handledning till Svenska kyrkans sociala roll och ansvar i samhället

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "handledning till Svenska kyrkans sociala roll och ansvar i samhället"

Transkript

1 handledning till Svenska kyrkans sociala roll och ansvar i samhället Samtalsuppslag, övningar och processredskap för arbete med Svenska kyrkans roll: som opinionsbildare som utförare i samverkan och samarbete i gemenskapande i individuellt stöd Handledningen anknyter också till antologin Nya möjligheter Svenska kyrkans sociala roll i 2000-talets Sverige.

2

3 Inledning Vilken är Svenska kyrkans sociala roll i det samhälle som växer fram idag? Vad kan vi göra som kyrka? Hur är det förankrat i församlingens uppdrag att förmedla evangelium i ord och handling? Historiskt sett har Svenska kyrkan alltid engagerat sig i sociala frågor och spelat en viktig roll i byggan det av samhälle och välfärd. Hur kan kyrkans diakoni möta samtidens sociala utmaningar på ett trovärdigt sätt trovärdig både gentemot människor, och trovärdig sitt uppdrag? Varje församling lever i relation till de människor och den närmiljö som omger henne i varje tid av historien. Kyrkans budskap och uppdrag behöver förklaras och levas på ett relevant sätt för att förstås och bära i den livssituation människor står i idag. En viktig del av vårt uppdrag som kyrka är att leva i diakoni, att se och upprätta dem vi möter med respekt och kärlek. Att ständigt försvara människan, som skapad till Guds avbild och hennes okränkbara värde. Diakoni är att leva så bland människor som om Guds rike var känt för alla och verksam i varje enskild händelse. Diakoni är ett Jesusinspirerat förhållningssätt att möta medmänniskan i ögonhöjd, att ge var och en makten över sitt liv tillbaka. I oktober 2007 beslutade kyrkomötet att starta en process kring kyrkans socialpolitiska roll och ansvar i samhället. Det handlar om en långsiktig, inomkyrklig reflektion inom hela Svenska kyrkan. Under 2009 genomförde tre pilotstift (Göteborg, Härnösand och Västerås stift) en process i några av sina församlingar där de bearbetade frågan om kyrkans sociala roll i samtiden. Syftet var att ta fram redskap som gör det enkelt för den enskilda församlingen att reflektera över hur den ser på sin sociala roll och sitt ansvar i närsamhället. Erfarenheterna från projektet, och de verktyg och metoder som utarbetats, kommer att spridas till alla församlingar och stift. En bok har tagits fram som stöd i reflektionsprocesserna. Nya möjligheter Svenska kyrkans sociala roll i 2000-talets Sverige. Det är en antologi där ett antal författare bidrar med texter utifrån olika teman. Den här handledningen är ytterligare ett redskap in i reflexionen. Målgruppen för studiematerialet är förtroendevalda i församlingen, verksamhetsansvariga samt de ideella medarbetare som finns i församlingens närhet. I det här materialet har vi valt att fokusera fem möjliga sociala eller diakonala områden där Svenska kyrkan har eller kan tänkas ha en roll att fylla. Samtliga fem är viktiga och säger något om vilka vi är som kyrka. Det kan vara lätt att känna igen sig i någon eller ett par av rollerna men församlingen behöver samtala kring samtliga fem områdena för att tydligare komma fram till vad som är angeläget och lämpligt i er församling. Man kan också behöva finna en balans mellan de olika rollerna. Kyrkan som opinionsbildare Kyrkan som utförare Kyrkan i samverkan och samarbete Kyrkans verksamhet av gemenskapande karaktär Kyrkans individuella stöd Vi har valt att låta tre dimensioner genomsyra studiematerialet, en teologisk, en rättighetsbaserad samt en som aktualiserar kyrkans dubbla karaktär som social rörelse och tjänsteproducent. Vad innebär det att vara en evangelisk luthersk kyrka på 2000-talet? Hur kan vi arbeta stödjande och främjande i syfte att rusta människor till egenmakt och eget inflytande över sina liv? Hur kan vi hantera Svenska kyrkans dubbla karaktär av att vara både en social rörelse, driven av engagemang och delaktighet, och en producent av tjänster som människor får del av eller som statliga och kommunala instanser köper av kyrkan? 3

4 Kyrkans roll som opinionsbildare kapitel 5 Profetisk och politisk diakoni av Ninni Smedberg kapitel 7 Kyrkans sociala ansvarstagande: fem möjliga roller av Sanna Lindström kapitel 12 Ett rättighetsbaserat arbete av Göran Gunner samtalsfrågor 1 Kyrkans diakonala handlande kan med fördel ta sin utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna. Den första artikeln i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna slår fast att Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Har alla människor lika värde och lika rättigheter? Är det så i ert närsamhälle? I församlingen? Vilka brister ser ni? 2 Diakoni är att arbeta för förändring På vilket sätt och på vilka områden vill ni verka för förändring i er närmiljö? Varför? Hur? 3 Inom den evangelisk-lutherska trostraditionen talar vi om profetisk-politisk diakoni. Kan kyrkan agera politiskt? Kan kyrkan låta bli att agera politiskt? Finns det överhuvudtaget någon som kan ställa sig utanför ett politiskt skeende? Vad är skillnaden mellan politik och partipolitik? Hur motiverar du ditt svar? 4 Diakoniuppdraget slutar inte med en enskild insats utan fortsätter arbetet i att synliggöra sammanhang på en samhällsnivå, både i det lokala sammanhanget och ibland på det globala planet Vad kan det betyda konkret i er församling? Vilka roller kan ideella medarbetare, förtroendevalda, anställda spela i detta? 5 Att vara opinionsbildare är inte enbart att skriva insändare och artiklar, det är även att agera opinionsbildande t ex genom lobbying eller att driva en speciell verksamhet. På vilket sätt skulle ni kunna agera opinionsbildande i er församling? I vilka frågor skulle det vara viktigt? 6 Att fungera opinionsbildande kan också vara att ge röst åt människor som utsätts för orättvisor och övergrepp. För vem kan er församling vara röstbärare? Hur blir ni det på ett sätt där individen själv blir delaktig? Hur kan församlingen underlätta för individen att själva agera? övningar 1 Omvärldsspaning Församlingens profetiska roll innebär bl a att läsa av, lyssna in och tolka det samhälle vi lever i. Försök ringa in den omvärld som er församlings diakoni verkar i genom att ställa följande frågor: Vad händer i vår omgivning? Varför händer det? Vad innebär det på sikt och hur påverkar det oss? Vilken bild träder fram? Vilken verksamhet vill vi bedriva utifrån detta? 2 SWOT-analys (se Metoder) Ett annat sätt att omvärldsspana är att göra en SWOTanalys. Gör en SWOT-analys kring församlingens sociala arbete. Styrkor (internt) Möjligheter (i omgivningen) Församlingens sociala arbete Svagheter (internt) Hot (i omgivningen) 3 Bibelövning I evangelierna agerar Jesus ofta röstbärare för marginaliserade människor Vilka exempel kommer ni att tänka på? Läs gärna texten/texterna tillsammans och samtala kring de olika personerna i texten utifrån ett rättighetsperspektiv. 4

5 Kyrkans roll som utförare kapitel 1 Förändringar i samhälle och kyrka av Håkan Stenow kapitel 3 Tro som social praxis: om diakoni i det privata och det offentliga av Anders Bäckström kapitel 9 Svenska kyrkan som social rörelse och tjänsteproducent av Stig Linde kapitel 10 Erfarenheter från en diakoniinstitution av Lotta Säfström kapitel 7 Kyrkans sociala ansvarstagande: fem möjliga roller av Sanna Lindström samtalsfrågor 1 Att gå in som utförare i t ex vård, omsorg, skola eller sociala tjänster av olika slag förutsätter en långsiktighet i församlingens åtagande. Vilka är era motiv för ett engagemang som utförare? Hur är idén förankrad? En eldsjäl kan vara avgörande för framgång, men hur säkrar man upp verksamheten om eldsjälen försvinner? 2 Går det att vara en utförare på kommunalt uppdrag och samtidigt ha en fri och självständig röst i förhållande till samma kommun? Finns det risk att kyrkan förlorar sin trovärdighet som kritisk röst? Vilka möjligheter skapas genom att finnas i båda rollerna? 3 Om kyrkan går in som utförare vad ger det för mervärde och vilken är kyrkans särart? Jobbar kyrkan på ett annat sätt än andra aktörer i mötet med människor? Hur? Finns det metoder och arbetssätt som är särskilt förenliga med Svenska kyrkans värdegrund? Arbetar ni med sådana metoder? 4 När man talar om Mänskliga rättigheter ligger det implicit att det också finns någon som har skyldigheter. Vilka skyldigheter har kyrkan när det gäller att vara utförare på välfärdsområdet? Varför? 5 Kyrkan är samtidigt både en social rörelse, driven av engagemang och delaktighet, och en producent av tjänster förrättningar eller tjänster som församlingen säljer. Det kan upplevas motsägelsefullt och skapa problem, men också innebära möjligheter. Vilka problem ser ni? Vilka möjligheter finns? Hur skulle dessa kunna samspela med varandra? 6 Vilket stöd skulle er församling behöva som utförare i en specifik verksamhet? Råd/erfarenheter? Kring vad? Av vem? Ekonomiskt stöd? Var skulle ni kunna få det stödet? Juridiskt stöd? Kring vad? Var skulle ni kunna få det stödet? Hur påverkar utförarrollen frågor om personal och kompetens? 7 I kapitlet Kyrkans sociala ansvarstagande: fem möjliga roller (s 76-77) diskuteras olika positioner som kyrkan kan inta i relation till den offentliga sektorn avantgarde/ pionjär, komplement, alternativ, ersättning, utförare, kritisk röst, länk. Vilken/vilka roller ligger närmast när ni tänker kring er församling som utförare? 5 övningar 1 Hissen Församlingsavdelningen i Strängnäs stift har gjort en modell för hur en församling kan reflektera på djupet kring en konkret verksamhet. De kallar den Hissen ( Styra, leda medarbeta, Strängnäs stift 2001). Hissen rör sig mellan fyra våningar. Nya satsningar behöver föregås av en tur med hissen ner mot de lägre våningarna där samtal och gemensam reflexion kan ske kring den verksamhet man står i beredskap att inleda. Utgå ifrån någon konkret verksamhet ni har i församlingen eller som ni planerar, och åk en tur med hissen med hjälp av frågorna: Aktivitet Vad gör vi och vilka aktiviteter erbjuder vi? (t ex församlingens äldreboende, skola, hemtjänst) Förhållningssätt Hur gör vi det och vad utstrålar det? Värderingar Vilka grundläggande värderingar (människosyn, samhällssyn, kyrkosyn etc) driver oss att göra det vi gör, och att göra det på det sätt vi gör det? Teologisk grundsyn Hur ser den gudsbild ut som driver oss att göra detta? Vilka bibliska berättelser ger oss tolkningsmönster för det vi gör? 2 Heta stolen (se Metoder) Gör en Heta stolen -övning kring frågan om att som kyrka tjäna pengar på socialt arbete. Det är fult att tjäna pengar Det är ok att finansiera kyrklig verksamhet med deltagaravgifter Kommunal finansiering av kyrkans verksamhet är ok. Kyrkan ska inte tjäna pengar på socialt arbete Skolor i kyrkans regi ska vara avgiftsfria Eventuell vinst skall gå tillbaka till fattiga Eventuell vinst ska finansiera annan kyrklig verksamhet Det är bra med företagssponsring av kyrkans verksamhet

6 Kyrkans roll i samarbete och samverkan kapitel 8 Ideella medarbetares roll: prästens lilla piga eller myndig medarbetare? Av Boel Skoglund kapitel 4 Utsatthetens många ansikten av Marie Fritzon kapitel 7 Kyrkans sociala ansvarstagande: fem möjliga roller av Sanna Lindström samtalsfrågor 1 Idag utmanas församlingen av uttalade förväntningar från både enskilda och samhällsaktörer. Vilka aktörer utmanar er församling? Hur och på vilka områden? 2 Vilka nätverk finns du/församlingen med i? Vilka bör ni prioritera? Vem sitter i vilka nätverk? Vad får församlingen ut av detta? Vad bidrar församlingen med? 3 Samverkan inom kyrkan kan också öppna möjligheter i församlingens sociala arbete. Vilka möjligheter ser ni i att samverka mellan församlingar/pastorat? Vad behöver klargöras inför ett sådant samarbete? 4 Vilken roll kan ideella medarbetare spela när det gäller samverkan, t ex utifrån sin profession, andra uppdrag i samhället etc? Vilka får frågan att arbeta ideellt i kyrkans sociala arbete? Hur frågar ni? Vilka skulle också kunna vara intressant att engagera? 5 Ett perspektiv på samverkan kan vara att församlingen rustar t ex personal inom vård, omsorg och skola att möta människors andliga behov. Vilka möjligheter ser ni här utifrån er församling? 6 På vilket sätt kan kyrkan vara samlande och ta initiativ i en lokal fråga som rör fler än, och kanske inte i första hand, kyrkan själv? Samtala utifrån lokala exempel. 7 Ett arbete som tar sin utgångspunkt i ett rättighetsperspektiv handlar om att påverka strukturer som leder till utsatthet. Ge konkreta exempel på samverkan som skulle kunna bidra till detta. övningar 1 Värdesättande samtal (läs mer i Metoder) Inventera exempel på lyckad samverkan som församlingen har eller har haft (i den sociala verksamheten eller i annan verksamhet). Den som känner till ett lyckat exempel på sådan samverkan berättar för övriga om detta utifrån följande två frågor: Vad är du särskilt nöjd med när det gäller denna samverkan? Vad är du särskilt nöjd med när det gäller försam lingens roll och insatser för detta? Efter berättelsen för ni tillsammans ett samtal kring fram gångsfaktorer utifrån följande frågor: Vilka faktorer i församlingen och i församlingsmedarbetarens agerande har bidragit till denna väl fungerande samverkan? Vilka faktorer i omgivningen har bidragit till den goda samverkan? Samla detta till en lista över faktorer som församlingen bör försöka försäkra sig om i olika former av samverkan kring det sociala arbetet. 2 Tvärtom-övning (se Metoder) Gör en tvärtom-övning kring samverkan mellan församlingar och pastorat. Dela in er i par eller mindre grupper. Brainstorma under några minuter idéer kring Bra sätt att motverka gott samarbete mellan församlingar och pastorat. Notera på Post it-lappar. Samla ihop alla idéer på en whiteboard eller på blädderblock. Gruppera ev de lappar som säger samma sak eller som ligger innehållsligt nära varandra. Enas om tre till fyra idéer som är allra bäst när det gäller att försvåra och förstöra samarbete. Återgå till smågrupperna och försök vända dessa värstingar till positiva motsatser. Formulera utifrån detta ett antal idéer för sådant som bidrar till gott samarbete mellan församlingar och pastorat. Samla ihop dessa idéer och samtala om: Vilka insatser behövs för att uppnå detta? 3 Bibelövning I Matt 5:13-14 beskrivs kyrkan som jordens salt och världens ljus Vad innebär det att vara salt och ljus i kyrkans sociala arbete? Samtala. Skriv eventuellt haikku- eller sinquindikter utifrån bibeltexten och samtalet (se Enkla diktformer under Metoder). 6

7 Kyrkans roll i gemenskapande kapitel 4 Utsatthetens många ansikten av Marie Fritzon kapitel 8 Ideella medarbetares roll: prästens lilla piga eller myndig medarbetare? Av Boel Skoglund kapitel 7 Kyrkans sociala ansvarstagande: fem möjliga roller av Sanna Lindström kapitel 11 Allt hör ihop Att se en helhet av Per Söderbäck samtalsfrågor 1 Vilka av församlingens verksamheter har i första hand ett gemenskapande syfte? Vad är viktigt för att gemenskap ska bli till? 2 Vem skapar mötesplatserna i er församling? Kan flera bli involverade? Vilka? På vilket sätt? Hur kan det påverka gemenskapen? 3 Hur stort är församlingens vi? Vilka människor känner sig välkomna? Vilka känner sig inte välkomna? Varför? Hur kan ni sänka tröskeln för människors deltagande i gemenskapen? 4 Vilken betydelse har gemenskap för kyrkans uppdrag och identitet? Är vi kyrka även om vi inte har mötesplatser för gemenskap i församlingen? 5 Hur bygger man en församlingsmiljö som är öppen för mångfald och oliktänkande? 6 Inom befrielseteologin arbetar man i så kallade basgrupper. I basgrupperna möts människor för att tillsammans se på sin vardag, analysera den och utifrån det identifiera hur man kan handla för positiv förändring i den egna vardagen. (Metoden kallas Se- Bedöm-Handla. Se s 115 i Nya möjligheter ). Vilka grupper i församlingens sociala arbete skulle kunna utvecklas av att arbeta i basgruppens form och med Se- Bedöm-Handla som metod? 7 Hur ser den gemenskap ut som bidrar till att återupprätta människors tro på sig själva, sitt eget värde och sina möjligheter? Var i församlingen finns den? Hur kan den utvecklas? övningar 1 Heta stolen (se Metoder) Vad av detta är en församlingens gemenskapande verksamhet? Några församlingsbor går stavgång och avslutar med fika i församlingshemmet Några församlingsbor går stavgång och avslutar med fika på det lokal konditoriet Söndagens högmässa Kyrkkaffet PRO har medlemsmöte i kyrkans lokaler Modevisning i kyrkorummet som en del av fasteinsamlingen Församlingen bjuder in föräldrarna i barnverksamheten till pysselkväll Komministern visar bilder från semestern i Afrika för syföreingen Diakonens sörjandegrupp Kyrkokören (Lägg gärna till egna påståenden.) 2 Fyra hörn (se Metoder) Vad skapar utanförskap? Andras gemenskap Brist på självkänsla Otillräcklig kunskap Öppet hörn Vad skapar tillhörighet? Gemensamt språk Likartad livsmiljö Tid tillsammans Öppet hörn Samtala om tillhörighet och utanförskap i er församling utifrån de kommentarer som kommer fram i övningen. 3 Bibelövning Läs Rom 12:4. Vilka uppgifter i församlingen utförs av vem? Vad binder samman dessa olika uppgifter till en kropp? 7

8 Kyrkans roll i individuellt stöd Individuellt stöd kan tex vara enskilda samtal, ekonomisk hjälp, stöd i kontakter med myndigheter, praktisk eller materiel hjälp, hembesök. Många fler exempel finns. kapitel 8 I deella medarbetares roll: prästens lilla piga eller myndig medarbetare? Av Boel Skoglund kapitel 4 Utsatthetens många ansikten av Marie Fritzon kapitel 7 Kyrkans sociala ansvarstagande: fem möjliga roller av Sanna Lindström samtalsfrågor 1 Vilket slags individuellt stöd efterfrågar enskilda människor i er församling? 2 På vilket sätt ges det stödet? Var sker det? Av vilka? Är stödet organiserat? Har ni några särskilda rutiner? Vilken roll spelar anställda medarbetare i detta? Vilken roll spelar ideella medarbetare i detta? Vilken roll spelar den drabbade själv? 3 Vilka får del av församlingens individuella stöd? Vilka andra skulle också kunna vara i behov av stöd? 4 Hur vi agerar påverkas av hur vi ser på människan talar vi om utsatta människor eller människor som befinner sig i en utsatt situation? Fundera över skillnaden. Reflektera kring dem som i er församling som får del av ett individuellt stöd. Är de utsatta eller i en utsatt situation? Hur påverkar/ borde det påverka arbetet? Kyrkans insatser kan vara inriktade på att lindra effekterna av en utsatthet eller på att förändra situationen som skapar utsatthet. Hur är det i er församling? När lindrar ni nöd? Hur arbetar ni för att komma åt orsakerna? 5 Vilka kontakter skapas genom församlingens förrättningar? Hur tas dessa kontaktytor till vara? 6 Självreflektion kan ibland ge nya perspektiv på mötet med andra människor. Fundera enskilt en stund och dela därefter med varandra, parvis eller i gruppen: När upplever du dig utsatt? Vad får dig att känna så? Samtala därefter i gruppen om vad det ger för tankar om församlingens möte med människor i behov av individuellt stöd. övningar 1 Trädanalys (se Metoder) Gör en Trädanalys utifrån exempel på utsatthet/utsatt situation som kommit fram i samtalet. Rita ett träd med stam, grenar och rotsystem. Placera det problem ni vill fokusera i stammen. Identifiera tillsammans effekter som detta problem ger. Skriv in effekterna i grenverket. Identifiera tillsammans orsaker till detta problem. Skriv in orsakerna i rotsystemet. Samtala därefter kring: Vilka mänskliga rättigheter kränks eller åsidosätts? Vilka insatser gör ni för att ta hand om effekterna? Vilka insatser gör ni för att komma åt orsakerna? Vilka andra aktörer är involverade i detta? Vilka av dessa kan verka med församlingen i ett förändringsarbete? Vilka kan verka mot? 2 Bibelövning Läs tillsammans Matt 25:35-45 mot bakgrund av kyrkans sociala roll i individuellt stöd och de mänskliga rättigheterna. Ge varandra 3-5 minuter till att skriva ner de associationer som dyker upp utifrån detta. (Man kan skriva stickord eller löpande text.) Därefter skriver var och en en sinquindikt/haikkudikt utifrån de ord/den text man skrivit (se Enkla diktformer under Metoder). 7 Hur stärker vi människors självkänsla? Hur ger vi hjälp till självhjälp? 8

9 Metoder trädanalys problemanalys En trädanalys kan man använda för att identifiera effekter och orsaker till en enskild individs livssituation och bestämma hur man tillsammans ska gå vidare för att lösa situationen på lång sikt. Man kan också använda metoden för att analysera ett problem som flera människor har gemensamt och använda underlaget i ett påverkansarbete för att förändra grundorsakerna till problemet i samhället. Analysen görs tillsammans med den/de personer som är ägare av problemet. I stammen placeras det problem man vill arbeta med. Det kan t ex vara långtidssjukskrivning. Grenarna i trädet symboliserar de effekter man ser av en viss problematik. I vårt exempel kan effekterna av en långtidssjukskrivning vara dålig ekonomi, att äktenskapet utsätts för en påfrestning, att barnen kommer i kläm, att självkänslan försämras mm. Rotsystemet symboliserar det man uppfattar som grundorsaker till de negativa effekterna. I vårt exempel kan det vara en dåligt fungerande rehabilitering, att socialförsäkringssystemet ger otillräckliga inkomster att leva av, att kommunens föräldrastöd brister mm. I ett rättighetsbaserat arbete innebär nästa steg att man översätter problemet till ett rättighetsspråk. Man identifierar vilka mänskliga rättigheter som kränks eller riskerar att åsidosättas. I det här exemplet kan det vara rätten till hälsa, rätten till social trygghet och rätten till en tillfredställande levnadsstandard. Om det finns barn med i bilden aktualiseras också barnets rättigheter enligt Barnkonventionen. Att arbeta med grenverket handlar ofta om att åtgärda eller lindra en akut situation. Den akuta situationen kan vara ett symptom på ett större strukturellt problem i vårt samhälle rotsystemet. När det handlar om ett strukturellt problem är ofta flera människor drabbade. Nästa steg är att identifiera och kartlägga alla aktörer som är involverade de som är berörda, de som kan bidra till lösningar och de som är skyldiga att tillgodose människors behov och rättigheter. Förutom den/de långtidssjukskrivna kan det i vårt exempel vara familjen, andra organisationer, kommunens socialtjänst och barn-ungdomsförvaltningen, psykiatrin, försäkringskassan m fl. Därefter görs en handlingsplan för hur man ska gå vidare. Vilka insatser behövs för att ta hand om effekterna? Vilka insatser behövs för att komma åt orsakerna? Vilka är fördelarna och nackdelarna? Hur stärker ni den enskildes förmåga att påverka sin egen situation? swot I en SWOT-analys identifierar man sina styrkor (Strengths), svagheter (Weaknesses), möjligheter (Opportunities) och hot (Threats) genom att rita upp en fyrfältare på ett stort papper eller på whiteboarden. Den övre halvan av fyrfältaren beskriver nuläget och interna faktorer, medan den nedre halvan beskriver framtiden och yttre faktorer. Styrkor (internt) Möjligheter (i omgivningen) Församlingens sociala arbete Svagheter (internt) Hot (i omgivningen) Börja med att enskilt eller i mindre grupper formulera församlingens styrkor respektive svagheter. Notera på Post it-lappar. Samla ihop detta på fyrfältaren. Samtala om: Hur bevarar vi våra styrkor? Hur stärker vi upp de områden där vi ser svagheter? Återgå till de mindre grupperna och formulera Möjligheter och Hot som ni ser i omgivningen. Notera på Post it-lappar. Samla ihop detta på fyrfältaren. Samtala om: Hur tar vi tillvara möjligheterna? Hur möter vi hoten? 9

10 värdesättande samtal Värdesättande samtal är en enkel, men strukturerad form för att lära av det man gör. Utgångspunkten tas i deltagarnas konkreta exempel. Fokus läggs på det som fungerar bra och man försöker identifiera de samverkande faktorer, interna och externa, som bidrar till att arbetet lyckas väl. Med de lärdomarna i bagaget ser man på framtiden, för den aktuella verksamheten och för nya liknande satsningar, och fokuserar på en önskad utveckling istället för på problem och hinder. Modellen ger utrymme för att konstruktivt tala om resurser, kompetenser och möjligheter. Metoden har tre huvudsteg (som kan utformas på olika sätt utifrån tid och sammanhang): heta stolen Deltagarna sitter på stolar i en ring. Det ska finnas en stol mer än antalet deltagare. Deltagarna får ett antal påståenden att ta ställning till. Den som håller med om påståendet reser sig och byter plats. Den steg 1: Värdesättande berättelse/intervju Beskriv verksamheten utifrån: Vad är du mest glad och nöjd med? Vad är du mest nöjd med när det gäller din/er insats? steg 2: Utforskning av medverkande faktorer Samtala om: Vilka faktorer hos personen/organisationen har medverkat till framgången? Vilka andra faktorer har också bidragit till framgången? steg 3: Summering av slutsatser och lärdomar Lista och prioritera de 3-5 viktigaste faktorerna för framgångsrikt arbete på området. som inte håller med eller är tveksam sitter kvar. Efter varje påstående kan ledaren fråga några av dem som flyttade sig eller valde att sitta kvar varför och hur de tänkte. tvärtom I den här metoden skapar man kreativitet och upptäcker nya perspektiv genom att utgå från motsatsen till det man vill uppnå. Metoden genomförs i fyra steg. Formulera ett uppdrag som motverkar det ni vill uppnå. steg 1: Spåna tillsammans så många idéer ni kommer på för att förverkliga detta negativa uppdrag. Notera på Post it-lappar. Sätt upp idéerna på whiteboard. steg 2: Prioritera de tre till fyra idéer som skulle vara de mest effektiva för att uppnå detta negativa. steg 3: Vänd på de prioriterade idéerna och försök göra det till en konstruktiv, positiv idé eller handling istället. steg 4: Konkretisera era idéer. Vilka insatser behövs för att uppnå detta? Vem kan göra det? När? fyra hörn I en Fyra hörn-övning får deltagarna ta ställning till en fråga eller ett påstående genom att ställa sig i ett av fyra hörn i rummet. Hörnen representeras av olika alternativa svar, tre givna och ett öppet alternativ. Samla alla deltagare mitt i rummet. Rummets fyra hörn representerar varsitt alternativ. Läs upp frågan eller påståendet och visa vilket hörn som står för vilket alternativ. Be deltagarna välja hörn. När alla har valt samtalar deltagarna i respektive hörn om varför man valde som man gjorde. Därefter kan man föra ett gemensamt samtal i gruppen och låta representanter från respektive hörn säga något om varför man valt detta. Avslutningsvis kan ledaren fråga om någon vill byta hörn efter att ha lyssnat till samtalet. enkla diktformer Sinquin En Sinquindikt har fem rader. Rad ett består av ett substantiv, rad två av två verb, rad tre av tre adjektiv, rad fyra av en fritt formulerad mening, rad fem av ett sammanfattande ord. Haikku Haikkudikten har tre rader med ett bestämt antal stavelser på varje. Fem stavelser på den första raden sju på den andra och fem på den tredje. Exempel på Sinquin: Kyrkan Utmanar, delar Ödmjuk, kraftfull, helig En aktiv social roll Möjligheter (substantiv) (två verb) (tre adjektiv) (fritt formulerad mening) (ett sammanfattande ord) Exempel på Haikku: Där under ytan Guds närvaro ger mönster Ett liv på djupet Det finns inga krav på rim eller perfekta meningar, men dikterna kan i sin enkelhet bli mycket uttrycksfulla. 10

11

12 grafisk form: Handledningen har utarbetats i dialog med Anmari Larsson, Elisabeth Hjalmarsson, Maria Leijman, Sanna Lindström och Carina Öjermo.

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING HANDLEDNING livet Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING Kyrkan finns till genom mission liksom elden finns till genom att brinna. Om hon inte engagerar sig i mission upphör

Läs mer

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro 1 (7) Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Inledning Svenska kyrkan ska vara ett redskap för Guds rike, och i varje

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Fikalapp. Trovärdigt liv. En församling för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen.

Fikalapp. Trovärdigt liv. En församling för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen. Trovärdigt liv En församling för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen. får möjlighet att berätta om vad den tänker. I rundan får alla lämna sin egen reflektion utan att

Läs mer

en modell för arbetsträning och praktik en diakonal metod för förändring ett koncept för Svenska kyrkans församlingar

en modell för arbetsträning och praktik en diakonal metod för förändring ett koncept för Svenska kyrkans församlingar en modell för arbetsträning och praktik en diakonal metod för förändring ett koncept för Svenska kyrkans församlingar Ett meningsfullt arbetsliv för alla S:t Mary är ett initiativ och en metod för att

Läs mer

Sjöviks folkhögskola aug

Sjöviks folkhögskola aug 16 Sjöviks folkhögskola 11-14 aug PROPOSITIONER 2016 PROPOSITION 2016:1 PRELIMINÄR VERKSAMHETSINRIKTNING 2018 Svenska Kyrkans Ungas syftesparagraf: Svenska Kyrkans Unga är en demokratisk rörelse av barn

Läs mer

Liv i Kyrkan Kyrkan i Livet

Liv i Kyrkan Kyrkan i Livet STUDIEGUIDE TILL BOKEN Liv i Kyrkan Kyrkan i Livet I Liv i Kyrkan beskrivs gudstjänstförnyelsen i Katarina församling som en resa i 12 steg. Utgångspunkten är, säger Olle Carlsson, den maktlöshet som vi

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

VÄLKOMNA SÅ VÄLKOMNAR NI NYA MEDLEMMAR!

VÄLKOMNA SÅ VÄLKOMNAR NI NYA MEDLEMMAR! VÄLKOMNA SÅ VÄLKOMNAR NI NYA MEDLEMMAR! HEJ! Föreningen eller klubben är en av de viktigaste grundstenarna i Socialdemokraterna. Det är den verksamhet som de flesta av våra medlemmar möter i sitt vardagsengagemang.

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Våra värdeord Våra tre värdeord är ledstjärnor för oss på Ersta diakoni. De tydliggör vår värdegrund och genomsyrar vårt bemötande av patienter, boende och brukare

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

samtalsunderlag Pengar i handen sociala trygghetssystem som metod för att bekämpa fattigdom och hunger Foto: Paul Jeffrey/ACT

samtalsunderlag Pengar i handen sociala trygghetssystem som metod för att bekämpa fattigdom och hunger Foto: Paul Jeffrey/ACT samtalsunderlag Pengar i handen sociala trygghetssystem som metod för att bekämpa fattigdom och hunger Foto: Paul Jeffrey/ACT Pengar i handen År 2011 tog Svenska kyrkan fram antologin Pengar i handen tillsammans

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

DOKUMENTATION AV LUNCHSAMTAL 1 okt kl 11-15, Kyrkokansliet, Uppsala.

DOKUMENTATION AV LUNCHSAMTAL 1 okt kl 11-15, Kyrkokansliet, Uppsala. 1 DOKUMENTATION AV LUNCHSAMTAL 1 okt kl 11-15, Kyrkokansliet, Uppsala. Omkring femton kvinnor från sju lokalavdelningar och kretsar, riksstyrelsen och enskilda medlemmar inom Kvinnor för mission deltog

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Policy för fred och omställning till en hållbar värld

Policy för fred och omställning till en hållbar värld Policy för fred och omställning till en hållbar värld Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. 1 Mos 1:26 Vi vet att hela skapelsen ännu ropar som i födslovåndor. Rom

Läs mer

SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN

SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN Ditt ansvar, vårt stöd. -Ett självständigt liv! Förändringar har blivit det normala i dagens samhälle. Förändringar berör alla delar av samhällslivet

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar

VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT VAD Vår KAN strategi JAG GÖRA FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar VÅR ÄNDAMÅLSPARAGRAF Stiftelsen skall i samverkan med Svenska kyrkans församlingar och andra, i

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet

Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet Detta arbetsmaterial är ursprungligen framtaget för en Promiseland-konferens i församlingen Willow Creek i USA. Det är skrivet av Lori Salomo,

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Församlingsinstruktion. Antagen

Församlingsinstruktion. Antagen Församlingsinstruktion Antagen 2014-08-13 Programförklaring Identitet Församlingen har med sina 9 000 medlemmar en kyrkotillhörighet på ca 78 % av invånarna (2013). I arbetslaget finns 30 anställda varav

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

SVENSKA KYRKANS KVINNOR

SVENSKA KYRKANS KVINNOR ARBETSDOKUMENT 2012-01-25 Detta dokument är utarbetat av styrelserna för Kvinnor för mission och Kvinnor i Svenska kyrkan. Här ger vi en lägesrapport från samtalet om samverkan, eventuellt samgående mellan

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet 1 Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för fritidsgårdsverksamhet Fritidsgårdsverksamhet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen

Läs mer

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Vision På Järntorgets förskola ska barn och vuxna känna sig trygga och ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Inledning

Läs mer

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition 8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND SOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND Vi som är anställda i handikappomsorgen i Huddinge kommun har ett uppdrag av invånarna. Uppdraget är att ge service, omsorg och stöd som bidrar

Läs mer

Projekt Migration. Refleklera - & Agera

Projekt Migration. Refleklera - & Agera Projekt Migration Refleklera - & Agera Foto: thomas koch/shutterstock.com Flyktingläger nära gränsen mellan Turkiet och Syrien. Migration är en naturlig företeelse som har präglat hela mänsklighetens historia.

Läs mer

Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation

Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation Längd: Utbildningen omfattar två dagar (internat) samt tre fristående dagar. Datum: 17-18 augusti, 24 september, 22 oktober samt 14 januari 2016. Ort

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

FÖR DINA RÄTTIG HETER

FÖR DINA RÄTTIG HETER ! S A N VÄS FÖR DINA RÄTTIG HETER Barnkonventionens grundprinciper Ett material för att introducera Barnkonventionen i klassrummet GRATTIS! Att du läser det här betyder att du vill jobba med Barnkonventionen

Läs mer

Leva församling. Samtalsfrågor och goda råd till dig som håller i webbkursens samlingar

Leva församling. Samtalsfrågor och goda råd till dig som håller i webbkursens samlingar Leva församling Samtalsfrågor och goda råd till dig som håller i webbkursens samlingar Roligt att du upptäckt kursen! Vi hoppas att den kommer ge dig och er som tittar och lyssnar ett bra och inspirerande

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens syfte är att främja

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Övningar kommunikationsplattformen

Övningar kommunikationsplattformen Övningar kommunikationsplattformen Hisspitchen att prata om Scouterna på ett enhetligt sätt Hur visar vi bäst att Scouterna är aktiva, engagerande och äkta? Väcker du/vi associationer till spänning, gemenskap

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Nya möjligheter. Svenska kyrkans sociala roll i 2000-talets Sverige. red. elisabeth hjalmarsson

Nya möjligheter. Svenska kyrkans sociala roll i 2000-talets Sverige. red. elisabeth hjalmarsson Nya möjligheter Svenska kyrkans sociala roll i 2000-talets Sverige red. elisabeth hjalmarsson Det har aldrig varit som det är. Och blir det inte heller! Vilken är Svenska kyrkans sociala roll i det

Läs mer

Albins folkhögskola,

Albins folkhögskola, Idé- och måldokument för Albins folkhögskola, avseende perioden 2013-2017 Uppgift Föreningen Albins folkhögskola har till uppgift att: Ø bedriva folkhögskoleverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna,

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att

Läs mer

Att leda ideella medarbetare

Att leda ideella medarbetare Att leda ideella medarbetare Delaktighet I Bibeln framställs kyrkan bland annat som ett träd, vilket symboliserar visionen om människors gemenskap med varandra och Gud. När många människor inser att de

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att rädda människorna Människans väg till räddning Det är 4 steg du som människa tar för att bli räddad. 1. Du möter på olika sätt budskapet om

Läs mer

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! HEJ! Föreningen eller klubben är en av de viktigaste grundstenarna i Socialdemokraterna. Det är den verksamhet som de flesta av våra medlemmar möter i sitt vardagsengagemang.

Läs mer

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Visions ståndpunkter om HBTQ Vision är en Fair Union. Vi jobbar för ett schyst arbetsliv i hela världen, med internationellt fackligt samarbete,

Läs mer

Framtidsprogrammet på 10 minuter

Framtidsprogrammet på 10 minuter Framtidsprogrammet på 10 minuter Tillsammans betyder vi mer för fler Vi står vid ett vägskäl i politiken och i samhället. Det handlar om hur vi ska bo i framtiden. Samtidigt som klyftorna i samhället blir

Läs mer

Framtidsprogrammet på 10 minuter

Framtidsprogrammet på 10 minuter Framtidsprogrammet på 10 minuter 1 Tillsammans betyder vi mer för fler Vi står vid ett vägskäl i politiken och i samhället. Det handlar om hur vi ska bo i framtiden. Samtidigt som klyftorna i samhället

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer