Lokal kvalitetsplan för förskolan i Östra Färs 2015

Transkript

1 Lokal kvalitetsplan för förskolan i 2015 Elisabeth Hammarqvist-Arlefalk Rektor och Förskolechef

2 enheten består av förskolor och skolor i Vanstad och Lövestad Trygghet, ansvar, empati och respekt är honnörsorden i enhetens värdegrund. Vi visar det genom att låta barnen ta ansvar och vara delaktiga i sitt lärande. Vi skapar trygghet genom tillit, fasta rutiner och mentorskap. Arbetet med KRAFT och Stegvis ger genomslag vad gäller empati och respekt för varje enskild individ. Inom våra förskolor klarar vi att möta föräldrarnas behov av omsorg. Våra små enheter gör att det krävs ett gott samarbete mellan förskolorna. Det sker ett bra arbete i förskolan, skolan och skolbarnsomsorgen. Därför känns det bra när vi får enkätresultat som visar att barnen i stor utsträckning anser att de får den hjälp de behöver samt att de tycker att deras förskola, skola och fritidshem är bra. Det finns ingenting som inte kan bli ännu bättre och därför har vi i våra arbetsplaner satt upp nya åtgärder för utveckling. Vi utvecklar våra åtgärder för att våra barn och elever ska erhålla god kvalité på undervisningen och därmed få bra lärandemiljö för att alla elever ska nå kunskapskraven. har skolråd där elever, föräldrar och personal ingår. Området har även ett aktivt föräldraråd som har regelbundna möten. förskolor Till grund för den lokala arbetsplanen ligger ns läroplan LpFö98:10, samt Familjenämndens mål, resultat från barn- och föräldraenkäter, FOKUS 2020 och utvärdering. Under det gångna året har förskolorna arbetet med pedagogisk dokumentation som utvecklingsområde. Barnenkäternas resultat visar att vi behöver utveckla barninflytandet. För att möta föräldrarnas önskemål om barnens deltagande i uteverksamheten, har vi ändrat inriktning på Lövgrodans uteverksamhet att gälla alla barn. har en arbetsgrupp inför ombyggnation. Gruppen träffas kontinuerligt och ombyggnationen har startat. n flyttade in i sina nya lokaler i februari 2015 och därmed så stängdes Vanstad skola som varit i drift i ca 100 år. Ombyggnationen fortsätter nu med fas 2 och fas 3. förskolor består av Vanstad förskola, Påfågelns förskola och Lövgrodans förskola som även har en uteverksamhet Lövsångarna. Förskolorna har 70 barn inskrivna i åldrarna 1-5 år. Efter sommaren 2015 räknar vi med att förskolorna kan flytta in i nya lokaler och bilda Lövestad förskola.

3 Målområde 1 - Livskvalité Ett gott liv och en aktiv fritid Sjöbos invånare erbjuds ett gott liv i livets alla skeenden. Här finns ett rikt och varierat kulturliv. Det är nära till god vård och omsorg för alla i kommunen. Sjöbo erbjuder en aktiv fritid. Naturen och tystnaden finns nära för alla. Idrott i en god idrottsmiljö finns för barn, unga och vuxna. Folkhälsan blir allt bättre. mens verksamhet ska utvecklas bland annat genom att samverka med andra verksamheter Skapa ett samarbete med Friluftsfrämjandet och bjuda in dem till en träff med föräldrar och barn under våren Kartlägga vilka föreningskontakter barnen i förskolan redan har. Syftet med det är att framöver kunna initiera ytterligare föreningar eller aktiviteter. Att förstärka arbetet med Tidiga insatser i samverkan, genom att delta i fortsatt kompentensutvecklingsinsats. Tillgänglighet och delaktighet Alla kommuninvånare känner sig delaktiga i samhället och i samhällets utveckling. Alla har möjlighet att ta del av det som bjuds och kan påverka utbudet. I Sjöbo är det nära till beslutsfattare och korta beslutsvägar. Det är lätt att hitta rätt i samhället och i livet. Indikator Nöjd inflytande-index ska förbättras Alla enheter ska utveckla en bra information via blogg, edwise eller hemsida. Alla ska i sitt bloggande göra minst ett inlägg i veckan. Vi ska skapa en god rutin, vem, vad och när, för vad som läggs ut i bloggar respektive edwise Kartlägga behovet av hjälp kring IT verktygen hos förskolans personal och ordna IT träffar utefter dessa behov, alternativt delta i de träffar som ordnas centralt. Alla ska sätta upp ett personligt åtagande för IKT.

4 Målområde 2 - Kunskap Hög kvalité på den pedagogiska verksamheten Sjöbos pedagogiska verksamhet utvecklas ständigt. Nya pedagogiska rön fångas upp och appliceras i skolarbetet. Detta ger hög kvalitet på utbildningen och kontinuerlig förnyelse inom hela skolområdet i Sjöbo. Indikator Andelen barn/elever som anger att det känns bra att gå till förskolan/skolan ska öka. Kollegialt lärande ska genomsyra allt pedagogiskt utvecklingsarbete Vi ska i lärande samtal diskutera fram de lärmiljöer vi tycker är viktiga att erbjuda barnen i förskolan FOKUS 2020 Lärprocesser och inkludering Alla barns och ungas unika egenskaper och förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap och färdigheter är ständigt i fokus i skolarbetet. Eleverna har stor delaktighet och stort inflytande över skolans arbete. Alla lärare ska delta i kompetensutveckling inom inkludering Vi ska skapa en gemensam LPP kring Barninflytande. n ska arbeta fram Lyckosamma strategier samt delta i utbildningsinsats. Alla ska sätta upp ett personligt åtagande för FOKUS 2020 Lärmiljöer. Alla ska sätta upp ett personligt åtagande för FOKUS 2020 Inkludering. Målområde 5- Hållbar utveckling Hållbar utveckling Kommunen arbetar för att alla invånare ska kunna bo och verka i Sjöbo utan att belasta miljön. Det finns ett väl utbyggt system för förnyelsebar energi, vi hushållar med våra naturresurser och tar hänsyn till våra miljövärden och klimatutvecklingen. Marknadsföra verksamheterna som attraktiva arbetsplatser i olika forum. Vid annonsering ska vi särskilt iaktta marknadsföringen av Sjöbo kommun. Skapa en PR-grupp som tar fram idéer om hur vi kan sprida budskap om en god arbetsplats och dess verksamhet.

5 Typ av dokument Arbetsplan Rubrik Upprättad av Ledningsgrupp och arbetslag Fastställd/godkänd av Rektor Förskolechef Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Mångfald och valfrihet Nivå Reviderad av Birte Nilsson, barn- och elevstödsamordnare Utgåva/datum Giltig fr o m Det finns två lagar som har som gemensamt syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Från den 1 januari 2009 finns bestämmelser om detta dels i 14 a kap. Skollagen (1985:1100), dels i de delar av Diskrimineringslagen (2008:567) som rör utbildningsområdet. Det finns också en Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Diskrimineringsombudsmannen (DO) övervakar att diskrimineringslagen följs. Diskrimineringsombudsmannen, Box 3686, Stockholm Telefon: Texttelefon: E-post: Barn och elevombudet (BEO) ska ta tillvara barns och elevers rättigheter. De utreder bland annat anmälningar om kränkande behandling. Barn och Elevombudet, Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm Telefon: E-post: beo@skolinspektionen.se; Den som är elev, förälder eller arbetar inom skolan och vill få råd kan kontakta BEO:s jurister direkt, läs mer om det på BEO:s hemsida Tillsammans förbjuder diskrimineringslagen och skollagen diskriminering och kränkande behandling. De kräver att varje verksamhet: arbetar målinriktat för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter arbetar målinriktat för att förebygga diskriminering, kränkande behandling och trakasserier av barn/elever utreder diskriminering, trakasserier eller andra kränkningar som äger rum (vid återkommande kränkande behandling räknas det som mobbning) och åtgärdar det som har hänt varje år upprättas en plan, med deltagande av barn/elever, med översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra diskriminering, kränkande behandling och trakasserier av barn/elever oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning och ålder Mål: Alla barn och elever skall med tillförsikt och glad förväntan kunna gå till en skola som kännetecknas av trygghet, respekt och ansvarstagande. Gällande lagar ska vara kända av alla Gällande normer och regler ska vara kända av alla och arbetas fram gemensamt mellan pedagoger och barn Gällande konsekvenser ska vara kända av alla

6 Aktiviteter för Elevhälsa ska vara en stående punkt på samordningsmötets dagordning Rektor har en nyckelroll när det gäller att forma den atmosfär och de normer som ska gälla på arbetsstället. Rektor ansvarar för att organisera och att rutiner utarbetas. Upptäcka För att tidigt upptäcka diskriminering och kränkningar skall all personal ha fokus på elevernas språkbruk och beteendemönster samt uppmärksamma miljöer som "inbjuder" till missförhållanden. Utreda och åtgärda 1. Barn/elever och mentor försöker lösa problemet 2. Eventuell anmälan om Kränkande behandling. Se blankett 3. Föräldrarna informeras 4. Arbetslag/elevstödsamordnare konsulteras och eventuellt åtgärdsprogram upprättas. Vid mobbning följer vi Olweus arbete mot mobbning Rutin finns för åtgärder vid kränkande behandling. 5. Skolledningen informeras 6. Anmälan till socialtjänst/polis Ansvar Rektor All personal Mentor/ arbetslag/ Barn- och elevstödsamordnare/ rektor Kartläggningsmetoder Enkät, Olweus Tillbudsrapporter Enkät, kvalitetsarbete Kartläggning av inne- och utemiljö Loggbok Egenkontroll Regelbundna planerade samtal Frånvarorapportering Gemensamma aktiviteter för förskola, skola och skolbarnsomsorg All personal skall regelbundet arbeta med etik och etiska förhållningsregler utifrån barn/elevers stigande ålder och mognad. All personal Litteratur, läromedel och material granskas utifrån diskrimineringsgrunderna. Arbete i tjej- eller killgrupper skall ske vid behov och kan initieras av elever eller personal Kartläggningar och observationer skall genomföras på skolan för att upptäcka enskilda problemsituationer samt brister i arbetsmiljön som kan påverka förekomst och omfattning av kränkningar Arbetslag Arbetslag/ Elevhälsan All personal Aktivitet Regelbundna samtal med hjälp av STEGVIS och START Mentor Aktivitet Vid läsårsstart skall genomgång av och diskussion kring Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling ske i mentorsgrupperna och på föräldramöten. Barn/elever/ mentorer Elevråd

7 Inför varje nytt läsår skall de skriftliga ordningsreglerna och skolans förhållningssätt diskuteras och eventuellt revideras. Rektor Mentorer Rastvärdar ska schemaläggas för särskild tillsyn i och runt skolans Mentor område. KRAFT-möten skall hållas regelbundet. Mentor Ta hänsyn till elever som av religiösa skäl inte har möjlighet att delta i undervisningen på religiösa helgdagar. Elevrådet skall ha möte minst en gång per månad där likabehandling och antimobbning finns med som fasta punkter på dagordningen. Aktivitet Skolbarnsomsorg Inför varje nytt läsår skall de skriftliga ordningsreglerna och skolans förhållningssätt diskuteras och eventuellt revideras. Vid skolans läsårsstart skall genomgång av och diskussion kring Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling ske i fritidshemmet och på föräldramöten Mentor Elevstödsamordnare Rektor Mentor Barn/elever/ mentor Elevråd KRAFT-stund skall hållas regelbundet Mentor Åtgärder 2015 Förskolornas gemensamma åtgärder för utveckling och prioriterade områden 2015 Arbeta vidare med och ytterligare utveckla arbetet med samarbetsövningar genom t.ex. uppdragskort i styrda grupper.. Åtgärder 2015 skolbarnsomsorg Skolornas och skolbarnsomsorgernas gemensamma åtgärder för utveckling och prioriterade områden 2015: Vi ska ha fokus på etnicitet samt elevernas olika behov med fokus på olika funktionsnedsättningar. KRAFT-arbetet ska integreras i vårt tema Lilla jag i stora världen och presenteras på KRAFT-galan i maj månad. Vi ska arbeta för ett utbyte med andra skolor så att kontaktytorna ska breddas för olikheter. Etiska diskussioner i klasserna i samband med att åk F-3 tittar på serien Du och jag samt åk 4-6 tittar på serien Orka på sli.se Levandegöra likabehandlingsplanen genom att t ex läsa böcker, tidningar och se nyheter som handlar om olika etniciteter, funktionshinder, utanförskap, mobbning mm Likabehandlingsplanens innehåll ska diskuteras på ett elevrådsmöte. Enkäter: Under oktober månad genomförs den kommungemensamma enkäten för åk 2 och åk 5. Under november månad genomförs Olweusenkäten. Uppföljning Arbetsplanen revideras tillsammans med barn/elever i november/januari Barn- och elevstödsamordnare

8 Vad betyder orden och begreppen? Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering Diskriminering är att ett barn eller en elev, eller en särskild grupp, behandlas sämre än andra utifrån skäl som har samband med diskrimineringsgrunderna. I förskolan/skolan är det bara huvudmannen (familjenämnden) eller personalen som kan diskriminera eftersom det krävs någon form av makt för att kunna missgynna någon på det sättet att det blir diskriminering. Det finns direkt och indirekt diskriminering. Direkt diskriminering är orättvis behandling eller missgynnande av ett barn eller en elev som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. En skola får till exempel inte neka att ta emot en elev på grund av dennes sexuella läggning. Indirekt diskriminering är att diskriminera genom att behandla alla lika. Det kan finnas regler som verkar neutrala men som utifrån diskrimineringsgrunderna får en diskriminerande effekt. Om exempelvis alla elever serveras samma mat diskrimineras i praktiken de elever som av religiösa skäl behöver annan mat. De sju diskrimineringsgrunderna som diskrimineringslagen anger är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Både personal och elever kan göra sig skyldiga till detta. Kränkande behandling kan vara: Fysisk (slag knuffar) Verbal (hot, svordomar, öknamn) Psykosocial (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, bilder/meddelanden på olika sociala medier) Kränkande behandling kan ske vid enstaka tillfällen eller vara återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling. Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier är ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Hbtq = homosexuella, bisexuella, transpersoner och queer Queer är ett svårdefinierbart begrepp för ett sätt att se på samhället genom att ifrågasätta normer, framför allt könsnormer och sexuella normer. Det kan även vara en identitet där personen försöker eftersträva att inga normer ska begränsa ens liv. Ordet används framför allt som centralt begrepp inom queerteori. Queer är ett förhållningsätt som kritiserar heteronormen. Queer kan användas som ett sätt att beskriva sin sexuella läggning och kan då betyda att man inte bryr sig om vilket kön man blir kär i/attraherad av, eller att man inte kan/vill definiera sin sexuella läggning inom de traditionella begreppen.