Tillsammans skapar vi ett Hållbart Åland

Transkript

1 Tillsammans skapar vi ett Hållbart Åland

2 Det finns många lysande exempel ute i de åländska kommunerna. Gott om initiativ för att skapa en hållbar utveckling. Gott om prylar att hämta i Sund, bara att välja och vraka Projekt som sparar resurser. Som ger klirr i kommunkassan. Som känns bra! Här följer fem exempel från pilotkommunerna i KNUFF-projektet. Visserligen är det 16 kommuner på Åland, men miljön är gränslös och ansvaret gemensamt. Så vi hoppas förstås att andra kommuner hänger med på en spännande (och lönsam) resa. Ju fler efterföljare de goda exemplen får, desto bättre mår miljön. Och desto stoltare kan vi ålänningar känna oss över vårt fantastiska landskap. Tillsammans skapar vi ett Hållbart Åland. Byta prylar i Sund I Sund går man till återvinningsstationen innan man köper nya prylar. Här kan man hitta möbler, böcker, tidsskrifter, byggvaror, elektronik mm. En lampa som känns gammal för någon kan vara precis det man själv behöver. Det bästa är att allt är gratis! Det är bara att gå in och hämta det man vill ha och samtidigt kan man lämna det man själv inte längre behöver. -Tidigare träffades man i affären, nu träffas man i byteshallen, säger Lars-Ove Blomqvist lite skämtsamt. Lars-Ove är kommuntekniker på Sunds kommun. Mycket kommer till användning och det som stått länge får gå till återvinning eller förbränning. Men det mesta går in i ett fortsatt prylkretslopp, menar Lars-Ove. Återanvändning av prylar är egentligen det optimala när det gäller resurs-användning. Ännu större miljövinst än att återvinna materialet. Den mest miljövänliga prylen är den som aldrig behöver tillverkas... Vi minskar klimatutsläppen här hemma. Men siffrorna ljuger en del. Vi köper mer och mer varor från andra länder, och dessa varor skapar också utsläpp. Men dessa prylar syns inte i vår statistik utan hamnar i statistiken i tillverkande land. Så egentligen ökar våra klimatutsläpp. Om fler gör som Sund, byter prylar med varandra, då skulle vi kunna undvika många onödiga ton koldioxid. Lars-Ove Blomqvist, kommuntekniker Byteshallens öppettider Tisdagar kl Lördagar kl 10-14

3 Den gigantiska golfbollen fylld med biogas är ett nytt landmärke i Jomala Flis och vassle ger värme i Jomala Carl-Gustav Sjölund sköter pannan Värme vårdar landskap på Vårdö På Vårdö överger man den gamla fossila energin. Numera värms bibliotek, skola, daghem, kommunkansli och några bostäder upp med närodlad flis. Man köper in energin från en lokal entreprenör. Och det blir billigt en MWh kostar knappt 42 Euro. Miljövinsten är förstås påtaglig. Klimatutsläppen i stort sett halveras. För vårdöborna blir det också en synlig miljöeffekt. Eftersom all flis (nästan) hämtas på Vårdö så blir skogarna vackrare och mer lättillgängliga för natur- och friluftsliv. När sly och ris blir energi så öppnas landskapet upp -Det gäller bara att få med alla markägare på att vi tar hand om deras ris och sly. Eftersom markägandet är så splittrat så kan det ta lite tid, säger Fredrik Packalén, kommuntekniker i Vårdö. Vårdö kommun kommer inte att nöja sig med denna anläggning. Idag ger den 470 MWh, och det räcker inte riktigt till för att klara kommunens alla fastigheter. Ett äldreboende några hundra meter bort kommer därför att få sitt eget flisvärmeverk hösten Det är ju så det som lönar sig är inget att tveka på när det dessutom ger goda miljöeffekter! Nära relationer skapar värme i Jomala! Kommunens kraftvärmeverk är intimt sammankopplat med Ålandsmejeriets biogasreaktor. Samarbetsprojektet nominerades till Nordiska Ministerrådets miljöpris När kommunen byggde nytt värmeverk 2010 uppstod möjligheter. Mejeriet har ett överskott på vassle och processvatten som ger långa transporter, kommunen behöver energi för fjärrvärme. -Vi fann en gemensam lösning på två olika problem. Att samarbeta gav en vinna-vinna-situation, för oss båda och för miljön, säger Carolina Sandell, kommundirektör. I den gigantiska golfbollen producerar nu mejeriet biogas av vasslen och när man inte behöver gasen själva, då går den till kommunens kraftvärmeverk. Kommunen köper energi billigt, mejeriet sparar in tiotusentals transportkilometer av olika avfallsprodukter. All energi från kraftvärmeverket är lokal, Värmeverket eldas med flis från Åland. Jomala har avtal med ett par lokala entreprenörer. Och kommunens kalkyler visar att lokal kraft blir billigare kraft. Inte minst sedan oljepriset skjutit i höjden. Flisekonomi 2011 Total kostnad kostnad per MWh 42 CO 2 -matematik för uppvärmning 2011 Olja (gamla pannan) 104 ton Flis (nya pannan) 42 ton Miljövinst, CO 2 62 ton Fredrik Packalén, kommuntekniker fredrik.packalen@vardo.ax Henrik Häggblom, kommunsekreterare henrik.haggblom@jomala.ax Oljeförbrukning 2009 (innan värmeverk) 194 m (byggår) 111 m m 3 Kommunens kostnader 1 MWh med olja MWh med fjärrvärme 55

4 Johan Willstedt vid en återvinningsstation På Grön Flagg-dagen den 2/2 lyser lyktor upp Kökar Små detaljer sparar resurser! Återvinning i Lemland Lemlands kommun är stolt över hur sophanteringen fungerar. Att medborgarna dessutom är nöjda gör ju inte saken sämre. Och det är inte så konstigt det finns hela 26 återvinningsstationer i kommunen som har 1800 innevånare! Det blir bara 70 personer per station vilket ger gott om svängrum. -Det behövs, eftersom befolkningen fördubblas på sommaren, säger Johan Willstedt, som är miljöinspektör i kommunen. I Lemland sorterar man i åtta fraktioner Hårdplast Metall Aluminium Tetror Tidningspapper Glas Wellpapp/kartong Små batterier Hämtning i regel en gång i veckan. Organiskt material ska komposteras. Antingen hemma, eller att man köper hämtning av entreprenör. Alla som kan visa något av dessa alternativ får reducerad avgift med 20 %. Lemland har hållit på ganska länge med nuvarande system, vilket säkert bidrar till att nöjsamheten är stor. Folk har hittat sina rutiner och vet var de ska lägga olika saker. Och det tar tid att ändra vanor. Avgifterna för sophanteringen är anpassade efter hushållets storlek och ligger mellan euro. De som komposterar sitt matavfall hemma får lägre avgift. Johan Willstedt menar att systemet ger en effektiv logistik, med få körningar och korta transportsträckor. Men man slår sig inte till ro med detta på Lemland. -Kommunen fortsätter att växa så vi måste fortsätta bygga fler stationer, säger Johan. Johan Willstedt, miljöinspektör johan.willstedt@lemland.ax Grön Flagg på Kökar Sedan 2006 har Kökar som första åländska skola haft rätt att hissa Grön Flagg, som visar att här är miljöfrågan viktig. Varje år jobbar man med särskilda teman som t.ex. energi, avfall, vatten. Och närmiljö - hållbar utveckling handlar också om vår inre miljö. Varje år gör lärare och elever tillsammans saker ute på Kökar för att sprida glädje till befolkningen. Man underhåller, sjunger, berättar. På daghem, i affären, på kommunkansliet. På äldreboendet händer det att man läser för de gamla. PÅ Grön Flagg-dagen den 2/2 sätter man ut lyktor runt ön. - Vi ger av vår tid istället för att ge saker, säger Gun Lindblom, som varit med från starten. På skolan finns ett miljöråd där elever från Gun Lindblom, föreståndare skolan@kokar.ax , åk 4 och uppåt turas om, och tillsammans planerar vad man ska göra. Eftersom Kökar är en liten skola (knappt 30 elever) så får de flesta vara med i rådet någon gång. Här får alla lära sig ta ansvar! För att få Grön Flagg behöver man ha en plan för vad man tänker göra. För att göra en plan och sätta mål är det klokt att först gå igenom hur dagsläget är. Hur mycket energi förbrukar man? Hur mycket varmvatten? När man har siffrorna så kan man sätta mål, och efter varje år kollar man hur det gått. Som ett miljöledningssystem i miniatyr. Och när man får koll på siffrorna, ja då ser man också hur mycket pengar man tjänar in! Alla skolor som jobbar med miljö frågor aktivt kan få Grön Flagg. Några kriterier måste uppfyllas bl.a. Varje år väljs ett tema Ett miljöråd med elever och personal Miljökartläggning Verksamhetsplan Årlig rapport För detaljer, mer information och ansökan går det bra att vända sig till

5 I denna skrift har vi samlat några goda exempel på miljöprojekt från de åländska kommunerna. Vi hoppas att exemplen kan hjälpa andra att förverkliga goda tankar. Läs, låt dig inspireras och ta gärna kontakt med folk ute i kommunerna. Eller med Agenda 21-kontoret i Mariehamn. KNUFF är ett projekt som handlar om att inspirera och utbilda kommunerna i hållbar utveckling, bland annat genom att jobba med miljöledning och gröna nyckeltal. Vi sätter siffror på miljöarbetet som gör att vi kan få kvitto på hur arbetet går. Pilotkommuner 2012 Jomala Vårdö Sund Lemland Kökar Vi blir gärna fler! KNUFF drivs av Ålands Agenda 21-kontor, som sedan 1995 arbetar för hållbar utveckling. Arbetet finansieras av de åländska kommunerna och med Paf-medel. Agenda 21 är en handlingsplan för det 21:a århundradet som antogs på konferensen i Rio Lotta Jakobsson lotta@agenda21.ax Text Mats Lönngren, mikom Layout April Kommunikation Copyright Agenda 21-kontoret, Mariehamn