Förändringar av behörighetsutbildningarna

Transkript

1 Förändringar av behörighetsutbildningarna Rapport 2004:12 Foto: Mats Pettersson

2

3 Förändringar av behörighetsutbildningarna Växtskyddsenheten Referens Alf Djurberg Ingrid Hedström Karin Jahr

4

5 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 5 Nuvarande system... 5 Framtida utformning... 6 Konsekvensanalys Inledning Uppdraget Arbetsgång Målet med översynen Översynens omfattning Nuvarande system Nuvarande regler Beskrivning av kursernas nuvarande utformning Kursernas mål Kursernas innehåll Kursledning och kvalitetssäkring Giltighet och repetitionsintervall Grund- och repetitionskurs inom bekämpningsområde A, behandling då medlen inte används som betningsmedel Grund- och repetitionskurs inom bekämpningsområde B, behandling då medlen används som betningsmedel Användning av 2L-medel vid behandling av enskilda plantor i skogsplantering mot skadeinsekter samt för att avskräcka storvilt Användning av 2L-medel vid bekämpning av varroakvalster i bigårdar Fortbildning för kursledning Kursansvar Administration Kursmaterial Förslag och beslut om framtida utformning Kompetens hos huvudman, kursledning och föreläsare Huvudman Kursledning Föreläsare Närvaro

6 3.1.5 Prov Språk Dyslexi Kursavgifter Kursutvärdering Fortbildning för huvudmän och kursledningar Samordning av specialkurser Förändring av kunskapsbevis och tillstånd Samordning med funktionstester Behörighetens giltighet och intervall Ändringar av kursplanerna Mål och syfte med kurserna Kursernas längd utbildning Kortare repetitionsintervall och årliga utskick Kurshandledning Kurslitteratur Utbildningarna Bekämpningsområde A, behandling då medlen inte används som betningsmedel Bekämpningsområde B, då medlen används som betningsmedel Användning av bekämpningsmedel vid behandling av enskilda skogsplantor mot insekter samt fläckvis behandling mot ogräs i skogsplantering Användning av bekämpningsmedel vid bekämpning av varroakvalster i bigårdar Behov av förändringar i lagstiftningen Diskussion av förslagen Ansvarsfördelning Kvalitetssäkring för likriktning Samordning Kvalitetsförbättring för riskminskning Konsekvensanalys Arbetstimmar Länsstyrelserna Kursdeltagarna Jordbruksverket

7 6.1.4 Huvudman och kursledning Ekonomiskt Länsstyrelserna Kursdeltagarna Jordbruksverket Huvudmän och kursledning Nuvarande kursplaner för utbildning för att få använda bekämpningsmedel inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel Kursplaner för utbildning för att få använda bekämpningsmedel inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel Andra bekämpningsmedelsutbildningar Socialstyrelsens bekämpningsmedelsutbildning Arbetsmiljöverkets bekämpningsmedelsutbildning

8

9 Sammanfattning Inledning Enligt förslaget till nytt handlingsprogram för användningen av bekämpningsmedel har en översyn gjorts av behörighetsutbildningarna för de som använder bekämpningsmedel inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel. Arbetsgruppen har sett över såväl kursernas längd, kursplan (innehåll) samt litteratur och administration. I denna rapport presenteras arbetsgruppens förslag, de slutsatser som har dragits efter remissrundan som genomfördes under vintern 2004 och vilka förändringar som kommer att genomföras i utbildningarna. Remissvaren har tagits i beaktande och om arbetsgruppens förslag inte kommer att genomföras i sin helhet framgår det i rapporten. Målet med översynen var att kurserna ska bidra till en ökad fokusering på riskminskning vid hantering av bekämpningsmedel enligt intentionerna i det nya handlingsprogrammet för användning av bekämpningsmedel i jordbruket och trädgårdsnäringen, att få en kvalitetssäkring och likriktning över landet samt att skapa en central samordning för att underlätta för länsstyrelser och deltagare att hitta kurser i landet. Samtliga förslag syftade till att göra det tydligare vem som har ansvar för olika delar av behörighetsutbildningarna och att kraven på kurserna och kursdeltagarna är tydliga. Nuvarande system Idag finns ca giltiga behörigheter inom fyra olika områden: - för jordbruk, trädgårdsskötsel och plantskolor, (bekämpningsområde A, behandling då medlen inte används som betningsmedel) klass 2L och 1L, kurstid fyra dagar, - för betningsmedel, (bekämpningsområde B, behandling då medlen används som betningsmedel) klass 2L och 1L, kurstid två dagar, - för användning av bekämpningsmedel vid behandling av enskilda plantor i skogsplantering och för att avskräcka storvilt (s.k. skogskurs) endast klass 2L, kurstid en dag samt - vid bekämpning av varroakvalster i bigårdar (s.k. bikurs) endast klass 2L, kurstid en dag. Generellt gäller behörigheterna under utbildningsåret och sedan i fem år räknat från året efter det att kursdeltagaren gick utbildningen och därefter ska en repetitionsutbildning genomgås. Repetitionsutbildning kan genomgås under de närmaste tre åren efter att behörigheten har gått ut men under denna tid är sprutföraren inte behörig att använda bekämpningsmedel. För bekämpningsområde A och B inom vilka det finns möjlighet att använda klass 1L-medel ska sprutföraren, eller betaren, för att erhålla tillstånd för användning av dessa medel lämna in ett intyg om att man med handledning under 5 dagar har hanterat klass 2L-medel. Till dessa områden (bekämpningsområde A och B) finns även repetitionskurser omfattande en dag. 5

10 Framtida utformning Kvalitetssäkring Kurserna kvalitetssäkras genom att specifika krav ställs på huvudmän (länsstyrelserna), kursledning och föreläsare på kurserna. Huvudmän och kursledning ska ha en aktuell behörighet inom det område som kursen behandlar. Huvudmän och kursledning ska minst vartannat år gå Jordbruksverkets fortbildning Att använda kemiska bekämpningsmedel. Samtliga kurser har fått ett gemensamt syfte och varje kurs har fått egna mål. Kursplanen kompletteras med minimikrav för provens omfattning och frågor som ska vara korrekt besvarade. Kvalitetssäkringen syftar till att alla behöriga användare av bekämpningsmedel i landet ska ha samma kunskaper då de har genomgått och blivit godkända på en kurs oavsett var i landet den har genomförts. Litteratur och material Arbetsgruppen föreslår att kursernas obligatoriska litteratur förändras något. Boken Bekämpning i praktiken tas bort och ersätts med ett kompendium med exempel på säkerhetsdatablad, preparatblad och etiketter för ett urval av preparat. Jordbruksverket ska kontinuerligt ta fram mer lättillgängligt material som kan användas som pedagogiska inslag i kurserna enligt förslaget. Som komplement till kursplanen tas det fram en kurshandledning. I kurshandledningen ska konkreta tips, idéer och tankar presenteras i anknytning till olika avsnitt i kursplanen. Den ska också rymma förslag på föreläsare, pedagogiska metoder för att variera undervisningen samt saker att tänka på kring lokaler och utskick. Kursernas upplägg Grundkursen inom bekämpningsområde A (behandling då medlen inte används som betningsmedel) får ett nytt avsnitt med praktiska moment. Grundkursen inom bekämpningsområde B (behandling då medlen används som betningsmedel) förlängs med en timme för att möjliggöra mer tid för studiebesöket. Repetitionskurserna byter namn till fortbildningskurser och kompletteras med utskick, årligen vid behov, som en mer kontinuerlig information mellan kurstillfällena. Arbetsgruppen föreslår att kurserna inom bekämpningsområde B genomförs endast i ett par län, enligt förslaget av Skåne och Örebro läns länsstyrelser. Motivet till detta är att kunna hålla uppe kompetensen hos kursledningen och att få ett tillräckligt antal deltagare på kurserna. Svaren till remissen har gett anledning till att gå vidare med ytterligare diskussioner med länsstyrelserna om betningskursernas samordning. Jordbruksverket samordnar samtliga kurser som erbjuds i landet under en kurssäsong. Detta ska ske genom att alla planerade kurser publiceras på Jordbruksverkets hemsida så att både kursdeltagare och länsstyrelser kan hitta till kurser utanför det egna länet. Det föreslås att kunskapsbeviset ändras till tillstånd för att möjliggöra en indragning vid fällande dom p.g.a. förseelser vid hantering av bekämpningsmedel. Detta förslag har bemötts positivt i remissvaren och kräver en förordningsändring vilken Jordbruksverket kommer begära i en skrivelse till Miljödepartementet. 6

11 Praktikintyget som krävs vid tillstånd för klass 1L försvinner eftersom det idag saknas krav för den handledda praktiken och ingen uppföljning sker. Arbetsgruppen har ansett att det är bättre att ha kontroll på de praktiska övningarna genom att ha dessa som ett eget avsnitt i grundkursen. Intervallet mellan utbildningstillfällena blir kortare och de vilande åren för repetition försvinner. Det nya intervallet är fem år (sprutsäsonger) mot dagens intervall om utbildningsåret plus fem år. Fortbildning för huvudmän och kursledning Fortbildningskurserna Att använda kemiska bekämpningsmedel som Jordbruksverket idag erbjuder länsstyrelserna och de externa aktörerna som deltar i behörighetsutbildningarna fortsätter. Formerna för hur dessa ska se ut föreslås Jordbruksverket se över under Konsekvensanalys Enligt förslaget om att kursintervallet blir något kortare kommer kostnaden för deltagarna att öka något. Enligt förslaget om att införa praktik på grundkursen kan en grundkurs inom bekämpningsområde A komma att bli dyrare. Med den extra kostnaden för länsstyrelsen som ska täckas innebär detta en ökad kostnad för grundkursen på ca 330 kronor per deltagare som ska fördelas över den 5-årsperiod som behörigheten gäller. Grundkursen inom bekämpningsområde B, som förlängs med en timme, påverkar inte kursavgiften i samma utsträckning utan här hamnar kostnadsökningen på ca 250 kronor per deltagare då länsstyrelsens kostnad ska täckas. Dock kan enskilda kursdeltagare på kurserna inom bekämpningsområde B få en högre kostnad till följd av förslaget att endast två länsstyrelser ska ge kurserna. Den ökade samordningen anses ändå av arbetsgruppen totalt ge lägre kostnader för länsstyrelserna bl.a. genom att färre personer behöver upprätthålla kompetens inom området. 7

12

13 1 Inledning De utbildningar som användare av kemiska bekämpningsmedel i klass 2L och 1L 1 måste gå för att kunna ansöka om ett kunskapsbevis eller tillstånd brukar kallas behörighetskurser. Majoriteten av kursdeltagarna är jordbrukare eller trädgårdsodlare. Kurserna ger användaren kunskaper för att kunna hantera bekämpningsmedel på ett för sin egen hälsa och omgivande miljö säkert sätt. Kurserna förmedlar också kunskaper om växtskadegörare och en behovsanpassad bekämpning. Det finns idag fyra olika grundutbildningar. De kan ge sex olika behörigheter, i form av fyra olika kunskapsbevis samt två olika tillstånd. Dessutom finns två olika repetitionsutbildningar. 1.1 Uppdraget I förslaget till handlingsprogram (SJV rapport 2002:7) lyfts behörighetsutbildningarna fram i samtliga handlingsalternativ som ett område som bör ses över. I beskrivningen av huvudalternativets åtgärder står det om behörighetsutbildningarna: En översyn av dagens utbildningssystem ska genomföras. Målet med översynen är dels att få ett utbildningssystem som passar till dagens situation vad det gäller tillgång på kompetens för att genomföra kurserna samt att få aktuella och funktionella regler och kursplaner. Som en konsekvens av rapporten tillsattes i början av 2003 en arbetsgrupp med representanter från tre länsstyrelser och Jordbruksverkets växtskyddsenhet. I budgetpropositionen 2003/04:1 har regeringen i huvudsak antagit förslaget till handlingsprogram och regeringen anser att den föreslagna översynen av behörighetsutbildningarna bör genomföras. I förslaget till handlingsprogram har särskilt lyfts fram riskminskning i samband med hantering av bekämpningsmedel samt riskerna för vatten och arbetsmiljö. 1.2 Arbetsgång Arbetsgruppen har under arbetet varit sammansatt av Kerstin Larsson, länsstyrelsen i Skåne län, Karin Almgren, länsstyrelsen i Västra Götalands län och Helena Johansson från länsstyrelsen i Västmanlands län samt Else-Marie Mejersjö och Ingrid Hedström från Jordbruksverkets växtskyddsenhet i Jönköping och Karin Jahr och Alf Djurberg från Växtskyddscentralen i Linköping. Arbetsgruppen har således haft god representation av personal som årligen arbetar med behörighetskurserna och frågor i anslutning till dessa. För kurserna inom skogs- resp. biområdet har arbetsgruppen tagit in synpunkter från andra personer som årligen arbetar med dessa kurser. Detta för att kunna orientera sig om hur kurserna fungerar idag, deras för- och nackdelar, hur de uppfattas av målgruppen och vilka förändringar som är önskvärda. En hearing hölls den 26 november 2003 med representanter från Hushållningssällskapen, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Skogsstyrelsen, Svenska Golfförbundet och Svenska Lantmännen. 1 När ett kemiskt bekämpningsmedel godkänns av Kemikalieinspektionen placeras det i klass 1, 2 eller 3. Medel i klass 1L får användas yrkesmässigt inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel och endast av den som har tillstånd och utbildning. Medel i klass 2L får användas yrkesmässigt inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel och endast av den som har utbildning. 9

14 Synpunkter som kommit in före och under arbetets gång från bl.a. landets länsstyrelser har diskuterats. Förslagen skickades ut på remiss till samtliga landets länsstyrelser samt myndigheter, företag och organisationer inom näringen den 22 januari 2004 med svar begärda till den 20 februari I denna rapport presenteras arbetsgruppens förslag, de slutsatser som har dragits efter remissrundan som genomfördes under vintern 2004 och vilka förändringar som ska genomföras i utbildningarna. Remissvaren har tagits i beaktande och om arbetsgruppens förslag inte kommer att genomföras i sin helhet framgår det i rapporten under rubriken slutligt förslag. 1.3 Målet med översynen En ökad fokusering på riskminskning vid hantering av bekämpningsmedel enligt intentionerna i det nya handlingsprogrammet, har varit en viktig målsättning för arbetet liksom att förenkla och förtydliga regler och administration kring behörighetskurserna. Arbetsgruppen anser att det är viktigt att ansvarsfördelningen är tydlig för dem som arbetar med behörighetsutbildningarna. Eftersom resurser och kursutbud varierar mellan länsstyrelserna medför det skillnader i kvaliteten på kurserna. Målet med översynen har därför även varit att få en kvalitetssäkring och likriktning över landet samt att skapa en central samordning för att underlätta för länsstyrelser och deltagare att hitta kurser i landet. Jordbruksverkets avsikt är att införa de förändringar som kommer till stånd efter arbetsgruppens förslag och remissförfarandet till kurssäsongen Översynens omfattning Arbetsgruppen har valt att ta ett helhetsgrepp på utbildningarna och arbetet runt omkring dem. Varje kurs har behandlats för sig men vissa frågor, såsom litteratur och kvalitetssäkring, har även diskuterats gemensamt för flera eller för alla kurserna. 10

15 2 Nuvarande system Behörighetsutbildningarna har funnits sedan 1964 och har sedan de infördes genomgått flera förändringar. Fram till 1990 behövde endast de som skulle använda klass 1L-preparat gå utbildningen. Inför sprutsäsongen 1990 infördes utbildning även för användning av preparat i klass 2L. Grundkursen kom då att omfatta tre dagar för klass 2L samt en extra dag för tillståndet för klass 1L. I det förslag till handlingsprogram för bekämpningsmedel som lades fram 1996 föreslogs att grundkursen för klass 1L och 2L båda skulle omfatta fyra dagar och vara gemensam. Denna förändring genomfördes Under senare delen av 1990-talet förändrades även litteraturen som används i kurserna, men kursplanerna var oförändrade. Nuvarande kursplan finns som bilaga till rapporten (bilaga 1). Idag finns kunskapsbevis varav även har tillstånd för klass 1L-medel. Dessa fördelar sig på de olika behörigheterna enligt följande: (SPRUT ) Kunskapsbevis (2L) varav Tillstånd (1L) Bekämpningsområde A Bekämpningsområde B Skog 758 Bi 679 Summa: För bekämpningsmedel med annan bokstavsbeteckning än L finns andra utbildningar, se bilaga 3. De berörs inte av denna översyn. 2.1 Nuvarande regler Utbildningarna för att få kunskapsbevis och tillstånd för att använda kemiska bekämpningsmedel inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel regleras idag av Förordningen (1998:947) om bekämpningsmedel och Jordbruksverkets föreskrift (1993:59) om kunskapskrav och tillstånd för att få använda vissa bekämpningsmedel. Förordningen reglerar vilka bekämpningsmedel som ska vara kopplade till kunskapskrav och tillstånd samt vilka myndigheter som får föreskriva om kunskapskrav, tillstånd och åldersgränser. Enligt 13 förordningen (1998:947) om bekämpningsmedel får Jordbruksverket besluta att länsstyrelsen ska svara för utbildningen vilket Jordbruksverket har gjort i föreskriften. Föreskriften preciserar förordningen och anger åldersgräns, kunskapskrav och giltighet för tillstånd och kunskapsbevis. Enligt föreskriften kan andra utbildningar än länsstyrelsernas godkännas av Jordbruksverket vilket har gjorts genom att ett avtal finns med Skogsstyrelsen om att de ska svara för genomförandet av skogsutbildningarna. Detta sker idag genom Skogsvårdsstyrelserna. Föreskriften kompletteras av ett beslut genom vilket kursplan och kunskapsmål fastställs. Bilagt beslutet finns kursernas kursplaner omfattande definitioner om deltagarna, målen och upplägget, innehåll, litteratur samt lärare. Tillstånden kunde tidigare dras in genom hänvisning till Jordbruksverkets föreskrift, SJVFS 1993:59, 8 om det vid tillsyn fanns brister i hantering och användning av bekämpningsmedel. Vid ett nyligen avgjort mål i Miljödomstolen var utslaget att hänvisning bör göras till 24 kap 3 MB eftersom denna är av senare datum och mildare skriven än Jordbruksverkets föreskrift. Då endast kunskapsbevis finns kan detta inte dras in men 11

16 innehavaren kan upplysas om att berörd myndighet anser att kunskaperna inte längre finns och att behörigheten därmed upphör. Kunskapsbevisen utgör den stora andelen av behörigheterna. De som har ett tillstånd för klass 1L-medel har även ett kunskapsbevis för klass 2L-medel. Enligt Kemikalieinspektionens allmänna råd (1987:5) om överlåtelse av bekämpningsmedel som tillhör behörighetsklass 1 eller 2 framgår att försäljning av bekämpningsmedel av behörighetsklass 1 och 2 bör ske på ett sådant sätt att det kan kontrolleras att köparen är en yrkesmässig användare. Det är därför idag vanligt att handeln kontrollerar att behörighet finns av dem som köper bekämpningsmedel. 2.2 Beskrivning av kursernas nuvarande utformning Kursernas mål Kurserna har i sin nuvarande utformning ett formulerat mål om att deltagaren efter genomgången kurs ska uppfylla de kunskapskrav som krävs för att få använda de bekämpningsmedel som kursen omfattar. Vad kunskapskraven innebär saknas information om. Även om det inte är uttalat så är målet med kurserna att minska användningen och riskerna kring hanteringen av bekämpningsmedel samt att behovsanpassa användningen. De som genomgått kurserna och avlagt ett godkänt prov ska ha de kunskaper som han eller hon kommer att behöva för att korrekt utföra en bekämpning Kursernas innehåll Kursernas innehåll anges idag endast som stödord under de rubriker som finns i kursplanens tidsfördelning. Utifrån denna uppställning får sedan varje kursledare själv lägga upp schema och innehåll på sina kurser Kursledning och kvalitetssäkring Idag genomför de flesta länsstyrelser alla momenten av förberedelser, genomförande och efterarbete av kurserna. Ett fåtal länsstyrelser låter andra aktörer ta hand om genomförandet av kurserna och sköter själva endast kallelser, examination och registrering. Innehållet och proven skiljer sig över landet och det kan vara stor skillnad på vilka kunskaper som kursdeltagarna har med sig hem beroende på var de har gått utbildningen Giltighet och repetitionsintervall I dagsläget är behörigheten giltig i sex år utbildningsåret plus de fem följande. Under de följande tre åren kan man förnya sin behörighet genom att delta i en repetitionskurs. Behörigheten är dock vilande vilket innebär att det under dessa tre år inte är tillåtet att använda bekämpningsmedel. Efter dessa tre år kan behörigheten inte längre förnyas genom deltagande i repetitionskurs utan ny grundutbildning måste genomgås Grund- och repetitionskurs inom bekämpningsområde A, behandling då medlen inte används som betningsmedel Målet för kurserna är att deltagaren efter genomgången kurs ska uppfylla de kunskapskrav som krävs för att få använda 2L- och 1L-medel inom bekämpningsområde A. 12

17 Grundkursen omfattar fyra dagar och det finns en rekommendation att kursen delas upp i två avsnitt med ett veckoslut mellan tredje och fjärde dagen samt att deltagaren under kursen bör få hemuppgifter. Över 90 % av behörigheterna gäller denna användning. Kurserna erbjuds i flera län, främst i södra Sverige, med olika inriktningar såsom jordbruk, trädgård samt park och grönytor Grund- och repetitionskurs inom bekämpningsområde B, behandling då medlen används som betningsmedel Inom bekämpningsområde B är målgruppen för kurserna heterogen. Den består såväl av jordbrukare som betar på gården, laboratoriepersonal från bl.a. Statens Utsädeskontroll och analyslaboratorier som av personal från företag med industriell betning. Målet för kurserna är att deltagaren efter genomgången kurs ska uppfylla de kunskapskrav som krävs för att få använda 2L- och 1L-medel inom bekämpningsområde B. Grundkursen omfattar två dagar och även här finns en rekommendation att kursen delas upp i två avsnitt med ett veckoslut mellan första och andra dagen samt att deltagaren får hemuppgifter Användning av 2L-medel vid behandling av enskilda plantor i skogsplantering mot skadeinsekter samt för att avskräcka storvilt Målet för kursen är att deltagaren efter genomgången kurs ska uppfylla de kunskapskrav som krävs för att få använda 2L-medel vid behandling av enskilda plantor i skogsplanteringar mot skadeinsekter samt för att avskräcka storvilt Användning av 2L-medel vid bekämpning av varroakvalster i bigårdar Målet för kursen är att deltagarna ska uppfylla de kunskapskrav som krävs för att få använda 2L-medel vid bekämpning av varroakvalster i bigårdar samt ha kunskap om alternativa bekämpningsmetoder Fortbildning för kursledning Jordbruksverket erbjuder alla länsstyrelser och de aktörer som medverkar på behörighetsutbildningarna en fortbildning varje höst under namnet Att använda kemiska bekämpningsmedel. I normalfallet ges kursen vid två tillfällen, en gång i Jönköping och en gång i Mellansverige, och omfattar ca två dagar. Deltagande i kursen är frivilligt och deltagaren betalar endast kost och logi. Materialet till kursen samlas i en pärm som samtliga deltagare får. Föreläsningarna på kurserna hålls till största delen av externa personer och syftar till att belysa olika frågor kring bekämpningsmedel och hantering av dessa. Efter varje kurs har deltagarna uppmanats att lämna in en kursutvärdering. Resultatet från dessa brukar vara ganska heterogent. Den höga svarsfrekvensen och de många kommentarerna visar att deltagarna är intresserade av kursen och dess innehåll och att de gärna vill påverka kursinnehållet Kursansvar Länsstyrelserna är ansvariga för att det ordnas kurser inom bekämpningsområde A 13

18 (behandling då medlen inte används som betningsmedel) och B (behandling då medlen används som betningsmedel) samt varroabekämpning. Kurserna hålls i de flesta län av länsstyrelserna själva. I något län är all undervisning utlagd på externa föreläsare medan andra län genomför hela eller delar av undervisningen själva. Länsstyrelsen är, oavsett vem som håller föreläsningarna, skyldig att sköta administrationen runt kurserna såsom anmälningar, prov och registreringarna i SPRUT. Samtliga länsstyrelser ordnar årligen minst en grundkurs och en repetitionskurs inom jordbruksområdet. Kurserna för skogsbrukets behandling av enskilda plantor genomförs och hålls av Skogsvårdsstyrelserna eftersom det finns ett avtal mellan Jordbruksverket och Skogsstyrelsen om dessa kurser. Jordbruksverket sköter kursernas registrering och utskick av kunskapsbevis. Dessa kurser är de enda som idag har ett obligatoriskt praktiskt moment i kursplanen Administration Länsstyrelserna administrerar kurserna. Jordbruksverket tillhandahåller ett datasystem för länsstyrelserna, SPRUT, som finns över de personer som har någon form av behörighet att använda kemiska bekämpningsmedel i klass 2L eller 1L. På varje länsstyrelse finns minst en person som har behörighet att använda SPRUT. Samtliga länsstyrelser skickar ut någon form av påminnelse om repetitionskurs till de innehavare vars kunskapsbevis upphör eller har upphört att gälla. Behörigheterna inom skogsbruket administreras av Jordbruksverkets växtskyddsenhet. Till dessa behörighetsinnehavare skickas i nuläget inte ut några påminnelser Kursmaterial Till de olika behörighetsutbildningarna finns obligatorisk litteratur. Samtliga utbildningar använder idag grundboken Säker bekämpning från Natur och Kultur/LTs förlag. För kurserna inom bekämpningsområde A (behandling då medlen inte används som betningsmedel) och B (behandling då medlen används som betningsmedel) är även Bekämpning i praktiken, också från Natur och Kultur/LTs förlag, obligatorisk. Annan obligatorisk litteratur som förekommer är bl.a. specialhäften och skrifter ur serien Jordbruksinformation från Jordbruksverket. Dessa är mer inriktade på de specialområden som kurserna behandlar. Utöver den obligatoriska litteraturen använder de flesta länsstyrelser även annan litteratur och material som har anknytning till de olika ämnen som tas upp under kurserna. 14

19 3 Förslag och beslut om framtida utformning Grunden för översynen har varit den nuvarande utformningen av utbildningarna och den gällande kursplanen. Tidigt under arbetet konstaterades att det inte fanns några onödiga moment eller delar i kursplanen. Det är viktigt att det tydligt framgår att det ställs tydliga och konkreta krav på de kunskaper som en deltagare ska ha tillgodogjort sig under en kurs, vilket medför att det blir intressantare och mer meningsfullt för deltagarna att gå utbildningen. Det är inte acceptabelt att deltagare åker över länsgränser för att kursen anses lättare på andra sidan. Oavsett var i landet utbildningen ges ska samma krav ställas. Arbetsgruppen anser att det är viktigt att det klart framgår av den framtida utformningen vem som är ansvarig för vad. Eftersom utbildningarna i det stora fungerar bra idag har inte arbetsgruppen ansett att det finns någon anledning att helt och hållet förändra upplägget. Mycket kan emellertid bli bättre och i det följande presenteras arbetsgruppens förslag och besluten som är fattade efter att remissinstanserna har fått framföra sina synpunkter. Då resurser och kursutbud varierar mellan länsstyrelserna medför det skillnader i genomförande och kvalitet på kurserna. Arbetsgruppen har genom förslagen till förändringar försökt att skapa en struktur och ett upplägg som medför att kursdeltagarna får samma kunskaper med sig efter en kurs oavsett var i landet kursen ges. Samtidigt ska upplägget vara tillräckligt flexibelt för att olika kursledare ska kunna göra anpassningar i upplägget efter lokala förutsättningar. Kurserna kvalitetssäkras genom att det blir tydligare vem som ansvarar för olika delar av administration och genomförande av kurserna och att bl.a. förslag lämnas om krav på behörighet för huvudman och kursledning. Arbetsgruppen föreslår vidare att elever på landets naturbruksgymnasier ska delta på kurserna på samma villkor som lantbrukarna, vilket medför att undervisning inom utbildningens ram på skolan inte kan tillgodoräknas. Jordbruksverket ansvar är att kursplaner och kurshandledning skrivs och hålls uppdaterad. Vidare har Jordbruksverket även ansvar för fortbildningen av kursledare och för att obligatoriskt kursmaterial finns. 3.1 Kompetens hos huvudman, kursledning och föreläsare Huvudman Länsstyrelsen i respektive län föreslås även i fortsättningen vara huvudman för kurserna och deras genomförande. Huvudmannen har ansvar för att det årligen erbjuds kurser för länets lantbrukare och biodlare, att kursplanen följs, att inleda och avsluta kurserna samt för att administrationen ombesörjs. Länsstyrelsen kan välja att lägga ut kurserna på andra aktörer inom länet. I dessa fall är länsstyrelsen fortfarande ansvarig för administrationen (ansvaret för att kurser arrangeras, examination, tillståndsprövning, inmatning i SPRUT och utskick av beslut) och kvarstår som huvudman. 15

20 De som för huvudmannen ska genomföra examination, tillståndsprövning och inleda samt avsluta kurserna ska ha en egen aktuell behörighet. Det är lämpligt att gå behörighetskursen i ett annat län än det egna. Fördelarna med detta är flera; man ser andra upplägg än det egna länets, det ger en samhörighet över länsgränser och en större kontaktyta i framtiden och man får själv erfarenhet och kunskapen som en kurs ska ge. Dessa personer ska även delta minst vartannat år i den fortbildning som Jordbruksverket erbjuder (se 3.3 Fortbildning för huvudmän och kursledningar). Detta syftar till att inhämta aktuell kunskap samt att få ett utbyte med kollegor i andra län. Slutligt förslag Krav på egen behörighet för de handläggare på landets länsstyrelser som arbetar med behörighetsutbildningarna kommer att ställas. Det kommer att vara en rekommendation att gå kursen i ett annat län än det egna Kursledning Den länsstyrelse eller organisation som genomför utbildningen föreslås betraktas som kursledning. Arbetsgruppen föreslår att den som är kursledare ska ha en egen aktuell behörighet. Det är lämpligt att gå behörighetskursen i ett annat län än det där man själv är verksam. Fördelarna med detta är flera; man ser andra upplägg, det ger en större kontaktyta och man får själv erfarenhet och kunskapen som en kurs ska ge. Förslaget innebär att även kravet på fortbildning från Jordbruksverket ska vara uppfyllt av den som är kursledare (se 3.3 Fortbildning för huvudmän och kursledningar). Kursledaren ska planera upplägget av kurserna, boka föreläsare och lokaler, förmedla planering av genomförande, upplägg och kursplan till samtliga föreläsare och till huvudmannen. Kursledaren ska närvara under hela kursen. I kursledning ingår inte ansvaret för att kurser arrangeras, examination, tillståndsprövning, inmatning i SPRUT och utskick av beslut. Organisationer, företag och andra aktörer som säljer växtskyddsmedel ska inte få vara kursledare för en behörighetsutbildning. Slutligt förslag Det kommer att bli ett krav på egen behörighet för de i kursledningen som arbetar med behörighetsutbildningarna. Det kommer att vara en rekommendation att gå kursen i ett annat län än det egna. Kursledningen ska vara närvarande under hela kursen med följande undantag: föreläsningar av Jordbruksverkets personal samt föreläsare med känd kompetens och erfarenhet av att leda en klass eller grupp. Organisationer, företag och andra aktörer som säljer växtskyddsmedel ska inte få vara kursledare för en behörighetsutbildning Föreläsare De personer som anlitas som föreläsare på utbildningarna ska ha kompetens inom det eller de avsnitt som de ska förmedla kunskaper om. Föreläsarna ska kunna ge en opartisk och objektiv framställning. Egen behörighet att använda kemiska bekämpningsmedel kan också vara positivt för föreläsare på delar av kursen. För flera avsnitt i kursen innebär det att man har stora kunskaper om miljö eller arbetsmiljöfrågor. 16

21 Föreläsarna bör vara informerade av kursledningen om målgruppen, kursplanen och kurshandledningen för kursen Närvaro Närvaroplikt föreslås på samtliga kurser vilket innebär att inga former av distanskurser, helt eller delvis, är tillåtet. Detta p.g.a. att de diskussioner som förs under kursen tillför mycket kunskap. Flera av frågeställningarna som tas upp belyser många praktiska problem och ställningstaganden som kursdeltagaren måste klara av i det praktiska bekämpningsarbetet. Arbetsgruppen föreslår vidare att undervisning inom utbildningar på naturbruksgymnasier inte får tillgodoräknas utan att eleverna ska delta på kurserna på samma villkor som lantbrukarna. Frånvaro under en kortare period, maximalt fyra timmar, kan tillåtas, men endast i ömmande fall under grundkursen inom bekämpningsområde A (då medlen inte används till betning) och då endast efter medgivande från kursledningen efter diskussion med huvudman. Kursledningen ska hänvisa kursdeltagaren till samma kursmoment vid en annan kurs om möjlighet finns. Om inte möjlighet till närvaro finns på en annan kurs och frånvaro har medgivits av kursledningen, ska provfrågorna som berör de avsnitt som tagits upp under frånvaron vara korrekt besvarade. Slutligt förslag Närvaro är obligatorisk enligt förslaget. Undervisningen måste vara lärarledd, men kan, via t.ex. videokonferens, vara av distanskaraktär. Skolkurser för naturbruksgymnasier kommer inte att vara tillåtna Prov Provet sätts samman och rättas av huvudmannen. På proven bör endast frågor som anknyter till de praktiska momenten i hanteringen och användningen finnas med. Frågeställningarna ska ha berörts under kursen och återspegla de kunskaper, med betoning på det praktiska bekämpningsarbetet, som har förmedlats under kursen samt omfatta de minimikrav som ställts upp för provet i kursplanen för respektive kurs. Varje fråga ska poängsättas eller bedömas med godkänd/inte godkänd. Det bör anges redan på provet om det bedöms med ett poängantal eller med godkänt/inte godkänt. För varje kurs finns ett par specificerade områden för vilka svaren måste vara korrekta för att kursdeltagarens prov ska godkännas. Om frågorna inom dessa områden är korrekta, kan man sedan utifrån den övriga poängsättningen eller bedömningen avgöra om provet, totalt sett, är godkänt eller inte. I kursplanens beskrivning av respektive kurs anges de områden som måste tas upp i provet. Även de krav på frågor som måste vara godkända som gäller för kursens prov anges i kursplanen. Ytterligare handledning, med bl.a. exempel på provfrågor, kommer att finnas i kurshandledningen. (Se förslag till kursplan, bilaga 2.) En frågebank med provfrågor kommer att arbetas fram av Jordbruksverket och vara tillgängligt för huvudmännen för kurserna. Slutligt förslag Förändringar genomförs enligt förslagen. Hanteringen av minimikraven för konkreta svar kommer att beskrivas i kurshandledningen 17

22 tillsammans med förtydligande över vad som är praktiskt anknutna frågor Språk Eftersom kursdeltagarna efter kursen själva ska klara av att utföra bekämpningsarbete, t.ex. läsa etikett, säkerhetsdatablad och Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd, utan handledning är det viktigt att de förstår svenska. Således ska ingen undervisning ske på något annat språk än svenska. Även provet ska vara författat på svenska. Provsvaren kan få skrivas på annat språk än svenska efter överenskommelse med huvudmannen Dyslexi Med hänsyn till de krav som ställs på bekämpningsarbetet och dokumentationen av det måste krav på läs- och räknekunnighet ställas. Kursdeltagare med dyslexi måste själv kunna läsa och förstå provfrågorna och den information som ligger till grund för frågorna. Kursdeltagaren kan få extra tid för att genomföra provet. Enstaka frågor som kräver mer skrivande kan redogöras för muntligt inför huvudman. Slutligt förslag Förslaget genomförs och en diskussion om kraven kommer att återfinnas i kurshandledningen Kursavgifter Huvudmannen sätter kursavgiften utifrån de krav som finns på kostnadstäckning. I beräkningen kan räknas in kostnaden för t.ex. årliga utskick (se 3.7.4) Kursutvärdering För varje kurs bör en kursutvärdering göras av deltagarna. En gemensam grund för utformning av denna kommer att finnas tillgänglig i kurshandledningen. Denna grund kan sedan kompletteras med frågor som tar upp mer specifika frågor för den aktuella kursen. 3.2 Fortbildning för huvudmän och kursledningar Arbetsgruppen har inte sett över hur Jordbruksverkets fortbildningskurser Att använda kemiska bekämpningsmedel fungerar, men Jordbruksverket har för avsikt att göra detta under 2004 och i samråd med en referensgrupp arbeta fram riktlinjer för hur kurserna ska anordnas. Utvärderingarna av de nuvarande fortbildningskurserna kommer att ligga till grund för utformandet av de framtida fortbildningskurserna. Jordbruksverket föreslås fortsätta anordna fortbildningskurserna Att använda kemiska bekämpningsmedel varje år. Vidare föreslås att samtliga personer på länsstyrelserna som kan anses vara huvudmannens representant och personer som tillhör kursledning ska delta minst vartannat år i denna fortbildning. 3.3 Samordning av specialkurser Från flera håll har framförts önskemål om en bättre samordning av specialkurserna, dvs. kurserna för betning (bekämpningsområde B) och varroabekämpning. Syftet med samordningen skulle vara att underlätta för samarbeten och hänvisning mellan län de år då inte alla kurser kan erbjudas i hemlänet. Ett led i detta föreslås vara att samtliga länsstyrelser senast den 1 december varje år rapporterar in till Jordbruksverket, som i sin tur på sin hemsida 18

23 publicerar alla kurser som ges i landet under innevarande kurssäsong. Eftersom det är svårt att få tillräckligt underlag på kurserna i betning, att det är resurskrävande att hålla sig informerad på området och att kursens innehåll gör att det är svårt att hålla en röd tråd föreslår arbetsgruppen att dessa kurser endast erbjuds av länsstyrelserna i Skåne resp. Örebro län. Kursen i Skåne avses då täcka behovet i de södra delarna av landet och Örebro de mellersta och norra delarna. Att centralt styra dessa kurser medför att länsstyrelserna med hänvisning till den centrala samordningen får skicka kursdeltagarna över länsgränsen. Det är naturligtvis möjligt för länsstyrelserna i Skåne och Örebro att förlägga kursen i ett annat län än det egna. Förslaget innebär att länsstyrelserna i Skåne och Örebro län genomför examinationen och därefter sker tillståndsprövningen på berörd länsstyrelse beroende av kursdeltagarens bostadsort. Med färre huvudmän för kurserna blir det effektivare eftersom färre måste upprätthålla kompetens på länsstyrelserna vilket också bör ge bättre kvalitet på kurserna. Det ger också ett större deltagarunderlag för de kurser som genomförs. Länsstyrelsernas inställning till detta förslag om samordning av specialkurserna om betning avgör om förslaget kan genomföras framöver. Slutligt förslag En diskussion kommer att föras med de två föreslagna länen för att försöka genomföra förslaget som möttes med många positiva reaktioner. 3.4 Förändring av kunskapsbevis och tillstånd Arbetsgruppen föreslår att kunskapsbeviset ändras till tillstånd. Det finns då möjlighet att dra in tillståndet efter avgörande i domstol om innehavaren hanterar och använder bekämpningsmedel på ett olämpligt sätt (se 2.1). Vidare föreslås att intyget om praktik tas bort. Syftet med att ha en skild ansökan för tillstånd för klass 1L-medel har varit att användarna ska ha viss erfarenhet då de börjar hantera dessa medel. Användningen ska ske i form av praktik, d.v.s. med handledning, men det finns inga krav för hur detta ska ske. Det sker inte heller någon kontroll av hur praktiken har utförts, t.ex. genom kontakt med den som intygar att praktik skett. Skälet till klassning i klass 1L och inte i 2L är att medlet är mer hälsoskadligt. Det finns därför inga skillnader gällande risker för miljön att direkt utfärda ett klass 1L-tillstånd. De flesta av kursdeltagarna är nybörjare och har många gånger inte varit i kontakt med en spruta. Arbetsgruppen föreslår att kursen även fortsättningsvis är gemensam för klass 2L och 1L och att praktiska moment läggs in i grundkursen för att ersätta kravet på praktik under handledning. Dessa praktiska moment ska då bättre förbereda de nya sprutförarna för den hantering och användning av bekämpningsmedel som de sedan ska utföra själva. Slutligt förslag Jordbruksverket kommer att skriva till Miljödepartementet och begära den önskade ändringen av Förordningen (1998:947) om bekämpningsmedel för att möjliggöra en indragning av tillståndet för både klass 1L och 2L. Det framfördes i remissvaren att det var viktigt att det angavs för hur lång tid som indragningen gällde. 19

24 3.5 Samordning med funktionstester Arbetsgruppen har även diskuterat ett samarbete med funktionstesterna av lantbrukssprutor kring de praktiska momenten. Dessa är under utredning varför arbetsgruppen avvaktar utredningens resultat. 3.6 Behörighetens giltighet och intervall Kursintervallet mellan grundkursen och fortbildningskursen samt mellan fortbildningskurserna kortas. Behörigheten föreslås vara giltig t.o.m. 31 mars resp. år, vilket bör underlätta för handeln att kontrollera att en köpare har tillstånd att använda preparaten. Det är heller inte någon egentlig bekämpningssäsong igång och kurserna pågår fortfarande på många håll. Behörigheten är, om kursen är godkänd och kursdeltagaren över 18 år, giltig direkt från kursen och t.o.m. 31 mars femte kalenderåret efter utbildningsåret. Fortbildning ska sedan ske under år 5 eller 6. Om inte användaren fortbildar sig upphör tillståndet att gälla den 31 mars år 6, se tabell 1. Arbetsgruppen föreslår att utbildningsåret räknas i form av kurssäsonger. Det innebär att de som går kurser på höstterminen har samma utbildningsår som de som går kurser på vårterminen året efter. Tabell 1 Förslag över behörighetens giltighet och intervall Kurssäsong Behörighetsår Utbildning Gamla systemet Grundutbildning eller fortbildning Kurs 2005 (behörigheten gäller t.o.m. 31/3 2010) Fortbildning (behörigheten gäller t o m 31/ ) (6) Fortbildning (behörigheten gäller t o m 31/ ) (6) repetition (7) repetition (8) repetition Fortbildning (behörigheten gäller t o m 31/3 2020) (6) Fortbildning (behörigheten gäller t o m 31/3 2020) Slutligt förslag Förslaget genomförs. En möjlighet till individuell dispens kommer att finnas för fortbildningskursen. 20

25 3.7 Ändringar av kursplanerna Syfte och mål med kurserna Samtliga kurser får uttalade syften och mål som har anknytning till de kunskaper som kursen ska förmedla till kursdeltagaren (se förslag till ny kursplan, bilaga 2) Kursernas längd Arbetsgruppen har bedömt att de flesta kurserna kan vara oförändrade i längd men att en justering i kursplanen bör göras av kursavsnittens innehåll och tidsfördelning. Undantaget är grundkursen inom bekämpningsområde A (behandling då medlen inte används som betningsmedel) som förlängs med 4 timmar och grundkursen inom bekämpningsområde B (behandling då medlen används som betningsmedel) som förlängs med en timme. Grundkursen inom bekämpningsområde A (då medlen inte används som betningsmedel) utökas för att transportutbildningen (se 3.7.3) och avsnittet med praktiska moment ska få ordentligt med tid som bl.a. ska ersätta kravet på praktikintyg för klass 1L. Även grundkursen inom bekämpningsområde B (då medlen används som betningsmedel) förlängs, för att kunna ge mer tid åt studiebesöket, men endast med en timme. Slutligt förslag Grundkursen inom bekämpningsområde A kommer inte att förlängas enligt förslaget. Istället kommer tidsfördelningen i kursplanen att justeras så att kursen även i fortsättningen omfattar 28 timmar. Grundkursen inom bekämpningsområde B kommer att förlängas enligt förslaget utbildning Förändringar i Statens Räddningsverks föreskrifter har medfört att lantbrukare idag inte kan hämta vissa bekämpningsmedel från återförsäljaren annat än med traktor eller motorredskap utan att ha en behovsanpassad utbildning om transport av farligt gods, s.k. 1.3-utbildning. Grundkursen föreslås därför kompletteras med de avsnitt om transporter som saknas i dagsläget. Avsnittet kommer att vara anpassat utifrån det behov av transportutbildning som lantbrukarna har. Slutligt förslag Förslaget mötte kritik från flera länsstyrelser, LRF och från Räddningsverket vilka inte anser att 1.3-utbildningen ska ingå i grundkursen. Med hänsyn till detta genomförs inte förslaget Kortare repetitionsintervall och årliga utskick Arbetsgruppen föreslår att fortbildningskurserna inte förlängs och motiveringen för detta är att intervallet förändras (kortas) och att kurserna ska kompletteras med årliga utskick med t.ex. information om förändringar av lagar och regler inom bekämpningsområde A (behandling då medlen inte används som betningsmedel) och B (behandling då medlen används som betningsmedel). Utskicken kommer även att tjäna som fortbildning för transportutbildningen eftersom lagstiftningen rörande detta kan ändras betydligt oftare än vad som krävs i reglerna om kursintervallet. Dessa utskick ska i möjligaste mån anpassas till användarnas olika inriktningar (t.ex. jordbruk, trädgård, grönytor). Jordbruksverket kommer att sammanställa en stomme av information som sedan kan kompletteras med bl.a. lokal information på respektive länsstyrelse innan utskicket görs. 21

26 Slutligt förslag Förslaget genomförs. Utskicken kommer att genomföras vid behov och kan då samordnas med annan information. Utskicken görs av länsstyrelserna. 3.8 Kurshandledning Arbetsgruppen bedömer även att kursplanen bör kompletteras med en kurshandledning. I kurshandledningen ska syfte, målgrupp och inriktningar på kurserna, de olika kraven och ämnena tas upp mer i detalj än vad som kan göras i en kursplan. Kurshandledningen ska även rymma tips och idéer på bl.a. hur kurserna kan genomföras, vilka externa föreläsare som kan anlitas, förslag på material och pedagogiska grepp och vad som kan vara bra att tänka på vid planeringen av kurserna. Tillgången till en kurshandledning ska bidra till att kurserna får en större likriktning i landets olika delar. Kurshandledningen kommer att tas fram av Jordbruksverket under Jordbruksverket tar även ansvar för att mer undervisningsmaterial utarbetas för att möjliggöra en kvalitetssäkring av kurserna över hela landet. 3.9 Kurslitteratur Boken Bekämpning i praktiken föreslås att inte längre vara obligatorisk kurslitteratur. Den främsta anledningen till detta är att boken framöver troligen inte kommer att vara komplett i sin information eftersom lagstiftningen om märkning av kemikalier har ändrats så att det inte längre är Kemikalieinspektionen som bestämmer märkningen av preparaten utan firmorna. Tidigare har all information hämtats från Kemikalieinspektionen men ett försök görs under 2004 att få firmorna att skicka in kompletterande information. Om inte kompletterande information skickas in kommer boken att sakna information om verkningssätt, duschkvalitet, riskupplysningar, skyddsutrustning, skyddsanvisningar, särskilda miljörisker och märkningssymboler. Arbetsgruppen föreslår att boken bör ersättas med ett häfte med ett urval av preparatetiketter, preparatblad och säkerhetsdatablad för ett antal preparat. Syftet med detta är att visa vilken information som finns och var man hittar den. Detta är viktigt för att kunna hålla sig informerad under åren då man inte går kurs. För kurserna i betning (bekämpningsområde B), enskilda skogsplantor och varroabekämpning föreslås att försök görs för att ta fram ett särtryck av boken Säker bekämpning i samförstånd med förlaget och med beaktande av kostnaderna. Slutligt förslag Inga särtryck kommer att tas fram genom Natur och Kultur/Fakta etc. (tidigare Natur och Kultur/LTs förlag) eftersom detta skulle bli alltför dyrt. Ett textkompendium som ersätter Säker bekämpning kommer däremot att arbetas fram för kurserna för varroabekämpning i bigårdar. Fram till dess att kompendiet är färdigt kvarstår Säker bekämpning som kurslitteratur. Bekämpning i praktiken kommer inte att vara obligatorisk kurslitteratur efter 2005 enligt överenskommelse med Natur och Kultur/Fakta etc. Säker bekämpning kommer att ses över i samarbete med Natur och Kultur/Fakta etc. och kompletteras för att den ska rymma så mycket som möjligt av det som tas upp i kursplanen. Jordbruksverket kommer kontinuerligt att ta fram mer material till utbildningarna. 22

27 3.10 Utbildningarna Samtliga kurser har som syfte att bidra till att minska riskerna för människors och djurs hälsa och att resterna i och riskerna för den yttre miljön minimeras. Målet för kurserna är att de ska ge kunskaper om bekämpningsmedlens hantering, egenskaper och risker. Vidare ska användaren ha kännedom om bedömning av bekämpnings- eller betningsbehovet och ha de kunskaper som krävs för att kunna genomföra ett för omgivande miljö och arbetsmiljö säkert och effektivt bekämpningsarbete. Användaren ska ha kunskap om de bestämmelser som finns för hantering och användning av bekämpningsmedel samt vilka risker som finns för hälsa, miljö och livsmedel. Vidare ska användaren ha tillräckliga kunskaper för att kunna utnyttja befintlig teknisk utrustning för bästa utbyte ur miljö- och ekonomisk synvinkel. Till riskgrupperna hör den som sprider och i övrigt hanterar bekämpningsmedel, konsumenter och allmänheten som färdas i eller vistas i landskapet, flora och fauna som bekämpningen inte avser samt vattentäkter Bekämpningsområde A, behandling då medlen inte används som betningsmedel Kurserna inom bekämpningsområde A är avsedd för personer som yrkesmässigt använder bekämpningsmedel klass 1L och 2L inom jordbruk, trädgård och annan behandling i skog än fläckvis behandling i skogsplantering. För att kursdeltagarna ska få relevant kunskap, information och material inom sitt verksamhetsområde ska det i möjligaste mån inom varje län erbjudas kurser med olika inriktning. De huvudsakliga inriktningarna är jordbruk, friland, växthus och plantskolor och i mån av möjlighet kompletteras dessa med inriktning för park, golf och grönytor. Om detta inte är möjligt, rekommenderas att material och information om bekämpning för inriktningen ändå tillhandahålls. Deltagarna bör även kunna hänvisas till andra län för att kunna gå en kurs med en inriktning som är relevant för dem och deras arbete. Oavsett vilken inriktning som kursen har, gäller behörigheten hela bekämpningsområdet och innehavaren av kunskapsbeviset eller tillståndet är alltså inte bunden till en inriktning. Arbetsgruppen föreslår att boken Bekämpning i praktiken tas bort som obligatorisk litteratur (se 3.9 Kurslitteratur). Den främsta anledningen till detta är att boken framöver troligen inte kommer att vara komplett i sin information. Vidare är det önskvärt att Räddningsverket tar fram ett specialtryck för transportutbildningen eftersom det material som finns idag (Landtransport av farligt gods) inte är anpassat till målgruppens transporter och då kravet på utbildningen är att den är anpassad efter målgruppens (lantbrukarnas) behov så bör även materialet vara det. Arbetsgruppen anser att mer material successivt bör tas fram av Jordbruksverket i form av korta videofilmer, bildspel och anpassade broschyrer. 23