Kultur- och fritidsnämndens sammanträde

Transkript

1 -3, KFN :30 Kallelse till Kultur- och fritidsnämndens sammanträde kl i Frösörummet

2 -2, KFN :30 OMRÖSTNINGAR LEDAMÖTER Närv Karin Thomasson, MP, ordförande JA NEJ JA NEJ JA NEJ Gunnar Hjelm M, vice ordförande Tomas Frank, S Anna Eriksson, S Bendigt Eriksson, S Anders Edvinsson, S Maj-Britt Saltin, M Stefan Machnow, C Danuta Finke, C Marie Olofsson, S, ersättare Göte Murén, S, ersättare Ella Wallberg, S, ersättare Kata Nilsson, S, ersättare Cari Morén, V, ersättare Ola Reihammar, M, ersättare Kia Carlsson, FP, ersättare Elisabet Björkman, C, ersättare Anita Skånöy, C, ersättare

3 1, KFN :30 KS: 2736/2012 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Lena Byström Kultur- och fritidsnämnden Bidrag inom projekt Mötesplatser unga Gamla Tingshuset Föreningen Gamla Tingshuset söker bidrag inom projektet Mötesplatser unga 2013 för att finansiera några av alla de projekt och verksamheter som huset erbjuder ungdomar. Underlag för beslut Kansliets tjänstemannaförslag, Ansökan från Föreningen Gamla Tingshuset, Förslag till beslut 1. Föreningen Gamla Tingshuset får bidrag med kronor. 2. Pengarna tas från ansvar 46000, verksamhet Mötesplatser Unga. 2. Skriftlig återredovisning av hur pengarna använts ska ske senast den 31 januari 2014 Bakgrund Kultur- och fritidsnämnden har i avtal med Föreningen Gamla Tingshuset reglerat nyttjande och verksamhet i Gamla Tingshuset. I nämndens grundavtal framgår att föreningen ska ha ett brett och varierat kultur- och fritidsutbud, deltagarna i verksamheten ska stimuleras till att själva eller tillsammans utöva olika former av skapande verksamhet, de som verkar i huset ska utforma sin verksamhet så att den riktar sig till såväl egna medlemmar som medlemmar i andra organisationer samt föreningslös ungdom, det ska vara en drogfri miljö och öppethållandet ska i stor utsträckning riktas mot kvällar och helger. För denna verksamhet får Föreningen Gamla Tingshuset en uppdragsersättning med kronor för Därtill står nämnden för hyran av lokalerna till en kostnad av kronor för Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

4 1, KFN :30 KS: 2736/2012 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr I samband med att kommunen avsatte pengar inom projekt Mötesplatser unga fick föreningen Gamla Tingshuset i uppdrag ta fram en plan för att visa på hur föreningen vill utveckla verksamheten i Gamla Tingshuset. För att kunna realisera planen beslöt nämnden att täcka hyreskostnaden för det översta våningsplanet i Gamla Tingshuset. Nämnden har tidigare beslutat att ge en ersättning med kronor för 2011 och kronor för 2012 för att föreningen skulle kunna ha en person anställd som samordnar verksamheterna i huset och även deltar i och bygger nätverk med andra fritidsverksamheter och som organiseras i kommunen, bl a kommunens samtliga fritidsgårdar. Föreningen har nu inkommit med en ansökan för 2013 om bidrag om kronor där föreningen avser att använda merparten, kronor, till en ny verksamhetsledare som de just nu står i begrepp att anställa. Den nye verksamhetsledarens huvudsakliga uppdrag är att ha det övergripande ansvaret för att utveckla verksamheten. Den kommer också att ansvara för att ekonomin stabiliseras och de beslutade projekten får medel för att kunna genomföras. Övriga pengar avser föreningen använda för att genomföra ett antal arrangemang och verksamheter i huset under Utifrån det avtal nämnden har med Föreningen Gamla Tingshuset framgår att föreningen genom sin uppdragsersättning har tagit på sig att löpande genomföra arrangemang och verksamheter i Gamla Tingshuset. De flesta av husets arrangemang sker i samarbete med de i huset verksamma föreningarna och andra aktörer i Östersund som riktar sin verksamhet till barn och ungdomar. De arrangemang och verksamhetsplaner som föreningen har för 2013 innefattar bland annat startande av en så kallad bidragspool för ungdomars arrangemang, kurs- och workshopverksamhet inom dans, konst, teater, musik, skateboardåkning och street-art, kulturkickar där barn och ungdomar får prova på olika kulturyttringar, band-camp och arrangemanget Fika för en tjuga. Dessutom planerar de starta en filmklubb, hiphoplabbet kommer att fortsätta sin verksamhet, LAN- och rollspelsträffar. Föreningen kommer också 2013 ansvara för Körfältsgrillen i maj. Andra drogförebyggande projekt har inletts med föreningarna: Röda korset, IOGT-NTO, Östersunds kommun och Nattvandrarna kommer också föreningen att vara aktiv i ett mångfaldsprojekt för nyanlända ungdomar, läxläsning i samarbete med Vinna-projekt, RFSLs gaykvällar i fiket och stickkaféer, sällskapsspelskvällar med mera. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

5 1, KFN :30 KS: 2736/2012 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Kansliets bedömning Kultur och fritidsnämnden planerar att hantera ansökningarna till projekt Mötesplatser unga 2013 under sitt sammanträde i april. Eftersom Föreningen Gamla Tingshuset har så omfattande verksamhet och just står i begrepp att anställa en ny verksamhetsledare är det angeläget med en skyndsam handläggning av ärendet. Det är viktigt att de redan nu kan få kännedom om förutsättningar och ramar för driften av verksamheten. Utifrån föreningens verksamhetsplan för 2013 och en fördjupad dialog med föreningens styrelse gör kansliet bedömningen att Föreningen Gamla Tingshuset ska ges bidrag med det sökta beloppet kronor. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS KANSLI Bert-Olof Zackrisson Tf Kanslichef Lena Byström Handläggare kultur Utdrag till Föreningen Gamla Tingshuset Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

6 1, KFN :30 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Lena Byström Kultur- och fritidsnämnden Bidrag inom projekt Mötesplatser unga Gamla Tingshuset Föreningen Gamla Tingshuset söker bidrag inom projektet Mötesplatser unga 2013 för att finansiera några av alla de projekt och verksamheter som huset erbjuder ungdomar. Underlag för beslut Kansliets tjänstemannaförslag, Ansökan från Föreningen Gamla Tingshuset, Förslag till beslut 1. Föreningen Gamla Tingshuset får bidrag med kronor. 2. Pengarna tas från ansvar 46000, verksamhet Mötesplatser Unga. 2. Skriftlig återredovisning av hur pengarna använts ska ske senast den 31 januari 2014 Bakgrund Kultur- och fritidsnämnden har i avtal med Föreningen Gamla Tingshuset reglerat nyttjande och verksamhet i Gamla Tingshuset. I nämndens grundavtal framgår att föreningen ska ha ett brett och varierat kultur- och fritidsutbud, deltagarna i verksamheten ska stimuleras till att själva eller tillsammans utöva olika former av skapande verksamhet, de som verkar i huset ska utforma sin verksamhet så att den riktar sig till såväl egna medlemmar som medlemmar i andra organisationer samt föreningslös ungdom, det ska vara en drogfri miljö och öppethållandet ska i stor utsträckning riktas mot kvällar och helger. För denna verksamhet får Föreningen Gamla Tingshuset en uppdragsersättning med kronor för Därtill står nämnden för hyran av lokalerna till en kostnad av kronor för Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

7 1, KFN :30 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr I samband med att kommunen avsatte pengar inom projekt Mötesplatser unga fick föreningen Gamla Tingshuset i uppdrag ta fram en plan för att visa på hur föreningen vill utveckla verksamheten i Gamla Tingshuset. För att kunna realisera planen beslöt nämnden att täcka hyreskostnaden för det översta våningsplanet i Gamla Tingshuset. Nämnden har tidigare beslutat att ge en ersättning med kronor för 2011 och kronor för 2012 för att föreningen skulle kunna ha en person anställd som samordnar verksamheterna i huset och även deltar i och bygger nätverk med andra fritidsverksamheter och som organiseras i kommunen, bl a kommunens samtliga fritidsgårdar. Föreningen har nu inkommit med en ansökan för 2013 om bidrag om kronor där föreningen avser att använda merparten, kronor, till en ny verksamhetsledare som de just nu står i begrepp att anställa. Den nye verksamhetsledarens huvudsakliga uppdrag är att ha det övergripande ansvaret för att utveckla verksamheten. Den kommer också att ansvara för att ekonomin stabiliseras och de beslutade projekten får medel för att kunna genomföras. Övriga pengar avser föreningen använda för att genomföra ett antal arrangemang och verksamheter i huset under Utifrån det avtal nämnden har med Föreningen Gamla Tingshuset framgår att föreningen genom sin uppdragsersättning har tagit på sig att löpande genomföra arrangemang och verksamheter i Gamla Tingshuset. De flesta av husets arrangemang sker i samarbete med de i huset verksamma föreningarna och andra aktörer i Östersund som riktar sin verksamhet till barn och ungdomar. De arrangemang och verksamhetsplaner som föreningen har för 2013 innefattar bland annat startande av en så kallad bidragspool för ungdomars arrangemang, kurs- och workshopverksamhet inom dans, konst, teater, musik, skateboardåkning och street-art, kulturkickar där barn och ungdomar får prova på olika kulturyttringar, band-camp och arrangemanget Fika för en tjuga. Dessutom planerar de starta en filmklubb, hiphoplabbet kommer att fortsätta sin verksamhet, LAN- och rollspelsträffar. Föreningen kommer också 2013 ansvara för Körfältsgrillen i maj. Andra drogförebyggande projekt har inletts med föreningarna: Röda korset, IOGT-NTO, Östersunds kommun och Nattvandrarna kommer också föreningen att vara aktiv i ett mångfaldsprojekt för nyanlända ungdomar, läxläsning i samarbete med Vinna-projekt, RFSLs gaykvällar i fiket och stickkaféer, sällskapsspelskvällar med mera. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

8 1, KFN :30 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Kansliets bedömning Kultur och fritidsnämnden planerar att hantera ansökningarna till projekt Mötesplatser unga 2013 under sitt sammanträde i april. Eftersom Föreningen Gamla Tingshuset har så omfattande verksamhet och just står i begrepp att anställa en ny verksamhetsledare är det angeläget med en skyndsam handläggning av ärendet. Det är viktigt att de redan nu kan få kännedom om förutsättningar och ramar för driften av verksamheten. Utifrån föreningens verksamhetsplan för 2013 och en fördjupad dialog med föreningens styrelse gör kansliet bedömningen att Föreningen Gamla Tingshuset ska ges bidrag med det sökta beloppet kronor. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS KANSLI Bert-Olof Zackrisson Tf Kanslichef Lena Byström Handläggare kultur Utdrag till Föreningen Gamla Tingshuset Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

9 1, KFN :30 / :s bilaga: Ansökan

10 1, KFN :30 / :s bilaga: Ansökan

11 1, KFN :30 / :s bilaga: Ansökan

12 2, KFN :30 KFN: 156/2013 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Lena Byström Kultur- och fritidsnämnden Bidrag Latin Carnival 1-6 juli 2013 Studieförbundet Vuxenskolan Jämtlands län söker kronor i arrangemangsbidrag för genomförande av en Latin Carnival 1-6 juli 2013 i Östersund. Underlag för beslut Kansliets tjänstemannaförslag Ansökan från Studieförbundet Vuxenskolan Jämtlands län Förslag till beslut 1. Studieförbundet Vuxenskolan Jämtlands län ges ett bidrag på kr för kulturarrangemang Latin Carnival 1-6 juli Pengarna tas ur nämndens anslag för kulturarrangemang, ansvar 46, verksamhet Redovisning på särskild blankett ska inlämnas till kultur- och fritidnämnden senast 1 augusti Östersunds kommuns logotype ska vara synlig i annonsering och all annan marknadsföring. 5. Arrangören ska lämna information om arrangemanget till Östersunds turist- och kongressbyrå på eller turistbyran@ostersund.se Bakgrund Studieförbundet Vuxenskolan Jämtlands län söker kronor i arrangemangsbidrag för genomförande av en Latin Carnival 1-6 juli 2013 i Östersund. De avser att genomföra arrangemanget i samverkan med Juan Carlos Lievano, latindansinstruktör. Latin Carnival kommer att genomföras i samband med Storsjöcupen. Målet med arrangemanget är att få människor att dansa samt ta del av latinmusik. De ser också värdet i att väva in kulturella inslag i ett annars rent idrottsevenemang. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

13 2, KFN :30 KFN: 156/2013 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Arrangemanget ska enligt studieförbundet passa ung som gammal, locka barnfamiljer och de som kanske inte har det så bra ställt då allt är gratis. De tror att festivalen ger en positiv marknadsföring av Östersund som turistmål, ger en kulturell mångfald, sprider glädje och främjar en aktiv livsstil. Fjolårets latinfestival rönte fin uppskattning enligt ansökan, framförallt av Storsjöcupens deltagare, deras familjer och andra tillresta. Kostnaden för arrangemanget beräknas till cirka kronor och studieförbundet söker kronor från kultur- och fritidsnämnden. Nämnden bidrog till 2012 års festival med samma summa. Kansliet kan konstatera att nämndens budget för kulturarrangemang 2013 är begränsad till kronor. Det är många föreningar som söker bidrag som stöd till olika former av kulturarrangemang. Kansliet gör bedömningen att studieförbundet kan ges ett bidrag med kronor. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS KANSLI Bert-Olof Zackrisson Tf Kanslichef Lena Byström Handläggare kultur Utdrag till Studieförbundet Vuxenskolan Jämtlands län och föreningsservice. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

14 2, KFN :30 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Lena Byström Kultur- och fritidsnämnden Bidrag Latin Carnival 1-6 juli 2013 Studieförbundet Vuxenskolan Jämtlands län söker kronor i arrangemangsbidrag för genomförande av en Latin Carnival 1-6 juli 2013 i Östersund. Underlag för beslut Kansliets tjänstemannaförslag Ansökan från Studieförbundet Vuxenskolan Jämtlands län Förslag till beslut 1. Studieförbundet Vuxenskolan Jämtlands län ges ett bidrag på kr för kulturarrangemang Latin Carnival 1-6 juli Pengarna tas ur nämndens anslag för kulturarrangemang, ansvar 46, verksamhet Redovisning på särskild blankett ska inlämnas till kultur- och fritidnämnden senast 1 augusti Östersunds kommuns logotype ska vara synlig i annonsering och all annan marknadsföring. 5. Arrangören ska lämna information om arrangemanget till Östersunds turist- och kongressbyrå på eller turistbyran@ostersund.se Bakgrund Studieförbundet Vuxenskolan Jämtlands län söker kronor i arrangemangsbidrag för genomförande av en Latin Carnival 1-6 juli 2013 i Östersund. De avser att genomföra arrangemanget i samverkan med Juan Carlos Lievano, latindansinstruktör. Latin Carnival kommer att genomföras i samband med Storsjöcupen. Målet med arrangemanget är att få människor att dansa samt ta del av latinmusik. De ser också värdet i att väva in kulturella inslag i ett annars rent idrottsevenemang. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

15 2, KFN :30 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Arrangemanget ska enligt studieförbundet passa ung som gammal, locka barnfamiljer och de som kanske inte har det så bra ställt då allt är gratis. De tror att festivalen ger en positiv marknadsföring av Östersund som turistmål, ger en kulturell mångfald, sprider glädje och främjar en aktiv livsstil. Fjolårets latinfestival rönte fin uppskattning enligt ansökan, framförallt av Storsjöcupens deltagare, deras familjer och andra tillresta. Kostnaden för arrangemanget beräknas till cirka kronor och studieförbundet söker kronor från kultur- och fritidsnämnden. Nämnden bidrog till 2012 års festival med samma summa. Kansliet kan konstatera att nämndens budget för kulturarrangemang 2013 är begränsad till kronor. Det är många föreningar som söker bidrag som stöd till olika former av kulturarrangemang. Kansliet gör bedömningen att studieförbundet kan ges ett bidrag med kronor. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS KANSLI Bert-Olof Zackrisson Tf Kanslichef Lena Byström Handläggare kultur Utdrag till Studieförbundet Vuxenskolan Jämtlands län och föreningsservice. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

16 2, KFN :30 / :s bilaga: Ansökan Ansökan till Kultur- och Fritidsnämnden i Östersund Att. Johan Palm Bidragsansökan VI ANSÖKER: SV Jämtlands län Litsvägen 22, ÖSD Bankgiro: Kontaktperson: Solveig Gyllenhammar: eller solveig.gyllenhammar@sv.se KORT OM SV OCH SV JÄMTLANDS LÄN Studieförbundet Vuxenskolan (SV) är en ideell organisation och drivs av förtroendevalda lokala styrelser. SV har ett folkbildningsuppdrag och jobbar med studiecirklar, helgutbildningar, kreativa mötesplatser och föreningsutveckling, och inte minst kulturarrangemang och föreläsningar etc. SV Jämtlands län har kontor i Östersund, Lit och Brunflo, Krokom, Föllinge, Strömsund, Järpen, Hedeviken, Svenstavik, Bräcke och Hammarstrand. Vår vision är: "en värld som präglas av hållbar utveckling. Genom att öka alla människors inflytande och delaktighet, stärker vi demokratin. SV är mångfaldens studieförbund som ger varje människa möjligheter att växa. SV är den mest pådrivande och engagerade lokala kraften för utveckling av föreningsliv, kultur och samhälle." Se vidare: BAKGRUND TILL DENNA ANSÖKAN OM EKONOMISKT STÖD Denna ansökan om ekonomiskt stöd gäller Latin Carnival 1-6 juli 2013 som vi ska genomföra tillsammans med Juan-Carlos Lievanó som främst ordnar kurser i den populära dansformen zumba, ofta i samarbete med något studieförbund. Carlos är även instruktör i latindanser som t ex salsa. Idag är det totalt ca 300 personer i Östersund och ute i länet på många platser som dansar zumba med Carlos och hans instruktörer, mycket tack vare engagemanget som Carlos visar och tack vare det lokala samarbetet med och anordnandet av kurser med SV och ABF. Vi har t ex en mycket uppskattad Zumba-träning för personer med funktionsnedsättning på Resurshuset med Carlos som ledare. Latin Carnival kommer sommaren 2013, liksom året innan, att anordnas i samband med det stora fotbollsevenemanget Storsjöcupen som lockar barn, ungdomar och vuxna från både när och fjärran hit till Östersund. Människor från hela länet kommer att komma till Östersund då och vi tror på ett stort allmänintresse för musik- och dansaktiviteter bland Östersundarna under denna sommarvecka. Vi tror att ett flertal tusen personer kommer att kunna ta del av dessa kulturupplevelser. Förra sommarens Latin festival blev mycket uppskattad av Storsjöcupens ledning, alla deltagare och deras familjer, samt av lokalbefolkning och andra tillresta i Östersund. Många turister som besöker Östersund varje år i samband med Storsjöcupen har sagt att de tyckte att det var fantastiskt att något så kul ordnades; de hade saknat evenemang tidigare år.

17 2, KFN :30 / :s bilaga: Ansökan MÅL OCH SYFTEN Målet med Latin Carnival är att familjer som bor i Jämtland och tillresta personer ska få uppleva danser som ger mycket glädje och energi och fantastisk latinomusik live. Vi vill också att alla besökare ska få uppleva den latinamerikanska kulturen via dansen och musiken. Vi hoppas även att väcka ett dansintresse bland länets invånare och att fler ska vilja utöva latinska danser framöver. Som ett led i detta kommer vi att erbjuda öppen scen vissa tider för lokala dansare, musiker, estradpoeter m fl som vill uppträda inför publik. Det behöver inte vara latintema. Vi ser ett stort värde i att även i år väva in kulturella inslag i ett annars rent idrottsevenemang (som Storsjöcupen har varit) samt att det blir många barn och ungdomar som får ta del av alla arrangemang. Vår ambition är att ha en liknande karneval varje år i samband med Storsjöcupen då det är mycket liv och rörelse i Östersund med omnejd. UTFORMNINGEN AV ARRANGEMANGET Invigningen av festivalen kommer liksom förra året att ske tillsammans med Storsjöcupen (i år den 1/7) där alla fotbollslagen ska gå ett karnevalståg tillsammans med våra musiker och dansare, varav en del uppträder från lastbilsflak. Karnevalståget kommer att tåga från Österängsparken till Stortorget. Under kvällen kommer det att bjudas på proffsiga musik- och sångframträdanden med bandet Latin Hit Machine, men även fantastiska dansuppvisningar med bl a dansare från Bolivia. Förra året blev invigningskarnevalståget en stor succé med konsert på Stortorget. Under resten av veckan kommer dans- och musikgrupper att uppträda under dagarna på scenen på Stortorget och på Sportfältet (Odensala), samt ute på campingområdena. Det kommer att bjudas på latinopop och traditionell musik varvat med dans- och musikshower med både nutida och traditionella danser. Vi kommer även att erbjuda Zumba-pass regelbundet för alla som vill vara med under Storsjöcupsdagarna. Carlos Lievanó och 2 personer till jobbar tillsammans och arrangerar detta och ser till att allt flyter på under veckan. Affischer, banners och ett info-häfte/program om Latin festival med loggor/annonser från dem som hjälper till att finansiera det hela kommer att tryckas upp.

18 2, KFN :30 / :s bilaga: Ansökan KOSTNADS- OCH INTÄKTSBUDGET SAMT SÖKT BIDRAGSBELOPP Hela arrangemangets fasta delar beräknas kosta ca kr. Det kommer att vara gratis för publiken såklart och vi budgeterar ingen ersättning för arbetstid som SV lägger ned. Kostnader Dansgrupp från Bolivia, Fuerza de los Andes Latin Hit Machine, musikgrupp Ljud Reklam, posters, hemsida mm Resor 26 personer tor Sthlm, +reseersättn lokala artister ca Boende Lunch/middag 5dgr, ca 36 personer Lön till tre karnevalarbetare Scen 6 dgr Frukost 36pers 5 dgr ca Summa kostnader: Intäkter Grizzly (marknadsföring) City Östersund (Scen 6 dgr) SV egen insats Föreningen Storsjöcupen (lunch/middag) +fri busstransport ICA Maxi ca (frukost för artisterna) Festivalarrangören (del av kostnad för ljud) Länskulturen Fria anslaget? Estrad Norr? (Vi ansöker om kr från Länskulturen) (Vi ansöker om kr från Estrad Norr) Intäkter totalt : kr Bidragsbelopp som vi söker från Kultur- och Fritidsnämnden: kr SLUTORD Vi tror att ett sådant här evenemang ger folk mycket kraft och får människor att upptäcka alternativa kulturaktiviteter; mer dans, musik, hälsa och positiv energi till folket! Det ska även bli roligt att förena dans och musikkultur med idrott. För att denna festival ska kunna gå av stapeln behöver vi ekonomiskt stöd. Vi hoppas att Östersunds kommun tycker att det här är något som skulle kunna vara till nytta och glädje för ung som gammal, svensk som utländsk som befinner sig i Östersund med omnejd denna vecka. Vi lovar att det kommer att bli full fart och fläkt på Stortorget och på Odensala sportfält, samt ute på campingområden och där Storsjöcups-deltagarna bor. Naturligtvis är vi glada om det går att behandla ansökan så fort som möjligt då vi mycket snart måste definitivboka artister och påbörja tryckningen av programbroschyren. Tack på förhand! För SV Jämtland, Östersundskontoret, Solveig Gyllenhammar

19 3, KFN :30 KFN: 2785/2012 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Johan Palm Lena Byström Kultur- och fritidsnämnden Medfinansiering - projekt KonstLAB Länskulturen vid Region Jämtland genomför nu projektet KonstLAB. De söker nu om medfinansering med från Östersunds kommun för vissa aktiviteter inom projektet. Underlag för beslut Kansliets tjänstemannaförslag, , rev Ansökan från Regionförbundet Jämtlands län, Förslag till beslut 1. Regionförbundet ges medfinansiering med kronor. 2. Pengarna tas med kronor ur nämndens anslag för kulturutveckling, ansvar 46000, verksamhet och med kronor ur mötesplatser unga, ansvar 46000, verksamhet Östersunds kommuns logotype ska vara synlig i annonsering och all annan marknadsföring av medfinansierade aktiviteter. 4. I återredovisning av projektet ska all statistik vara könsuppdelad. Resultatet av 2013 års del av projektet ska skriftligen redovisas senast Bakgrund KonstLAB är ett treårigt projekt som startade hösten Projektet finansieras av Länskulturen, vid Regionförbundet Jämtlands län, Statens kulturråd samt Fältjägaren Fastigheter AB. Nu söker projektägaren, Länskulturen, även ett bidrag från Östersunds kommun med kronor för år två i projektet ( till ). De avser att göra en förnyad ansökan för år tre i projektet. Projektet syftar till att tillhandahålla en kulturell mötesplats i det offentliga rummet där unga människor på fritiden får ta plats och visa upp sig och sitt konstnärliga arbete, del med sig av tankar, åsikter och uttryck. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

20 3, KFN :30 KFN: 2785/2012 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Projektet vänder sig till ungdomar i åldrarna år i Östersunds kommun. Aktiviteter som konstkollo och lovaktiviteter ska riktas till speciellt inbjudna grupper såsom ensamkommande flyktingbarn, utlandsfödda ungdomar och unga funktionshindrade. Speciellt inbjudna kan även vara samiska ungdomar, då i samarbete med Gaaltije och Sametinget. Förra året påbörjades ett arbete med att starta upp en verksamhet för samiska gymnasieungdomar på Gaaltije/Sametinget i Östersund. Bildkonsten och Filmpool Jämtland deltog i det arbetet. Genom KonstLAB finns det möjlighet och resurser att fortsätta samarbetet. Anledningen till att starta upp en fritidsverksamhet för samiska gymnasieungdomar var att man kunde se ett behov i denna grupp att få till en samlingsplats, med aktiviteter, då samiska ungdomar oftast kommer till Östersund från olika delar av länet och i och med detta många gånger tappar sitt samiska sammanhang. Basen för verksamheten är Exercishallen Norr med kringliggande omgivningar. Utgångspunkten för projektet är samtida och nya konstnärliga uttrycksmedel som digitala medier, street art, grafitti, performance, konceptkonst och serieteckning. De har hittills planerat att genomföra 13 workshopveckor. Nedan redovisas några av de kvälls-, helg- och lovaktiviteter under 2013 som planeras: - Februari på Torvalla bibliotek workshop med serietecknare Julia Thorell - Mars, serieteckningworkshop under sportlovsveckan på länsbiblioteket med konstpedagog Lotten Wallenhed. - April workshop med Kakan Hermansson (lokal och ev samarbetspart ej klart) - Augusti workshopsvecka sk Konstkollo - September teknik, konstnär, lokal och ev samarbetspart ej klar - Oktober (v.40) workshopsvecka under höstlovet Projektägaren räknar med ungefär deltagare per workshop. Eftersom de har sagt att projektet ska hålla en hög kvalité har antalet deltagare begränsats. De har målsättningen att deltagarna ska få den hjälp och handledning som krävs samt att de ska bli sedda och känna sig trygg i gruppen för att kunna uttrycka sig och skapa fritt. Projektet riktar sig både till killar och tjejer och projektet har för avsikt att i möjligaste mån få en jämn könsfördelning. Detta inte enbart till specifika aktiviteter, utan projekt avser att göra en bedömning utifrån samtliga utförda aktiviteter sammantaget. För att särskilt nå killar kommer projektet att arbeta särskilt med innehållet i de konstaktiviteter som erbjuds, men även hur marknadsföringen ser ut. När det gäller spridning av information och kommer de att samverka med Urbn Arts som drivs av en ung kille, fritidsgårdarna där de även planerar att förlägga vissa aktiviteter, via bildlärare och kulturombud på skolorna, biblioteken där de kommer att genomföra vissa aktiviteter samt via Navigatorcentrum. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

21 3, KFN :30 KFN: 2785/2012 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Målet för projektet är att genom projektets pedagogiska metodutveckling nå unga i glesbygd samt särskilt prioriterade grupper. Projektet förväntas bli en integrerad del av Länskulturens ordinarie konstverksamhet. Kansliets bedömning Nämnden har som målsättning att skapande verksamhet och kulturella upplevelser ska bidra till ökad livskvalité. Det kan ske genom att ge ungdomskulturen möjlighet att finna nya vägar och uttrycksformer. Det finns behov av att stärka ungdomars möjlighet till eget skapande, vilket bör vara ett centralt inslag i kommunens kulturpolitik enligt Plan för kultur. Det finns vidare ett behov av att utveckla befintliga mötesplatser och skapa nya. Idag finns få arenor för dialog med ungdomar som inte är aktiva i föreningslivet. Mötesplatser behöver utvecklas i alla kommundelar och områdesgårdarnas verksamhet ska stimuleras till att utveckla utbud av kulturella aktiviteter. Mot bakgrund av projektbeskrivningen, med kompletteringar, så föreslår kansliet att stöd lämnas med kronor för KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS KANSLI Bert-Olof Zachrisson Tf Kanslichef Lena Byström Handläggare Utdrag till Länskulturen, Kommunledningsförvaltningen och Maria Ahrås Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

22 3, KFN :30 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Johan Palm Lena Byström Kultur- och fritidsnämnden Medfinansiering - projekt KonstLAB Länskulturen vid Region Jämtland genomför nu projektet KonstLAB. De söker nu om medfinansering med från Östersunds kommun för vissa aktiviteter inom projektet. Underlag för beslut Kansliets tjänstemannaförslag, , rev Ansökan från Regionförbundet Jämtlands län, Förslag till beslut 1. Regionförbundet ges medfinansiering med kronor. 2. Pengarna tas med kronor ur nämndens anslag för kulturutveckling, ansvar 46000, verksamhet och med kronor ur mötesplatser unga, ansvar 46000, verksamhet Östersunds kommuns logotype ska vara synlig i annonsering och all annan marknadsföring av medfinansierade aktiviteter. 4. I återredovisning av projektet ska all statistik vara könsuppdelad. Resultatet av 2013 års del av projektet ska skriftligen redovisas senast Bakgrund KonstLAB är ett treårigt projekt som startade hösten Projektet finansieras av Länskulturen, vid Regionförbundet Jämtlands län, Statens kulturråd samt Fältjägaren Fastigheter AB. Nu söker projektägaren, Länskulturen, även ett bidrag från Östersunds kommun med kronor för år två i projektet ( till ). De avser att göra en förnyad ansökan för år tre i projektet. Projektet syftar till att tillhandahålla en kulturell mötesplats i det offentliga rummet där unga människor på fritiden får ta plats och visa upp sig och sitt konstnärliga arbete, del med sig av tankar, åsikter och uttryck. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

23 3, KFN :30 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Projektet vänder sig till ungdomar i åldrarna år i Östersunds kommun. Aktiviteter som konstkollo och lovaktiviteter ska riktas till speciellt inbjudna grupper såsom ensamkommande flyktingbarn, utlandsfödda ungdomar och unga funktionshindrade. Speciellt inbjudna kan även vara samiska ungdomar, då i samarbete med Gaaltije och Sametinget. Förra året påbörjades ett arbete med att starta upp en verksamhet för samiska gymnasieungdomar på Gaaltije/Sametinget i Östersund. Bildkonsten och Filmpool Jämtland deltog i det arbetet. Genom KonstLAB finns det möjlighet och resurser att fortsätta samarbetet. Anledningen till att starta upp en fritidsverksamhet för samiska gymnasieungdomar var att man kunde se ett behov i denna grupp att få till en samlingsplats, med aktiviteter, då samiska ungdomar oftast kommer till Östersund från olika delar av länet och i och med detta många gånger tappar sitt samiska sammanhang. Basen för verksamheten är Exercishallen Norr med kringliggande omgivningar. Utgångspunkten för projektet är samtida och nya konstnärliga uttrycksmedel som digitala medier, street art, grafitti, performance, konceptkonst och serieteckning. De har hittills planerat att genomföra 13 workshopveckor. Nedan redovisas några av de kvälls-, helg- och lovaktiviteter under 2013 som planeras: - Februari på Torvalla bibliotek workshop med serietecknare Julia Thorell - Mars, serieteckningworkshop under sportlovsveckan på länsbiblioteket med konstpedagog Lotten Wallenhed. - April workshop med Kakan Hermansson (lokal och ev samarbetspart ej klart) - Augusti workshopsvecka sk Konstkollo - September teknik, konstnär, lokal och ev samarbetspart ej klar - Oktober (v.40) workshopsvecka under höstlovet Projektägaren räknar med ungefär deltagare per workshop. Eftersom de har sagt att projektet ska hålla en hög kvalité har antalet deltagare begränsats. De har målsättningen att deltagarna ska få den hjälp och handledning som krävs samt att de ska bli sedda och känna sig trygg i gruppen för att kunna uttrycka sig och skapa fritt. Projektet riktar sig både till killar och tjejer och projektet har för avsikt att i möjligaste mån få en jämn könsfördelning. Detta inte enbart till specifika aktiviteter, utan projekt avser att göra en bedömning utifrån samtliga utförda aktiviteter sammantaget. För att särskilt nå killar kommer projektet att arbeta särskilt med innehållet i de konstaktiviteter som erbjuds, men även hur marknadsföringen ser ut. När det gäller spridning av information och kommer de att samverka med Urbn Arts som drivs av en ung kille, fritidsgårdarna där de även planerar att förlägga vissa aktiviteter, via bildlärare och kulturombud på skolorna, biblioteken där de kommer att genomföra vissa aktiviteter samt via Navigatorcentrum. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

24 3, KFN :30 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Målet för projektet är att genom projektets pedagogiska metodutveckling nå unga i glesbygd samt särskilt prioriterade grupper. Projektet förväntas bli en integrerad del av Länskulturens ordinarie konstverksamhet. Kansliets bedömning Nämnden har som målsättning att skapande verksamhet och kulturella upplevelser ska bidra till ökad livskvalité. Det kan ske genom att ge ungdomskulturen möjlighet att finna nya vägar och uttrycksformer. Det finns behov av att stärka ungdomars möjlighet till eget skapande, vilket bör vara ett centralt inslag i kommunens kulturpolitik enligt Plan för kultur. Det finns vidare ett behov av att utveckla befintliga mötesplatser och skapa nya. Idag finns få arenor för dialog med ungdomar som inte är aktiva i föreningslivet. Mötesplatser behöver utvecklas i alla kommundelar och områdesgårdarnas verksamhet ska stimuleras till att utveckla utbud av kulturella aktiviteter. Mot bakgrund av projektbeskrivningen, med kompletteringar, så föreslår kansliet att stöd lämnas med kronor för KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS KANSLI Bert-Olof Zachrisson Tf Kanslichef Lena Byström Handläggare Utdrag till Länskulturen, Kommunledningsförvaltningen och Maria Ahrås Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

25 3, KFN :30 / :s bilaga: Ansökan

26 3, KFN :30 / :s bilaga: Ansökan

27 3, KFN :30 / :s bilaga: Bilaga: Budget

28 4, KFN :30 KFN: 2610/2012 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Lena Byström Kultur- och fritidsnämnden Förslag - konstverk på Stortorget Kenneth Wallin föreslår en offentlig konstnärlig utsmyckning på Stortorgets betongväggar. Underlag för beslut Kansliets tjänstemannaförslag Samhällsbyggnads yttrande Förslag från Kenneth Wallin Förslag till beslut Kansliet föreslår att förslaget avslås. Bakgrund Kenneth Wallin föreslår en offentlig konstnärlig utsmyckning på Stortorgets betongväggar. Detta skulle ske genom att en känd konstnär anlitas för att utforma ett konstverk att monteras på betongväggarna. Kansliet konstaterar att när det gäller offentlig utsmyckning så följer kommunen de regler som gäller vid nybyggnationer, d.v.s att 1% av byggkostnaden ska investeras i konstnärlig utsmyckning. Vilket redan skedde vid Stortorgets ombyggnad. Samhällsbyggnad ser i ett särskilt yttrande för sin del inga hinder att uppföra konstnärliga utsmyckningar som till exempel på vertikala betongväggar. Kultur- och fritidsnämnden har inga pengar för den sortens utsmyckningar av stadsmiljön som föreslagits av Kenneth Wallin. Kansliet föreslår utifrån ovanstående att förslaget avslås. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS KANSLI Bert-Olov Zackrisson Tf Kanslichef Lena Byström Handläggare kultur Utdrag till förslagsställaren Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

29 4, KFN :30 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Lena Byström Kultur- och fritidsnämnden Förslag - konstverk på Stortorget Kenneth Wallin föreslår en offentlig konstnärlig utsmyckning på Stortorgets betongväggar. Underlag för beslut Kansliets tjänstemannaförslag Samhällsbyggnads yttrande Förslag från Kenneth Wallin Förslag till beslut Kansliet föreslår att förslaget avslås. Bakgrund Kenneth Wallin föreslår en offentlig konstnärlig utsmyckning på Stortorgets betongväggar. Detta skulle ske genom att en känd konstnär anlitas för att utforma ett konstverk att monteras på betongväggarna. Kansliet konstaterar att när det gäller offentlig utsmyckning så följer kommunen de regler som gäller vid nybyggnationer, d.v.s att 1% av byggkostnaden ska investeras i konstnärlig utsmyckning. Vilket redan skedde vid Stortorgets ombyggnad. Samhällsbyggnad ser i ett särskilt yttrande för sin del inga hinder att uppföra konstnärliga utsmyckningar som till exempel på vertikala betongväggar. Kultur- och fritidsnämnden har inga pengar för den sortens utsmyckningar av stadsmiljön som föreslagits av Kenneth Wallin. Kansliet föreslår utifrån ovanstående att förslaget avslås. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS KANSLI Bert-Olov Zackrisson Tf Kanslichef Lena Byström Handläggare kultur Utdrag till förslagsställaren Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

30 4, KFN :30 / :s bilaga: Samhällsbyggnads yttrande

31 4, KFN :30 / :s bilaga: Förslag

32 5, KFN :30 KFN: 2622/2012 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Lena Byström Kultur- och fritidsnämnden Förslag - Ställ en orgel i Badhusparken sommartid Gunnel Björk föreslår att en orgel placeras i Badhusparken sommartid för allmänheten att spela på. Underlag för beslut Kansliets tjänstemannaförslag Förslag från Gunnel Björk Förslag till beslut Kansliet föreslår att förslaget avslås. Bakgrund Gunnel Björk föreslår att en orgel placeras i Badhusparken sommartid för allmänheten att spela på. På den skulle en reklamkarta sättas upp med markeringar var matupplevelser går att finna sommartid. Under handläggning av ärendet konstaterar kansliet att Kultur-och fritidsnämnden inte har särskilda pengar i sin budget för trivselfrämjande åtgärder i parkmiljöer som föreslagits av Gunnel Björk. Marknadsföring av restauranger och andra platser för matupplevelser sker redan idag via bl a Turistbyrån. Kansliet föreslår utifrån ovanstående att förslaget avslås. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS KANSLI Bert-Olof Zackrisson Tf Kanslichef Lena Byström Handläggare kultur Utdrag till förslagsställaren Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

33 5, KFN :30 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Lena Byström Kultur- och fritidsnämnden Förslag - Ställ en orgel i Badhusparken sommartid Gunnel Björk föreslår att en orgel placeras i Badhusparken sommartid för allmänheten att spela på. Underlag för beslut Kansliets tjänstemannaförslag Förslag från Gunnel Björk Förslag till beslut Kansliet föreslår att förslaget avslås. Bakgrund Gunnel Björk föreslår att en orgel placeras i Badhusparken sommartid för allmänheten att spela på. På den skulle en reklamkarta sättas upp med markeringar var matupplevelser går att finna sommartid. Under handläggning av ärendet konstaterar kansliet att Kultur-och fritidsnämnden inte har särskilda pengar i sin budget för trivselfrämjande åtgärder i parkmiljöer som föreslagits av Gunnel Björk. Marknadsföring av restauranger och andra platser för matupplevelser sker redan idag via bl a Turistbyrån. Kansliet föreslår utifrån ovanstående att förslaget avslås. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS KANSLI Bert-Olof Zackrisson Tf Kanslichef Lena Byström Handläggare kultur Utdrag till förslagsställaren Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

34 5, KFN :30 / :s bilaga: Förslag

35 6, KFN :30 KFN: 2834/2012 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Lena Byström Kultur- och fritidsnämnden Förslag - Storsjöodjuret i olika varianter på stan Lena Eriksson föreslår att olika konstnärer i Östersund skapar sin variant av Storsjöodjuret att ställa på olika ställen i centrala Östersund. Underlag för beslut Kansliets tjänstemannaförslag Förslag från Lena Eriksson Förslag till beslut Kansliet föreslår att förslaget avslås. Bakgrund Lena Eriksson föreslår att olika konstnärer i Östersund skapar sin variant av Storsjöodjuret att ställa på olika ställen i centrala Östersund. Hennes tanke bygger på att man i Dalarna har dalahästen och i Sundsvall sin drake. Lena Eriksson anser att förslaget kan genomföras genom företagssponsring. Kansliet konstaterar att Kultur- och fritidsnämnden inte har möjlighet att prioritera resurser, såväl personella som resurser i övrigt, för att genomföra Lena Erikssons förslag till trivselhöjande utsmyckning. Kansliet föreslår därför att förslaget avslås. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS KANSLI Bert-Olof Zackrisson Tf Kanslichef Lena Byström Handläggare kultur Utdrag till förslagsställaren Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

36 6, KFN :30 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Lena Byström Kultur- och fritidsnämnden Förslag - Storsjöodjuret i olika varianter på stan Lena Eriksson föreslår att olika konstnärer i Östersund skapar sin variant av Storsjöodjuret att ställa på olika ställen i centrala Östersund. Underlag för beslut Kansliets tjänstemannaförslag Förslag från Lena Eriksson Förslag till beslut Kansliet föreslår att förslaget avslås. Bakgrund Lena Eriksson föreslår att olika konstnärer i Östersund skapar sin variant av Storsjöodjuret att ställa på olika ställen i centrala Östersund. Hennes tanke bygger på att man i Dalarna har dalahästen och i Sundsvall sin drake. Lena Eriksson anser att förslaget kan genomföras genom företagssponsring. Kansliet konstaterar att Kultur- och fritidsnämnden inte har möjlighet att prioritera resurser, såväl personella som resurser i övrigt, för att genomföra Lena Erikssons förslag till trivselhöjande utsmyckning. Kansliet föreslår därför att förslaget avslås. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS KANSLI Bert-Olof Zackrisson Tf Kanslichef Lena Byström Handläggare kultur Utdrag till förslagsställaren Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

37 6, KFN :30 / :s bilaga: Förslag

38 7, KFN :30 KS: 1168/2010 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Bert-Olof Zackrisson Kultur- och fritidsnämnden Översiktsplan Östersund samrådshandling Kommunstyrelsen har beslutat att genomföra en omfattande remissomgång över det förslag till ny översiktsplan, som utarbetats för perioden fram till En översiktsplan är kommunens vision och viljeinriktningar om hur mark och vatten samt den bebyggda miljön ska användas och bevaras. Underlag för beslut Kansliets tjänstemannaförslag Remisshandlingar inkl översiktsplan, december 2012 Förslag till beslut Kansliets tjänstemannaförslag den 25 februari 2013 antas som nämndens yttrande över förslaget till översiktsplan Östersund Bakgrund Kommunstyrelsen har beslutat att genomföra en omfattande remissomgång över det förslag till ny översiktsplan, som utarbetats för perioden fram till En översiktsplan är kommunens vision och viljeinriktningar om hur mark och vatten samt den bebyggda miljön ska användas och bevaras. Nedan redovisas kultur- och fritidsnämndens synpunkter på förslaget till ny översiktsplan: Allmänt Först skall konstateras att det är ett gediget arbete som ligger bakom förslaget till översiktsplan ett förslag som ger grunderna och formerna för en möjlig framtida markanvändning. Förslaget till översiktsplan kan vara utgångspunkt för fortsatta diskussioner och processer som bidrar till utveckling och tillväxt kommunen. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

39 7, KFN :30 KS: 1168/2010 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Kultur- och fritidsnämnden har visionen om att attraktiva mötesplatser för alla ska tillskapas, såväl för boende som för besökare i Östersund, med ett rikt utbud av kultur- och fritidsanläggningar för olika verksamheter med god och anpassad tillgänglighet. Genom att planera med inriktning på tillväxt bör också reservytor för anläggningar läggas in för framtida expansion. I översiktsplanen ska ett jämställdhetsperspektiv finnas med på ett tydligt sätt och att kvinnors och mäns samt flickors och pojkars behov och förutsättningar beaktas vid kommunens ställningstaganden och beslut. Vid planering för nya kultur- och fritidsanläggningar ska omvärldsbevakning göras för att på olika sätt ta del av erfarenheter från andra kommuner och platser. Likaså är det positivt ur ett folkhälsoperspektiv att planförslaget betonar att säkerställa de goda möjligheterna till rekreation och friluftsliv inom kommunen med bl a gång- och cykelvägar, parkområden och inte minst tillgängligheten året runt till Storsjön, vattnet eller isen. Övergripande planeringsförutsättningar Kultur- och fritidsnämnden vill i detta sammanhang instämma i översiktsplanens konstateranden att god tillgång till grönområden skapar möjlighet till aktiviteter och rekreation som i sin tur gör Östersund till unik plats att bo och leva i. Detsamma gäller konstaterandet att ett rikt kulturliv skapar attraktivitet och möjliggör sociala möten. Utmaningar Befolkningen i Östersund har under den senaste 5-årsperioden ökat med något 100-tal invånare till drygt Det uppsatta målet i tillväxtprogrammet på invånare till år 2020 har mer karaktären av en vision på avsevärt längre sikt än ett realistiskt mål att uppnå i närtid. Det är angeläget att befolkningsmålet i tillväxtprogrammet revideras och att överensstämmelse finns med en tänkt utveckling enligt översiktsplanen. Strategier Det är bara att instämma i översiktsplanens konstaterande att en grundförutsättning för att skapa attraktiva livsmiljöer är att kommunen har ett stort markinnehav. Detta inte minst mot bakgrund av de senaste årens svårigheter att hitta lämpliga exploateringsytor för anläggningar inom kultur och idrott. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

40 7, KFN :30 KS: 1168/2010 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Stadens parker, kvalitativa grönområden och grön/vita stråk ska, enligt förslaget till översiktsplan, inte tas i anspråk för förtätning eftersom dessa är viktiga att behålla som oaser i en livfull stad. Samtidigt konstateras att tillgången till gröna miljöer är ojämnt fördelade över staden. Vikten av närhet till gröna ytor och stråk för rekreation och motion kan således inte nog betonas, såväl i stadsmiljön som på landsbygden. Inte minst avseende den kvalitet som ihopkoppling av motions- och skidspår med sammanhängande spårsystem innebär. Vid nybyggnationer är det viktigt att ev ändrade spårdragningar med ny sträckning redovisas och klaras ut så snart som möjligt. Möjligheterna till motion och fysiska aktiviteter bör även redovisas tydligt när det t ex gäller näridrottsplatser för spontana aktiviteter bland barn och ungdomar. Markanvändning Sett utifrån kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde och uppgift att utveckla och förvalta kommunens anläggningar och lokaler är mark- och lokalytor mycket attraktiva för att befrämja tillväxt inom kommunen, inte minst för kultur-, fritids- och turistverksamhet. Befintliga anläggningar samt tillgängliga markytor innebär stora möjligheter att på ett fysiskt sätt sammanbinda nya och gamla anläggningar/ytor. Cluster för fritids- och kulturanläggningar kan tillskapas där profilering kan ske mot folkhälsa och livskvalitet och där folkhälsans huvudstad får göra skäl för sitt namn. Vidare är åtkomligheten till Storsjön en avgörande faktor för att livskvaliteten för boende i Östersund ska vara god. Möjligheter till anläggning av båtplatser i Storsjön bör markeras tydligt. Detsamma gäller de möjligheter som finns att anlägga en badplats. Kultur- och fritidsnämndens tidigare och pågående arbete med det s k Östbergsprojektet fortsätter etappvis vad gäller utbyggnad av skidbackar/liftar genom bl a sammanbyggnad mellan Gustavsbergsbacken och Ladängen och utveckling av servicefunktioner i området. Kommunens ambitioner att fortsätta utveckla Östersunds Skidstadion ställer även krav på att det finns tillräckligt med mark att tillgå. Det rör inriktningen att bli en etablerad arena för kommande stora internationella arrangemang, främst vintertid, men också utveckling av en åretruntverksamhet för träning, motion och rekreation för allmänheten, föreningar och träningsgrupper. Kultur- och fritidsnämnden vill i detta sammanhang understryka vikten av att tillräckligt utrymme ges för att arbeta för långsiktiga och gemensamma lösningar vid Östersunds Motorstadion för verksamheter inom olika motoridrottsgrenar. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

41 7, KFN :30 KS: 1168/2010 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Bebyggelse I beskrivningen av tätorter pekas på det angelägna med idrotts- och aktivitetsanläggningar och att dessa vårdas. Det kan bidra till att tätorterna kan bli attraktiva boendealternativ som i sin tur kan locka till ökad inflyttning. Anmärkningsvärt är att dessa förhållanden inte påtalas i översiktsplanens beskrivning av staden resp landsbygden. Översiktsplanen omfattar hela kommunen med mark som är intressant för bebyggelse och Östersunds utveckling. Och detta gäller inte minst att säkerställa närområden för idrott, rekreation och friluftsliv. Därför är det angeläget att kultur- och fritidsnämnden ges en aktiv roll i planeringsprocesser för utveckling av kultur-, fritids- och idrottsanläggningar och att samverkan över förvaltningsgränser fortsätter att utvecklas. Kulturmiljö Översiktsplanens avsnitt för kulturmiljöer, Kulturmiljöprogram etapp1 Östersunds Centrum, har gott tagit till vara de byggnadsintressen som finns där och redovisar dem på ett bra och överskådligt sätt. En brist är att det inte gjorts en mer omfattande kartläggning av byggnationerna efter I en översiktsplan med detta långsiktiga perspektiv är det viktigt att tillvarata även dessa skyddsvärden. Viktigt är också att nämna de offentliga utsmyckningar av konstnärlig art som finns både i och på bebyggelse men också som utsmyckning i park- och stadsmiljö. Samhällsservice Under avsnittet om samhällsservice beskrivs förskolor, skolor, vård och omsorg. En brist är därvid att det inte med ett enda ord nämns de verksamheter som bedrivs i form av bibliotek, kulturskola, kultur-, fritids- och idrottsanläggningar, verksamheter som befrämjar tillväxt och kan ge anledning till inflyttning. Turism Större vikt bör läggas i planförslaget kopplat till inriktningen på Vinterstaden Östersund och de möjligheter som erbjuds till att på sikt etablera Östersund som en självklar ort för stora arrangemang, såväl nationellt som internationellt. Och då inte enbart tävlingar inom längdskidor och skidskytte, utan även kombinerat med träningsverksamhet. Sådan verksamhet med tävling och träning i kombination bör även kunna utvecklas inom ett flertal andra vinteridrotter. Med tanke på översiktsplanens långsiktiga perspektiv på år 2040 som tidshorisont är det inte befrämjande att i detalj fastslå prioriteringar som i nuläget förutses långsiktigt bli aktuella. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

42 7, KFN :30 KS: 1168/2010 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Med ett förändrat klimat kommer med stor sannolikhet andra och större problem finnas att ta hänsyn till och lägga fokus på i samhällsutvecklingen. Punkten med krav på snabbare snöläggning kan därmed strykas i översiktsplanen. Av de prioriterade objekt som redovisas (bl a på sida 39 resp 49) är Östersunds Skidstadion rätt namn på objektet/anläggningen (istället för ÖSK). I översiktsplanen påpekas även att allmänna badbryggor skulle kunna vara ett sätt att öka Östersunds attraktion sommartid. Tanken på badplatser i Storsjön är bra som idé. Fler badplatser skulle bidra till en allmänt sett god livskvalitet och ingå som en del i en attraktiv totalupplevelse av Östersund. Det skulle givetvis vara positivt om någon enskild eller förening är beredd att iordningsställa och ta ansvar för driften av en badplats. Kultur- och fritidsnämnden har själv inte för avsikt att anordna och driva badplatser/bryggor. De kommunala badplatser/badbryggor som tidigare fanns avvecklades på 90-talet bl a med motivet att inträffade olyckor ställt kommuner inför stora ansvars- och försäkringsåtaganden. Kollektivtrafik Det är viktigt att områden ses i en helhet och att kollektivtrafik mellan angränsande områden kommer att fungera på ett smidigt och säkert sätt, inte minst ur trafiksynpunkt. Det förutsätts att en bra kollektivtrafik etableras till nya idrottsanläggningar redan från början. Naturmiljö och friluftsliv I avsnittet för naturmiljö och friluftsliv betonas bl a vikten av att kunna ta sig från sin bostad till närliggande skogs- och strövområden men också ut på Storsjöns is. Som påpekats tidigare är dessa förutsättningar avgörande för god livskvalitet. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS KANSLI Bert-Olof Zackrisson T f kanslichef Utdrag till samhällsbyggnad Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

43 7, KFN :30 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Bert-Olof Zackrisson Kultur- och fritidsnämnden Översiktsplan Östersund samrådshandling Kommunstyrelsen har beslutat att genomföra en omfattande remissomgång över det förslag till ny översiktsplan, som utarbetats för perioden fram till En översiktsplan är kommunens vision och viljeinriktningar om hur mark och vatten samt den bebyggda miljön ska användas och bevaras. Underlag för beslut Kansliets tjänstemannaförslag Remisshandlingar inkl översiktsplan, december 2012 Förslag till beslut Kansliets tjänstemannaförslag den 25 februari 2013 antas som nämndens yttrande över förslaget till översiktsplan Östersund Bakgrund Kommunstyrelsen har beslutat att genomföra en omfattande remissomgång över det förslag till ny översiktsplan, som utarbetats för perioden fram till En översiktsplan är kommunens vision och viljeinriktningar om hur mark och vatten samt den bebyggda miljön ska användas och bevaras. Nedan redovisas kultur- och fritidsnämndens synpunkter på förslaget till ny översiktsplan: Allmänt Först skall konstateras att det är ett gediget arbete som ligger bakom förslaget till översiktsplan ett förslag som ger grunderna och formerna för en möjlig framtida markanvändning. Förslaget till översiktsplan kan vara utgångspunkt för fortsatta diskussioner och processer som bidrar till utveckling och tillväxt kommunen. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

44 7, KFN :30 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Kultur- och fritidsnämnden har visionen om att attraktiva mötesplatser för alla ska tillskapas, såväl för boende som för besökare i Östersund, med ett rikt utbud av kultur- och fritidsanläggningar för olika verksamheter med god och anpassad tillgänglighet. Genom att planera med inriktning på tillväxt bör också reservytor för anläggningar läggas in för framtida expansion. I översiktsplanen ska ett jämställdhetsperspektiv finnas med på ett tydligt sätt och att kvinnors och mäns samt flickors och pojkars behov och förutsättningar beaktas vid kommunens ställningstaganden och beslut. Vid planering för nya kultur- och fritidsanläggningar ska omvärldsbevakning göras för att på olika sätt ta del av erfarenheter från andra kommuner och platser. Likaså är det positivt ur ett folkhälsoperspektiv att planförslaget betonar att säkerställa de goda möjligheterna till rekreation och friluftsliv inom kommunen med bl a gång- och cykelvägar, parkområden och inte minst tillgängligheten året runt till Storsjön, vattnet eller isen. Övergripande planeringsförutsättningar Kultur- och fritidsnämnden vill i detta sammanhang instämma i översiktsplanens konstateranden att god tillgång till grönområden skapar möjlighet till aktiviteter och rekreation som i sin tur gör Östersund till unik plats att bo och leva i. Detsamma gäller konstaterandet att ett rikt kulturliv skapar attraktivitet och möjliggör sociala möten. Utmaningar Befolkningen i Östersund har under den senaste 5-årsperioden ökat med något 100-tal invånare till drygt Det uppsatta målet i tillväxtprogrammet på invånare till år 2020 har mer karaktären av en vision på avsevärt längre sikt än ett realistiskt mål att uppnå i närtid. Det är angeläget att befolkningsmålet i tillväxtprogrammet revideras och att överensstämmelse finns med en tänkt utveckling enligt översiktsplanen. Strategier Det är bara att instämma i översiktsplanens konstaterande att en grundförutsättning för att skapa attraktiva livsmiljöer är att kommunen har ett stort markinnehav. Detta inte minst mot bakgrund av de senaste årens svårigheter att hitta lämpliga exploateringsytor för anläggningar inom kultur och idrott. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

45 7, KFN :30 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Stadens parker, kvalitativa grönområden och grön/vita stråk ska, enligt förslaget till översiktsplan, inte tas i anspråk för förtätning eftersom dessa är viktiga att behålla som oaser i en livfull stad. Samtidigt konstateras att tillgången till gröna miljöer är ojämnt fördelade över staden. Vikten av närhet till gröna ytor och stråk för rekreation och motion kan således inte nog betonas, såväl i stadsmiljön som på landsbygden. Inte minst avseende den kvalitet som ihopkoppling av motions- och skidspår med sammanhängande spårsystem innebär. Vid nybyggnationer är det viktigt att ev ändrade spårdragningar med ny sträckning redovisas och klaras ut så snart som möjligt. Möjligheterna till motion och fysiska aktiviteter bör även redovisas tydligt när det t ex gäller näridrottsplatser för spontana aktiviteter bland barn och ungdomar. Markanvändning Sett utifrån kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde och uppgift att utveckla och förvalta kommunens anläggningar och lokaler är mark- och lokalytor mycket attraktiva för att befrämja tillväxt inom kommunen, inte minst för kultur-, fritids- och turistverksamhet. Befintliga anläggningar samt tillgängliga markytor innebär stora möjligheter att på ett fysiskt sätt sammanbinda nya och gamla anläggningar/ytor. Cluster för fritids- och kulturanläggningar kan tillskapas där profilering kan ske mot folkhälsa och livskvalitet och där folkhälsans huvudstad får göra skäl för sitt namn. Vidare är åtkomligheten till Storsjön en avgörande faktor för att livskvaliteten för boende i Östersund ska vara god. Möjligheter till anläggning av båtplatser i Storsjön bör markeras tydligt. Detsamma gäller de möjligheter som finns att anlägga en badplats. Kultur- och fritidsnämndens tidigare och pågående arbete med det s k Östbergsprojektet fortsätter etappvis vad gäller utbyggnad av skidbackar/liftar genom bl a sammanbyggnad mellan Gustavsbergsbacken och Ladängen och utveckling av servicefunktioner i området. Kommunens ambitioner att fortsätta utveckla Östersunds Skidstadion ställer även krav på att det finns tillräckligt med mark att tillgå. Det rör inriktningen att bli en etablerad arena för kommande stora internationella arrangemang, främst vintertid, men också utveckling av en åretruntverksamhet för träning, motion och rekreation för allmänheten, föreningar och träningsgrupper. Kultur- och fritidsnämnden vill i detta sammanhang understryka vikten av att tillräckligt utrymme ges för att arbeta för långsiktiga och gemensamma lösningar vid Östersunds Motorstadion för verksamheter inom olika motoridrottsgrenar. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

46 7, KFN :30 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Bebyggelse I beskrivningen av tätorter pekas på det angelägna med idrotts- och aktivitetsanläggningar och att dessa vårdas. Det kan bidra till att tätorterna kan bli attraktiva boendealternativ som i sin tur kan locka till ökad inflyttning. Anmärkningsvärt är att dessa förhållanden inte påtalas i översiktsplanens beskrivning av staden resp landsbygden. Översiktsplanen omfattar hela kommunen med mark som är intressant för bebyggelse och Östersunds utveckling. Och detta gäller inte minst att säkerställa närområden för idrott, rekreation och friluftsliv. Därför är det angeläget att kultur- och fritidsnämnden ges en aktiv roll i planeringsprocesser för utveckling av kultur-, fritids- och idrottsanläggningar och att samverkan över förvaltningsgränser fortsätter att utvecklas. Kulturmiljö Översiktsplanens avsnitt för kulturmiljöer, Kulturmiljöprogram etapp1 Östersunds Centrum, har gott tagit till vara de byggnadsintressen som finns där och redovisar dem på ett bra och överskådligt sätt. En brist är att det inte gjorts en mer omfattande kartläggning av byggnationerna efter I en översiktsplan med detta långsiktiga perspektiv är det viktigt att tillvarata även dessa skyddsvärden. Viktigt är också att nämna de offentliga utsmyckningar av konstnärlig art som finns både i och på bebyggelse men också som utsmyckning i park- och stadsmiljö. Samhällsservice Under avsnittet om samhällsservice beskrivs förskolor, skolor, vård och omsorg. En brist är därvid att det inte med ett enda ord nämns de verksamheter som bedrivs i form av bibliotek, kulturskola, kultur-, fritids- och idrottsanläggningar, verksamheter som befrämjar tillväxt och kan ge anledning till inflyttning. Turism Större vikt bör läggas i planförslaget kopplat till inriktningen på Vinterstaden Östersund och de möjligheter som erbjuds till att på sikt etablera Östersund som en självklar ort för stora arrangemang, såväl nationellt som internationellt. Och då inte enbart tävlingar inom längdskidor och skidskytte, utan även kombinerat med träningsverksamhet. Sådan verksamhet med tävling och träning i kombination bör även kunna utvecklas inom ett flertal andra vinteridrotter. Med tanke på översiktsplanens långsiktiga perspektiv på år 2040 som tidshorisont är det inte befrämjande att i detalj fastslå prioriteringar som i nuläget förutses långsiktigt bli aktuella. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

47 7, KFN :30 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Med ett förändrat klimat kommer med stor sannolikhet andra och större problem finnas att ta hänsyn till och lägga fokus på i samhällsutvecklingen. Punkten med krav på snabbare snöläggning kan därmed strykas i översiktsplanen. Av de prioriterade objekt som redovisas (bl a på sida 39 resp 49) är Östersunds Skidstadion rätt namn på objektet/anläggningen (istället för ÖSK). I översiktsplanen påpekas även att allmänna badbryggor skulle kunna vara ett sätt att öka Östersunds attraktion sommartid. Tanken på badplatser i Storsjön är bra som idé. Fler badplatser skulle bidra till en allmänt sett god livskvalitet och ingå som en del i en attraktiv totalupplevelse av Östersund. Det skulle givetvis vara positivt om någon enskild eller förening är beredd att iordningsställa och ta ansvar för driften av en badplats. Kultur- och fritidsnämnden har själv inte för avsikt att anordna och driva badplatser/bryggor. De kommunala badplatser/badbryggor som tidigare fanns avvecklades på 90-talet bl a med motivet att inträffade olyckor ställt kommuner inför stora ansvars- och försäkringsåtaganden. Kollektivtrafik Det är viktigt att områden ses i en helhet och att kollektivtrafik mellan angränsande områden kommer att fungera på ett smidigt och säkert sätt, inte minst ur trafiksynpunkt. Det förutsätts att en bra kollektivtrafik etableras till nya idrottsanläggningar redan från början. Naturmiljö och friluftsliv I avsnittet för naturmiljö och friluftsliv betonas bl a vikten av att kunna ta sig från sin bostad till närliggande skogs- och strövområden men också ut på Storsjöns is. Som påpekats tidigare är dessa förutsättningar avgörande för god livskvalitet. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS KANSLI Bert-Olof Zackrisson T f kanslichef Utdrag till samhällsbyggnad Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

48 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Östersund 2040 Översiktsplan Samrådshandling

49 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Välkommen till Östersund 2040 Samrådshandling Hur ser det ut i Östersunds kommun år 2040? Det är 30 år bort, in i framtiden. Vad kan hända på den tiden? Det vet inte jag och inte du, men vi kan skapa oss en bild, en vision om hur vi skulle vilja att det är. Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund. Men för att få lite ledsagning i detta framtidsskådande kan vi blicka bakåt. Hur såg det ut för 30 Östersunds kommuns vision. år sedan, år 1982? Östersund var en garnisonstad med många värnpliktiga. Vi satt hemma och lyssnade på vinylskivor för CD-skivor, mp3, Spotify och möjlighet till nedladdning fanns inte. Internet fanns inte heller. Film såg vi på bio och skulle vi bestämma träff innan hade vi kommit överens på telefonen, den med sladd i väggen. Om kompisen inte kom fick man vänta eller leta upp en telefonkiosk, för ingen hade mobiltelefon. Bostaden värmdes upp med villaolja. Bilen saknade katalysator och bensinen kostade 2,88 kronor per liter. Idag skulle det motsvara 7,75 kronor per liter. Ingen pratade om klimatförändringar för de hade inte börjat ännu, i alla fall inte så att vi hade märkt det. Dagis låg i samma kvarter och hade en eller två avdelningar. Barnen gick i den skola som låg närmast, det gjorde alla andra ungar i kvarteret också. Så vi gick eller cyklade dit. Inga friskolor, ingen valfrihet. Det kan alltså hända ganska mycket på 30 år. Det vi vill göra i översiktsplanen Östersund 2040 är att välja en väg framåt. Vi kan ta den vägen eller den eller 2

50 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Mats Almlöf Photography den. Förslaget som du håller i din hand är den väg som vi har valt och som vi nu vill diskutera med dig. Håller du med om det vägvalet? Vill du också att Östersunds kommun ska ha detta som karta in i framtiden när gäller hur vi ska använda vår mark och vårt vatten? Hur vi ska bygga och växa? Hur vi ska möta de utmaningar vi står inför? En levande stad och kommun blir aldrig färdigbyggd. Läs, fundera och tyck framför allt till. Vi vill höra din åsikt, både där du tycker att vi tänkt rätt och där du inte delar förslaget. Välkommen! AnnSofie Andersson (S) Kommunstyrelsens ordförande Östersund är Jämtlands enda stad och omges av öppna, odlade landskap och stora vildmarksområden, vid foten av fjällvärlden. I Östersunds kommun bor runt invånare. Näringslivet domineras av de små företagen och besöksnäringen är den största näringen. Kommunen är känt för sitt mathantverk och länet har flest småskaliga matproducenter i landet. Jämförelser görs ofta med både Toscana och Provance och här bjuds kulinariska läckerheter som ost, älg, ren, röding, bröd och choklad. Östersunds kommun har fyra roller: Att vara samhällsbyggare, myndighet, arbetsgivare och leverantör av kommunal service. Östersunds kommun är länets största arbetsgivare. Samrådshandling 3

51 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Innehåll Välkommen till Östersund Inledning...5 Vad är en översiktsplan?...5 Guide till Östersund Östersund 2040:s uppdrag...6 Gällande fördjupningar av Östersund Framtida behov av fördjupningar...6 Övergripande planeringsförutsättningar...7 Utmaningar...10 Strategier Staden...14 Tätorten...18 Landsbygden...20 Markanvändning Ställningstaganden Allmänna intressen Befolkning och boende...28 Bebyggelse...29 Kulturmiljö...33 Samhällsservice...35 Näringslivsutveckling...36 Bilagor Konsekvensbeskrivning Checklista till konsekvensbeskrivning Bilaga Befolkning och boende Bilaga Bebyggelse Bilaga Kulturmiljö Bilaga Samhällsservice Bilaga Näringslivsutveckling Bilaga Jord- och skogsbruk Bilaga Rennäring Bilaga Turism Bilaga Kommunikationer Bilaga Vatten Bilaga Strandskydd och landsbygdsutveckling Bilaga Naturmiljö och friluftsliv Bilaga Energi, avfall och resurser Bilaga Hälsa och säkerhet Bilaga Riksintresse Bilaga Mellankommunala intressen Kulturmiljöprogram tillgängligt från och med januari 2013 Samrådshandling Jord- och skogsbruk...37 Rennäring...37 Turism...39 Kommunikationer...40 Vatten...44 Strandskydd och landsbygdsutveckling...46 Naturmiljö och friluftsliv...48 Energi, avfall och resurser...50 Hälsa och säkerhet...53 Riksintresse...57 Mellankommunala intressen...57 Ordlista...59 Kartor Formgivning : Infobyrån, Östersunds kommun

52 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Inledning Vad är en översiktsplan? En översiktsplan är kommunens vision och viljeinriktningar om hur mark och vatten samt den bebyggda miljön ska användas och bevaras. Den ska också visa hur kommunen ställer sig till olika allmänna intressen. Den är inte juridiskt bindande men ska ge vägledning i efterföljande beslut till exempel vid kommunens egen detaljplanering och bygglovprövning men också vid andra myndigheter eller domstolars beslut. Det är kommunfullmäktige som antar översiktsplanen och under varje mandatperiod ska kommunen ta ställning till om översiktsplanen är aktuell. En översiktsplan är alltid kommuntäckande, men kommunen kan även göra fördjupningar av geografiska delområden till exempel Stadsdel Norr eller tematiska tillägg över hela kommunen till exempel för vindkraft. Det är plan- och bygglagen som reglerar vad en översiktsplan ska innehålla samt hur framtagandet ska gå till. Guide till Östersund 2040 Östersund 2040 innehåller följande rubriker: Övergripande planeringsförutsättningar är tänkt att ge dig en bild av vilken plattform vi utgår ifrån när vi ska skapa vår vision och viljeinriktning. Avsnittet är uppdelat på de tre dimensioner för hållbarhet, som finns i kommunens vision; ett ekonomisk, social och ekologisk hållbart Östersund. Utmaningar beskriver de sex största utmaningarna som vi anser att vi står inför. Strategierna Det finns fyra huvudstrategier. Tre av dem bygger på de framgångsfaktorer som tillväxtprogrammet pekat ut. Huvudstrategierna delas därefter upp i mer detaljerade strategier utifrån kommunens olika bebyggelsekaraktärer; staden, tätorten och landsbygden. Samtliga strategier ska ses som ett paraply. De ger vägledning åt alla efterföljande beslut, så att vi kan åstadkomma det Östersund vi eftersträvar. Markanvändning Här får du ett förtydligande av kartorna i Östersund Här beskrivs bland annat i vilken ordning utbyggnaden ska ske och hur tät bebyggelsen ska vara. Här finns också ett antal öppna frågor som kommunen särskilt vill diskutera under samrådet. Ställningstaganden Allmänna intressen beskriver kommunens syn på de olika intressena. Här finns i flera fall mer detaljerade ställningstaganden i jämförelse med strategierna, men ställningstagandena ska alltid läsas med paraplyet av strategier över. Här finns också ett antal öppna frågor som kommunen särskilt vill diskutera under samrådet. Avsnittet är uppdelat på en koncentrerad del i detta dokument och flertalet bilagor som finns tillgängliga på hemsidan. Det ger möjlighet Hur olika planer enligt Plan- och bygglagen förhåller sig till varandra. ÖP= Översiktsplan, FÖP= Fördjupning av översiktsplan och DP= Detaljplan Samrådshandling 5

53 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag till fördjupning inom de intressen du är intresserad av utan att huvuddokumentet blir för tungt. Bilagorna har samma indelning som avsnittet. I de fall ett ställningstagande kommer från någon av kommunfullmäktiges sektorsplaner är det markerat efter ställningstagandet med följande symbol: Plan S Plan för socialtjänst Plan VO Plan för vård och omsorg Plan T Plan för trafik Plan M Plan för miljö Konsekvensbedömning redovisar vilka konsekvenser Östersund 2040 får för de ekologiska, sociala och samhällsekonomiska frågorna. Bilagan är ett beslutsunderlag till översiktsplanen. Så här går det till när Östersund 2040 tar form Att arbeta fram en ny översiktsplan är en process som sträcker sig över flera år. Arbetet med Östersund 2040 startade hösten Under 2011 hölls flera olika förutsättningslösa diskussioner med olika grupperingar av både medborgare, kommuntjänstemän, förtroendevalda och myndigheter. Bland annat hölls 15 dialogmöten ute i tätorter, byar och stadsdelar. Under hela tiden har även kommunens hemsida varit öppen för den som har velat lämna synpunkter. Nu har planprocessen kommit så pass långt att ett förslag till Östersund 2040 finns framtaget. Det finns dock fortfarande delar som ännu inte är utvecklade men som kommer kompletteras framöver. Under samrådet finns nu möjlighet att ge synpunkter, både negativa och positiva synpunkter på Östersund 2040:s innehåll. I materialet finns även några öppna frågor där vi bjuder in till en bred diskussion för att sedan fatta ett ställningstagande till utställningen. Efter samrådet kommer vi att bearbeta alla de synpunkter som kommit in och försöka finna en översiktsplan som tillgodoser så många som möjligt. Synpunkterna kommer att sammanfattas i en samrådsredogörelse som finns med i den nya versionen av Östersund 2040 som sedan ställs ut för granskning. Det är kommunfullmäktige som beslutar om innehållet innan översiktsplanen kan ställas ut. Granskningstiden är två månader. Även då finns möjlighet att lämna synpunkter på förslaget till Östersund Slutligen kommer kommunfullmäktige att anta Östersund Östersund 2040:s uppdrag Uppdraget för Östersund 2040 säger att översiktsplanen ska bygga på kommunens tillväxtprogram. Det innebär bland annat att vi ska växa till invånare år Vad föder det för behov när det gäller mark, vatten och bebyggd miljö? Hur ska vi forma vår framtida kommun för att vi ska vara så attraktiva så att vi växer till invånare? Det är två primära frågor som Östersund 2040 försöker besvara. Uppdraget anger att det ska vara en strategisk och flexibel översiktsplan. Översiktsplanen ska visa vägen mot en Hur olika kommunala dokument som är antagna av Kommunfullmäktige förhåller sig till varandra robust stadsstruktur. Landsbygdsutveckling med boende, livsmedelsproduktion, rekreation och turism ska ingå. Även kommunens syn på landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) och reservat för jordbruket ska framgå enligt uppdraget. Fördjupningar Framtida behov av fördjupningar Stråket Centrum-Odensala-Torvalla Stadsdel Knytta Ny stadsdel Samrådshandling Dialogmöten Arbeta fram förslag. Här är vi nu Samråd.Vad tycker du? Bearbeta förslaget Granskning Blev det bättre? Antagande Laga kraft 6

54 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Övergripande planeringsförutsättningar Ekonomisk utveckling i regionen Östersund är centralort för hela Jämtland. Det ger ett omland med stora avstånd. Inpendlingen är dubbelt så stor som utpendlingen med dominans från Krokom och Bergs kommuner. För att nå till tillväxtprogrammets mål om ökad befolkning, ökade arbetstillfällen och ökade gästnätter behöver vi skapa en mer integrerad region. Det är viktigt att kunna resa funktionellt och effektivt helst så att även en del av restiden kan vara arbetstid. För det krävs snabba, bekväma resor med få byten, där man också kan arbeta uppkopplad. Bättre resmöjligheter kan skapa förutsättningar för ökat utbyte mellan Trondheim, Åre, Östersund och Sundsvall. För Östersund och Jämtland är turism- och besöksnäringen av stor betydelse och med stor utvecklingspotential. Besökarna kommer från hela landet samt andra länder i Europa. Goda kommunikationer med omvärlden är en förutsättning för en lyckad utveckling. Storsjöbygden med sina bördiga jordar ger kommunen unika möjligheter till jordbruksproduktion. Många gånger sker också kombinationer av företagande mellan förädling av jordbruksprodukter och turism- och besöksnäring. De tre hållbarhetsdimensionerna. Lokal matproduktion är en näring som växer i kommunen och där titeln Creative city of Gastronomy av Unesco är en kvalitetsmarkering. Idag konsumerar vi mer mat än vad vi producerar inom kommunen varför det är nödvändigt med en fortsatt utveckling inom området. Östersund har möjlighet att satsa på de möjligheter som klimat- och energiomställningen för med sig, gärna in samarbete med universitetsvärlden. Green Highway är ett exempel på utveckling inom området. Genom att skapa framtidstro och god grogrund för växande företag, attraktiva boendemiljöer, intressant kultur- och handelsliv kan vi locka kreativa människor till vår kommun. Det leder i sin tur till en ekonomisk utveckling i kommunen och regionen. Samrådshandling 7

55 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag för ett gott socialt och aktivt liv. Sökandet efter sin boendemiljö handlar idag mer om att förverkliga sina drömmar än någonting annat. Tillgång till bostad har stor betydelse för hälsan och att därför kunna erbjuda bostäder i olika boendeformer och lägen som passar allas ekonomi är viktigt för kommunen. Samrådshandling Sociala och kulturella perspektiv För att växa måste man vara attraktiv. Östersunds kommun har många kvalitéer bland annat en unik miljö med stadsnära fjäll. Attraktivitet innebär också mångfald. Vi måste därför kunna erbjuda olika människor olika värden. Östersund har en tydlig prägel med namnet Vinterstaden. Vinterstaden ger Östersund en aktiv profil vilket skapar en förväntan om aktiva medborgare. Profilen Vinterstaden präglar därför alla medborgare genom att erbjuda många och varierande alternativ till en aktiv vardag året runt. God tillgång till grönområden med möjlighet till aktiviteter och rekreation gör Östersund till en unik plats att bo och leva i med många friluftsmöjligheter. Att vara internationell metropol för vinteridrott och härbärgera det nationella vintersportcentrat är viktigt att vårda och utveckla men det måste också ackompanjeras av något för dem som inte är intresserade av friluftsliv och sport. Ett rikt kulturliv skapar attraktivitet och möjliggör sociala möten. Kommunen har i flera styrande dokument lyft fram betydelsen av att utveckla och skapa mötesplatser, framförallt för ungdomar. Mötesplatser skapar möjligheter för kommunikation människor emellan. De kan stärka den sociala samvaron och delaktigheten i samhällslivet. Sammantaget främjar det medborgarnas hälsa och välfärd. Tillgänglighet är en stor fråga för att skapa ett socialt hållbart samhälle. Vi behöver bli bättre på att beakta personer med funktionsnedsättning och äldres behov i samhällsplaneringen, speciellt när det gäller boende, kommunikationer, kultur- och fritidsutbud samt den fysiska miljön. För att locka fler invånare till kommunen behöver vi kunna erbjuda en livsmiljö som ger förutsättningar En del av våra medborgare behöver extra stöd i sitt boende. Barn, ungdomar och vuxna som har behov av särskilt stöd i sitt boende ska erbjudas boende som kan ge självständighet, service och integritet i det egna boendet. Variation och mångfald är ledord även för dessa boendeformer det vill säga en variation i utformning av boende, geografisk spridning och integration i det ordinarie bostadsbeståndet. Även de som inte har en egen bostad och därför behöver hjälp med bostad har rätt till bra och varierande bostäder integrerat i det ordinarie bostadsbeståndet. I sökandet efter det livsförverkligande boendet är tillgången till bra utbildning en viktig pusselbit. Att som kommun kunna erbjuda en skola, från förskola till universitet som sticker ut kvalitetsmässigt är en fördel. I en översiktsplan som ska behandla mark- och vattenfrågor samt den bebyggda miljön är en god och stimulerande inomhus- och utomhusmiljö där skolan ger förutsättningar för fysisk aktivitet och daglig utevistelse viktigt för att ge en hälsosam grund för ett livslångt lärande. Ekologiska frågor Utifrån kommunens Plan för miljö kan man utläsa att den fysiska planeringen ska skapa en samhällsstruktur som bygger på ett kretsloppstänkande. Kommunen ska sträva mot långsiktig hushållning och biologiskt mångfald när man utnyttjar mark och vatten. Energi- och materialanvändningen ska vara effektiv i förhållande till nyttan och den negativa inverkan på omgivningen i form av utsläpp till luft, mark och vatten ska minimeras. 8

56 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Kommunen likväl som övriga världen har två stora utmaningar; hanteringen av klimatfrågan och bevarande av biologisk mångfald. Dessa två frågor överskuggar i mångt och mycket andra ekologiska frågor. Den fysiska planeringen kan lösa en del av problemen med klimatförändringar. Det finns utredningar som pekar på att den fysiska samhällsplaneringen kan bidra till att minska utsläppen av växthusgaser med cirka procent (Trivector 2006). För att nå längre krävs ny teknik och ändrade vanor och livsstil. Den fysiska planeringen ska göra det möjligt för invånarna att göra hållbara val i vardagen. nätverk. Natura 2000-nätverket är ett exempel på en befintlig skyddsform som bidrar till målsättningen, men det kvarstår mycket för att målet ska uppnås i Sverige. I Östersunds kommun är till exempel mindre än 1 % av den produktiva skogen formellt skyddad. Samtidigt vet vi att hälften av alla arter på den så kallade rödlistan, det vill säga arter som riskerar att dö ut i Sverige, är beroende av just produktiv skog. Annan skyddsform som naturreservat, frivilliga avsättningar och hänsyn vid skogsproduktion bedöms inte räcka för att hindra artförluster med dagens utveckling. För att fler markägare ska ta sitt ansvar för den biologiska mångfalden behöver kommunen som skogsägare vara ett föredöme. Kommunen äger enbart 4 % av all skog i kommunen, men mer än 25 % av kommunens skogsinnehav är äldre än 120 år och bedöms ha potential att innehålla höga naturvärden. Här kan kommunen bidra genom att instifta skyddade miljöer och variera sättet vi brukar skogen på. Det bedöms även bli nödvändigt med att restaurera redan påverkade miljöer för att stoppa förlusten av biologisk mångfald. I östersunds kommun står våra resor och transporter för cirka 50 % av växthusgasutsläppen. För att nå uppsatta mål till exempel fossilbränselfri kommun år 2030 måste vi skapa en stadsstruktur som bygger på attraktiva gång- och cykelvägar och god kollektivtrafik. Den vardagliga servicen måste finnas i stråk för gång- och cykelvägar samt nära hållplatser. Det gäller till exempel dagligvaruhandel, förskolor och arbetsplatser med mycket personal eller många kunder. Det betyder också att vi behöver öka turtätheten inom kollektivtrafiken. Av samma anledning är de flesta nya bostäder, som behöver byggas, planerade i staden. Den andra dominerande utsläppskällan till växthusgaser står uppvärmning av våra byggnader för. Därför är det viktigt att planera så att majoriteten av vårt byggande sker i lägen som kan försörjas med fjärrvärme från kraftvärmeverk. I lägen utanför fjärrvärmenätet blir det särskilt angeläget att bygga energisnåla hus. Cirkeldiagram över ekologiska utmaningar Rockström et. AI, 2009 Nature 461, (24 september 2009) Av de tre stora globala ekologiska utmaningarna berör klimatförändringar och biologisk mångfald Östersunds kommun. Kvävecykeln och näringsförluster från land till vatten berör endast i begränsad omfattning den lokala miljöproblematiken skrev Sverige under FN-konventionen om Biologisk mångfald. Konventionen förbinder länderna att senast år 2020 skydda minst 17 % av land- och vattenområden samt 10 % av kust- och marina områden från exploatering. De skyddade områdena ska utgöras av ekologiskt representativa och väl sammanhängande Samrådshandling 9

57 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Utmaningar Samrådshandling Locka invånare till Östersund Östersund vill växa! Målet är invånare i kommunen år Det är en utmaning som kräver arbete på flera fronter. Östersund är en stad med närhet och enkelhet som ledord. Det är lätt att förflytta sig mellan en attraktiv bostad, arbete, förskola och mataffär. Du tar på skidorna vid dörren och når Sveriges längsta spårsystem. Storsjön lockar med skridskoturer eller bad- och båtliv. Denna enkla aktiva vardag, som inte kräver bil, är en kvalitet som vi behöver både värna, förbättra och marknadsföra. Östersund är Vinterstaden, ett varumärke som både är en stor tillgång och en utmaning framöver i takt med att vårt klimat förändras och bli varmare. Att kunna erbjuda en attraktiv vinter för både svenskar och andra nationaliteter kan utvecklas till något unikt men kräver nya idéer och lösningar då antalet vintermånader krymper. Aktiva medborgare i en aktiv stad Under bara de senaste fem åren kan vi se en ökning av övervikt och fetma i befolkning i Östersund. Med ett längre tidsperspektiv är det enorma skillnader. Det är också känt att endast drygt hälften av befolkningen är tillräckligt fysiskt aktiva och rör sig minst 30 minuter om dagen. Östersund är i jämförelse med andra kommuner enbart en medelmåtta vad gäller fysisk aktivitet, vilket förvånar många eftersom det finns en så tydlig aktiv profil i kommunen genom Vinterstaden. För att profilen Vinterstaden ska slå igenom fullt ut behöver den aktiva profilen nå ut till en mycket bredare befolkning än till de redan frälsta. På så sätt skulle medborgarna förbättra sina förutsättningar för en bra hälsa. Trivseln och stoltheten över Östersund skulle öka. Medborgarna skulle på ett bredare sätt bli bärare av och gärna sprida varumärket Vinterstaden. 10

58 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Hantera ökat res- och transportbehov Att växa som stad utifrån antalet invånare innebär mer resande både i korta och långa avstånd. En ökad samverkan i regionen och ökad besöks- och turistnäring föder resor och transporter. För att nå de miljömål vi eftersträvar krävs att vi skapar en transportstruktur som stödjer behoven och hjälper invånare, näringsidkare och besökare att göra hållbara res- och transportval. Minska miljöbelastningen och hantera klimatförändringar Lyckas vi bygga ett samhälle som är tillgängligt för alla med användarvänliga miljöer så skapar det delaktighet och inflytande. Detta medför bland annat ökad fysisk aktivitet och social samvaro, vilka är två viktiga faktorer för ett hälsosamt liv och ett aktivt åldrande vilket i sin tur minskar vårdbehovet. Vår livsstil har åtminstone de senaste 100 åren haft en negativ påverkan på vårt jordklot. Vår stadsplanering måste skapa möjligheter för att minska vår påverkan på omgivande miljö och på klimatet. De framtida klimatförändringarna med exempelvis stigande temperaturer och ökad nederbörd i form av regn kräver en anpassning både vid nybyggnation och i befintliga miljöer. För att minska miljöbelastningen behöver vår utveckling ske på ett sätt som hanterar våra resurser effektivt. Stärka vår roll i olika regioner Östersund är inte en ö i havet. Vi behöver stärka och utveckla vår roll i såväl Åre-Östersundsregionen, Trondheim-Östersund-Sundsvall som hela Norrland. För att få ut bästa möjliga samarbete är det viktigt att städerna och orterna finner sina olika roller och utvecklar dem. Häri ligger utmaningen att fortsätta komplettera och stödja varandra vad gäller näringsliv, arbets- och bostadsmarknad, utbildning, kultur, turism och infrastruktur. Den demografiska utmaningen Medellivslängden fortsätter alltjämt att öka och en följd av det är att de äldres andel i befolkningen har ökat i mer än ett sekel och beräknas fortsätta öka. En ökande andel äldre kommer troligen också innebära en ökad andel människor med funktionsnedsättning. Av Östersunds befolkning är idag 19 % över 65 år. Prognosen för år 2020 är 22 %. Därefter finns siffror endast nationellt men de visar på att gruppen 85 år och äldre ökar med över 50 %. Den ökande andelen äldre kommer att ställa stora krav på samhället på olika sätt. Bland annat innebär det att andelen förvärvsarbetande sjunker, från fem personer (1985) till två personer (2040) per behövande, vilket påverkar kostnadsteckningen för den kommunala välfärden. Samrådshandling 11

59 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Strategier En klimatneutral kommun Näringsliv som växer Utveckla infrastrukturen Skapa ett attraktivt Östersund genom valmöjlighet staden tätorten landsbygden Samrådshandling En klimatneutral kommun Översiktsplanen ska möjliggöra för Östersund kommun att inta en ledande roll i arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser. Det övergripande nationella målet är att utsläppen av fossil koldioxid ska minska med 85 % mellan åren 2005 och Kommunens mål är att utsläppen av luftföroreningar liksom växthusgaser ska minska, växthusgaserna med 60 % till 2020 i jämförelse med Vi ska även bli en fossilbränslefri och energieffektiv kommun till år Det bör genomsyra planeringen, byggandet, kommunens budget och andra kommunala beslut samt utgöra utmaningar för näringslivet och annan verksamhet som bedrivs i kommunen. De två absolut dominanta källorna till utsläpp av växthusgaser står resor och transporter samt uppvärmningen av våra byggnader för. För att nå våra mål krävs ett antal åtgärder. I grunden gäller det att utveckla staden inom redan utbyggd infrastruktur. Men det handlar också om att bygga ut fjärrvärmen, kollektivtrafiken och cykelvägar, att använda ny teknik och att satsa på energieffektivisering samt övergång till förnyelsebara drivmedel. 12

60 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Viktiga satsningar för att skapa en bra infrastruktur, som gagnar utvecklingen är till exempel; en kombiterminal, förstärkt Mittbana samt person- och godstrafik på Inlandsbanan. Viktigt är också att satsa på miljöanpassade transporter som gång-, cykel- kollektiv- och fordonstrafik. Näringsliv som växer Översiktsplanen ska stödja tillväxtprogrammet och ge förutsättningar för näringslivsutveckling. Många av insatserna i tillväxtprogrammet har inte direkt koppling till mark- och vattenanvändningen, men översiktsplanen är viktig för att skapa goda förutsättningar. Kommunen behöver ha en god planberedskap och ett strategiskt och konsekvent agerande för att lyckas. Green highway är ett exempel på ett brett arbete med miljöanpassade transporter och förnyelsebara drivmedel som även inkluderar eltrafik. Det syftar till att skapa en fossilbränslefri transportkorridor från Sundsvall via Östersund till Trondheim. Det är ett omställningsarbete av transportsektorn som också får med forskning och utveckling med syfte att skapa tillväxt och en attraktiv miljö för turister och boende. Ett starkt utbyte mellan Mittuniversitetet och näringslivet är viktigt för en god näringslivsutveckling och för att få studenterna att stanna kvar efter avslutade studier. En pusselbit är att erbjuda en kreativ och attraktiv stad med olika typer av bostäder i olika prisklasser. Utveckla infrastrukturen Med sitt geografiska läge och sin storlek är Östersund starkt beroende av väl fungerande kommunikationer både med omvärlden och inom kommunen. För att fler människor ska vilja bo och verka i Östersund krävs en god infrastruktur med tillgång till snabba och miljöanpassade tåg- och flygförbindelser. Det krävs också säkra godstransporter i första hand på järnväg, attraktiv kollektivtrafik, gång- och cykelvägar och ett utbyggt IT-nätverk. Skapa ett attraktivt Östersund genom valmöjlighet I följande avsnitt presenteras en fördjupning av strategierna. Utgångspunkten är alltid Östersunds kommuns vision om ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund. Strategierna utgår också från de utmaningar och övergripande planeringsförutsättningar som räknats upp i de tidigare kapitlen. Strategierna är uppdelade på tre nivåer; staden, tätorterna Brunflo, Lit, Häggenås, Fåker, Tandsbyn och Orrviken samt landsbygden och de mindre byar som finns där. Strategierna ska lägga grunden för attraktiva miljöer som ger invånare, besökare och inflyttare val för hur man vill leva sitt liv. De ska också ge goda utvecklingsmöjligheter för utbildning och företagande. En grundförutsättning för att lyckas, framför allt inom staden, är att kommunen har ett stort markinnehav. Samrådshandling 13

61 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag En attraktivare och hållbarare stad Skapa en effektiv struktur Östersund är en relativt kompakt stad i de centrala delarna. Det är en fördel då det innebär närhet till mycket. Ett tydligt mål i arbetet med översiktplanen är att vi ska fortsätta att bygga inom den samhällsstruktur som vi redan investerat i. Det är viktigt för framtiden att fortsätta skapa en stadsstruktur som innebär korta avstånd och som gör det möjligt att gå, cykla och åka kollektivt. De kvalitativa rekreationsområdena; Östberget, Lillsjön och ÖSK-Spikbodarna är en del i denna struktur då de enkelt kan nås utan tillgång till bil. Det medför att ett hållbart transportval redan finns på plats vid inflyttning och det ger ett större underlag för kollektivtrafiken. Det sänder också signaler till dem som vistas där om hur de bör bete sig i miljön och formar därmed människors livsstil och rörelsemönster. Miljön för fotgängare och cyklister samt till och vid hållplatserna måste vara säker, trygg, tillgänglig och estetiskt tilltalande för att vara attraktiv. Hinder i form av nationella vägar och järnväg ska överbryggas. Som komplement till stadsstrukturen behöver infrastrukturen för elfordonstrafiken utvecklas. Genom att göra det möjligt att ladda elfordon i bostadsområden kan både energieffektiva, tysta och avgasfria transportmöjligheter skapas som ger en attraktiv stad. I den framtida stads- och trafikplaneringen ska prioriteringen för framkomlighet göras i följande ordning; gång, cykel, kollektivtrafik, varutransporter och biltrafik. Samrådshandling Bygga inom den samhällsstruktur som vi redan investerat i. Det är resurshushållning. Det finns stora hälso- och energivinster att göra på en sådan struktur eftersom människors transporter är energikrävande, i synnerhet enskilt bilresande. Ny bebyggelse ska därför koncentreras till lägen som har god tillgång till gång- och cykelvägar samt kollektivtrafik. Blanda staden Den blandade staden är befolkad under större delen av dygnet med bostäder och verksamheter som vänder sig utåt gatan. Det ger en trygg och attraktiv miljö med innehållsrika gator, stråk och platser där människor i olika åldrar och med olika bakgrund och ursprung kan 14

62 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag mötas. Den blandade staden innehåller också byggnader från olika tider. Majoriteten av dagens arbetstillfällen finns i verksamheter som ger få störningar och de behöver därför inte ligga isolerade i traditionella arbetsplatsområden utan kan integreras med övrig bebyggelse. Stadsbyggandet ska därför sträva mot att blanda bostäder, verksamheter och service, gärna i samma kvarter. Vid gator med god genomströmning ska lokaler för verksamheter och handel i bottenvåningarna möjliggöras. Även så kallade bokaler (verksamhet och bostad i samma lokal men separerade från varandra) kan vara ett alternativ för att skapa en blandad stad. Erbjud en mångfald av boendetyper En blandad stad innebär också att olika upplåtelseformer och bostadsstorlekar blandas. Det ska man ta hänsyn till, till exempel vid kompletteringsbebyggelse i befintliga stadsdelar. För att skapa ett utbyte mellan människor behöver man mötas, i olika åldrar och med olika bakgrund och ursprung. En variationsrik palett av bostadsformer ger förutsättningar för det. Som potentiell inflyttare till Östersund ska man ha en valmöjlighet var och hur man vill bo utifrån den ekonomi man har. I kommunens egna verksamhet till exempel socialtjänst och vård och omsorg ska vi sträva mot en geografisk spridning vid val av bostad för de behövande. Det ska vara möjligt att göra bostadskarriär inom sitt område eller att kunna byta boendetyp efter livets olika skeenden. En mångfald av boendetyper innebär också att man som åldrande inte är tvingad att flytta från sin stadsdel på grund av att det inte finns ett anpassat boende. Staden ska erbjuda en variationsrik palett av upplåtelseformer, bostadstyper och bostadsstorlekar. Satsa på livskraftiga stadsdelscentra För att vardagslivet ska fungera så smidigt som möjligt är det viktigt att det finns service och handel i stadsdelarna. Under senare år har utvecklingen gått från många små butiker till färre stora butiker. Det gäller framför allt för dagligvaror. I den hållbara staden är det särskilt viktigt att dagligvarubutiker och annan samhällsservice finns i stadsdelarna. På så sätt kan vi skapa förutsättningar för aktiv transport samt nå de överenskomna klimatmålen. Befintliga butiker behöver stärkt kundunderlag. Därför är det viktigt att översiktsplanen ger mindre butiker möjlighet att kunna utvecklas till fullsortimentsbutiker med en yta på mellan kvm. För butiker och serviceställen är det också viktigt hur man planerar trafikstråk och kompletterande bebyggelse. Trafikstråken behöver vara tillgängliga för alla transportslag även bilen. Entréer till handel, service och arbetsplatser ska placeras nära kollektivtrafikhållplatser så att urbana platser och stråk kan bildas kring dessa målpunkter. Nya stadsdelar bör inrymma minst cirka 2000 bostäder för att kunna bära en skola och en livsmedelsbutik. Bygga inåt det ger nära avstånd så att vi kan gå, cykla och åka kollektivt. Det ger också ett bättre kundunderlag till service och kollektivtrafik. Förtäta staden på ett bra sätt Förtätning av staden är viktigt för att kunna bygga vidare på den infrastruktur vi redan har. Förtätning kan grovt indelas i tre kategorier: Förtätning i syfte att skapa bättre underlag för handel, service och kollektivtrafik Förtätning genom omvandling av verksamhetsområden Förtätning i områden där det finns behov av att fylla lucktomter Den förstnämnda kategorin handlar framförallt om att förtäta i strategiska lägen i stadsdelarna och i starka kollektivtrafikstråk. Stadsdelen Söder är ett exempel på verksamhetsområde med stora möjligheter. Här finns i dag mestadels kontor och andra verksamhetslokaler. Genom att också skapa bostäder skulle man kunna få till en centralt belägen blandad stad med fina utblickar mot fjällvärlden. Gemensamt för all förtätning är att den ska anpassas till platsens karaktär och ta hänsyn till kulturhistoriska Samrådshandling 15

63 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Samrådshandling och arkitektoniska värden. Stadens parker, kvalitativa grönområden och grön/vita stråk (sammanhängande naturstråk för människor, djur och växter) ska inte tas i anspråk för förtätning eftersom dessa är viktiga att behålla som lugna oaser i en livfull stad. De hjälper människan att behålla hälsan och ger förutsättningar för biologisk mångfald i staden. Tillgången till gröna miljöer är ojämnt fördelat över staden. I centrum finns få och små ytor. I stadsdelarna som är utbyggda under andra halvan av 1900-talet finns däremot stora ytor med ibland låga kvaliteter. I de sistnämnda områdena kan förtätning ske i gröna miljöer. Där ska minskningen av grönområdena istället kompenseras med kvalitetshöjningar i de gröna miljöer som återstår. Vid omvandling i staden där vi har få gröna miljöer ska man istället försöka skapa nya parker och gröna kvaliteter. Utveckla stadens attraktivitet Östersunds centrum är kommersiellt, administrativt och kulturellt centrum för kommunen och närmaste omland. I staden finns studie- och arbetsplatser av regional och nationell betydelse. Det är här som man finner det breda utbudet av caféer, restauranger, specialiserad handel med unikt utbud, administrativa och finansiella tjänster och kultur. Med sin måttfulla skala samt sin spännande och varierade arkitektur, erbjuder stadskärnan höga upplevelsevärden som är viktiga att bygga vidare på. Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen är en värdefull resurs och förutsättning för en god livsmiljö. Särskilda ansträngningar för att göra staden tillgänglig såväl sommar som vinter för invånare och besökare med funktionsnedsättning behövs. För att vara attraktiv året om ska Vinterstaden även erbjuda en stad med många kvalitéer på sommaren. Läget vid Storsjön ska tas till vara genom till exempel bad- och båtplatser samt strandpromenader. Östersunds stadsdelar har många förutsättningar för att vara attraktiva bostads- och rekreationsområden. Studier visar dock att det finns skillnader mellan kommunens olika områden. Det gäller bland annat hälsa och hur man deltar i sociala och demokratiska aktiviteter. I de områden som är mindre socialt och ekonomiskt gynnade är det därför särskilt viktigt att utveckla attraktiva miljöer utifrån invånarnas önskemål och behov. På så sätt kan man förstärka områdets positiva identitet. Östersund ska fortsätta att profilera sig som Vinterstaden vilket kräver både förnyelse och tradition. För att vara attraktiv året om ska Vinterstaden även erbjuda en stad med många kvalitéer på sommaren. Läget vid Storsjön ska tas till vara genom till exempel bad- och båtplatser samt strandpromenader. Utgå från staden karaktärsdrag Östersund är staden som ligger på sluttningarna väster om Storsjön. Från flera platser ges det unika utblickar mot fjällvärlden och Storsjön. Frösön som avskiljs från staden av Östersundet är en del av staden. Här blandas tät bebyggelse från tiden som egen köping och ett attraktivt kulturlandskap med hänförande fjällutsikt. Sluttningslägena på Östersunds- och Frösösidorna gör att stadsbebyggelsen är mycket överblickbar från många håll. Från Frösön ser man stadens taklandskap med de karaktäristiska röda och svarta plåttaken. Staden har måttliga hushöjder med en tydlig siluett med ett fåtal landmärken; Arctura, Rådhuset, Kanslihuset, Stora kyrkan och hotell Östersund (numera Scandic). På Frösösidan reser sig Östbergets granklädda branter med Gustavsbergsbacken i blickfånget. Rutnätsstrukturen i centrum bygger på karaktärsfulla långgator och smalare gränder som leder ner mot sjön. Utbygganden av staden ska ta fasta på stadens karaktärsdrag och landskapets förutsättningar. Vid förtätningar på höjden ska fortfarande en tydlig skillnad finnas mellan bebyggelsemassa och landmärken så att Östersunds siluett kvarstår. Bygg energisnålt och hållbart Energianvändningen står för den dominerande delen av en byggnads miljöbelastning under dess livslängd. Genom rätt val av husstorlek, byggnadsteknik, installationer och byggmaterial kan energi- och resursåt- 16

64 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag gången minskas samtidigt som bra bostadsmiljöer skapas. Exempelvis är byggande i trä mer hållbart än byggande i betong då dessa släpper ut dubbelt så mycket koldioxid under uppförandet. Råvaran trä finns dessutom tillgänglig inom länet vilket dels ger kortare transporter dels fler arbetstillfällen. Strategin att bygga inom befintlig infrastruktur ger möjlighet till en miljöanpassad uppvärmning av våra byggnader genom fjärrvärme från kraftvärmeverket. Vid nybyggnation ska mycket energisnål bebyggelse till exempel passivhus och plushus främjas. För uppvärmning ska miljömässigt hållbara alternativ väljas som till exempel värmepumpsteknik, biobränslepannor och solteknik. Framtidens klimatförändringar med högre temperaturer kan ge behov av att kyla våra byggnader, miljöanpassade och energisnåla lösningar ska sökas till exempel frikyla och fjärrkyla. Vid nybyggnation ska mycket energisnål bebyggelse till exempel passivhus och plushus främjas. Hållbart byggande innebär även en god och tillgänglig boendemiljö. De nya byggnader som uppförs ska kännetecknas av en hög ambition och god arkitektur. Möjligheter att skapa nya tysta stadsmiljöer och gårdsrum ska tas tillvara. Gårdarna ska ges bra sol- och vindförhållanden och dagvattnet fördröjas och renas med metoder som förskönar utemiljön, även i förtätningsprojekten. Parker och gröna rum ska utvecklas som oaser för vila och återhämtning, för lek och aktivitet och som arkitektoniska element. Stadens grön- och vitstruktur är också en viktig del för att skapa ett bra lokalklimat. Kommunen ska utnyttja sin roll som markägare för att nå ett hållbart byggande. Samrådshandling 17

65 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Livskraftiga tätorter Förstärk tätortens centrum Östersunds kommun är relativt stor till ytan. Tätorterna har en viktig funktion som plats för service och handel, både för tätortens invånare och för de som bor ute på landsbygden. Precis som i staden har utvecklingen gått från många små butiker till färre stora butiker - samt från landsbygden till centralorten. Det gäller framförallt för dagligvaror. Med den utgångspunkten är det viktigt att planläggningen ger förutsättningar för att handel och service upprätthålls och kanske även utvecklas. Med en allt mer åldrande befolkning växer behovet av boenden som till olika grad är anpassade för de särskilda behov som kan följa med stigande ålder. Efterfrågan på sådant boende i tätorterna finns redan idag. Att tvingas flytta från sin bygd och sitt sociala kontaktnät är faktorer som kan påverka hälsan negativt. står i konflikt med jordbruksmark ska bebyggelsen ges företräde. Förlorad jordbruksmark ska kompenseras genom nyodlingsmark. Bygg vidare på den egna identiteten Omkring 10 % av kommunens befolkning bor i tätorterna Brunflo, Lit, Häggenås, Fåker, Tandsbyn och Orrviken. I tätorterna finns också arbetstillfällen som bör ges möjlighet att utvecklas. Tätorterna är fristående samhällen med egen identitet vilken ska tas hänsyn till vid till exempel val av bebyggelsestruktur och arkitektur. Planläggning ska ge förutsättningar för utbyggnad av orterna så att olika former av bostäder finns. Det kan ge möjlighet till en jämn inflyttning av barnfamiljer och för äldre och andra som vill lämna ett stort villa- eller gårdsboende goda och anpassade bostäder i centrala lägen på orten. Samrådshandling Utveckla tätorternas centrala delar på ett bra sätt genom förtätning. Det ger möjlighet till kvarboende och kundunderlag till handel och service. Situationen ger därför möjligheter att utveckla tätorternas centrala delar på ett bra sätt genom förtätning. Det ger möjlighet till kvarboende och kundunderlag till handel och service. Då många ungdomar bor i tätorterna är det viktigt att göra tätorterna attraktiva för dem utifrån deras önskemål och behov. På så sätt behöver ungdomarna inte alltid ta sig till Östersund för aktiviteter och umgänge. I de fall förtätning inifrån och ut Utveckla orten med kollektivtrafik som ryggrad Med hänsyn till miljön i allmänhet och klimatfrågan i synnerhet krävs det en prioritering när det gäller 18

66 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag framtida utbyggnad av tätorter. Man bör prioritera de orter som har bäst förutsättningar när det gäller tillgång till kollektivtrafik och som har ett näringsliv och företagande som kan utvecklas. Det ger dels möjlighet till pendling inom kommunen dels möjlighet att bo och arbeta på samma ort. Brunflo har särskilt goda förutsättningar genom mycket god kollektivtrafik både med buss och med regionaltåg. För att kollektivtrafiken ska vara attraktiv är det inte enbart turtätheten som är avgörande utan även avståndet till hållplatsen. Utbyggnad ska prioriteras i lägen som ligger inom 300 meter från busshållsplats och 1 kilometer från tågstation. Förutom resor med kollektivtrafiken är det viktigt att utveckla en infrastruktur för elfordonstrafiken. Genom att göra det möjligt att ladda elfordon i bostadsområden kan både energieffektiva, tysta och avgasfria transportmöjligheter skapas som ger en attraktiv tätort. Även i tätorterna är det viktigt att det finns en säker, trygg, tillgänglig och estetiskt tilltalande miljö för fotgängare och cyklister både till hållplatserna men också för förflyttning inom tätorten. Hinder i form av nationella vägar och järnväg ska överbryggas. Öka antalet arbetstillfällen i tätorten Översiktsplanen ska ge förutsättningar genom planberedskap för utveckling av service, näringsliv, företagande och arbetstillfällen. Det kan bidra till att fler får möjlighet att arbeta i närheten av bostaden. Det gör det möjligt för aktiv transport samt minskar pendlingsbehovet. Förutom att ge förutsättningar för utveckling genom planläggning kan det krävas särskilda insatser för att få en utveckling och tillväxt i hela kommunen. Bygg energisnålt och hållbart Strategin under staden gäller även för tätorten men med nedanstående alternativ. De nya byggnader som uppförs ska kännetecknas av en hög ambition och god arkitektur. Bebyggelsen placeras så att bra sol- och vindförhållanden uppnås och dagvattnet fördröjs med metoder som förskönar utemiljön. Utbyggnad ska prioriteras i lägen som ligger inom 300 meter från busshållsplats och 1 kilometer från tågstation. Hållbart byggande innebär även en god och tillgänglig boendemiljö. De nya byggnader som uppförs ska kännetecknas av en hög ambition och god arkitektur. Bebyggelsen placeras så att bra sol- och vindförhållanden uppnås och dagvattnet fördröjs med metoder som förskönar utemiljön. Hänsyn tas till grön-/vitstrukturen som finns i tätorterna så att natur och platser för lek, sport och rekreation finns i närområdet. I tätorter som är svåra att ansluta till fjärrvärme från kraftvärmeverket är det särskilt angeläget att främja mycket energisnål bebyggelse till exempel passivhus och plushus. För uppvärmning ska miljömässigt hållbara alternativ väljas som till exempel värmepumpsteknik, biobränslepannor och solteknik. Framtidens klimatförändringar med högre temperaturer kan ge behov av att kyla våra byggnader, miljöanpassade och energisnåla lösningar ska sökas till exempel frikyla. Samrådshandling 19

67 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Samrådshandling Levande landsbygd Främja en varierad och livskraftig landbygd Landsbygden i kommunen är rik på kvaliteter. Här finns attraktiva natur- och kulturmiljöer och en lokalt förankrad bebyggelsetradition, entreprenöranda och ett ideellt engagemang. Storskaligt jordbruk inriktat på växtodling dominerar Storsjöbygden, men jordbruk med inslag av djurhållning finns också. Lokal livsmedelsproduktion är en växande näring både som komplement till jordbruket och som en avknoppning därifrån. Förutom jordbruk bedrivs det även skogsbruk samt häst-, jakt- och turistrelaterad verksamhet. Vattenbruk det vill säga fiskodling är en näring som är på frammarsch inom regionen. Det är viktigt att ta tillvara landsbygdens goda utvecklingsförutsättningar som en del i en samlad utvecklingsstrategi för kommunen. Det sker en kontinuerlig inflyttning till och föryngring av landsbygden. Det innebär att landsbygdsbefolkningen inte minskar och att kvarboende underlättas. Gårdar och hästgårdar är livskraftiga företag med goda utvecklingsmöjligheter. Översiktsplanen ska ge goda förutsättningar för den fortsatta utvecklingen. Värna jordbruket och ge förutsättningar för en rationell drift Utvecklingen inom jordbruket går generellt mot allt färre men större enheter. De mindre jordbruken försvinner eller blir beroende av binäringar för sin försörjning. Storsjöbygdens jordbruksföretag är i många fall beroende av arrendemark för sin drift vilket gör de mer sårbara. Odlingsmarken ska inte minska. En annan trend är ett större utbyte mellan stad och land, med närodlade, ekologiska eller miljövänligt producerade livsmedel. Globalt sett fortsätter jordens befolkning att öka kraftigt, vilket ökar trycket på världens livsmedelsförsörjning. Därför blir det generellt allt viktigare att hushålla med odlingsmarken och att nyodla där det är möjligt och lämpligt. Storsjöbygden hör tillsammans med sydligaste Sverige och Uppsalaslätten till de bördigaste platserna i Sverige. Framtida klimatförändringar kan förändra möjligheterna för odling så att betydelsen av Storsjö- 20

68 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag bygden som jordbrukscentra ökar. För Storsjöbygden kan det förändrade klimatet innebära ökad produktion genom förlängd växtperiod men också risker i form av nya skadeinsekter och sjukdomar. Den globala uppvärmningen kräver en utfasning av fossila bränslen, vilket ställer krav på mark för odling av grödor som kan omvandlas till biobränsle. Detta leder till en ökad konkurrens om den odlingsbara marken. Mot denna bakgrund ska odlingsmarken inte minska. För att möjliggöra en framtida utökning av jordbruksmarken samt öka möjligheten till biologisk mångfald ska inte heller randzonerna mellan jordbruksmark och omgivande mark bebyggas. Bevara och utveckla landskapets natur-, kultur- och rekreationsvärden Landsbygden i Östersund har stora natur-, kultur- och landskapliga värden. Landskapet har olika karaktär i olika delar av kommunen, från Storsjöbygdens agrara struktur med vidunderlig fjäll- och sjöutsikt till orörd tyst storskog. Stimulera nya näringar Landsbygdsboende har en tradition av att få sin försörjning från flera håll. Att det finns möjligheter för nya näringar är viktigt för en livskraftig landsbygd. I Östersund finns framförallt några nischer som är mer framgångsrika; upplevelseindustri och gastronomiska upplevelser. När det gäller gastronomiska upplevelser så representerar de en plats vare sig de konsumeras på den platsen eller hemma hos konsumenten. Vattenbruk är en näring som det kan finnas stor potential för inom regionen. Vattenbruk är en näring som det kan finnas stor potential för inom regionen. Vi konsumerar idag mer mat än vad vi producerar inom kommunen. En ökad matproduktion genom fiskodling, skulle både ge en utjämning av det förhållandet samt ge arbetstillfällen till kommunen - förutsatt att det sker på nya miljöanpassade sätt. De platser i sjöar som lämpar sig för vattenbruk ska säkerställas från negativ påverkan så att odlingskvalitéerna behålls. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) kan ge extra förutsättningar för att stimulera till nya näringar. Flera av dessa näringar kan med fördel kopplas samman med vår befintliga och viktiga näringsgren, turism och besöksnäringen. Att förstärka kommunens friluftsprofil är både en folkhälsosatsning och en tillväxtfaktor. Den vackra och variationsrika landsbygden är en stor tillgång för alla kommuninvånare och en stor konkurrensfördel när kommunen vill dra till sig nya invånare, företag och besökare. Den är också en förutsättning för att upprätthålla biologisk mångfald. Att förstärka kommunens friluftsprofil är både en folkhälsosatsning och en tillväxtfaktor. Därför är det viktigt att områden med orörd, tyst och vacker natur, värdefulla kulturmiljöer och vackra landskapsavsnitt bevaras och att tillgängligheten till dessa förstärks genom att minimera fysiska, psykiska och sociala barriärer. Ny bebyggelse ska i första hand vara ersättningsbyggnader, kompletterande bebyggelse i radbyar eller i samlad bebyggelse, som generationsboende eller ny användning av gårdsbyggnader. Det motverkar en utspridning av bebyggelsen och skapar färre konfliktytor mot jordbruket. Samrådshandling 21

69 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Ge vägledning för bebyggelseutveckling Ny bebyggelse ska i första hand vara ersättningsbyggnader, kompletterande bebyggelse i radbyar eller i samlad bebyggelse, som generationsboende eller ny användning av gårdsbyggnader. Det motverkar en utspridning av bebyggelsen och skapar färre konfliktytor mot jordbruket. Kommunen ser generellt positivt på näringsverksamheter kopplade till traditionell markanvändning och besöksnäring. Lägen med närhet (600 meter) till regional busstrafik prioriteras. Ny bebyggelse ska anpassas till befintliga värden i kulturmiljön och landskapet och ges miljöanpassade avlopps- och uppvärmningssystem. Ny enstaka bebyggelse på landsbygden bör inte byggas nära staden eller de större tätorterna. Orsaken är att ett hus placerat nära staden eller en tätort i framtiden kan förhindra en utveckling av staden respektive tätorten. Bygg energisnålt och hållbart Strategin under staden gäller även för landsbygden men med nedanstående alternativ. Hållbart byggande innebär även en god och tillgänglig boendemiljö. De nya byggnader som uppförs ska kännetecknas av en hög ambition och god arkitektur. Bebyggelsen placeras så att bra sol- och vindförhållanden uppnås. Det är angeläget att främja mycket energisnål bebyggelse till exempel passivhus och plushus. För uppvärmning ska miljömässigt hållbara alternativ väljas som till exempel värmepumpsteknik, biobränslepannor och solteknik. I byar med aktivt jordbruk kan även biogasanläggningar för uppvärmning och el vara intressant. Framtidens klimatförändringar med högre temperatur kan ge behov av att kyla våra byggnader, miljöanpassade och energisnåla lösningar ska sökas till exempel frikyla. Samrådshandling 22

70 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Markanvändning Till kapitlet hör kartorna Markanvändning Staden och Markanvändning Kommunen. Beredskap för nya bostäder till 2040 Östersund 2040 ger en beredskap för att bygga sammanlagt cirka bostäder. Det innebär 285 bostäder per år fram till Av dessa beräknas en majoritet byggas i staden. Kommunens övergripande utbyggnadsstrategi är att bygga på den infrastruktur som vi redan har, både i staden och i tätorterna. Syftet är dels att utnyttja en redan gjord investering vilket även är bra ur resurshushållning. Dels att bygga staden/tätorten inåt vilket ger nära avstånd och förbättrade underlag för kollektivtrafik och service. Kommunens övergripande utbyggnadsstrategi är att bygga på den infrastruktur som vi redan har, både i staden och i tätorterna. Syftet är dels att utnyttja en redan gjord investering vilket även är bra ur resurshushållning. Dels att bygga staden/tätorten inåt vilket ger nära avstånd och förbättrade underlag för kollektivtrafik och service. 23 Målbild för staden. Staden kring vattnet Samrådshandling

71 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Föreslagen markanvändning och utbyggnadsordning Fram till 2020 Östersund 2040 är uppdelad på två tidsperioder, fram till år 2020 och år I första perioden prioriteras förtätning och nyexploatering i de områden som har bäst tillgång till bra kollektivtrafik, cykelavstånd till centrum samt dagligvarubutik, det gäller både i staden och i tätorterna. Där finns goda förutsättningar för anslutning till fjärrvärmenätet och kommunalt vatten och avlopp. varsamt i det området så att värdet inte går förlorat. Kompletteringsstråken är endast schematiskt redovisade vilket innebär att även områden som ligger utanför skrafferingen men inom stadsdelarna som avses kompletteras och där strategierna följs omfattas av kompletteringstanken. När det gäller Annersia föreslås en ny stadsdel i Knytta. Det är en lösning som både uppfyller önskemål om bostadsbyggande där samtidigt som man behåller en fortsatt fungerande jordbruksnäring. Stranden vid Utbyggnadsordningens huvudprincip är att bygga inifrån och ut. Ju mindre utbyggnad desto viktigare. I staden är det dels de röda förtätningsområdena både på Östersund- och Frösösidan, dels kompletteringsstråken som symboliserar en ihopbyggnad av stadsdelarna Torvalla-Odensala-Söder (Stråket)samt Mjälle-Valla- Sydvästra Frösön (se karta Markanvändning Staden). Inom sydvästra Frösön finns en unik kulturmiljö som är en viktig tillväxtresurs för kommunen och som ska vara tillgänglig för alla. Därför bör man bygga mycket Principskiss för stråket Torvalla-Odensala-Söder Samrådshandling I förtätningen av staden ska hänsyn tas till de stadsnära skogarna med höga naturvärden (gröna på kartan) 24

72 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Storsjön ska vara allmänt tillgänglig och utformas som en kvalitet för alla boende inom stadsdelen. I tätorterna finns möjlighet till utbyggnad i enlighet med strategierna (se kapitlet om strategier). På kartan redovisas utbyggnadsområdena enbart schematiskt. Brunflo har särskilt goda förutsättningar för utbyggnad både genom fina söderlägen med utsikt och mycket god kollektivtrafik med buss och regionaltåg samt att kommunen delvis är markägare. Av den anledningen föreslår Östersund 2040 utbyggnadsområden i norra Brunflo/Grytan. De motionsspår och skidbackar som finns sydost om Grytan ska dock inte exploateras av bebyggelse. Inom samtliga av dessa förtätnings- och utbyggnadsområden finns möjlighet att integrera service och arbetsplatser för att få en blandad stad. Den brukningsvärda jordbruksmarken (gul på kartan) ska ges mycket hög prioritet enligt Östersund Arealen ska inte minska. Jordbrukspilarna anger att den huvudsakliga markanvändningen är jordbruk. Det är även markerat mark för nyodling (mörkgul på kartan) som ska kunna knytas ihop med nuvarande jordbruksmark. På norra Frösön finns idag en varierande flora av strandnära fritidshusbebyggelse med önskemål om omvandling till permanentboende. Kommunen bedömer dock att ingen ny bebyggelse ska tillkomma i området. En orsak är att Bergsgatan, som är tillfartsväg i området, inte tål mer trafik. En utbyggnad skulle också kräva kommunalt vatten och avlopp, något som innebär stora investeringar. Norrsluttningen medför dessutom sämre förutsättningar för energisnål uppvärmning. Befintliga fastigheter ska behålla sin fritidshuskaraktär. Stadens natur- och rekreationsområden Östberget, Spikbodarna och Lillsjön skyddas med lämpligt naturskydd. Förslagsvis naturreservat för Östberget och Lillsjön och ekopark för Spikbodarna. Mark avsätts även för en skogskyrkogård mellan Odensala och Torvalla. På markanvändningskartan är värdefulla grön/vit stråk markerade. Dessa ska bevaras och utvecklas. Dessa stråk förklaras närmare under kapitlet Naturvård och friluftsliv. Både i Verksmon, Lugnvik och Frösö Läger finns idag verksamheter som inte kan integreras i den blandade staden. Östersund 2040 anger att dessa verksamheter kan fortsätta inom områdena och att områdena kan expandera i vissa fall. Störst expansionsmöjlighet för sådan verksamheter ger Östersund 2040 till Verksmon. En ny trafikplats vid Ängsmon knyter ihop området och ger mycket god tillgänglighet till E14. Inom ytorna för verksamhetsområdena vid Verksmon, Lugnvik och Frösö Läger ryms även skyddsområden för vanligt förekommande industri. För att förstärka samt öka tillgången på el i Verksmon ger Östersund 2040 möjlighet till två kraftledningar. En från nordost, 130 kv luftledning samt en markförlagd ledning mot sydost vilken ger området dubbelmatning. Vid lokalisering ska hänsyn tas till försiktighetsprincipen när det gäller elektromagnetisk strålning. Östersund 2040 reserverar mark öster om E 14 vid Furulund för ytterligare verksamheter som inte kan integreras i den blandade staden. I dessa ytor ryms även skyddsområden för vanligt förekommande industri samt passage för rekreation och friluftsliv. Två alternativ på ny stadsdel: Rödösundet eller Målsta Principskiss för skogskyrkogård mellan Torvalla och Odensala 25 År Under den andra perioden innehåller Östersund 2040 ett förslag till en ny stadsdel. I samrådsförslaget finns två alternativ. Det ena alternativet är Rödösundet där önskvärd samordning sker med bebyggelse på Rödösidan. Det andra alternativet är Målsta. I utställningen ska endast ett alternativ kvarstå. Konsekvensbeskrivningen redovisar för- och nackdelar med de två alternativen. Det är viktigt att endast ett alternativ väljs för att få en tillräcklig koncentration av bebyggelse som kan bära investeringar i infrastrukturen samt ge underlag för kollektivtrafik och service. Vid Rödösundet ska stranden vid Storsjön lämnas tillgänglig som en kvalitet för alla de boende i stadsde- Samrådshandling

73 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag troligen att tillhöra den senare tidsperioden. I utställningen ska frågan vara klar. Bägge tidsperioderna Under bägge tidsperioderna gäller skyddsavstånd kring Gräfsåsens avfallsanläggning och Lungre motorstadion för att dessa verksamheter ska kunna fortsätta. Under samma tid finns reservmark avsatt för ett nytt sjukhus i Torvalla även om Östersund 2040 i första hand prioriterar utveckling inom befintligt läge i centrum av Östersund. Flexibilitet i framtiden Principskiss för reservtomt för nytt sjukhus i Torvalla. I första hand ska sjukhuset vara kvar på befintlig plats. len samt för fri passage för allmänheten runt Frösön. I bägge alternativen finns en gång- och cykelväg föreslagen för att möjliggöra för aktiva transporter till service och Östersunds centrum. I samrådsförslaget finns den öppna frågan om ny trafikplats E 14 i Fagerbackens förlängning. Det är många aspekter som påverkar beslutet om den ska ingå i Östersund Konsekvensbeskrivningen redovisar för- och nackdelar. Om den ska ingå kommer den Uppdraget till Östersund 2040 angav att det ska finnas en flexibilitet i stadsbyggandet beroende på hur befolkningstillväxten blir. Östersund 2040 rymmer cirka 8000 nya bostäder. Det är dubbelt så många som bedömts behövas för att kunna bli invånare. Det innebär att Östersund 2040 har en beredskap för åtminstone tre olika storlekar på stadsbyggande; liten, mellan, stor. Tillväxtprogrammets mål på invånare och cirka 4000 bostäder innebär ett mellanstort stadsbyggande, invånare och cirka 8000 bostäder innebär ett stort stadsbyggande. Litet stadsbyggande innebär en marginell befolknings- och bostadsökning. För att stadsutbyggnaden framöver ska fungera och sträva mot de mål som Östersund 2040 lyfter fram är det Samrådshandling Dagens fördelning mellan småhus och flerbostadshus 26

74 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Dagens fördelning mellan äganderätt och hyresrätt mycket viktigt att den angivna utbyggnadsordningen följs, ju mindre utbyggnad desto viktigare. Principen att börja inifrån och bygga utåt är central i detta sammanhang. Liten Mellan Stor marginell befolkning- och bostadsökning tillväxtprogrammets invånare och bostäder maximerat Östersund invånare och bostäder Bebyggelsetyp och täthet Östersund 2040 ger strategier för att nå en blandad stad och att erbjuda olika boendetyper. För att uppnå det gäller det att ny tillkommande bebyggelse breddar paletten av boendetyper inom stadsdelen/tätorten. Exempelvis inom områden med enbart friliggande ägda villor bör kompletteringen innehålla flerbostadshus med både hyres- och bostadsrätter. Nyproduktion av flerbostadshus ger förutsättningar för bättre tillgänglighet genom hiss och anpassade boendeytor. Kartorna nedan ger vägledning utifrån nuläget när det gäller hustyp och upplåtelseform. Projekt i staden Storsjö strand Remonthagen Omvandling Söder Utbyggnad stadsdel Norr Samrådshandling 27

75 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Ställningstagande Allmänna intressen I det här kapitlet redogörs för kommunens syn på hur man bör ta hänsyn till allmänna intressen. Allmänna intressen skiljer sig från enskilda intressen. Vad är riksintressen? Riksintressen är värden som har betydelse för hela landet. De är statliga anspråk som kommunen är skyldig att redovisa i översiktsplanen. Det gäller till exempel skyddsvärda områden för natur-, kultur- och friluftsliv, men även anläggningar och exploateringsintressen för riksvägar, flyg, vindkraft. En mer detaljerad förklaring till vad ett riksintresse är finns under rubriken Riksintresse samt i bilagan Riksintresse. Vad är allmänna intressen? Det som enligt plan- och bygglagen räknas som allmänna intressen beskrivs i lagens andra kapitel. Allmänna intressen är bland annat natur- och kulturaspekter, utformningen av bebyggelse samt vissa bestämmelser i miljöbalken. Kommunerna ska ta hänsyn till de allmänna intressena vid planläggning och lovgivning. Samrådshandling Befolkning och Boende Diagrammet visar på förhållandena mellan andel av befolkningen som kan vara yrkesaktiva (26-64 år) och andelen behövande (0-25 och 65-w år) I Östersunds kommun bor knappt invånare år Av dessa bor drygt i Östersunds tätort, knappt i övriga tätorter och drygt på landsbygden med dess småorter. Viljeinriktningen är att växa till invånare. Vilka bor i staden idag och vilka skulle kunna vilja flytta hit? Bilaga Befolkning och Boende ger vägledande beskrivning. Diagrammet visar på förhållandena mellan andel av befolkningen som kan vara yrkesaktiva (26-64 år) och andelen behövande (0-25 och 65-w år) 28

76 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Befolkning och bostadsbyggande i Östersunds kommun inklusive olika tänkbara alternativ i framtiden. Ställningstaganden För att uppfylla tillväxtprogrammets befolkningsökning på invånare behövs ett tillskott av uppemot bostäder i kommunen. Därutöver ska utrymme finnas för ytterligare bostäder till år Kommunen ska ta tillvara möjligheterna att planera den bebyggda miljön så att den påverkar människors hälsa positivt och förebygger dålig hälsa. Se vidare bilagan Befolkning och Boende. I planeringen ska jämställdhetsmålet Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv beaktas. Parker och grönområden i planerade bostadsområden ska vara färdigställda innan eller samtidigt som inflyttning sker. Bebyggelse Översiktsplanen ger möjlighet att utöka bebyggelsen både i staden, i tätorterna och på landsbygden. Den innehåller en tydlig viljeinriktning att bygga på den infrastruktur vi redan har, vilket innebär att bygga inåt. Bilaga Bebyggelse samt Befolkning och Boende ger vägledande beskrivning. Ställningstaganden Stadens och tätorternas utbyggnad ska medverka till att kommunens utsläpp av växthusgaser kan minska med 85 % till år Inriktningen är en sammanhållen stad där utbyggnaden ska kopplas till redan utbyggd infrastruktur, i attraktiva lägen som är tillgängliga med gena gång- och cykelvägar samt god kollektivtrafik. Kommunen ska utöka sitt markinnehav i syfte att nå den stadsutveckling vi eftersträvar. Inriktningen är också att bostadsbyggandet ska tillfredsställa olika önskemål om bostadstyp och bostadsläge. I respektive stadsdel/tätort ska befintlig bebyggelse kompletteras med det som inte finns för att skapa en blandad stad i enighet med strategierna Blanda staden och Erbjud en mångfald av boendetyper. Alla medborgare har rätt till ett bra och eget boende. I samverkan med bostadsföretag ska kommunen ställa krav på att det finns bra och varierande bostäder till alla medborgare, på den ordinarie bostadsmarknaden. Plan S. S Samrådshandling 29

77 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Enligt Tillväxtanalys hör Östersunds arbetsmarknadsregion till de 24 arbetsmarknadsregioner som har en ökande befolkning fram till år Samrådshandling Kommunen ska verka för att öka den fysiska tillgängligheten för alla boende i alla bostäder i kommunen. Vid ny- och ombyggnad ska bostäder utformas med god tillgänglighet och så att trygghet skapas och gemenskap främjas. Plan VO. Kommunen ska erbjuda olika former av särskilt boende; så kallade äldreboenden, LSS-boenden - för vuxna med behov av särskild service samt boenden för barn och ungdom med behov av särskild service. Dessa bostäder ska erbjuda både service, självständighet och integritet för de boende. Kommunen ska kunna erbjuda variation i utformning av boende och sträva efter en geografisk spridning. Dessa boenden ska integreras i det ordinarie bostadsbeståndet. Plan VO. Planeringen av bostädernas närmiljö ska utgå från ett barnperspektiv för att erbjuda dem en mer stimulerande och tillgänglig utemiljö. Staden Staden Östersund har sexton stadsdelar. De centrala delarna av Östersund ingår i stadsdelen Staden. Övriga stadsdelar är: Odensala, Torvalla, Odenskog, Lillänge, Karlslund, Lugnvik, Erikslund, Körfältet, Odenslund, Söder och Odensvik samt den nya Stadsdel Norr. På Frösön finns de tre stadsdelarna Hornsberg, Mjälle och Valla. Till Östersunds tätort hör också Byskogen och Sånghusvallen som ligger i Krokoms kommun. Bilaga Bebyggelse ger vägledande beskrivning. 30

78 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Ställningstaganden Vid utbyggnad och förtätning av centrala Östersund, i stadsdelscentra och längs kollektivtrafikens huvudstråk ska bebyggelsen möjliggöra blandade funktioner. Denna bebyggelse utformas så att bostäder, service och verksamheter kan möjliggöra blandade funktioner. Bebyggelsen ska sträva efter att också vara tillräckligt tät för att ge ett bra underlag för handel, service och kollektivtrafik. Skillnaden mellan landmärkena och bebyggelsemassan i centrum ska fortsätta att vara tydlig även om staden förtätas på höjden. Det för att stadens kända byggnader ska fortsätta att synas tydligt i stadssiluetten. På sydvästra Frösön återfinns de mest attraktiva tomterna för bostadsbyggande. Eftersom särintressena är många är den byggbara ytan starkt begränsad. För att kunna erbjuda fler bostäder ska bostadsbyggande ske för permanentbostäder och göras tätare än villabebyggelse. En bra förebild är grupphusbebyggelsen på fiskvägarna i Valla. På norra Frösön ska ingen ny etablering av bostadsbebyggelse ske på grund av att Bergsgatan inte tål en ökad trafikbelastning. Området kräver kommunalt vatten och avlopp vilket innebär stora investeringar samt att norrsluttningen medför sämre förutsättningar för energisnål uppvärmning. Befintliga fastigheter ska behålla sin fritidshuskaraktär. Tätorter Omkring 10 % av kommunens befolkning bor i tätorterna Brunflo, Lit, Häggenås, Fåker, Tandsbyn och Orrviken. Samtliga orter har förutsättningar att kunna erbjuda invånarna och omlandet viss service och handel redan idag. Bilaga Bebyggelse ger vägledande beskrivning. Ställningstaganden Planberedskap bör finnas för utökad bostadsbebyggelse i centrala och kollektivtrafiknära lägen (300 meter) för att stödja den service som finns. I de fall konflikt uppstår med jordbruksmark ska bostadsbyggande ges företräde i dessa lägen. Förlorad jordbruksmark ska kompenseras genom nyodlingsmark. Nybyggnad av småhus (röd prick) och flerbostadshus (blå prick). Samrådshandling 31

79 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Samrådshandling Planberedskap bör finnas för utveckling av service, näringsliv, företagande och arbetstillfällen. Det är angeläget att parkytor, idrotts- och aktivitetsanläggningar samt övrig miljö i tätorterna vårdas och att offentlig service bibehålls och utvecklas. På det sättet kan tätorterna bli attraktiva boendealternativ som lockar till ökad inflyttning Sammanhållen bebyggelse Sammanhållen bebyggelse definieras i plan- och bygglagen (PBL 1 kap. 4 ) som bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg eller gata. Utanför sammanhållen bebyggelse och utanför detaljplan eller områdesbestämmelser krävs inte bygglov för att göra en liten tillbyggnad eller uppföra en komplementbyggnad (till exempel en friggebod), en mur eller ett plank i omedelbar närhet till bostadshuset (PBL 9 kap. 6 ). Om åtgärderna görs närmare fastighetsgränsen än 4,5 meter måste dock grannen lämna sitt medgivande. Utanför detaljplan men inom sammanhållen bebyggelse gäller alltid generell bygglovplikt bygglovplikt enligt kommunen. Det vill säga att man måste söka bygglov även för en mindre tillbyggnad eller komplementsbyggnad. Kartan visar att Östersund hör till de kommuner i landet som enligt SCB:s statistik haft störst befolkningsökning utanför tätort. En tätort har mer än 200 invånare och högst 200 meter mellan husen. Ställningstagande Kommunen bedömer att sammanhållen bebyggelse med generell bygglovplikt till exempel gäller i områdena: Torvalla-Ope, Locknesjöns norra strand, Åkre-Hälle, Norderåsen, Hara, Sörviken, Marieby, Grytan, Orrviken, Husås, Korsta-Klockartorpet, Söre, Häggenås, Nyby. Landsbygdsbebyggelse Landsbygden med sina byar (småorter över 50 invånare) är attraktiv som boendemiljö för många. Här bor 15 % av kommunens invånare. Andelen av hela kommunens bostadsbyggande har däremot varit 27 % på landsbygden under de senaste tjugo åren. Särskilt attraktiva är landsbygdsmiljöer inom rimliga pendlingsavstånd till Östersund, främst Annersia. Bilaga Bebyggelse ger vägledande beskrivning. Ställningstaganden Den tätortsnära/stadsnära landsbygden ska skyddas från sådan spridd villabebyggelse som kan skada jordbruksnäringens nuvarande drift och utveckling, landskapsbilden och medföra ökat bilberoende. Fördjupade översiktsplaner kan behövas för att ge vägledning för bygglovprövning i områden där de motstående intressena är starka till exempel Annersia. Den övriga landsbygden kräver på många håll särskild stimulans för utveckling. Kommunen är positiv till lokala initiativ att ta fram utvecklingsplaner som kan behandla näringsliv, service, kommunikationer, finansieringsfrågor och goda boendemiljöer, ibland i strandnära lägen. I planarbetet bör önskemål om bostäder anpassade för äldre, både seniorboende och regelrätta äldreboenden uppmärksammas. Lokalt äldreboende kan bidra till lokal utveckling, effektivt markutnyttjande och utveckling i en tätortsnära jordbruks- och kulturmiljö eller i glesbygder som behöver stimulans. Nya äldrebostäder ger äldre möjlighet att bo kvar i sin bygd och behålla sitt sociala nätverk. Det ger också lokal sysselsättning och frigör gårdar där barnfamiljer kan flytta in. Planeringen för byggande och boende på landsbygden ska ske i samverkan med lokala utvecklingsgrupper. 32

80 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag De nya möjligheterna att tillåta strandnära bosättningar eller anläggningar i vissa områden bör successivt utredas i fördjupade översiktsplaner eller andra byaplaner i dialog med berörd ortsbefolkning. Detaljplaner kan behövas för anläggningar och nyetablering. I anslutning till befintliga bostadshus kan nya bostäder prövas som enskilda dispenser. Se även ställningstaganden under Strandskydd och Landsbygdsutveckling. Kommunen anser att jordbruksmark i områden där aktivt jordbruk bedrivs och/eller kan utvecklas har ett högre värde än skogsmark. Det innebär att: 1. Brukningsvärd jordbruksmark samt övergångszoner som är värdefulla ur biologisk synvinkel ska inte tas i anspråk som tomtmark om det inte finns starka allmänna skäl att komplettera befintlig bebyggelse i området. 2. Nyetablering av bebyggelse i skogsbryn mot brukningsvärd åkermark ska inte ske om det kan finnas goda förutsättningar att i framtiden utöka åkermarken i området. Ett lämpligt minsta avstånd mellan kompletteringsbebyggelse och anläggningar med rationellt jordbruk får bedömas utifrån specifika förutsättningar i varje enskilt ärende och med ledning av Miljö- och samhällsnämndens riktlinjer. Riktlinjerna ska utgå från att jordbrukets långsiktiga utveckling främjas. Riktlinjerna ska hållas aktuella av miljö- och samhällsnämnden. I ärenden som berör jordbrukets utvecklingsförutsättningar ska samråd ske med företrädare för jordbruksnäringen i kommunen. Byggnaders placering, material, form och färgsättning ska anpassas väl till landskapsbilden och den befintliga bebyggelsens mönster och utseende. Markbearbetningar som skapar till exempel platåer i sluttande terräng ska särskilt undvikas. Nybyggnad i närheten av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse kräver särskild hänsyn. I områden av kulturhistoriskt riksintresse får kulturmiljön inte skadas påtagligt. Samråd ska ske med sakkunnig i kommunen eller på länsmuseet. Nya tomter ska som regel anslutas till enskilda/ samfällda byvägar eller till befintliga utfarter mot allmän väg. Ny utfart mot allmän väg ska undvikas och kräver särskilt tillstånd. Nyetablering av bostäder ska i första hand ske där det finns möjlighet att nyttja kollektivtrafik (inom 600 meter från hållplats). Vatten och avlopp ska kunna ordnas på ett miljöriktigt sätt. Särskild hänsyn ska tas till risk för förorening av grundvatten, sjöar och vattendrag. Se även ställningstagandena under Jord- och skogsbruk. Kulturmiljö Kulturmiljön är i princip hela den miljö som formats av oss människor genom tiderna. Det kan vara allt från en enskild plats eller byggnad till hela landskap. Kulturarvet däremot omfattar även berättelser, traditioner och andra immateriella värden. Översiktsplanen behandlar kulturmiljön. Bilaga Kulturmiljö samt den detaljerade delen Kulturmiljöprogram ger vägledande beskrivning. Om du vill veta mer om kulturmiljön i kommunen läs förslaget till Kulturmiljöprogram. Samråd till sista februari Ställningstaganden Övergripande Östersunds kommun ska verka för att kulturmiljön används och brukas på bästa sätt. Vi ska också verka för att utveckla diskussionen om begreppet kulturmiljö och hur det kopplas till frågor om demokrati och makt, tillhörighet och utanförskap, samt hur det kan ge perspektiv på nuet och framtiden. Riksintressen Riksintresse för Storsjöbygden, Z25, Storsjöns centralbygd, omfattar ett mycket stort område med skiftande bebyggelse och landskapsförhållanden. Kommunens ambition är att bevara och tillvarata uttrycken för riksintresset, det vill säga det öppna jordbrukslandskapet med radbyar och äldre gårdar, medeltida kyrkor med mera. I ett kommande kulturmiljöprogram för landsbygden ska kommunen precisera närmare hur riksintresse Z25 ska tas tillvara. Riksintresse för Östersunds stad, Z27. Särskild hänsyn ska tas till den ursprungliga rutnätsplanen i Östersunds centrum med sitt gatunät och sin kvartersstruktur. Byggnader som kommunen pekat ut som värdebärande för riksintresse för kulturmiljövården ska ges särskild uppmärksamhet vid planläggning och bygglovgivning. Se även nästa sida. Samrådshandling 33

81 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Beträffande övriga riksintresseområden Z37, 38, 39, 40 har kommunen ingen avvikande syn än Riksantikvarieämbetets syn. Kommunen avser att i kommande kulturmiljöprogram för landsbygden närmare precisera hur dessa riksintressen ska tas tillvara. Värdefulla miljöer Kulturmiljöprogram ska tas fram i tre etapper. Etapp 1 för Östersunds centrum riksintresse Östersund Z27- genomförs parallellt med framtagandet av denna översiktsplan års nyinventering av Östersunds centrum ska ligga till grund för arbetet. Etapp 2 planeras omfatta övrig tätort och etapp 3 landsbygden. De antas som tillägg till Östersund 2040 under Några kulturhistoriskt värdefulla miljöer av särskilt stort värde bör på sikt förses med områdesbestämmelser (gäller landsbygdsbebyggelse). Det innebär att förhöjd lovplikt införs med syfte att skydda kulturvärdet. Byggnader En betydande andel av de särskilt värdefulla byggnaderna ska förses med rivningsförbud/- skyddsbestämmelser (q) eller varsamhetsbestämmelser (k) vid detaljplaneläggning. Kulturmiljöprogrammet kommer att vara vägledande i detta arbete. Kulturvärdena i den yngre bebyggelse ska beaktas, framförallt perioden som tidigare inte värderats alls. Byggnader som är viktiga för de mindre tätorternas historia bör bevaras. Fornlämningar Fornlämningar är skyddade enligt lag och omfattar både kända och okända lämningar. De är av stor vikt för förståelsen av vår historia och ska bevaras och tillvaratas i planeringen. Samrådshandling Riksintressen för kulturmiljön (orange skraffering) och särskilt värdefulla miljöer som Länsmuseét pekat ut (orange ytor) 34

82 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Samhällsservice Skolor I kommunen fanns år 2011 totalt 52 kommunala förskolor och 12 fristående förskolor. År 2012 startar även en sydsamisk förskoleverksamhet på Mosippans förskola. Det finns 26 kommunala grundskolor indelade i sex skolområden och 5 friskolor med grundskola. Kommunens gymnasieskolor ingår i Jämtlands Gymnasium och därutöver finns tre fristående gymnasieskolor. Enligt en jämförelse med sex andra större kommuner i Norrland och riket år 2009 hade grundskoleeleverna i Östersund ett bra resultat jämfört med riket. Kommunen hade mycket låga lokalkostnader, hög lärartäthet och högst andel elever i fristående skolor. Runt skolor ska i första hand bilfria zoner, i andra hand gångfartszoner utvecklas. På så sätt kan trafiksituationen runt skolorna bli bättre och det blir möjligt för eleverna att själv gå och cykla till skolan. Närhet till god kollektivtrafik ska också eftersträvas. Ställningstaganden Östersund strävar efter en förskoleverksamhet som är nära och ligger med god tillgång till kollektivtrafik och gång- och cykelvägar. Runt skolor ska i första hand bilfria zoner, i andra hand gångfartszoner utvecklas för att förbättra trafiksituationen runt skolorna På så sätt kan trafiksituationen runt skolorna bli bättre och det blir möjligt för eleverna att själva gå och cykla till skolan. Närhet till god kollektivtrafik ska också eftersträvas. Nya byggnader ska göras flexibla så det blir enkelt att anpassa dem till växande och krympande barn- och elevantal över årskurserna. Utemiljön vid förskolor och skolor ska ge goda förutsättningar för motorisk och kognitiv utveckling hos barnen. Vård och omsorg Översiktsplanen behandlar både kommunens egen verksamhet inom vård och omsorg, till exempel äldreoch LSS-boenden och landstingets verksamhet. Bilaga Samhällsservice ger vägledande beskrivning. Särskilt boende eller äldreboende som det ofta kalllas innebär full vård i slutet av livet på ett anpassat boende. Det skiljer sig således från seniorboende som är ett tillgängligt boende med viss service som olika fastighetsägare eller kooperativ kan erbjuda. Ställningstaganden Kommunen förespråkar att att sjukhuset blir kvar där det är i dag och att platsens möjligheter utreds utifrån ett helhetsgrepp. Som reserv avsätts mark för lokalisering av nybyggnation av sjukhus i Torvalla. Nya senior-, äldre- och LSS-boende ska lokaliseras på platser så att kollektivtrafik kan användas av anhöriga, personal och de boende. Nya senior- eller äldreboende i tätorterna ska lokaliseras så att ortens centrum förstärks. Se även ställningstaganden under Bebyggelse, Energi, avfall och resurser samt Trygghet och säkerhet. Ställningstaganden Kommunen ska ha en geografisk spridning på det bostadsbestånd som erbjuds behövande. Se även ställningstaganden under Bebyggelse. Socialtjänst För att skapa en blandad stad och nå de mål som beslutats om i Plan för socialtjänst tas följande ställningstagande. Samrådshandling 35

83 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Samrådshandling Näringslivsutveckling Näringslivet ska ges goda möjligheter att verka, etablera sig och expandera i Östersund. Den långsiktiga planeringen är viktig så att Östersunds kommun kan erbjuda kommunal mark i intressanta lägen. Bilaga Näringslivsutveckling ger vägledande beskrivning. Icke-störande verksamheter ska i möjligaste mån integreras med bostadsbebyggelse. Ställningstaganden Kommunens fysiska planering ska bidra till att Östersund stärker sin roll som tillväxtmotor i regionen. Icke-störande verksamheter ska i möjligaste mån integreras med bostadsbebyggelse. Personal- och besöksintensiva verksamheter ska prioriteras i lägen med god kollektivtrafik. Vid planläggning och försäljning av mark i verksamhetsområden, bör verksamheter med likartad miljöpåverkan placeras nära varandra. Mark för skrymmande verksamhet ska reserveras nära strategisk infrastruktur. I staden avsätts mark för expansion av skrymmande verksamheter både i Lugnvik, Verksmon och Furulund. Kommunen anser att försvarsmakten snarast ska sanera områdena vid Lugnviks verksamhetsområde från oexploderad ammunition. Mark avsätts för en kombiterminal i Brunflo med syfte att kunna flytta över godstransport från landsväg till järnväg samt stärka näringslivet i regionen. I Lugnvik avsätts mark för omlastningsmöjligheter mellan väg och järnväg. Målsättningen för den kommunala planeringen, markberedskapen och marknadsföringen är att näringslivet ska ha goda förutsättningar att utvecklas i tätorterna utanför staden. Områden med närhet till stabil elproduktion, tillgång till vatten och vägar ska utredas för möjlig etablering av datacenter. Handel Kommunens handelspolicyn kvarstår för kontinuitet och tydlighet. Ställningstaganden Kommunens handelspolicy kvarstår för kontinuitet och tydlighet. Stadsdelar och tätorter ska ges förutsättningar för god dagligvaruhandel och service genom planberedskap. När det gäller dagligvaruhandel för utveckling mot fullsortimentsbutiker på mellan kvm. Nyckeltalet för god tillgänglighet till dagligvarubutik är 1 kilometer och ska användas vid planering och bygglov. Sällanköpsvaruhandeln ska i första hand utvecklas i centrum och vid Lillängeområdet. Det är viktigt att särskilt utveckla Östersunds stadskärna i rollen som kommersiellt och kulturellt centrum. Handelsområdet Lillänge ska inte växa öster om E14. Det är angeläget med en fungerande mångsidig dagligvaruhandel i tätorterna utanför staden Östersund. Handelsområdet Lillänge ska inte växa öster om E14. 36

84 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruk är en näring i Östersunds kommun med stor potential. Förutsättningarna att odla är bra då jordmånen är erkänt bra och den småskaliga livsmedelstillverkningen är vida känd. Östersund och Jämtland är en av tre regioner som fått titeln Creative city of Gastronomy av UNESCO utsågs Östersund till Sveriges första Matlandethuvudstad. Bilaga Jord- och skogsbruk ger vägledande beskrivning. Arealen brukningsvärd jordbruksmark i kommunen ska inte minska, men bör i stället kunna utökas. Ställningstaganden Jord- och skogsbruksproduktionen har långsiktig betydelse både i ett globalt och lokalt perspektiv. Hänsyn ska tas till jord- och skogsbrukets nuvarande drift och utvecklingsförutsättningar vid planläggning och prövning av olika tillståndsärenden. Arealen brukningsvärd jordbruksmark i kommunen ska inte minska, utan bör i stället kunna utökas. Samråd ska ske med grannkommunerna i planer och program som berör förutsättningar för utökning av jordbruksarealerna i Storsjöbygden. Kartläggningen av förutsättningar för nyodling bör aktualiseras i samråd med företrädare för jordbruksnäringen, bland annat Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). Kommunen ska agera förebild som skogsägare och öka variationen av skogstyper för att skapa ett mer klimatanpassat skogsbruk. Odling av energigrödor bör ske i områden där man bedömer att matproduktion av olika skäl inte kan prioriteras. Kommunen ska agera förebild som skogsägare och öka variationen av skogstyper för att skapa ett mer klimatanpassat skogsbruk. Se även ställningstaganden under Naturmiljö och friluftsliv och Bebyggelse-Landsbygd. Rennäring Fem av länets tolv samebyar driver renskötsel inom Östersunds kommun. Jingevaerie, Jovnevaerie, Raedtievaerie och Ohredahke sameby har vinterbetesmarker, som till stora delar är av riksintresse, i kommunens norra och östra del. Där finns också flera flyttleder av riksintresse med svåra passager och rastområden. Bilaga Rennäring ger vägledande beskrivning. Ställningstaganden Kommunen anser att rennäringens riksintresseanspråk inom kommunen är rimliga. Riksintressena tillgodoses genom samråd enligt nedan. Samråd sker med berörd sameby inom riksintresseområden för rennäringen samt sameby- Samrådshandling 37

85 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag arnas regioner vid nytillkommande bebyggelse eller anläggningar, till exempel bostadshus, vindkraft, grustäkter, turistisk verksamhet eller stugbyar, om bebyggelsen tillkommer utanför befintlig detaljplan eller sammanhållen bebyggelse. Vid flyttled kan samråd behövas inom en 600 m bred zon. I de fall bygglovsprövningen gäller komplementbyggnad inom tomtplats sker inte samråd. Hänsynstaganden och samråd vid vindkraftetableringar behandlas i en tematisk fördjupning till översiktsplanen, antagen 17 mars Vid planläggning som innebär nyetablering av anläggningar eller bebyggelse, eller utökningar av tidigare planlagda områden inom riksintresseområdena, sker samråd även med Sametinget som representerar det allmänna statliga intresset. Fram till utställningen har kommunen som ambition att tillsammans med samebyarna precisera samrådsområden. Fram till utställningen har kommunen som ambition att tillsammans med samebyarna precisera samrådsområden. Samrådshandling Renmärkningens riksintresse samt flyttleder med svåra passager och rastområden. 38

86 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Turism Turister och andra besökare är potentiella nya invånare och bidrar till utveckling av handeln och kultur- och idrottsarrangemang genom sin konsumtion. Östersund är Vinterstaden och har under de senaste åren utvecklats till en internationell metropol för tävling, träning och utveckling inom flertalet vinteridrotter. Nationellt vintersportcentrum, VM i skidskytte och skiduniversitetet är goda exempel. Bilaga Turism ger vägledande beskrivning. Vita stråk (snötäckta stråk genom staden för skidor och spark) ska bevaras och stärkas i den fysiska planeringen så att både besökare, idrottare och invånare har god tillgänglighet till anläggningar till exempel spårsystem och Storsjöns is utan att behöva nyttja bil. Ställningstaganden Vita stråk (snötäckta stråk genom staden för skidor och spark) ska bevaras och stärkas i den fysiska planeringen så att både besökare, idrottare och invånare har god tillgänglighet till anläggningar som till exempel spårsystem och Storsjöns is utan att behöva nyttja bil. Östersund behöver utveckla innehållet i Vinterstaden för att vara framgångsrik i ett förändrat klimat. Ett förändrat klimat kan kräva att snabbare snöläggning behöver utvecklas på prioriterade objekt, bland annat slalombackarna Gustavsberg, Ladängen och Litsbacken, ÖSK samt Frösö skidlek. Kommunen ska stödja framtagande av ny snöteknik. Östersunds attraktion sommartid behöver utvecklas bland annat genom bättre tillgång till Storsjön för besökare och invånare. Det kan till exempel ske genom strandstigar och allmänna bad- och båtbryggor. Öka möjligheterna för chartertrafik till och från Åre-Östersunds flygplats för att stärka turismutvecklingen. Plan T. T Öka tillgängligheten till Vearnes flygplats genom bland annat förbättrad tågtrafik på Mittbanan för att stärka turismutvecklingen. Se även ställningstaganden under Strandskydd och landsbygdsutveckling samt Jord- och skogsbruk. Östersunds attraktion sommartid behöver utvecklas bland annat genom bättre tillgång till Storsjön för besökare och invånare. Det kan till exempel ske genom strandstigar och allmänna badoch båtbryggor. Samrådshandling 39

87 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Samrådshandling Kommunikationer Kommunikation handlar om att förflytta sig. Det kan man göra på olika sätt, från det mest primära till fots, via cykel eller skidor, spark och så vidare till kollektivtrafik och enskilt bilresande. Förflyttningen kan ha ett tydligt mål eller också bara ske för nöjes eller motionens skull. De olika förflyttningssätten har olika behov för att fungera och tar olika stor plats i stadsrummet. Prioriteringen för framkomlighet börjar med gång och sedan cykel, kollektivtrafik, varutransporter och biltrafik. Översiktsplanens strategi om en klimatneutral kommun sätter ramar för hur vi ska planera vår kommun framåt. Andelen resor till fots eller med cykel, skidor, spark och så vidare behöver öka. Även resor med kollektivtrafiken behöver öka. För att nå en ökning behöver vår stadsmiljö vara attraktiv för dessa trafikslag. Det ska vara lätt att välja dessa trafikslag. Stadsmiljön måste vara säker, trygg och estetiskt tilltalande. Den måste också bestå av sammanhängande och gena länkar samt erbjuda närhet. De senaste 50 åren har bilen varit norm i både stads- och trafikplaneringen. I dag behöver Östersund likväl som flera andra kommuner fundera på denna starka norm. Stadsrummet är begränsat i storlek, betydligt fler resenärer ryms per ytenhet om man går, cyklar eller åker kollektivt i jämförelse med bilen. Bilaga Kommunikationer ger vägledande beskrivning. Ställningstagande I stads- och trafikplaneringen gäller följande prioritering för framkomlighet i gång-, cykel-, kollektivtrafik, varutransporter och biltrafik. Plan T. T Begreppet Hela resan ska användas i stadsoch trafikplanering. I trafikplanering och trafiksäkerhetsarbete ska man särskilt ta hänsyn till behov hos barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. Plan T. T Se även ställningstaganden under Skolor, Frisk luft, Trygghet och säkerhet samt Tillgänglighet. Gång Bilaga Kommunikationer ger vägledande beskrivning. Ställningstaganden Gångare och cyklister ska hanteras var för sig i stads- och trafikplanering. Ett fotgängarprogram ska tas fram för att identifiera behov, nulägessituation och åtgärder för att kunna skapa ett gångvänligt Östersund för alla. Vinterväghållningen ska anpassas för att ge goda förutsättningar för gångtrafik vid ett förändrat klimat. Tätorterna ska ha en säker, trygg och estetiskt tilltalande miljö både fram till hållplatser och för förflyttning inom orten. Hinder i form av exempelvis järnväg och nationella vägar ska överbryggas. Cykel Bilaga Kommunikationer ger vägledande beskrivning. Ställningstaganden Cykeltrafik ska vara separerad från motorfordonstrafik längs huvudgator. Plan T. T Cykelnätet ska byggas ut så att cykelvägarna länkas ihop. Plan T. T Cykelhuvudstråken ska utformas för expresscykling. Vinterväghållningen ska anpassas för att ge goda förutsättningar för cykeltrafik vid ett förändrat klimat. Vid detaljplanering och bygglovprövning ska utrymme lämnas för framtida gång- och cykelväg längs med väg 592 och 604. Kollektivtrafiken ska kunna erbjuda resenärerna att resa med cykel. 40

88 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Kollektivtrafik Bilaga Kommunikationer ger vägledande beskrivning. Ställningstaganden Kollektivtrafiken ska vara attraktiv. Det innebär bland annat närhet till hållplatsen max 300 meter (buss tätort), 600 meter (buss landsbygd) och 1 km (tåg), en upplevt trygg och säker miljö till och vid hållplatsen och god turtäthet. För busstrafik definieras god turtäthet med ett minimum på 15 turer vardagar, 8 turer lördagar och 6 turer söndagar. Kollektivtrafiken ska kunna erbjuda resenärerna att resa med cykel. Ny teknik som ökar enkelheten i att resa kollektivt ska nyttjas, till exempel applikationer till mobiltelefoner. Säkerheten för barn och ungdomar samt personer med funktionsnedsättning ska förbättras vid hållplatserna. Plan T. T Kollektivtrafiken ska anpassas för personer med funktionsnedsättning. Målet är att minska behovet av färdtjänst i specialfordon och skapa lika villkor för alla resenärer. Plan VO Plan T Mobilapp för lättare bussresa Källa: Karlstadbuss Busshållsplatser med god turtäthet år 2012 samt upptagningsområde inom 300 meter. Samrådshandling 41

89 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Varutransporter Bilaga Kommunikationer ger vägledande beskrivning. Ställningstagande Varutransporter till verksamheter på gågatorna ska ske tidigt på vardagarna för att undvika konflikt med gående. Mark avsätts för en kombiterminal i Brunflo med syfte att kunna flytta över godstransport från landsväg till järnväg samt stärka näringslivet i regionen. I Lugnvik avsätts mark för omlastningsmöjligheter mellan väg och järnväg. Ställningstaganden Ny trafikplats vid Ängsmon ska genomföras enligt tidigare dispositionsplan för Torvalla. Målet är bland annat att öka tillgängligheten till Verksmon och fullfölja trafikstrukturen i Torvalla. För att skapa fler bostäder i centrum behöver parkeringsnormen för fordon förändras. Förändringen ska underlätta för omvandling av befintliga lokaler och kontor till bostäder. Utrymme för pendlarparkering vid Brunflo station och Östersunds C samt centralt bussläge i Lit, Häggenås, Fåker, Orrviken och Tandsbyn ska utredas. Struktur för elfordonstrafik se även ställningstaganden under Energi, avfall och resurser. Öppen fråga Kommunen vill ha en bred diskussion under samrådet om om det är aktuellt med ny trafikplats i Fagerbackens förlängning ut på E14. Till utställningen ska kommunen fattat ett ställningstagande. Bilagan samt konsekvensbeskrivningen redovisar argument för och emot. Fjärresor Bilaga Kommunikationer ger vägledande beskrivning Kunna ta med cykeln på bussen Källa: Karlstadbuss Ställningstaganden Samrådshandling Biltrafik Bilaga Kommunikationer ger vägledande beskrivning. Utrymme för pendlarparkering vid Brunflo station och Östersunds C samt centralt bussläge i Lit, Häggenås, Fåker, Orrviken och Tandsbyn ska utredas. Mötesplatsen för tågtrafik vid Ope ska säkerställas både för nuvarande användning och utveckling. För att öka kapaciteten på järnvägen kan längre tåg komma att användas. Ett område om 1 kilometer spårlängd och 40 meter bredd ska säkerställas. Vid bygglov och detaljplan ska samråd ske med Trafikverket. Kommunen anser att Trafikverkets redovisade behov av mötesplats vid Västra station måste lösas utan att ytorna vid Sjötorget och hamnen påverkas. 42

90 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Kommunen ska sträva efter att säkerställa järnvägstrafikens markbehov i sin planering och lovgivning. Utgångspunkten är strategierna om att mer trafik ska gå på järnvägen. Ny uppställningsplats för person- och godsvagnar ska utredas för att frigöra ytor för stadsutbyggnad vid Storsjö strand. Kommunen ska verka för att Inlandsbanan fungerar både för gods- och persontransporter. Plan T. T Kommunen ska verka för täta och goda flygförbindelser, även till Umeå regionsjukhus. Plan T. T Kommunens arbete ska stimulera till fler charterflyg till och från Östersund. Plan T. T Mötesplatsen för tågtrafik vid Ope ska säkerställas både för nuvarande användning och utveckling. För att öka kapaciteten på järnvägen kan längre tåg komma att användas. Ett område om 1 kilometer spårlängd och 40 meter bredd ska säkerställas. Vid bygglov och detaljplan ska samråd ske med Trafikverket. IT-kommunikation Videokonferens, IT på resan och internethandel. Utvecklas till utställningen. Riksintressen Bilaga Kommunikationer ger vägledande beskrivning. Ställningstaganden Trafikverkets riksintresseanspråk tillstyrks för Mittbanan, väg E45, väg E14, väg 87, östlig infart till flygplatsen och Åre Östersund flygplats (3kap 8 MB).Riksintressena tillgodoses genom samråd med Trafikverket vid planläggning och lovprövning. Kommunen godtar däremot inte redovisat influensområde för maxbuller högscenario för Åre Östersunds flygplats. Kommunen anser att en förbifart förbi Brunflo ska utredas och preciseras innan ställning tas till om projektet ska kvarstå som riksintresse. Kommunen anser att Inlandsbanan ska utgöra riksintresse för kommunikationer. Avstånd till järnvägen för olika ändamål. Samrådshandling 43

91 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Vatten Vatten är en bred fråga, allt ifrån sjöar och vattendrag till dricksvatten och avlopp. Bilaga Vatten ger vägledande beskrivning för alla dessa olika områden. Ytterligare synkronisering kommer att ske med kommunfullmäktigeberedningen Plan för Vatten- och Avloppsförsörjningen under samrådet. Miljökvalitetsnormer De vattenförekomster som redovisas i kartan omfattas av vattendirektivet. I bilagan Vatten redovisas målklasserna för ekologisk status som ska uppnås till år 2015 eller När det gäller kemisk status har samtliga vattenförekomster god status. Ställningstagande redovisas under rubriken Drickvatten, dagvatten och avlopp. Samrådshandling 44

92 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Storsjön Bilaga Vatten ger vägledande beskrivning. Ställningstaganden Storsjön ska skyddas från föroreningar på ett sådant sätt att sjön kan betecknas som en ren fjällsjö med dricksvattenkvalitet. Kommunerna ska gemensamt marknadsföra och verka för att Storsjön i ökad utsträckning kan nyttjas för rekreation, turism och attraktion för inflyttning. Åtgärder kan vara att skapa leder längs sjön och allmänt tillgängliga stränder, bad- och båtbryggor samt besöksmål. Även strandnära stadsbyggande kan öka attraktiviteten för boende och besökare genom anlagda strandparker. Se även ställningstaganden under Mellankommunala intressen och Turism. Kommunerna ska gemensamt marknadsföra och verka för att Storsjön i ökad utsträckning kan nyttjas för rekreation, turism och attraktion för inflyttning. Dricksvatten, dagvatten och avlopp Bilaga Vatten ger vägledande beskrivning. Ställningstaganden Dricksvattnets kvalité ska uppfylla gällande kvalitetsnormer. Vattenkvalitén i Storsjön, Näkten och Locknesjön ska årligen redovisas. När kommunalt avloppsvatten och dagvatten är renat och släpps till kommunens sjöar och vattendrag så ska det bidra till att god ekologisk och kemisk status enligt EU:s vattendirektiv nås. I tillståndsärenden, tillsyn, rådgivning och allmän information ska kommunen verka för att enskilda avlopp, upplag, markarbeten, djurhållning med mera inte riskerar att förorena sjöar och vattendrag. Klimatförändringarna innebär ökad dagvattenmängd. Detta behöver tas om hand i öppna system eller andra fördröjande lösningar. EXEMPEL Krav på dagvattenhantering vid förtätning Örebro kommun I Örebro ställs kravet, vid nybyggnation och förtätning, att 45 ianspråktagen mark inte ska ge ifrån sig mer än 1l/s ha. Dagvattenåtgärder skall utföras på sådant sätt att fastigheten En exempelsamling på hur man som fastighetsägare kan omhänderta dagvatten ska tas fram. Kritiska punkter för dagvattensystemet ska utredas. Både i befintliga miljöer och vid nyexploatering behöver möjlighet för kontrollerad ytavrinning skapas. Ansvaret för dagvattenhanteringen delas av fastighetsägare och kommunens enheter Trafik och Park och Vatten Östersund. Gemensamhetslösningar och kommunalt huvudmannaskap ska prövas inom områden där det sker en stor expansion eller förändring av bebyggelse, som kan leda till konflikt mellan fastighetsägare om hur vatten och avlopp ska lösas. Det här gäller för de områden som pekas ut på markanvändningskartan över kommunen. Högre skyddsnivå för enskilt avlopp kan komma att krävas inom riskområden för övergödning och mikrobiell påverkan av vatten. Områden har pekas ut på markanvändningskartan över kommunen. Sambandet mellan dagvatten- och spillvattensystemen i staden ska brytas för att minska belastningen på dagvattensystemet, minska ovidkommande vatten och begränsa bräddning. VA-planen ska ta ställning till riktlinjer för anslutning av enstaka fastigheter till närliggande verksamhetsområde. Kommunen anser att gällande Natura 2000 skydd ger ett tillräckligt skydd för Locknesjöns vattenkvalitet och föreslår att länsstyrelsen ska föreslå regeringen att upphäva förbudet om ökade utsläpp av avloppsvatten Mångfunktionella ytor på detaljnivå Gröna genomsläppliga och körbara ytor Takvegetation Öppna dagvattensystem Genomsläppliga markbeläggningar Infiltrationsstråk Genomsläpplig beläggning runt träd Dammar och utjämningsmagasin Illustration: Anna-Mary Foltýn utefter Veg Techs bild i broschyren Dagvatten (s. 76) Fuktängar och översilningsytor Exempel som på avledning ytor för lokalt av vatten omhändertagande från viss eller av vissa dagvatten fastigheters räkning. Dagvattnet är då inte avloppsvatten enligt 9 kapitlet miljöbalken utan markavvattning enligt 11 kapitlet miljöbalken. I stora delar av Sverige finns ett generellt förbud mot markavvattning 90. För att kunna genomföra markavvattningen krävs dispens från förbudet och tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken. För att undvika sådana processer är det lämpligt att vattnet vid behov leds vidare till en allmän VAanläggning. Samrådshandling

93 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Samrådshandling Klimatförändringarna innebär ökad dagvattenmängd. Detta behöver tas om hand i öppna system eller andra fördröjande lösningar. Vattenbruk Bilaga Vatten ger vägledande beskrivning. Ställningstaganden Storsjön och Midskogs dämningsområde är lämpliga för vattenbruk. Vattenbruk ska ske på ett miljö- och kretsloppsanpassat sätt i enlighet med metoden Aqua best. Strandskydd och landsbygdsutveckling Strandskyddet omfattar ytan 100 meter från strandlinjen, både på land och i vatten enligt Miljöbalken kapitel 7. Där får inte nya byggnader uppföras eller byggnaders användning ändras. Inte heller andra åtgärder få ske så att allmänhetens tillträde hindras eller så att livsvillkoren för djur- eller växtarter väsentligt förändras. Endast vissa undantag får göras från strandskyddsregeln. För att få bygga måste det finnas så kallade särskilda skäl vilka är preciserade i lagstiftningen. Sedan år 2009 kan Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) vara ytterligare ett särskilt skäl. Bilaga Strandskydd och Landsbygdsutveckling ger vägledande beskrivning. Lättillgängliga fria stränder med bevarad natur och rent vatten har stor betydelse för Östersunds attraktionskraft för boende, inflyttning och turismutveckling och ska därför bevaras. Ställningstaganden Lättillgängliga fria stränder med bevarad natur och rent vatten har stor betydelse för Östersunds attraktionskraft för boende, inflyttning och turismutveckling och ska därför bevaras. Attraktiva strandområden ska vårdas och hållas tillgängliga till exempel med gångstigar och skyltning. Kommunen anser att strandskyddet ska kunna redovisas på en allmänt tillgänglig karta, vilket innebär att de minsta vattendragen och vattensamlingarna så som exempelvis diken undantas från strandskyddet. Detta är dock inte möjligt enligt gällande rättstillämpning. Vid kommunens prövning av strandskyddsdispenser ska samtidigt en allmän lämplighetsprövning ske. Hänsyn ska då tas till bland annat kulturmiljövärden, risk för förorening av vatten och risk för översvämning. I kommunens västra del finns större tätortsområden och områden där stränderna på grund av stort bebyggelsetryck, naturvärden och friluftslivet är särskilt viktiga att skydda. Här finns inga förutsättningar för LIS, se karta. I resten av kommunen finns landsbygdsområden som inom begränsade delar har förutsättningar för landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS). Det kan vara ett ytterligare skäl för dispens eller upphävande av strandskyddet. LIS-områden avgränsas närmare i samband med lokala utvecklingsplaner eller i enskilda ärenden. Kommunen anser att tätortsutveckling för boende och verksamheter samt utveckling av verksamheter i tätortsnära landsbygder i vissa fall kan vara angelägna allmänna intressen som inte helt kan tillgodoses utanför strandskyddsområden. Ett upphävande av strandskyddet i sådana fall måste enligt kommunen prövas i en detaljplan. I resten av kommunen finns landsbygdsområden som inom begränsade delar har förutsättningar för landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS). Det kan vara ett ytterligare skäl för dispens eller upphävande av strandskyddet. LIS-områden avgränsas närmare i samband med lokala utvecklingsplaner eller i enskilda ärenden. 46

94 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Karta med markering var landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) är aktuellt inom kommunen. Samrådshandling 47

95 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Naturmiljö och friluftsliv Den kalkrika berggrunden har medfört att Östersunds kommun kan uppvisa en mångfald av naturmiljöer som inte återfinns på andra ställen i Norrland. Vissa av miljöerna har vi ett nationellt ansvar för att bevara och skydda. Bland annat är kalkbarrskogar och rikkärr sådana naturtyper som finns inom Östersunds kommun. Den kalkrika marken och ljumma västvindar från Atlanten har också gett upphov till en produktiv åkermark för vilken det saknas motsvarigheter på samma breddgrader i inlandet. Det är kontrasterna mellan inlandsklimat och havspåverkan, den basiska fjällberggrunden och urbergets granit samt Storsjöns slättbygder och bergkullelandskapet i öster som ger en mångfald av naturmiljöer i kommunen. Kommunen har ett stort ansvar att via planering och tillsyn undvika att höga naturvärden exploateras. Bilaga Naturmiljö och friluftsliv ger vägledande beskrivning. Ytterligare synkronisering med kommunfullmäktigeberedningen Plan för Naturvård och Park kommer att ske under samrådet. Flera varianter av naturskydd ska användas i kommunens naturvårdsarbete. Bland annat bör naturreservat bildas vid Lillsjön och Östberget. Ställningstaganden Ett förstärkt skydd av kommunens mångfald av naturmiljöer är en långsiktig framgångsfaktor för att locka besökare och inflyttare till Östersunds kommun. Ett sammanhållet arbete för att uppnå högt uppsatta mål ska utföras av funktionen kommunekolog. Kommunens myndighetsutövning, bland annat vid strandskyddsdispenser och bygglovsärenden, ska präglas av att hänsyn tas till biologisk mångfald. Flera varianter av naturskydd ska användas i kommunens naturvårdsarbete. Bland annat bör naturreservat bildas vid Lillsjön och Östberget. Samrådshandling Stadsnära grönområden som är värda att skydda. 48

96 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Kommunen som skogsägare ska bedriva ett skogsbruk med höga ambitioner och med jämställda mål mellan naturvård och produktion. En översyn av kommunens skogsbruksplan ska genomföras för att uppnå en stor naturhänsyn och bidra till upprätthållande av biologisk mångfald. Så kallade ekoparker ska instiftas i större naturområden där det huvudsakliga skogsbruket är inriktad mot att förstärka den biologiska mångfalden och främja friluftsliv och rekreation. Ekopark Spikbodarna skulle kunna vara ett prioriterat projekt. Kvaliteten i stadsnära parker och rekreationsområden ska bevaras och kan i flera områden förbättras. För växt- och djurlivet, invånare och besökare är de gröna och vita stråken i stadsområdet av yttersta vikt att bevara och utveckla. De områden som räknas som grönområden med låga kvalitéer i strategierna, kan till viss del bebyggas. Samtidigt ska man då satsa på kvalitetshöjning av de kvarvarande grönområdena. Kommunens större friluftsområden är av stor vikt för invånarnas friluftsliv men även som attraktioner för inflyttning och för turistnäringens utveckling. Kommunen ska se till att områdena vårdas och att de säkerställs som rekreationsområden. Kopplingen mellan ÖSK-området, Spikbodarna, Torvalla och Lillsjön ska bevaras och stärkas. Möjligheten att via fot, cykel eller skidor kunna färdas från boendet till stora skogs- och strövområden samt på Storsjöns is ska utmärka Östersund om en friluftsstad. Här ska finnas utvecklade och skötta spår liksom naturskogsartad vildmark. Resurser bör avsättas för vård och utveckling av parker och rekreationsområden i övriga tätorter för att dessa ska vara attraktiva boendeorter och locka till inflyttning även i framtiden. Riksintresset för friluftslivet i Storsjöbygden bör aktualiseras och avgränsas tydligare så att till exempel tätbebyggda områden som uppenbarligen saknar starka friluftslivsintressen utgår och så att värdefulla friluftslivsområden läggs till, till exempel Östberget. Kommunen anser att naturvårdens riksintresseanspråk är rimliga. Riksintressena tillgodoses genom hänsynstagande vid planläggning och lovprövning med deltagande av funktionen kommunekolog. Se även ställningstaganden under Turism och Vatten. Möjligheten att via fot, cykel eller skidor kunna färdas från boendet till stora skogs- och strövområden samt på Storsjöns is ska utmärka Östersund som en friluftsstad. Samrådshandling 49

97 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Energi, avfall och resurser Bilaga Energi, avfall och resurser ger vägledande beskrivning. Samrådshandling 50

98 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Till år 2030 ska energiförbrukningen minska med 20 % jämfört med Ställningstaganden Kommunens verksamhet ska bygga på ett kretsloppstänkande och bidra till en ökad miljömedvetenhet hos kommunens invånare. Plan M. M Användningen av energi och material ska vara effektiv i förhållande till nyttan. Plan M Ett prioriterat mål i kommunens planering är att så långt möjligt begränsa behovet av energianvändning för uppvärmning, transporter och resor. Till år 2030 ska energiförbrukningen minska med 20 % jämfört med Bebyggelse ska placeras så att bra sol- och vindförhållanden uppnås för att minska energianvändningen. Vid planering och nybyggnation ska hänsyn tas till förhöjda temperaturer, till följd av ett förändrat klimat, för att skapa en god inomhusmiljö. Kommunen ska genom planläggning och rådgivning verka för att minska boendeytan per invånare för att få en totalt sett mindre energiåtgång. Uppvärmning av befintliga byggnader och anläggningar inom staden ska i första hand ske med fjärrvärme från kraftvärmeverk som samtidigt producerar el. Bränslet ska vara miljömässigt, till exempel biobränsle. Vid nybyggnation ska mycket energisnål bebyggelse främjas, till exempel passivhus och plushus. I tätorter och på landsbygden där det är svårt att ansluta till fjärrvärme från kraftvärmeverk är det särskilt angeläget att främja mycket energisnål bebyggelse, till exempel passivhus och plushus. För uppvärmning ska miljömässigt hållbara alternativ EXEMPEL väljas som till exempel värmepumpsteknik, Urban värmeöeffekt: biobränslepannor och solteknik. Fjärrvärmeförsörjningen behöver säkerställas genom reservkraft vid kraftvärmeverket. högre temperaturer. I befintliga samhällsviktiga verksamheter Sök: Urban som Heat Islands: till exempel äldreboende ska teknisk lösning finnas EXEMPEL som möjliggör anslutning till reservkraft. Detta för att anpassa verksamheten till ett förändrat klimat. Vid nyproduktion av samhällsviktiga verksamheter som till exempel äldreboende ska reservkraft finnas installerad. Detta för att anpassa verksamheten till ett förändrat klimat. 51 Elförsörjningen i Verksmon ska om behov finns förstärkas med en ny 130 kv-ledning från nordost samt tryggas genom dubbelmatning med en markförlagd ledning mot sydväst. Elnätet ska anpassas så att det blir möjligt att bygga upp tankstationer för elfordonstrafik. Inom skyddsavståndet på 1000 meter från Gräfsåsens avfallsanläggnings yttre gränser ska inga nya bygglov för bostäder beviljas. Vid försäljning av befintliga bostadsfastigheter inom skyddsavståndet ska kommunen överväga köp. Riksintresset för kalkstensförekomsten i Brunflo är i länsstyrelsens redovisning endast markerat som en punkt (3kap 7 MB). Riksintresset bör avgränsas med hänsyn till brytningsvärd kalksten, störningar för bebyggelse, jordbruket, landskapsbilden och övriga natur- och kulturvärden. Kommunen avser tillgodose riksintresset genom hänsynstagande vid planläggning och lovprövning inom tolkat intresseområde. Östersunds kommun motsätter sig all prospektering, provbrytning och brytning av uran i kommunen. Plan M. M Energimyndigheten pekade 2008 ut Storhögen som riksintresseområde för vindkraft (3kap 8 MB). Kommunen har i vindkrafttillägget till översiktsplanen 2011 angett fler områden där större vindkraftparker kan prövas. Underlag finns därför att se över riksintressena. Kommunen ska genom planläggning och rådgivning verka för att minska boendeytan per invånare för att få en totalt sett mindre energiåtgång. 30 Mångfunktionella ytor klimatanpassning av befintlig byggd miljö i städer och tätorter genom grönstruktur klimatanpassningsstrategi för Montreal, Kanada I Montreal Kanada har man i arbetet med att hantera värmeböljor tagit fram ett planeringsverktyg och en metod för att värdera riskbedöma inverkan av a climate change adaptation strategy for Montreal Green Streets, Portland USA Green Streets-projektet arbetar med att ta hand om dagvatten från gator och över överskottsvatten vid kraftiga skurar. Genom att plantera träd med stort krontak och annan växlighet kan svalka och skugga erbjudas under sommaren samtidigt som det tillför positiva estetiska och biologiska värden. Läs mer : case-studies/green-streets EXEMPEL Klimatplan och gröna visioner Köpenhamns kommun ska genom medveten satsning skapa fickparker vars yta är ungefär Trädens funktion Bild: Anna-Mary Foltýn Träd är livsmiljö för ett stort antal växter och djur Trädens löv och grenar absorberar ljud och dämpar regn som kan erodera marken Träd binder stora mängder vatten vid nederbörd Träd renar luften genom att binda partiklar och giftiga ämnen Träd ger skugga och utjämnar temperaturvariationer Rötter stabiliserar och motverkar erosion Träd bidrar till vårt välbefinnande Träd kan användas för att exempelvis skapa en god inomhusmiljö i ett varmare Mer.vegetation.helt.enkelt klimat. Ett generellt varmare klimat gör att vi sannolikt kommer att behöva olika typer av utomhusmiljöer, både offentliga och privata. De platser som finns tillgängliga kommer att brukas mer intensivt. Livsstilar kan komma att ändras- det kan redan idag vara intressant att vi tittar på hur och av vilka anledningar människor vistas ute i medelhavs- Samrådshandling

99 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Familjen Grön bygger ett hus som använder 40 kwh/kvm och skaffar bil som drar 0,5 l/mil. De är alltså miljömedvetna enligt vårt sätt att se det. Familjen Svart köper ett hus som använder 100 kwh/kvm och har en bil som drar 1,0 l/mil. De är alltså inte miljömedvetna. Om vi lägger till parametrarna boendeyta och reslängd i ekvationen för den totala energianvändningen blir resultatet annorlunda. Familjen Gröns hus är 400 kvm. De bor utanför samhället och kör därför bil cirka 5000 mil/år. Familjen Svarts hus ligger inne i samhället och har en yta på 150 kvm De kör bil bara 1000 mil/år. Resultat: Familjen Grön kwh/år och liter drivmedel Familjen Svart kwh/år och liter drivmedel Vem är mest miljövänlig? Kommunens tolkning av riksintresset. Avvägning mot andra intressen görs från fall till fall Öppen fråga Samrådshandling För befintlig bergtäkt vid Rannåsen går täkttillståndet ut Verksamhetsutövaren har signalerat att de inte vill förnya tillståndet. Kommunen vill därför ha en bred diskussion om hur dagbrottet ska hanteras framöver. Finns det kreativa lösningar som kan vara en del i Östersunds utveckling eller ska området enbart återställas? Till utställningen ska kommunen fatta ett ställningstagande. Kommunen anser att området för kalkstensbrytning utanför Brunflo är en viktig resurs för kommunen. Kommunen vill därför ha en bred diskussion om det föreslagna intresseområdet under samrådet. 52

100 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag bostäder, skolor och förskolor ej bör placeras nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält och att begränsa magnetiska fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor och arbetsmiljöer. Strålsäkerhetsmyndighetens mobilråd bör uppmärksammas i kommunens verksamheter. Kommunen ser positivt på eventuella enskilda initiativ att skapa bostadsområden eller lägenheter inom områden med låga elektromagnetiska fält. Och att man där begränsar ny teknisk utrustning som genererar elektromagnetiska fält och radiovågor så långt det är möjligt. Buller Buller är allt oönskat ljud. Buller ger upphov till psykologiska och fysiologiska stressrelaterade symtom och påverkar det allmänna välbefinnandet negativt. Bostäder, skolor, förskolor, vårdhem och sjukhus är verksamheter som är extra känsliga för buller. Bilaga Hälsa och Säkerhet ger vägledande beskrivning. Hälsa och Säkerhet Elektromagnetiska fält Bilaga Hälsa och Säkerhet ger vägledande beskrivning. Kommunen ser positivt på eventuella enskilda initiativ att skapa bostadsområden eller lägenheter inom områden med låga elektromagnetiska fält. Och att man där begränsar ny teknisk utrustning som genererar elektromagnetiska fält och radiovågor så långt det är möjligt. Ställningstaganden Kommunen följer de ansvariga statliga myndigheternas råd att tillämpa försiktighetsprincipen vad gäller allmänhetens exponering för magnetfält och radiovågor. Det gäller till exempel att nya kraftledningar och elektriska anläggningar bör utformas och placeras så att exponering för magnetfält begränsas. Det gäller också att nya Ställningstaganden Kommunen ska arbeta efter befintliga gränsvärden (ekvivalentnivå 70 db(a) vid fasad och ekvivalent ljudnivå 40 db(a) inomhus i befintlig miljö). På sikt ska kommunen sträva efter att uppnå de nationella riktvärdena även i befintlig miljö. Plan T. T Vid detaljplanering och bygglovgivning ska kommunen verka för att störningar från väg- och järnvägstrafiken i form av buller och vibrationer begränsas enligt gällande nationella riktvärden. Likaså ska kommunen verka för att störningar från flygtrafiken i form av buller och luftföroreningar inte ökar. Plan T Frisk luft Luftföroreningar av partiklar och avgaser kan negativt påverka människors hälsa. Östersund stad har ett gynnsamt läge vid Storsjön som medför att vind och väder bidrar till en god luftomblandning. Merparten av den tunga trafiken går också utanför staden längs E14. Vanligtvis är luftkvaliteten därför mycket god i stora delar av Östersund, och miljökvalitetsnormerna uppnås. En ökad risk för högre luftföreningar sker under kalla vinterdagar, när ett luftlock kan bildas över staden samtidigt som Storsjön är frusen. Desto fler som använder gång- och cykelvägar även under vintern, desto mindre risk för att hälsofarliga nivåer av avgaser och partiklar ska bildas. Samrådshandling 53

101 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Att minska biltrafiken under vintern är nödvändigt för att höga föroreningsnivåer inte ska uppstå. Detta kräver att gång- och cykelvägar är funktionella under hela året och att snöröjning prioriteras på dessa stråk. Ställningstaganden Kommunen ska vid planläggning, bygglovprövning och tillsyn verka för alla bostäder och allmänna lokaler har radonhalter i inomhusluften som inte överskrider Boverkets föreskrifter för nybyggnad och Socialstyrelsens riktvärden för befintliga bostäder 200 Bq/m3. Vid nybyggnad av bostäder ska alltid markradonmätningar genomföras. På högradonmark (> 50 kbq/m2) krävs radonsäkert byggande, på normalradonmark (10-50 kbq/m2) radonskyddat byggande. På lågradonmark(< 10 kbq/m2) krävs inga särskilda åtgärder. Luftkvaliteten i centrala staden ska förbättras bland annat genom ökat antal parkeringsplatser utanför centrum och i anslutning till kollektivtrafik samt ökad tillgång till parkeringsplatser med motorvärmare. Plan T. T Användning av el- och andra fordon som har minimala utsläpp ska stimuleras. Kommunen ska iaktta miljökvalitetsnormerna enligt Miljöbalken vid planering så att dessa uppfylls. Medborgarna ska uppmuntras att använda cykel som fortskaffningsmedel i högre grad och kommunen ska verka för fler och säkrare uppställningsplatser för cyklar Plan T samt ett utökat cykelvägnät. Att minska biltrafiken under vintern är nödvändigt för att höga föroreningsnivåer inte ska uppstå. Detta kräver att gång- och cykelvägar är funktionella under hela året och att snöröjning prioriteras på dessa stråk. Se även ställningstagandena under Kommunikationer. Radon Radon och luktfri radioaktiv gas bildas när grundämnet radium sönderfaller. När gasen i sin tur sönderfaller bildas så kallade radondöttrar, som är radioaktiva metallatomer. Radondöttrarna följer med inandningsluften och strålningen som de avger kan skada lunga och luftrör. Radium finns naturligt i marken och gasen som bildas kan ta sig upp till markytan och in i byggnader. Radon i inomhusluft kan också komma från byggnadsmaterial eller hushållsvatten. Bilaga Hälsa och Säkerhet ger vägledande beskrivning. Samrådshandling Ställningstaganden 54

102 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Förorenad mark Östersunds kommun har i jämförelse med andra kommuner relativt få kända eller potentiella tänkbara markföroreningar. Tung industri såsom smältverk, pappersbruk, gruvor eller andra verksamheter som hanterar avfall och kemikalier har aldrig funnits i större skala i Jämtland. I dag finns ett 20-tal objekt inom kommunen i kategorin riskklass 2, vilket innebär att föroreningen kan utgöra en stor risk för människors hälsa eller miljö. I varierande grad har objekten undersökts och framtida insatser är nödvändiga för att klargöra eventuella behov av saneringar. I stora delar av Försvarets före detta övningsområden omkring i Östersund finns det även kvarlämnad oexploderad ammunition, så kallad oxa. Så länge marken inte saneras begränsas markanvändningen avsevärt. Kommunen anser att Försvarets övningsområden med oexploderad ammunition bör saneras så att annan markanvändning blir möjlig. Bynäset på Frösön och Jämtkrafts expansionsområde i Lugnvik är prioriterade områden. Ställningstaganden Kommunen anser att Försvarets övningsområden med oexploderad ammunition bör saneras så att annan markanvändning blir möjlig. Bynäset på Frösön och Jämtkrafts expansionsområde i Lugnvik är prioriterade områden. Miljöstörande verksamheter Stora miljöstörande verksamheter med viktiga samhällsfunktioner i Östersunds kommun är exempelvis Gräfsåsens avfallsanläggning, Gövikens avloppsreningsverk, Åre Östersund Airport och kraftvärmeverket i Lugnvik. För Gräfsåsens avfallsanlägging är ett skyddsområde nödvändigt för att säkra driften av anläggningen och för en eventuell utökning av verksamheten. Lugnre motorstation är kommunens samlade område för motorsport. För att inte få en fragmentering av verksamheten med ökad störning som följd är det viktigt att säkerställa området för motorsporten. Lugnre motorstadion ska vara den samlade platsen för kommunens motorsport. Ställningstaganden Miljöstörande verksamheter bör så långt som möjligt lokaliseras till befintliga och planerade industriområden för att minska riskerna för störningar för bostäder och områden för rekreation. Lugnre motorstadion ska vara den samlade platsen för kommunens motorsport. Inom skyddsavståndet på 1000 meter från Lugnre motorstadions yttre gränser ska inga nya bygglov för bostäder beviljas. Vid försäljning av befintliga bostadsfastigheter inom skyddsavståndet ska kommunen överväga köp. Se även ställningstagande under Energi, avfall och resurser. Översvämningskänslig områden Inväntar ny kartering, ställningstagande till utställningen. Trygghet och säkerhet Trygghet är ett av de mest grundläggande och starkaste mänskliga behoven. Trygghet är centralt för människors välbefinnande. Det finns ett samband mellan känslan av trygghet i närmiljön och självskattad fysisk och psykisk hälsa. En miljö som upplevs som otrygg begränsar människors rörelsefrihet och möjlighet att använda stadsmiljön för till exempel vardagsärenden och rekreation. Trygghet är en subjektiv känsla som inte behöver ha sin utgångspunkt i faktiskt registrerad brottslighet eller i risken att själv bli utsatt för våld. Kvinnor upplever otrygghet fem gånger så ofta som män (Listerborn 2000). Säkerhet handlar däremot om den faktiska risken för att skadas. Det kan vara både i hemmet och i stadsmiljön. Trafiken är en stor faktor när det gäller att skapa en säker utemiljö. Här är framförallt barn, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättning extra utsatta. Bilaga Hälsa och Säkerhet ger vägledande beskrivning. Samrådshandling 55

103 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag I planering och bygglov ska ett dag- respektive nattperspektiv finnas för att öka trygghetskänslan. Ställningstaganden I planering och bygglov ska ett dag- respektive nattperspektiv finnas för att öka trygghetskänslan. Fullgod belysning och fri sikt ska finnas längs gång- och cykelvägarna och i anslutning till överfarter. Plan T. T Fullgod belysning innebär bland annat att belysningen ska ha bra färgåtergivning, vara anpassad i skala för fotgängare och cyklister samt inte vara bländande. Vid planskilda gång- och cykelpassager under väg och järnväg ska utformning väljas så att hög trygghet och säkerhet uppnås. Faktorer som man bör ta hänsyn till är bland annat genhet, god belysning, höjd och bredd på passagen samt siktlinjer. Riktlinjer för vinterväghållning ska tas fram mellan Vård och Omsorg, Trafik och Park, Teknisk förvaltning och fastighetsägare för att få en säkrare utemiljö framförallt för äldre. Se även ställningstaganden under Kommunikationer. Transporter av farligt gods Bilaga Hälsa och Säkerhet ger vägledande beskrivning. Tillgänglighet Tillgänglighet är en grundläggande förutsättning för människors delaktighet i samhället. En tillgänglig omgivning ökar rörligheten och valfriheten. Det påverkar i sin tur hälsan positivt. Äldre och personer med funktionsnedsättning har en särställning i detta avseende men även barn och deras möjlighet till ohämmad lek utan vuxnas översyn påverkas av tillgängligheten. Bilaga Hälsa och Säkerhet ger vägledande beskrivning. Ställningstaganden Kommunens alla egna lokaler ska vara tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Kommunen ska verka för att utveckla tillgängliga mötesplaster som ett medel för att stärka social samvaro och delaktighet i samhällslivet. Plan VO. Se även ställningstagandena under Bebyggelse, Kommunikationer och Skolor. Kommunens alla egna lokaler ska vara tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Ställningstaganden Transporter med giftiga kemikalier och andra farliga ämnen ska förläggas till gator och vägar som är utpekade som led för farligt gods. Riskanalys ska genomföras i samband med detaljplanering eller bygglov för ändrad användning eller nybyggnation inom 150 meter från rekommenderad väg för farligt gods. Samrådshandling 56

104 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Riksintressen Riksintressen är statliga anspråk som kommunen är skyldig att redovisa i översiktsplanen. Det gäller till exempel skyddsvärda områden för natur-, kultur- och friluftsliv, men även anläggningar och exploateringsintressen för riksvägar, flyg, vindkraft. I Östersunds kommun finns följande riksintressen. Miljöbalken 3 kapitlet Kulturmiljö Friluftsliv Naturvård Rennäring Vindbruk Väg Järnväg Flyg Miljöbalken 4 kapitlet Skyddande vattendrag inklusive avrinningsområden Ställningstaganden sammanfattning Kommunen tillstyrker alla riksintressen utom redovisat influensområde för maxbuller högscenario för Åre Östersunds flygplats. Förbifart Brunflo anser kommunen ska utredas och preciseras innan ställning tas till om projektet ska kvarstå som riksintresse. Ställningstagandena till riksintressena redovisas mer i detalj under respektive ämnesrubrik och bakgrund ges i bilagorna. Mellankommunala intressen Ett antal planeringsfrågor sträcker sig utanför kommunens gränser, så kallade mellankommunala intressen. Östersunds kommun bedömer att regionförstorningen inklusive SÖT-samarbetet (samarbete Sundsvall-Östersund-Trondheim) och Storsjön är av mellankommunalt intresse. Bilaga Mellankommunala intressen ger vägledande beskrivning. Ställningstaganden Översiktsplanen ska medverka till att skapa ett starkt och långsiktigt hållbart Åre-Östersunds centrum som är attraktivt för långväga inflyttning och som ger positiva spridningseffekter för landsbygden och tätorterna i övriga länet. Samarbetet mellan Jämtlands län och Tröndelag måste utvecklas på flera fronter liksom mellan Jämtlands län och Västernorrlands län. Förbättringar av såväl Mittbanan/Meråkerbanan som E14 ska göras för att förbättra transportmöjligheterna längs axeln Sundsvall - Östersund - Trondheim. Då kan de norska hamnarna användas i större utsträckning, och avlastningen av det hårt belastade nord-sydliga transportstråket minskar miljöpåverkan från godstransporter. Genom förbättring av järnvägsnätet och etablerandet av en kombiterminal i Östersundsområdet ska en stor del långväga godstransporter föras över från landsväg till järnväg med positiva effekter på miljön. Arbetet med översiktsplanen ska samordnas med översiktsplanearbetena i grannkommunerna. Det gäller till exempel tätortsutvecklingen, kommunikationer och, vattenanvändningen i Storsjön. Kommunen anser att länsstyrelsen ska ha ett samordningsansvar för att ta fram en gemensam vattenanvändningsplan för Storsjön. Se även ställningstagande om uran under Energi, Avfall och Resurser. 57 Översiktsplanen ska medverka till att skapa ett starkt och långsiktigt hållbart Åre-Östersunds centrum som är attraktivt för långväga inflyttning och som ger positiva spridningseffekter för landsbygden och tätorterna i övriga länet. Samrådshandling

105 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Nya jobb i kärnan leder till fler jobb i hela regionen. Enligt en studie gjord av Vækstforum Hovedstaden, innebär skapandet av 100 nya jobbtillfällen i huvudstadsregionen (Köpenhamn plus omgivande kommuner) till 20 ytterligare arbetstillfällen i resten av landet. Omvänt innebär skapandet av 100 jobbtillfällen i resten av Danmark endast 7 arbetstillfällen i huvudstadsregionen. Därför leder en satsning på tillväxt i huvudstadsregionen även till tillväxt i övriga delar. På samma sätt antas en tillväxt i Åre Östersund gynna tillväxten i övriga länet. Samrådshandling 58

106 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Ordlista Agenda 21 Aktiv transport Allmänt intresse Animaliskt protein Avloppsvatten Betesvall Biologisk mångfald Buffringsförmåga Dagligvaruhandel Dagvatten Detaljplan Dricksvattenkvalitet Dämningsområde Ekopark Energigrödor Fordonsflotta Fysisk planering Är ett handlingsprogram antaget vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro år Programmet beskriver hur arbetet för att motverka natur- och miljöförstöring, fattigdom och bristande demokrati skall utvecklas för att våra samhällen skall få en hållbar utveckling. Transport som drivs med muskler exempelvis gång eller cykling. Dessa beskrivs i plan- och bygglagens andra kapitel. Det kan exempelvis vara naturoch kulturaspekter, utformningen av bebyggelse. Protein som kommer från djurriket. Samlingsnamn för spillvatten och dagvatten. Gräsmarker som betas av djur. Biologisk mångfald är det begrepp som används för att beskriva variationen av liv på jorden. Med biologisk mångfald avses den stora variationen av växter, djur och mikroorganismer, inklusive variationen inom arter och en mångfald av ekosystem. Dagens biologiska mångfald är frukten av miljontals år av evolution. Den har skapats av naturliga processer samt i allt högre utsträckning av påverkan från människan. Den biologiska mångfalden bildar den livsväv som människan är en del av och samtidigt är helt beroende av. Marken eller vattnets förmåga att stå emot påverkan. Är försäljning av varor som fyller konsumenternas dagliga behov. Livsmedel, tidningar, sjukvårdsartiklar, hygienartiklar och blommor. Regnvatten som avleds från hårdgjorda ytor som asfalt eller hustak. En av kommunen upprättad, juridiskt bindande plan för markanvändning och utformning av bebyggelse med mera inom ett mindre område. Vatten av så god kvalitet att det kan användas som dricksvatten. Ett vattenområde som regleras för vattenkraft. Är ett skyddat naturområde som påminner om ett naturreservat. Till skillnad från ett naturreservat, som i allmänhet förvaltas av en länsstyrelse, kommun eller stiftelse, förvaltas ekoparken av ett skogsbolag, som frivilligt valt att skydda ett naturområde. Växter som odlas för att användas till energiframställning exempelvis för eldning i fjärrvärmeverk. Totala antalet bilar i Sverige. Omfattar den verksamhet som syftar till att avgöra hur mark och vatten skall användas i tid och rum. Arbetet med fysisk planering leder i regel till formuleringen av olika typer av planer, främst översiktsplaner och detaljplaner som måste följa Plan- och bygglagen. Fångstgropar En grop i marken som man täckte över och hoppades att djur skulle trilla ner i. Försurning Grön kvalitet Försurning innebär att sura ämnen tillförs marker och vattendrag i högre takt än de bortförs eller neutraliseras. Är en grön miljö exempelvis en park med god kvalitet. Samrådshandling 59

107 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Samrådshandling Grön/vita stråk Hela resan Infiltration Influensområde för flygbuller Intermodala transporter Kluster Kommunikation Lokalt omhändertagande av dagvatten Miljökvalitetsnorm Mindre tillbyggnad Målpunkt Natura 2000 NECL Näringsbelastning Näringsfattigt vatten Omland Ovidkommande vatten Passivhus Plushus Randzoner Reservkraft Begreppet grön/vita stråk används både för att beskriva stråk som fyller funktionen av spridningskorridorer för växter och djur och gröna stråk som utgör kommunikationsstråk för människor. Ett grönt stråk kan till exempel utgöras av endast en gatuallé med trädrader och gräsremsor. Ett grönt stråk kan även vara till exempel ett skogsområde som bildar ett bredare stråk mellan stadsdelarna. Vitt stråk är när de gröna stråken blir snötäckta och kan användas för exempelvis skid- och sparkåkning. I en resa där exempelvis huvudresan görs med buss sker förflyttningen till och från hållplatsen kanske med gång. Hela resan handlar om att se alla dessa delresor. Det kan bli lättare om man istället tänker från dörr till dörr. Inträngande av vatten i poröst material till exempel i jordmassor. Det område som påverkas av flygbuller. Transport av gods lastat i enheter exempelvis container, med en kombination av olika transportslag som järnväg, landsväg, båt och flyg. Anhopning, koncentration, i detta fall av resurser och kompetens. Trafikförbindelse eller informationsöverföring. Dagvattnet som får tränga ner i exempelvis gräsmattan på tomten. En lägsta acceptabel nivå för hur exempelvis rent vattnet i sjöar och vattendrag ska vara. Regleras i miljöbalken. Östersunds kommun har definierat mindre tillbyggnad som högst 50 % av huvudbyggnadens bruttoarea (våningsarea inklusive yttervägg, källare och vind). Sammanlagt maximalt 40 kvm bruttoarea. Plats som har ett värde att ta sig till för fler än en person. Områden som har värdefull natur ur ett EU-perspektiv kan pekas ut och ingå i nätverket Natura Åtgärder inom eller i närheten av dessa områden kräver tillstånd av länsstyrelsen. North East Cargo Link ingår i Midnordic green corridor och är ett gränsöverskridande projekt med delfinansiering från EU. Projektet syftar till att utveckla förutsättningarna för effektiva och miljömässigt hållbara godstransporter i mittnorden. Mängden växtnäringsämnen i vatten. Vatten med låga halter av växtnäringsämnen. De omgivningar runt en stad eller tätort som fungerar som upptagningsområde. Vatten som tränger in i ledning utan att egentligen höra hemma där, till exempel grundvatten som tränger in i spillvattenledningar. Är hus som är mycket energisnåla och uppfyller förutbestämda energikrav. Är hus som är så pass energisnåla att de till och med periodvis kan leverera överskottsenergi ut till elnätet. Miljön mellan exempelvis åker och skog som är speciellt värdefulla för den biologiska mångfalden. Vid strömavbrott kan viktiga samhällsfunktioner exempelvis sjukhus behöva reservkraft det vill säga el från annat håll än det vanliga elnätet. 60

108 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Riksintresse Skraffering Slåttervall Spillvatten Sällanköpshandel Tillrinningsområde Täkttillstånd UV-ljus Vattenbruk Vattendirektivet Vattenförekomster Vattenkraftsmagasin Vattenkraft Ytvattentäkt Övergödning Är ett värde som har betydelse för hela landet exempelvis områden med höga naturvärden. Är ett mönster på en karta som symboliserar något. Gräsmarker som man slår och gödslar för insamling av foder. Avloppsvatten från toaletter. Är försäljning av kläder, skor, accessoarer, möbler och tyger, färg och tapet, ur, guld och optik, leksaker, data och telefoni, tv och radio, järn och byggvaror, hushållsapparater och hemutrustning, foto, sport, musik, bok och papper. Vatten som samlas i en sjö eller en bäck har ett tillrinningsområde. Det vill säga där lutar marken så att vattnet kan rinna ner till sjön eller bäcken. Tillstånd att bryta en viss mängd exempelvis berg på ett visst sätt under en viss tid. Icke synlig del av ljuset, våglängden kortare än för det synliga ljuset. Är det samma som fiskodling. Är ett EU-direktiv. Direktivet syftar till att etablera en ram för enhetliga regler på EU-nivå för skydd av europeiska vatten; sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten men dock inte hav. Det handlar främst om att förbättra vattenrelaterat miljöarbete genom en gemensam lagstiftning för vatten. Ytvatten (sjöar och vattendrag) som ingår i vattenförvaltningen för Bottenhavets vattendistrikt. Dessa ytvatten har en fastställd status och en angiven målklass (miljökvalitetsnorm) som ska uppnås till år 2015 eller Är en typ av reservoar, exempelvis en fördämning eller konstgjord sjö som används för att lagra stora mängder vatten. Vattenmassorna kan sedan användas i ett vattenkraftverk. Är energi som utvinns ur strömmande vatten. Ett ställe där man tar vatten från en sjö eller älv. Uppstår på grund av utsläpp av för mycket gödande växtnäringsämnen i mark och vattendrag. Samrådshandling 61

109 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Samrådshandling 62

110 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Samrådshandling 63

111 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Samrådshandling 64

112 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Samrådshandling 65

113 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag 340 Kälom Nordannälden 340 Böle E14 Kälen Silje 339 Aspås Tand Krokom Hissmofors Aspåsnäset Hägra Högen Täng Birka Ås Rösta Sem 339 Sand- Husås gården Kläppe E45 Nygård E45 Boda Lit S Söre Brevåg Handog Hökbäck Fjäl Böle Mo Palleråsen Åsen Lungre Sikås 344 Lorås Kilen Nyby Bye Grenås Åsen Håxås Ede Fyrås 344 Hårkan Önsjön Långan Långan Landön Smedsåsen Storsjön Lundsjön Landvågen Gravbränna Kallsta Kännåsen Knutbränna Munkflohögen Storbränna Norderåsen Österåsen Häggenås Högarna Fagerland Storhögen Långkälen Fjällandet Midskog Hammerdal Solberg Brynjegård Indalsälven Samrådshandling Näversjöberg Raftsjöhöjden Norr-Greningen Sör-Greningen 66

114 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Bringåsen Torråsen 87 Brynje Öd Bye Byn Lugnvik Odensala Torvalla Frösön Ope Härke Valla Östersund Fugelsta E14 sta Vålbacken Solberg Optand läger Brunflo Lunne Häggdalen Ede Målsta Haxäng Ångsta Rossbol Tand E45 Tramsta Haga Loke Åsan Valne Börön Berge Kläppe Böle Namn Bodsjöbyn Brana Näverede Torsgård Lillsjöhögen Fisksjölandet Rissna Västanede Järsta Slandrom Rasten Fannbyn Svedje Riksintresseanspråk Mjösjö i Östersunds Börjesjö kommun Hosjö Marsätt Hållborgen Fanbyn Pilgrimstad Östersunds kommun Värdefulla ämnen och mineraler Framtida vägnät Väg Tavnäs Järnväg Torsäng Flyg Flygplats Östbyn Holmsjö Anviken Skylnäs Värviken Förberg Sund Flyg Landsom Buller huvudscenario 70dBA Flyg Buller högscenario 70dBA Gällö Skyddade vattendrag Skyddade vattendrag avrinningsområde Naturvård Svedje Orrviken Skurun Stackris Räcksjön Södra Ösjö Natura 2000 Grimnäs Friluftsliv Månsåsen Måläng Kulturmiljö Bölåsen Hara Bleka Åbbåsen Borgen Bjärme Österåsen Myrviken Fåker Häggen Grönviken E14 Mälgåsen Rind Rennäning Kärnområde Rennäring Ammer Flyttled med rast och svår passage Döviken Energiprouktion, vindbruk 67 Ålsta Viken Sanne Kinderåsen Sölvbacken Lockåsen Landsom Hallom Näcksta Hackås Östnår Svedje Kövra Persåsen mo Tosåsen Dalåsen Kvissle Mo Vigge Vattviken Salsån Elt- Hoverberg Samrådshandling

115 7, KFN :30 / :s bilaga: Översiktplan remissförslag Östersunds kommun Rådhuset, Rådhuset, Östersund. Östersund. Tel Tel

116 7, KFN :30 / :s bilaga: Missiv

117 7, KFN :30 / :s bilaga: Missiv

118 8, KFN :30 KFN: 457/2013 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Bert-Olof Zackrisson Kultur- och fritidsnämnden Överflyttning av ägaransvaret för Z-hallen till kommunstyrelsen I samband med att den nya arenan, Östersund Arena, enligt uppgjord tidplan står klar och tas i bruk under december 2013 kommer verksamheten i Z-hallen att avvecklas. Kommunens ishall Z-hallen internägs idag av kultur- och fritidsnämnden. I samband därmed, eller senast fr o m 1 januari 2014, bör internägandet av Z- hallen överflyttas till kommunstyrelsen. Underlag för beslut Kansliets tjänstemannaförslag Förslag till beslut 1. Kultur- och fritidsnämnden föreslår att internägandet av Z-hallen överflyttas från kultur- och fritidsnämnden till kommunstyrelsen senast fr o m 1 januari Nämnden förutsätter att curlinghallens kylsystem, som idag är ihopkopplat med Z-hallens kylsystem, utreds och ges en egen lösning som svarar för curlingshallens kyla. Bakgrund Den 28 april 2010, 76, godkände kommunfullmäktige att en arena skulle byggas med lokalisering på R3-området inom Stadsdel Norr. Den nya arenan, Östersund Arena (med bl a två isrinkar inomhus och en bandyplan utomhus), beräknas stå klar och tas i bruk under december 2013 enligt uppgjord tidplan. Isrinkarna kommer att ersätta nuvarande isrink i Z-hallen och befintlig konstfryst utebana vid Hofvallen, varefter verksamheten vid Z- hallen resp Hofvallens utebana kommer att avvecklas. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

119 8, KFN :30 KFN: 457/2013 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Kommunens ishall Z-hallen internägs idag av kultur- och fritidsnämnden. I samband med att den nya arenan, Östersund Arena, tas i bruk eller senast fr o m 1 januari 2014, bör internägandet av Z-hallen överflyttas till kommunstyrelsen. Kultur- och fritidsnämnden förutsätter att curlinghallens kylsystem, som idag är ihopkopplat med Z-hallens kylsystem, utreds och ges en egen lösning som svarar för curlingshallens kyla. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS KANSLI Bert-Olof Zackrisson T f kanslichef Utdrag till kommunstyrelsen, TF/Fritid, Arenaprojektet Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

120 8, KFN :30 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Bert-Olof Zackrisson Kultur- och fritidsnämnden Överflyttning av ägaransvaret för Z-hallen till kommunstyrelsen I samband med att den nya arenan, Östersund Arena, enligt uppgjord tidplan står klar och tas i bruk under december 2013 kommer verksamheten i Z-hallen att avvecklas. Kommunens ishall Z-hallen internägs idag av kultur- och fritidsnämnden. I samband därmed, eller senast fr o m 1 januari 2014, bör internägandet av Z- hallen överflyttas till kommunstyrelsen. Underlag för beslut Kansliets tjänstemannaförslag Förslag till beslut 1. Kultur- och fritidsnämnden föreslår att internägandet av Z-hallen överflyttas från kultur- och fritidsnämnden till kommunstyrelsen senast fr o m 1 januari Nämnden förutsätter att curlinghallens kylsystem, som idag är ihopkopplat med Z-hallens kylsystem, utreds och ges en egen lösning som svarar för curlingshallens kyla. Bakgrund Den 28 april 2010, 76, godkände kommunfullmäktige att en arena skulle byggas med lokalisering på R3-området inom Stadsdel Norr. Den nya arenan, Östersund Arena (med bl a två isrinkar inomhus och en bandyplan utomhus), beräknas stå klar och tas i bruk under december 2013 enligt uppgjord tidplan. Isrinkarna kommer att ersätta nuvarande isrink i Z-hallen och befintlig konstfryst utebana vid Hofvallen, varefter verksamheten vid Z- hallen resp Hofvallens utebana kommer att avvecklas. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

121 8, KFN :30 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Kommunens ishall Z-hallen internägs idag av kultur- och fritidsnämnden. I samband med att den nya arenan, Östersund Arena, tas i bruk eller senast fr o m 1 januari 2014, bör internägandet av Z-hallen överflyttas till kommunstyrelsen. Kultur- och fritidsnämnden förutsätter att curlinghallens kylsystem, som idag är ihopkopplat med Z-hallens kylsystem, utreds och ges en egen lösning som svarar för curlingshallens kyla. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS KANSLI Bert-Olof Zackrisson T f kanslichef Utdrag till kommunstyrelsen, TF/Fritid, Arenaprojektet Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

122 9, KFN :30 KFN: 290/2012 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Bert-Olof Zackrisson Kultur- och fritidsnämnden Uthyrningsfrågor i Östersund Arena Kansliet genomför för närvarande och under våren 2013 förhandlingar med aktuella föreningar för uthyrning av lokaler i Östersund Arena till föreningar. Kansliet har i upprättad PM redovisat principer för uthyrning av lokaler i Östersund Arena till föreningar. Underlag för beslut Kansliets tjänstemannaförslag Kansliets PM , rev Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att godkänna redovisade principer i kansliets PM för uthyrning av lokaler i Östersund Arena till föreningar. Bakgrund Kultur- och fritidsnämndens beslutade , 55, bl a att lämna uppdrag till kansliet att upprätta förslag till hyresavtal med berörda föreningar om lokaler i Östersund Arena. I hyresavtal ska även exempelvis tillgång, tider och nyttjande vid arenan av hemvist, kanslilokaler, styrketräningslokal resp förråd regleras. Kansliet genomför för närvarande och under våren 2013 förhandlingar med aktuella föreningar för uthyrning av lokaler i Östersund Arena till föreningar. Kansliet har i upprättad PM redovisat principer för uthyrning av lokaler i Östersund Arena till föreningar. Kultur- och fritidsnämnden föreslås att ställa sig bakom upprättad PM som grund för fortsatta förhandlingar med aktuella föreningar. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS KANSLI Bert-Olof Zackrisson T f kanslichef Utdrag till Arenaprojektet, Nils Burman, Föreningsservice, TF/Fritid Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

123 9, KFN :30 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Bert-Olof Zackrisson Kultur- och fritidsnämnden Uthyrningsfrågor i Östersund Arena Kansliet genomför för närvarande och under våren 2013 förhandlingar med aktuella föreningar för uthyrning av lokaler i Östersund Arena till föreningar. Kansliet har i upprättad PM redovisat principer för uthyrning av lokaler i Östersund Arena till föreningar. Underlag för beslut Kansliets tjänstemannaförslag Kansliets PM , rev Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att godkänna redovisade principer i kansliets PM för uthyrning av lokaler i Östersund Arena till föreningar. Bakgrund Kultur- och fritidsnämndens beslutade , 55, bl a att lämna uppdrag till kansliet att upprätta förslag till hyresavtal med berörda föreningar om lokaler i Östersund Arena. I hyresavtal ska även exempelvis tillgång, tider och nyttjande vid arenan av hemvist, kanslilokaler, styrketräningslokal resp förråd regleras. Kansliet genomför för närvarande och under våren 2013 förhandlingar med aktuella föreningar för uthyrning av lokaler i Östersund Arena till föreningar. Kansliet har i upprättad PM redovisat principer för uthyrning av lokaler i Östersund Arena till föreningar. Kultur- och fritidsnämnden föreslås att ställa sig bakom upprättad PM som grund för fortsatta förhandlingar med aktuella föreningar. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS KANSLI Bert-Olof Zackrisson T f kanslichef Utdrag till Arenaprojektet, Nils Burman, Föreningsservice, TF/Fritid Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

124 9, KFN :30 / :s bilaga: PM Uthyrningsfrågor i Östersund Arena , rev 2 1 Uthyrningsfrågor i Östersund Arena PM , rev Årshyra Bokning Hyrestillåtelse, utbildningskrav Kultur- och fritidsnämnden medger inte årshyra av verksamhetslokaler. Gymnastikhallen ska kunna nyttjas av så många som möjligt. Det innebär samnyttjande av verksamhetslokaler tillsammans med andra föreningar och utan exklusiv ensamrätt. Bokningar av gymnastikhallen sker alltid via kommunens bokningsfunktion. Hyra uttas enligt fastställda hyresavgifter, med utgångspunkt från kultur- och fritidsnämndens uthyrningsprinciper. All idrottsutövning är frivillig och sker på egen risk. Under skoltid är det skolans ansvar. Om föreningar driver verksamheten är det föreningens ansvar. Uthyrning av gymnastikhallen till övriga föreningar ska endast ske med närvarande föreningsledare, som genomgått utbildning kring gymnastikhallens redskap/utrustningar och handhavande av dessa. Det innebär att när intresse att nyttja gymnastikhallen finns från övriga föreningar och innan nyttjande får ske, ordnar arenans driftansvarige sådan utbildning för aktuella föreningsledare och där exempelvis Östersundsgymnasterna anlitas som utbildare. En förteckning på de ledare som deltagit i utbildningen meddelas arenans driftansvarige samt kommunens bokningsfunktion. Förening som inte följer gällande krav och ordningsregler riskerar att bli avstängd från gymnastikhallen under innevarande säsong. Fråga om hyresrabatt Reklamplatser Ingen ytterligare hyresrabatt medges för gymnastiken. Gymnastikens investeringar, som bekostas genom extern finansiering med bidrag från bl a Allmänna arvsfonden och Idrottslyftet, har inte minskat kommunens investeringskostnader. I fastslagen budgetkalkyl finns inte heller utrymme att medge någon ytterligare hyresrabatt. Östersundsgymnasterna önskar besked om att föreningen kommer att ha möjlighet att under 10 år sälja reklamplatser på innerväggarna inom gymnastikhallen. Kultur- och fritidsnämnden följer sedan 2002 en antagen policy för reklamplatser. Policyn innebär i grova drag att förening, efter det att nämnden gett sitt tillstånd, får hyra ut reklamplats och behålla intäkterna. Enligt policyn ska i anläggningar, som brukas av flera föreningar, samråd ske om hur platserna ska fördelas.

125 9, KFN :30 / :s bilaga: PM Uthyrningsfrågor i Östersund Arena , rev 2 Östersund Arena är en multiarena med många idrotter. Inom arenaprojektet pågår därför ett arbete för att upprätta ett heltäckande skyltprogram som omfattar arenan och dess olika verksamhetslokaler och ytor. Östersundsgymnasternas begäran kan hanteras som ett förhandsbesked eftersom skyltprogrammet ej är fastställt och handläggning enligt gällande riktlinjer/reklampolicy ännu ej kan genomföras. Det bedöms dock rimligt att redan nu konstatera att Östersundsgymnasterna kommer att medges möjlighet att sätta upp reklamtavlor i Östersund Arena. Omfattning och förutsättningar för föreningens tillstånd kommer att dock att fastställas efter nämndens prövning av ansökan med utgångspunkt från nämndens policy för reklamplatser och det skyltprogram för arenan som är under utarbetande. 2 Tillgång till lokaler Gymnastiken har tillgång till kontor/hemvist under årets alla dagar. Gymnastiken har vidare tillgång till gymnastikhallen så ofta som möjligt: -inom ramen för arenans öppettider och efter bokning av lokaler, -utanför ordinarie öppettider efter bokning enligt fastställda uthyrningsprinciper, avgifter och i nuläget efter överenskommelse med driftansvarig om tillgång till lokalerna. Tider för skolans nyttjande När det gäller skolans nyttjande av gymnastikhallen under skoldagar sker detta inom tidsramen kl Om skolor ej nyttjar tider i slutet på dagen erbjuds tiderna till föreningar för nyttjande enligt fastställda uthyrningsprinciper och angivna regler. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS KANSLI Bert-Olof Zackrisson T f kanslichef

126 10, KFN :30 KFN: 2766/2012 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Bert-Olof Zackrisson Kultur- och fritidsnämnden Förslag - gratisåkning i Gustavsbergsbacken på fredagkvällar ÖFS (Östersund-Frösö Slalomklubb) har inkommit med förslag på att kultur- och fritidsnämnden ska införa gratisåkning i Gustavsbergsbacken på fredagkvällar. Underlag för beslut Kansliets tjänstemannaförslag ÖFS skrivelse, inkommen Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden avslår förslag från ÖFS om att införa gratisåkning i Gustavsbergsbacken på fredagar med hänvisning till att ett genomförande skulle leda till ett betydande inkomstbortfall och därmed en ökad driftkostnad för nämnden. Bakgrund ÖFS (Östersund-Frösö Slalomklubb) har inkommit med förslag på att kultur- och fritidsnämnden ska införa gratisåkning i Gustavsbergsbacken på fredagkvällar. Bakgrunden till förslaget är att förra säsongen var Gustavsbergsbacken stängd liksom det av ÖFS drivna caféet vid foten av backen. Vid brukarrådets möte i oktober togs önskemål och frågor upp inför innevarande säsong. Man diskuterade ihop sig om hur verksamheten ska fungera och kom då överens om att kvällsskidåkningen på fredagkvällar ska flytta tillbaka till Gustavsbergsbacken, som då har öppet såväl i liften som i ÖFS café. Caféet kan därmed också fungera som lite av en fritidsgård. Kansliets bedömning Kansliet har inhämtat kultur- och fritidsnämndens utförares, TF/Fritid, uppfattning kring förslaget på gratisåkning fredagkvällar. Utföraren befarar att direkta intäkter i liftkortsförsäljning skulle minska, vilket man i så fall förutsätter ska kompenseras av kultur- och fritidsnämnden med ökad driftersättning. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

127 10, KFN :30 KFN: 2766/2012 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr TF/Fritid ser för sin del negativa ekonomiska konsekvenser med gratisåkning, vilken skulle urholka värdet av och incitamentet till att köpa säsongskort eftersom en stor del av intäkterna kommer från försäljning av just säsongskort. Att införa gratisåkning på försök ett år och sedan dra tillbaks det hela om man finner att inkomstbortfallet blir för stort är inte heller någon enkel sak att hantera bl a med den badwill det då skulle medföra. Kansliet konstaterar för sin del att ÖFS argument för gratisåkning i Gustavsbergsbacken utgår från en något missvisande jämförelse med kulturoch fritidsnämndens upplåtelse av lediga halltider i idrottshallar på fredagkvällar till föreningar för spontanidrott. Medan det på fredagkvällar finns tomma idrottshallar med lediga tider som kan nyttjas utan extra kostnader är situationen annorlunda i Gustavsbergsbacken. Där finns inga outnyttjade tider i Gustavsbergsbacken utan alla tider nyttjas redan idag. Gratisåkning kan på goda grunder antas leda till ett betydande inkomstbortfall och därmed en ökad driftkostnad för kultur- och fritidsnämnden, som det inte finns täckning för i nämndens budget. Mot bakgrund av ovanstående föreslås kultur- och fritidsnämnden avslå förslag om att införa gratisåkning i Gustavsbergsbacken på fredagar med hänvisning till att ett genomförande skulle leda till ett betydande inkomstbortfall och därmed en ökad driftkostnad för nämnden. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS KANSLI Bert-Olof Zackrisson T f kanslichef Utdrag med tjänstemannaförslag till ÖFS, Teknisk förvaltning/fritid, Föreningsservice Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

128 10, KFN :30 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Bert-Olof Zackrisson Kultur- och fritidsnämnden Förslag - gratisåkning i Gustavsbergsbacken på fredagkvällar ÖFS (Östersund-Frösö Slalomklubb) har inkommit med förslag på att kultur- och fritidsnämnden ska införa gratisåkning i Gustavsbergsbacken på fredagkvällar. Underlag för beslut Kansliets tjänstemannaförslag ÖFS skrivelse, inkommen Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden avslår förslag från ÖFS om att införa gratisåkning i Gustavsbergsbacken på fredagar med hänvisning till att ett genomförande skulle leda till ett betydande inkomstbortfall och därmed en ökad driftkostnad för nämnden. Bakgrund ÖFS (Östersund-Frösö Slalomklubb) har inkommit med förslag på att kultur- och fritidsnämnden ska införa gratisåkning i Gustavsbergsbacken på fredagkvällar. Bakgrunden till förslaget är att förra säsongen var Gustavsbergsbacken stängd liksom det av ÖFS drivna caféet vid foten av backen. Vid brukarrådets möte i oktober togs önskemål och frågor upp inför innevarande säsong. Man diskuterade ihop sig om hur verksamheten ska fungera och kom då överens om att kvällsskidåkningen på fredagkvällar ska flytta tillbaka till Gustavsbergsbacken, som då har öppet såväl i liften som i ÖFS café. Caféet kan därmed också fungera som lite av en fritidsgård. Kansliets bedömning Kansliet har inhämtat kultur- och fritidsnämndens utförares, TF/Fritid, uppfattning kring förslaget på gratisåkning fredagkvällar. Utföraren befarar att direkta intäkter i liftkortsförsäljning skulle minska, vilket man i så fall förutsätter ska kompenseras av kultur- och fritidsnämnden med ökad driftersättning. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

129 10, KFN :30 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr TF/Fritid ser för sin del negativa ekonomiska konsekvenser med gratisåkning, vilken skulle urholka värdet av och incitamentet till att köpa säsongskort eftersom en stor del av intäkterna kommer från försäljning av just säsongskort. Att införa gratisåkning på försök ett år och sedan dra tillbaks det hela om man finner att inkomstbortfallet blir för stort är inte heller någon enkel sak att hantera bl a med den badwill det då skulle medföra. Kansliet konstaterar för sin del att ÖFS argument för gratisåkning i Gustavsbergsbacken utgår från en något missvisande jämförelse med kulturoch fritidsnämndens upplåtelse av lediga halltider i idrottshallar på fredagkvällar till föreningar för spontanidrott. Medan det på fredagkvällar finns tomma idrottshallar med lediga tider som kan nyttjas utan extra kostnader är situationen annorlunda i Gustavsbergsbacken. Där finns inga outnyttjade tider i Gustavsbergsbacken utan alla tider nyttjas redan idag. Gratisåkning kan på goda grunder antas leda till ett betydande inkomstbortfall och därmed en ökad driftkostnad för kultur- och fritidsnämnden, som det inte finns täckning för i nämndens budget. Mot bakgrund av ovanstående föreslås kultur- och fritidsnämnden avslå förslag om att införa gratisåkning i Gustavsbergsbacken på fredagar med hänvisning till att ett genomförande skulle leda till ett betydande inkomstbortfall och därmed en ökad driftkostnad för nämnden. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS KANSLI Bert-Olof Zackrisson T f kanslichef Utdrag med tjänstemannaförslag till ÖFS, Teknisk förvaltning/fritid, Föreningsservice Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

130 10, KFN :30 / :s bilaga: Förslag

131 11, KFN :30 KFN: 249/2013 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Liselotte Johansson Kultur- och fritidsnämnden Förslag - 5 km skidspår i Lit Berit Olsson har i en skrivelse till kommunen föreslagit att det ska anläggas ett 5 kilometer långt skidspår i Lit. Kultur- och fritidsnämnden ska besvara förslaget. Underlag för beslut Kansliets tjänstemannaförslag Förslag Förslag till beslut 1. Förslaget om att anlägga ett 5 kilometer långt skidspår i Lit avslås. Motivering: Det är i dagsläget mer prioriterat att skapa ett anslutningsspår från centrala Lit till befintligt elljusspår. 2. Kultur- och fritidsnämnden anslår kronor för att skapa ett permanent anslutningsspår från återvinningsstationen i Lits centrum till befintligt elljusspår i Lit. 3. Pengarna tas ur nämndens anslag för underhållskostnader m m, ansvar 46000, verksamhet Kansliet får i uppdrag att tillsammans med teknisk förvaltning/fritid genomföra åtgärden. Bakgrund Berit Olsson i Lit har skrivit ett förslag till kommunen, där hon yrkar på att det ska anläggas ett 5 kilometer långt skidspår i Lit. Motiveringen är att det befintliga elljusspåret i Lit är för extremt, då det består av många branta backar och tvära kurvor, där det är lätt att ramla. En dialog har förts med enhetschefen för teknisk förvaltning/fritid, som har ansvar för kommunens skidspår. Tidigare fanns det förutom elljusspåret även ett 5 kilometer samt ett 10 kilometer långt skidspår i Lit. På grund av besparingar har inte spåren röjts och preparerats under de senaste åren. De tidigare skidspåren går över privat mark. Enhetschefen på fritid har bett skidföreningen i Lit samt Lits Byförening att ta kontakt med markägarna för att höra hur de ställer sig till att eventuellt öppna 5 kilometer skidspåret igen. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

132 11, KFN :30 KFN: 249/2013 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Kostnaden för röjning samt spårskyltning beräknas till cirka kronor. Den årliga kostnaden för spårpreparering uppgår till mellan kronor beroende på om spåret prepareras en eller två gånger i veckan under skidsäsongen. Elljusspåret i Lit utgår idag från skidstugan cirka 1,5 kilometer norr om Lits centrum. Ett flertal personer har kontaktat teknisk förvaltning/fritid med önskemål om att kommunen ska skapa en permanent anslutning från återvinningsstationen i centrala Lit till befintligt elljusspår. Det skulle innebära att elljusspåret blir mer tillgängligt och att det inte längre är nödvändigt att ta bilen till skidstugan. För att det ska vara möjligt att anlägga anslutningsspåret krävs det dels tillstånd från markägarna samt att spåret skyltas upp ordentligt. Kostnaden för spårtavla och spårskyltning beräknas till cirka konor. Att markbereda spåret och sätta upp elljus bedöms av enhetschefen på fritid inte vara aktuellt på grund av den höga investeringskostnaden. Att öppna 5 kilometer skidspåret i Lit är ett bra förslag och nämnden bör ha det i beaktande inför framtiden. I dagsläget bedöms det dock vara mer angeläget att skapa ett anslutningsspår från Lits centrum. Elljusspåret blir på det sättet mer tillgängligt och ur ett miljöperspektiv är det positivt att inte behöva nyttja bil för att åka skidor. Utifrån ovanstående förslås kultur- och fritidsnämnden anslå kronor för att kunna skapa ett permanent anslutningsspår från centrala Lit upp till elljusspåret. Kansliet får i uppdrag att tillsammans med teknisk förvaltning/fritid genomföra åtgärden. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS KANSLI Bert-Olof Zackrisson T f kanslichef Liselotte Johansson Utredare Utdrag till Berit Olsson i Lit, Joakim Halvarsson teknisk förvaltning/fritid Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

133 11, KFN :30 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Liselotte Johansson Kultur- och fritidsnämnden Förslag - 5 km skidspår i Lit Berit Olsson har i en skrivelse till kommunen föreslagit att det ska anläggas ett 5 kilometer långt skidspår i Lit. Kultur- och fritidsnämnden ska besvara förslaget. Underlag för beslut Kansliets tjänstemannaförslag Förslag Förslag till beslut 1. Förslaget om att anlägga ett 5 kilometer långt skidspår i Lit avslås. Motivering: Det är i dagsläget mer prioriterat att skapa ett anslutningsspår från centrala Lit till befintligt elljusspår. 2. Kultur- och fritidsnämnden anslår kronor för att skapa ett permanent anslutningsspår från återvinningsstationen i Lits centrum till befintligt elljusspår i Lit. 3. Pengarna tas ur nämndens anslag för underhållskostnader m m, ansvar 46000, verksamhet Kansliet får i uppdrag att tillsammans med teknisk förvaltning/fritid genomföra åtgärden. Bakgrund Berit Olsson i Lit har skrivit ett förslag till kommunen, där hon yrkar på att det ska anläggas ett 5 kilometer långt skidspår i Lit. Motiveringen är att det befintliga elljusspåret i Lit är för extremt, då det består av många branta backar och tvära kurvor, där det är lätt att ramla. En dialog har förts med enhetschefen för teknisk förvaltning/fritid, som har ansvar för kommunens skidspår. Tidigare fanns det förutom elljusspåret även ett 5 kilometer samt ett 10 kilometer långt skidspår i Lit. På grund av besparingar har inte spåren röjts och preparerats under de senaste åren. De tidigare skidspåren går över privat mark. Enhetschefen på fritid har bett skidföreningen i Lit samt Lits Byförening att ta kontakt med markägarna för att höra hur de ställer sig till att eventuellt öppna 5 kilometer skidspåret igen. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

134 11, KFN :30 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Kostnaden för röjning samt spårskyltning beräknas till cirka kronor. Den årliga kostnaden för spårpreparering uppgår till mellan kronor beroende på om spåret prepareras en eller två gånger i veckan under skidsäsongen. Elljusspåret i Lit utgår idag från skidstugan cirka 1,5 kilometer norr om Lits centrum. Ett flertal personer har kontaktat teknisk förvaltning/fritid med önskemål om att kommunen ska skapa en permanent anslutning från återvinningsstationen i centrala Lit till befintligt elljusspår. Det skulle innebära att elljusspåret blir mer tillgängligt och att det inte längre är nödvändigt att ta bilen till skidstugan. För att det ska vara möjligt att anlägga anslutningsspåret krävs det dels tillstånd från markägarna samt att spåret skyltas upp ordentligt. Kostnaden för spårtavla och spårskyltning beräknas till cirka konor. Att markbereda spåret och sätta upp elljus bedöms av enhetschefen på fritid inte vara aktuellt på grund av den höga investeringskostnaden. Att öppna 5 kilometer skidspåret i Lit är ett bra förslag och nämnden bör ha det i beaktande inför framtiden. I dagsläget bedöms det dock vara mer angeläget att skapa ett anslutningsspår från Lits centrum. Elljusspåret blir på det sättet mer tillgängligt och ur ett miljöperspektiv är det positivt att inte behöva nyttja bil för att åka skidor. Utifrån ovanstående förslås kultur- och fritidsnämnden anslå kronor för att kunna skapa ett permanent anslutningsspår från centrala Lit upp till elljusspåret. Kansliet får i uppdrag att tillsammans med teknisk förvaltning/fritid genomföra åtgärden. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS KANSLI Bert-Olof Zackrisson T f kanslichef Liselotte Johansson Utredare Utdrag till Berit Olsson i Lit, Joakim Halvarsson teknisk förvaltning/fritid Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

135 11, KFN :30 / :s bilaga: Förslag

136 12, KFN :30 KFN: 595/2012 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Liselotte Johansson Kultur- och fritidsnämnden Förslag - Bygga ridhus i Torvalla By Lisa Jörgensen har i en skrivelse till kommunen föreslagit att det ska byggas ett allmänt ridhus i närheten av Torvalla By. Kultur- och fritidsnämnden ska besvara förslaget. Underlag för beslut Kansliets tjänstemannaförslag Förslag Förslag till beslut Förslaget att bygga ett ridhus i närheten av Torvalla By avslås. Motivering: Kultur- och fritidsnämnden har inte möjlighet att inom sin befintliga budgetram bygga ett ridhus. Det finns inte heller prioriterat i kommunens investeringsplan för de kommande åren. Bakgrund Lisa Jörgensen har lämnat förslaget om att det ska byggas ett allmänt ridhus i närheten av Torvalla By. Motiveringen är att det bor många hästintresserade människor i området samt att det är för långt till ridhusen på Frösön och i Ås. Kultur- och fritidsnämnden ska besvara förslaget. Det finns idag ett ridhus i Tanne på Frösön som kultur- och fritidsnämnden äger. Nämnden har inte möjlighet att inom befintlig budgetram bygga ytterligare ett ridhus i kommunen. Det finns inte heller prioriterat i kommunens investeringsplan för de kommande åren. Utifrån ovanstående föreslås kultur- och fritidsnämnden avslå förslaget om att bygga ett allmänt ridhus i närheten av Torvalla By. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS KANSLI Bert- Olof Zackrisson Tf Kanslichef Liselotte Johansson Utredare Utdrag till Lisa Jörgensen Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

137 12, KFN :30 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Liselotte Johansson Kultur- och fritidsnämnden Förslag - Bygga ridhus i Torvalla By Lisa Jörgensen har i en skrivelse till kommunen föreslagit att det ska byggas ett allmänt ridhus i närheten av Torvalla By. Kultur- och fritidsnämnden ska besvara förslaget. Underlag för beslut Kansliets tjänstemannaförslag Förslag Förslag till beslut Förslaget att bygga ett ridhus i närheten av Torvalla By avslås. Motivering: Kultur- och fritidsnämnden har inte möjlighet att inom sin befintliga budgetram bygga ett ridhus. Det finns inte heller prioriterat i kommunens investeringsplan för de kommande åren. Bakgrund Lisa Jörgensen har lämnat förslaget om att det ska byggas ett allmänt ridhus i närheten av Torvalla By. Motiveringen är att det bor många hästintresserade människor i området samt att det är för långt till ridhusen på Frösön och i Ås. Kultur- och fritidsnämnden ska besvara förslaget. Det finns idag ett ridhus i Tanne på Frösön som kultur- och fritidsnämnden äger. Nämnden har inte möjlighet att inom befintlig budgetram bygga ytterligare ett ridhus i kommunen. Det finns inte heller prioriterat i kommunens investeringsplan för de kommande åren. Utifrån ovanstående föreslås kultur- och fritidsnämnden avslå förslaget om att bygga ett allmänt ridhus i närheten av Torvalla By. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS KANSLI Bert- Olof Zackrisson Tf Kanslichef Liselotte Johansson Utredare Utdrag till Lisa Jörgensen Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

138 12, KFN :30 / :s bilaga: Förslag om att bygga ridhus i Torvalla By

139 13, KFN :30 KFN: 395/2013 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Liselotte Johansson Kultur- och fritidsnämnden Komplettering av bokningssystemet Möjlighet finns att via företaget Argentum köpa in en ny modul till kommunens befintliga bokningssystem Booking. Modulen möjliggör att det går att få aktivitetsstöd för barn- och ungdomsverksamhet redovisat på personnummernivå och därigenom kunna få könsuppdelad statistik. Systemet underlättar även redovisningen av aktiviteter för föreningar, eftersom den nya modulen innebär att användarna inte behöver dubbelregistrera i två system, det vill säga både till Riksidrottsförbundet och till kommunen. Underlag för beslut Kansliets tjänstemannaförslag Underlag om tilläggsmodulen RF Import till aktivitetsstöd Förslag till beslut 1. Kultur- och fritidsnämnden avsätter kronor till inköp av tilläggsmodulen RF Import samt till installation och tester av systemet. 2. Pengarna tas ur nämndens anslag för underhållskostnader m m, ansvar 46000, verksamhet Kultur- och fritidsnämnden avsätter i sin budget kronor per år för support, underhåll och drift av funktionen RF Import. 4. Under 2013 tas pengarna ur nämndens anslag för underhållskostnader m m, ansvar 46000, verksamhet Från 2014 och framåt får kostnaden läggas in i kultur- och fritidsnämndens detaljbudget. Bakgrund Östersunds kommun använder sig sedan många år tillbaka av ett bokningssystem för föreningar som heter Bookning. Bokningssystemet levereras av företaget Argentum. Utifrån behov och utveckling har det varit möjligt att löpande köpa till olika tilläggsmoduler till systemet. I samband med att analysen av jämställdhet inom kultur- och fritidsnämndens verksamhet genomfördes under 2009 blev det tydligt att det är en stor brist att kommunens bokningssystem inte kan redovisa könsuppdelad statistik som visar antal flickor respektive pojkar per aktivitet. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

140 13, KFN :30 KFN: 395/2013 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Under arbetet med handlingsplanen för jämställdhet och i samband med den utbildning i jämställdhet som genomfördes under 2012 prioriterades en uppdatering av systemet för att kunna få tillgång till statistik som visar hur resurser inom kultur- och fritidsområdet fördelas mellan flickor och pojkar samt kvinnor och män. Argentum har till bokningssystemet utvecklat en tilläggsmodul som heter RF Import. Här redovisas aktiviteter per deltagare med personnummer, vilket gör att det går att få könsuppdelad statistik. Huvudsyftet med modulen är att det ska kunna göras en import från Idrott Online, där föreningar redovisar sitt aktivitetsstöd till Riksidrottsförbundet, till en kommunfil där kommunen kan hämta samma statistik. Föreningar behöver då inte dubbelregistrera aktivitetsstödet i två system. Det har stor betydelse, eftersom nästan allt av föreningarnas arbete sker på ideell basis. Statistiken som kommunen får går sedan att omvandla till den specifika åldersindelning som kultur- och fritidsnämnden har för verksamhetsbidraget. En dialog har förts med chefen på enheten kommunservice, med ansvar för föreningsservice, angående finansiering av modulen. Kommunservice har meddelat att de inte har möjlighet att finansiera kostnaden för inköp och drift av den nya modulen till bokningssystemet. Det bör ligga inom kulturoch fritidsnämndens ansvar att finansiera en modul som kan leverera statistik samt underlätta redovisningen för föreningarna. Pengarna för inköp av modulen får tas ur nämndens anslag för underhållskostnader m m, verksamhet Kostnaden för drift och underhåll får under 2013 tas från anslaget för underhållskostnader m m. Från 2014 bör kostnaden läggas in i kultur- och fritidsnämndens detaljbudget. Det kan i sammanhanget nämnas att under 2014 startar kommunens nya kundcenter upp sin verksamhet. En del av de arbetsuppgifter som idag ligger på föreningsservice kommer att föras över till kundcentret. Det innebär att det eventuellt kan komma att skapas utrymme inom det årliga anslaget till kultur- och fritidsnämndens bokningsverksamhet att lägga in den utökade driftskostnaden för den nya modulen i bokningssystemet. Utifrån ovanstående föreslås kultur- och fritidsnämnden avsätta kronor till inköp, installation och tester samt kronor per år för support, underhåll och drift av tilläggsmodulen RF Import. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS KANSLI Bert-Olof Zackrisson T f Kanslichef Liselotte Johansson Utredare Utdrag till föreningsservice Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

141 13, KFN :30 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Liselotte Johansson Kultur- och fritidsnämnden Komplettering av bokningssystemet Möjlighet finns att via företaget Argentum köpa in en ny modul till kommunens befintliga bokningssystem Booking. Modulen möjliggör att det går att få aktivitetsstöd för barn- och ungdomsverksamhet redovisat på personnummernivå och därigenom kunna få könsuppdelad statistik. Systemet underlättar även redovisningen av aktiviteter för föreningar, eftersom den nya modulen innebär att användarna inte behöver dubbelregistrera i två system, det vill säga både till Riksidrottsförbundet och till kommunen. Underlag för beslut Kansliets tjänstemannaförslag Underlag om tilläggsmodulen RF Import till aktivitetsstöd Förslag till beslut 1. Kultur- och fritidsnämnden avsätter kronor till inköp av tilläggsmodulen RF Import samt till installation och tester av systemet. 2. Pengarna tas ur nämndens anslag för underhållskostnader m m, ansvar 46000, verksamhet Kultur- och fritidsnämnden avsätter i sin budget kronor per år för support, underhåll och drift av funktionen RF Import. 4. Under 2013 tas pengarna ur nämndens anslag för underhållskostnader m m, ansvar 46000, verksamhet Från 2014 och framåt får kostnaden läggas in i kultur- och fritidsnämndens detaljbudget. Bakgrund Östersunds kommun använder sig sedan många år tillbaka av ett bokningssystem för föreningar som heter Bookning. Bokningssystemet levereras av företaget Argentum. Utifrån behov och utveckling har det varit möjligt att löpande köpa till olika tilläggsmoduler till systemet. I samband med att analysen av jämställdhet inom kultur- och fritidsnämndens verksamhet genomfördes under 2009 blev det tydligt att det är en stor brist att kommunens bokningssystem inte kan redovisa könsuppdelad statistik som visar antal flickor respektive pojkar per aktivitet. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

142 13, KFN :30 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Under arbetet med handlingsplanen för jämställdhet och i samband med den utbildning i jämställdhet som genomfördes under 2012 prioriterades en uppdatering av systemet för att kunna få tillgång till statistik som visar hur resurser inom kultur- och fritidsområdet fördelas mellan flickor och pojkar samt kvinnor och män. Argentum har till bokningssystemet utvecklat en tilläggsmodul som heter RF Import. Här redovisas aktiviteter per deltagare med personnummer, vilket gör att det går att få könsuppdelad statistik. Huvudsyftet med modulen är att det ska kunna göras en import från Idrott Online, där föreningar redovisar sitt aktivitetsstöd till Riksidrottsförbundet, till en kommunfil där kommunen kan hämta samma statistik. Föreningar behöver då inte dubbelregistrera aktivitetsstödet i två system. Det har stor betydelse, eftersom nästan allt av föreningarnas arbete sker på ideell basis. Statistiken som kommunen får går sedan att omvandla till den specifika åldersindelning som kultur- och fritidsnämnden har för verksamhetsbidraget. En dialog har förts med chefen på enheten kommunservice, med ansvar för föreningsservice, angående finansiering av modulen. Kommunservice har meddelat att de inte har möjlighet att finansiera kostnaden för inköp och drift av den nya modulen till bokningssystemet. Det bör ligga inom kulturoch fritidsnämndens ansvar att finansiera en modul som kan leverera statistik samt underlätta redovisningen för föreningarna. Pengarna för inköp av modulen får tas ur nämndens anslag för underhållskostnader m m, verksamhet Kostnaden för drift och underhåll får under 2013 tas från anslaget för underhållskostnader m m. Från 2014 bör kostnaden läggas in i kultur- och fritidsnämndens detaljbudget. Det kan i sammanhanget nämnas att under 2014 startar kommunens nya kundcenter upp sin verksamhet. En del av de arbetsuppgifter som idag ligger på föreningsservice kommer att föras över till kundcentret. Det innebär att det eventuellt kan komma att skapas utrymme inom det årliga anslaget till kultur- och fritidsnämndens bokningsverksamhet att lägga in den utökade driftskostnaden för den nya modulen i bokningssystemet. Utifrån ovanstående föreslås kultur- och fritidsnämnden avsätta kronor till inköp, installation och tester samt kronor per år för support, underhåll och drift av tilläggsmodulen RF Import. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS KANSLI Bert-Olof Zackrisson T f Kanslichef Liselotte Johansson Utredare Utdrag till föreningsservice Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

143 13, KFN :30 / :s bilaga: Underlag om tilläggsmodulen RF Import till Tommy Lindgren Östersunds kommun Beslutsunderlag: RF Import till Aktivitetsstöd Östersunds kommun har uttryckt intresse av RF Import till Aktivitetsstöd. På nästföljande sidor finns möjliga mål och effekter beskrivna tillsammans med prisangivelse. Jag hoppas du tycker vårt erbjudande verkar intressant och vill göra en beställning. Skellefteå Argentum Applications AB Marie Stenborg Kundansvarig marie.stenborg@argentum.se Övrig kontaktperson: Nilla Käck Verksamhetsansvarig nilla.kack@argentum.se Sidan 1 (10)

144 13, KFN :30 / :s bilaga: Underlag om tilläggsmodulen RF Import till Innehållsförteckning Beslutsunderlag: RF Import till Aktivitetsstöd... 1 Innehållsförteckning... 2 RF Import - Grafisk beskrivning... 3 Syfte RF Import... 4 Kortfattad beskrivning... 4 Så här går det till... 7 Köpa RF Import eller inte?... 8 Funktioner och priser... 9 Sidan 2 (10)

145 13, KFN :30 / :s bilaga: Underlag om tilläggsmodulen RF Import till RF Import - Grafisk beskrivning Sidan 3 (10)

146 13, KFN :30 / :s bilaga: Underlag om tilläggsmodulen RF Import till Syfte RF Import Syftet med importen från Idrott Online till Aktivitetsstöd är att föreningsanvändare ska kunna närvarorapportera i ett system och slippa dubbelregistrera i två system. Kortfattad beskrivning Alla tillfällen för en idrottsförening som registrerats i Idrott Online överförs automatiskt till Aktivitetsstöd, genom att användaren först skapar en kommunfil hos Idrott Online och sedan, via ett val i Aktivitetsstöd, importerar denna kommunfil. All närvarorapportering förs då över. Det finns möjlighet att importera olika filer. Både kompletta och s.k. kompletteringsfiler dvs. nytillkomna tillfällen. Samtycke för PuL görs genom ett aktivt val i båda systemen. Olika statusar finns när importfunktionen har körts: Importen misslyckades: Här har något gått fel, detta loggas i händelseloggen och måste kontrolleras. Föreningen bör kontrollera registrerat data i RFs system. Importen lyckades. Importen lyckades (extra info finns): Här kan det finnas något som måste hanteras vidare i Aktivitetsstöd. Ett exempel är om en deltagare redan finns inlagd med födelsenummer flera gånger en sådan deltagare måste föreningen kontrollera för att säkerställa vilken deltagare som var närvarande vid tillfället. Om något har blivit fel vid importen från Idrott Online, kan detta åtgärdas genom att ta bort importerad information. När väl importen är gjord finns möjlighet att kontrollera och ändra: För att kontrollera gruppnamn på importerade grupper finns en funktion som visar alla föreningars gruppnamn. Här finns även möjlighet att ändra namn. För att göra det möjligt att mata in födelsenummer på deltagare i importerad grupp så kan möjlighet att tillåta personnummer utan de fyra sista siffrorna aktiveras. För att kontrollera deltagare från importen finns en funktion. Det går att ändra deltagare även om de är importerade från Idrott Online. Det går att ändra, ta bort och lägga till deltagare till importerade grupper. Vad sker efter det att RF Importen är slutförd? När informationen registrerats i Aktivitetsstöd gör behörigheten Föreningsadministratör sin slutsignering, efter att ha kontrollerat att informationen ser rätt ut. Detta är ett eget ansvar inom varje förening att ta. När signering är gjord i Aktivitetsstöd, är ansökan till kommunens aktivitetsbidrag klar. Alla kommunregler har då slagit till och filtrerat resultatet som ska överföras till Booking. I Booking görs aktuell bidragsutbetalning. Sidan 4 (10)

147 13, KFN :30 / :s bilaga: Underlag om tilläggsmodulen RF Import till Förutsättningar för att kunna importera närvaro från Idrott Online till Aktivitetsstöd 1. Föreningen måste ha en inloggning i Aktivitetsstöd. Inloggning erhålls från handläggare inom kommunen. Behörighet ska vara Föreningsadministratör. 2. Föreningen måste ha en inloggning i Idrott Online. Inloggning erhålls från Riksidrottsförbundet. 3. Om det är en idrottsförening så behöver föreningen bara närvarorapportera fullt i Idrott Online. Om det är en annan slags förening så kommer inte närvarorapportering i Idrott Online gå att göra närvarorapportering får ske direkt i Aktivitetsstöd. 4. RFs regler kan skilja sig åt mot kommunens regler exempelvis avseende ålder. För att söka LOK-stöd krävs det att deltagaren är i ålder mellan 7-20 år och för att söka kommunalt bidrag kan det vara en annan ålder som gäller för deltagare. Dessa deltagare i annan ålder måste matas in i Idrott Online trots att deltagaren inte har rätt ålder (för ung eller för gammal) enligt LOK-stöds regler. Det finns ingen begränsning av ålder i Idrott Online, det går att mata in vilken ålder som helst på en deltagare. 5. Åldersregler kan även gälla ledarens ålder det kan skilja sig regelmässigt mellan LOK-stödsregler och kommunregler. Mata alltid in alla ledare i varje grupp oavsett ålder. Observera att lägsta ålder för ledare hos RF är 13 år. Kontrollera vilken åldersgräns ni har inom er kommun. 6. Föreningen måste ha sitt RF-id registrerat i Booking samt i Aktivitetsstöd. En överföring från Booking/InterbookAdmin till Aktivitetsstöd kan uppdatera RF-id i Aktivitetsstöd eller så görs detta via manuell inmatning i Aktivitetsstöd per förening. 7. Ett gruppnamn måste alltid anges i Idrott Online och kan enbart vara 50 tecken långt. Om gruppnamnet överskrider denna storlek kommer namnet att klippas av i slutet. Användaren kan dock ändra gruppnamn lätt i Aktivitetsstöd efter avslutad import. 8. Vid import till Aktivitetsstöd skapas grupper utifrån detta format: Namn på aktivitet (gruppnamn) + tid + plats, t.ex. Innebandy Sporthallen. 9. En kommuninställning måste göras i Aktivitetsstöd för att funktionen ska kunna skapa kontakt med Idrott Online. Denna inställning tillhandahåller Argentum efter gjord beställning av importfunktionen. 10. Alla tillfällen som förs över från Idrott Online till Aktivitetsstöd blir klarmärkta dvs. första signeringen som behörigheten ledare gör. Detta är förutsättningen för importen. Det innebär att om något skulle vara felaktigt måste tillfällen låsas upp under Historik och Signering av en föreningsadministratör. Alla klarmärkta tillfällen ska kontrolleras och signeras. Sidan 5 (10)

148 13, KFN :30 / :s bilaga: Underlag om tilläggsmodulen RF Import till Viktigt att tänka på Aktivitetsstöd behöver kommuntillhörighet. Har inte föreningen registrerat hemkommun på sin medlem i Idrott Online, så sätter Aktivitetsstöd systemägande kommunnamn som hemkommun. Om något inte stämmer jämfört denna funktionsbeskrivning när det är dags att överföra/importera måste användaren logga in i Idrott Online och kontrollera sin status på kommunfilen för föreningen. Det tar alltid ett dygn att skapa en kommunfil/tilläggsfil hos Idrott Online. Därför bör ni ha förberett minst ett dygn innan import görs. De ändringar som görs i Aktivitetsstöd måste även göras i Idrott Online om det ska räknas med i LOK-stödet. Ingenting från Aktivitetsstöd förs över till Idrott Online, det är enbart import från Idrott Online som sker. Importen förutsätter att allt data från Idrott Online är validerat och korrekt ifyllt i samtliga fält. Som exempel kan nämnas att föreningen förutsätts fylla i fem siffror på postnummer. Sidan 6 (10)

149 13, KFN :30 / :s bilaga: Underlag om tilläggsmodulen RF Import till Så här går det till Först behöver ni beställa funktionen och få en leverans. Omgående behöver ni också avtala med RF om aktivering av exportfil från deras system och att RFs svarstjänst svarar korrekt och import därmed blir möjlig. Ni behöver också få bekräftat från RF att deras exportfunktion är aktiverad och att datat är klart för import. Därefter behövs ett antal steg tas för att få systemet i skarp drift med en funktion som ska bli enligt förväntan. Här krävs att ni både tillsätter egna resurser och tar hjälp av oss. Efter tillgång till systemet behövs följande steg tas: Steg 1 Övergripande planering för resursbehov och kommande aktiviteter. Vi rekommenderar att ni tar stöd av oss för detta. Tjänst: Stöd för Projektinitiering Steg 2 Utbildning av systemadministratör samt inställningar Tjänst: Utbildning av systemadministratör (obligatoriskt vid köp) Stöd för hjälp med inställningar (obligatoriskt vid köp) Steg 3 Informera, stötta och utbilda föreningar. Detta kan ni klara själva via infoträffar, e-post och löpande allmänt stöd. Speciellt bör ni tänka på att ge instruktioner till föreningarna om hur de ska agera i olika situationer. Steg 4 Testköra funktionen och simulera bidragsutbetalningar för att se att systemet är rätt inställt. (Extra kontroll av vanliga bidragsutbetalningen.) Steg 5 Etablera er egen förvaltningsorganisation (för support gentemot föreningsadministratörer) och driftsätta skarpt. Det krävs även kontinuerliga insatser för att få föreningarna att lita på systemet och lära sig att registrera korrekt. Sidan 7 (10)

150 13, KFN :30 / :s bilaga: Underlag om tilläggsmodulen RF Import till Köpa RF Import eller inte? Ge Idrottsföreningarna en service att slippa dubbelregistrera Riksidrottsförbundet ger LOKstöd till de idrottsföreningar som registrerar närvaro i sitt system. På så sätt får föreningarna LOKstöd och RF får viktig statistik samlad i sin databas. Kommunen ger kommunalt aktivitetsbidrag till alla bidragsberättigade föreningar och organisationer oavsett idrottsinriktning eller inte. Genom att alla dessa registrerar närvaro i kommunens system (Aktivitetsstöd) kan kommunen digitalisera denna hantering och kommunen får viktig statistik samlad i sin egen databas. RF Import är bra om ni avser att ge föreningarna bidrag för närvarande högst två gånger per år. Vi har förstått att det är möjligt för föreningarna att importera data från RF för närvarande två gånger per år. Det betyder att föreningarna kan få kommunalt bidrag högst vid dessa två tillfällen. om ni nöjer er med att få komplett närvarostatistik först när idrottsföreningarna importerat sitt data från RF. Om ni anser att RF Import är bra för er behöver ni göra följande: avtala med RF om att få hämta data från deras databas a) köpa in tilläggsfunktionen RF Import från oss b) Instruera idrottsföreningarna att registrera alla sina deltagares respektive närvarotillfällen hos RF, då på ett för kommunen godtagbart sätt. (Ni bör ge dessa föreningar besked om vilket data de måste registrera.) RF Import kanske är mindre lämpligt om det är er avsikt är att betala ut bidrag till föreningarna oftare än vad föreningarna kan importera från RF. om ni önskar bygga upp en databas med mer färskt och totalt data. Här menar vi att ni kanske vill låta politiker och beslutsfattare få se statistik och trender ofta utan att vara beroende av när idrottsföreningarna har importerat sitt data från RF. Samma gäller om ni vill göra kontroller och uppföljningar med återkoppling direkt istället för momentant en eller två gånger per år. Om ni anser att RF Import är mindre lämpligt för er behöver ni ta beslutet att ändå låta idrottsföreningarna dubbelregistrera (registrera närvaro både i kommunens och i RFs system). Sidan 8 (10)

151 13, KFN :30 / :s bilaga: Underlag om tilläggsmodulen RF Import till Funktioner och priser Modul/Anpassning/Utveckling Ert pris kr Licens RF Import*. Se Funktionsbeskrivning Support och underhåll RF Import Support/Underhållsvillkor: Ref Avtal Interbook. 500 kr/mån * Import innebär att Argentums applikation har ett förberett gränssnitt för att kunna anropa och hämta data mot annan parts system, enligt den funktion som ingår vid avrop. Åtagande gentemot annan parts system ingår inte, så inte heller fel eller framtida förändringar i funktion som åstadkoms av annan parts system. Specifikt för RF Import förutsätts även att föreningar som registrerar data i RFs system, registrerar korrekta värden i samtliga fält enligt de instruktioner som kommunen anvisat dem. Obligatoriska tjänster vid köp av RF Import Stöd vid eventuell testregistrering i RFs system Stöd vid testkörningar av import av simulerat/skarpt testdata från RF. Kommunen ska visa resultat på lyckade testimporter innan skarp drift kan ske och support kan ges. Stöd vid testsigneringar samt testöverföringar till Interbook/Booking. Kommunen ska visa resultat på lyckade överföringar innan skarp drift kan ske och support kan ges. Projektledning och avvikelsehantering för ovan inom ramen för levererad funktion Kan utnyttjas under Q Ert pris kr kr dock max 10 timmar. Därutöver faktureras per timme Installation/Drift Avser RF Import Drift hos oss, SLA nivå > 96 %. Pris per månad. Avser tillägg av RF Import på befintlig grunddrift Aktivitetsstöd Tillkommer initial grundinstallation av RF Import hos oss Ert pris kr 450 kr/mån (Här förutsätts att kommunen har avtalat med RF om aktivering av exportfil från deras system och att RFs svarstjänst svarar korrekt och import därmed blir möjlig.) Option tjänster Verksamhetskonsulting/teststöd/utbildning på distans Ert pris kr kr/tim Sidan 9 (10)

152 13, KFN :30 / :s bilaga: Underlag om tilläggsmodulen RF Import till Övrigt Fysisk leverans sker genom att ni får tillgång till systemet endera via inloggning eller via installation, alternativt via våra nedladdningssidor där ni själva hämtar ned beställd lösning. Drift hos oss innebär att ni tillgängliggör Interbooks databas för export av Föreningsinformation direkt eller via fil. Drift hos oss innebär också att ni ska kunna på anmodan få bidragsdata över till er databas, via koppling eller via fil. Kommunen har möjlighet att avropa tjänster för projektadministration/projektledning. Görs inte detta förutsetts det att kommunen själv agerar projektadministratör/projektledare. Eventuell sådan tid för Argentum faktureras löpande om inget annat överenskommes. Betalning 30 dagar efter effektiv leveransdag. Angivna priser är exklusive moms. Priserna i detta beslutsunderlag är giltiga till och med Beställning av ovan kan ske genom att fylla i uppgifterna nedan och returnera beslutsunderlaget via e-post. En orderbekräftelse kommer då att skickas till er. Härmed beställer vi enligt ovan: Ort, Datum Kommun Beställare Telefon/mobil Namnförtydligande e-postadress Sidan 10 (10)