Naturhänsyn vid slutavverkning SCA SKOG ETT SCA FOREST PRODUCTS FÖRETAG

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Naturhänsyn vid slutavverkning SCA SKOG ETT SCA FOREST PRODUCTS FÖRETAG"

Transkript

1 Naturhänsyn vid slutavverkning SCA SKOG ETT SCA FOREST PRODUCTS FÖRETAG

2 I N N E H Å L L Hänsynsområden, hänsynsytor och detaljhänsyn...3 Planering...4 Ekologisk landskapsplanering... 4 Traktplanering... 5 Utsyning... 5 Taxering... 6 Detaljplanering av avverkningslagen... 6 Riktlinjer för naturhänsyn... 6 Avverkningstidpunkt... 6 Exempel på karta över en drivningsenhet... 7 Impediment... 8 Nyckelbiotoper... 9 Exempel på naturhänsyn...10 Hänsynsytor...12 Kantzoner mot myrar och sjöar Kantzoner mot bergsbranter och rasmark 12 Kantzoner mot kulturmark Kantzoner mot bäckar och åar Plockhuggning i kantzoner Surdråg och mindre sumpskogar Häll- och blockmarker Raviner Bergsbranter Trädsamling löv Ungskogsgrupper Detaljhänsyn...18 Naturvärdesträd Grova aspar Gamla och grova tallar Tallar med synliga brandljud Kulturspår Sälgar och rönnar Gamla björkar Skorpbarkiga granar Hålträd och träd med risbon Övriga evighetsträd Gran Asp Tall Björk Undvik att skapa stora kala ytor Antal träd per ha Döda träd och naturliga högstubbar Skapa nya högstubbar av alla trädslag Lågor och vindfällen Fröträdsställning Undvik körskador Risbäddar och kavelbroar Bäcköverfarter Uppställningsplatser Kulturmiljövård...28 Fornlämningar Övriga kulturlämningar Ställ kulturhögstubbar Inägomark Stigar och gamla körvägar Landskapsbild och rekreation...30 Estetiska skäl Ordlista...31 är Europas största privata skogsägare. SCA Vi har därmed ett stort ansvar för hur vi nyttjar våra skogar. Vårt mål är att bruka våra skogar långsiktigt, utan att mark, vatten eller luft tar skada, samtidigt som vi bibehåller ett rikt djur- och växtliv, där alla arter har möjlighet att fortleva. Det senare kallar vi för att bevara biologisk mångfald. För att nå målet krävs det att vi anpassar våra metoder till skogarnas skiftande beskaffenhet samt att vi bevarar och nyskapar viktiga livsmiljöer för arter som missgynnas av skogsbruk. För det praktiska naturvårdsarbetet har vi tagit fram ett handlingsprogram som bygger på följande punkter: Naturhänsyn i alla skogliga åtgärder. Naturnära skötselmetoder som i väsentliga delar efterliknar naturliga störningar, t ex bränder. Detaljerad kunskap om produktionsförutsättningar och naturvärden i SCAs skogar. Ekologisk landskapsplanering. Hög kompetens hos alla anställda och fortsatt utveckling av kunskapsbas och metoder. Samarbete med myndigheter när särskilda skyddsvärden föreligger som kräver skydd enligt miljöbalken. Naturhänsyn skall vara en självklar och integrerad del i all vår verksamhet. Tidigare har naturhänsynen till stor del varit kopplad till slutavverkning, men det är viktigt att den även beaktas vid alla övriga åtgärder som t ex vägbyggnad, markberedning, röjning, gallring och gödsling. SCA Skog, skogvårdsavdelningen, juni 2007.

3 Hänsynsområden, hänsynsytor och detaljhänsyn Naturhänsynen kan delas upp i tre nivåer: hänsynsområden, hänsynsytor och detaljhänsyn. Hänsynsområden omfattar områden som är större än ca 1 ha och som skötselklassats. En skötselklassning innebär att vi fattat beslut om att spara, överhålla eller bruka området med alternativa metoder. Hänsynsområden är områden med höga naturvärden t ex urskogsartade naturskogar, äldre lövrika skogar och olika typer av sumpskogar. Hänsynsytor omfattar kantzoner, surdråg, hällmarkspartier, bergsbranter m m som sparats i samband med avverkning. Hänsynsytor har en areal på ca 0,1-1 ha. Detaljhänsyn omfattar sparande av enstaka träd, trädgrupper, trädsamlingar (mer än 9 träd), högstubbar, lågor, mindre surdråg m m. Detaljhänsynen har en yta mindre än 0,1 ha (32 m x 32 m).

4 PLANERING Planering Ekologisk landskapsplanering Naturhänsyn måste planeras såväl på landskapsnivå som på beståndsnivå. När vi planerar på landskapsnivå och bildar hänsynsområden kallas det ekologisk landskapsplanering, ELP. Detta görs i en särskild planeringsprocess som finns beskriven i en separat instruktion. I en ekologisk landskapsplan anges vilka områden som, med hänsyn till deras naturvärde, helt skall undantas från skogsbruk, överhållas eller skötas med alternativa metoder. Långskägg Urskogsartad sumpskog som helt undantas avverkning. Lappticka

5 PLANERING Lövbränna med skogsfru Björkpraktbagge Traktplanering En förutsättning för god naturhänsyn på beståndsnivå är en väl utförd traktplanering. Traktplaneringen omfattar utsyning, taxering och detaljplanering. Utsyning All avverkning skall föregås av en systematisk genomgång av drivningsenheten på barmark, s k utsyning. Kontrollera alltid i förväg i SkogsGIS om det finns uppgifter om drivningsenhetens naturvärde, t ex om den är en hänsynsbiotop eller är skötselklassad. Urskogsartade skogar är exempel på områden som skall lämnas helt orörda medan lövrika skogar är exempel på avdelningar som ofta bör överhållas eller skötas med alternativa metoder. Gransumpskogar kan i regel blädas eller plockhuggas. Nyckelbiotoper skall helt undantas skogsbruk eller skötas så att naturvärdena gynnas. Observera att all form av avverkning i en hänsynsbiotop kräver extra omsorgsfull planering och god kunskap hos den som planerar och avverkar. Många hänsynsbiotoper har missats vid våra tidigare inventeringar och finns därför inte registrerade och skötselklassade i SkogsGIS. Vid utsyningen för slutavverkning och äldreskogsgallring skall det därför alltid göras en bedömning om avdelningen har sådana naturkvaliteter att hela eller delar av avdelningen bör undantas från avverkning eller skötas

6 PLANERING Bronshjon med alternativa metoder. Denna naturvärdesbedömning finns beskriven i en egen instruktion. I de fall man vid utsyningen undantar områden som är större än ca 1 ha från slutavverkning och dessa har påtagliga naturvärden så skall de läggas in i den ekologiska landskapsplanen. Då skall en ny skoglig avdelning bildas, en hänsynsbiotop beskrivas och området skötselklassas. Vid utsyningen registreras naturhänsynen genom att hänsynsytor som inte skall slutavverkas digitaliseras. Det är traktplanerarens uppgift att uppmärksamma naturhänsyn som är större än ca 0,1 ha, d v s hänsynsytor. Om behov finns skall hänsynsytorna snitslas. Detta gäller framför allt vinteravverkningar då gränserna kan vara svåra att se. För de hänsynsytor som registrerats ges direktiv till avverkningslagen om vilken typ av hänsyn som skall tas. I de fall områdena skall plockhuggas skall man ange volymuttaget. Om det vid utsyningen upptäcks några speciellt värdefulla typer av detaljhänsyn, som avverkningslaget lätt kan missa, t ex hålträd, markeras även dessa i fält och på karta. Riktlinjer för naturhänsyn Den naturhänsyn som tas skall vara såväl funktionell som kostnadseffektiv. Det går inte att ha entydiga anvisningar om hur naturhänsynen skall utformas, då varje avverkningstrakt är unik. Inom vissa trakter finns det goda förutsättningar för att ta omfattande naturhänsyn, medan det inom andra kan vara svårt att finna någon form av funktionell naturhänsyn. Avverkningstidpunkt Förutom att ta hänsyn till hotade och sällsynta arters miljöer är det viktigt att inte allvarligt störa dessa arter under deras fortplantningstid. Särskilt störningskänsliga är kungsörn, havsörn och berguv och för dessa gäller speciella rekommendationer. I särskilt fågelrika miljöer, som t ex lövdominerade bestånd och i strandskogar, skall avverkning undvikas under häckningsperioden. Taxering Om en taxering görs separat från utsyningen skall den som taxerar komplettera med hänsynsytor som inte beaktats vid utsyningen. Det är viktigt att alla som före en avverkning besiktigar en trakt kompletterar med ny information om naturhänsynen. Detaljplanering av avverkningslagen Det är avverkningslagens uppgift att ta detaljhänsyn. Ändamålsenlig hänsyn kräver ofta att avverkningslagen utför en detaljplanering. Då planeras t ex hur evighetsträd, trädgrupper och mindre surdråg skall lämnas och hur körningen skall utföras för att undvika körskador. Avverkningslagen bör också i förväg planera hur hänsynsytor som markerats på traktkartan vid utsyningen, men inte snitslats, skall hanteras. Vid vinteravverkning krävs mer omfattande detaljplanering än vid barmarksavverkning. Om avverkningslagen upptäcker hänsynsytor som inte uppmärksammats vid traktplaneringen skall även dessa lämnas. Vid oklarheter tag kontakt med distriktschefen. Doftticka

7 PLANERING Exempel på karta över en drivningsenhet Kantzon bäck Kantzon myr Sumpskog

8 PLANERING Impediment Ingen avverkning får ske på impediment, d v s marker med en produktionsförmåga mindre än 1 m 3 sk/ha och år. Detta gäller även småimpediment som inte är figurlagda på kartan. Urskogsartad naturskog med gott om lågor är ett exempel på en nyckelbiotop som helt skall undantas från skogsbruk. Stor barkplattbagge

9 PLANERING Norna Nyckelbiotoper områden med särskilt höga naturvärden Områden med mycket höga naturvärden och som är särskilt viktiga för rödlistade växt-, svamp och djurarter kallas för nyckelbiotoper. Dessa skall sparas såvida inte olika skötselåtgärder krävs för att bevara eller långsiktigt främja deras naturvärden. Urskogsartad naturskog är exempel på en nyckelbiotop som skall sparas. Om rödlistade arter förekommer i områden som inte är nyckelbiotoper tas lämplig hänsyn, t ex genom användning av alternativa metoder eller omfattande detaljhänsyn.

10 EXEMPEL PÅ NATURHÄNSYN Exempel på Blockmark med tall, asp och torrträd Bergsbrant Hällmarksimpediment Trädsamling asp Naturvärdesträd Sälgar med doftticka Torrträd, högstubbar och lågor Surdråg 10

11 EXEMPEL PÅ NATURHÄNSYN naturhänsyn Hällmark Kantzon mot bäck Sumpskog Udde med äldre tallar Kantzon mot sjö Rönnar Nyskapade högstubbar Aspgrupp Sälg 11

12 HÄNSYNSYTOR Hänsynsytor Kantzoner mot myrar och sjöar Spara kantzoner mot myrar och sjöar. Kantzonsbredden skall variera med markfuktigheten. Finns det en successiv övergång mot myren eller sjön med fuktig mark sparas denna, men om torr mark sluttar ner mot en myr/sjö sparas bara enstaka träd. Utskjutande, mindre uddar i myrar och sjöar kan gärna sparas. Om myrkanterna länge varit orörda från skogsbruk och innehåller gott om gamla och döda träd sparas dessa områden. Kantzoner med hänglavbärande träd skall göras extra breda. Kantzoner mot bergsbranter och rasmark Spara kantzoner mot bergsbranter, lodväggar och rasmark. Kantzoner mot kulturmark Spara utvecklade bryn mot odlad mark, fäbodar m m. 12

13 HÄNSYNSYTOR Kantzoner mot bäckar och åar Spara kantzoner mot vattendrag för att skapa skugga och för att förse vattendragen med nedfallande löv, barr och annat organiskt material. Kantzonsbredden skall variera med markfuktigheten och de naturliga förutsättningarna att skapa en stormfast kantzon. Spara alltid underväxt, klenare träd och samtliga lövträd i anslutning till vattendragen. Skapa större kantzoner mot fiskförande vattendrag och mindre mot bäckar som mer eller mindre torkar ut på sommaren. Undvik om möjligt att avverka samtidigt på båda sidor om en bäck. Hyggesavfall som hamnat i bäckar bör rensas bort. Kantzoner mot vattendrag sparas framför allt för att skydda växter och djur i vattendragen. Ibland är bäckskogarna i sig själva värdefulla biotoper med en rik flora och fauna. Detta gäller speciellt bäckskogar som årligen översvämmas vid högvattenflödena och bäckskogar i utströmningsområden där grundvattnet tränger fram. Denna typ av bäckskogar ligger oftast i markerade svackor i terrängen. Värdefulla bäckskogar kräver större hänsyn än en generell kantzon mot bäcken. Ofta krävs det att en större hänsynsyta eller ett hänsynsområde av omkringliggande skog skapas. Särskilt värdefulla är bäckskogar i anslutning till forsande vattendrag. Mindre bra Bra Plockhuggning i kantzoner Försök att undvika att skapa skarpa kantzonsgränser. Skapa hellre en bredare kantzon, där kanten närmast hygget plockhuggs, än en smal kantzon med skarp gräns. Plocka ut de ekonomiskt värdefulla träden, speciellt sågtimmertall. Många arter är helt knutna till grov granved i fuktiga lägen. En generell plockhuggning av grov gran i kantzonerna bör därför inte ske. 13

14 HÄNSYNSYTOR Surdråg och mindre sumpskogar Surdråg och mindre sumpskogar lämnas eller plockhuggs. Alla blöta marker lämnas helt. Sumpskogar med speciella naturvärden i form av gamla och långsamväxande träd samt död ved lämnas. Sumpskogar och surdråg som saknar speciella naturvärden kan plockhuggas. Vid sådan avverkning bör maximalt halva virkesförrådet plockas ut. Tänk på riskerna med markskador vid drivning i sumpskogar. Spara alltid skog runt kallkällor. Rosenticka 14

15 HÄNSYNSYTOR Häll- och blockmarker Häll- och blockmarker utgörs ofta av impediment med små partier produktiv skogsmark insprängda. Spara små produktiva områden mellan hällmarksimpediment samt produktiva hällmarksområden som är svåra att skogsodla. Plockhugg värdefulla sågtimmertallar, men lämna alla överåriga träd. Raviner Skogar i raviner har ofta skonats från skogsbränder och har i regel brukats mindre intensivt än omgivande skog. Raviner fungerar därför ofta som refugier för störningskänsliga arter. Avverkning i raviner skall undvikas. 15

16 HÄNSYNSYTOR Bergsbranter Bergsbranter fungerar ofta som refugier i skogslandskapet. Undvik därför att avverka i bergsbranter och angränsande blockområden. 16

17 HÄNSYNSYTOR Trädsamling löv Om det finns rena lövskogspartier i barrdominerade bestånd bör en del lövpartier helt undantas från avverkning. Exempel på detta är fuktiga områden dominerade av glasbjörk samt asprika partier på frisk mark. Ungskogsgrupper Insprängda ungskogsgrupper lämnas vid slutavverkning. 17

18 DETALJHÄNSYN Detaljhänsyn Enstaka träd eller trädgrupper skall sparas för att därigenom skapa en större variation i de nya bestånden. Välj träd som hyser eller kommer att hysa höga naturvärden och som kan förväntas överleva friställning, d v s i första hand grövre träd med välutvecklade kronor. Naturvärdesträd Samtliga s k naturvärdesträd skall sparas vid avverkning. Med detta avses: - avvikande särskilt grova eller gamla träd - grova träd med påtagligt vid och grovgrenig eller platt krona - grova, tidigare frivuxna s k hagmarksgranar - grova aspar och alar - alla sälgar och rönnar - träd med påtagliga brandljud - hålträd och träd med risbon - träd med tydliga kulturspår En riklig förekomst av naturvärdesträd indikerar höga naturvärden och då bör området i många fall sparas som en hänsynsyta eller ett hänsynsområde. Vid oklarhet ta kontakt med distriktschefen. Grova aspar Grova aspar är naturvärdesträd som alltid skall sparas. 18

19 DETALJHÄNSYN Gamla och grova tallar Avvikande gamla grovgreniga tallar och tallöverståndare från en äldre tallgeneration är naturvärdesträd som alltid skall sparas. Tallöverståndare är inte alltid grövre än träden i huvudbeståndet men de har i allmänhet platt krona, grova sidogrenar och grövre bark. Tallar med synliga brandljud Tallar och andra träd med synliga brandljud skall alltid sparas. Kulturspår Spara alla träd med tydliga kulturspår, t ex träd med trädristningar. 19

20 DETALJHÄNSYN Sälgar och rönnar Spara alla sälgar och rönnar. Stammarna på gamla sälgar är ofta rikligt bevuxna med uttorkningskänsliga lavar. Spara därför klena träd och underväxt i anslutning till gamla sälgar för att minska solinstrålningen och uttorkningen. Gamla björkar Gamla, grova och vidkroniga björkar är naturvärdesträd som skall sparas. Särskilt värdefulla är grovbarkiga vårtbjörkar. 20

21 DETALJHÄNSYN Skorpbarkiga granar Avvikande gamla granar med skorpbark och vridna grenar långt ner på stammen är naturvärdesträd som skall sparas. Detta är ofta träd som lämnats vid tidigare avverkningar och som därför avviker åldersmässigt från huvudbeståndet. Hålträd och träd med risbon Spara alla hålträd. Spara träd med stora risbon och kantzoner/inflygningszoner till dessa. 21

22 DETALJHÄNSYN Tall Asp Björk Övriga evighetsträd Om inga självklara naturvärdesträd förekommer sparas i stället andra stormfasta träd som man bedömer har möjlighet att utvecklas till gamla grova träd med naturvärde. Alla trädslag som förekommer på en avverkningstrakt skall på något sätt finnas lämnade. Förekommer inte trädslaget i hänsynsytor eller som enstaka naturvärdesträd skall man spara några träd som evighetsträd ute på hygget. Sträva efter att spara träd i grupper i stället för jämnt utspridda på hygget. Undvik att lämna ej stormfasta evighetsträd och döda träd i anslutning till vägar och olika luftledningar. Asp Aspen är ett mycket viktigt trädslag för många växter och djur. Spara därför aspar. Finns det få aspar sparas samtliga. Finns det gott om aspar sparas några ensamma aspar och några hålls ihop i grupp. I asprika bestånd kan det vara funktionellt att helt spara en hänsynsyta med asp istället för att spara spridda aspar över hela ytan. Tall Spara grövre, stormfasta tallar med dålig timmerkvalitet. Undvik att lämna klena tofstallar. Björk Spara grövre björkar, helst i grupp med andra trädslag. Spara aldrig rikligt med klena björkar utspridda på hygget. Gran Spara inte ensamma granar såvida dessa inte är naturvärdesträd. Ensamma granar blåser ofta omkull och ovanliga arter som är knutna till gran kräver i regel skugga. Granar sparas därför i stället i fuktiga hänsynsytor som myrkanter, surdråg och sumpskogspartier. 22

23 DETALJHÄNSYN Undvik att skapa stora kala ytor Om det på en trakt saknas naturhänsyn i form av kantzoner, hänsynsytor eller naturvärdesträd skall man skapa trädgrupper för att undvika att det skapas stora kala ytor. Som riktvärde skall hyggesytor större än 3 ha som saknar hänsynsytor eller naturvärdesträd brytas av genom att man skapar en trädgrupp. Skapa helst trädgrupper/trädsamlingar i anslutning till något befintligt naturvärde såsom runt något naturvärdesträd, en naturlig högstubbe eller i anslutning till någon avvikande terrängform som t ex större block. Undvik att lämna enstaka, spridda, vanliga evighetsträd utan gruppställ naturhänsynen! Naturvärdesträden måste däremot många gånger lämnas som enstaka, spridda träd. 3-hektarsregeln innebär att man inom en 100- metersradie på hygget alltid skall träffa på någon form av naturhänsyn såsom hänsynsytor, kantzoner, spridda naturvärdesträd eller en trädgrupp. Undantag från 3-hektarsregeln får göras i de fall utsikterna att lämna stormfasta träd bedöms som små, t ex på tidigare välgallrade grantrakter utan lövinslag. Antal träd per ha På en hel avverkningstrakt skall i medeltal minst 10 träd/ha finnas lämnade, inklusive träd som finns i kantzoner, och hänsynsytor. Träden skall vara minst 15 cm i brösthöjd och ha goda förutsättningar att utvecklas till gamla och grova träd. Undantag från 10 träd/ha-regeln får göras i de fall utsikterna att lämna stormfasta träd bedöms som små, t ex på tidigare välgallrade grantrakter utan lövinslag. 23

24 DETALJHÄNSYN Döda träd och naturliga högstubbar Alla döda träd lämnas. Träd som bedöms som uppenbart farliga kapas till högstubbar och stammen lämnas på platsen. Särskilda regler gäller för större mängder nydödade träd som utgör yngelmaterial för skadeinsekter. Lämna alla naturliga högstubbar och var försiktig så att dessa inte fälls omkull. Skapa nya högstubbar av alla trädslag Skapa nya högstubbar genom att kapa 2-5 levande träd/ha på högsta säkra höjd. Högstubbarna skall skapas av grövre träd och av såväl gran, tall, björk som asp. Ställ högstubbar både ute på avverkningsytorna och inne i t ex kantzoner och andra hänsynsytor. Skapa också gärna högstubbar i anslutning till lämnade trädgrupper. Träd som står i myrstackar kapas lämpligen också till högstubbar. Gör i första hand högstubbar genom att lumpa stående d v s gör högstubbar av träd med kvalitetsdefekter i rotändan, som t ex krökar, klykor eller röta. Undvik att göra högstubbar av värdefulla timmerträd. 24

25 DETALJHÄNSYN Lågor och vindfällen Grov död ved är en stor bristvara i våra skogar. Kör därför inte sönder grova lågor (grövre än 40 cm). Speciellt värdefulla är gamla tallågor på tallhedar. Dessa kan finnas kvar i fler hundra år utan att brytas ner. Om en grov låga ligger i vägen så flytta på den i stället för att köra sönder den. Skapa gärna högstubbar runt grova lågor så att skotaroch markberedningsförare uppmärksammar dessa. Nedblåsta träd som tidigare lämnats som naturhänsyn skall alltid lämnas. När nedblåsta fröträd och skärmträd tillvaratas skall 2 grövre träd/ha i genomsnitt lämnas. Fröträdsställning Då man avverkar och ställer en fröträdsställning skall i princip samma naturhänsyn tas som då man slutavverkar. Detta innebär att högstubbar skall skapas, trädgrupper och hänsynsytor skall lämnas mm. Redan när man ställer fröträdsställningen måste man därför se till att det t ex finns trädgrupper och hänsynsytor så att tillräckligt antal träd finns kvar även sedan fröträden avverkats och att det då inte skapas stora kala ytor (större än 3 ha). Var gärna övertydlig med naturhänsynen så att det klart framgår vad som skall lämnas när fröträden avvecklas. 25

26 DETALJHÄNSYN Undvik körskador Drivningar skall planeras så att körskador på marken så långt som möjligt undviks. Särskild försiktighet skall tas på torvmark eftersom sönderkörda torvmarker kan leda till ökad kvicksilverutlakning. Om skador trots detta uppstår och detta leder till, eller kommer att leda till, betydande erosion ut i vattendrag eller sjöar, skall åtgärder vidtas som förhindrar detta. Exempel på detta kan vara att avleda vattnet i körspåren så att det inte direkt rinner ut i ett vattendrag. Risbäddar och kavelbroar Exempel på åtgärder för att förhindra markskador är att lägga extra risbäddar i körstråken genom att skota fram ris eller att bygga kavelbroar av virke. 26

27 DETALJHÄNSYN Bäcköverfarter Överfarter över bäckar skall undvikas eller utformas så att det inte uppstår skador på bäckarna. Särskild försiktighet skall iakttas i områden med erosionskänsliga jordar och i områden med torvjord. Bygg vid behov tillfälliga broar av virke eller använd flyttbara broar. Att bara lägga virke i bäcken för att kunna passera är en olämplig metod. Uppställningsplatser Uppställningsplatser och avverkningstrakter skall hållas städade från skräp. Spilloljor, filter och hydraulslangar är farligt avfall som skall omhändertas enligt särskilda regler. Maskiner och kojor placeras i de fall det är möjligt, minst 50 meter från vatten p g a föroreningsrisken. 27

28 KULTURMILJÖVÅRD Kulturmiljövård Kulturlämningar i skogen kan delas in i två kategorier: fornlämningar som skyddas enligt kulturminneslagen och övriga kulturlämningar som skyddas enligt skogsvårdslagen. I vårt SkogsGIS finns ett skikt från Riksantikvarieämbetet med alla kända kulturlämningar. Den som traktplanerar skall alltid kontrollera om avverkningen berör en känd kulturlämning och ange tydliga direktiv för vad som gäller. Kontrollera även om någon lämning kan beröras av skotartransporterna mellan avlägget och avverkningen. Fornlämningar Exempel på fornlämningar är fångstgropar, äldre boplatser, förhistoriska gravar och järnframställningsplatser. Iakttag alltid stor aktsamhet vid avverkning i anslutning till fornlämningar och se till att de absolut inte skadas. Även fornlämningens närområde, det s k fornlämningsområdet, är skyddat enligt lag och får inte skadas. Även tidigare okända fornlämningar är skyddade och får inte skadas. Samråd vid behov med länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Övriga kulturlämningar Exempel på övriga kulturmiljöer är kolbottnar, tjärdalar, senare tiders husgrunder och gamla huggarkojor. 28

29 KULTURMILJÖVÅRD Ställ kulturhögstubbar Alla fornlämningar och som regel alla övriga kulturlämningar skall vara markerade på traktkartan med tydliga traktdirektiv till avverkningslagen. Som regel bör de också vara utsnitslade i terrängen. Avverka träd som växer på och intill kulturlämningar. Därigenom undviks att eventuella rotvältor skadar lämningarna och de kommer att synas bättre. Ställ brösthöjdshöga s k kulturhögstubbar runt lämningarna för att markera dem. Avverkning i sig själv är ofta en positiv åtgärd men se till att inte skada kulturlämningarna genom körskador eller att de täcks med hyggesavfall. Inägomark Var försiktig vid avverkning och markberedning på gammal inägomark så att inte gamla husgrunder och odlingsrösen förstörs. Gamla, tidigare frivuxna träd skall sparas och frihuggas från inväxande yngre träd. Stigar och gamla körvägar Risa inte igen kulturhistoriskt intressanta eller väl använda stigar. Undvik också att köra sönder och markbereda över dessa. Ställ kulturhögstubbar utefter stigar som skall bevaras. 29

30 Landskapsbild och rekreation Estetiska skäl Ibland bör avverkningarna anpassas av estetiska skäl. Detta gäller framför allt i områden som är viktiga för landskapsbilden, t ex områden i anslutning till flitigt trafikerade vägar och områden som är speciellt värdefulla för friluftslivet. Detta kan t ex innebära att man lämnar extra mycket evighetsträd på hygget eller att man plockhugger en kantzon mot en sjö extra hårt för att öppna upp en utsikt över sjön. 30

31 Ordlista Avdelning På karta avgränsat område som karaktäriseras av viss enhetlighet med avseende på skogliga faktorer. Alternativa skötselmetoder Brukningsmetoder som blädning, plockhuggning och ställande av skärmträd. Biotop Naturtyp. Detaljhänsyn Omfattar sparande av enstaka träd, trädgrupper, högstubbar, lågor, mindre surdråg m m. Detaljhänsynen har en yta mindre än 0,1 ha. Ekologisk landskapsplanering En planeringsprocess där naturhänsynen planeras på landskapnivå, d v s inom ha stora områden. Vid den ekologiska landskapsplaneringen bildas hänsynsområden. Evighetsträd Träd som sparas som detaljhänsyn och som skall stå kvar för evigt. Fornlämning Lämning som tillkommit under äldre tiders bruk och som i dag är varaktigt övergiven, t ex fångstgropar och gravrösen. Fornlämningar är skyddade enligt kulturminneslagen. Hänsynsbiotop Biotop som kräver särskild hänsyn p g a sina naturvärden. Exempel på hänsynsbiotoper är urskogsartade naturskogar, lövrika skogar, sumpskogar och bäckskogar. Hänsynsområde Ett område som är större än ca 1 ha och som skötselklassats. En skötselklassning innebär att vi fattat beslut om att spara, överhålla eller bruka området med alternativa metoder. Hänsynsområden är områden med höga naturvärden t ex urskogsartade naturskogar, äldre lövrika skogar och olika typer av sumpskogar. Hänsynsyta Hänsynsytor omfattar kantzoner, hällmarkspartier, bergsbranter m m. Hänsynsytor har en areal på ca 0,1-1 ha. Impediment Mark som har en produktionsförmåga som är under 1 m 3 sk/ha och år. Kulturhögstubbar Skapade högstubbar som är ca 1,3 m höga och som görs för att markera att hänsyn skall tas. Kulturhögstubbar skall skapas runt kulturlämningar, stigar och grova tallågor. Låga På marken liggande trädstam. Naturvärdesträd Samtliga s k naturvärdesträd sparas vid avverkning. Med detta avses: - avvikande särskilt grova eller gamla träd - grova träd med påtagligt vid och grovgrenig eller platt krona - grova, tidigare frivuxna sk hagmarksgranar - grova aspar och alar - alla sälgar och rönnar - träd med påtagliga brandljud - hålträd och träd med risbon - träd med tydliga kulturspår Nyckelbiotop Område med mycket höga naturvärden och där det oftast finns rödlistade arter. Refugium Ostörd miljö där arter överlevt i en i övrigt påverkad omgivning. Rödlistade arter Arter som man bedömer är akut hotade, starkt hotade, sårbara eller missgynnade förtecknas på en s k rödlista av ArtDatabanken. Surdråg En mer eller mindre långsmal, ofta sluttande sumpskogssvacka. Traktplanering Avverkningsplanering som omfattar utsyning, taxering och detaljplanering. Trädgrupp En grupp med 3-9 träd. Trädsamling En samling med 10 eller flera träd. Utsyning En systematisk genomgång av en drivningsenhet då yttergränserna fastställs och bl a naturhänsynen digitaliseras. Överhålla Uppskjuta slutavverkningar av ett bestånd som ur ekonomisk synpunkt är avverkningsmoget. Överståndare Träd som förekommer glest i ett bestånd och som är väsentligt äldre än övriga träd i beståndet. Övrig kulturlämning Kulturlämning som inte klassats som fornminne, t ex tjärdalar, kolbottnar och gamla huggarkojor. Dessa skyddas enligt skogsvårdslagen. 31

32 SCA i Norrland Sågverk Sågverk med pelletsfabrik (delägt) Pappersbruk Massafabrik Kraftlinerbruk BioNorr, pelletsfabrik BioEnergi, pelletsfabrik (delägt) Norrplant, plantskolor Förvaltningsgräns Skogsinnehav Luleå Munksund illustrationer: martin holmér tryck: tryckeribolaget ab, sundsvall, juni 2007 Vilhelmina Holmsund Obbola Rundvik Stugun Graningebruk Bollsta Härnösand Bogrundet-Wifstamon Östrand Tunadal Ortviken SCA SKOG AB SCA Skog förvaltar SCAs stora skogsinnehav och försörjer SCAs svenska skogsindustrier med virkesråvara samt är Europas största leverantör av skogsbaserade biobränslen. SCA Skog ingår i SCAs affärsområde Forest Products, som tillverkar tryckpapper för tidningar, tidskrifter och kataloger, massa och sågade trävaror samt erbjuder SCAs enheter kostnadseffektiva transportlösningar. 32 SCA SKOG ett sca forest products företag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Generell Naturvård. Instruktioner för generell naturvård vid Sydveds avverkningar

Generell Naturvård. Instruktioner för generell naturvård vid Sydveds avverkningar Generell Naturvård Instruktioner för generell naturvård vid Sydveds avverkningar Ett hänsynsfullt skogsbruk I vår miljöpolicy står det att Sydveds verksamhet ska tillgodose kundens krav på att råvaran

Läs mer

Naturhänsyn vid slutavverkning

Naturhänsyn vid slutavverkning Naturhänsyn vid slutavverkning 2013 SCA Skog SCA är Europas största privata skogsägare, med mark från kust till fjäll. Vi är även en stor aktör hos privata markägare. Vi har därmed ett stort ansvar för

Läs mer

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2010 2009

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2010 2009 SCA Skog SCA Skog i korthet Förvaltar 2,6 miljoner hektar skog, varav 2 miljoner brukas. Försörjer SCAs svenska industrier med virke. Bedriver FSC -certifierat skogsbruk. Nyckeltal 2010 2009 Antal anställda

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

SCA Skog. Skogsriket

SCA Skog. Skogsriket SCA Skog Skogsriket 20131127 Morgen Yngvesson SCA Skog AB 2013-12-19 SCA Skog 2 Varför Dialogprojekt En genomgående synpunkt som framkommit i den här dialogen om orsaker är att Skogsbruket och Skogsstyrelsen

Läs mer

Om Skogsbruksplanen kommentar 2015

Om Skogsbruksplanen kommentar 2015 Om Skogsbruksplanen kommentar 2015 Inklassningarna: NO Naturvårdsmål Orört I avdelningar med höga naturvärden där fri utveckling är nödvändig för att bibehålla områdets naturvärden samt avdelningar med

Läs mer

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Sveaskog skapar värden för framtiden Sveaskog är Sveriges största skogsägare. Vi fokuserar på att utveckla skogens alla värden. Vi vill öka användningen av

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

VIKEN 1:11. Röjning Älgafallet ID 453 SOLLEFTEÅ. Röjning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet.

VIKEN 1:11. Röjning Älgafallet ID 453 SOLLEFTEÅ. Röjning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet. SOLLEFTEÅ ID 453 Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN 55183 JÖNKÖPING patrik.andre@skogsstyrelsen.se Beståndsuppgifter 4,7 ha 7043101 N 63º 30' 28,84201" E 16º 31' 43,76216" 5 G24 0 576084,6 10 60 30 0 Mål med

Läs mer

Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk

Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk Stockholm den 18 maj 2017 Ärendenummer Dnr 2014/2973 Skogsstyrelsen Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk Sveaskog anser att det skogliga dialogarbetet runt målbilder är viktigt

Läs mer

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N 6383715 Y/E 490635. Namn Telefon Mobil

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N 6383715 Y/E 490635. Namn Telefon Mobil Anmälan om avverkning m.m. 1(4) Plats för streckkodsetikett Mottagare Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö A 40816-2012 Anmälan ska göras minst 6 veckor innan avverkning som omfattar

Läs mer

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2011 2010

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2011 2010 i korthet Förvaltar 2,6 miljoner hektar skog, varav 2 miljoner brukas. Försörjer SCAs svenska industrier med virke. Fem skogsförvaltningar, två plantskolor, en virkesanskaffningsenhet. Bedriver FSC - och

Läs mer

Hänsyn vid avverkningar

Hänsyn vid avverkningar Hänsyn vid avverkningar Kontraktsbilaga för avverkningsuppdrag och leveransvirke inom Södra Certifiering Texten i broschyren bygger på standardkraven inom FSC och PEFC. PEFC/05-22-11 Främjande av uthålligt

Läs mer

FROSSARBO 1:1. Demotest ID UPPSALA. Markberedning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet.

FROSSARBO 1:1. Demotest ID UPPSALA. Markberedning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet. FROSSARBO 1:1 UPPSALA Demotest -1-13812 ID 12849 Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN 55183 JÖNKÖPING 6-553168 patrik.andre@skogsstyrelsen.se Beståndsuppgifter 1,7 ha 6667,8 N 6º 3' 19,3621" E 17º 25' 57,95829"

Läs mer

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare.

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län Ägare Bergvik Skog Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Juni 2012 2012-2021 Falu

Läs mer

Kulturlämningar och skogsbruk

Kulturlämningar och skogsbruk Kulturlämningar och skogsbruk Kulturlämningar och skogsbruk Skogen har brukats av människan så länge hon överhuvudtaget har bott på våra breddgrader och under hela denna tid har hon lämnat spår av sin

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013 Sida (9) Grönt bokslut för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år ======================================================== Grönt bokslut för skogsbruket på Stiftelsen Skånska

Läs mer

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11 SKOGSBRUKSPLAN Flasbjörke 11 Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 2 0,0 0,1 7 20 0 1 71 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,0

Läs mer

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2012 2011

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2012 2011 SCA Skog SCA Skog i korthet Förvaltar 2,6 miljoner hektar skog, varav 2 miljoner brukas. Försörjer SCAs svenska industrier med virke. Fem skogsförvaltningar, två plantskolor, en virkesanskaffningsenhet,

Läs mer

Naturvård i NS-bestånd

Naturvård i NS-bestånd Naturvård i NS-bestånd 2 naturvård i ns-bestånd Den här fälthandlingen Denna fälthandledning är framtagen av Södra Skogs miljöavdelning. Handledningen skall vara ett stöd för dem som planerar och utför

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

DRÖGSHULT 1:13. Röjning. Fäbacken LINKÖPING G32. Notering

DRÖGSHULT 1:13. Röjning. Fäbacken LINKÖPING G32. Notering Fäbacken-1-11412 ID 4272 Hjälp till att göra utskrifterna bättre. Tipsa oss på www.skogsstyrelsen.se/minasidor SKOGSSTYRELSEN 55183 JÖNKÖPING patrik.andre@skogsstyrelsen.se 2,6 ha 645232,5 52926,1 N 58º

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar Produktiv skogsmark 165,3 83 Myr/kärr/mosse 16,7 8 Berg/Hällmark 9,9 5 Inäga/åker 6,6 3 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,6

Läs mer

PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer

PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer Utdrag ut TD II med tillämpningsanvisningar. Version 1.5 Tel: 08-655 41 94 mail: info@smfcert.se Internet: www.smfcert.se PEFC skogsstandard Målsättningen för

Läs mer

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka. Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)

Läs mer

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08-14 2015-2024 Per- Anders Arvidsson

Läs mer

SKÖTSELPLAN Dnr

SKÖTSELPLAN Dnr 1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för naturreservatet Alntorps storskog i Nora kommun Hällmarksskog vid Alntorps storskog. Foto: Kjell Store. Skötselplanen upprättad

Läs mer

Samråd om skogsbruksåtgärder

Samråd om skogsbruksåtgärder SAMRÅD 1(3) Datum 2015-03-05 Ärendenr A 67163-2014 Hallands distrikt Anders Hejnebo Ryttarevägen 8, 30262 HALMSTAD anders.hejnebo@skogsstyrelsen.se Tfn 035-136835 Er referens MAST00191878_1_1_T orpa Fastighet

Läs mer

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan Brunn 2:1 Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som

Läs mer

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Efrikgården :2 Stora Kopparberg Falun Dalarnas län Ägare Adress Björn Lindgren Stora Efrikgården 5 Falun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20208

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

Ombud. Patrik Gatan Mellanstad

Ombud. Patrik Gatan Mellanstad Fäbofallet-1-100811 ID 1651 Hjälp till att göra utskrifterna bättre. Tipsa oss på www.skogsstyrelsen.se/minasidor Ombud SKOGSSTYRELSEN 55183 JÖNKÖPING patrik.andre@skogsstyrelsen.se Patrik Gatan13 123

Läs mer

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor

Läs mer

Gör ditt skogsägande enklare och lönsammare. Skogsbruksplan

Gör ditt skogsägande enklare och lönsammare. Skogsbruksplan Gör ditt skogsägande enklare och lönsammare. Skogsbruksplan För att kunna säkra en uthållig produktion av värdefullt virke krävs en kombination av bra planering och effektiva skötselåtgärder. Med en skogsbruksplan

Läs mer

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Föryngringsavverkning skördetid i skogen Föryngringsavverkning är den åtgärd som ger de största intäkterna från skogsbruket. Det är nu du skördar de värden som

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk 2013-12-09 Inledning I december 2013 utfördes en övergripande inventering av skogsområdena med syfte att

Läs mer

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 545 2003 Så här kan ett hygge med hänsynsytor se ut. Kantzoner är sparade mot myr och vattendrag. Skog har lämnats uppe på den produktiva hällmarken. Fristående trädgrupper

Läs mer

PM-skog: Miljöhänsyn vid hyggesfritt skogsbruk

PM-skog: Miljöhänsyn vid hyggesfritt skogsbruk PM Skog: Miljöhänsyn vid hyggesfritt skogsbruk Datum 2010-12-07 1(7) Projekt Kontinuitetsskog & Hyggesfritt skogsbruk PM-skog: Miljöhänsyn vid hyggesfritt skogsbruk Bakgrund I Skogsstyrelsens strategi

Läs mer

Det är skillnad på spår och spår

Det är skillnad på spår och spår Det är skillnad på spår och spår 1. Skogsmark med särskilda värden Stor försiktighet är nödvändigt 2. Vanlig skogsmark - terränglådan Här kan vi tillåta oss att ta ut svängarna lite i samförstånd med skogsägaren

Läs mer

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa

Läs mer

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Krökersrud 1:25 Skållerud Mellerud Västra Götalands län. Ägare

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Krökersrud 1:25 Skållerud Mellerud Västra Götalands län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Krökersrud 1:25 Skållerud Mellerud Västra Götalands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2009-10-08 2009-2018 Karl Larsson Sammanställning

Läs mer

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004.

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004. Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004. Området består av en barrskogsdominerad udde och angränsande småöar i Vättern. Strandlinjen är ca 3 km. Mot stora delar av stranden och på öarna

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder beslutade den

Läs mer

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens

Läs mer

Leverantörsnummer GROT NR Virkesmärkning: 110 LAGGÅSEN 1:1. Hagfors

Leverantörsnummer GROT NR Virkesmärkning: 110 LAGGÅSEN 1:1. Hagfors Del 1 TRAKTDIREKTIV AVVERKNING Virkesordernummer 1: Objektsnr: Laggåsen152mfl Virkesordernummer 2: Leverantörsnummer GROT NR Virkesmärkning: 110 Leverantör, Namn och adress Prästlönetillgångar Karlstads

Läs mer

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta. Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta. Östra sträckningen Trekilen- Stocklunda Objekt-nr Biotoptyp Y- 1 Rikkärr 146 36 53 704 60 06 Våtmark av rikkärrskaraktär.

Läs mer

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2016

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2016 1 (40) 2017-01-04 Södra Skog Miljöavdelningen Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2016 1. Inledning Södra gör varje år ett Grönt bokslut. Interna revisorer kontrollerar då hur drygt 150

Läs mer

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING 14 UPPDRAGSNUMMER: 3840003 FÖR DETALJPLAN LÅNGREVET, VÄSTERVIK 2014-04-03 Sweco Architects AB Ulrika Kanstrup Sweco 14 1 Sammanfattning Naturen i bostadsområdet utgörs av mindre skogspartier med främst

Läs mer

Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3.

Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3. Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3. Text och bild: Patrik Nygren för Naturskyddsföreningen i Västerbotten. Under 2012 har Naturskyddsföreningen inventerat flera tätortsnära skogar i Skellefteå

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Certifierad skog enligt FSC och PEFC

Certifierad skog enligt FSC och PEFC Certifierad skog enligt FSC och PEFC Innehåll Certifiering av skogsbruk "Att låta Holmen certifiera min skog var ingen uppoffring, det var en självklarhet." Sid. 4 Konsumenternas efterfrågan på certifierade

Läs mer

Avverkning som berör höga naturvärden

Avverkning som berör höga naturvärden MISSIV 1(1) Datum 2014-09-22 Ärendenr A 47755-2014 Lennart Hamrin Kalmars distrikt Norra vägen 2G 38237 NYBRO lennart.hamrin@skogsstyrelsen.se Tfn 0481-48257 Fastighet VEDBORM 1:81 Kommun Borgholm Församling

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka Gallring intäkt och investering Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med

Läs mer

Fastighet: BOARP 1:4 med flera Skifte nr: 1 Mjölberget

Fastighet: BOARP 1:4 med flera Skifte nr: 1 Mjölberget sid 1 / totalt Trädslag Medeldia Staantal Fastighet: BOARP 1:4 ed flera Skifte : 1 Mjölberget 1 G1 2.1 G28 frisk Gallring 3 25 145 H 25 180 386 eller Ingen åtgärd BESKRIVNING Kuperat Gallrat. 2 G1 0.9

Läs mer

Anmälan om avverkning m.m.

Anmälan om avverkning m.m. Anmälan om avverkning m.m. 1(4) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Anmälan ska göras minst 6 veckor innan avverkning som omfattar minst

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 42,9 99 Myr/kärr/mosse 0,0

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark hektar 41 1,4 0,2 0,0 % 94 3 0 0 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,2 0 Övrig areal 0,7 2 Summa landareal

Läs mer

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan. 1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000

4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000 4. Östra Täby 1 2 3 4 9 5 6 10 11 8 12 7 13 Skala 1:18000 177 4. Östra Täby 1. Jaktvillans naturpark Arninge Kundvägen = Fornlämningsområde Skala 1:2000 = Fornminnesobjekt =Kulturlämning 178 1. Jaktvillans

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Version 1.00 Projekt 7400 Upprättad 2016-05-30 Reviderad Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har

Läs mer

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar samt skogsrevision av PEFC och FSC-certifierade fastigheter 2013

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar samt skogsrevision av PEFC och FSC-certifierade fastigheter 2013 1 1 (12) Dokumentet upprättat 140110 Beteckning Tjänsteställe, handläggare Södra Skog/Miljöavdelningen Gustaf Aulén Senast uppdaterat 140123 Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar samt skogsrevision

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000 Bevarandeplan Natura 2000 (enligt 17 förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken) SE0620096 Högsveden Innehållsförteckning Beskrivning... 1 Bevarandesyfte... 2 Bevarandemål... 2 Beskrivning av arter/livsmiljöer...

Läs mer

3. Norra Täby. 3. Norra Täby. Skala 1:17000

3. Norra Täby. 3. Norra Täby. Skala 1:17000 3. Norra Täby Skala 1:75000 1 2 3 4 5 6 7 11 12 13 8 9 10 14 15 Skala 1:17000 148 Norra Täby, Hagby 15 16 Norra Täby, Vågsjö Skala 1:20000 10 17 18 Skala 1:20000 149 1. Runslingans naturpark Runslingan

Läs mer

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2014

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2014 1 1 (10) Dokumentet upprättat Beteckning 150109 Extern slutrapport Tjänsteställe, handläggare Södra Skog/Miljöavdelningen Gustaf Aulén Senast uppdaterat 150120 Grönt bokslut efter slutavverkningar och

Läs mer

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker? Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker? Resultatet av en snabb inventering 2008 av trädklädda betesmarker som åtgärdats under och efter införandet av den s k 50-trädsregeln Leif

Läs mer

Skogsbruksplan. Västerbottens län

Skogsbruksplan. Västerbottens län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Tärna-Sandvik 1:1 Tärna Storuman Västerbottens län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 214-6-5 214-6-5-224-1-1 214-6-1 Sammanställning

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Skogsbruksplan Planens namn Näsbyn 5:18 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2016-2025 20160530 Niemi Skogskonsult AB Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84)

Läs mer

Skogsbruksplan. Södra Nånö 1:18, 2:4 Estuna och Söderby-Karl Norrtälje Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Södra Nånö 1:18, 2:4 Estuna och Söderby-Karl Norrtälje Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Södra Nånö 1:18, 2:4 Estuna och Söderby-Karl Norrtälje Stockholms län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-03-26 2014-2023 Jan Tagesson

Läs mer

STÄMPLINGSRAPPORT v Medel Stamvol [m3sk] Volym [m3fub] Volfunk Barkfun Höjdfun %

STÄMPLINGSRAPPORT v Medel Stamvol [m3sk] Volym [m3fub] Volfunk Barkfun Höjdfun % Stämplingslängd Rommelsjö 2:1 Nr: Jön_17_86 Del.Nr: Antal [st] Gy [m2/ha] Volym [m3sk] Volym [m3fub] Medel Stamvol [m3sk] Da [cm] Dgv [cm] Höjd [m] Volfunk Barkfun Höjdfun % Gran 100 1293 19,79 1 175,5

Läs mer

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun 2016-10-20 Uppdragsnr: 16139 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun Beställare Luleå kommun Daniel Rova Konsult Vatten

Läs mer

Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum

Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum Olof Widenfalk Fotografier: Lina Widenfalk (Greensway) Upplägg Historik löv i skogen Lövinblandning - Fördelar och naturvårdsnytta Lövet i landskapet

Läs mer

Skogsbruksplan. VÄSTER MUNGA 1:14 mfl Norrbo Västerås Västmanlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare RAPP, JOHAN

Skogsbruksplan. VÄSTER MUNGA 1:14 mfl Norrbo Västerås Västmanlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare RAPP, JOHAN Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län VÄSTER MUNGA 1:14 mfl Norrbo Västerås Västmanlands län Ägare RAPP, JOHAN Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Okt 213 214-223 Foran Sverige AB

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Presentation Beslutspunkt Naturvårdsavtal 2017 Snäckevarps Samfällighetsförening

Presentation Beslutspunkt Naturvårdsavtal 2017 Snäckevarps Samfällighetsförening Presentation Beslutspunkt Naturvårdsavtal 2017 Snäckevarps Samfällighetsförening Beslutsunderlag för Naturvårdsavtal: Snäckvarps samfällighet omfattar ca 180 hektar landareal. Fördelning av areal i % 12,0

Läs mer

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder. Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i

Läs mer

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Biologisk mångfald och torv hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Hur kan man kombinera torvtäkt med att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet?

Läs mer

Skogsbruksplan. Äspesta 5:1 Skepptuna Sigtuna Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Äspesta 5:1 Skepptuna Sigtuna Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Äspesta 5:1 Skepptuna Sigtuna Stockholms län Ägare Adress Kurt o Anette Pettersson Skepptuna Sursta 195 93 MÄRSTA Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman

Läs mer

SKOGENS VATTEN-livsviktigt

SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2015-02-26 SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2014-01-22 2 Körskador som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag Inget nytt för Södra att engagera sig i vatten! Vattendemoslingor Om markskoning,

Läs mer

Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret.

Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Ronny Fors från Naturskyddsföreningen i Nacka och Kerstin Lundén från Boo Miljö och Naturvänner

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark hektar 134,7 1,4 10 1 % 89 1 7 1 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,5 2 Övrig areal 0,7 0 Summa landareal

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer

Skogsbruksplan. Åmotfors 2:75 Eda Eda Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman

Skogsbruksplan. Åmotfors 2:75 Eda Eda Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Åmotfors 2:75 Eda Eda Värmlands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08 2015-2024 Mattias Widstrand Sammanställning över fastigheten

Läs mer

Din skog syns bättre om den märks

Din skog syns bättre om den märks Din skog syns bättre om den märks FSC -certifiering av mindre skogsbruk ett starkt konkurrensmedel Alltfler konsumenter frågar efter FSC -märkta produkter. FSC-märket berättar att en vara innehåller virkesråvara

Läs mer

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande

Läs mer

Skogsbruksplan. Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ. 2008-04-20 2008-2017 Töre Sbs

Skogsbruksplan. Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ. 2008-04-20 2008-2017 Töre Sbs Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Nikkala 1:2, 1:20, 1:58 Nedertorneå-Haparanda Haparanda Norrbottens län Ägare Adress Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ Upprättad år Planen avser

Läs mer

BILAGOR A. Översiktskarta B. Avgränsning, information och anläggningar

BILAGOR A. Översiktskarta B. Avgränsning, information och anläggningar 1 (7) SKÖTSELPLAN FÖR NATURRESERVATET LUOBBALHEDEN Detta dokument är en bilaga till länsstyrelsens beslut om Naturreservatet Luobbalheden i Piteå kommun revidering av gräns och föreskrifter. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Morakärren SE0110135

Morakärren SE0110135 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

Förrättningsman. Stefan Johansson 0733-600 747

Förrättningsman. Stefan Johansson 0733-600 747 STÄMPLINGSRAPPORT Skogsägare Ingemar Johansson Solkaryd 5 576 92 Sävsjö 070-9967677 Förrättningsman Stefan Johansson 0733-600 747 Uppdrag 7-113 Region 06 Fastighet Solkaryd 7:1 Fastighets nr 060124612

Läs mer

Skogsbruksplan. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av oktober Planläggningsmetod. Referenskoordinat (WGS84)

Skogsbruksplan. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av oktober Planläggningsmetod. Referenskoordinat (WGS84) Skogsbruksplan Planens namn Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod Referenskoordinat (WGS84) ÄBBARP:1:3 2015-2024 oktober 2015 Torbjörn Knipbo skogskonsult Okuläruppskattning

Läs mer

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012... 1 Bakgrund... 3 SFV:s skogsbruk... 3 Skogsskötsel... 4 Avverkningsnivå... 4 Skogsmarkens läge... 4 Ägoslagsfördelning...

Läs mer

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening

Läs mer