Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel, ver
|
|
- Erik Nilsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel, ver Definitioner och gemensamma krav Huvudman Länsstyrelsen i respektive län är huvudman för kursen. Huvudmannen har ansvar för att det årligen erbjuds kurser, att kursplanen följs samt för att administrationen (ansvaret för att kurser arrangeras, examination, tillståndsprövning, inmatning i SPRUT och utskick av beslut) sköts. Huvudmannens representant ska även medverka vid samtliga kurser, t.ex. genom att inleda eller avsluta dem. Länsstyrelsen kan välja att lägga ut kurserna på andra aktörer inom länet. I dessa fall är länsstyrelsen fortfarande huvudman och ansvarig för administrationen. De som för huvudmannen ska genomföra examination och tillståndsprövning ska ha en egen aktuell behörighet. De som för huvudmannen ska genomföra examination och tillståndsprövning ska även delta minst vartannat år i fortbildningen Att använda växtskyddsmedel som Jordbruksverket erbjuder. Det är en rekommendation att huvudmannens representant går behörighetskursen i ett annat län än det egna. Fördelarna med detta är flera; man ser andra upplägg än det egna länets, det ger en samhörighet över länsgränser och en större kontaktyta i framtiden. Med huvudman avses nedan huvudmannens representant. Kursledning Den länsstyrelse eller organisation som genomför utbildningen är kursledning. Den som är kursledare ska ha en egen aktuell behörighet. Även den som är kursledare ska minst vartannat år gå Jordbruksverkets fortbildningskurs. Kursledaren ska planera upplägget av kurserna, boka föreläsare och lokaler, förmedla planering av genomförande, upplägg och kursplan till samtliga föreläsare och till huvudmannen. Kursledningen ska närvara under hela kursen med följande undantag: föreläsningar av Jordbruksverkets personal och föreläsare med känd kompetens och erfarenhet av att leda en klass eller grupp. Organisationer, företag och andra aktörer som säljer växtskyddsmedel får inte vara kursledare för en behörighetsutbildning. 1
2 Föreläsare De personer som anlitas som föreläsare på utbildningarna ska ha kompetens inom det eller de avsnitt som de ska förmedla kunskaper om. Föreläsarna ska kunna ge en opartisk och objektiv framställning. Egen behörighet att använda kemiska växtskyddsmedel kan också vara positivt för föreläsare på kursen. För flera avsnitt i kursen innebär kompetensen att man har goda kunskaper om miljö eller arbetsmiljö. Föreläsarna ska informeras av kursledningen om målgruppen, kursplanen och kurshandledningen för kursen. Närvaro Närvaroplikt gäller för samtliga utbildningar. När Jordbruksverket tillhandahåller E-learning eller liknande utbildningar kan detta ersätta närvarokravet. Undervisningen ska vara lärarledd, men kan genomföras, via t.ex. videokonferens eller vara av distanskaraktär. Undervisning inom gymnasiala eller eftergymnasiala utbildningar får inte tillgodoräknas. Elever på sådana utbildningar ska delta på kurserna på samma villkor som andra kursdeltagare. Länsstyrelsen kan göra undantag för skolor som är kursledning för länets ordinarie utbildningar. Frånvaro kan i speciella fall tillåtas under grundkursen i användning av växtskyddsmedel, se vidare under avsnitt 2. Provfrågor och övningsuppgifter Exempel på provfrågor och övningsuppgifter finns i den av Jordbruksverket tillhandahållna Frågebanken. Avsikten med övningsuppgifterna är att deltagarna ska få möjlighet att tillämpa sina kunskaper. Provet sätts samman med utgångspunkt från frågor ur Frågebanken och rättas av huvudmannen. Anknytning ska finnas till praktiska moment såsom hantering och användning av växtskyddsmedel. En fråga får inte förekomma som provfråga om den använts som övningsuppgift under kursen. Kursdeltagarna får under provet ha tillgång till all kurslitteratur, anteckningar och miniräknare, men kommunikation med andra personer får inte ske. I kursplanen för respektive kurs anges områden som måste tas upp i provet samt frågor som måste vara korrekt besvarade oavsett om den totala poängen eller motsvarande för godkännande är uppnådd. Frågorna ska ha poängsättning eller bedömas med Godkänt (G) eller Inte Godkänt (IG). För att provet ska kunna godkännas ska 70 % av den totala poängen eller motsvarande vara uppnådd. Om det finns särskilda skäl kan undantag göras. 2
3 Språk Eftersom kursdeltagarna efter kursen själva ska klara av att utföra betningsarbete, t.ex. läsa etikett och säkerhetsdatablad, är det viktigt att de förstår svenska. Således ska ingen undervisning ske på något annat språk än svenska. Provet ska vara författat på svenska. Provsvaren kan dock få skrivas på annat språk än svenska efter överenskommelse med huvudmannen. Läs- och skrivsvårigheter Med hänsyn till de krav som ställs vid betningsarbetet och dokumentationen av det måste krav på läs- och räknekunnighet ställas. Kursdeltagare med läs- och skrivsvårigheter måste själva kunna läsa en etikett men kan få hjälp med att förstå provfrågorna och den information som ligger till grund för frågorna. Kursdeltagare kan få extra tid för att genomföra provet. Enstaka frågor som kräver mer skrivande får redovisas muntligt inför huvudman. För de kursdeltagare som önskar finns det några exemplar av kursboken Säker bekämpning som ljudbok i olika ljudformat att låna från Jordbruksverket. Kursavgifter Huvudmannen sätter kursavgiften utifrån de krav som finns på kostnadstäckning. Kursutvärdering För varje kurs bör en kursutvärdering göras av deltagarna. En gemensam grund för utformning av denna finns tillgänglig i kurshandledningen. Denna kan sedan kompletteras med frågor som tar upp mer specifika frågor för den aktuella kursen. Fortbildning för huvudmän och kursledningar Jordbruksverket anordnar fortbildningskurserna Att använda växtskyddsmedel varje år. Samtliga personer på länsstyrelserna som kan anses vara huvudmannens representant och personer som tillhör kursledning ska delta i denna fortbildning varje år i möjligaste mån. Fortbildningen ger inte endast en uppdatering kring frågor rörande kurserna och ny kunskap utan är även en arena där myndigheterna har möjlighet att mötas och diskutera samarbeten och mjuka frågor kring gemensamma ämnen. Samordning av kurser Kursutbudet får samordnas mellan flera länsstyrelser. Respektive länsstyrelse får själv besluta om kurserna ska genomföras i det egna länet eller i samverkan med en eller flera andra länsstyrelser. Examinationen genomförs av den länsstyrelse som genomfört kursen och därefter sker utfärdande av användarutbildningsbevis om genomförd kurs och användningstillstånd att använda växtskyddsmedel på länsstyrelsen i kursdeltagarens folkbokförings län. 3
4 Publicering av kurser på jordbruksverkets webbplats Länsstyrelserna ska senast en månad före en kurs eller då den annonseras rapportera denna till Jordbruksverket. Jordbruksverket publicerar samtliga kända kurser på Rapporteringen ska ske genom att en excel-fil skickas till 4
5 2. Grundkurs i användning av betningsmedel Omfattning Kursen ger behörighet att använda växtskyddsmedel som avser behandling då medlen används som betningsmedel, inklusive betning av potatis. Målgrupp Kursen är avsedd för personer som ska bedriva yrkesmässig betning av utsäde eller ska beta eget utsäde och i detta arbete ska hantera betningsmedel i klass 1L och 2L. Syfte Utbildningen ska bidra till att minska riskerna för människors och djurs hälsa och att resterna i och riskerna för den omgivande miljön minimeras. Mål Kursen ska uppfylla Direktivet, 2009/128 EG, om hållbar användning av bekämpningsmedels krav och hur man odlar enligt principen för Integrerat växtskydd, IPM. Användaren ska kunna bedöma betningsbehovet och ha kunskaper för att kunna genomföra ett för omgivande miljö och arbetsmiljö säkert och effektivt arbete med betningsmedel. Användaren ska ha kunskap om de bestämmelser som finns för hantering och användning av betningsmedel samt vilka risker som finns för hälsa, miljö och livsmedel. Användaren ska ha tillräckliga kunskaper för att kunna utnyttja teknisk utrustning för bästa utbyte för miljö och ekonomi. Upplägg Kursen omfattar 14 lektionstimmar (två dagar). Man bör eftersträva att de två utbildningsdagarna har ett fast schema och i möjligaste mån genomförs i följande ordning Bestämmelser och miljö Hälsa och arbetsmiljö Integrerat växtskydd, skadeinsekter och utsädesburna sjukdomar samt deras bekämpning Studiebesök Teknik och det praktiska betningsarbetet Övningsuppgifter Prov 5
6 Fördelen med detta upplägg är bland annat att: Det skulle underlätta att skicka kursdeltagare mellan län om behov finns Underlätta samordning mellan länen Underlätta kravställandet vid upphandling av tjänster Kunna ha gemensamt utbildningsmaterial mellan länen och att Det följer kursbokens upplägg Övrigt: Det är viktigt att det finns bra beskrivande bildmaterial till kurserna och att tillgängliga pedagogiska hjälpmedel, t.ex. filmer används i undervisningen. Kursen bör anpassas efter kursdeltagarnas yrkesinriktning. Kursdeltagarna bör tilldelas hemuppgifter. 6
7 Upplägg Ca 14 lektionstimmar Fördelning av tiden Bestämmelser och miljö Introduktion Bestämmelser och tillsynsmyndigheter Risker för den yttre miljön Hantering Speciell miljölagstiftning Dokumentation av spridningen Arbetsmiljö och hälsa Hälsorisker Skyddsåtgärder Arbetsmiljölagstiftning Integrerat växtskydd, skadeinsekter och 3 utsädesburna sjukdomar samt deras bekämpning Faktorer som påverkar behandlingsbehovet Förebyggande åtgärder Övervakning, finns ett bekämpningsbehov? Val av metoder och preparat samt dos Utvärdering Studiebesök 1 Teknik och det praktiska betningsarbetet 1 Teknisk utrustning, maskintyp mm Rengöring av utrustning Övningsuppgifter 0,5 Prov 1,5 Summa: 14 Lektioner à 45 minuter 3,5 3,5 Innehåll Bestämmelser och miljö Introduktion Statistik över användningen av bekämpningsmedel Sverige Mycket kortfattad överskikt av de mest använda betningsmedlen Utbildningskrav för hantering av bekämpningsmedel 7
8 Bestämmelser och tillsynsmyndigheter Kommuner, länsstyrelser, KemI, HaV, NV, AV, SLV, 2009/128/EG Godkännande av växtskyddsmedel KemI, (EG) nr 1107/2009 Klassning och märkning av preparat, faroklasser och CLP (the new European Regulation on Classification, Labelling, and Packaging) internationella regler som håller på att ändras (helt genomfört 1/6 2015) samt behörighetsklasser Etikett och bruksanvisning, visa exempel. Bekämpningsmedelsregistret på KemIs hemsida, visa exempel. Viktigt att peka på särskilda användningsvillkor och att visa var man kan hitta uppgifterna. Rätt emballage och märkning av emballage, flergångsförpackningar och engångstyp Handel med växtskyddsmedel Broschyr från Svenskt växtskydd. Effektiviteten, arbetsmiljö- och hälsoaspekterna med förfalskade preparat Betningslokalens utformning Risker för den yttre miljön Transport av betningsmedel Hur sprids växtskyddsmedel i miljön? Källa: bild, Lennart Torstensson, SLU Nedbrytning och persistens Nedbrytning av bekämpningsmedel, i växten, luften, marken och vattnet, huvudsakligen genom Fotokemisk, Kemisk nedbrytning och Biologisk nedbrytning, kemisk persistens och fytotoxisk persistens. Vattenskyddsområden Växtskyddsmedel i vattendrag, exempel, JRK (Jordbrukets Recipientkontroll) Åtgärder för att förhindra/minska risken för rester i livsmedel och dricksvatten. Grund- och ytvatten, problem med rester i vatten? preparategenskaper. Hur kan det förhindras? Vad gör jag om det inträffar? Uppsamling av spill och rester, oavsiktligt spill vid rengöring av såmaskin med betat utsäde på olämplig plats, gårdsplan eller liknande inte biologiskt aktiv mark. Exempel på bra rengörings/påfyllnads plats, principer för biobädd, platta med uppsamling, bevuxen mark. Hantering Arbetsrutiner inkl. val av preparat för att motverka miljörisker. Principer för betning av potatisutsäde, rullbord och spraybetning Rester, när är det farligt avfall? omhändertagande av farligt avfall Transport av farligt avfall Speciell miljölagstiftning Miljöbalken Nya bekämpningsmedelsförordningen XX. En del från nuvarande spridningsföreskrift finns redan i förordningen. Spridning av kemiska bekämpningsmedel, SNFS 1997:2, kommer att ändras 8
9 Dokumentation vid betning av utsäde Yrkesmässiga användare ska vid spridning av växtskyddsmedel föra anteckningar, som ska sparas i minst tre år. En del krav på dokumentation gäller alla som använder växtskyddsmedel oavsett om användningen sker utomhus, inomhus eller vid betning av utsäde. Vad alla måste anteckna är: Växtskyddsmedlets namn Tidpunkten för appliceringen, (bör ske dagligen, ev. per sats) Dosen som appliceras Området där växtskyddsmedlet används (platsen där betningen sker, anges t.ex. med fastighetsbeteckningen med koordinater för anläggningen). Har man inte koordinater så kan man ange i vilken byggnad på fastigheten betningen sker.) Grödan som växtskyddsmedlet använts i (vilket utsäde det är som betas (sockerbeta, vete, majs etc.). Någon speciell journal finns inte framtagen utan det viktiga är att uppgifterna antecknas. Obligatoriska uppgifter specificeras i kurshandledningen Särskild omsorg i skyddade områden som inrättats i enlighet med artiklarna 6 och 7 i direktiv 2000/60/EG. (ramdirektivet för vatten) Behöver vi gå utöver SNFS 1997:2 och 2000/60/EG vad gäller vattenskyddsområden? Arbetsmiljö och hälsa Hälsorisker Doser giftighet Toxicitet - akut och kronisk Tillförselvägar till kroppen Tobaksanvändning (snus) Förgiftningssymptom, exempel på symptom, effekter, sjukdomar. Åtgärder vid förgiftning, kontakt giftinformationscentralen, info, registreringsnumret. (Krav i arbetsmiljö lagstiftningen att rapportera tillbud) Skyddsåtgärder Personlig skyddsutrustning Information via etikett, bruksanvisning, och genomgång av säkerhetsdatabladet, (punkt 14 genomgånget på avsnittet om miljö och bestämmelser) Arbetsrutiner Personer som kommer i kontakt med medlen utan att själva använda växtskyddsmedel, t.ex. övrig personal, kunder vid legorensning, närliggande boende. Bra arbetsrutiner, hjälp-/styrmedel för att uppfylla kraven. Förvaring av preparat Ett förvaringsutrymme för bekämpningsmedel kan vara utformat på olika sätt beroende på vilka mängder preparat som ska förvaras. Utrymmet kan vara alltifrån ett mindre skåp till 9
10 en speciell byggnad för ändamålet. Oavsett förrådets storlek måste vissa krav alltid vara uppfyllda. Arbetsmiljölagstiftning Kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2011:19 Förteckning över farliga ämnen Riskbedömning Hanterings- och skyddsinstruktioner, anställd personal Beredskapsplan Bekämpningsmedel AFS 1998:6 Hanterings- och skyddsinstruktioner, klass 1-medel och i vissa fall även för klass 2 medel i växthus Arbetsmiljölagen 1977: 1160 Lagstiftningen syftar till att förebygga riskerna istället för att kontrollera. Krav i arbetsmiljö lagstiftningen att rapportera tillbud. Integrerat växtskydd, skadeinsekter och utsädesburna sjukdomar samt deras bekämpning Inledning Integrerat växtskydd innebär hållbar användning av bekämpningsmedel genom att tillämpa följande 3 punkter Att: 1. Förebygga problem med ogräs, sjukdomar och skadedjur och övrigt som kan motivera en insats av kemiska växtskyddsmedel 2. Vid behov beta utsädesfrö 3. Få en bättre ekonomi Grunden eller fundamentet är förebyggande åtgärder, vilket illustreras i IPM-triangeln se bil. 1. Källa: Jordbruksverkets webbplats, Integrerat växtskydd, IPM-vad är det? Faktorer som påverkar effekter av angrepp och behov av bekämpning Exempel på faktorer av betydelse för bekämpningsbehovet är t.ex. förekomsten och mängden, arten/arterna av insekter och svampar samt utsädesburna sjukdomar i kombination med yttre faktorer. Yttre faktorer är t.ex. väderlek, beståndstäthet, jordart, jordbearbetning, sortens mottaglighet, såtidpunkt och växtföljd. Angrepp kan medföra kvalitets- och lagringsförluster, försämrad grobarhet och mykotoxiner, prisavdrag m.m. Konventionellt eller ekologiskt utsädesfrö Förebyggande åtgärder 10
11 Sortval, resistens, kvalitet på utsädesfröet, växtföljd, odlingsteknik, såteknik, gödsling och jordbearbetning m.m. Rensning av utsäde Övervakning, finns ett bekämpningsbehov? Provtagning och tolkning av analys samt bedömning av betningsbehovet för att undvika underskattning eller överskattning av skadegöraren. Behovsanpassning Skadegörarkännedom en grundförutsättning för behovsanpassad bekämpning. Genomgången av skadegörare kopplas till betningsrekommendationer/krav för gröda och skadegörare samt förekomst. Om det finns speciella problem, specifika skadegörare eller resistens bör det poängteras. Hänvisning, till rådgivningsverksamhet, appar och bra webbsidor, mm. Riskvärderingar, prognoser. Exempel, Stinksot och Dvärgstinksot Bekämpningsmetoder, kemisk-, biologisk bekämpning alt. övriga metoder Val av metod Information om allmänna principer för Integrerat växtskydd, IPM. Direkta åtgärder, kemisk, biologisk, t.ex. värme behandling med fuktig luft (ThermoSeed behandling) och teknisk bekämpning (rensning av utsäde). Generella principer för val av preparat Växtskyddsmedlens sammansättning och vissa definitioner, aktiv substans, preparat- /produktnamn, tillsatsmedel. Växtskyddsmedlens egenskaper, verkningssätt, kontaktverkande och systemiska, påverkan på resultatet, mm. Effekt, vad påverkar effekten och vilken effekt behövs i olika situationer? Gärna praktiska exempel på hur man t.ex. kan få god effekt av olika preparat i kombination med olika skadegörare och utsädesfröer, t.ex. preparatval till t.ex. Dvärgstinksot och Flygsot. Utifrån förekommande skadegörare och risk för hälsa och miljö samt risk för resistens. Beskriv olika typer av resistens samt olika MoA (Mode of Action)-grupper och hur man förebygger resistens. Anpassning till regionala förhållanden, t.ex. betning av sockerbetsfrö Preparatval, kemiskt, eller biologiskt. Val av dos Utifrån, betningsrekommendationer/krav för utsädesfrö och skadegörare, förekomst, resistens samt preparat, exempel. Utvärdering Bedömning av effekten av en kemisk och biologisk bekämpning samt övriga metoder Kontroll av betningsresultatet. Exempel, jämn fördelning av preparatet på utsädesfröet, inga mekaniska eller andra synliga skador. Uppföljning av effekten av behandlingen, t.ex. grobarhet och antal uppkomna kärnor. 11
12 Bekämpningsekonomi Studiebesök Demonstration av och diskussion om en betningsanläggningsen tekniska utrustning, ventilation, förvaring av preparat, hantering av avfall och rengöringsrutiner m.m. Teknik och det praktiska betningsarbetet (delar i kombination med studiebesök) Teknisk utrustning, typ av betningsmaskin, krav på täckning, mm. Betningsutrustning, säckning, slutet system?! Betningsmedel, biologiska, kemiska, preparategenskaper, användningsområden, verkningssätt, mm Värme behandling med fuktig luft (ThermoSeed behandling) Rutiner för rengöring Övningsuppgifter Prov Prov För generella instruktioner, se avsnittet Provfrågor och övningsuppgifter. Provet ska innehålla frågor om: - etiketter (med delfrågor eller i kryssform) - regler kring förvaring - betningsbehovet - val av preparat och dos - fördelar med betning jämfört med andra bekämpningsmetoder - krav på betningslokalen - rengöring av betningslokalen - förvaring - skyddshygien - villkor för ett visst preparat - regler för emballage och för märkning av betat utsäde - korrekt hantering av avfall (t.ex. betat utsäde) och farligt avfall (t.ex. överblivet preparat) För att provet ska vara godkänt måste vissa frågor vara korrekt besvarade oavsett övrig bedömning eller poängsumma. Detta gäller: - en etikettfråga med delfrågor eller i kryssform - regler kring förvaring - bedömning av betningsbehovet - val av preparat och dos Litteratur Obligatorisk litteratur (senaste utgåvan): Säker bekämpning, Natur och Kultur/Fakta etc. Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter, SJV, Jordbruksinformation
13 Betning och hantering av betat utsäde (Arbetarskyddsstyrelsen, nuvarande Arbetsmiljöverket) Bekämpningsrekommendationer svampar och insekter, SJV, BE 17 13
14 3. Fortbildningskurs i användning av betningsmedel Omfattning Kursen ger fortsatt behörighet att använda växtskyddsmedel som avser behandling då medlen används som betningsmedel, inklusive betning av potatis. Målgrupp Kursen är avsedd för personer som ska bedriva yrkesmässig betning av utsäde eller ska beta eget utsäde och i detta arbete ska hantera betningsmedel i klass 1L och 2L. Kallelser bör skickas ut till dem vars behörighet är inne på fjärde eller femte året. Syfte Utbildningen ska bidra till att minska riskerna för människors och djurs hälsa och att resterna i och riskerna för den omgivande miljön minimeras. Mål Kursen ska uppfylla Direktivet, 2009/128 EG, om hållbar användning av bekämpningsmedels krav och hur man odlar enligt principen för Integrerat växtskydd, IPM. Användaren ska kunna bedöma betningsbehovet och ha kunskaper för att kunna genomföra ett för omgivande miljö och arbetsmiljö säkert och effektivt arbete med betningsmedel. Användaren ska ha kunskap om de bestämmelser som finns för hantering och användning av betningsmedel samt vilka risker som finns för hälsa, miljö och livsmedel. Användaren ska ha tillräckliga kunskaper för att kunna utnyttja teknisk utrustning för bästa utbyte för miljö och ekonomi. Upplägg Kursen omfattar 7 lektionstimmar Bestämmelser och miljö Hälsa och arbetsmiljö Integrerat växtskydd, skadeinsekter och utsädesburna sjukdomar samt deras bekämpning Teknik och det praktiska betningsarbetet Prov Övrigt: Det är viktigt att det finns bra beskrivande bildmaterial till kurserna och att tillgängliga pedagogiska hjälpmedel, t.ex. filmer används i undervisningen. Kursen bör anpassas efter kursdeltagarnas yrkesinriktning. 14
15 Upplägg Ca 7 lektionstimmar Fördelning av tiden Bestämmelser och miljö Introduktion Bestämmelser och tillsynsmyndigheter Risker för den yttre miljön Hantering Speciell miljölagstiftning Dokumentation av spridningen Arbetsmiljö och hälsa Hälsorisker Skyddsåtgärder Arbetsmiljölagstiftning Integrerat växtskydd, skadeinsekter och 2 utsädesburna sjukdomar samt deras bekämpning Faktorer som påverkar behandlingsbehovet Förebyggande åtgärder Övervakning, finns ett bekämpningsbehov? Val av metoder och preparat samt dos Utvärdering Teknik och det praktiska betningsarbetet 1 Teknisk utrustning, maskintyp mm Rengöring av utrustning Prov 1,5 Summa: 7 Innehåll Bestämmelser och miljö Introduktion Statistik över användningen av bekämpningsmedel Sverige Mycket kortfattad överskikt av de mest använda betningsmedlen Utbildningskrav för hantering av bekämpningsmedel Lektioner à 45 minuter 1,5 1 15
16 7Bestämmelser och tillsynsmyndigheter Kommuner, länsstyrelser, KemI, HaV, NV, AV, SLV, 2009/128/EG Godkännande av växtskyddsmedel KemI, (EG) nr 1107/2009 Klassning och märkning av preparat, faroklasser och CLP (the new European Regulation on Classification, Labelling, and Packaging) internationella regler som håller på att ändras (helt genomfört 1/6 2015) samt behörighetsklasser Etikett och bruksanvisning, visa exempel. Bekämpningsmedelsregistret på KemIs hemsida, visa exempel. Viktigt att peka på särskilda användningsvillkor och att visa var man kan hitta uppgifterna. Rätt emballage och märkning av emballage, flergångsförpackningar och engångstyp Handel med växtskyddsmedel Broschyr från Svenskt växtskydd. Effektiviteten, arbetsmiljö- och hälsoaspekterna med förfalskade preparat Betningslokalens utformning Risker för den yttre miljön Transport av betningsmedel Hur sprids växtskyddsmedel i miljön? Källa: bild, Lennart Torstensson, SLU Nedbrytning och persistens Nedbrytning av bekämpningsmedel, i växten, luften, marken och vattnet, huvudsakligen genom Fotokemisk, Kemisk nedbrytning och Biologisk nedbrytning, kemisk persistens och fytotoxisk persistens. Vattenskyddsområden Växtskyddsmedel i vattendrag, exempel, JRK (Jordbrukets Recipientkontroll) Åtgärder för att förhindra/minska risken för rester i livsmedel och dricksvatten. Grund- och ytvatten, problem med rester i vatten? preparategenskaper. Hur kan det förhindras? Vad gör jag om det inträffar? Uppsamling av spill och rester, oavsiktligt spill vid rengöring av såmaskin med betat utsäde på olämplig plats, gårdsplan eller liknande inte biologiskt aktiv mark. Exempel på bra rengörings/påfyllnads plats, principer för biobädd, platta med uppsamling, bevuxen mark. Hantering Arbetsrutiner inkl. val av preparat för att motverka miljörisker. Principer för betning av potatisutsäde, rullbord och spraybetning Rester, när är det farligt avfall? omhändertagande av farligt avfall Transport av farligt avfall Speciell miljölagstiftning Miljöbalken Nya bekämpningsmedelsförordningen XX. En del från nuvarande spridningsföreskrift finns redan i förordningen. Spridning av kemiska bekämpningsmedel, SNFS 1997:2, kommer att ändras Dokumentation vid betning av utsäde 16
17 Yrkesmässiga användare ska vid spridning av växtskyddsmedel föra anteckningar, som ska sparas i minst tre år. En del krav på dokumentation gäller alla som använder växtskyddsmedel oavsett om användningen sker utomhus, inomhus eller vid betning av utsäde. Vad alla måste anteckna är: Växtskyddsmedlets namn Tidpunkten för appliceringen, (bör ske dagligen, ev. per sats) Dosen som appliceras Området där växtskyddsmedlet används (platsen där betningen sker, anges t.ex. med fastighetsbeteckningen med koordinater för anläggningen.) Har man inte koordinater så kan man ange i vilken byggnad på fastigheten betningen sker.) Grödan som växtskyddsmedlet använts i (vilket utsäde det är som betas (sockerbeta, vete, majs etc.) Någon speciell journal finns inte framtagen utan det viktiga är att uppgifterna antecknas. Obligatoriska uppgifter specificeras i kurshandledningen Särskild omsorg i skyddade områden som inrättats i enlighet med artiklarna 6 och 7 i direktiv 2000/60/EG. (ramdirektivet för vatten) Behöver vi gå utöver SNFS 1997:2 och 2000/60/EG vad gäller vattenskyddsområden? Arbetsmiljö och hälsa Hälsorisker Doser giftighet Toxicitet - akut och kronisk Tillförselvägar till kroppen Tobaksanvändning (snus) Förgiftningssymptom, exempel på symptom, effekter, sjukdomar. Åtgärder vid förgiftning, kontakt giftinformationscentralen, info, registreringsnumret. (Krav i arbetsmiljö lagstiftningen att rapportera tillbud) Skyddsåtgärder Personlig skyddsutrustning Information via etikett, bruksanvisning, och genomgång av säkerhetsdatabladet, (punkt 14 genomgånget på avsnittet om miljö och bestämmelser) Arbetsrutiner Personer som kommer i kontakt med medlen utan att själva använda växtskyddsmedel, t.ex. övrig personal, kunder vid legorensning, närliggande boende. Bra arbetsrutiner, hjälp-/styrmedel för att uppfylla kraven. Förvaring av preparat Ett förvaringsutrymme för bekämpningsmedel kan vara utformat på olika sätt beroende på vilka mängder preparat som ska förvaras. Utrymmet kan vara alltifrån ett mindre skåp till 17
18 en speciell byggnad för ändamålet. Oavsett förrådets storlek måste vissa krav alltid vara uppfyllda. Arbetsmiljölagstiftning Kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2011:19 Förteckning över farliga ämnen Riskbedömning Hanterings- och skyddsinstruktioner, anställd personal Beredskapsplan Integrerat växtskydd, skadeinsekter och utsädesburna sjukdomar samt deras bekämpning Inledning Integrerat växtskydd innebär hållbar användning av bekämpningsmedel genom att tillämpa följande 3 punkter Att: 1. Förebygga problem med ogräs, sjukdomar och skadedjur och övrigt som kan motivera en insats av kemiska växtskyddsmedel 2. Betning av utsädesfrö vid behov 3. Få en bättre ekonomi Grunden eller fundamentet är förebyggande åtgärder, vilket illustreras i IPM-triangeln se bil. 1. Källa: Jordbruksverkets webbplats, Integrerat växtskydd, IPM-vad är det? Faktorer som påverkar, effekter av angrepp och behov av bekämpning Exempel på faktorer av betydelse för bekämpningsbehovet är t.ex. förekomsten och mängden, arten/arterna av insekter och svampar samt utsädesburna sjukdomar i kombination med yttre faktorer. Yttre faktorer är t.ex. väderlek, beståndstäthet, jordart, jordbearbetning, sortens mottaglighet, såtidpunkt och växtföljd. Angrepp kan medföra kvalitets- och lagringsförluster, försämrad grobarhet och mykotoxiner, prisavdrag m.m. Konventionellt eller ekologiskt utsädesfrö Förebyggande åtgärder Sortval, resistens, kvalitet på utsädesfröet, växtföljd, odlingsteknik, såteknik, gödsling och jordbearbetning m.m. Rensning av utsäde Övervakning, finns ett bekämpningsbehov? Provtagning och tolkning av analys samt bedömning av betningsbehovet för att undvika underskattning eller överskattning av skadegöraren. Behovsanpassning Skadegörarkännedom en grundförutsättning för behovsanpassad bekämpning. 18
19 Genomgången av skadegörare kopplas till betningsrekommendationer/krav för gröda och skadegörare samt förekomst. Om det finns speciella problem, specifika skadegörare eller resistens bör det poängteras. Hänvisning, till rådgivningsverksamhet, appar och bra webbsidor, mm. Riskvärderingar, prognoser. Exempel, Stinksot och Dvärgstinksot Bekämpningsmetoder, kemisk, biologisk bekämpning alt. övriga metoder Val av metod Information om allmänna principer för Integrerat växtskydd, IPM. Direkta åtgärder, kemisk, biologisk, t.ex. värme behandling med fuktig luft (ThermoSeed behandling) och teknisk bekämpning (rensning av utsäde). Generella principer för val av preparat Växtskyddsmedlens sammansättning och vissa definitioner, aktiv substans, preparat- /produktnamn, tillsatsmedel. Växtskyddsmedlens egenskaper, verkningssätt, kontaktverkande och systemiska, påverkan på resultatet, mm. Effekt, vad påverkar effekten och vilken effekt behövs i olika situationer? Gärna praktiska exempel på hur man t.ex. kan få god effekt av olika preparat i kombination med olika skadegörare och utsädesfröer, preparatval till t.ex. Dvärgstinksot och Flygsot. Utifrån förekommande skadegörare och risk för hälsa och miljö samt risk för resistens. Beskriv olika typer av resistens samt olika MoA (Mode of Action)-grupper och hur man förebygger resistens. Anpassning till regionala förhållanden, t.ex. betning av sockerbetsfrö Preparatval, kemiskt, eller biologiskt. Val av dos Utifrån, betningsrekommendationer/krav för utsädesfrö och skadegörare, förekomst, resistens samt preparat, exempel. Utvärdering Bedömning av effekten av en kemisk och biologisk bekämpning samt övriga metoder Kontroll av betningsresultatet. Exempel, jämn fördelning av preparatet på utsädesfröet, inga mekaniska eller andra synliga skador. Uppföljning av effekten av behandlingen, t.ex. grobarhet och antal uppkomna kärnor. Bekämpningsekonomi Teknik och det praktiska betningsarbetet Teknisk utrustning, typ av betningsmaskin, krav på täckning, mm. Betningsutrustning, säckning, slutet system?! Betningsmedel, biologiska, kemiska, preparategenskaper, användningsområden, verkningssätt, mm Värme behandling med fuktig luft (ThermoSeed behandling) Rutiner för rengöring 19
20 Övningsuppgifter Prov Prov För generella instruktioner se Provfrågor och övningsuppgifter. Provet ska innehålla frågor om: - etiketter (med delfrågor eller i kryssform) - regler kring förvaring - betningsbehovet (preparat och dos) - val av preparat - fördelar med betning jämfört med andra bekämpningsmetoder - krav på betningslokal - rengöring av betningslokal - förvaring - skyddshygien - villkor för ett visst preparat - regler för emballage och för märkning av betat utsäde - korrekt hantering av avfall (t.ex. betat utsäde) och farligt avfall (t.ex. överblivet preparat) För att provet ska vara godkänt måste vissa frågor vara korrekt besvarade oavsett övrig bedömning eller poängsumma. Detta gäller: - en etikettfråga med delfrågor eller i kryssform - regler kring förvaring - bedömning av betningsbehovet - val av preparat och dos Litteratur Obligatorisk litteratur (senaste utgåvan): Säker bekämpning, Natur och Kultur/Fakta etc. Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter, SJV, Jordbruksinformation Betning och hantering av betat utsäde (Arbetarskyddsstyrelsen, nuvarande Arbetsmiljöverket) Bekämpningsrekommendationer svampar och insekter, SJV, BE 17 20
Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel.
Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel. 1. Definitioner och gemensamma krav Huvudman Jordbruksverket är huvudman för grundkursen och Länsstyrelsen i respektive län
Läs merKursplan Grundutbildning och vidareutbildning i betning
Dnr 4.4.18-8565/16 Miljöregelenheten Uppdaterad och beslutad: 2016-12-06 Kursplan Grundutbildning och vidareutbildning i betning Innehållsförteckning 1. Definitioner och gemensamma krav...3 1.1. Huvudman...3
Läs merKursplaner för grundkurs och vidareutbildning i användning av växtskyddsmedel utomhus
Kursplaner för grundkurs och vidareutbildning i användning av växtskyddsmedel utomhus 1. Definitioner och gemensamma krav Huvudman Länsstyrelsen i respektive län är huvudman för kurserna. Huvudmannen har
Läs merKursplan för kurs i behandling av enskilda plantor i skogsplantering
Kursplan för kurs i behandling av enskilda plantor i skogsplantering Huvudman Skogsstyrelsen i respektive region är huvudman för kursen. Huvudmannen har ansvar för att det erbjuds kurser efter behov, att
Läs merKursplaner för grundutbildning och vidareutbildning i användning av växtskyddsmedel utomhus
Kursplaner för grundutbildning och vidareutbildning i användning av växtskyddsmedel utomhus Dessa kursplaner avser utbildning av distributörer av växtskyddsmedel Mall-id: MAG-0006, 2014-10-21 Kemikalieinspektionen
Läs merKursplaner för grundutbildning och vidareutbildning i användning av växtskyddsmedel utomhus
Kursplaner för grundutbildning och vidareutbildning i användning av växtskyddsmedel utomhus 1. Definitioner och gemensamma krav Huvudman Länsstyrelsen i respektive län är huvudman för kurserna. Huvudmannen
Läs merKursplan Utbildning för behandling av enskilda plantor i skogsplantering
Dnr 4.4.18-8564/16 Miljöregelenheten Uppdaterad och beslutad: 2016-11-03 Kursplan Utbildning för behandling av enskilda plantor i skogsplantering Innehållsförteckning 1. Definitioner och gemensamma krav...
Läs merKursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av växtskyddsmedel
Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av växtskyddsmedel 1. Definitioner och gemensamma krav Huvudman Länsstyrelsen i respektive län är huvudman för kurserna. Huvudmannen har ansvar
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se UTKAST 131014 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om utbildning
Läs merCHECKLISTA VID INSPEKTION
A. ALLMÄNNA FRÅGOR CHECKLISTA VID INSPEKTION Inspektör/er Datum för inspektion Namn på företaget Kontaktperson på företaget Telefonnummer till företaget Areal (inkl. åkermark och betesmark) hektar Typ
Läs merChecklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015
Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015 Administrativa uppgifter Besöksdatum Fastighetsbeteckning Verksamhetsutövare Person- /organisationsnummer Adress Telefon Mejladress Inspektör Närvarande
Läs merIntegrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn
Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn Alf Djurberg, Rådgivningsenheten, Linköping Regelverk Rådgivning Skilj på Regelverk Grundkrav som alla måste uppnå Rådgivning ex Greppa modul - Möjlighet att
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se UTKAST 140911 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om behörighet
Läs merIntegrerat Växtskydd i praktiken
Integrerat Växtskydd i praktiken Agneta Sundgren, Växt och Miljöavdelningen Jordbruksverket Växjö växtskyddskonferens 20141203 Regelverket nu kommer det! Jordbruksverket har tagit fram: Föreskrifter det
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
Läs merChecklista för tillsyn av växtskyddsmedel på golfbanor 2018
Checklista för tillsyn av växtskyddsmedel på golfbanor 2018 Administrativa uppgifter Besöksdatum Fastighetsbeteckning Verksamhetsutövare/Namn på golfbanan Person- /organisationsnummer Adress Telefonnummer
Läs merIntegrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn
Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn Agneta Sundgren, Växt och Miljöavdelningen Jordbruksverket Rådgivarfortbildning Ultuna 20141119 Regelverk Rådgivning Skilj på Regelverk Grundkrav som alla måste
Läs merVäxtskyddsdirektiv Nya regler om växtskyddsmedel och integrerat växtskydd (IPM) Hur kommer det att påverka golfbanan?
Växtskyddsdirektiv Nya regler om växtskyddsmedel och integrerat växtskydd (IPM) Hur kommer det att påverka golfbanan? Agenda Presentation - Läget för bekämpningsmedel i dag Direktiv, bekämpningsmedel i
Läs merHållbarhetsdirektivet och IPM
Hållbarhetsdirektivet och IPM Agneta Sundgren, Växt och Miljöavdelningen Jordbruksverket Uddevallakonferensen 20150115 Hållbarhetsdirektivet (2009/128/EG) 2015 äntligen klart vad Jordbruksverket får göra!
Läs merHållbarhetsdirektivet och Integrerat växtskydd (IPM)
Hållbarhetsdirektivet och Integrerat växtskydd (IPM) Agneta Sundgren, Växt- och Miljöenheten, Jordbruksverket Uddevallakonferensen 20140109 Direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel Integrerat
Läs merFörändringar av behörighetsutbildningarna
Förändringar av behörighetsutbildningarna Rapport 2004:12 Foto: Mats Pettersson Förändringar av behörighetsutbildningarna Växtskyddsenheten 2004-06-04 Referens Alf Djurberg Ingrid Hedström Karin Jahr
Läs merKemikalieinspektionens författningssamling
Kemikalieinspektionens författningssamling ISSN 0283-1937 Föreskrifter om ändring i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:3) om bekämpningsmedel; beslutade den 3 december 2014. KIFS 2014:6 Utkom
Läs mer13 A Växtskydd/ Hantering. Magnus Sandström Välkomna!
13 A Växtskydd/ Hantering Magnus Sandström Välkomna! 13 A Växtskydd/Hantering Vilka är vi?: Magnus Sandström, kursansvarig, Jordbruksverket Thomas Wildt-Persson, rådgivningsexpert, Hushållningssällskapet
Läs merNy lagstiftning. på plats och på gång
Ny lagstiftning på plats och på gång Ramdirektiv 2009/128/EG EU-direktiv Syfte: Att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel. Förordning om bekämpningsmedel SFS 2014:425 15 juli 2014 Gäller parallellt
Läs merPrognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket
Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav
Läs merIntegrerat växtskydd vad gäller?
Integrerat växtskydd vad gäller? Agneta Sundgren, Växt- och Miljöenheten, Jordbruksverket Alnarps Jordbruks & Trg konferens 20140130 Integrerat växtskydd - 1 januari 2014 det är nu det ska börja gälla
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
Läs merMiljötillsyn av spridning med kemiska bekämpningsmedel på Golfbanor & Lantbruk
Miljötillsyn av spridning med kemiska bekämpningsmedel på Golfbanor & Lantbruk Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport december 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning...
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se RÄTTELSE ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om behörighet att använda
Läs merLagstiftning, nyheter 22 november, Vreta kluster
Lagstiftning, nyheter 22 november, Vreta kluster Magnus Sandström Miljöregelenheten, Jordbruksverket magnus.sandstrom@jordbruksverket.se 036-15 89 34 Naturvårdsverket Kemikalieinspektionen Arbetsmiljöverket
Läs merVäxtskyddsrådet. Nationell handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel. Uppföljning och revidering av
Växtskyddsrådet Uppföljning och revidering av Nationell handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel 2017-04-07 Upplägg Vad säger Hållbarhetsdirektivet (2009/128/EG) om de nationella handlingsplanerna,
Läs merKemikalieinspektionens författningssamling
Kemikalieinspektionens författningssamling ISSN 0283-1937 Föreskrifter om ändring i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:3) om bekämpningsmedel; KIFS 2015:XX Utkom från trycket den beslutade
Läs merIntegrerat växtskydd Vad? Varför? Hur?
www.jordbruksverket.se Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur? För att det ska kunna blir angrepp av en skadegörare krävs tre förutsättningar. Smitta/skadegörare, Lämpligt väder/miljö och Mottaglig värdväxt.
Läs merNy lagstiftning på växtskyddsområdet. Det nya växtskyddsdirektivet införande och konsekvenser. Utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden
Ny lagstiftning på växtskyddsområdet Det nya växtskyddsdirektivet införande och konsekvenser Förordning om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden Direktiv om hållbar användning av Magnus Franzén,
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om bekämpningsmedel; SFS 1998:947 Utkom från trycket den 14 juli 1998 utfärdad den 25 juni 1998. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser 1 I fråga
Läs merAnsökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 14 SNFS 1997:2)
Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 14 SNFS 1997:2) OBS: Tillstånd söks av den som ska utföra spridningen eller efter skriftlig överenskommelse
Läs merSenaste nytt om herbicidresistens
Integrerad ogräsbekämpning Senaste nytt om herbicidresistens Linköping 27 november 2013 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi Växtskydd i förändring Konventionell
Läs merBilaga 2. Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 14 SNFS 1997:2)
Bilaga 2 Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 14 SNFS 1997:2) OBS: Tillstånd söks av den som ska utföra spridningen eller efter skriftlig
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och
Läs merVäxtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV
Växtskyddsstrategier, Modul 13B Nässjö 22 okt. 2007 Örjan Folkesson, SJV Säkert Växtskydd Växtskydd i Greppa Näringen Vi använder numera begreppet Växtskyddsmedel eftersom Bekämpningsmedel innefattar både
Läs merPrognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket
Prognos och Varning - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket Artikel 14 Integrerat växtskydd Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav ställs på medlemsstaterna att
Läs merDärför använder lantbrukare bekämpningsmedel
Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla
Läs merSkadedjursskydd och biocidlagstiftning
2016-10-31 1 Skadedjursskydd och biocidlagstiftning Ett bra skadedjursskydd - Integrated Pest Management arbetar enligt Integrated Pest Management, IPM. Arbetssättet bygger på att upprätta gränsvärden
Läs merJordbruksverkets föreskrifter inom växtskyddsområdet
Jordbruksverkets föreskrifter inom växtskyddsområdet Magnus Sandström Jordbruksverket, Miljöregelenheten vaxtskydd@jordbruksverket.se 036-15 89 34 Naturvårdsverket Kemikalieinspektionen Arbetsmiljöverket
Läs merTeresia Persson, Jordbruksverket TILLSYNSPROJEKT
Teresia Persson, Jordbruksverket TILLSYNSPROJEKT 2016 2017-02-22 Bakgrund Tillsynsprojekt om bekämpningsmedel i växthus och plantskolor Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen Ny lagstiftning
Läs merAnsökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 6 kap. NFS 2015:2)
Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 6 kap. NFS 2015:2) OBS: Tillstånd söks av den som ska utföra spridningen eller efter skriftlig
Läs merAnsökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2)
Ankomststämpel Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2) Sökande; den som avser utföra spridningen eller, efter skriftlig
Läs merSprutjournal. År:... Företag:... Odlare:...
Sprutjournal År:... Företag:... Odlare:... Syfte Att föra sprutjournal är ett verktyg för egenkontroll genom att medvetenheten i och omkring bekämpningsarbetet ökar i och med att mått och steg antecknas.
Läs merSLUTRAPPORT - Demogårdar en viktig del i introduktionen av integrerat växtskydd H Elmquist Helena och Törner Lars.
2. Bilaga #1 SLUTRAPPORT - Demogårdar en viktig del i introduktionen av integrerat växtskydd H1133270 Elmquist Helena och Törner Lars Bakgrund... 1 Material och metoder... 2 Resultat ett svenskt IPM-verktyg...
Läs merPeter Edman. 8 år som SGF bankonsulent. Lantbruk, växtodling och fåravel. Golf, sport och friluftsliv
Peter Edman 8 år som SGF bankonsulent Lantbruk, växtodling och fåravel Golf, sport och friluftsliv Peter Edman peter.edman@golf.se 0046 70 266 56 86 Dagens Program Före Lunch Presentation Hur påverkades
Läs merSanering av skadedjur inom livsmedelsverksamheter
Sanering av skadedjur inom livsmedelsverksamheter Legala förändringar i kombination med nya medel och metoder leder till en nytt arbetssätt. Håkan Kjellberg Anticimex Integrated pest management Bekämpa
Läs merDE NYA SPRIDNINGS- FÖRESKRIFTERNA
DE NYA SPRIDNINGS- FÖRESKRIFTERNA NFS 2015:2 om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel med tillhörande vägledning träder i kraft 1 november 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection
Läs merStenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar
Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.
Läs merChecklista för bekämpningsmedelstillsyn i VÄXTHUS och PLANTSKOLOR 2016
Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i VÄXTHUS och PLANTSKOLOR 2016 Administrativa uppgifter Besöksdatum Fastighetsbeteckning Verksamhetsutövare Person- /organisationsnummer Adress Telefon Mejladress
Läs merDen positiva trenden håller i sig! Enkätundersökning för växtskyddsmedelsanvändning, inriktning, trädgård,
Den positiva trenden håller i sig! Enkätundersökning för växtskyddsmedelsanvändning, inriktning, trädgård, 2002-2012 Årets enkätundersökning på behörighetsutbildningarna visar att alltfler använder bra
Läs merDet här är spridningsvägar för växtskyddsmedel. Det kan gå via vind, dräneringsvatten. Detta är grunden till varför vi får olika användarvillkor för
1 2 Det här är spridningsvägar för växtskyddsmedel. Det kan gå via vind, dräneringsvatten. Detta är grunden till varför vi får olika användarvillkor för användning av växtskyddsmedel. Villkoren är till
Läs merSökande Organisationsnummer eller personnummer. E-post Telefon (hem) Telefon (dagtid eller mobil)
1 (5) Fyll i blanketten direkt i datorn. Skriv sedan ut blanketten och underteckna den. Blanketten ska skickas till miljö- och byggnadsförvaltningen, Box 500, 577 26 Hultsfred. Vid frågor ring 0495-24
Läs merEgonsborg gård- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar
Egonsborg gård- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.
Läs merKemiska arbetsmiljörisker Karin Staaf Arbetsmiljöverket
Kemiska arbetsmiljörisker Karin Staaf Arbetsmiljöverket Regler som styr kemiområdet Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete ger de grundläggande kraven på arbetsmiljöarbetet. Kemiska
Läs merAnsökningsavgifter för växtskyddsmedel, gäller fr.o.m. 2013-03-26
nsökningsavgifter för växtskyddsmedel, gäller fr.o.m. 2013-03-26 nsökningsblanketter (i Word-format) finns för nedladdning på www.kemi.se TLL 1. Växtskyddsmedel: Kemiska kvivalensbedömning (nytt eller
Läs merTypisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm
Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet Typisk sommarbild Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Gröda Vattenkälla Bakteriesjukdomar som sprids med vatten Älv, sjö, bäck, å Damm
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merTvärvillkor växtskyddsmedel. Katja Korkalainen Fodersektionen
Tvärvillkor växtskyddsmedel Katja Korkalainen Fodersektionen Neuvo 2020 December 2014 Allmänt om övervakning av tvärvillkor som gäller växtskyddsmedel Basis En del av helhet folkhälsa, djurhälsa och växtskydd
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel; beslutade den 11 juni 2015 Utkom från trycket den 25 juni 2015
Läs merTips inför iakttagelser av kemisk bekämpning ( vargflocksinspektion ) Checklista för iakttagelser vid spridning av kemiska bekämpningsmedel
Bilageförteckning Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Informationsbrev till berörda om projektet Tips inför iakttagelser av kemisk bekämpning ( vargflocksinspektion ) Checklista för iakttagelser
Läs merArtikel 8 i Hållbarhetsdirektivet Kontroll av utrustning i bruk
Artikel 8 i Hållbarhetsdirektivet Kontroll av utrustning i bruk 1. Obligatoriska kontroller för sprutor i bruk 2. En första kontroll senast 2016 3. Möjligheter till undantag 4. Innehållet i testet 5. Användarna
Läs merChecklista. Skolans kemiundervisning
Checklista Skolans kemiundervisning Ni kan använda checklistan i sin helhet eller bara för det område ni är osäkra över. Både föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete och de om laboratoriearbete
Läs mer2015-10-05. Tillsyn av bekämpningsmedel. Innehåll. Vad är bekämpningsmedel? Biocidprodukter Växtskyddsmedel Inspektion av bekämpningsmedel
Tillsyn av bekämpningsmedel Jenny Karlsson & Susanna Karlsson Innehåll Vad är bekämpningsmedel? Biocidprodukter Växtskyddsmedel Inspektion av bekämpningsmedel Bekämpningsmedel = Produkter vars syfte är
Läs merKokbok till Växtskydd - vattenskyddsområde 13C
Sida 1(12) Kokbok till Växtskydd - vattenskyddsområde 13C Kokboken är tänkt som ett stöd för dig att lägga upp ett rådgivningsbesök. Detta exempel behöver inte följas till punkt och pricka utan det är
Läs merTillsyn 4/12. Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet med artikel 17 i direktiv 91/414/EEG. www.kemikalieinspektionen.
Tillsyn 4/12 Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet med artikel 17 i direktiv 91/414/EEG www.kemikalieinspektionen.se Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet
Läs merLantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 3
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 3 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Växtskydd och Sprutjournal Varför används växtskydd i lantbruk? Vad är växtskydd? Hur används växtskydd?
Läs merVäxtskyddssäsongen 2017
Växtskyddssäsongen 2017 Användningsvillkor Spridningsföreskrifter Funktionstest av sprutor Stölder av växtskyddsmedel Förpackningsinsamling Spridning av produkter med samma AS Användningsvillkor SKA SKYDDAS
Läs merTisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans
Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt
Läs merIntegrerat växtskydd (IPM) Vreta Kluster Tips om IPM-modulen och hur vi kan jobba vidare Lars Pettersson
Integrerat växtskydd (IPM) 2017-05-23 Vreta Kluster Tips om IPM-modulen och hur vi kan jobba vidare Lars Pettersson Vad är Integrerat växtskydd (IPM)? Integrerat växtskydd, IPM (Integrated Pest Management),
Läs merAlternativa bekämpningsmetoder. Margareta Hökeberg
Alternativa bekämpningsmetoder Margareta Hökeberg CBC Centrum för biologisk i bekämpning, SLU Disposition Vad är CBC? Översikt alternativa bekämpningsmetoder Biologisk bekämpning Goda exempel Forskning
Läs merTillstånd till yrkesmässig överlåtelse av särskilt farliga kemiska produkter från ett utlämningsställe i Jämtlands län
1 (6) Djur- och miljöenheten Britta Munksten 010-2253218 Grillhaket i Bräcke AB Riksvägen 47 84331 Bräcke Tillstånd till yrkesmässig överlåtelse av särskilt farliga kemiska produkter från ett utlämningsställe
Läs merFårdala gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar. Fårdala, Nya Åsele
Fårdala gård- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.
Läs merAnsökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområde
Sida 1 (4) Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområde D3_uppdaterad_20190417 Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Enligt 6 kap 1 NFS 2015:2 eller 4 vattenskyddsföreskrifter
Läs merVILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel
VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel Varför finns det regler för kemisk bekämpning? Kemiska bekämpningsmedel kan skada miljön, människors hälsa
Läs merMärkning av kemiska biocidprodukter. kemikalieinspektionen.se
kemikalieinspektionen.se Information till läsaren Kemikalieinspektionen vill uppmärksamma om att den här broschyren om märkning av biocidprodukter inte ersätter de fullständiga regelverken, utan är tänkt
Läs merpå andra områden än lantbruksmark
Anmälan eller ansökan om Yrkesmässig användning av växtskyddsmedel på andra områden än lantbruksmark Vi vill ansöka om tillstånd för spridning på: vägområde (inte invasiva arter) mycket genomsläppliga
Läs merVäxtskyddsrådet
Växtskyddsrådet 2017-03-06 Titta in på vår webbplats och prenumerera på nyhetsbrevet! Agneta och Sara leder projektet Giam enissim euguerilis digna Giam enissim euguerilis digna Projektplanering 2017 och
Läs merfoder, utom ningen. 3 Växtskyddsmedel (Tukes) preparat1/) måste göras. tillåtna
3 Växtskyddsmedel Vid övervakningen av tvärvillkor övervakas För växtskyddet har endast använts sådana växtskyddsmedel som är godkända i Finland. Växtskyddsmedlen har använts korrekt, enligt anvisningarna
Läs merKonsekvensutredning av Jordbruksverkets föreskrifter om utbildning för behörighet att använda växtskyddsmedel
1(11) 2013-10-16 Dnr 4.4.16-10687/13 Växt- och miljöavdelningen Alf Djurberg Tfn: 013-196528 E-post: alf.djurberg@jordbruksverket.se Konsekvensutredning av Jordbruksverkets föreskrifter om utbildning för
Läs merImport och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m. 1. Förordning (2014:425) om bekämpningsmedel Uppdaterad:
Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m. 1 1 kap. Gemensamma bestämmelser 1 [4301] Denna förordning innehåller bestämmelser om godkännande och hantering av bekämpningsmedel i form av växtskyddsmedel
Läs merVÄLKOMNA till SEMINARIUM OM BEKÄMPNINGSMEDEL INOM VATTENSKYDDSOMRÅDEN. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
VÄLKOMNA till SEMINARIUM OM BEKÄMPNINGSMEDEL INOM VATTENSKYDDSOMRÅDEN Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-02-03 1 Program När? Vad? Vem? 9.30 10.00 Kaffe/te och macka 10.00 10.45
Läs merBekämpningsmedel i jordbruket 2015
Bekämpningsmedel i jordbruket 2015 Tillsynsprojekt om integrerat växtskydd, sprutjournaler och preparat Förra året deltog Kalmar kommun i tillsynsprojektet om Integrerat växtskydd som Jordbruksverket och
Läs merTvärvillkorskontroll av foder i primärproduktionen
Tvärvillkorskontroll av foder i primärproduktionen Kersti Andersson Deharde Kersti.Andersson-Deharde@jordbruksverket.se 036-15 50 47 Anna-Karin Båvius Anna-Karin.Bavius@jordbruksverket.se 036-15 52 55
Läs merJordbruksverkets tidigare arbete med strategi för växtskydd
Jordbruksverkets tidigare arbete med strategi för växtskydd Strategi för växtskyddsmedel - ett regeringsuppdrag år 2011 Uppdraget var att: belysa konsekvenserna av att kemiska växtskyddsmedel fasas ut
Läs merTillsynsvägledning om spridningsutrustning för växtskyddsmedel
Tillsynsvägledning om spridningsutrustning för växtskyddsmedel Den här vägledningen riktar sig i första hand till dig som utför tillsyn enligt miljöbalken på yrkesmässiga verksamheter som använder växtskyddsmedel.
Läs merBESLUT. Beslut angående ansökan om produktgodkännande för växtskyddsmedlet Vibrance SB
Tillstånd och upplysning Syngenta Nordics A/S Strandlodsvej 44 DK-2300 Köpenhamn S DANMARK Beslut angående ansökan om produktgodkännande för växtskyddsmedlet Vibrance SB 1 Beslut bifaller ansökan om produktgodkännande
Läs merSödervidinge gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar
Södervidinge gård- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.
Läs mervattenanläggning är strikt underhållsansvarig för anläggningen.
1 Alla som bedriver vattenverksamhet ska fortlöpande planera och kontrollera sin verksamhet. Syftet med planeringen och kontrollen ska vara att motverka och/eller förebygga olägenhet för människors hälsa
Läs merKemikalieinspektionens författningssamling
Kemikalieinspektionens författningssamling ISSN 0283-1937 Föreskrifter om ändring i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:3) om bekämpningsmedel; beslutade den 4 juli 2011. KIFS 2011:4 Utkom från
Läs mer2. Uppgifter om den person eller det företag som söker tillståndet/gör anmälan. Personnummer/Organisationsnummer. Postnr Ort Mobilnummer
ANSÖKAN/ANMÄLAN om kemisk bekämpning på områden som omfattas av 2 kap. 40-41 SFS 2014:425 EB.47:3 Miljöenheten Tel: 0416 270 00 Fax: 0416-185 16 stadsbyggnad@sjobo.se Sjöbo kommun Samhällsbyggnadsnämnden
Läs merAnsökan om tillstånd inom vattenskyddsområde
Ansökan om tillstånd inom vattenskyddsområde - för yrkesmässig användning av växtskyddsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 6 kapitlet, 1, Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss
Läs merChecklista för miljöersättning för miljöskyddsåtgärder år 2012 år 1-3 och år 4-5
Sida 1 av 5 Från och med 2012 kan du inte söka ett nytt åtagande för miljöskyddsåtgärder. Checklistan är till för dig som redan har ett åtagande. Om du går igenom checklistan kan du få en uppfattning om
Läs merFörebyggande av allvarliga kemikalieolyckor
AFS 2013:2 Förebyggande av allvarliga kemikalieolyckor Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 5:19) om förebyggande av allvarliga kemikalieolyckor Arbetsmiljöverkets
Läs merÅterrapportering från Länsstyrelsen Södermanlands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2014 1 (5) Återrapportering från Länsstyrelsen Södermanlands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid
Läs merMiljölagstiftning. s 59-67 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk
Miljölagstiftning s 59-67 i handboken 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Varför en balk? Naturvårdslagen Miljöskyddslagen Lagen om förbud mot dumpning av avfall i vatten Lagen om svavelhaltigt bränsle
Läs mer