katalog_projektor indd :59:47

Transkript

1 katalog_projektor indd :59:47

2 Projektor 2008 ges ut i samband med slututställningen för studenterna på programmet IT, medier & design, IMD05. Stockholms Akademiska Forum, Kulturhuset, Sergels torg 4 5 juni ISBN: Projektledare Martina Dahl Sammy Ejder Lutfiye S Gencer Grafisk form Martina Dahl Sammy Ejder Illustrationer Frida Eklöf Papper Katalogens omslag är tryckt på Tom & Otto 350 g och inlagan på Tom & Otto 130 g från MAP Innehåll 4 Utställningsprogram 5 Projektor Möt IMD05 Arina Stoenescu 8 IT, medier & design Johan Bornebusch 10 IMD:s och medieteknikens historia Ulf Hagen 15 Kommunikativ kommunikation Bo Bergström 16 Designförmåga: Fallenhet eller färdighet? Mattias Arvola 17 Narkoswebben 2.0 Tony Björkholm 19 Programmet IT, medier & design, 180 poäng 33 Årets tema 40 Presentation av IMD05 64 Hjärtligt tack Typografi Texten är typograferad med teckensnittet Avenir. Tryck Printon Printing House, Tallin, Estland Stockholm, maj katalog_projektor indd :59:47

3 Utställningsprogram Onsdag 4 juni, öppet Torsdag 5 juni, öppet Välkomsttal Johan Bornebusch, prefekt Södertörns högskola Designförmåga: Fallenhet eller färdighet? Mattias Arvola, lektor Södertörns högskola Narkoswebben 2.0 Tony Björkholm, student IMD05 Södertörns högskola Kommunikativ kreativitet Bo Bergström, författare Paneldebatt (moderator Arina Stoenescu) Katarina Cooper, informatör, Svenska Kraftnät Johan Larsson, IMD-student, Södertörns högskola Jennie Henriksson, produktionsledare, Slash x Ellen Hörnberg, IMD-student, Södertörns högskola Diplomering Projektor 2008 Projektor 2008 är den fjärde slututställningen för studenterna på programmet IT, medier & design som ges på Södertörns högskola. Det är andra gången i år som Projektor hålls, i månadsskiftet januari februari hölls Projektor 2008 av IMD04 den sista kullen som läste programmet på tre och ett halvt år. Vår kull, IMD05, är den första kullen som läser programmet på tre år som en följd av utbildningens anpassning till Bolognamodellen, som innebär ett mer standardiserat och internationellt poängsystem för högskolor. Martina Dahl, Sammy Ejder och Lutfiye S Gencer har detta år haft utställningen som examensarbete. Frida Eklöf har bidragit med projektets grafik i form av klippdockor och tillhörande garderob. Vi har även fått hjälp av medlemmar i en utställningsgrupp som vi har tillsatt, de har hjälpt till med allt från koncept till inredning av utställningsrummet på Stockholms Akademiska Forum, Kulturhuset. Namnet»Projektor«togs fram 2006, och är inspirerat av en projektor som projicerar något att titta på, och i denna utställning visar vi en mängd arbeten från de projekt vi jobbat med under våra tre år på utbildningen, och även en del examensarbeten. Vårt mål har varit att Projektor 2008, IMD05-upplaga, ska vara en inspirerande mötesplats för studenter, lärare och branschfolk, där vi kan knyta kontakter och finna nya samarbetsmöjligheter. Välkommen till vår utställning! Projektledarna Martina Dahl, Sammy Ejder och Lutfiye S Gencer Projektorlogotypen som designades av Jakob Kuylenstierna till Projektor Avslutningsfest 5 katalog_projektor indd :59:47

4 Möt IMD05 Lärarnas ord Programmet IT, medier & design, IMD, på Södertörns högskola utexaminerar sin fjärde kull studenter. Medieteknik är huvudämne inom programmet, som har byggt på ett nära samarbete med Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. De studenter som nu får sin filosofie kandidatexamen i medieteknik inom ramen för programmet IT, medier & design startade sina studier under hösten IT-året 2005: Försäljningen av mp3-spelare ökade med 30 procent visade en rapport från IT Research. Året hade varit ett framgångens år för IT-bemanningsföretagen som anställde nya konsulter i ilfart enligt tidnigen Computer Sweden men antalet sökande till universitetens IT-relaterade utbildningar fortsatte att minska trots stor efterfråga på arbetskraft inom branschen. IT-året 2008: Nya musikmobiler med fri tillgång till nedladdningsbar musik som en del av abonnemanget är på väg. Vuxna har upptäckt det populära Facebook och ingen ålder är för hög för att vistas på den virtuella fritidsgården. Dansmattor och svingandet av spelkontroller i Wii är bara början på spelindustrins svar på kraven om mer fysisk aktivitet mot stillasittande framför dataspel. Projektor 2008: IMD05 berättar om vilka studenterna i denna klass är och vad de har åstadkommit under sin studietid. Det är bred kompetens inom teknik och design som IMD-programmet vill rusta sina studenter med samt en reflekterande syn på den egna verksamheten. Vikten av IT, medier och designinslag i företagens verksamhet har ökat konstant under senaste åren och våra studenter har hög anställningsbarhet. Vi är stolta över detta och över årets studenter, en klass av starka individer men också ett bra team, som nu är redo att visa sina kunskaper. Anlita dem! Arina Stoenescu programansvarig IT, medier & design, högskoleadjunkt i Medieteknik, inriktning Grafisk design, Södertörns högskola 7 katalog_projektor indd :59:48

5 Johan Bornebusch prefekt Institutionen för kommunikation, teknik & design, Södertörns högskola IT, medier & design Samverkan mellan Södertörns högskola och näringslivet År 2002 startade programmet IT, medier och design. Programmet betar alltmer i utbildnings- och forskningsprojekt som sträcker sig etablerade redan på planeringsstadiet kontakt med näringsliv, över flera universitet och över flera länder. Vi har flera pågående andra universitet och forskningsinstitut och andra samhällsorganisationerdigheter forskningssamverkansprojekt som inkluderar alltifrån statliga myn- till stora och mindre IT-, design- och medieföretag. Ofta Det fanns två huvudskäl till detta: dels var det viktigt att få så involverar vi också studenter på högre nivåer inom dessa projekt. mycket input som möjligt från industri och omvärld för skapa ett Vi arbetar också medvetet att utveckla internationella samverkansprojekt program som vilade på högskolemässig grund men som också anpassades inom både forskning och utbildning. till de behov som intressenter i omvärlden såg på kortare Vi vet nu också IMD-studeterna lyckats väl med att etablera sig och längre sikt; dels ville vi förstärka lärarnas/forskarnas och studenternas på arbetsmarknaden men att några också har gått vidare på mas- kontakter med företag och organisationer som kunde tersprogram i Sverige eller utomlands. En uppföljning av de första delta vid programutvecklingsdagar, med gästföreläsningar men studentkullarna visar att redan tre månader efter examen så hade framför allt som skulle överväga att ta emot IMD-studenterna på ca 80% jobb med relevans för utbildningen. Efter sex månader var praktik eller som kunde ge dem skarpa projekt inom kurser eller vid siffran över 90%. I tider då det talas om att många akademiker har det avslutande projektarbetet, och i förlängningen förhoppningsvis det tufft på arbetsmarkanden är dessa siffror mycket glädjande. uppdrag och anställningar. Studenterna som går ut programmet IT, medier och design får När nu fjärde kullen går ut har över 100 IMD-studenter varit ute jobb. De är skolade i kreativitet och tränade i kritiskt tänkande. på praktik på ca 50 olika företag och organisationer, många företag Vissa kurser och terminer ger större utrymme åt kreativa processer, har ju fortsatt att ta emot praktikanter från flera årskullar. Som regel idégenerering, konceptutveckling, skisstekniker och gestaltning: har studenterna också utfört sina praktiska examensarbeten ute på kurser som Interaktiva medier, Design, Innovation, Kreativitet, Ljud de företag där de har praktiserat. Många studenter har också blivit och rörlig bild och friare designprojekt. Andra fokuserar kritiskt kvar vid dessa företag på en projektanställning eller som fast anställd. tänkande, reflektion, problematisering, metodik och utvärderings- Andra har sökt sig vidare till andra arbetsplatser eller gått arbete: Vetenskap, teori och metod och inte minst C-uppsatsen. vidare på en magister- eller masterutbildning. Men i merparten av kurserna läggs lika stor vikt vid att utveckla den Samverkan mellan lärare/forskare, studenter och näringslivet har kritiska som den kreativa förmågan liksom vid föreningen av teoretiska visat sig bära frukt både ur ett akademiskt perspektiv och ur ett och praktiska färdigheter. Detta gäller bl.a. kurser som Visuell anställningsbarhetsperspektiv. Lärare och forskar i medieteknik ar- kommunikation, Grundläggande programmering, Människa-datorinteraktion och den avslutande kursen Praktiskt examensarbete. IMD-studenterna är och kommer att vara kreativa och kritiska aktörer inom IT-, medie- och designbranschen. De har goda kunskaper 8 om det digitala materialet, 9 god förståelse för designmeto- dikoch projektledning, och inte minst förmågan att sätta in digitala projekt i ett större sammanhang, antingen det gäller att se beställarens verksamhetsperspektiv eller övergripande sociala aspekter som tillgänglighet och hållbar utveckling. Helt uppenbart anställningsbara, och vi ser lärare och forskare ser fram emot att samver- katalog_projektor indd :59:48

6 IMD:s och Medieteknikens historia Ulf Hagen ämnesansvarig medieteknik, högskoleadjunkt, Södertörns högskola Hur kommer det sig att Södertörns högskola har ett utbildningsprogram som heter IT, medier & design (IMD), och varför ser detta program ut just som det gör? Jag ska här försöka ge några svar på dessa frågor genom att teckna en kort historik över IMD-programmets ursprung och utveckling genom åren. Den första kullen IMD studenter togs in höstterminen 2002, programmet har alltså funnits i sex år när detta skrivs. Vill man få en fullständig bild av programmets ursprung måste man emellertid gå ytterligare några år tillbaka i tiden och först berätta något om medieteknikämnets historia. Medieteknik är IT, medier & designprogrammets huvudämne och det var medietekniklärarna som tog initiativet till att inrätta programmet. Medietekniken på Södertörns högskola föddes inom programmet Journalistik och multimedia (JMM), som startade vårterminen De lärare som undervisade om multimedia på JMM programmet ansåg att den nya digitala medietekniken var på väg att bli så betydelsefull i samhället att även andra än journaliststudenter borde få möjlighet att studera den. Vi ville inrätta ett eget ämne vars innehåll vi kunde styra över och påverka själva och vi började med att ge fristående kurser utanför JMM programmet. Under våren 1999 började vi kalla det vi gjorde för»medieteknik«i stället för multimedia, men vi var officiellt inget högskoleämne än. Vi lydde fortfarande under programansvarig på JMM, som kontrollerade den budget som tilldelades våra kurser, hade sista ordet när det gällde kurslitteratur, kursupplägg och så vidare. Det var först i april 2001 som jag utsågs till ämnesansvarig för medieteknik, vilket innebar att vi fått status som ett eget ämne på högskolan. I samma veva beslutades också att vi från och med hösten 2001 skulle börja ge våra fristående kurser i Campus Haninge. Tidigare hade all vår verksamhet skett i Flemingsberg, där vi förutom kurserna på JMM programmet även hade genomfört två fristående A-kurser (HT-99 och HT-00) och en B-kurs (VT-01). Vi gav också flera sommarkurser och mindre kurser på andra utbildningsprogram och vi planerade vår första C-kurs till hösten Lärarkollegiet hade också länge funderat på att starta ett utbildningsprogram, där medietekniken skulle vara huvudämne. Johan Bornebusch var den som engagerade sig mest i denna fråga och han föreställde sig att medietekniken i det kommande programmet skulle kunna fungera som en intergration mellan medie- och datavetenskapstudier. I liknande utbildningar på andra högskolor tyckte vi oss se att en sådan integrering saknades. Det nya programmet döptes till IT, medier & design där»it«stod för det tekniska perspektivet,»medier«stod för den humanistiskt-samhällsvetenskapliga infallsvinkeln och»design«representerade kreativiteten och den praktiska produktionsinriktning som hela tiden varit central för medieteknikämnet. Eftersom vi i Campus Haninge befann oss i samma lokaler som Instutitionen för datavetenskap på KTH-Syd, föll det sig naturligt att anlita Kungliga Tekniska Högskolan för de mer tekniskt avancerade kurserna i bland annat programmering och nätverkshantering. Vi samarbetade också med Interaktiva institutet, som höll kurser om kreativitet & designmetodik. I januari 2003 skedde en omorganisation inom Södertörns högskola, som bestod i att institutioner bildades med en prefekt som chef. Medietekniken och IMD-programmet bildade tillsammans med Turismvetenskapen och Turismprogrammet en institution som katalog_projektor indd :59:48

7 Kortfakta om IMD-programmet: Programansvariga Johan Bornebusch Cristian Norlin Arina Stoenescu 2005 Antal utexaminerade studenter IMD02: 20 st IMD03: 11 st IMD04: 17 st Anställningsbarhet 6 månader efter examinationen hade % ett IMD-relaterat jobb fick namnet Kommunikation, Teknik & design (KTD) och Johan Bornebusch utsågs till prefekt för institutionen. Den första kullen IMD studenter (IMD02) började studera i Campus Haninge i augusti 2002 och dessa studenter utexaminerades tre och ett halvt år senare, i januari IMD03 blev klara i januari 2007 och IMD04 utexaminerades i januari Hösten 2005 infördes en ny utbildningsplan som i enlighet med Bolognamodellen gjorde IMD-programmet treårigt. Detta innebär att IMD05 utexamineras redan efter tre års studier. När detta skrivs står vi inför flera förändringar, som kommer att påverka både medieteknikämnet och IMD-programmet. Under sommaren 2008 flyttas hela vår verksamhet till nya, för utbildningen välanpassade, lokaler på huvudcampus i Flemingsberg och från den 1 januari 2009 tillhör medieteknik och IMD-programmet institutionen för Svenska, Retorik och Journalistik på Södertörns högskola. På grund av flytten från Campus Haninge ersätts KTHkurserna på IMD-programmet med kurser i Informatik, som ges av medietekniklärare. Söktrycket till IMD-programmet har ökat med nästan 50 % vid senaste antagningen då vi hade 113 förstahandssökande. Vi blickar mot framtiden med tillförsikt och fortsätter vårt arbete med att bibehålla och utveckla IT, medier & design programmet på bästa möjliga sätt. 12 katalog_projektor indd :59:49

8 Kommunikativ kreativitet Talare Hur man med personlighet, mod och kreativitet når fram med sitt budskap Vi är väldigt glada att kunna presentera Bo Bergström, som under utställningen håller en föreläsning om Kommunikativ kreativitet Hur man med personlighet, mod och kreativitet når fram med sitt budskap. Bo Bergström har en filosofie kandidatexamen i konst- och litteraturvetenskap samt pedagogik. Dessutom är han utbildad vid Grafiska institutet. Han har även många års erfarenhet från flera reklambyråer som art director där han även har gjort sig känd som Guldäggsvinnare. Numera arbetar Bo som marknadsförings- och reklamkonsult samt undervisar i visuell kommunikation på Berghs School of Communication i Stockholm, på kursinstitut, högskolor och universitet samt inom näringslivet. Vid sidan av sitt arbete är han även författare till tre läromedel för gymnasiet och två fackböcker, Effektiv visuell kommunikation, som även ges ut på engelska i juli, Bild & budskap samt en populärfackbok som heter Titta! IMD05 introducerades till Bo Bergström under första året på utbildningen då en av hans fackböcker ingick i kurslitteraturen till kursen Visuell kommunikation. Vi valde att bjuda in Bo till Projektor 2008 för att han besitter många och brukningsbara kunskaper om visuell kommunikation och hur man får fram ett budskap som kan inspirera lyssnarna. Vi vill tacka Bo för att han ville ställa upp på Projektor 2008 och göra vår examen mer minnesvärd. Vi ser fram emot föreläsningen. Bo Bergström författare av bland annat boken Effektiv visuell kommunikation som snart även publiceras som engelsk version. Boken används som kurslitteratur i IMD-programmet. Torsdag 5 juni klockan katalog_projektor indd :59:50

9 Designförmåga: Fallenhet eller färdighet? Narkoswebben 2.0 Mattias Arvola lektor, Södertörns högskola. Håller föreläsningar om kreativitet på kursen Design, innovation och kreativitet. Torsdag 5 juni klockan I designforskningen har man länge talat om»designförmåga«för att beskriva vad en designer måste kunna hantera för att göra sitt jobb på ett bra sätt. Inom psykologi har förmågor definierats som kapaciteten att utföra en fysisk eller mental handling, och den kan vara baserad på medfödd fallenhet eller upptränad färdighet. Om designförmåga skulle vara helt beroende av medfödd fallenhet, så skulle det inte hjälpa hur mycket den talanglöse studenten tränade. Han eller hon skulle fortfarande inte utveckla sin förmåga. Som tur är, är detta inte fallet. Över lag är det mycket få förmågor som är så starkt baserade på fallenhet. Delar av designförmågan skulle dock kunna vara beroende av fallenhet. Några av de förmågor som ett bra designarbete bygger på är kommunikationsförmåga, induktiv tankeförmåga, associativt minne, visuellt minne, spatial förmåga, förmåga att uppfatta och hantera gestaltegenskaper, visualisering, och uppfattningssnabbhet. Vad gäller förmågor som har med att producera idéer att göra så blir associationsförmåga, problemlösning, originalitet, och gestaltningsförmåga viktiga. Alla dessa förmågor låter som svåra att bygga upp, men med träning, verktyg & designmetoder i sin repertoar kan man som professionell designer & designstudent lyfta sin kapacitet att hantera nya designsituationer. Det överlägset viktigaste verktyget för en designer visar sig vara papper och penna. Narkoswebben ( är en internetbaserad informationssida om narkos för barn, föräldrar och närstående. Bakom koncept, texter med mera står Erika Berggren och Gunilla Lööf samt Ulf Lindsten. Samtliga arbetar på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, verksamheten för Barnanestesi och intensivvård. Astrid Lindgrens Barnsjukhus, är en del av barndivisionen vid Karolinska Universitetssjukhuset. Narkoswebben är unik av sitt slag och har fått bra kritik av användare och i press. Den innehåller till exempel filmer, intervjuer artiklar, reportage, information till föräldrar på flera språk, interaktiva Adobe Flash applikationer och svajande byggklossar. Informationen levereras här på ett roligt och lekfullt sätt med fokus på barnen. Företaget Man Machine är ett företag med fokus på avancerad objektorienterad Actionscriptprogrammering och systemutveckling. De fick uppdraget att producera den första versionen av Narkoswebben. Nu har Man Machine fått uppdraget att producera även version två av denna uppskattade applikation. Tony Björkholm har valt att jobba med Narkoswebben 2.0 inom ramen för examensarbete samtidigt som han är anställd på Man Machine. Förutom Tony Björkholm som berättar om processen runt sitt examensarbete kommer Gunilla Lööf och Erika Berggren från Astrid Lindgrens Barnsjukhus att ge en bakgrund till Narkoswebben. Johan Öbrink, grundare till Man Machine presenterar företaget. Tony Björkholm gör sitt examensarbete som projektledare på Man Machine. Torsdag 5 juni klockan katalog_projektor indd :59:50

10 Programmet IT, medier & design 180 hp IMD-programmet termin 1 termin 2 termin 3 termin 4 termin 5 termin 6 Introduktion till medieteknik Visuell kommunikation Grundläggande programmering (KTH) Publicering via Internet IKT och lärande Ljud och rörlig bild Objektorienterad programmering med Java (KTH) Interaktiva medier Datorkommunikation (KTH) 3D-grafik och animering Design, innovation och kreativitet Designprojekt Medieteknisk forskning Svenska/Retorik Databasteknik (KTH) Webbapplikationer Specialkurs Vetenskap, teori och metod Uppsats Affärsverksamhet, organisation och projekt Praktik Examensarbete katalog_projektor indd :59:50

11 Visuell kommunikation Publicering via Internet Uppslag ur en av broschyrerna för projektet Mitt bästa sommarlov. Den här är gjord av Martina Dahl, Björn Hall, Ulrika Järnkrantz, Johan Larsson, Mathias Petersen och Karl Wahlström Visuell kommunikation var den första kreativa kursen på IMD-programmet. Vi arbetade med bildkomposition, originalframställning, typografi och layout samt fick kunskaper om papperskvaliteter. Vi fick lära oss programvaror som Adobe Photoshop, Adobe Illustrator och Adobe InDesign under givande workshops. Uppgifterna genomfördes på Macintosh-datorer, som är vanligt förekommande inom den grafiska branschen. Kursen gav oss en bra bas för formgivning och bildbehandling, som vi haft stor nytta av under många efterföljande kurser i utbildningen. Även ämnet bildretorik och semiotik behandlades inom ramen för kursen. I detta sammanhang omfattade retoriken visuellt berättande, budskap och samspel mellan text och bild. Retorik handlar om att övertyga och används mycket inom reklam, men även i andra kommunikativa sammanhang där bilden ska hjälpa texten att få läsaren att tro på det som berättas. I de flesta kurser på IMD-programmet har vi genomfört ett projektarbete. Under Visuell kommunikation var projektuppgiften att göra en grafisk profil innehållandes logotyp, broschyr, brevpapper, visitkort och kuvert för en portal för sommaraktiviteter med namnet»mitt bästa sommarlov«. Målgruppen var barn och ungdomar i åldrarna 7 14 år och uppdraget var att locka besökare till kollot. Kursen avslutades med en skriftlig hemtentamen där vi fick visa våra individuella kunskaper inom Visuell kommunikation. Publicering via Internet gav oss grundläggande kunskaper om Internets förutsättningar och användningsområden. Begrepp som»användargränssnitt«och»informationsdesign«var relativt nya för de flesta av oss då, men har sedan dess följt med oss genom hela IMD-programmet. Kursen kretsade mycket kring uttrycket»design av användarupplevelse«. Det innebär att besökarens behov och mål är viktiga aspekter att utgå ifrån när man skapar en webbplats. Användandet av webbplatser ska för besökaren vara ett smidigt moment i vardagen och fylla specifika behov. Genom att minska antalet irritationsmoment får besökaren en mer positiv syn på webbsidans avsändare. Visuella riktlinjer för webb kan vara typografi, bilder, färger och metaforer. Vi lärde oss att designa för användaren och dess förutsättningar vad gäller utrustning, såsom internetuppkoppling, webbläsare och bildskärmsupplösning, men också hur en webbplats ska vara lättförståelig. Att göra»tillgängliga«webbsidor är något helt annat, det betyder att till exempel synskadade och rörelsehindrade lätt kan använda webbplatsen. I den praktiska delen av kursen fick vi bland annat lära oss XHTML ett språk som ger direktiv till webbläsare och styr innehållet på en webbsida. Detta språk användes i projektarbetet där vi skapade en webbplats för det sommarlovsportalen»mitt bästa sommarlov«som vi påbörjade under kursen Visuell kommunikation. Vi utförde användartester på gränssnittet och navigeringen för att se om webbplatsen fungerade som vi hade tänkt. Kursen avslutades med en salstentamen. Startsidan för en av webbplatserna till fortsättningen på projektet Mitt bästa sommarlov. Webbplatsen är gjord av Martina Dahl, Björn Hall, Ulrika Järnkrantz, Johan Larsson, Mathias Petersen och Karl Wahlström katalog_projektor indd :59:51

12 Ljud och rörlig bild Interaktiva medier Hur handikappsanpassat är Campus Haninge? I informationsfilmen»på två hjul genom högskolan«berättar Fredrik Granath om hans erfarenheter. Filmen är gjord av Martina Dahl, Ulrika Järnkrantz, Johan Larsson och Mathias Petersen. Ljud och rörlig bild var en mycket spännande kurs. Vi fick lära oss att hantera en filmkamera, redigera filmklippen och lägga på ljud. De många praktiska övningarna i filmning och redigering lärde oss ljussättning, ljudläggning och efterarbete som till exempel synkning av bild och ljud samt inspelning och användning av bakgrundsljud. Vi övade intervjutekniker, berättelsemodeller och manusförfattande. Det finns ett rum på skolan med en så kallad green screen där man kan filma människor och föremål mot en bakgrund som är enkel att byta ut i efterhand. Rummet är också ljudisolerat och fungerar som inspelningsplats för separata ljudsekvenser. All utrustning är tillgänglig för studenterna även efter denna kurs. Den teoretiska delen bestod i att studera olika produktionsmetoder och inspelningstekniker för filmskapande, dramaturgi och manus för interaktiv film samt filmhistoria. En skriftlig dugga sammanfattade de individuella kunskaperna. Examinationsuppgiften var ett grupparbete som gick ut på att göra en informationsfilm om något som rörde Södertörns högskola. I slutet av kursen tittade vi på alla filmer klassen åstadkommit, vilket blev till en liten filmfestival. Interaktiva medier var en introduktion till de olika metoderna och verktygen som kan användas vid design och framställning av interaktiva, multimediala produktioner. Med»interaktiv multimedial produktion«menas till exempel ett datorspel eller en digital presentation som kräver användarens interagerande. Den lägsta graden av interaktivitet kan vara en vanlig meny på en enkel webbsida, där besökaren tar sig fram i valfri ordning genom att klicka på länkarna. I en mer avancerad interaktiv produktion styr användaren helt vad som ska hända. I datorspel är handlingen totalt beroende av vad användaren gör. Som seminarieuppgift fick vi visualisera begreppen»immediacy«och»hypermediacy«genom en interaktiv applikation. Projektarbetets uppgift var densamma för alla grupper att skapa en interaktiv multimedial presentation om något specifikt för Stockholm. Detta skulle distribueras via en webbsida. I förarbetet ritade alla grupper varsin storyboard och skrev ett interaktivt manus som sedan tilldelades en annan grupp. På det sättet fick projektet en mer verklighetstrogen känsla där alla arbetsgrupper agerade beställare och producent. Presentationerna gjordes med hjälp av Adobe Flash ett program för att skapa animationer, interaktiva prestentationer och webbplatser samt programmeringsspråket Actionscript 2.0, som vi också lärde oss under kursen. En interaktiv presentation om upplevelsecentret Tom Tits i Södertälje, gjord av Philip Arvidson, Ellen Hörnberg, Harald Notini och Karl Wahlström katalog_projektor indd :59:51

13 3D-grafik och animering Design, innovation och kreativitet Ett exempel på kursens examinationsuppgift där Jim Kaneko skapade en skivspelare som spelar både LP- och CD-skivor. Kursen 3D-grafik och animering bestod av praktiska övningar i 3Dmoduleringsprogrammet Maxon Cinema 4D. Därigenom lärde vi oss hur enkelt det är att göra tredimensionell grafik och animationer, men också hur komplext området är och hur avancerade objekt man kan åstadkomma. I Cinema 4D kan man enkelt skapa objekt med hjälp av grundformer och sedan modellera och kombinera dem som man vill. Sen lägger man på ytor som till exempel färger och genomskinlighet. I programmet finns färdiga ytor, men man kan även importera foton på till exempel en tapet eller ett golv. På så vis kan man skapa illustrationer med både verklighetskänsla och djup. Det går också att ljussätta med hjälp av olika ljuskällor för bättre kontraster och skuggeffekter. Objekten visas i vyer från flera olika vinklar och det är enkelt att förstora upp en av dessa under arbetets gång samt vrida och flytta objektet för att närmare se på det. Examinationen bestod i att alla skulle göra en 3D-bild av ett valfritt fiktivt föremål. Dessa illustrationskunskaper har vi haft användning av i flera projekt där vi skapat inslag med 3D-objekt eller skissat på modeller av olika produkter. Till exempel på kursen Designprojekt, då vi arbetade med olika prototyper. På kursen Design, innovation och kreativitet fick vi en inblick i designprocessen hur det kan gå till i arbetet från idé till färdig designlösning. De tre begreppen design, innovation och kreativitet utgör grundstenarna i en designprocess, men samtidigt är de helt separata delar. Kreativitet inebär att se sig omkring för att hitta inspirationskällor och att bearbeta idéer, innovationsdelen handlar om tekniken och hur funktionerna ska lösas och i designmomentet tas utseende och funktioner fram. Med fokus på kreativa processer och utvecklingsmetoder för interaktiva produkter fick vi kännedom om de gränslösa möjligheter till innovation som finns inom detta område. Gästlärare från»interaktiva institutet«gav workshops i skissteknik och kreativa metoder. De visade hur man på olika sätt kan få fram idéer genom att brainstorma eller titta på bilder och skapa nya associationsbanor. Användarstudier är ett annat sätt som kan ge nya idéer där användarna blir inspirationskällan. Vi gav oss ut i offentliga miljöer och betraktade folk under specifika vardagsmoment, som till exempel hur det går till när människor tar kontakt med varandra. Projektet bestod i att arbeta med en designprocess där vi skulle planera en interaktiv installation till Tyresta nationalpark. Efter en kreativ idéfas ritade vi ett scenario, byggde upp en prototyp och slutligen tog fram en digital presentation av arbetet som visades på redovisningen i slutet av kursen. Avslutningsvis fick vi även att gestalta en utställning där vi visade upp det vi hade åstadkommit under kursens olika moment. Uppgiften var att göra en dynamisk eller harmonisk affisch, så här ser Philip Arvidsons bidrag ut katalog_projektor indd :59:52

14 Designprojekt Webbapplikationer Kan man ta med sig känslan av att springa eller gå i naturen innomhus? Under designprojektet har Tony Björkholm, Martina Dahl, Tommy Ganguli, Ellen Hörnberg och Paul Mourad visualiserat hur en promenad på löpbandet kan bli en naturupplevelse. God design är inte bara skönhet utan även att produkten är lättanvänd och har god funktionalitet. På kursen Designprojekt fick vi användning av tidigare kunskaper inom design, innovation och kreativitet och genomförde en hel designprocess från ax till prototypen av en limpa. I två seminarieuppgifter studerade vi användbarheten för interaktiva produkter. Efter en djupgående studie av för- och nackdelar i designen gav vi förslag till förbättringar i designen. Vi besökte till exempel Tyresta nationalpark för att få inspiration till våra projekt. Besöket hade vi nytta av i projektarbetet, där vi fortsatte jobba med den interaktiva installationen som vi började med under kursen Design, innovation och kreativitet. Därefter togs det fram tre koncept och utifrån dessa valdes ett för fortsatt utveckling. På detta designförslag gjordes användartester. När vi hade kommit fram till en bra lösning gjorde vi en digital presentation av vår produkt och dess interaktivitet. Kursen Designprojekt gav oss praktisk erfarenhet om hur en designprocess kan gå till och hur vi kan använda kunskaperna för såväl produktutveckling som i olika webbprojekt. Kursen Webbapplikationer innebär lärdom om hur man skapar dynamiska och interaktiva webbsidor. Vi lärde oss PHP, vilket är ett serverbaserat scriptspråk som används tillsammans med HTML för att skapa dynamiska webbsidor. PHP är en öppen källkod vilket är ett billigt alternativ till Microsofts Active Server Pages, ASP. Att använda PHP och databaser vid webbutveckling gör webbsidor dynamiska. Det betyder att innehållet enkelt kan förändras utan att man behöver skriva något i XHTML-koden. Innehållet är helt åtskilt från layout och struktur, vilket gör sajterna säkrare och enklare att bygga ut när de behöver växa. Under kursen utfördes ett projekt där vi fick göra en webbapplikation som skulle kunna hämta och spara information i en databas. Till webbapplikationen skulle vi även skapa ett så kallat admingränssnitt för uppdateringsmöjligheter via webben. Admingränssnitt är ett bra alternativ till dyra program som många företag använder för att uppdatera webbsidor. Kursen innehöll även en individuell hemtentamen som gick ut på att skapa en webbsida för en biograf med hjälp av PHP och databas. Information om filmer, priser och tider skulle lagras i databasen och hämtas till sajten vid begäran från användaren. Vi kunde välja att även skapa en bokningsfunktion till biljettsajten. På webbplatsen KoppleriDeluxe pågår en fiktiv försäljning av människor, ett pågående inlägg i kampen mot trafficing. Webbplatsen är gjord av Philip Arvidson, Frida Eklöf, Hevin Goran, Jim Kaneko och Harald Notini katalog_projektor indd :59:53

15 Affärsverksamhet, organisation och projekt Programmering i Java Under kursen undervisads studenterna i bland annat hur man tar fram olika sorters tidsscheman. Här är ett PERT-diagram, ett diagram för att visualisera tidsplanering, gjort av Philip Arvidson, Sammy Ejder, Ellen Hörnberg, Jim Kaneko och Jonas Sjöblom. Under första delen av kursen Affärsverksamhet, organisation och projekt fick vi bland annat lära oss vad ett projekt är och vad det består av. Under den här delen av kursen värvades teoretiska genomgångar (föreläsningar) med praktiska uppgifter där vi bland annat gjorde en projektbeskrivning till ett fiktivt företag. En projektbeskrivning är ett dokument där man samlar flera andra dokument som är viktiga för projektet, till exempel fick vi lära oss att göra olika sorters tidsplaner för ett lite större projekt. Varje dokument som gjordes presenterades sedan för resten av klassen. Under den andra delen av kursen, som behandlade affärsverksamhet och organisation, fick vi lära oss hur man startar ett företag, vad som krävs för att driva det, vilka analyser som är bra att göra och hur man gör budget. Indelade i grupper fick vi starta ett fiktivt företag och göra alla förberedelser såsom affärsplan, affärsidé, marknadsplan och budget. Kursen hölls av gästlärare Johan Hydén från företaget KAMP. Som en del i IMD-programmets profil är de mer tekniska kurserna förlagda till Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. Nedan berättar vi om två av dem, Grundläggande programmering i Java och Objektorienterad programmering med Java. På kursen Grundläggande programmering i Java lärde vi oss programmeringens grunder och rätt sätt att tänka med hjälp av programmeringsspråket Java. I övningsuppgifterna löste vi olika problem genom att skriva kod för små program. Kursen genomfördes med fyra laborationer och avslutades med en praktisk tentamen, där vi skulle skapa körbara program grundade på tidigare problemlösning. Under kursen fick vi förståelse för den grundläggande logiken inom programmering och det hade vi stor nytta av i de senare programmeringskurserna, till exempel Objektorienterad Java men även inom Actionscript och PHP som ingick i senare kurser. I objektorienterad programmering med Java utgår man från objektet när man bestämmer operationer inte lösningen. Ett objekt är en modell av ett verkligt eller tänkt föremål, det kan vara en person eller en bok. Operationerna bestäms utifrån hur de olika objekten i ett program samverkar. Även under denna kurs övade vi på att göra små program som löste olika problem. En del av kursen tog även upp så kallade applets, vilket är grafiska program som kan köras i en webbläsare. Java används bland annat vid programmering av applikationer för mobila enheter. Under programmeringskurserna skrevs en hel del javakod för att lösa olika problem katalog_projektor indd :59:53

16 C-uppsats Praktik och Examensarbete C-uppsatsen skrivs och examineras under IMD-programmets femte termin. Under höstterminen 2007 pågick kursen C-uppsats, 15 högskolepoäng. Den startade med en förberedande delkurskurs i skrivande och forskningsmetoder, som hette Vetenskap, teori och metod. Vi lärde oss hur man samlar in kvalitativ och kvantitativ data, sammanställer och analyserar den för att kunna använda resultaten av en undersökning. Att skriva C-uppsats är ett omfattande arbete som grundar sig på litteraturstudier och forskningsrön inom valt ämne och mynnar ut i en diskussion kring uppsatta frågeställningar. En C-uppsats innehåller vanligen indelningen teori, metod, analys, resultat och diskussion. Den egna förundersökningen kan ske genom fältstudier, intervjuer eller enkäter och resultatet sammanställs och analyseras. På programmet IT, medier & design fick vi friheten att själva välja uppsatsämne inom ramen för medieteknik. Några valde att skriva uppsatsen ensam, men de flesta arbetade i par. Det är bra att ha någon att diskutera ämnet med och arbetet blir lättare om man delar på ansvaret. C-uppsatsen och de förberedande delkurserna gav oss gedigen träning i att skriva vetenskapliga texter, göra olika undersökningar och hur man diskuterar fram slutsatser. Den sjätte och avslutande terminen på programmet IT, medier & design innebar ett valfritt upplägg för studenterna med syftet att skapa utrymme för en egen specialisering. Val av praktikplats och examensarbete är helt och hållet upp till studenten, inom ramen för medieteknik. Genom denna valfrihet har var och en kunnat forma sin utbildning och»knyta ihop säcken«efter egna önskemål och behov. Några studenter fortsatte med examensarbetet på sin praktikplats medan andra valde nya projekt. Eftersom både praktikplats och examensarbete kan väljas av studenten själv ökar specialiseringsmöjligheterna genom att gå dessa kurser. Praktiken var en uppskattad period, då vi fick prova våra kunskaper ute i»verkligheten«. Tack vare alla de praktiska kurserna under utbildningen var steget inte alltför stort från studier till arbete. Även examensarbetet innebär ofta ett verklighetsförankrat projekt och ger bra erfarenheter inför framtiden. Båda dessa kurser bygger på mycket självständigt arbete, eget initiativ och ansvar vilket gav oss möjligheter att visa vad vi kan. Genom att jobba med skarpa uppdrag får man också tillfälle att knyta kontakter med folk i branschen. För några i klassen har praktikplatsen eller examensarbetet lett till anställning efter utbildningen. Linda Nygård gör sin praktik och sitt examensarbete på webbyrån Britny, där hon agerar projektledare katalog_projektor indd :59:54

17 1 4 7 * # c Projektor 2008 Årets tema Temat för Projektor 2008 är klippdockor, som med dess breda urval av kläder och accessoarer representerar vår breda kunskap som vi fått från programmet IT, medier & design på Södertörns högskola. En viktig del av utställningen är att visa upp studenternas individuella kunskaper och arbeten som de har producerat under sina tre år på utbildningen. När vi arbetade fram årets tema hade vi tidigare års gemensamma nämnare i åtanke, bredden på utbildningen och att flera små delar ger en helhet med mervärde. Första året visualiserade man temat med hjälp av en Alfapetmetafor, med en spelplan och bokstäver som bildade ord kopplade till utbildningen. Andra året visualiserades bredden med hjälp av kuber, där varje sida av kuben representerade olika kommunikationsmedium som vi har bekantat oss med under utbildningen. Senaste Projektor hade ett pärlplattetema, där pärlorna representerade flera olika beståndsdelar som bildar en helhet, likt vår utbildning. För att komma fram till ett tema som både uppfyllde vår önskan att belysa de individuella kunskaperna men även skulle visualiseras på ett spännande sätt tillsatte vi en konceptgrupp med studenter som var intresserade att hjälpa till. Efter ett antal möten och vilda, givande diskussioner kom vi fram till ett klippdocketema, som vi tyckte passade utmärkt. Vi har valt att fokusera på tre yrkesgrupper som man kan tillhöra efter utbildningen. Dessa yrkesgrupper är designer, programmerare och projektledare. I studentpresentationsdelen har vi en personlig text från var och en av studenterna, och även en klippdocka som studenterna själva har fått klä med ett urval kläder som ska representerar individens kunskaper. Om man under utbildningen har För den film- och tvintresserade Dator till programmeraren Programmerarglasögon Kalender till projektledare Designerns glasögon Färgpennor till designern 10:58 Telefon till kommunikatören 33 katalog_projektor indd :59:55

18 inriktat sig mot flera av dessa yrkesgrupper, eller en kombination av två, kan man komplettera sin huvudyrkesgrupp med kläder och accessoarer från de andra yrkesgrupperna. Det som studenten ser sig som i första hand representeras av de kläder klippdockan har på, och kläder från den yrkesgrupp studenten ser sig som i andra hand hänger på en galge i bakgrunden. De kläder och accessoarer vi har valt är typiska för de olika yrkesgrupperna och vi anser dessa vara stereotypiska för just den yrkesgruppen. Det som representerar designern är de karaktäristiska fyrkantiga glasögonen, ett par röda stuprörsbyxor och färgpennor. Programmeraren har en garderob bestående av en rockig t-shirt, glasögon á la Bill Gates på 70-talet och en bärbar dator. Projektledaren som är lite mer propert klädd har en kavaj, kjol eller pressvecksbyxor och en kalender. För de studenter som har valt att nischa sig mot ämnen som utbildningen bara har berört ytligt finns det ytterligare accessoarer som man kan välja till sin övriga klädsel. Dessa accessoarer är en mobiltelefon för kommunikatören och en filmklappa för de som har nischat sig mot film och tv. Projektledare # 9 6 c 5 2 * :01 Martina Dahl, Sammy Ejder och Lutfiye S Gencer Projektledare för Projektor katalog_projektor indd :59:58

19 Designer katalog_projektor indd :00:01

20 Programmerare katalog_projektor indd :00:04