Kursplan för kurs i behandling av enskilda plantor i skogsplantering

Transkript

1 Kursplan för kurs i behandling av enskilda plantor i skogsplantering Huvudman Skogsstyrelsen i respektive region är huvudman för kursen. Huvudmannen har ansvar för att det erbjuds kurser efter behov, att kursplanen följs och för att administrationen sköts. Huvudmannens representant ska även medverka vid samtliga kurser, t.ex. genom att inleda eller avsluta dem. Skogsstyrelsen kan välja att lägga ut kurserna på andra aktörer inom regionen. I dessa fall är skogsstyrelsen fortfarande huvudman och ansvarig för administrationen. De som för huvudmannen ska genomföra examination ska ha en egen aktuell behörighet. Det är en rekommendation att huvudmannens representant går behörighetskursen i en annan region än den egna. Fördelarna med detta är flera; man ser andra upplägg än det egna, det ger en samhörighet över regiongränser och en större kontaktyta i framtiden. Med huvudman avses nedan huvudmannens representant. Kursledning Den skogsstyrelse eller organisation som genomför utbildningen är kursledning. Den som är kursledare ska ha en egen aktuell behörighet. Kursledaren ska planera upplägget av kurserna, boka föreläsare och lokaler, förmedla planering av genomförande, upplägg och kursplan till samtliga föreläsare och till huvudmannen. Kursledningen ska närvara under hela kursen med följande undantag: föreläsningar av Jordbruksverkets personal och föreläsare med känd kompetens och erfarenhet av att leda en klass eller grupp. Organisationer, företag och andra aktörer som säljer växtskyddsmedel får inte vara kursledare för en behörighetsutbildning. Föreläsare De personer som anlitas som föreläsare på utbildningarna ska ha kompetens inom det eller de avsnitt som de ska förmedla kunskaper om. Föreläsarna ska kunna ge en opartisk och objektiv framställning. Egen behörighet att använda växtskyddsmedel kan också vara positivt för föreläsare på kursen. För flera avsnitt i kursen innebär kompetensen att man har goda kunskaper om miljö eller arbetsmiljö. Föreläsarna ska informeras av kursledningen om målgruppen, kursplanen och kurshandledningen för kursen. 1

2 Närvaro Närvaro är obligatorisk. Undervisningen ska vara lärarledd, men kan, via t.ex. videokonferens, vara av distanskaraktär. Anpassade kurser för elever på olika utbildningar (gymnasiala eller eftergymnasiala), där delar av den ordinarie undervisningen tillgodoräknas, får inte förekomma utan eleverna ska delta på kurserna på samma villkor som skogsbrukarna. Prov Provet sätts samman med frågor ur den av Jordbruksverket tillhandahållna Frågebanken och rättas av huvudmannen. På provet bör endast frågor som anknyter till de praktiska momenten i hanteringen och användningen finnas med. Frågeställningarna ska ha berörts under kursen och återspegla de kunskaper, med betoning på det praktiska bekämpningsarbetet, som har förmedlats under kursen samt omfatta de minimikrav som ställts upp för kursen. Varje fråga ska poängsättas eller bedömas med godkänd/inte godkänd. Det bör anges redan på provet om det bedöms med ett poängantal eller med godkänt/inte godkänt. För varje kurs finns ett par specificerade områden för vilka svaren måste vara korrekta för att kursdeltagarens prov ska godkännas. Om frågorna inom dessa områden är korrekta, kan man utifrån den övriga poängsättningen eller bedömningen avgöra om provet, totalt sett, är godkänt eller inte. 70 % av den totala poängen eller motsvarande bör vara uppnådd för att provet ska kunna godkännas. Om en enstaka fråga av dem som måste vara korrekt besvarade är felaktig och detta noteras redan vid inlämnandet av provet kan en ny, motsvarande fråga lämnas ut direkt istället för att kursdeltagaren senare kallas in till nytt prov. Om detta upptäcks vid en senare rättning kan en personlig kontakt (inte per post) tas med kursdeltagaren för att utröna om felet bestod av misstag eller okunskap och om kursdeltagaren vid detta tillfälle kan ge ett korrekt svar så att provet kan godkännas. Provet får inte lämnas ut efter kursen. Detta medför tyvärr att kursdeltagaren inte får veta vilka fel han/hon gjort, men det är viktigt att provets innehåll inte blir känt bland kursdeltagare. I avsnittet Provets innehåll anges de områden som måste tas upp i provet samt de frågor som måste vara korrekt besvarade. Språk Eftersom kursdeltagarna efter kursen själva ska klara av att utföra bekämpningsarbete, t.ex. läsa etikett och säkerhetsdatablad, utan handledning är det viktigt att de förstår svenska. Således ska ingen undervisning ske på något annat språk än svenska. Efter dispens från Jordbruksverket finns det dock möjlighet att ordna tolkade kurser. Provet ska vara författat på svenska. Provsvaren kan få skrivas på annat språk än svenska efter överenskommelse med huvudmannen. 2

3 Läs- och skrivsvårigheter Med hänsyn till de krav som ställs på bekämpningsarbetet och dokumentationen av det måste krav på läs- och räknekunnighet ställas. Kursdeltagare med läs- och skrivsvårigheter måste själva kunna läsa och förstå provfrågorna och den information som ligger till grund för frågorna. Kursdeltagaren kan få extra tid för att genomföra provet. Enstaka frågor som kräver mer skrivande kan redogöras för muntligt inför huvudman. För de kursdeltagare som önskar finns det några exemplar av kursboken Säker bekämpning som ljudbok i olika ljudformat att låna från Jordbruksverket. Kursavgifter Huvudmannen sätter kursavgiften utifrån de krav som finns på kostnadstäckning. Kursutvärdering För varje kurs bör en kursutvärdering göras av deltagarna. En gemensam grund för utformning av denna finns tillgänglig i kurshandledningen. Denna kan sedan kompletteras med frågor som tar upp mer specifika frågor för den aktuella kursen. Fortbildning för huvudmän och kursledningar Jordbruksverket anordnar fortbildningskursen Att använda växtskyddsmedel varje år. Omfattning Kursen ger behörighet att använda växtskyddsmedel som avser behandling av enskilda plantor i skogsplantering mot skadeinsekter samt fläckvis behandling av ogräs i skogsplantering. Målgrupp Kursen är avsedd för personer som ska bekämpa insektsangrepp på enskilda plantor i skogsplantering samt fläckvis ogräsbekämpa inför plantering. Syfte Utbildningen ska bidra till att minska riskerna för människors och djurs hälsa och att resterna i och riskerna för den omgivande miljön minimeras. Mål Kursen ska ge kunskaper om växtskyddsmedlens hantering, egenskaper och risker. Användaren ska ha kännedom om bedömning av bekämpningsbehovet och kunskaper för att kunna genomföra ett för omgivande miljö och arbetsmiljö säker och effektiv bekämpning av enskilda plantor i skogsplanteringar mot skadeinsekter samt fläckvis ogräsbekämpning i skogsmark. 3

4 Upplägg Kursen omfattar 1 dag (7 timmar). Fördelning av tiden Lektioner à 45 minuter Allmänt om växtskyddsmedel 1 Växtskyddsmedlens hälsorisker 1 Risker för den omgivande miljön 1 Det praktiska bekämpningsarbetet samt övningsuppgifter 3 Prov 1 Summa 7 Innehåll Allmänt om växtskyddsmedel Växtskyddsmedlens sammansättning, egenskaper och verkningssätt Klassning och märkning av preparat faroklasser och behörighetsklasser Statistik över användningen i Sverige Etikett, säkerhetsdatablad och bruksanvisning Växtskyddsmedlens hälsorisker Hälsorisker - doser giftighet - toxicitet akut och kronisk - tillförselvägar till kroppen - förgiftningssymtom Arbetsmiljölagstiftning Skyddsåtgärder - personlig skyddsutrustning - personlig hygien - arbetsrutiner - information via etikett och säkerhetsdatablad - förvaring och transport - rester och tomemballage Åtgärder vid förgiftning Risker för den omgivande miljön Transport av bekämpningsmedel - i luften vindavdrift och förångning - i marken - i vatten grund- och ytvatten Nedbrytning och persistens 4

5 Växtskyddsmedel i vattendrag - oavsiktlig spridning på vägkanter - dikesrenar - spill och vid påfyllning - bestämmelser då vatten hämtas i vattendrag - tömning av rester och rengöring Inverkan på nyttoinsekter, speciellt bin Inverkan på floran Speciell miljölagstiftning - miljöbalken - Statens naturvårdsverks föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel (spridningsföreskriften) - Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:94) om skyldighet att föra anteckningar vid användning av bekämpningsmedel som är särskilt skadliga för pollinerande insekter Arbetsrutiner inkl. val av växtskyddsmedel för att motverka miljöriskerna, vid påfyllning, spridning och rengöring Det praktiska bekämpningsarbetet Hantering Förvaring av preparat och plantor Ergonomi; att kunna ställa in selen Arbetsteknik Hantering av preparat, överbliven sprutvätska Förvaring av plantor och preparat Vattendragshänsyn Prova utrustning och att behandla Ogräs- och skadegörarbekämpning Skadeinsekterna, deras biologi och förekomst Skadefrekvens och konsekvenser Varför bekämpa? - ogräsen och skadegörarna kan medföra skadeförluster, försämrad kvalitet m.m. Ekonomin i kemisk bekämpning Val av dos - väderlekens inverkan vindavdrift - beståndets inverkan, - ogräsens art, storlek m.m. Tekniska åtgärder som påverkar vindavdriften 5

6 Tekniska åtgärder som påverkar resultatet, möjlighet att minska doserna m.m. Munstycksval Kalibrering Beräkning av preparatmängd Rengöring av utrustning Omhändertagande av avfall Dokumentation av spridningen Provets innehåll För generella instruktioner, se under rubriken Prov ovan. Provet ska innehålla frågor om: - etiketter (med delfrågor eller i kryssform) - regler kring förvaring - val av preparat och dos - skyddshygien - spridningsföreskriften - kalibreringsmetod - villkor för vissa preparat (t.ex. kryssfråga) För att provet ska vara godkänt måste vissa frågor vara korrekt besvarade oavsett övrig bedömning eller poängsumma. Dessa är: - en etikettfråga med delfrågor eller i kryssform - regler kring förvaring Litteratur Obligatorisk litteratur (senaste utgåvan): Säker bekämpning, Natur och Kultur/Fakta etc. Specialhäfte skog, SJV, BE 7 Säkerhetsdatablad, etiketter m.m. för några aktuella preparat 6