästa möjliga förutsättningar att slutföra sina studier. Då en student väljer att ansöka om studieuppehåll eller att avbryta sina studier kallar studievägledaren alltid till samtal. Studenten kan själv kontakta studievägledaren som har regelbundna telefontider, besökstider och drop-in. Universitetet samordnar centralt insatser för studenter med funktionshinder och studenter med dyslexi. Studenter informeras också om den för universitetet gemensamma Studenthälsan dit studenter kan vända sig för att få stöd, råd och service Arbetet med kursplaner pågår kontinuerligt. Programansvarig har det övergripande ansvaret medan varje kursansvarig lärare ansvarar för att upplägg och innehåll motsvarar beskrivningen enligt aktuell kursplan. Under 2010 genomfördes två workshops med särskild inriktning på samordning av mål i examensbeskrivningen och kursplaner. Kursplanernas mål inriktas på såväl ämnesspecifika kunskaper som generiska kompetenser. Genom att följa den fakultetsgemensamma arbetsgången, med kursplanegranskare som granskar föreslagna kursplaner innan de beslutas i programkommittén, säkerställs kursplanernas kvalitet. Logopedprogrammet är en flervetenskaplig utbildning och undervisningen sker inom ämnena logopedi (129 hp), allmän och speciell medicin (30 hp), lingvistik (51 hp) och psykologi (30 hp). De tre första åren utgörs av studier på grundnivå och det sista året på avancerad nivå där den sista terminen utgörs av kursen examensarbete i logopedi (30 hp). Genom regelbundna diskussioner i referensgruppen för logopedprogrammet, i programkommittén för audiologi och logopedi samt i lärargruppen stäms arbetsmarknadens behov och förväntningar av mot utbildningens innehåll och utformning. Detta är ett dynamiskt arbete där huvuddragen i utbildningens innehåll och utformning bryts ner i enskilda kurser och fastställande av kursplaner. Utbildningens vetenskapliga kvalitet säkerställs på flera sätt. (1) Lärarkompetens. I flertalet kurser deltar flera lärare som är disputerade, docenter eller professorer. (2) Utbildningens uppläggning. Programmet innehåller en s.k. strimma som börjar termin 1 med kritiskt förhållningssätt och går över samtliga 8 terminer och avslutas med examensarbete 30 hp. (3) Kursinnehåll. Flertalet kurser har specifika mål som anknyter till värdering av olika teorier och förväntas gynna kritiskt och vetenskapligt tänkande.(4)

6 6 Samarbete över fakultets- och institutionsgränser med lärarkompetens där flera lärare är disputerade, docenter eller professorer. Eftersom logopedi och logopedprogrammet har en flervetenskaplig förankring, kommer studenterna i kontakt med flera olika typer av forskningsmetoder. 2. Metoder för integrering av aktuell och relevant forskning. C. Utformning. Beskriv/ange och kommentera: 1. Undervisningsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika undervisningsformer samt ev variationer under programmet. Förutom de fyra punkterna ovan, så innehåller programmet specifika lärandeaktiviteter som förväntas gynna integrering av aktuell och relevant forskning. Exempel på dessa är granskning av vetenskapliga artiklar med utlåtande enligt peer-review-modell, projektarbeten med kvantitativ och kvalitativ forskningsmetodik, grupparbeten med kliniska frågeställningar och utredning av evidensunderlag samt magisterexamensarbeten knutna till pågående forskningsprojekt vid enheten etc. Kurserna i logopedprogrammets fyra ämnen logopedi, lingvistik, psykologi och medicin, är integrerade under utbildningen och samlas under terminens tema. T ex har termin 2 barn språk som tema och en störning i barnets språkutveckling ska belysas logopediskt (inom logopedi), språkligt (inom lingvistik), utvecklingspsykologiskt (inom psykologi) och medicinskt (inom allmän och speciell medicin) i syfte att studenten därmed ska få ett helhetsperspektiv. I syfte att överbrygga teori och praktik har momentet Klinisk Dialog (KD) utvecklats och ges under termin 1-6. I KD arbetar studenter i basgrupper tillsammans med handledare. I arbetet introduceras International Classification of Functioning, disability and health (ICF) och evidensbaserad praktik och de studerande tränas i att med utgångspunkt i kliniska fall identifiera relevanta frågeställningar (sk problemformulering). Praktisk träning av egen röst och eget tal, individuellt och i grupp löper genom hela utbildningen och inkluderar muntlig framställning som integreras i redovisningar inom andra moment. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) ges i öppen och sluten vård vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och på sjukhus och vårdinrättningar inom Västra Götalandsregionen, inklusive Habilitering och hälsa. I dokumentet Ramar för handledning återfinns information om utformning i enlighet med kursplanens mål. Studenterna har praktik under handledning enskilt eller i par. Parallellt med VFU ges momenten samtalsmetodik och handledning i professionellt förhållningssätt, där studenterna träffas i mindre grupper vid 12 tillfällen under ledning av en psykoterapeut.

7 7 Under 2010 utgjordes den sammanlagda lärarledda undervisningen av totalt 1784 timmar, fördelade över de åtta terminerna. 66 procent var teoretisk undervisning och 34 procent var verksamhetsförlagd utbildning. Den sammanlagda lärarledda undervisningen uppgick till 391 timmar år ett, vilket innebär ca 10 lärarledda timmar per vecka för varje student. I den teoretiska undervisningen läggs stor vikt vid studentaktiverande inslag och pedagogik som främjar utveckling av såväl generisk som specifik ämneskunskap. Interaktiv pedagogik används främst inom laborationer i fonetik och i kursen Talstörningar hos barn och ungdomar. Figur 1. Undervisningsformer i den teoretiska undervisningen under 2010, samtliga terminer Studenternas eget ansvar i lärandeaktiviteterna ökar successivt under utbildningens gång. T ex innehåller de tidigare terminerna större andel (katedral-)föreläsningar än de senare där seminarier och VFU är ett större inslag. 2. Examinationsformer som Kursmål examineras genom individuella skriftliga salstentamina (13 st under 2010),

8 8 används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika examinationsformer samt ev variationer under programmet. 3. Ungefärligt antal timmar/vecka som utgörs av lärarledd tid under programmets första år - samt eventuella variationer under programmet. 4. Metoder för pedagogiskt utvecklingsarbete inom programmet. hemtentamina (4 st), muntliga och skriftliga projektredovisningar (9 st), självständigt arbete/uppsats ( 6 st) laborationsrapporter (3 st) och fall/litteratur-seminarier (8 st). Några moment, t ex handledning i professionellt förhållningssätt, examineras genom obligatorisk närvaro och aktivt deltagande. Den kliniska/verksamhetsförlagda utbildningen examineras genom bedömning av studenten i med utgångspunkt i ett antal kriterier som är direkt relaterade till kursplanens mål och kända av studenterna i förväg. Genom att kraven på studentens självständighet ökar mellan de olika praktikperioderna uppnås progression under VFU. Salstentamina och hemtentamina är alltid anonyma då lärare bedömer och rättar och gräns för godkänd och antal poäng för varje fråga anges alltid i förväg. Rättssäker examination aktualiserades under en planeringsdag i december 2010 för programmets lärare och i val av metod för examination ställs höga krav på att lärarna ska kunna särskilja individuella prestationer. Så gott som all schemalagd undervisning är lärarledd. Under programmets första år var enbart åtta av de schemalagda timmarna ej lärarledda Enhetens samtliga lärare har genomgått högskolepedagogisk grundutbildning på GU och bedriver också egna pedagogiska utvecklingsprojekt. Här kan nämnas det arbete som genomfördes för att synliggöra genusperspektivet genom hela utbildningen och det pågående projektet Systematisk reflektion som redskap i kunskapsutveckling och introinteraktivt lärande tillsammans med psykologiska institutionen och institutionen för pedagogik och didaktik. Programmet står också bakom en beviljad ansökan som rör utveckling av användning av digitala media i det pedagogiska arbetet, med projektstart under De pedagogiska projekten har finansiellt stöd från den universitetsgemensamma enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande samt från Sahlgrenska Akademin. Programansvarig ansvarar för att det pedagogiska samtalet är aktivt, bl a genom att pedagogiska frågor är en stående punkt på de regelbundna lärarmötena som hålls samt genom pedagogiska workshops som genomförs två gånger per termin. För lärare i VFU ges grundläggande handledarutbildning (2 hp) med möjlighet att

9 9 D. Kvalitet på studentprestationer. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra kvalitet i studenternas prestationer på examinationer (t ex förekomst av bedömnings- och betygskriterier). 2. Resultat som uppnåtts i förhållande till examensmålen i högskoleförordningen (efterfrågas även i samband med Högskoleverkets utbildningsutvärderingar). E. Internationella perspektiv i programmet. Beskriv/ange och kommentera: 1. Ungefärlig andel litteratur på gå en fortsättningskurs (7 hp) och handledarmöten hålls en gång per termin. Många av lärarna i VFU tar också del av de ämnesspecifika fristående kurserna på avancerad nivå som ges av enheten för logopedi men också nationellt. Tillsammans med arbetet med kursplaner pågår utveckling av studiehandledningar med mål, lärandeaktiviteter, examinationsformer och bedömningskriterier. Här kan särskilt nämnas den arbetsgrupp där programansvarig ingick som resulterade i fakultetsgemensamma bedömningskriterier för examensarbeten. Motsvarande arbete pågår även nationellt genom ett samarbete mellan logopedprogrammen. Detta är ett led i kvalitetssäkringen och i kontrollen av att bedömningen av examensarbeten sker efter samma principer vid fakulteten men också nationellt. Sedan 1995 bedöms två slumpmässigt utvalda godkända examensarbeten också av lärare vid någon av de andra logopedutbildningarna i landet som en ytterligare åtgärd för att säkerställa examensarbetenas kvalitet. Det kvantitativa måttet på studentprestationer var % ( genomströmningen på programmet). Tjugotre studenter tog sin logopedexamen under samma år. Examensarbetenas inriktning fördelade sig över fyra olika logopediska forskningområden (1) språkstörningar hos barn (5 st) (2) tal- och kommunikationsstörningar hos personer med avvikande gomfunktion (2 st) (3) kommunikation vid afasi (3 st) och (4) kommunikation hos personer med progredierande, neurologiska sjukdomar (2 st). Under perioden har 20 (av totalt 68) examensarbeten efter viss omarbetning resulterat i publicerade artiklar i refereegranskade internationella tidskrifter. När kraven är uppfyllda för att uppnå målen i examensbeskrivningen, har studenten de kunskaper och färdigheter såväl ämnesspecifika som generiska - som krävs av arbetsmarknaden. Säkerställande av att studenten har nått målen sker genom utbildningens uppbyggnad av de olika kurserna och progressionen dem emellan. Detta kan göras genom att mål i examensbeskrivningen systematiskt är förankrade i mål i en specifik kursplan, dess lärandeaktiviteter. Se Bilaga 1. Merparten av den litteratur som används på programmet är engelskspråkig och studenterna tillägnar sig ett stort ämnesspecifikt vokabulär men också stor vana vid att läsa aktuell litteratur på engelska. Programmets hemsida samt utbildningsplan och kursplaner finns tillgängliga på engelska.

10 10 III. Lärarkompetens engelska och/eller andra språk än svenska. 2. Ungefärligt antal utbytesstudenter och lärarutbyten, utresande samt inkommande år Metoder/aktiviteter som används för att studenten efter sin utbildning ska vara väl förberedd att verka i internationella sammanhang. 4. Internationell erfarenhet hos de lärare som huvudsakligen undervisar på programmet. Beskriv/ange och kommentera: 1. Andel disputerade lärare av dem som huvudsakligen undervisar på programmet. - Utresande studenter: Fem studenter deltog i ett Erasmusprogram, LLP intensive program, under två veckor i Brugge, Belgien. - Lärarutbyte: En lärare deltog i Erasmusprogrammet (ovan). En lärare beviljades fakultetsmedel för lärarmobilitet och undervisade på Åbo Akademi. - Inkommande student: En student från Belgien under ht Logopedprogrammet deltar som en av 65 parter i det Europeiska samarbetet Network for Tuning Standards and Quality of Education Programmes in Speech and Language Pathology/Logopaedics across Europe (NetQues). Projektet syftar till harmonisering av logopedutbildningar i Europa. - Logopedprogrammet deltar vidare i ett nordiskt logopedinätverk inom ramen för Nordplus vilket möjliggör student- och lärarutbyten. Enheten för logopedi har en internationaliseringsansvarig (15% av tjänst) om tillsammans med fakultetens internationaliseringskontor samordnar information och kontakter med och för lärare och studenter. Programmet deltar i den årliga fakultetsgemensamma internationaliseringsdagen och internationaliseringsansvarig initierar också erfarenhetsutbyte, t ex genom seminarier och skriftliga rapporter. De lärare som verkar på programmet producerar internationella vetenskapliga publikationer och deltar aktivt i internationella vetenskapliga konferenser - under 2010 bl.a. i Storbritannien, USA, Grekland och Tyskland. Några av lärarna ingår också i internationella forskningsprojekt som t ex ScandCleft och Timing of primary surgery (TOPS), två multicenterstudier inom området läpp-, käk- och gomspalt. Lärarstaben på enheten för logopedi utgörs av en professor (100%) med kombinationstjänst samt två lektorer (100%), varav en med kombinationstjänst. Utlysning av samtliga tjänster sker externt. På programmet ges sammanlagt 38 olika kurser fördelade över de åtta terminerna. För varje kurs utses en kursansvarig lärare som ansvarar för innehåll, upplägg och examination. Sjuttioen procent av de kursansvariga lärarna är disputerade.

11 11 IV. Studentinflytande 2. Antal professorer som undervisar på programmet och ungefärlig omfattning på deras undervisning. 3. Andel av undervisande lärare som har behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens. 4. Metoder för att säkra att det finns lärare med aktuell och relevant professionsrelaterad kompetens. Beskriv/ange och kommentera: 1. Resultat från studentundersökningar (t ex GU:s Studentbarometer 2010 om nedbrytning till programmet är möjlig), Två professorer undervisade på programmet, sammanlagd undervisningstid ca 250 timmar. Femtiosju procent av de kursansvariga lärarna som undervisar har behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens Två av enhetens lärartjänster är kombinationstjänster, dvs innehavaren ska arbeta kliniskt med patienter 20-30%. Detta säkerställer att det finns relevant professionsrelaterad kompetens. På programmet engageras yrkesverksamma logopeder i undervisning under flertal utbildningsmoment inom logopedi. Under de tre första åren på utbildningen finns även ett moment som kallas Klinisk Dialog (KD), detta moment går varje termin. Det är kliniskt verksamma logopeder som handleder studenterna på KD, ofta olika lärare varje termin, för att få bredd inom olika kompetensområden. På så sätt knyts utbildning och klinik ihop på ett naturligt sätt. På logopedprogrammet hålls varje termin, under en halvdag,ett handledarmöte dit alla handledare inom verksamhetsförlagd utbildning är inbjudna. Detta för att främja kontakt och samarbete mellan utbildningen och dem som handleder studenterna på VFU. (Deltagare, våren 2010, 11 st och hösten 2010, 30 st.) Våren 2010 hölls en introducerande handledarutbildning på 2 hp. (Antal deltagare: 14 st.) Denna kurs går regelbundet, ofta på önskemål från handledare var första gången som poängkurs. Majoriteten av lärarna på de medicinska kurserna är kliniskt verksamma. I momentet Handledning i professionellt förhållningssätt, som är ett viktigt moment för blivande logopeder, utgörs lärargruppen av verksamma psykoterapeuter vilket bidrar till momentets goda kvalitet presenterades Studentbarometern resultat från en enkätundersökning som riktade sig till samtliga GUs studenter Enkäten skickades ut till slumpvis utvalda studenter vid GU (vilket motsvarar ca 30% av registrerade studenter ht 2009) varav 3391 valde att svara. Av dessa var 589 från SA och 22 från logopedprogrammet. Med tanke på svarsfrekvensen ska siffrorna tolkas med försiktighet, men resultaten för logopedprogrammets del får anses som genomgående mycket positiva. I figuren nedan redovisas resultat för hur stor andel av studenterna som uppger: att de är mycket nöjda

12 12 programutvärderingar och kursvärderingar. med att studera på logopedprogrammet; att studierna utgör en bra grund för kommande yrkesliv; att de blivit mycket väl mottagna på logopedprogrammet; att undervisningen i mycket stor utsträckning är välorganiserad; att lärarna i mycket stor utsträckning är kunniga i sitt ämne; att de är mycket nöjda med bemötandet på sitt program; att det stämmer helt och hållet att kursvärderingar genomförs för varje delkurs; att det stämmer helt och hållet att resultaten från kursvärderingarna finns att tillgå för studenterna. Logopedprogrammets resultat jämförs med resultat från SA och från GU % Resultat Studentbarometern 2010 Logopedprogrammet Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Figur 3. Resultat från Studentbarometern 2010, logopedprogrammets resultat i jämförelse med Sahlgrenska akademin och Göteborgs universitet I en sammanställning utförd av logopedstudenter rörande logopedstudenternas åsikter om logopedprogrammet 2010 inför ett referensgruppsmöte beskrivs programmets styrkor: programmet utvecklas kontinuerligt, kursvärderingar tas på allvar, studentengagemang

13 13 2. Metoder för samlad kvalitetsanalys (t ex kursrapport, kursbokslut, programnämnd, kurskonferens) och utveckling av programmet. mottas positivt, känns möjligt att påverka utbildningen, engagerad och lyhörd ledning, positivt med tvärvetenskaplig utbildning, kompetenta lärare som ofta också är kliniskt verksamma och/eller forskar. Programmets brister: uppläggning av VFU, allt för lite undervisning om dysfagi och att det utbildas fler logopeder än vad arbetsmarknaden efterfrågar Kursvärdering sker digitalt via lärplattformen GUL med akademigemensam enkät efter varje avslutad kurs. Återkoppling till berörda lärare ombesörjs av kursansvarig och resultatet bidrar till kursutveckling. Studenterna får ta del av sammanställning av värderingarna. Vid introduktion till ny kurs informeras studenterna om resultat från tidigare kursvärdering och resultatens inverkan på kursuppläggning och innehåll. Varje termin äger även en muntlig terminsutvärdering rum med utvärdering av terminens samtliga kurser. Resultaten behandlas halvårsvis vid enhetens planeringsdagar, då även resultat från GU:s studentbarometer behandlas. 3. Studentmedverkan i beredande och beslutande organ. På programmet genomförs således kursvärderingar, terminsutvärderingar, alumnenkäter och avnämarenkäter för en samlad kavlitetsanalys. (Se även nedan, avsnitt Omvärldsanalys arbetsmarknad). Övergripande diskussion av och åtgärder kring utbildningskvalitet sker inom ramen för programkommittén samt referensgruppen för logopedprogrammet. Exempel på frågor som drivits inom programkommittén är VFU, jämställdhet, samverkan inom och utom fakulteten, utveckling av bedömningskriterier för examensarbete etc. Referensgruppen innehåller representanter för övriga universitetet och avnämare och diskuterar mer övergripande strategifrågor i relation till omvärldsanalyser. Hur ska utbildningen motsvara behoven inom den närmaste årsperioden? För utveckling men också samordning av ämnet och utbildningen genomförs regelbundet nationella möten där samtliga utbildningsorter är representerade. Två studentrepresentanter är ledamöter i programkommittén för audiologi och logopedi och en studentrepresentant i institutionsstyrelsen för neurovetenskap och fysiologi. Dessa poster fylls vanligtvis av ledamöter från Logopedutbildningsrådet (LogUR) som arbetar med utbildningsbevakning och är en del av Sahlgrenska Akademins studentkår, SAKS. På programkommitténs möten har studenterna en stående punkt på dagordningen då frågor och åsikter framförs. V. A. Omvärldsanalys Logopedprogrammet leder fram till yrkesexamen med skyddad yrkestitel. Inom SA egs

14 14 Omvärldsanalys utbildningsutbud. Beskriv/ange och kommentera: 1. Programmets bidrag i jämförelse med program inom GU som har liknande innehåll Programmets profil i jämförelse med liknande program vid andra svenska lärosäten. B. Omvärldsanalys arbetsmarknad. 2. Beskriv/ange och kommentera: 1. Före detta studenters bedömning av studierna i relation till vad de behöver i sitt arbete (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). flera hälsovetenskapliga utbildningar men det är enbart logopedprogrammet som har kommunikation i fokus och ger möjlighet att självständigt utöva diagnostik och behandling av personer med kommunikations- och sväljningsstörningar. Näraliggande program, t ex inom lingvistik, har inte samma patientinriktning. Vad gäller programmet i ett nationellt perspektiv så ska en student som avlägger logopedexamen inneha samma kompetens oavsett utbildningsort och därför har inte utbildningarna vid de olika lärosätena som mål att profilera sig. Ett starkt forskningsområde (som t ex kommunikationsstörningar vid neurologiska sjukdomar vid enheten för logopedi,, GU) präglar dock i viss mån även programmet. Alumnenkäter skickades ut till 146 logopeder utbildade vid logopedprogrammets 4-åriga utbildning vid Göteborgs Universitet med examensår 1996, 1998, 2000, 2002, 2004, 2005 och Alumnenkäter skickas ut till logopeder 3 år efter avslutad utbildning. Vid en sammanställning av resultat visade att 66 % känner att den teoretiska delen av utbildningen motsvarade yrkeslivets krav mycket väl eller väl och 27 % att den motsvarar kraven ganska väl. Knappt hälften, 47 %, tycker att den praktiska delen av utbildningen motsvarar yrkeslivets krav mycket väl eller väl och 40 % att den motsvarar kraven ganska väl. 87 % känner sig väl eller ganska väl förberedda för arbete inom sjukvården. Alumnenkäterna visar vidare att majoriteten av 146 (92 %) - arbetade som logoped 5 år efter avslutad utbildning. Flest logopeder 38 st, (26 %) arbetar inom habilitering, 22 (15 %) inom neurologopedi, 13 (9 %) inom barnlogopedi och 35 (24 %) inom allmänlogopedi. 2. Före detta studenters etablering inom relevant yrkesområde (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). Under våren 2010 genomfördes en enkätundersökning som riktade sig till avnämare inom Västra Götalandsregionen. Tjugofyra av 34 enkäter besvarades och av dessa ansåg 67% att utbildningen i mycket stor eller stor utsträckning motsvarade arbetslivets krav på logopeder. 3. Modeller för samverkan med Avnämare finns representerade i programkommittén för audiologi och logopedi där beslut

15 15 VI. Framtid VII. Övrigt av vikt om programm et alumner och avnämare i planering, genomförande, uppföljning och utveckling av programmet, t ex programråd med externa representanter. Beskriv/ange och kommentera: 1. Ev planerade förändringar av programmet på kort sikt. 2. Programmets framtid på lång sikt (10 år eller mer) Beskriv/ange och kommentera: 1. Organisation och ledning av programmet. 2. Förekomst av särskilda identitetsskapande moment (t tas rörande utbildningens inriktning, innehåll och utformning. Avnämare finns också representerade i referensgruppen för logopedi. Se även avsnitt Studentinflytande. Vad gäller programmets framtid på kort sikt planeras en satsning på utveckling av användningen av interaktiva digitala media i undervisningen och ett pedagogiskt utvecklingsprojekt inom området startar under våren En arbetsgrupp arbetar med frågor som rör frågor om yrkesroll. Ett stort arbete pågår med att utveckla fristående kurser på avancerad nivå i logopedi. Under möte i referensgruppen i sept 2010 genomfördes diskussioner som resulterade i mål för programmets utveckling på lång sikt. Kommunikation kommer alltid att vara essentiellt för människan och behovet av logopeder kommer att vara fortsatt stort. Det pedagogiska arbetssättet kommer att bygga mer på interaktiva media med alltmer nätbaserad undervisning. Logopedin kommer att fortsätta att arbeta med evidensfrågor och blir starkare inom detta område där bedömnings- och interventionsmetoder också kommer att utnyttja tekniska lösningar i allt högre grad (t ex telemedicin). Den demografiska utvecklingen pekar på en ökad mångkultur som ställer nya krav på utbildningen men också på vården. Vi kan också förvänta oss en allt större grupp allt äldre människor som vårdas hemma och logopedens yrkeskompetens kommer att efterfrågas allt mer inom neuropsykiatri och genetik. Programmet har därför som mål att utvecklas inom (1) interaktiv teknik (2) mångkultur (3) geriatrik (4) genetik och (5) neuropsykiatri. Vidare diskuteras om programmet ska förlängas till en femårig utbildning där en breddad rekrytering är av största vikt. Programmet leds av en programansvarig som tillika är vice ordförande i programkommittén. Programkommitténs ordförande är även lärare (professor) vid logopedprogrammet. För vart och ett av logopedprogrammets 4 läsår finns en läsårsansvarig lärare som ansvarar för övergripande planering och kvalitetsutveckling. Dessa sammanlagt 6 personer träffas regelbundet tillsammans med ansvariga för VFU och schemaadministratör. När studenten påbörjar sina studier vid logopedprogrammet läggs stor vikt vid att den första tiden ska ge möjlighet för den enskilda studenten att bli synliggjord, att studenten

16 16 VIII. Sammanfa ttande bedömning ex mottagningsceremonier eller examenshögtider). 3. Förekomst av moment om innovation och entreprenörskap. 4. Övrigt. Kommentera: 1. Programmets största styrka. ska hitta sin plats i gruppen och att utbildningens syfte ska vara tydligt. Den första veckan är därför en introduktionsvecka där logopedyrkets olika inriktningar presenteras i seminarieform med exempel från yrkeslivet. Studentkåren tar aktiv del och ansvarar för introduktion i studentfackligt arbete och har också en fadderverksamhet för nya studenter. Varje student erbjuds vidare ett enskilt 30 min långt samtal med någon av enhetens lärare med möjlighet att ställa frågor och på detta sätt snabbt få en personlig kontakt på programmet. Sedan följer en vecka där undervisningen leds av en dramapedagog och gruppdynamik och grupprocesser står i fokus. När studenten efter fyra år avlägger logopedexamen, sker det under högtidliga former i universitets aula och representanter från studentkåren och institutionen deltar i firandet av nyutexaminerade logopeder. Programmet innehåller inte moment som lätt omvandlas till företagsidéer, men inom de områden som fokuserar på intervention och rehabilitering betonas de idéer, tester, hjälpmedel och programvara som utvecklats inom logopedisk verksamhet. De studerandes egna idéer när det gäller utveckling tillvaratas till exempel inom ramen för examensarbetet. Programmets största styrka är studenternas potential och engagemang, kompetenta och väl meriterade lärare, kreativt och innovativt arbetsklimat. 2. Programmets största svaghet. Programmets största brist är tillgången på VFU-platser som riskerar att påverka den kliniska kompetensen på sikt. Den kan inte utvecklas i samma takt som de studerandes teoretiska kunskaper. 3. Om programmet fick extra Om programmet skulle få extra resurser från 2013 skulle dessa användas till: resurser från 2013 skulle dessa användas till: 1. Genomföra en omfattande utredning om uppläggning och genomförande av VFU. 2. Lyfta och utveckla ett tema kring mänskliga rättigheter (rätten till kommunikation som regleras i stadgar från WHO) och hitta en modell som kan tillämpas inom andra hälsovetenskapliga program. Detta är något som vi länge velat utveckla men inte haft resurser till.

17 17 3. Planera och genomföra insatser för en breddad rekrytering. 4. På en nationell nivå starta en diskussion om och utreda förutsättningarna för att utöka programmet till 5 år, primärt med inriktning på ökad VFU, klinisk och vetenskaplig kompetens men också för att passa in i den nya strukturen för universitetsutbildning.

18 18 Bilaga 1 Mål i examensbeskrivningen Kunskap och förståelse - För logopedexamen ska studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen Kurs Mål i kursplan Lärandeaktivitet Examinationsform Talets produktion, perception och akustik III, 6 hp, termin 4 (fonetik) Undersökningsmetodik och statistik, 9 hp, termin 5 (psykologi) Projektarbete i logopedi, 3 hp, termin 5 (logopedi) Forskningsseminarier, 4 hp, termin 6 (logopedi) Forskningsseminarier och vetenskapsteori, 4 hp, termin 7 (logopedi) Examensarbete i logopedi, 30 hp, termin 8 (logopedi) Redogöra för olika aspekter på perception av tal hos speciella grupper av lyssnare, t ex barn, hörselskadade, språkinlärare Redogöra för grunderna för beskrivande statistik Använda grundläggande statistisk analys och dra slutsatser av resultaten Diskutera och bedöma vetenskapliga artiklar samt och uppvisa en förmåga till kritisk granskning och ett vetenskapligt förhållningssätt i tanke och argumentation Förklara det tänkta projektets (examensarbetets) vetenskapliga frågeställning utifrån vetenskapsteoretisk inriktning Jämföra de egna forskningsresultaten med publicerade vetenskapliga studier och urskilja och bedöma det egna bidragets betydelse Genomföra ett eget projekt inom fonetik med logopediska frågeställningar som rör perception. Föreläsningar, laborationer med statistikuppgifter Genomföra ett mindre projekt inom logopedi. Studenten ska tillsammans med en kursare tillämpa kunskaperna från kursen Undersökningsmetodik och statistik genom att välja statistisk analysmetod och sedan tillämpa den på tillhandhållen logopedisk data. Genomföra en refereegranskning av forskningsartikel samt skriva ett redaktörsutlåtande Under handledning planera examensarbetet. Sammanställa en projektplan och diskutera denna. Litteratursökning, kritiskt läsa och värdera tidigare forskning, författande av bakgrund till examensarbete. I diskussionsdelen sedan relatera den aktuella studiens resultat med tidigare forskning. Skriftlig rapport samt muntlig redovisning. Exempel på rapportens titel: - Uppmärksamhetsriktad perception - Jämförelse av enspråkiga och flerspråkiga barns perception av fyra olika dialekter Laborationsrapport. Skriftlig projektrapport samt muntlig redovisning. Exempel på rapportens titel: -Tolkning av underförstådd information i text: betydelse av ålder, utbildning, läsvanor och kön. -Parkinsons sjukdom och stamning. Skriftlig redaktörsrapport samt muntlig redovisning Exempel på rapportens slutsats: Återsänd manuskriptet till författaren för mer omfattande förändringar enligt följande: Förtydliga strukturen; Redogör för vilka urvalsmetoder som använts för deltagarna. Detta är av största vikt för att kunna replikera arbetet och stärka dess evidens. Muntlig redovisning av egen projektplan för examensarbetet och granskning av kurskamrats projektplan. Examensarbete. Presentation och försvar av examensarbete under seminarium.

19 19 Färdighet och förmåga - För logopedexamen ska studenten visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa Värderingsförmåga och förhållningssätt - För logopedexamen ska studenten visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående Praktisk logopedi, II, 12 hp, termin 5 (logopedi) Förhållningssätt, 2 hp, termin 5-6 (logopedi) Praktisk logopedi, III, 13 hp, termin 6 (logopedi) Praktisk logopedi, IV, 6 hp, termin 7 (logopedi) Praktisk logopedi II, 12 hp, termin 5. (logopedi) Förhållningssätt, 2 hp, termin 5-6. (logopedi) Redogöra för patientens begränsningar i social och professionell delaktighet till följd av kommunikationssvårigheter På en översiktlig och grundläggande nivå, identifiera och relatera till de lagar som styr sjukvården samt de etiska och humanistiska riktlinjer som är grundläggande i sjukvården. Analysera, sammanställa och redovisa information och redovisa den skriftligt och muntligt Delta i teamsamarbete och klart bidraga med logopediska kunskaper i samarbetet med företrädare för andra yrkesgrupper och med anhöriga Tillämpa ett terapeutiskt och etiskt förhållningssätt Reflektera kring centrala frågeställningar avseende det egna förhållningssättet i professionellt samspel Diskutera tillsammans med handledare om hur patientens vardag blir påverkad av kommunikationssvårigheterna. Auskultera när handledaren informerar. Genom webbaserad kurs ta del av styrdokument och lagar (t ex Hälso- och sjukvårdslagen) och sedan tillämpa kunskapen på fallbeskrivningar. Arbete i lärarledda basgrupper där man utifrån en fallbeskrivning formulerar kliniskt relevanta frågeställningar (problemgrundning) och söker svaren på dessa i vetenskapliga artiklar. Basgruppen hjälps åt i arbetsprocessen med samtliga frågeställningar och den muntliga redovisningen, men man ansvarar i grupper om 2 för en specifik frågeställning och redovisar även denna skriftligt. Stor vikt läggs vid att alla deltagare i en basgrupp är insatta och deltar i arbetet med samtliga frågeställningar kring fallet. Detta uppnås bland annat genom arbete i tvärgrupper med de olika fallen utifrån specifika frågor. Diskutera tillsammans med handledare om hur patientens vardag blir påverkad av kommunikationssvårigheterna. Planera och sedan självständigt genomföra teamsamarbete. Diskutera tillsammans med handledaren vad som menas med terapeutiskt förhållningssätt i situationer som uppstår under praktiken. Tillsammans med handledare i professionellt förhållningssätt i smågrupper diskutera frågan utifrån erfarenheter under praktiken. Gruppen träffas en gång/v, (sammanlagt 12 ggr) under den tid som praktiken pågår. Kontinuerlig bedömning görs via observation och via diskussion om studentens prestation och analys av sitt arbete. Skriftlig rapport med två givna fallbeskrivningar samt egen reflektion över situation studenten stött på under praktiken. Exempel på innehåll i reflektion: -Sekretesslagen i avdelningens personalrum Skriftlig rapport och muntlig redovisning. Exempel på frågeställningar: -Kan KBT som komplement till flytskapande logopedisk stamningsbehandling ge klienten bättre förutsättning för ett varaktigt behandlingsresultat? -Vilka är de prognostiska faktorerna för regress av dysfagi hos äldre man med högersidig a. cerebri mediainfarkt? Kontinuerlig bedömning görs via observation och via diskussion om studentens prestation och analys av sitt arbete Kontinuerlig bedömning görs via observation och via diskussion om studentens prestation och analys av sitt arbete Aktivt deltagande i gruppens samtal.

20 20