landstingetsormland.se homosexuella transpersoner bixsexuella

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "landstingetsormland.se homosexuella transpersoner bixsexuella"

Transkript

1 landstingetsormland.se homosexuella transpersoner bixsexuella 1

2 Den broschyr som du håller i din hand är resultatet av ett målmedvetet arbete som pågått under flera år i Landstinget Sörmland. Policyn har arbetats fram av en blocköverskridande politisk arbetsgrupp, antogs av landstingsfullmäktige under sommaren 2010 och syftar till att motverka och synliggöra diskriminiering på grund av sexuell läggning. Men också till att öka förståelsen och kunskapen bland landstingets medarbetare för att främja en god hälsa och förebygga ohälsa hos HBT-personer. Arbetet för HBT-personers (HBT är en förkortning för homosexuella, bisexuella- och transpersoner) rättigheter handlar om mänskliga rättigheter och är en självklar del av visionen om ett öppet och modernt landsting för alla. Det handlar också om att slå vakt om varje människas okränkbara rätt att vara den man är. 2

3 Innehåll Inledning 5 Policyns syfte 8 Policyns inriktningsmål 10 Lagar och styrande dokument 12 HBT-perspektiv och heteronormens innebörd 14 Rätten till en trygg och säker sexualitet 15 HBT-personers livsvillkor och hälsa 19 Hur hänger diskriminering och hälsa ihop? 22 HBT-perspektiv och heteronormens betydelse på arbetsplatsen 24 Att gå från ord till handling 26 Tre år med HBT-policy i Landstinget Sörmland 27 Bilaga 1 - Att ha kunskap och kompetens om HBT-personer vad innebär det? 28 Bilaga 2 - ABC om HBT 30 3

4 Landstinget Sörmlands HBT-policy Denna policy beskriver övergripande mål och inriktningsmål för Landstinget Sörmlands arbete med HBT perspektivet. Policyn beskriver vad som ska uppnås, motiv och ansvariga funktioner för utförande samt inne håller en del om uppföljning och kvalitetssäkring av önskat resultat. Kopplat till policyn ska det utarbetas riktlinjer som be skriver hur arbetet ska genomföras. Policyn följs upp årligen och uppdateras senast vid 2013 års utgång. Arbetsgruppen som arbetade fram HBT-policyn bestod av: Fredrik Pettersson (S), ordförande, Ann Berglund (-), Ylva G. Karlsson (MP), Rune Nyberg (FP), Karin Wieslander (C), Monica Pärus, Folkhälsocentrum, utredande sekreterare 4

5 Inledning Övergripande målsättning för Landstinget Sörmlands arbete med mänskliga rättigheter är att: Landstinget Sörmland är ett öppet landsting som bejakar mångfald och visar respekt för alla människors lika värde och rättigheter. Under de senaste åren har landstinget intensifierat sitt arbete med att främja lika rättigheter, delaktighet och inflytande för alla, som ett led i att förverkliga FN s deklaration om mänskliga rättigheter. Under 2009 togs beslut i Landstinget Sörmland om att förstärka arbetet med att motverka diskriminering på grund av sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck. I budget med uppdrag 2009 fick Landstingsstyrelsen i uppdrag att ta fram en landstingsövergripande HBT-politik. En politisk arbetsgrupp tillsattes för att ta fram en policy som bland annat ska medverka till höja kunskapsnivån och kompetensen om HBTgruppen samt förbättra bemötande och stöd till denna grupp. 5

6 Mänskliga rättigheter beskriver Vad som inte får göras mot någon människa Vad som måste göras för varje människa Genom att anlägga ett rättighetsperspektiv stärks den enskilda människan vilket ger ökad självständighet det är min rättighet. Det bidrar också till att synliggöra strukturella faktorer och maktförhållanden som ger upphov till diskriminering inom organisationen och synliggör ansvarsfrågorna inom Landstinget Sörmlands olika verksamheter och funktioner. Fokus läggs på både måluppfyllelse att rättigheter efterlevs och processen att nå dit att folkligt deltagande i samhällsutvecklingen är en rättighet Alla människors rätt till lika behandling, det vill säga ickediskriminering, är en bärande princip för de mänskliga rättigheterna. Detta innebär att ingen människa ska utsättas för negativ särbehandling på grund av kön, könsidentitet/-uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Denna policy lägger fast Landstinget Sörmlands förhållningssätt till diskriminering. Alla former av diskriminering är strukturella så till vida att de bottnar i rådande samhällsstrukturer. Det kan gälla handlingar som begås av individer likväl som av institutioner i samhället och det kan ske medvetet eller omed- 6

7 vetet. Strukturer som är relevanta i detta sammanhang omfattar relationen mellan underordnade och dominerande grupper exempelvis homosexualitet kontra heterosexualitet. Med strukturell diskriminering avses regler, normer, rutiner, vedertagna förhållningssätt och beteenden i institutioner och andra samhällsstrukturer som utgör hinder för underordnade grupper att uppnå lika rättigheter och möjligheter som dominerande grupper har. Sådan diskriminering kan vara synlig eller dold och den kan ske avsiktligt eller oavsiktligt. Det finns två typer av diskriminering, direkt och indirekt diskriminering. Ett exempel på direkt diskriminering är om en arbetsgivare behandlar en arbetssökande ofördelaktigt på grund av den arbetssökandes kön, sexuella läggning, könsidentet eller liknande. Det måste alltså handla om personer som är jämförbara och arbetsgivarens agerande måste ha ett samband med den missgynnandes kön, etniska tillhörighet, funktionsnedsättning, ålder, sexuella läggning eller könsidentitet. Exempel på indirekt diskriminering är om arbetsgivaren använder en bestämmelse eller ett beteende, som framstår som neutralt, men som i praktiken är diskriminerande. Om en arbetsgivare ställer krav på felfri svenska trots att det inte behövs för tjänsten eller har ett krav på en viss minimilängd utan motivering, kan det vara fråga om indirekt diskriminering. Trakasserier, nedlåtande behandling och kränkande kommentarer om familjeförhållanden eller liknande är också exempel på diskriminering. HBT-gruppen är ingen enhetlig grupp, man har olika åsikter, värderingar, yrken och livsstilar. En förklaring till att samlingstermen HBT används är att den typ av fördomar, bemötande, diskriminering och våld som utövas mot dessa grupper är gemensam för hela HBT-gruppen. 7

8 Policyns syfte Denna policy ska bidra till att säkerställa att HBT personers (homosexuella, bisexuella och transpersoner) rättigheter efterlevs i Landstinget Sörmland. Det är ett steg i arbetet med att uppnå landstingets mål om ett öppet landsting för alla. Varför en HBT-policy? HBT-personer utsätts oftare för diskriminering och kränkande behandling än genomsnittsbefolkningen Det är tre gånger så vanligt med symtom som ängslan, oro och/eller nedstämdhet bland bi-, homosexuella och transpersoner jämfört med genomsnittsbefolkningen. Största andelen med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest fanns bland unga transpersoner 8

9 Unga HBT- personer upplever att de inte blir lyssnade på vid kontakt med verksamheter inom landstinget såsom; vårdcentral, hälso- och sjukvården och Ungdomsmottagningar i samma utsträckning som genomsnittsungdomen Många HBT-personer känner inte att de kan vara öppna med sin sexuella läggning på sin arbetsplats Heteronormativiteten bygger på föreställningen om att heterosexualiteten är det normala och uppdelningen i två kön samt de normer som gäller för hur dessa kön förväntas vara. Den genomsyrar samhällets alla miljöer och påverkar hur vi bemöter människor och hur vi blir bemötta. Heteronormen innebär att icke-heterosexuella personer betraktas som avvikande av majoritetssamhället och blir underordnade den heterosexuella majoriteten HBT-gruppen osynliggörs på grund av den rådande heteronormen, exempelvis i informationsmaterial och blanketter Policyn ska bidra till ökad likvärdighet i landstingets alla verksamheter när det gäller kunskap om och kompetens att bemöta HBT-personer 9

10 Policyns inriktningsmål Landstinget Sörmland Skapar förutsättningar för en positiv hälsoutveckling hos HBT-personer i Sörmland Skapar förutsättningar för att HBT-personer kan utveckla en trygg och säker sexualitet Tar ansvar för att synliggöra och främja mångfaldsfrågor inom de fora där vi medverkar, i samhällsdebatten, vid externa kontakter, genom kultur- och utbildningsarbete. Arbetsgivaren i Landstinget Sörmland: Bedriver ett aktivt arbete för att främja likvärdig behandling och synliggöra mångfald på arbetsplatserna Bedriver ett aktivt och kontinuerligt arbete för att skapa en öppen och inkluderande arbetsmiljö 10

11 Personalen i Landstinget Sörmland: Bemöter medborgarna på ett respektfullt sätt oavsett sexuell läggning eller könsidentitet Har kunskap och kompetens att ge relevant stöd och vård till HBT-personer Politiker, chefer och medarbetare har kunskap om HBT-policyn och heteronormens innebörd Bilden av Landstinget Sörmland: I de miljöer där personal och patienter vistas är det viktigt att landstingets mål om mångfald och öppenhet beaktas Informationsmaterial, trycksaker, rapporter etc ska präglas utifrån ett HBT-perspektiv och en medvetenhet om heteronormens betydelse och existens 11

12 Lagar och styrande dokument FN:s deklaration om mänskliga rättigheter Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Så inleds FN s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna. I internationella konventioner har Sverige åtagit sig att till fullo utnyttja alla tillgängliga resurser för att trygga de mänskliga rättigheterna och att därmed tydliggöra statens och den kommunala/landstingskommunala förvaltningens ansvar inför medborgarna. FN:s konvention om barnets rättigheter I artikel 2 slås fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt får inget barn diskrimineras. Regeringsformen Enligt 1 kap. 2 regeringsformen ska det allmänna motverka diskriminering på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person. 12

13 Diskrimineringslagen Enligt 1 kap. 1 i diskrimineringslagen har lagen till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. En god vård på lika villkor Hälso- och sjukvårdslagens mål är en god vård på lika villkor för alla patienter. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilde människans värdighet och den ska främja goda kontakter mellan patient och hälso- och sjukvård. Socialstyrelsens kvalitetsföreskrift God vård Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, anges i fjärde kapitlet vilka områden som omfattas, det är bland annat bemötande, metoder för vård, diagnostik, behandling och kompetens. I 1 står under Bemötande av patienter, att ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner så att patientens värdighet och integritet respekteras, patienten och närstående visas omtanke och respekt, oavsett till exempel ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning, och att patienten och närstående informeras och görs delaktiga, om det inte finns hinder för detta enligt sekretesslagen (1980:100) eller lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. 13

14 HBT-perspektiv och heteronormens innebörd Att ha ett HBT-perspektiv betyder i hög utsträckning att tänka kring och vara medveten om de normer som finns i samhället, till exempel kring sexualitet och kön. Vi lever i ett heteronormativt samhälle och det innebär att heterosexualiteten fungerar som norm i samhället och att den, medvetet eller omedvetet, tas för given. Det betyder att vi antar att det finns två kön som är olika, att man måste vara antingen tjej/kvinna eller kille/man och att man ska attraheras av och förälska sig i personer som har ett annat kön än man själv. Heteronormativiteten genomsyrar samhällets alla miljöer och påverkar hur vi bemöter människor och hur vi blir bemötta. Icke-heterosexuella personer betraktas som avvikande och underordnade den heterosexuella majoriteten. Heteronormen säger oss också hur riktiga flickor/kvinnor och riktiga pojkar/män förväntas uttrycka sig och agera och att de förväntas komplettera varandra, som riktiga par. För att kunna förändra strukturer i samhället är det viktigt med ett normkritiskt resonemang. Detta förutsätter till exempel en medvetenhet om att de i samhället rådande normerna samspelar, det vill säga att exempelvis homosexuella kvinnor löper större risk att utsättas för diskriminering än homosexuella män, då de riskerar att missgynnas på grund av såväl kön som sexuella läggning. Den rådande heteronormativiteten i samhället är ett problem som bidrar till osynliggörande och diskriminering av HBTpersoner. Brist på HBT-kompetens inom vården innebär att HBT-personer riskerar att få sämre vård och bemötande och att väsentlig information kan förbises på grund av att man tar för givet att en patient är heterosexuell. 14

15 Ett exempel på hur heteronormen är styrande för hur vi tänker är i bilden av kärnfamiljen som synonymt med mamma, pappa och barn. Sällan förknippas kärnfamiljen med bilden av pappa, pappa och barn, när man talar om vilken familjebild som råder för ett barn. Detta kan ses som ett utslag av den rådande samhällsnormen (heteronormen). Rätten till en trygg och säker sexualitet Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande. En trygg sexualitet, fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld är hälsosam. Världshälsoorganisationen, WHO, menar att sexualitet är en central del av varje människa livet igenom. Den omfattar kön, könsroller, könsidentiteter, sexuell läggning, intimitet och fortplantning. Sexualiteten påverkas av interaktioner mellan biologiska, psykologiska, sociala, ekonomiska, politiska, kulturella, etiska, legala, historiska, religiösa och andliga faktorer. Med norm menas det normala eller accepterade beteendet i en social grupp eller i ett samhälle. Att leva enligt normen innebär att man har vissa privilegier jämfört med dem som bryter mot normen. Som normperson riskerar man till exempel inte att betraktas som onormal och man behöver inte dölja vem man är av rädsla för att bli utstött. Oavsett sexuell läggning eller könsöverskridande identitet/ uttryck har alla i Sörmland rätt till en trygg och säker sexualit et. Landstinget Sörmland har följande inriktningsmål för området sexualitet och hälsa. Landstinget ska medverka till att människor i Sörmland ges likvärdiga förutsättningar att utveckla en trygg och säker sexualitet. 15

16 Det finns tre delmål för det övergripande inriktningsmålet; - Sexuellt välbefinnande - landstinget ska medverka till att utveckla och stärka människors sexualitet som friskfaktor och resurs för hälsan - Reproduktiv hälsa - landstinget ska underlätta för människor att göra egna val gällande sitt föräldraskap och minska antalet oönskade graviditeter - Sexuell ohälsa - landstinget ska medverka till att minska negativa konsekvenser av sexualitet. Sexualitet och hälsa Sexuell hälsa kan beskrivas som ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Sexuell hälsa innefattar många perspektiv bland annat handlar det om kärlek, heteronormativitet, kunskap, normer kring sexualitet, komma ut-processen, säkrare sex och frågor som rör hiv samt könssjukdomar. I Landstinget Sörmlands arbete med sexualitet och hälsa delas begreppet in i tre delar, sexuellt välbefinnande, reproduktiv hälsa och sexuell ohälsa, tre skilda delar som tillsammans utgör en helhet. Sexuellt välbefinnande har en koppling till det allmänna välbefinnandet och den enskildes förmåga att kunna fungera på ett bra sätt tillsammans med andra. Att själv få välja om och hur och när man vill ha sex är viktigt för den egna hälsan. Sexuellt välbefinnande är ett subjektivt begrepp som ingen människa kan definiera åt en annan. 16

17 Reproduktiv hälsa har ingen vedertagen definition men det innefattar ofta graviditet barnafödande, aborter, graviditetsskydd och sexuellt välbefinnande. Det handlar om att ha frihet att planera sitt barnafödande, det vill säga tillgång till effektiva och acceptabla metoder för familjeplanering. Reproduktiv hälsa är viktig för den enskilda individen ur biologisk reproduktiv synvinkel men även ur emotionell och sociokulturell aspekt. Sexuell ohälsa kan bestå av många olika problem, både för den enskilda personen och i olika parrelationer. Sexualiteten och sexuallivet är nära förknippat med självkänsla och identitet. Därför kan dåliga erfarenheter eller utsatthet inom det här området ge stora skador. Sexuell ohälsa kan handla om sexuellt överförda infektioner men också om diskriminering, övergrepp, våld, olust, smärta, sexuella trakasserier och utnyttjande. Sexuell ohälsa kan också vara otrygghet, rädsla och ensamhet. Sexuell ohälsa medför allvarliga konsekvenser både på ett individuellt och på ett samhälleligt plan. Att förstå och tala om sexualitet och kön Sexualitet kan förstås på olika sätt och det finns egentligen inte en samstämmig bild av vad som menas med homo- bi och heterosexualitet. Sexualitet kan beskrivas som en attraktion till andra personer och där könet på den man attraheras av avgör ens egen sexualitet. En bög är en kille som blir kär i andra killar, fokus i detta sätt att betrakta sexualitet hamnar på känslor - förälskelsen. Detta i motsats till att lägga fokus på individens sexuella praktik, det som man gör, till exempel en lesbisk tjej är en tjej som har sex med tjejer. 17

18 Kön är liksom sexuell läggning ett mångfacetterat begrepp, det kan beskrivas som: biologiskt kön hur den faktiska kroppen ser ut (handlar bland annat om fortplantning, kromosomer och könshormoner) mentalt kön - könsidentitet - hur jag uppfattar mitt eget kön är jag man, kvinna eller både och eller något helt annat? juridiskt kön det kön som finns registrerat i mitt pass eller personnummer (samhällets sätt att registrera kön) socialt kön kulturellt kön (genus) betecknar den roll som man intar i samhället eller det kön som omgivningen uppfattar att du tillhör För den enskilda människan är det oftast viktigare att få bli respekterad utifrån den egna uppfattningen om sin könstillhörighet eller sitt sociala beteende. Sexuell läggning har inte heller någon koppling till kön. När man talar om transfrågor är kön, könsidentitet/-uttryck centralt och inte den sexuella läggningen, även om transpersoner också förstås har en sexualitet. Transfrågan i sig handlar om personens upplevelse och gestaltning av sitt eget kön samt hur man önskar att andra uppfattar ens kön. Varje människa har den okränkbara rättigheten att vara sig själv, identifiera sig själv och att utifrån den man är bli respektfullt bemött 18

19 HBT-personers livsvillkor och hälsa I Sverige har vi en positiv hälsoutveckling som innebär att en stor del av befolkningen mår bra och att medellivslängden fortsätter att öka. Samtidigt vet man att hälsan inte är jämlikt fördelad i befolkningen. Ojämlikhet i hälsa hänger starkt samman med faktorer som social position ekonomi, kön, sexuell läggning, utbildningsnivå, boendesituation, sysselsättning och socialt stöd. Sammanfattningsvis kan konstateras att en övervägande del av HBT-personerna har en god hälsa. 2 Det är dock en betydligt större andel med sämre hälsa bland HBT-personer än i den övriga befolkningen. Speciellt den psykiska hälsan är betydligt sämre. En betydande andel av HBT-personer i Sverige rapporterar ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Det är tre gånger så vanligt med symtom som ängslan, oro, nedstämdhet bland HBT-personer jämfört med genomsnittsbefolkningen. 3 Landstinget Sörmlands undersökning Liv & Hälsa ung 2008 visar bland annat att unga homosexuella och bisexuella: i mindre grad upplever sig ha blivit lyssnad på vid kontakt med verksamheter inom landstinget såsom; vårdcentral, hälso- och sjukvården och Ungdomsmottagningar i högre grad mår dåligt, är nedstämda, stressade och ängslig/orolig i högre grad har självskadebeteende såsom att rispa eller skära sig själv 2 Hälsa och livsvillkkor bland hbt-personer, Statens folkhälsoinstitut 2006:08 3 Underlagsrapport A 2005:19, Statens folkhälsoinstitut 19

20 Beträffande den äldre HBT populationen framhålls i en studie från Folkhälsoinstutet att: hälsans utveckling över tid som starkt beroende av det stöd de äldre homo- och bisexuella möter i det omgivande samhället, möjligheten till möten och förekomsten av mötesplatser samt attityder, kunskaper och kompetens hos myndigheterna, inte minst inom hälso- och sjukvården. 4 Folkhälsoinstitutet (FHI Rapport nr A 2005:19) anser att det angeläget att hitta lämpliga åtgärder inom hbtområdet i syfte att minska diskrimineringen, öka hälsan och därmed minska ojämlikheten i hälsa i befolkningen. Skillnaderna i hälsa är också stor inom gruppen HBT-personer. Bisexuella och transpersoner har i studier uppvisat sämre allmänt hälsotillstånd än homosexuella personer. Transpersoner uppvisar oftare ett sämre hälsoläge än bisexuella och homosexuella. Största andelen med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest fanns i FHI s studie bland unga transpersoner. Ungdomsstyrelsens utredning Hon Hen Han från 2010 visar att var femte HBT-ungdom blivit utsatt för våld i hemmet och hälften har blivit utsatt för kränkande behandling de senaste tre månaderna. Undersökningen visar att 65% av kvinnorna och 48% av männen har blivit bemötta på ett kränkande sätt. Det är vanligare att sakna emotionellt stöd från sin omgivning bland homo- och/eller bisexuella personer än i övriga befolkningen. Inom HBT-gruppen är det är också vanligare att transpersoner saknar emotionellt stöd än bland homosexuella personer. 5 Homo- och/eller bisexuella har oftare kontakt med vården än i den övriga befolkningen. Bland homo- och/eller bisexuella kvinnor har man oftare haft kontakt med psykolog, sjukgymnast eller varit inlagd på sjukhus än bland kvinnor i övriga befolkningen. Bland homo- och/eller bisexuella män är det vanligare att ha besökt läkare på sjukhus än bland män i övriga befolkningen. Transpersoner hade träffat psykolog i större utsträckning än homo- och bisexuella personer och det är vanligare bland transpersoner att ha träffat kurator än bland homosexuella personer Underlagsrapport A 2005:19, Statens folkhälsoinstitut 5 Hälsa och livsvillkkor bland hbt-personer, Statens folkhälsoinstitut 2006:08 6 Hälsa och livsvillkkor bland hbt-personer, Statens folkhälsoinstitut 2006:08

21 Folkhälsoinstitutets Underlagsrapport kring HBT 2005 ger bland annat följande förslag på åtgärder för att stärka HBT gruppens situation: En viktig insats är att samhällets befintliga resurser utnyttjas. För att det ska kunna ske krävs emellertid en allmän kunskap sökning i de verksamheter som tillhandahåller resurserna. 21

22 Hälsa blev en mänsklig rättighet 1946 i och med WHO:s tillkomst den bästa hälsonivån blev då en grundläggande mänsklig rättighet som alla människor skall åtnjuta utan diskriminering! Att se hälsa som en mänsklig rättighet innebär att samhäliet har en skyldighet att arbeta för att alla ska ha samma möjligheter att uppnå en god hälsa. Hur hänger diskriminering och hälsa ihop? I Sverige finns en nationell folkhälsopolitik med ett övergripande mål; att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Särskilt angeläget är att hälsan förbättras för de grupper i samhället som är mest utsatta för ohälsa och en sådan grupp är de som är mest utsatta för diskriminering i samhället. I de nationella folkhälsomålen poängteras i målområde 8 (Trygg och säker sexualitet) behovet av samhällets anpassning för att tillmötesgå olika undergruppers specifika behov och förutsättningar. I målområde 1 (Delaktighet och inflytande i samhället) uppmärksammas diskriminering som bestämningsfaktor för hälsa. Det är tre gånger vanligare med nedsatt välbefinnande för män och kvinnor som blivit utsatta för kränkande bemötande. Det finns också samband mellan diskriminering och ohälsosamma levnadsvanor (tobak, alkohol, narkotika) och psykisk och fysisk ohälsa. En fjärdedel av dem som utsatts för kränkande behandling uppger någon av diskrimineringsgrunderna som orsak till kränkningen. Denna grupp uppvisade också ett starkare samband till ohälsa. Personer med funktionsnedsättning, utländsk bakgrund och personer med annan sexuell läggning än heterosexuell eller könsidentitet/-uttryck är alla exempel på grupper som i högre grad än andra i befolkningen diskrimineras och också i högre grad riskerar att drabbas av ohälsa. Att vara homo- bisexuell eller transperson innebär, som visats ovan, att man på flera sätt tillhör en utsatt grupp i samhället. Personer inom HBT-gruppen som även har en funktionsnedsättning, kommer från en kultur som tar avstånd från HBT-personer eller kanske tillhör den äldre generationen där HBT-perspektivet varit ganska osynligt lever i en sorts dubbel utsatthet. Det kan innebära att det finns ökad risk för att drabbas av ohälsa som en konsekvens av diskriminering i samhället. 22

23 Utsatthet och våld i HBT-gruppen Utsatthet för hot och våld är vanligare bland homo- och/ eller bisexuella personer, framför allt unga män, än i den övriga befolkningen. Att ha varit utsatt för trakasserier eller våld på grund av sexuell läggning någon gång i livet är vanligare bland homosexuella än bland bisexuella personer. Att ha blivit diskriminerad på grund av sin sexuella läggning eller könsuttryck/ könsidentitet var lika vanligt bland homo- och bisexuella samt transpersoner. Våld i samkönade relationer är en viktig aspekt att uppmärksamma då HBT-personers situation kan skilja sig i jämförelse med till exempel mäns våld mot kvinnor. En heteronormativ syn inom de verksamheter som möter våldsutsatta personer kan bidra till att det är göra det svårare att få syn på, stödja och bemöta HBT-personer som utsatts för våld i nära relationer. Det som kallas hedersförtryck berör även HBT-personer, både kvinnor och män. Det har förekommit att HBT- personer mördats av sin familj eller begått självmord för att man är en skam för familjen. I vissa länder är det belagt med dödsstraff och långa straff för den som lever som homosexuell. Gemensamt för de personer som utsätts för hedersrelaterad våld är en livsituation som innebär slutna familje-och/eller vänsystem med egen rättsskipning snarare än att de tillhör någon särskild kultur, religion och tradition. 23

24 HBT-perspektiv och heteronormens betydelse på arbetsplatsen Aktuell forskning visar att risken för ohälsa ökar väsentligt i miljöer där fördomar och trakasserier förekommer. Samtidigt visar forskning att regioner och företag som aktivt arbetar med mångfaldsarbete får en positiv ekonomisk tillväxt och utveckling. Att arbeta aktivt för att göra arbetsplatsen till en öppen och inkluderande arbetsmiljö bidrar alltså både till friska och engagerade människor såväl som en ökad tillväxt. Vi är väl på jobbet för att jobba (jag bryr mig väl inte om vilken sexuell läggning mina arbetskamrater har) Arbetslivet präglas ofta av normen att alla är heterosexuella. Homo-, bi- och transsexualitet ses som något onormalt eller talas inte om överhuvudtaget. Heteronormen är fortfarande stark i vårt samhälle även om öppenheten om andra sätt att leva har ökat. En studie bland HB-personer från Arbetslivsinstitutet från 2004 visade på att hälften av alla homosexuella och bisexuella inte är öppna med sin läggning på arbetsplatsen. Man tar ofta för givet att alla på arbetsplatsen är heterosexuella, vilket osynliggör människor med andra sexuella läggningar eller könsidentitet. Utan att tänka på det delar vi mycket av våra liv med våra arbetskamrater, vi berättar om makens 40-årsfest, om semesterresan till Spanien, om biobesöket i helgen osv. Att inte kunna delta i den sortens samvaro på jobbet, för att man inte är öppen om vem man lever med kan vara både jobbigt och begränsande. 24

25 Man måste få tycka vad man vill Jämfört med flera andra minoritetsgrupper är HBT-gruppen en grupp som många anser sig ha rätt att ha åsikter om, ungefär som man kan ha i politiska frågor. Knappast någon skulle få för sig att fundera på samma sätt om det är RÄTT att vara svart, jude eller att ha ett funktionshinder. Det finns arbetsplatser där man ser på HBT-gruppen som just en åsiktsfråga, där den ena åsikten är så god som den andra. Det är helt felaktigt! Yttrande- och åsiktsfrihet ger ingen rätt att diskriminera och kränka grupper i arbetslivet. Alla har samma lagstadgade rätt att bemötas med respekt och värdighet på jobbet. Vad har sexuell läggning med jobbet att göra? 25

26 Att gå från ord till handling Politiker, tjänstemannaledning, förvaltnings-/divisionschefer, verksamhetschefer och all personal i Landstinget Sörmland har ansvar för att medverka i arbetet med att uppnå målen för denna HBT-policy. Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige har ansvar för att efterfråga resultat och följa upp policyn. Chefer på alla nivåer ansvarar för att : informera om policyn ta fram handlingsplaner utifrån policyn och dess riktlinjer diskutera heteronormen och synliggöra HBT-perspektivet vid arbetsplatsmöten eller motsvarande beakta att de miljöer där personal och patienter vistas präglas av mångfald och öppenhet informationsmaterial, broschyrer och liknande är granskade utifrån ett HBT-perspektiv Personalutvecklingsenheten ansvarar för att HBT-perspektivet finns med i chefsutbildningar och vid introduktionsprogram för nyanställda Alla medarbetare har ansvar för att bidra till en inkluderande och trivsam arbetsmiljö All personal med medborgarkontakt ska ha kunskap och kompetens att bemöta HBT-personer på ett respektfullt sätt samt vid behov ge adekvat stöd och vård 26

27 Tre år med HBT-policy i Landstinget Sörmland HBT-policyn som togs fram av Landstinget Sörmland till sommaren 2010 har sedan dess använts i verksamheten på olika sätt. Arbetet har bland annat lett till följande konkreta resultat. På SESAM-mottagningen i Eskilstuna finns ett direktval för lesbiska och bisexuella kvinnor när de söker telefonkontakt med mottagningen. En rapport om uppdraget presenterades för landstingsfullmäktige i november 2012 och där konstaterades att direktvalet är en bra service för homo- och bisexuella kvinnor trots att telefonnumret inte använts i så stor omfattning. Landstinget har deltagit i Spring Pride i Eskilstuna och Stockholm Pride under Det övergripande syftet är att uppmärksamma och synliggöra landstingets arbete med HBTpolicyns inriktningsmål internt och externt. Landstingets deltagande har uppmärksammats övervägande positivt och HBT-policyn har rönt stort intresse hos andra myndighets- och organisationsföreträdare. I samband med Spring Pride-festivalerna anordnar landstinget olika kompetenshöjande aktiviteter kring HBT-området. Under festivalveckan 2012 genomförde Habilitering och hjälpmedel en utbildningsdag för alla sina medarbetare kring mångfald. En fotoutställning på temat Tvillingar - Hur kommuniceras kön visades under festivalen på ett köpcentrum i Eskilstuna och dansperformance Stor konst i små sammanhang presenterades på Fristadstorget. Insatser pågår fortsatt för att landstingets verksamheter ska ge relevant stöd och vård till HBT-personer. Fem arbetsplatser i landstinget är HBT-certifierade, SESAM-, ungdoms- och gynmottagningen i Eskilstuna, vårdcentralen City, Eskilstuna och ungdomsmottagningen i Strängnäs. Ytterligare arbetsplatser är på gång att certifiera sig, bland annat familjecentralen Brandkärr i Nyköping. Fler arbetsplatser har visat intresse för en certifiering. Arbetsplatsträffar har under 2012 varit forum för förankring och kunskapsspridning av HBTpolicyn i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, på Regionsjukhuset Karsudden, inom förvaltningen Habilitering och hjälpmedel på sistnämnda förvaltning har en handlingsplan med insatser för att öka kunskapen om policyn upprättats. Kultur- och utbildningsförvaltningen har sin utgångspunkt i HBT-policyn vid planering av sin verksamhet. 27

28 Bilaga 1 Att ha kunskap och kompetens om HBT-personer vad innebär det? Kunskap som begrepp handlar om inlärda teoretiska förmågor, alla fakta inom ett ämnesområde eller vad någon känner till om ett sakförhållande eller en situation. Kompetens som begrepp innefattar en individs förmåga att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter. Det är det som sker i praktiken. HBT-kompetens Den som kommer till Landstinget Sörmland ska bemötas på ett professionellt och respektfullt sätt. Det är viktigt att i mötet med andra människor, arbetskamrater, patienter, klienter etc, ha kunskap om hur professionellt bemötande styrs av normer kring kön och sexuell läggning. Nivå 1 - kunskap om HBT-perspektivet och heteronormen heteronormen styr hur vi bemöter andra människor genom att vi har en förutfattad föreställning som baserar sig på den rådande normen om kön, vad som är kvinnligt och manligt och utifrån sexuell läggning 28

29 att heteronormens starka fäste i samhället inskränker HBT-gruppens förutsättningar att vara fullvärdiga samhällsmedborgare i Sörmland att diskriminering, kränkande bemötande bidrar till ohälsa hos HBT-gruppen att arbetsmiljön har betydelse för HBT-gruppens hälsa och välbefinnande och att HBT-personer inte osynliggörs, kränks eller diskrimineras Kunskap motsvarande nivå 1 bidrar till att personalen i landstinget på ett professionellt sätt kan bemöta HBT-gruppen. Nivå 2 Specifik kunskap om de specifika gruppernas unikhet och skillnader mellan (homosexuella, bisexuella och transpersoner. H kunskap B kunskap T kunskap Här är en HBT-certifiering av en verksamhet ett sätt att uppnå denna kunskap och kompetens att bemöta HBT-personers specifika behov av stöd och vård. 29

30 Bilaga 2 ABC om HBT HBT Sexuell läggning benämning på homosexuella, bisexuella och transpersoner som grupp homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet Sexuella beteenden såsom pedofili, sadomasochism är inte sexuella läggningar Lesbisk/flata Bög Homosexualitet Bisexualitet Heterosexualitet Transperson Transsexuell/ Transsexualism Transvestit/ Transvetism homosexuell kvinna homosexuell man förmåga att attraheras av/bli kär i någon med samma kön förmåga att attraheras av/bli kär i någon oavsett kön förmåga att attraheras av/bli kär i någon med motsatt kön samlingsnamn på människor som överskrider samhällets normer kring kön, t.ex. transvestiter och transsexuella en person som upplever sig vara av motsatt kön jämfört med sitt biologiska kön. Är en medicinsk diagnos och kan vara ett sätt att identifiera sig. en person som är transvestit vill tidvis, ofta eller alltid ikläda sig eller använda sig av motsatta könets kläder och/eller andra attribut. Är ett könsuttryck. 30

31 Komma ut Outa Heteronormen Könsidentitet Könsuttryck berätta för omgivningen om sin sexuella läggning berätta för omgivningen om en persons sexuella läggning mot dennes vilja föreställningen att alla är heterosexuella och att det är det normala och naturliga, andra anses som avvikare det kön man själv väljer att identifiera sig som hur man signalerar till andra vilket kön man vill bli uppfattad som Samkönad relation en relation mellan två personer av samma kön RFSL FIAAALEH Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter RFSL:s gyllene regel: Förutsätt inte att alla alltid lever enligt heteronormen 31

32 Landstinget Sörmland är ett öppet landsting som bejakar mångfald och visar respekt för alla människors lika värde och rättigheter. landstingetsormland.se Grafisk form Tryck Joma Grafisk Produktion

Landstinget Sörmlands HBT-policy

Landstinget Sörmlands HBT-policy Slutversion HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Monica Pärus 2010-03-12- LS-LED09-258 Landstinget Sörmlands HBT-policy Denna policy beskriver övergripande mål och inriktningsmål för Landstinget Sörmlands arbete

Läs mer

Program för HBT-frågor

Program för HBT-frågor Stadsledningskontoret Förnyelseavdelningen PM Sida 1 (5) 2014-01-31 Program för HBT-frågor 2014-2017 Stockholms stad har genom Vision 2030 tydliggjort ambitionen om att Stockholm ska vara en stad i världsklass.

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting

HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon 019-602 70 00 Telefax 019-602 70 08 Förord Landstinget ska inom ramen

Läs mer

Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016

Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016 Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016 Bakgrund Homosexuella, bisexuella och transpersoner löper större risk att drabbas av olika former av ohälsa än den övriga befolkningen. Många personer

Läs mer

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Målområde 1 - Örebro kommun ska skapa förutsättningar för att hbtperspektivet finns med i det fortsatta arbetet för alla människors

Läs mer

5 11/13 Ansökan om finansiering av HBT-certifiering ur Hållbarhetsnamndens projektmedel

5 11/13 Ansökan om finansiering av HBT-certifiering ur Hållbarhetsnamndens projektmedel PROTOKOLL DATUM 2013-05-21 DIARIENR HBN13-O01 5 11/13 Ansökan om finansiering av HBT-certifiering ur Hållbarhetsnamndens projektmedel Behandlat av 1 Hållbarhetsnämnden Mötesdatum 2013-05-21 Ärendenr 8

Läs mer

Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun

Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun PLAN 2015-06-02 Dnr KS14-325-000 Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun 2015-2018 Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun

Läs mer

Förslag till Hbt-policy för Stockholms läns landsting

Förslag till Hbt-policy för Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-09-22 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-08-04 HSN 1107-0685 Handläggare: Gunilla Neves Ekman Förslag till Hbt-policy för Stockholms

Läs mer

Hbtq-strategi och handlingsplan för att öka kunskapen om hbtq-personers situation

Hbtq-strategi och handlingsplan för att öka kunskapen om hbtq-personers situation Hbtq-strategi och handlingsplan för att öka kunskapen om hbtq-personers situation Homo- och bisexuella samt transpersoner och människor med queer identitet eller livstil (hbtq-personer) löper större risk

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Hälsa och HBT i Sörmland

Hälsa och HBT i Sörmland Hälsa och HBT i Sörmland Hälsa & HBT i Sörmland Hälsa är en mänsklig rättighet! Oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,

Läs mer

Inspiras plan mot diskriminering och kränkande behandling

Inspiras plan mot diskriminering och kränkande behandling Bilaga 7 Upprättad 2010-10-19 Inspiras plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll 1. Vad säger diskrimineringslagen och skollagen?... 3 2. Diskrimineringsgrunderna... 3 3. Vad är diskriminering?...

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

Kunskapsbakgrund Växthuset

Kunskapsbakgrund Växthuset Kunskapsbakgrund Växthuset Faktablad om diskrimineringsgrunderna Diskrimineringsombudsmannen, DO DO Tryck Tabergs tryckeri, Taberg, 2012 Kunskapsbakgrund Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering

Läs mer

Kunskapsbakgrund Växthuset

Kunskapsbakgrund Växthuset Kunskapsbakgrund Växthuset Faktablad om diskrimineringsgrunderna Broschyren har givits ut med stöd av EU-kommissionens generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter. Innehållet

Läs mer

POLICY. Policy. mot. diskriminering i arbetslivet

POLICY. Policy. mot. diskriminering i arbetslivet POLICY Policy mot diskriminering i arbetslivet Kommunen Hudiksvalls kommun strävar efter att tillvarata samtliga medarbetares resurser. Vi ska främja och uppmuntra medarbetarnas individualiteter och olikheter

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Lisa Ericson Lisa.ericson@stockholm.rfsl.se RFSL Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter - Bildades 1950 - Arbetar för att

Läs mer

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort Vad är vad? - Diskriminering Syftet med denna övning är att på ett taktilt sett ge deltagarna insikt om de olika diskrimineringsgrunderna, samt Handels definitioner av centrala begrepp för att bekämpa

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande Deltagarmål Ha kännedom om hur normer påverkar vår arbetsmiljö och vårt bemötande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1 FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1 LIKABEHANDLINGSPOLICY Likabehandlingspolicy plan för lika rättigheter och möjligheter hos Härjedalens kommun 1. Inledning Syftet

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Förskolan Skogsleken Varför

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Växthuset Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I januari 2009 kom Diskrimineringslagen

Läs mer

Likabehandlingsplan för Tyresö kommun 2013-2016. Antagen av kommunstyrelsen 2013-03-26

Likabehandlingsplan för Tyresö kommun 2013-2016. Antagen av kommunstyrelsen 2013-03-26 Likabehandlingsplan för Tyresö kommun 2013-2016 Antagen av kommunstyrelsen 2013-03-26 1 Likabehandlingspolicy för Tyresö kommun Tyresö kommun och dess verksamheter ska kännetecknas av ett respektfullt

Läs mer

HBTQ och hälsa. Skolverkets konferens i Malmö

HBTQ och hälsa. Skolverkets konferens i Malmö HBTQ och hälsa Skolverkets konferens i Malmö 20170828 SRHR Hiv/STI Hälsa och sexualitet HBTQ Sid 1. 20170519 Folkhälsomyndighetens hbtquppdrag En av fem hbtq-strategiska myndigheter Uppföljning av hälsan

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE FÖ R BARN OCH UNGDOM BILAGA TILL EVP 2016 SID 1 (8) Likabehandlingsplan för Solberga förskolor Citrusgården, Prästängen, Solängen SID 2 (8) Innehåll 1. Vad

Läs mer

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Vi vill motverka diskriminering av människor på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SUNDSTAGYMNASIET LÄSÅRET

LIKABEHANDLINGSPLAN SUNDSTAGYMNASIET LÄSÅRET LIKABEHANDLINGSPLAN SUNDSTAGYMNASIET LÄSÅRET 2015/2016 KARLSTADS KOMMUN Ansvarig samt giltighetstid: Planen gäller ett år i taget och uppdateras under september månad varje år. Ansvarig för planen: rektor

Läs mer

Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning

Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning Vierge Hård RFSL Ungdom vierge@rfslungdom.se Transformering.se Normer Vad är en norm? osynlig regel, förväntningar på hur det ska vara

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Förskolan Skogsleken Läroplan

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03340 136 Strategi för jämställdhetsarbetet i Landstinget Sörmland (Lf) Bakgrund Enligt gällande lagstiftning ska landstinget som arbetsgivare ha en jämställdhetsplan

Läs mer

HR-enheten inom sektor styrning och verksamhetsstöd ansvarar för den övergripande uppföljningen av planen.

HR-enheten inom sektor styrning och verksamhetsstöd ansvarar för den övergripande uppföljningen av planen. I Skövde kommun har vi en positiv grundsyn med stark tilltro till verksamheten, till oss själva, våra arbetskamrater, vår arbetsgrupp och vår chef. Delaktighet, ansvar och inflytande ska vara naturliga

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009

LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009 Utdrag ur FN:s barnkonvention: LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009 Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

MÅNGFALDSPROGRAM FÖR VÄXJÖ KOMMUN

MÅNGFALDSPROGRAM FÖR VÄXJÖ KOMMUN MÅNGFALDSPROGRAM FÖR VÄXJÖ KOMMUN 2015 2025 Ett sammanhållet Växjö Lättläst version 2016 Växjö kommun Ansvarig utgivare: Växjö kommun www.vaxjo.se Översatt till lättläst svenska av Bjelle Media AB, Ylva

Läs mer

Våld i nära relationer där hbtqpersoner. Emilia Åkesson Utbildare, NCK

Våld i nära relationer där hbtqpersoner. Emilia Åkesson Utbildare, NCK Våld i nära relationer där hbtqpersoner ingår Emilia Åkesson Utbildare, NCK Bakgrund Forskningsöversikten visade att behovet av kunskap om våld i samkönade relationer var stort Få studier i svensk kontext

Läs mer

Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås

Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås Dnr 357-09-92 Fastställd av Styrelsen 2009-06-11 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Högskolan i Borås policy och

Läs mer

Förskolan Frö & Freja

Förskolan Frö & Freja Förskolan Frö & Freja Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Januari Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn-

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2015/2016 Om oss Malmen är en enavdelningsförskola som ligger belägen i ett villaområde i utkanten av samhället. Det är 20 inskrivna

Läs mer

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET 1 I Karlskrona vill vi att alla föreningar är öppna för alla på lika villkor Öppet för alla innebär att vi visar respekt

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete 1 (5) Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete Ks 2012:123 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Visions ståndpunkter om HBTQ Vision är en Fair Union. Vi jobbar för ett schyst arbetsliv i hela världen, med internationellt fackligt samarbete,

Läs mer

FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS

FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/14 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Plan för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/ 2014 Pedagogisk omsorg Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

För Lövskatans Förskola

För Lövskatans Förskola För Lövskatans Förskola 2013-2014 Varför har vi en plan mot diskriminering och kränkande behandling? Förskolan har i uppdrag att arbeta för en förskolemiljö som är fri från diskriminering, trakasserier

Läs mer

Handelsakademins och NBI:s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handelsakademins och NBI:s plan mot diskriminering och kränkande behandling Handelsakademins och NBI:s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Yrkeshögskola Läsår: 2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Yrkeshögskola

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011 Mälarakademin ska vara en arbetsplats där ingen diskrimineras, trakasseras, utsätts för mobbning, rasism, främlingsfientlighet,

Läs mer

Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ. Agneta Ericsson TF. Rektor

Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ. Agneta Ericsson TF. Rektor Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ Agneta Ericsson TF. Likabehandlingsplan vid Komvux Värmdö Verksamheten vid Komvux utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värden där var och en, verksam

Läs mer

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117 Banafjälskolan förskolan 2012-2013 Version: 20120117 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Vår vision på Banafjälskolan... 3 2. Bakgrund... 4 3. Främjande och förebyggande arbete... 4 3.1 Planerade

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Förskolan Humlan Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Förskolechef och pedagoger tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Mål: Alla ska känna

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA.

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA. 100825 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA. Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade,

Läs mer

Lokal handlingsplan för hbt-frågor

Lokal handlingsplan för hbt-frågor Handläggare: Christina Hegefjärd PaN 2015-02-03 P 12 ANMÄLAN 2015-01-13 1 (1) Diarienummer PaN A1310-00288-57 Lokal handlingsplan för hbt-frågor 2014-2016 Ärendet Nämnden beslutade vid sammanträde den

Läs mer

Likabehandlingsplan Småfötternas förskola

Likabehandlingsplan Småfötternas förskola 1 Likabehandlingsplan Småfötternas förskola Vår vision på Småfötternas förskola är att alla visar varandra omtanke att alla tar ansvar att alla skall känna sig trygga att alla skall känna en framtidstro

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Sensus inkluderingspolicy

Sensus inkluderingspolicy Sensus inkluderingspolicy inklusive handlingsplan och begreppsguide fastställd av sensus förbundsstyrelse 2009-05-27 reviderad 2011-12-14/15 sensus inkluderingspolicy 1 Sensus inkluderingspolicy Sensus

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald Biblioteken på Gotland Handlingsplan för mångfald 2016-02-05 1 Visionsmål, bibliotekslagen och Region Gotlands likabehandlingspolicy Biblioteken på Gotland är angelägna och tillgängliga för alla. De bidrar

Läs mer

Rätten till hälsa. Elin Jacobsson, utredare. Anna-ChuChu Schindele, utredare. Enheten Hälsa och sexualitet. Avdelningen för kunskapsstöd

Rätten till hälsa. Elin Jacobsson, utredare. Anna-ChuChu Schindele, utredare. Enheten Hälsa och sexualitet. Avdelningen för kunskapsstöd Rätten till hälsa exemplifierat genom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) Elin Jacobsson, utredare Anna-ChuChu Schindele, utredare Enheten Hälsa och sexualitet Avdelningen för kunskapsstöd

Läs mer

Lidingö stad hälsans ö för alla

Lidingö stad hälsans ö för alla 1 (7) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och

Läs mer

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. December 2013, utvärderad september 2014 Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling.

Läs mer

Kjell-Olof Karlsson Stadsdirektör

Kjell-Olof Karlsson Stadsdirektör Lika men olika. 2 Alla arbetsplatser inom Lidingö stad ska vara fria från diskriminering. Som medarbetare ska du känna dig välkommen oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning

Läs mer

Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg

Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg 2015 Vuxenskolan, Likabehandlingsplan Sida 1 Innehållsförteckning Bakgrund och uppdrag... 3 Lagens syfte... 3 Vuxenskolans värdegrund... 3 Övergripande mål för

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan STOCKHOLMS STAD Jämställdhets- och mångfaldsplan Enheten Gröndalsskolan/Årstadalsskolan För 2013-2015 Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter 1 INLEDNING Från och med den 1 januari 2009 gäller den

Läs mer

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER LIKABEHANDLINGSPLAN VINTERGATAN 2013 / 2014 BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER INTE ANDRA

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barrskogens och Djupedals enhet 16-17

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barrskogens och Djupedals enhet 16-17 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barrskogens och Djupedals enhet 16-17 I samarbete med enhetens Likabehandlingsgrupp, Nina Holmberg specialpedagog och Andrea Skoglund förskolechef. Varför

Läs mer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för Tryggare mötesplatser för OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Återupprättad 20151209 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Vitsippans Förskola 20151209-20161209 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG Verksamhetsåret 2012/2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-11- 19 Klubbgärdet/Munksunds Förskole enheter, Piteå kommun Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Skollagen och diskrimineringslagen är två lagar, som ligger till grund till

Läs mer

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Regnbågsfamiljer och normativ vård Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Föreläsningens innehåll Regnbågsverksamhet Historik Normer Heteronormativitet och dess konsekvenser i vården

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Planen mot diskriminering och kränkande behandling Planen mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ekorren Avdelning Nyckelpigan 2013 Nyckelpigans plan mot diskriminering och kränkande behandling - Ingen får skada mig och jag får inte skada

Läs mer

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg i Tidaholm 2015/2016 Vad säger styrdokumentet?... 3 UPPDRAGET... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...

Läs mer

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005 Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektören 2004-09-27 Bilaga 4. PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005 Jämställdhetslagen Den 1 januari 1992 trädde den nya Jämställdhetslagen i kraft. Fr o

Läs mer

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... Likabehandlingsplan Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... 3 DEFINITION AV BEGREPP... 4 FRÄMJANDE INSATSER... 5 KARTLÄGGNING...

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer