Ordning och reda. 11 punkter för en bättre arbetsmarknad

Transkript

1 Ordning och reda 11 punkter för en bättre arbetsmarknad 1

2 Handlingsplan för ordning och reda. Det gränslösa Europa har öppnat för en större rörlighet av arbetskraft och företag mellan länderna. Öppna gränser med fri rörlighet är bra. Men öppna gränser öppnar tyvärr också upp för oseriösa personer och företag som hänsynslöst utnyttjar människor i en utsatt ställning på arbetsmarknaden. Städare på hamburgarerestauranger och gallerior och utländska skogsarbetare i Småland som arbetar på slavkontrakt är tyvärr en realitet i Sverige idag. Vårt självklara fackliga krav är att alla som arbetar i Sverige ska ha rätt till lika villkor för lika arbete. Det gäller oavsett om personen är bosatt i Sverige eller arbetar tillfälligt här. Oseriösa arbetsgivare ska inte kunna dumpa löner och anställningsvillkor genom att kringgå eller missbruka regelverket på den svenska arbetsmarknaden. Oordning på arbetsmarknaden får stora konsekvenser för alla - löntagare, arbetsgivare och samhälle. Löntagare som inte känner till eller vågar hävda sina rättigheter kan tvingas att arbeta till sämre lön och villkor än vad avtalen föreskriver. Seriösa företag riskerar att bli utkonkurrerade av mindre seriösa eller kriminella företagare. Stat och kommun går miste om skatteintäkter. Ingen vinner på social dumpning! LO har beslutat att ta krafttag mot fusket, och har därför utformat ett handlingsprogram omfattande elva punkter i syfte att få en bättre ordning och reda på arbetsmarknaden. 2

3 1. Likvärdiga villkor för svenska och utländska företag verksamma i Sverige Ge facken rätt att tränga undan utländska avtal som lönedumpar, se till att utländska företag konkurrerar på samma villkor som svenska företag. I augusti 2005 träffades en överenskommelse mellan Svenskt Näringsliv och LO beträffande utländska företag som blir tillfälliga medlemmar i Svenskt Näringslivs medlemsförbund. Överenskommelsen fastlägger rekommendationer för förbundsparterna i syfte att finna förbundsvisa anpassningar av gällande förbundsavtal. Avtalet behöver utvecklas. Vad pågår? Regeringen tillsatte i våras en utredning för att lösa de problem som uppkommit med anledning av EG-domstolens beslut i Lavalmålet. Utredningens förslag kommer att vara viktiga för hur utländska företag behandlas i Sverige. Lavalutredningen kommer att presentera sitt förslag 12 december Säkerställ att utländska företag likabehandlas med inhemska företag. 3

4 2. Gör huvudentreprenören ansvarig Den som upphandlar tjänster behöver idag inte ta någon hänsyn till om företaget betalar skatt och sociala avgifter, om företaget är bundna av kollektivavtal eller om de bedriver en bra arbetsmiljö. Detta innebära att de kan anlita ett företag till ett pris och på villkor som uppenbarligen förutsätter ekonomisk brottslighet. Inom byggsektorn finns idag omvänd skattskyldighet som innebär att huvudentreprenören är skyldig att redovisa momsen för underentreprenören till skattemyndigheten. Underentreprenören får bara betalt för nettot och huvudentreprenören betalar momsen till skattemyndigheten. Samma metod bör användas när det gäller för underentreprenörers skatter och sociala avgifter. Detta skulle hindra möjligheten att använda så kallade målvakter som tar ansvar utan att ta ansvar eller att huvudentreprenören har möjlighet att avtala bort sin del av ansvaret för en god arbetsmiljö. 4

5 3. Utländska arbetstagares arbetsmiljö Utländska arbetstagare som vistas kort tid i Sveriges har en mer utsatt position än svenska arbetstagare. Arbetsmiljöverket skriver i en rapport att verkets resurser måste stärkas för att klara av bevakningen av arbetsmiljön för utländska arbetstagare och hos gästande företag. Det finns annars stor risk att denna kategori av arbetstagare kommer att sänka säkerhetsnivån och därmed försämra arbetsmiljön på många svenska arbetsplatser. LO anser att den som beställer (offentlig verksamhet och privata företag) en tjänst måste beakta uppdragstagarens möjlighet att uppfylla sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen. LO förordar även att Arbetsmiljöverkets föreläggande och förbud följer arbetsställets verksamhet och därmed blir gällande även för den nye ägaren. 5

6 4. Ställ sociala krav vid offentlig upphandling Varje år köper vi i Sverige varor och tjänster för ungefär 400 miljarder kronor med offentliga medel. Stat, kommun och landsting ställer sällan några villkor på sina leverantörer av varor och tjänster när det gäller krav på kollektivavtal eller krav som inte är mindre förmånliga än kollektivavtalets nivåer. Detta innebär att det inte finns några garantier för att inte leverantören använder sig av sämre anställningsvillkor för de anställda som konkurrensmedel, så kallad social dumping. ILO utfärdade 1950 en konvention rörande offentlig upphandling (nr 94). Denna medförde skyldighet för offentliga myndigheter att ställa krav på kollektivavtalsenliga förmåner i offentlig upphandling. Ett krav som grundar sig på ett socialt ansvarstagande för anställda hos entreprenörer som arbetar mot offentlig verksamhet. En princip som motverkar social dumping av löner och anställningsvillkor och sätter verksamhetens kvalité i första rummet. Ett kollektivavtal innebär i de allra flesta fall ett minimiskydd för arbetstagarna i form av bl. a löner och försäkringsskydd. Sverige är det enda skandinaviska land som inte antagit konvention nr 94. Eftersom den offentliga sektorn är en stor ekonomisk aktör ska krav på kollektivavtal ställas vid all offentlig upphandling för att motverka social dumping. LO kräver därför att Sveriges riksdag beslutar ratificera ILO-konvention nr 94. 6

7 5. Registrera uthyrningsföretag Fusket inom bemanningsbranschen är omfattande och många arbetstagare lever i en otrygg tillvaro med svarta löner och osäkra anställningsförhållanden. Bemanningsföretag med obetalda skatter och avgifter är vanligt förekommande och de oseriösa personaluthyrningsföretagen är ett stort problem för branschen och för samhället. Riskerna för instabila etableringar är större i uthyrningsbranschen än i många andra branscher eftersom det inte krävs särskilt stora resurser i form av lokaler och utrustning för att starta ett uthyrningsföretag. Arbetsmarknadens parter inom bemanningsbranschen har upprättat en auktorisation för seriösa företag, men den omfattar enbart bemanningsföretag omfattas av kollektivavtal och som är medlemmar i arbetsgivarförbundet. LO kräver därför att ett statligt register över bemanningsföretag upprättas där registreringen innebär att ägaren inte är belagd med näringsförbud eller att företaget har obetalda skatter eller avgifter till staten. LO förordar även att arbetsmiljölagen ska innehålla en regel om att inhyraren ska informera uthyraren om de risker som denne skäligen inte kan känna till. Detta kan tillgodoses antingen via ett generellt beställaransvar eller genom en särskild regel. 7

8 6. Strama upp kring f-skatt Skärp kontrollen av företagens seriositet vid beviljande av F-skattsedel. Personer som påstår vara egenföretagare men i praktiken är arbetstagare ska anställas. År 2004 beviljades Skatteverket 20 miljoner extra för tillsyn och kontroll av F-skatt. Skatteverket har fått i uppdrag att göra en översyn av beviljandet och tillsyn av F- skatt. Översynen presenterades i två delar, en delrapportering publicerad april -04 och en slutrapport publicerad november -04. Slutrapporten innehåller bland annat förslag om att regeringen ska tillsätta en utredning som har till uppgift att utvärdera F- skattereformen. I delrapporteringen från april -04 föreslog Skatteverket att man inför tidsbegränsad F-skatt för bl a utländska företagare. Regeringen tilsatte en utredning som på sikt riskerar att underminera arbetstagarbegreppet och förskjuta maktförhållandet på arbetsmarknaden. LO deltog aktivt i utredningen för att säkerställa att arbetstagarbegreppet inte undermineras. Företag som anlitar ett företag med F-skatt ska ha skyldighet att redovisa det till skattemyndigheterna. Det kommer många utländska F-skattare till Sverige idag. Principen om ömsesidigt erkännande (av respektive lands definition av arbetstagarebegreppet) borde belysas så att vi alla vet vad som gäller. LO måste också arbeta aktivt för att arbetstagarbegreppet inte undermineras inom EU. 8

9 7. Papperslösas och asylsökandes ställning måste stärkas Stärk de papperslösas ställning. Oseriösa arbetsgivare som anställer papperslösa ska kunna tvingas betala ut skadestånd för utebliven lön samt skadestånd för kränkning. Facket erbjuder sig att företräda den papperslöse vid tvist. Förändra utlänningslagen avkriminalisera den papperslöses vistelse i Sverige och lagfäst möjlighet till skadestånd Se över asylsystemet. Asylsystemet ska inte vara kopplat till arbetsmarknaden. Det finns stora problem med de så kallade AT-und, dvs asylsökandes undantag från kravet på arbetstillstånd. Vi tycker att asylsökande ska ha rätt att jobba, men det är inte rätt av samhället att överlämna människor, som söker sig till Sverige för att få skydd, till marknadskrafternas våld. Asylsökande måste ges bättre information om rättigheter och skyldigheter, samt vart de kan få hjälp om det stöter på problem på arbetsplatsen. Rimligtvis bör de även få hjälp att komma i kontakt med seriösa arbetsgivare. Skyldigheten att meddela anställning bör även flyttas från den asylsökande till arbetsgivaren. Facklig hjälp och stöd. Att organisera papperslösa på ett traditionellt sätt kan vara svårt. Därför måste vi hitta andra vägar att nå ut med information om vad vi kan hjälpa till med men också vilka rättigheter, respektive skyldigheter som anställda och arbetsgivare har på den svenska arbetsmarknaden. Informationsspridning genom fackliga informationskontor, distribution av informationsmaterial eller via telefon och Internet. Denna punkt är en förutsättning för att förslagen om att vi ska företräda papperslösa ska fungera praktiskt. 9

10 8. Lyft problemet med jobbtrafficking inom EU Den förra regeringen tillsatte under år 2006 en arbetsgrupp mot människohandel för arbetskraftsexploatering. I årsskiftet 07/08 presenterades en handlingsplan. Denna handlingsplan innehåller flera intressanta förslag. Oklart är vad regeringskansliet kommer att göra med den. Bland annat föreslås att det svenska ordförandeskapet i EU ska prioritera ett arbete mot människohandelsproblematiken och att frågan även lyfts i östersjösamarbetet. Andra förslag är bland annat en ökad forskning kring människohandel samt informationsmaterial till utländsk arbetskraft. LO kräver att regeringen genomför de förslag till åtgärder som regeringens egen arbetsgrupp har föreslagit. 10

11 9. Stärk fackets möjlighet till kontroller Datainspektionen har efter en dom i domstol förbjudit Byggnads att kontrollera ickemedlemmars löner. Detta kommer att försvåra arbetet med att kontrollera att villkoren i kollektivavtalen följs, vilket innebär en risk för att oseriösa arbetsgivare betalar de arbetstagare som inte är med i facket sämre än avtalets villkor. I förlängningen leder detta till lönedumpning och ett race to the bottom. LO ska arbeta för att lagen och reglerna i kollektivavtalen förändras så att arbetsgivaren ska vara skyldig att lämna uppgifter om villkoren för samtliga anställda till den fackliga organisationen. 11

12 10. Stärk myndigheters rätt till kontroller Skattemyndigheten beräknar att det kostar samhället 133 miljarder kronor i obetalda skatter från företag och privatpersoner i Sverige. Svartarbete utgör cirka hälften av dessa. Idag har skattemyndigheterna ingen rätt att göra oannonserade stickprovskontroller på en arbetsplats. Detta gör att oseriösa företag försvinner från arbetsplatsen innan myndigheten hinner genomföra skattekontroller. LO fordrar att skattemyndigheten ges rätt till stickprovskontroller på arbetsplatser och företag. Anlitandet av svart arbetskraft är inte bara olagligt, det ger också stora negativa konsekvenser för samhällsekonomin, i form av uteblivna skatteintäkter. Men minst lika viktigt är att svartarbete även ger negativa verkningar för de personer som utnyttjas i dessa sammanhang, med uteblivna pensionsinbetalningar, försäkringspremier, osv. Inom restaurangnäringen har detta problem uppmärksammats och bearbetats under lång tid. Numera är restaurangägaren skyldig att upprätthålla en personalliggare där alla anställda ska vara redovisade. LO ska verka för att liknande system som det som finns inom restaurangbranschen prövas i flera branscher. För att underlätta uppföljningen av vilka som faktiskt är anställda hos en särskild arbetsgivare vill LO att arbetsgivaren i samband med inbetalning av sociala avgifter, ska redovisa dessa löpande varje månad särredovisat per person. 12

13 11. Tillfälligt medlemskap i en facklig organisation för gästande arbetstagare Sedan Sverige gick med i EU har antalet personer som arbetar i Sverige under en kortare period ökat i antal. Det finns även exempel på hur företag tar med sig all arbetskraft från sitt hemland när de ska utföra arbete i Sverige. I dagsläget har vi svårt att kontrollera och hjälpa dessa personer eftersom de inte är med i något svenskt fackförbund, vissa av dem är dock medlemmar i sitt hemlands fack. LO och fackförbunden måste upparbeta metoder för hur människor som tillfälligt arbetar i Sverige kan gå med i facket. 13