Inledning. 1 Näringslivspolitiskt program för moderaterna i Dalarna enl stämmobeslut docx

Transkript

1 Na ringslivspolitiskt program fo r moderaterna i Dalarna. Inledning. Fler jobb och minskat utanförskap hör till kärnan i Moderaternas politik. Jobb skapas i företag och av företagare. Politikens uppgift är att skapa förutsättningar för företagen att skapa jobben. Vi har identifierat följande utmaningar: Behov av en väl fungerande infrastruktur som gör det möjligt för näringslivet att bedriva verksamhet och för länets befolkning att ta sig till och från arbetet. Behov av goda förutsättningar för att starta nya företag och för småföretag att utvecklas. Behov av goda relationer mellan kommun och företag. Behov av ytterligare regelförenklingar och minskad byråkrati för företag. Behov av en kompetensförsörjning som svarar mot företagens framtida behov. Behov av förbättrade möjligheter för småföretag att få tillgång till kapital på rimliga villkor. Behov av bättre möjligheter för företag att verka inom välfärdssektorn Infrastruktur. Framtidens Dalarna är attraktivt för företagsetableringar. Kostnadsläget är betydligt lägre än i storstadsområdena, samtidigt som goda väg- och järnvägsförbindelser garanterar att man snabbt kan förflytta sig själv eller sina produkter. En väl utbyggd IT-infrastruktur möjliggör för många att distansarbeta. Många företagare väljer att lokalisera sig hit pga en god boendemiljö och god uppväxtmiljö för barnen. I vårt län är en fungerande infrastruktur en avgörande faktor. att människor ska kunna bo och arbeta där de vill, företagen ska kunna växa och producera och hela länet ska leva. Dalarna är landets fjärde största exportlän, och exportföretagen måste ha goda möjligheter att transportera sina produkter till exporthamnar. Goda järnvägsförbindelser ska säkra exportföretagens möjligheter att få ut sina produkter. Ett väl fungerande vägnät är viktigt för alla företag och i synnerhet för den växande besöksnäringen även utifrån ett säkerhetsperspektiv. En väl utbyggd IT-infrastruktur stärker den regionala och lokala konkurrenskraften och möjliggör för företag på landsbygden att nå kunder i andra delar av landet. 1

2 För att företag ska etablera sig på en ort krävs attraktiva bostäder en trygg miljö och väl fungerande skola, barnomsorg och sjukvård. : att länet får en ändamålsenlig infrastruktur som svarar mot näringslivets behov. att utryckningsfordon och alla resenärer kan ta sig fram på säkra vägar. ha ett ökat stråktänkankande när det gäller infrastruktur, samt att Dalarna ska höra till Transportstyrelsens region/er som omfattar området söder om Dalarna eftersom länets transporter företrädesvis går söderut. att staten har en acceptabel servicenivå gentemot företagen (post, arbetsförmedling osv). ha en lagstiftning och en vilja hos myndigheterna som möjliggör bostadsbyggande i attraktiva lägen. att den kommunala infrastrukturen i form av skola, barnomsorg mm håller en god nivå.(läs mer i vårt kommunpolitiska program) ha en god tillgång till en väl fungerande sjukvård (Läs mer i vårt landstingspolitiska program). ha en IT-infrastruktur som tillgodoser näringslivets behov. att infrastrukturen ej ska belastas med en kilometerskatt. Småföretagande, nyföretagande I framtidens Dalarna spelar de små företagen en viktig roll i regionens näringsliv. Människor ser det som lika naturligt att starta företag som att söka jobb. Ett gott samarbete med olika utbildningsaktörer och ett väl fungerande lärlingssystem tillgodoser företagens behov av kunniga medarbetare. De senaste decennierna har nio av tio nya jobb skapats i små och medelstora företag. Det är framförallt inom service- och tjänstesektorn som sysselsättningen har ökat. Av Dalarnas företag har företag färre än 10 anställda företag är soloföretag med bara en anställd, ägaren. Att förenkla för dessa att anställa medarbetare är en viktig uppgift för politiken. Många små företag har svårt att ta emot lärlingar pga att det upplevs som krångligt, arbetskrävande och kostsamt. Lärlingsperioden är inom många yrken en mycket viktig del av utbildningen och arbetet med att ge mottagande företag rimliga villkor för att kunna ta emot dem måste prioriteras. Entreprenörskap är en viktig del av vårt välfärdssamhälle. Det är en central uppgift för oss att få fler människor att se entreprenörskap och företagande som en möjlighet i livet. En möjlighet att bryta ny mark och att kreativt ifrågasätta. Det är ofta det som skapar nya marknader och nya affärsmodeller. Småföretagare och entreprenörer brinner för sin verksamhet, oavsett om det gäller att driva en affär, vårda gamla, bygga hus osv. Det är viktigt att småföretagaren kan 2

3 ägna sig åt sin egentliga verksamhet och inte måste ägna en stor del av sin arbetstid och energi åt byråkratiskt krångel. att småföretagare/entreprenörer omfattas av samma trygghetssystem som övriga. att det ska vara enkelt att starta och driva företag. att möjligheter till företagande blir en central del av vår integrationspolitik. att småföretagare/entreprenörer ges möjlighet att ta del av information från kommunen, Arbetsförmedlingen mfl på sina villkor. underlätta för små företag att kunna ta emot lärlingar. Kommun och företag. I framtidens Dalarna har alla kommuner en god insikt i företagens betydelse och villkor. Kommunerna har väl genomarbetade, fungerande näringslivsprogram som underlättar samverkan mellan kommun och företag. I olika rankingar ligger alla dalakommuner högt. Kommunerna och andra myndigheter har stort ansvar för att skapa goda lokala villkor för entreprenörskap och företagande. För att nå framgång handlar det många gånger om att byta ett krångligt myndighetsperspektiv mot ett tydligt serviceperspektiv. En av kommunpolitikens viktigaste uppgifter när det gäller goda förutsättningar för näringslivet handlar om att minimera onödig byråkrati. Kommunerna ska garantera en rättssäker och effektiv handläggning av alla ärenden. Snabb, korrekt och förutsägbar tillämpning av lagar och bestämmelser skapar goda förutsättningar för företagande. Bra bemötande, hög tillgänglighet och god service från kommunens sida gentemot näringslivet ska vara självklart. Effektiv behandling av ärenden kan gälla alltifrån handläggningstiden för enklare bygglov till svar på förfrågningar som företagaren kan behöva ett snabbt besked kring. Tydliga mål, med löften om att tillståndsärenden ska hanteras skyndsamt eller inom en viss tid, gör kommunens ansvar gentemot företagen tydligt och visar på en vilja till service och dialog. För effektiv handläggning måste det vara enkelt för företagaren att komma i kontakt med kommunens olika delar. I den vardagliga kontakten mellan kommunen och ortens företag skapas förutsättningar för tillväxt och arbetstillfällen. Företag i kommuner med bra näringslivsklimat vittnar ofta om en upplevd enkelhet i relation till kommunen. Moderaterna vill utarbeta ett enklare stödsystem för företagare när de söker råd och hjälp från kommuner och myndigheter. Därför tycker vi att fler kommuner borde utveckla sin service till näringslivet, genom exempelvis en "en dörr in"-policy, så att företagarna bara har en kontaktpunkt där de kan få hjälp eller goda råd. Kommunerna ska inte bara följa befintlig konkurrenslagstiftning, utan även ha ett moraliskt ansvar för att undvika att konkurrera med befintliga och framtida 3

4 näringsidkare. Även i de fall där det för kommunerna inte handlar om stora summor, kan det för företagare få allvarliga konsekvenser om kommunen agerar som kommersiell konkurrent med stöd av skattemedel. Kommunen ska inte överproducera, underprissätta eller sälja tjänster och varor som konkurrerar med privata aktörer. Offentliga institutioner är sämst på att ta emot praktikanter. Det är viktigt att minska administrativt krångel runt mottagandet av praktikanter. utarbeta en strategi för att öka kommuners attraktionskraft. utarbeta näringslivsstrategier i kommuner som saknar sådan. förbättra, förenkla kontakten mellan kommun och företagare. utforma upphandlingar som ger små lokala företag möjlighet att delta. ha en god beredskap för att ta emot företag som vill etablera sig i kommunen. arbeta med en långsiktig framförhållning i arbetet med planering av industrimark, handelsområden mm. att länets kommuner samarbetar i arbetet med att locka nya företag till länet. att kommunala, landsting- och statliga institutioner inte ska konkurrera med privata företag. att kommuner och landsting tar ett särskilt ansvar för att underlätta företagandet inom sina respektive ansvarsområden. Regelförenklingar, byråkrati. I framtidens Dalarna har, genom ett medvetet arbete hos politiker och myndigheter, regelförenklingar slagit igenom ordentligt, vilket har underlättat vardagen för alla företagare. Nu kan företagarna ägna huvuddelen av sin kraft åt att producera och sälja, istället för att brottas med paragrafer. En grundbult i vår politik är att ta bort hinder för företagande. Det är ganska vanligt att små företag missgynnas exempelvis vid offentliga upphandlingar där reglerna är krångliga. En översyn av reglerna är därför nödvändig så att alla företag ska kunna ha samma möjligheter och villkor. Ett dåligt och otydligt upphandlingsunderlag leder ofta till en fördyrad och dålig produkt. Regelbördan för företag kan förhindra att affärer ens genomförs och kostnaderna för administration är generellt alldeles för hög idag. Därför måste regelbördan minska och administrationen förenklas. Inträdeshinder och konkurrenshinder måste undanröjas för att få ett företagsklimat i toppklass. Vårt mål är att minska företagens kostnader för administration så att det innebär en påtaglig förändring i företagens vardag. Nya lagar och regler måste kostnads- och konsekvensanalyseras innan de antas för att stoppa utbredningen av den snårskog av byråkrati som växt fram under decennier. 4

5 Kommuner ska sträva efter att lägga ut verksamheter på entreprenad genom väl fungerande offentlig upphandling. Lagen om offentlig upphandling, LOU, behöver reformeras för att underlätta både för kommunen att upphandla och för att fler företag ska lämna anbud. Större upphandlingar kan med fördel styckas upp i mindre delar för att möjliggöra för mindre företag att delta. E-upphandlingar genom internettjänster kan underlätta för småföretag som vill delta i kommunens upphandlingar. Den så kallade utmanarrätten har i många kommuner varit ett effektivt verktyg i strävan att uppmuntra till offentliga upphandlingar. fortsätta och intensifiera arbetet med regelförenklingar. möjliggöra undantag i turordning för små företag vid återanställning. att LAS reformeras så att undantagsregler gäller även för företag med fler än 10 anställda. att människor ska kunna ta tillfälliga anställningar utan att förlora exempelvis rätten till A-kassa. att LOU reformeras så att små företag kan vara med och konkurrera. att våra myndigheter ska göra enhetliga bedömningar av ärenden, oavsett var i länet eller landet man befinner sig. Kompetensförsörjning. I framtidens Dalarna svarar utbildningsutbudet mycket väl mot efterfrågan på olika kompetenser. En framgångsrik studie- och yrkesvägledning gör att en mycket hög andel ungdomar på ett tidigt stadium hittar rätt yrkesval. Regelförenklingar har gjort det möjligt även för små företag att ta emot lärlingar och praktikanter. Moderaterna ska arbeta med att uppmuntra initiativ som stärker kopplingen mellan skola, högre utbildning och entreprenörskap. Ett viktigt inslag i det arbetet är karriärrådgivning till ungdomar. Genom att utgå från individens intresse, kunskaper, och kompetens kan alla få en bra bild av vilken kompetens som krävs för olika yrkesvägar. Fler lärlingsutbildningar och förstärkning av de praktiska programmen på gymnasiet är viktiga delar i att skapa bättre förutsättningar för nya jobb. Bra samarbete med Ung Företagsamhet eller andra liknande organisationer som utbildar i entreprenörskap genom att kombinera teori och praktik i skolan ska utvecklas. Det stärker möjligheterna för att såväl sänka trösklarna in på arbetsmarknaden som att inspirera framväxten av framtida arbetsgivare. Genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för samarbeten mellan till exempel den regionala högskolan och ortens företag kan avståndet mellan utbildning och arbete minskas. 5

6 att ungdomar i skolan får lära sig grundkunskaper för att kunna fungera på en arbetsplats. att utbildningsväsendet får i uppdrag att ge elever en positiv attityd till företagande och en vilja att själva bli företagare. att småföretagare erbjuds kompetensutveckling på villkor som fungerar ihop med deras verksamhet. att Högskolan Dalarna får en viktig roll i att förse länets arbetsmarknad med lärare, ingenjörer, sjuksköterskor osv. skapa utbildningar som svarar mot arbetsmarknadens behov. Innovation och utveckling. Framtidens Dalarna är bäst i landet på att ta vara på och utveckla nya idéer. Vi vet att det finns många kreativa och uppfinningsrika människor i Dalarna. Inte minst UF-företagen vittnar om en stor kreativitet. Många goda idéer kommer inte längre än till tankestadiet. De fastnar på grund av kapitalbrist, kompetensbrist, bristande möjligheter att hitta marknader mm. utveckla nätverk som ger goda idéer och tekniska innovationer en möjlighet att utvecklas och bli kommersiellt lönsamma produkter. skapa möjligheter för företagen att hitta bra mötesplatser, underlätta affärsutveckling och att kunna stärka banden mellan idéer och entreprenörskap. Kapitalförsörjning. I framtidens Dalarna har även de små företagen goda möjligheter att få hjälp med kapitalförsörjningen. Länets aktörer som arbetar med kapitalförsörjning har en god insikt i de små företagens sammanlagda betydelse och arbetar medvetet för att dessa ska kunna utvecklas. Vi anser att beskattning av företagande och kapitalbildning ständigt måste följas och avvägas mot situationen i omvärlden. Den internationella trenden går mot allt lägre bolagsskatt. I takt med att denna trend fortsätter, behöver bolagsskatten återkommande ses över för att stärka konkurrensen med andra länder. RUT och ROT-avdragen har varit enorma succéer och viktiga lärdomar för vidare politikutveckling. Entreprenörer är beroende av externt kapital för att kunna få sina visioner och idéer att växa och bli livskraftiga företag. Förutsättningar för att erhålla kapital måste 6

7 förbättras. Företagens villkor på lånemarknaden i spåren av finansiella orostider ska beaktas även fortsättningsvis för att säkerställa att tillgång till krediter finns. : ha sänkta ägar- och bolagsskatter. att de små företagens villkor på lånemarknaden förbättras. utveckla systemen för företagsfinansiering vid nyföretagande. LOV. I framtidens Dalarna är LOV införd i alla kommuner och i landstinget. Detta har medfört att flera nya företag har startat. Inom välfärdsområdet som traditionellt sett har drivits i offentlig regi är det viktigt med en positiv syn på andra utförare. De möjligheter till kundvalsmodeller som Lagen om valfrihet, LOV, skapar ska utnyttjas. Det är inte minst betydelsefullt för att ge välfärdens medarbetare möjlighet att utveckla idéer och starta företag. Här ser vi en majoritet av kvinnor och vill främja möjligheten till kvinnors företagande. verka för en utvecklad användning av LOV. i landstinget Dalarna verka för en utvidgad användning av LOV. Speciellt om några näringar. Besöksnäringen. Dalarna är för närvarande Sveriges tredje turistlän. Fjällområdet, Siljansområdet och Falun-Borlänge-området har den mesta besöksnäringen. I stora delar av länet är besöksnäringen av ringa omfattning noterades 5 miljoner gästnätter i länet. Näringen är heterogen, med några stora företag och en mängd små företag. Många av de små företagen drivs som bisysslor, där ägaren även har annan försörjning. Fjällnäringen har under några år noterat ett minskande antal gästnätter, samtidigt som de har ökat hos de anläggningar som ligger närmare storstäderna. Näringen ser ett behov av att hitta en ny marknad. Insatser för näringen från stat och kommun bör fokusera på infrastrukturåtgärder. En kommun bör inte äga anläggningar som stugbyar, slalombackar osv. Det kan diskuteras om turistbyråverksamhet är infrastruktur eller en kommersiell verksamhet. 7

8 genomföra regelförenklingar som ger de små företagen i näringen möjlighet att utvecklas. skapa en infrastruktur som underlättar för besökare att ta sig till och från besöksmålen. Detta kan tex. ske genom Region Dalarna. Basnäringar och basindustrier Till dessa näringar räknas bla.. gruvnäring, skogsbruk, järn- och stålindustri, skogsindustri. Gemensamt för dessa är: Att en stor andel av produktionen exporteras. Att många av dem är elintensiva. Att de ger upphov till fler arbetstillfällen i andra branscher än i den egna. Enligt SCB-statistik är Dalarna landets fjärde exportlän. Mer än en femtedel av vår export består av skogsvaror och mineralvaror. Utvecklingen av gruvnäringen i länet kommer att medföra att mineralvarornas andel av exporten kommer att öka avsevärt. skapa adekvata utbildningar som underlättar rekryteringen av arbetskraft, gäller fr.a. gruvindustrin. ge basindustrin tillgång till en infrastruktur som underlättar transporten av företagens produkter till exporthamnar, och för arbetskraften att komma till arbetsställena. skapa en energipolitik som tryggar säkra elleveranser till förutsägbara villkor. Lokala livsmedelsproducenter Regelverket försvårar verksamheten får många av de små aktörerna. Denna bransch är huvudsakligen lokaliserad till landsbygden och bedrivs oftast i liten skala. Det är en betydelsefull bransch därför att den generarar arbetstillfällen i områden där dessa är få. Intresset för lokalproducerad mat ökar stadigt och branschen har därför utvecklingsmöjligheter. Branschen är knuten till besöksnäringen genom att erbjuda attraktiva besöksmål. anpassa regelverket så att små aktörer har praktiska möjligheter att bedriva sin verksamhet utan att regelverket omöjliggör detta. 8