Metodik för miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av skogsbruksmetoder

Transkript

1 l 0 S&h /Ä5" I V i- OST/ Metodik för miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av skogsbruksmetoder Olle Westling Aneboda, december 1995 B 1220 %/ I D&rRJisyri;: ; ; '.» r nis cocuiv/cnt IS UNLIMITED VOL 2 7Ng ^TITIITFT FÖR VATTEN- OCH LUFTVÅRDSFORSKNING ( I 27Ä13

2 Innehåll Sammanfattning 3 Summary 6 1. Inledning 7 2. Nya skogsbruksmetoder 8 3. Behov av MKB Lagstiftning och marknadens krav Mål med MKB Exempel på skogsbruksmetoder som är lämpliga att granska med MKB Omfattning av en MKB Beskrivning av miljöeffekter Beskrivning av skogsbruksmetoden Beskrivning av miljötillståndet Beskrivning av kända och tänkbara miljöeffekter Värdering av miljöeffekter Kvantifiering av påverkan Beskrivning av bedömningsgrunder Effekterna i relation till olika miljöhot samt miljö- och kvalitetsmål Effekterna i relation till annan miljöpåverkan Effekter av andra alternativ Kunskapsluckor Åtgärder för att minska oönskade miljöeffekter Referenser 18 Bilaga 1. Bedömningsnormer för värdering av effekter Prioriterade miljöhot Skogspolitiska kommitténs betänkande Kritiska belastningsgränser Syratillförsel Kvävetillförsel Biologisk mångfald Aktionsplan för biologisk mångfald och uthålligt skogsbruk Miljökvalitetsmål Referenser 30 Bilaga 2. Sammanfattning av två utförda MKB av skogsskötselmetoder MKB av skogsmarkskalkning Syfte och avgränsning Disposition och innehåll Sammanfattande slutsatser MKB av skogsgödsling Syfte och avgränsning Disposition och innehåll Sammanfattande slutsatser Referenser 40 \ NEXT PAGE(S) left BLANK.

3 Sammanfattning MKB av skogsbruksmetoder har föreskrivits i Skogsvårdslagen som en metod att beskriva miljökonsekvenserna, i synnerhet vid införandet av nya metoder. MKB inom lagstiftningen finns för att tillgodose myndigheternas och allmänhetens krav på en beskrivning av miljökonsekvenserna i förhållande till lagens intentioner. Utöver detta kan MKB vara ett verktyg för att "välja rätt väg" i arbetet med nya mer miljöanpassade brukningsmetoder, som utvecklas utöver lagens krav. Med detta som utgångspunkt har Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (IVL) utfört en studie som beskriver och diskuterar utformningen av en MKB av skogsbruk. Underlaget för studien är utredningar och studier av MKB som verktyg i samhällsplaneringen, med konkreta exempel hämtade från andra sektorer än skogsbruk. Denna studie av MKB av skogsbruksmetoder bygger även på erfarenheter från två MKB som utförts av IVL under perioden 1993 till 1995; "Miljökonsekvensbedömning av Skogsstyrelsens förslag till program för skogsmarkskalkning" och "Miljökonsekvensbeskrivning av STORA SKOGs gödslingsprogram". Sistnämnda MKB utfördes tillsammans med SkogForsk. IVLs studie, som har utförts inom ramen för IVLs branchgemensamma forskningsprogram, har som mål att visa vad en MKB inom sektorn skogsbruk, i synnerhet nya brukningsmetoder, bör innehålla. Studien är avgränsad till att i första hand diskutera skogsbruksmetoder som syftar till att utnyttja skogen som producent av råvara till skogsindustrin och energisektorn. I denna studie bedöms det som mest angeläget att diskutera hur en MKB bör beskriva, och värdera, miljöeffekter. Ytterligare en avgränsning är att denna studie i första hand belyser metoder för att beskriva miljökonsekvenser av de moment som ingår i skogsskötseln. Drivkraften för att utveckla nya skogsbruksmetoder är i första hand ekonomi, men inte minst marknadens krav har gjort att miljöanpassning inte bara kan ses som en kostnad utan också ett konkurrensmedel, och på sikt ett ekonomiskt överlevnadskrav. Det är sannolikt att skogsbruket självt kommer att föreslå en rad nya metoder för att förbättra miljöanpassningen. En noga strukturerad MKB kan vara ett bra verktyg för att på ett allsidigt och objektivt sätt utreda miljökonsekvenserna av nya brukningsmetoder, peka på eventuella kunskapsluckor samt föreslå åtgärder för att minska oönskade miljöeffekter. Det är inte bara krav på ökad miljöanpassning av skogsbruket som leder till utveckling av nya metoder. Även en miljöpåverkan på skogsmark som inte orsakas av skogsbruket självt, som till exempel nedfall av försurande luftföroreningar, kan leda till ett behov av en annan skogsskötsel som inkluderar till exempel kalkning och vitaliseringsgödsling av skogsmark. Ökad eller minskad efterfrågan från industrin och behov av nya sortiment från skogen kan leda till en utveckling av nya skogsbruksmetoder, liksom ett allmänt behov av rationaliseringar. Även i dessa fall kan det vara värdefullt att använda MKB som verktyg att beskriva och bedöma miljökonsekvenser. Syftet med MKB anges ofta vara att göra en beskrivning av miljökonsekvenser av en verksamhet i förhållande till gällande lagstiftning, där slutsatserna från studien kan tjäna som underlag för politikers och myndigheters beslut. Mycket talar för att detta är ett delvis förlegat synsätt eftersom andra intressenter kan vara minst lika viktiga som avnämare för en MKB. Krav på en miljöanpassning av skogsbrukets metoder kan komma från många håll, där ytterst konsumentintressena är styrande. MKB kan sannolikt vara ett viktigt verktyg för skogsbruket självt vid utvecklingen av nya brukningsmetoder, samt en information till marknaden om skogsbrukets miljöanpassning.

4 I derma studie beskrivs målet med MKB för nya skogsbruksmetoder, eller existerande metoder som påverkas av nya bedömningsnormer, enligt följande: MKB bör beskriva miljöeffekterna av en föreslagen skogsbruksmetod med hjälp av grundläggande kunskap om skogliga ekosystem, och andra ekosystem som skogen kan påverka, samt erfarenheter från relevanta experiment och försök. Även effekterna av jämförbara alternativa metoder, inklusive nollalternativ bör redovisas. MKB bör värdera miljöeffekterna av en skogsbruksmetod i relation till gällande lagar och föreskrifter, men även i relation till grundläggande kunskap om ekosystemens stabilitet och återhämtningsförmåga, samt olika nationella och regionala miljö- och kvalitetsmål baserade på prioriterade miljöhot. Dessutom bör miljökonsekvenserna av en föreslagen metod värderas i relation till andra alternativa brukningsformer. MKB bör identifiera kunskapsbrist som kan antas vara väsentlig för värderingen av en skogsbruksmetods miljöpåverkan. Detta gäller såväl brister i grundläggande ekologisk kunskap som brister i kunskapen om effekterna av en specifik åtgärd samt avsaknad av, eller brister i, olika miljö- och kvalitetsmål. MKBn bör vid behov föreslå studier och utredningar för att förbättra kunskapsläget. MKB bör föreslå åtgärder som kan minska oönskad miljöpåverkan av en skogsbruksmetod, och värdera nyttan av att de föreslagna åtgärderna tillämpas. «MKB bör vara en del i en process, där nya brukningsmetoder utformas och där MKB används som ett verktyg i utvecklingsarbetet. MKB bör utgöra en samlad dokumentation av en ny skogsbruksmetod som kan användas som underlag inför beslut om ett storskaligt införande av den nya brukningsmetoden. Slutsatserna från MKB måste beskrivas så att de kan förstås av en bred intressentkrets, ofta utan specialkunskaper, men även vara väl underbyggda med vetenskaplig kunskap. Utöver att granska nya skogsbruksmetoder som förväntas få en betydande areell utbredning kan det finnas skäl att granska även metoder som redan används i dagens skogsbruk om miljöeffekterna är bristfälligt beskrivna och värderade. Detta gäller i synnerhet om förutsättningarna förändrats i form av att ny kunskap om effekter framkommit, att förändringar i det allmänna miljötillståndet skett eller att nya miljömål formulerats. Den typ av MKB som beskrivs i denna studie är i första hand tillämpbar på metod-, programoch systemnivå för att bedöma mer generella miljöeffekter av en brukningsmetod med stor areell utbredning. En MKB är dock i de flesta fall beroende av representativa och lokala typfall för att korrekt beskriva och värdera miljöeffekterna, men en regelmässig tillämpning av MKB på enskilda åtgärder i lokal skala är inte realistiskt. Miljöstyrning av enskilda åtgärder i lokal skala kräver andra verktyg för miljöanpassning och kontroll än en MKB av den omfattning som beskrivs i denna studie. Omfattning och avgränsning av en specifik MKB kan inte anges generellt, eftersom en bra MKB är anpassad till det aktuella behovet av information om den föreslagna eller existerande metoden. Det går inte heller att ange generellt vilka alternativ till att nå målet för brukningsmetoden som skall granskas i en MKB. MKBn bör dock i någon omfattning belysa punkterna i följande schema.

5 Arbetsgång och disposition av en MKB av skogsbruksmetoder Steg l:mkb-uppdragets syfte, avnämare, omfattning och arbetsmetod beskrivs. Steg 2:Beskrivning av skogsbruksmetoden, planerad omfattning samt effekter av metoden. Steg 3:1 värderingsdelen kombineras informationen om metodens utformning, miljötillståndet i det aktuella området för brukningsmetoden, samt kända eller tänkbara miljöeffekter. Den samlade beskrivningen värderas i relation till olika bedömningsnormer som lagstiftning, grundläggande ekologisk kunskap samt miljö- och kvalitetsmål. Kunskapsluckor identifieras som försvårar värderingen av miljöeffekterna Steg 4: Baserat på värderingen av effekterna föreslås vid behov modifieringar och alternativa brukningsmetoder, samt metoder för kontroll och styrning.

6 Summary Environmental impact assessment (EIA) of silviculture, especially new methods, is required by Swedish Law. EIA is a mean of comparing the effects of a change in the natural environment on environmental resources. In many cases, EIA may also serve as guidelines in choosing the best way to progress in a more environmentally safe methodology of forest management. The Swedish Environmental Research Institute (IVL) describes the development of an EIA for silviculture methods in detail in this article. The description of the forest management EIA is based on the guidelines for EIA in general, and on examples from EIA performed in other fields. IVL has previous experience from two earlier EIA that fit into the forest management category. First, EIA of National Forestry Boards Programme for large-scale forest liming, and secondly, EIA of STORA programme for forest fertilisation with nitrogen. The main issue in the EIA of forest management methodology ought to study, describe, and weigh the environmental effects of the impacts. IVL has only taken into account forestry practices and only silviculture that use the forest as a resource of raw materials for industrial use (paper mills, power plants) are included. The primary cause of development of new silviculture methods is economical gain. Secondarily, consumer pressure to move towards a more sustainable forestry, has made environmental awareness into a sales argument, and may become of primary importance to survival of an enterprise in the future. It is therefore most likely that forestry enterprises will introduce new and more environmentally safe methods on the market. The EIA ought to be constructed to objectively state the possible impacts of a forest management method, point out possible unknown factors of importance, and include suggestions for mitigation of negative environmental effects. Even impacts on the forests ecosystem, not due to silviculture itself, such as air pollution effects, ought to be included for the optimal management of the forest. There may, for example arise a need for forest liming or re-vitalisation by fertilisation of the forest. In general terms, EIA in forest management serves as a control medium for authorities as stated by Law, but the main advantages of EIA are found in progressive adjustments of methods developed by forestry enterprises and authorities.

7 1. Inledning MKB av skogsbruksmetoder har föreskrivits som en metod att beskriva miljökonsekvenserna, i synnerhet vid införandet av nya metoder. Skogsvårdslagen säger i 32 "Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att det i ärenden enligt denna lag skall finnas miljökonsekvensbeskrivningar som gör det möjligt att bedöma vilken inverkan nya metoder för skogens skötsel och nya skogsodlingsmaterial har på miljön. Förskrifterna får innebära att en sådan beskrivning skall upprättas av den som avser att använda en ny metod eller ett nytt skogsodlingsmaterial" (Lag 1993:553). MKB inom lagstiftningen finns för att tillgodose myndigheternas och allmänhetens krav på en beskrivning av miljökonsekvenserna i förhållande till lagens intentioner. Utöver detta kan MKB vara ett verktyg för att "välja rätt väg" i arbetet med nya mer miljöanpassade brukningsmetoder, som utvecklas utöver lagens krav. Med detta som utgångspunkt har Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (IVL) utfört en studie som beskriver och diskuterar utformningen av en MKB av skogsbruk. Underlaget för studien är utredningar och studier av MKB som verktyg i samhällsplaneringen, med konkreta exempel hämtade från andra sektorer än skogsbruk (se till exempel Anon., 1994). Denna studie av MKB av skogsbruksmetoder bygger även på erfarenheter från två MKB som utförts av IVL under perioden 1993 till 1995; "Miljökonsekvensbedömning av Skogsstyrelsens förslag till program för skogsmarkskalkning" (Westling m. fl., 1993) och "Miljökonsekvensbeskrivning av STORA SKOGs gödslingsprogram" (Nohrstedt & Westling, 1995, Westling & Nohrstedt 1995). Den senare studien utfördes tillsammans med SkogForsk. Syfte, disposition och sammanfattande slutsatser av dessa två studier beskrivs i bilaga 2. Det finns inte någon entydig beskrivning av hur en MKB skall utföras eller vad den bör omfatta. Kriterier som en MKB bör uppfylla baserat på internationella erfarenheter finns formulerade av Westerlund (1992). Den ska fungera som beslutsunderlag, ange det eftersträvade resultatet/ändamålet, redovisa alternativ inklusive nollalternativet, redovisa miljöeffekter, ge en vikt åt effekterna, eller på annat sätt kunna föras in i en avvägning, granskas offentligt innan den får sin slutgiltiga utformning. MKB i det svenska planerings- och beslutssystemet har utretts av Naturvårdsverket och Boverket (Anon., 1990). Utredningens slutsats angående utformningen av en MKB är att någon generell avgränsning inte är möjlig att göra, utan omfattning och innehåll måste anpassas till den aktuella frågeställningen och beslutssituationen. En MKB bör dock alltid redovisa den inverkan en verksamhet eller metod har på marken, vattnet och luften. Naturvårdsverket har gett ut Allmänna Råd för MKB i miljöskydds- och naturvårdslagen (Anon., 1995). Detta Allmänna råd redovisar bestämmelser om MKB och beskriver principer och exempel för arbetet med att ta fram en MKB inom ramen för miljöskydds- och naturvårdslagen. IVLs studie har som mål att visa vad en MKB inom sektorn skogsbruk, i synnerhet nya brukningsmetoder, bör innehålla. Studien är avgränsad till att i första hand diskutera skogsbruksmetoder som syftar till att utnyttja skogen som producent av råvara till skogsindustrin och energisektorn.

8 I denna studie bedöms det som mest angeläget att diskutera hur en MKB bör beskriva, och värdera, miljöeffekter. Ytterligare en avgränsning är att denna studie i första hand belyser metoder för att beskriva miljökonsekvenser av de moment som ingår i skogsskötseln. Dessa avgränsningar diskuteras vidare i avsnitt 4. Denna studie har utförts inom ramen för IVLs branchgemensamma forskningsprogram. Till arbetet har varit knutet en speciell referensgrupp bestående av Martin Lindell Skogsstyrelsen, Jan-Erik Lundmark Assi Domän och Stig Olsson Natv rvårdsverket. Värdefulla synpunkter har även lämnats av Per Kjellin Skogsvårdsstyrelsen, Göran Örlander SLU och Hans-Örjan Nohrstedt SkogForsk. 2. Nya skogsbruksmetoder Den skogspolitiska utredningen (Anon., 1992) har föreslagit en ny inriktning på skogspolitiken där miljömålet skall jämställas med produktionsmålet. Den nya inriktningen finns beskriven i den nya Skogsvårdslagens 1 "Skogen är en nationell tillgång som skall skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Vid skötseln skall hänsyn tas även till andra allmänna intressen" (Lag 1993:553). Parallellt med att skogspolitiken uppvärderar miljömålen påverkas skogsbruket av ökande krav från marknaden på miljöanpassade brukningsmetoder. I marknaden ingår såväl industrin som vidareförädlar skogsråvara, som detaljhandeln och de slutliga konsumenterna. Marknadens krav på miljövänliga metoder kan komma att leda till olika former av frivillig certifiering av skogsbrukets metoder, där miljöhänsynen sträcker sig utöver lagstiftningens krav. Drivkraften för att utveckla nya skogsbruksmetoder är i första hand ekonomi, men inte minst marknadens krav har gjort att miljöanpassning inte bara kan ses som en kostnad utan också ett konkurrensmedel, och på sikt titt ekonomiskt överlevnadskrav. Det bör även påpekas att om skogsbruket har en god ekonomi ökar förutsättningarna att utnyttja och vidareutveckla miljöanpassade metoder. Det är sannolikt att skogsbruket självt kommer att föreslå en rad nya metoder för att förbättra miljöanpassningen. Av intresse är naturligtvis kostnad/nytta-aspekterna på nya metoder, där den som har praktisk erfarehet av skogsbruk och skogsskötsel är bäst skickad att bedöma kostnaderna. Nyttan är dock inte alltid självklar i praktiken och ofta svår att bedöma utan specialkunskaper. Här kan en noga strukturerad MKB vara ett bra verktyg för att på ett allsidigt och objektivt sätt utreda miljökonsekvenserna, peka på eventuella kunskapsluckor samt föreslå åtgärder för att minska oönskade miljöeffekter. Det är inte bara krav på ökad miljöanpassning av skogsbruket som leder till utveckling av nya metoder. Även en miljöpåverkan på skogsmark som inte orsakas av skogsbruket självt, som till exempel nedfall av försurande luftföroreningar, kan leda till ett behov av en annan skogsskötsel som inkluderar till exempel kalkning och vitaliseringsgödsling av skogsmark. Ökad eller minskad efterfrågan från industrin och behov av nya sortiment från skogen kan leda till en utveckling av nya skogsbruksmetoder, liksom ett allmänt behov av rationaliseringar. Även i dessa fall kan det vara värdefullt att använda MKB som verktyg att beskriva och bedöma miljökonsekvenser.

9 3. Behov av MKB 3.1 Lagstiftning och marknadens krav Det finns flera lagar som kan vara tillämpliga på skogsbruk: Skogsvårdslagen Naturvårdslagen Miljöskyddslagen Lagen om kemiska produkter Naturresurslagen Vattenlagen Kulturminneslagen Samtliga ovanstående lagar, med undantag för Kulturminneslagen kan kräva MKB. Skogsvårdslagen är naturligtvis bäst anpassad till att reglera hur skogsbruket bedrivs. Som komplement till lagen finns Skogsstyrelsens föreskrifter som är bindande, samt Allmänna Råd som är rekommendationer. Andra lagar än Skogvårdslagen kan tillämpas i vissa fall, till exempel när skogsbruk hotar skyddade miljöer (till exempel biotopskydd, samrådsskyldighet samt tillståndsplikt och förbud mot markawattning enligt Naturvårdslagen), när mark skall omformas till skogsmark och i samband med skogsbrukets kemikalieanvändning. Syftet med MKB anges ofta vara att göra en beskrivning av miljökonsekvenser av en verksamhet i förhållande till gällande lagstiftning, där slutsatserna från studien kan tjäna som underlag för politikers och myndigheters beslut (till exempel Anon., 1990). Mycket talar för att detta är ett delvis förlegat synsätt eftersom andra intressenter kan vara minst lika viktiga som avnämare för en MKB. Krav på en miljöanpassning av skogsbrukets metoder kan komma från många håll, där ytterst konsumentintressena är styrande. MKB kan sannolikt vara ett viktigt verktyg för skogsbruket självt vid utvecklingen av nya brukningsmetoder, samt en information till marknaden om skogsbrukets miljöanpassning. Det är ofta svårt att bedöma nya skogsbruksmetoder i relation till lagstiftningen. Skogsvårdslagen har låg detalj eringsgrad och anger endast en inriktning på skogsvården, samt en ram för vad som tillåtet utan att väsentliga värden hotas. Ett exempel på detta är skogsmarkens långsiktiga produktionsförmåga. Mer detaljerade regler för skogsbruksmetoder uttrycks i föreskrifter och allmänna råd som endast finns för brukningsmetoder som redan används. MKB kan naturligtvis utnyttjas som underlag för att formulera nya föreskrifter och Allmänna Råd för nya skogsbruksmetoder, men värderingen av en metods effekter måste ofta baseras på andra bedömningsnormer än lagstiftning (om inte den nya metoden uppenbart strider mot existerande lagar och föreskrifter). Sådana bedömningsnormer är grundläggande kunskap om stabilitet och återhämtningsförmåga i olika ekosystem, erfarenheter från relevanta experiment och försök, samt nationella och regionala miljö- och kvalitetsmål. En MKB baserad på ekologisk kunskap och relevanta miljömål är sannolikt i de flesta fall ett mer konstruktivt sätt att värdera miljöeffekterna av en skogsbruksmetod än långdragna juridiska processer där tillämpningen av olika lagar prövas, som specifikt inte behandlar effekter av skogsbruk (till exempel Naturvårdslagen och Miljöskyddslagen).

10 3.2 Mål med MKB Baserat på diskussionen i avsnitt 3.1 kan målet med MKB beskrivas för nya skogsbruksmetoder, eller existerande metoder som påverkas av nya bedömningsnormer. MKB bör beskriva miljöeffekterna av en föreslagen skogsbruksmetod med hjälp av grundläggande kunskap om skogliga ekosystem, och andra ekosystem som skogen kan påverka, samt erfarenheter från relevanta experiment och försök. Även effekterna av jämförbara alternativa metoder, inklusive nollalternativ bör redovisas. MKB bör värdera miljöeffekterna av en skogsbruksmetod i relation till gällande lagar och föreskrifter, men även i relation till grundläggande kunskap om ekosystemens stabilitet och återhämtningsförmåga, samt olika nationella och regionala miljö- och kvalitetsmål baserade på prioriterade miljöhot. Dessutom bör miljökonsekvenserna av en föreslagen metod värderas i relation till andra alternativa brukningsformer. MKB bör identifiera kunskapsbrist som kan antas vara väsentlig för värderingen av en skogsbruksmetods miljöpåverkan. Detta gäller såväl brister i grundläggande ekologisk kunskap som brister i kunskapen om effekterna av en specifik åtgärd samt avsaknad av, eller brister i, olika miljö- och kvalitetsmål. MKBn bör vid behov föreslå studier och utredningar för att förbättra kunskapsläget. MKB bör föreslå åtgärder som kan minska oönskad miljöpåverkan av en skogsbruksmetod, och värdera nyttan av att de föreslagna åtgärderna tillämpas. MKB bör vara en del i en process, där nya brukningsmetoder utformas och där MKB används som ett verktyg i utvecklingsarbetet. MKB bör utgöra en samlad dokumentation av en ny skogsbruksmetod som kan användas som underlag inför beslut om ett storskaligt införande av den nya brukningsmetoden. Slutsatserna från MKB måste beskrivas så att de kan förstås av en bred intressentkrets, ofta utan specialkunskaper, men även vara väl underbyggda med vetenskaplig kunskap. 3.3 Exempel på skogsbruksmetoder som är lämpliga att granska med MKB Utöver att granska nya skogsbruksmetoder som förväntas få en betydande areell utbredning kan det finnas skäl att granska även metoder som redan används i dagens skogsbruk om miljöeffekterna är bristfälligt beskrivna och värderade. Detta gäller i synnerhet om förutsättningarna förändrats i form av att ny kunskap om effekter framkommit, att förändringar i det allmänna miljötillståndet skett eller att nya miljömål formulerats. Av nedanstående exempel är det endast kvävegödsling som har granskats med hjälp av MKB (Nohrstedt & Westling, 1995, Westling & Nohrstedt 1995). "Nya metoder" Biologisk bekämpning, till exempel med pergamentsvamp Genteknik, förädling, kloning Helträdsutnyttjande med eller utan kompensationsgödsling Vitaliseringsgödsling 10

11 Askgödsling Nya trädslag Ökad lövandel Bränning av naturvårdsskäl Plantering utan markberedning Mekaniska snytbaggeskydd Föryngring under skärmar Skogsskötsel utan beståndsindelning Existerande skogsbruksmetoder Natur- och kulturanpassade skötselmetoder Datorstödd och detaljplanerad skogsskötsel Tätortsnära skogsbruk Olika slutavverkningsmetoder Dikning, markavvattning, skyddsdikning Markberedning Klonskogsbruk Insecti ci dan vändning Skogsbilvägar inklusive sidotäkter Avverkningar i områden med starka motstående intressen (konfliktområden) Gödsling med kväve och andra näringsämnen Bland ovanstående nya metoder finns flera skogsbruksmetoder som främst syftar till att minska oönskade effekter på miljön, till exempel utvecklandet av nya plantskydd (mot insektsskador) utan användning av bekämpningsmedel och andra kemikalier. Införandet av plantskydd utan kemikalier är ett exempel på att en miljövinst (minskad kemikalieanvändning) kan orsaka andra miljöeffekter genom att behovet av kraftigare markberedning eventuellt ökar. Om detta är ett problem eller inte är en lämplig uppgift för en MKB att svara på. 4. Omfattning av en MKB Omfattning och avgränsning av en specifik MKB kan inte anges generellt, eftersom en bra MKB är anpassad till det aktuella behovet av information om den föreslagna eller existerande metoden. MKBn bör dock omfatta punkterna som redovisas i avsnitt 3.2. Det går inte heller att ange generellt vilka alternativ till att nå målet för brukningsmetoden som skall granskas i en MKB. Omfattningen och de alternativ som bör granskas beror på vilken nivå (metod/program/system) förändrade skogsbruksmetoder planeras och beslut fattas. Dessa frågor diskuteras närmare i avsnitt 5 till 7. Den typ av MKB som beskrivs i denna studie är i första hand tillämpbar på metod-, programoch systemnivå för att bedöma mer generella miljöeffekter av en brukningsmetod med stor areell utbredning. En MKB är dock i de flesta fall beroende av representativa och lokala typfall för att korrekt beskriva och värdera miljöeffekterna, eftersom till exempel skilda klimat- och markförhållanden kan ge helt olika konsekvenser av en och samma metod. 11

12 En regelmässig tillämpning av MKB på enskilda åtgärder i lokal skala är dock inte realistiskt. Miljöstyrning av enskilda åtgärder i lokal skala kräver andra verktyg för miljöanpassning och kontroll än en MKB av den omfattning som beskrivs i denna studie. I normalfallet bygger en MKB på känd kunskap om miljöeffekter och det är viktigt att identifiera kunskapsluckor samt föreslå studier och utredningar som kan förbättra kunskapsläget. En MKB som baseras på en värdering av miljöeffekter i relation till olika miljö- och kvalitetsmål ställer mycket stora krav på uförarens vetenskapliga kompetens, eftersom det är viktigt att all tillgänglig kunskap används för att analysera miljökonsekvenserna. MKB i en process där nya skogsbruksmetoder utvecklas har sannolikt en ganska kort "livslängd" efter det att olika steg i utvecklingen passerats. MKB som samlad dokumentation av en utvecklad brukningsmetod som har börjat användas kan om den är rätt utförd utnyttjas under lång tid för utvärdering och kontroll av de effekter och åtgärder som betonades i MKBn. Skogsbruk är en långsiktig verksamhet där det är viktigt att definiera tidsperspektiven vid utförandet av en MKB. Under hur lång tid är det sannolikt att en viss brukningsmetod används? Även om brukningsmetoden upphör, under hur lång tid framåt kan effekterna bedömas? Hur bör brukningsmetodernas anpassning till ett uthålligt utnyttjande av naturresurser värderas i en miljö som kommer att förändras med tiden, till exempel förekomst av luftföroreningar och eventuellt även globala klimatförändringar? Miljökonsekvenser i vid bemärkelse omfattar påverkan på ekonomi, samhällsekonomi, hälsa, naturresurser och råvaror samt miljö- och estetiska effekter. I inledningen nämdes att det i denna studie bedöms som mest angeläget att diskutera hur en MKB bör beskriva, och värdera, miljöeffekter. Gränsen till effekter på naturresurser, råvaror samt estetiska värden och kulturmiljö är dock flytande. Ytterligare en avgränsning är att denna studie i första hand belyser metoder för att beskriva miljökonsekvenser av de moment som ingår i skogsskötseln. Framtagning av produkter som används i skogbruket, transporter utanför skogen samt vidareförädlingen av skogsråvaran ingår inte i denna studie, men en översiktlig värdering av miljökonsekvenser kan utföras som en del av LCA (Life Cycle Assessment), vilken analyserar miljöpåverkan i hela kedjan från råvaruutvinning till avfalls- eller återvinningsstadiet (Lindfors, 1992). Ett exempel på metod är EPS (Environmental Priority Strategies) som behandlar påverkan på hälsa, biologisk mångfald, produktion, naturresurser och estetiska värden (Steen & Ryding, 1992). Värderingen av effekterna sker i form av en analys av viljan att betala för att undvika en miljöeffekt. EPS-metoden ger naturligtvis inte några detaljer om olika miljöeffekters betydelse, utan är en "kompass" där olika grad av miljöpåverkan kan belysas i en lång process som omfattar många miljöaspekter på både produktion och konsumtion av en vara eller tjänst. EPS är utvecklat för att i första hand användas vid översiktliga miljöbedömningar av olika produkter och inte speciellt anpassat för tillämpningar på areella näringar. Om EPS i sin nuvarande utformning tillämpas på olika skogsbruksmetoder, som till exempel vitaliserings- och kompensationsgödsling samt föryngring under skärmar, blir sannolikt maskininsatsens energiförbrukning (fossila bränslen är en ändlig resurs) samt den stora areella utbredningen (storskalig påverkan på biologisk mångfald) utslagsgivande i många fall. EPS förutsätter dessutom att skogsproduktionen är långsiktigt uthållig (vilket en MKB normalt inte gör, tvärtom är uthålligheten en viktig faktor som bör bedömas). 12

13 En LCA-studie av föryngring och gödsling (Loviken 1994) indikerar att energiförbrukningen har störst betydelse för värderingen av miljöpåverkan. Det är dock troligt att olika skogsbruksmetoders energiförbrukning, och miljöeffekter, kan analyseras enklare och bättre med en MKB som beskrivs i denna studie än med hjälp av LCA/EPS, som dock kan komma till användning på en översiktlig programnivå där skogsbruk bara är en del i ett system. LCA har den fördelen att olika typer av effekter vägs samman genom ett gemensamt mått, vilket är en svårighet i utförandet av en MKB. 5. Beskrivning av miljöeffekter I detta avsnitt lämnas synpunkter på vad som bör ingå beskrivningsdelen av en MKB. I inledningen bör följande punkter ingå; uppdragsgivare och uppdragstagare, syfte och avnämare, omfattning och avgränsning (kan i vissa fall passa bättre i värderingsdelen av en MKB), beskrivning av vilken typ av underlag som utnyttjats, redovisa samråd och utomstående granskning under arbetets gång. Av ovanstående punkter bör omfattning och avgränsning ägnas speciell omsorg eftersom det där sker en prioritering av vad som är viktigt att belysa i relation till syftet med den aktuella MKBn. Denna prioritering kan kan i vissa fall ifrågasättas och underlaget bör redovisas. Om redovisningen blir omfattande kan den placeras i värderingsdelen av MKB (se avsnitt 6). Det är även viktigt att redovisa vilka tidsperspektiv som MKBn omfattar (se avsnitt 4). Studiens status bör beskrivas med avseende på ansvaret för slutsatserna i MKBn (är det författaren eller institution/myndighet som ansvarar för slutsatserna). Inledningen bör föregås av en sammanfattning där framför allt slutsatserna redovisas på ett lättillgängligt sätt. 5.1 Beskrivning av skogsbruksmetoden En komplett och tillräckligt detaljerad beskrivning av den aktuella skogsbruksmetoden som skall granskas är av stor vikt för en MKB. Viktiga aspekter som bör beskrivas är; bakgrund till den aktuella skogsbruksmetoden, syfte med metoden, aktuella marker och bestånd, areell omfattning nu och i framtiden, teknik (i synnerhet användandet av arbetsfordon) och ekonomi, planerad miljöhänsyn, eventuell policy, planering, organisation och utbildning av personal, kontroll av metodens miljöpåverkan och samråd med myndigheter, alternativ till den föreslagna skogsbruksmetoden inklusive nollalternativ. I många fall kan det vara svårt att jämföra miljöeffekter av en skogsbruksmetod med realistiska alternativ eftersom de saknas. I andra fall är alternativen vitt skilda från den skogsbruksmetod som skall granskas. Till exempel kan alternativet till kvävegödsling (för att öka råvarutillgången) vara att importera virke från andra länder. En MKB av ett sådant alternativ, med den relativt höga detalj eringsgrad på en MKB som föreslås i denna studie, kan bli orealistiskt omfattande och arbetskrävande, och omfatta helt andra saker än effekter av skogsbruk. 13

14 En MKB som utförs på systemnivå kan dock kräva en omfattande analys som beskriver miljöeffekter av helt skilda system för att nå ett visst mål (se även avsnitt 6.5). Vad som är ett nollalternativ är inte alltid självklart. Nollalternativet kan antingen vara en existerande brukningsform som en ny metod skall ersätta, eller att avstå helt från en viss typ av skogsbruksmetod. En exakt definition av ett nollalternativ är dock inte nödvändig. Huvudsaken är att realistiska alternativ, som är korrekt beskrivna, ingår i granskningen. 5.2 Beskrivning av miljötillståndet Beskrivningen av miljötillståndet i det område som berörs av en aktuell skogsbruksmetod är en nödvändig bakgrundsinformation till värderingen av effekter av en brukningsmetod. Beskrivningen bör omfatta; allmän områdesbeskrivning (klimat, topografi, geologi, vattendrag, skogstyper), beskrivning av de ståndorter som är aktuella för skogsbruksmetoden, skogens och skogsbrukets historik i området (påverkar det nuvarande miljötillståndet), naturvärdesbeskrivning (rödlistade arter, nyckelbiotoper, skyddsvärda områden), prioriterade miljöhot i området som påverkas av den aktuella metoden (prioriterade miljöhot; se bilaga 1), prognoser för framtida utveckling av miljötillståndet. Vid beskrivning av naturvärde och prioriterade miljöhot i ett område är det viktigt att beskrivningen koncentreras på vad som är relevant för den skogstyp som är aktuell för en viss metod. 5.3 Beskrivning av kända och tänkbara miljöeffekter Beskrivningen av förväntade miljöeffekter av en skogsbruksmetod måste bygga på ett vetenskapligt underlag som beskriver såväl grundläggande ekologisk kunskap som resultat från relevanta experiment och försök samt effektkontroller. Även olika erfarenheter från praktisk drift kan vara av betydelse. Det är viktigt att det framgår tydligt av beskrivningen vad som kan anses väl dokumenterat och vad som är troligt eller möjligt (nivån på osäkerheten bör anges). De referenser som beskrivningen baseras på bör anges i en speciell förteckning. Det är ofta lämpligt att dela upp beskrivningen av miljöeffekter i två delar; intern påverkan, det vill säga metodens effekt på det skogsekosystem där den tillämpas, samt extern påverkan i form av effekter på andra ekosystem än skogen. De egenskaper hos skogsekosystemet som bör beaktas och som täcker in en stor del av förväntade effekter av olika skogsbruksmetoder är; stabilitet och återhämtningsförmåga, bördighet, syrsas-status, biologisk mångfald och andra naturvärden, viltekologi, accumulering av miljögifter, påverkan på grund- och ytvatten, påverkan på gasutbytet med atmosfären, särskilt klimatpåverkande gaser och olika kvävekomponenter. 14

15 Utöver ovanstående bör även påverkan på landskapsbilden och kulturmiljön, samt skogens värde för friluftsliv och rekreation beskrivas. I delar av norra Sverige bör även effekten på rennäringen beaktas. 6. Värdering av miljöeffekter I värderingsdelen kombineras informationen om skogsbruksmetodens utformning, miljötillståndet i det aktuella området för brukningsmetoden, samt kända eller tänkbara miljöeffekter. Den samlade beskrivningen värderas i relation till olika bedömningsnormer som lagstiftning, grundläggande ekologisk kunskap samt miljö- och kvalitetsmål. Kunskapsluckor identifieras som försvårar värderingen av miljöeffekterna. Baserat på värderingen av effekterna föreslås vid behov modifieringar och alternativa brukningsmetoder. Inledningsvis bör en prioritering av vilka effekter som är viktiga att värdera diskuteras. Det är även viktigt att slutsatserna av MKBn sammanfattas på en framträdande plats i rapporten. 6.1 Kvantifiering av påverkan I beskrivningsdelen redovisas främst generell kunskap om relevanta effekter. När denna kunskap kombineras med beskrivningen av hur skogsbruksmetoden skall utföras (metod och omfattning) kan en kvantifiering ske av miljöeffekterna i ett aktuellt område eller i en viss skogstyp. Denna kvantifiering bör beskriva såväl effekternas intensitet och utbredning som varaktigheten i tiden. Om alternativ till den föreslagna skogsbruksmetoden ingår i MKBn jämförs effekterna av olika brukningsmetoder. Brukningsmetodernas miljöpåverkan jämförs även med naturliga processer och andra mänskliga aktiviteter som påverkar miljön på ett likartat sätt som skogsbruksåtgärdena. Risken för att driftstörningar och oplanerade avsteg från den föreslagna brukningsmetoden bör beaktas, om det kan bedömas att det påverkar miljöeffekterna på ett kvantitativt sätt. Detta kan vara svårt att värdera i samband med en ny brukningsmetod med bristande praktiska erfarenheter, men då är det viktigt att i MKBn föreslå effektkontroller i samband med att metoden används, som kan beskriva de faktiska miljöeffekterna. 6.2 Beskrivning av bedömningsgrunder Av stor vikt för värderingen av miljöeffekter av skogsbruksmetoder är de bedömningsgrunder, utöver lagar och förordningar, söm effekterna kan relateras till. Brukad skog har inte en enda "optimal kvalité" baserat på ett naturligt tillstånd, eftersom den oftast har påverkats av olika markanvändning under flera århundraden. Vad som av miljöskäl är värdefullt i framtidens skogs måste i stor utsträckning bygga på mänskliga värderingar. Det gäller i synnerhet skogens estetiska värden och kulturmiljövården. Många av de förslag som finns på olika miljö- och kvalitetsmål för skog syftar till att påverka skogen i riktning mot ett tillstånd som beskrivs som naturligt. Vad som är naturligt kan dock ofta ifrågasättas. Trots detta är det viktigt att identifiera vilka bedömningsnormer som kan tillämpas på en viss skogsbruksmetod. Bedömningsnormerna kan bestå av; grundläggande kunskap om ekosystemets stabilitet och återhämtningsförmåga, nationella och regionala miljöhot samt övergripande miljömål, 15

16 miljö- och kvalitetsmål för skogsmark, kritiska belastningsgränser (försurning och övergödning), kritiska halter (marknära ozon) certifiering och annan frivillig reglering av skogsbruket, krav från rörligt friluftsliv, kulturmiljövård och rennäringen i norra Sverige. En beskrivning av miljöhot och övergripande miljömål, miljö- och kvalitetsmål för skogsmark samt kritiska belastningsgränser som bedömningsnormer för MKB redovisas i bilagal. 6.3 Effekterna i relation till olika miljöhot samt miljö- och kvalitetsmål Att värdera betydelsen av en miljöpåverkan av en skogsbruksmetod utgör ofta det mest kritiska momentet i en MKB. De miljö- och kvalitetsmål samt kritiska belastningsgränser för skogsmark som redovisas i bilaga 1 är förslag eller rekommendationer med mer eller mindre god vetenskaplig underbyggnad. En MKB måste även kritiskt granska relevansen (med ekologiska utgångspunkter) i föreslagna miljö- och kvalitetsmål som kan tillämpas på en skogsbruksmetod, vilket kan leda till att nya eller modifierade mål formuleras i en MKB, som relaterar till prioriterade miljöhot eller grundläggande ekologisk kunskap. Vid värdering av effekter av skogsbruksmetoder på biologisk mångfald är det viktigt att fastställa om rödlistade arter och skyddsvärda biotoper överhuvud taget finns på de marker som är aktuella för en viss brukningsmetod. Många rödlistade arter och skyddsvärda biotoper är endast knutna till skogstyper som ofta inte brukas alls (se även bilaga 1, avsnittl.4). Vid värderingen av en skogsbruksmetods inverkan på skogens naturvärden bör inte bara den negativa inverkan bedömas, utan även metodens möjligheter att på kort och lång sikt öka den biologiska mångfalden på olika nivåer (art-, biotop- och landskapsnivå) i en viss riktning, i synnerhet i biologiskt utarmade skogsmiljöer. 6.4 Effekterna i relation till annan miljöpåverkan Betydelsen av en miljöpåverkan från en skogsbruksmetod bör sättas in i ett större sammanhang. Jämförelser med miljöpåverkan från skogsbruket i stort, annan markanvändning och bakgrundsbelastningen från andra källor bör utgöra en viktig del av en värdering av en enskild skogsbruksmetod. 6.5 Effekter av andra alternativ En föreslagen skogsbruksmetod jämförs med ett nollalternativ och realistiska alternativ att nå samma mål som den föreslagna metoden. Hur detta moment skall avgränsas bör avgöras av nivån (metod/program/system/) där olika beslut skall fattas. Om till exempel syftet med att införa helträdsutnyttjande är att producera bioenergi som kan minska nettoutsläppen av klimatpåverkande gaser i ett energisystem, måste miljöeffekterna av helträdsutnyttjande värderas på systemnivå, och i relation till helt andra metoder att nå samma mål (minskade utsläpp av klimatpåverkande gaser). En MKB av helträdsutnyttjande på metodnivå behöver normalt inte jämföra effekterna med till exempel helt andra sätt att producera energiråvara. 16

17 6.6 Kunskapsluckor Kunskap som saknas, och som bedöms vara viktig för att beskriva och värdera miljöeffekter av en skogsbruksmetod, bör identifieras. Betydelsen av kunskapsbristen för värderingen av miljöeffekterna bör bedömas. Om möjligt föreslås studier och utredningar som kan öka kunskaperna, i synnerhet om det bedöms som en förutsättning för att kunna beskriva och värdera effekter av en brukningsmetod. Det innebär att en MKB i vissa fall inte kan slutföras med en tillfredsställande beskrivning och värdering av miljöeffekterna, utan att kompletterande kunskap inhämtas. 7. Åtgärder för att minska oönskade miljöeffekter Baserat på värderingen av effekterna föreslås vid behov modifieringar och alternativa brukningsmetoder, samt metoder för kontroll och styrning. Viktiga moment att belysa är; teknik, logistik och beståndsval, miljöhänsyn och undantag av områden, förslag till policy, interna regler, utbildning av personal och samråd, alternativa metoder, inventeringar av skogsmark och dokumentation av uppgifter som behövs för planering, kontroll och effektuppföljning, värdering av effekter efter vidtagna åtgärder. Förslag till åtgärder för att minska oönskade miljöeffekter av en brukningsmetod kan få stor betydelse för miljöanpassningen av en föreslagen skogsbruksmetod och utgör miljöstyrningsmomentet i en MKB. 17

18 8. Referenser Anon., Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) i det svenska planerings- och beslutssystemet. Naturvårdsverket och Boverket. Naturvårdsverket Informerar. Anon., Skogspolitik inför 2000-talet års Skogspolitiska kommitté. SOU 1992:76, Huvudbetänkande och bilagor. Anon., Miljökonsekvensbeskrivningar inom trafiksektorn. Naturvårdsverket, Rapport Anon., MKB i miljöskydds- och naturvårdslagen. Naturvårdsverket Allmänna Råd 95:3. Lindfors L.-G Summary and Recommendations. In "Product Life Cycle Assessement - Principles and Methodology", Nord 1992:9. Nordic Council of Ministers, Copenhagen, Denmark. Loviken G Föryngring och gödsling av skogsmark ur ett livscykelanalytiskt perspektiv. Examensarbete i Virkeslära. SLU Umeå, rapport Nr 38. Nohrstedt H.-Ö. & Westling O Miljökonsekvensbeskrivning av STORA SKOGs gödslingsprogram. Del 1, faktaunderlag. I VLB Steen B. & Ryding S.-O The EPS enviro-accounting method. An application of environmental accounting principles for evaluating and valuation of environmental impact in product design. IVL Report B1080. Westerlund S PBL, NRL, MKB. Grunderna i plan- och marklagstiftning. Naturskyddsföreningen. Westling O. & Nohrstedt Miljökonsekvensbeskrivning av STORA SKOGs gödslingsprogram. Del 2, bedömning. IVL B Westling O., Johansson M., Lövblad G., Grennfelt P. & Skärby L Miljökonsekvensbedömning av Skogsstyrelsens förslag till program för skogsmarkskalkning. IVL rapport till Skogsstyrelsen

19 Bilaga 1 Bedömningsnormer för värdering av effekter Bilaga 1 beskriver och diskuterar de bedömningsnormer som kan komma till användning för MKB av skogsbruksmetoder som är inriktad på en värdering av miljöeffekter med ekologiska utgångspunkter. 1.1 Prioriterade miljöhot I takt med att punktkällorna i Sverige har minskat sina utsläpp till luft och vatten har miljötillståndet i landet blivit allt mer beroende av föroreningssituationen i stort i Europa. Inom Europa norr om Alperna sker en omfattande transport av luftföroreningar över gränserna, och de förhärskande vindriktningarna gör att Sveriges import av föroreningar från Centraleuropa och de Brittiska öarna är stor. I jordbruksintensiva och industritäta områden sker omfattande utsläpp till vattendrag som i många fall ger en föroreningsbelastning på de havsområden som omger Sverige. Utsläpp av föroreningar i Sverige domineras allt mer av diffusa källor i form av till exempel markanvändning och trafik. Utsläpp av föroreningar ger effekter på olika nivåer i miljön. Typiskt för samhällsutvecklingen i stort i den industrialiserade världen är att energiproduktion, jordbruk, trafiksystem och industri under de senaste årtiondena orsakat miljöproblem som är avläsbara på främst storregional (delar av kontinenter) eller global nivå. Tidigare dominerade lokala effekter på miljön nära varje utsläppskälla. De storregionala miljöproblemen tillhör i dagsläget de största miljöhoten i Sverige. Utsläpp till luft av svavel, kväve, kolväten, tungmetaller och organiska miljögifter i hela Europa har orsakat en miljöpåverkan med mycket stor areell utbredning både på land- och i vattenområden. I stora delar av Sverige dominerar försurningsproblemen, med andra ord effekter av utsläpp av svavel och kväve till luft som kan omvandlas till starka syror. En hög kvävebelastning kan i vissa fall orsaka försurningseffekter, påverka växtsamhällen i landmiljön samt orsaka övergödning av havsområdena. Kväveoxidutsläpp till luft kan tillsammans med kolväten bilda marknära ozon. Ozonskador i Sverige har noterats på flera jordbruksgrödor. Experimentella data indikerar att även skogsträd kan skadas i Sverige eftersom de föreslagna kritiska nivåerna av marknära ozon ofta överskrids. Ett omfattande åtgärdsarbete pågår i Europa för att minska de storregionala miljöproblemen. Trots stora ansträngningar och i många fall tillgång till miljöanpassad teknik kommer arbetet att ta flera årtionden i anspråk, vilket gör att effekterna i miljön kommer att finnas kvar relativt länge, men de kommer att minska med tiden. På sikt kan globala effekter orsakade av växthusgaser eller föroreningar som uttunnar ozonskiktet påverka miljötillståndet i Sverige. Markanvändningen i form av jord- och skogsbruk har har under senare decennier påverkat den biologiska mångfalden negativt, genom schablonartade metoder med bristande hänsyn. Även om en betydande naturvårdsanpassning skett under senare år är stora arealer påverkade av tidigare brukningsformer. Andelen produktiv skogsmark nedanför odlingsgränsen som undantagits från skogsbruk är mycket liten. 19

20 Statsmakterna har formulerat 13 olika prioriterade miljöhot och som en konsekvens av dessa övergripande miljömål. De miljöproblemen som främst kan påverkas av skogsbruk är: Klimatpåverkande gaser. Målet är att internationellt och nationellt begränsa de av människan orsakade klimatförändringarna till en nivå som inte skadar människan och naturen. Försurning av mark och vatten m.m. på grund av nedfall av försurande luftföroreningar. Målet är att nedfallet av försurande luftföroreningar begränsas till nivåer som inte skadar naturen och människors hälsa. Försurade miljöer skall behandlas så att naturen kan återhämta sig. Fotokemiska oxidanter/marknära ozon. Målet är att begränsa halterna av fotokemiska oxidanter till nivåer som inte utgör ett hot mot människors hälsa, grödor, skog eller materials livslängd. (Skogsbrukets påverkan består främst av marknära ozon bildat av kolväte- och kväveutsläpp från arbetsfordon). Övergödning av mark och vatten. Målet är att naturligt förekommande arter i havs- och vattenområden skall kunna bevaras i livskraftiga balanserade populationer. Föroreningar skall inte begränsa användningen av vatten från sjöar och vattendrag som vattentäkt. Påverkan genom metaller. Målet är att tillförseln av metaller till mark och vatten begränsas så att en uppbyggnad av sådana halter som skadar människors hälsa eller naturen inte sker ens i ett långsiktigt perspektiv. Påverkan av organiska miljögifter. Målet är att förhindra att organiska miljögifter ger effekter i miljön eller hälsoeffekter. Introduktion och spridning av främmande organismer. Målet är att biotekniken vad avser främmande organismer tillämpas så att inga negativa effekter uppstår. Nyttjande av mark och vatten som produktions- och försörjningsresurs. Målet är att nyttjande av marken och vattnet skall karatäriseras av långsiktig hushållning. Anspråk mot särskilt värdefulla områden. Målet är att bevara särskilt värdefulla naturområden och dess flora och fauna för oss och kommande generationer. Brutna kretslopp, avfall och miljöfarliga restprodukter. Målen avser att hushållningen med naturresurser och begränsningar av föroreningsutsläpp till följd av avfallshantering - även i ett lång perspektiv.-.skall ske så att naturen eller människors hälsa inte skadas. Kretslopp för en långsiktig hållbar utveckling skall skapas. När det gäller uttunning av ozonskiktet är det inte troligt att skogsbruk ökar miljöproblemen, men miljöhoten kan skada skogsmarkens normala funktion. Av 13 prioriterade miljöhot kan 10 hot påverkas (oftast förstärkt hot) av skogsbruk i någon grad. I de många åtgärdsmål som uttrycks i främst propositioner till riksdagen behandlar få specifikt skogsbruk. Undantag är: Införandet av främmande arter eller genetiskt modifierade organismer skall ske med stor restriktivitet och under betryggande kontroll så att förutsättningarna för den inhemska floran och faunan inte äventyras (Prop. 1990/91, sid 35, JoU 30, rskr 343). Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen skall säkras. Skogen skall brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva i livskraftiga bestånd. Hotade arter och sociala värden skall värnas (Prop. 1992/93:226 om en ny skogspolitik, sid 33, JoU 25, rskr 327). 20