Förtätning prioriteras men inte alltid så stationsnära
|
|
- Max Eliasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tema: Prioriteringar Förtätning prioriteras men inte alltid så stationsnära 11 av 22 intervjuade kommuner svarar att förtätning av bebyggelsen i stationsnära lägen är en prioriterad fråga för den fysiska planeringen. Men hur kommunerna jobbar konkret med förtätning varierar liksom hur nära stationen man vill bygga. Det är främst kommuner som ingår i en storstadsregion eller tät region som säger sig prioritera förtätning av bebyggelsen i stationsnära lägen. De flesta av intervjupersonerna hänvisar till en ganska nyligen antagen översiktsplan eller fördjupad översiktsplan där den uttalade inriktningen är förtätning. I en del av översiktsplanerna pekar man ut områden nära stationer eller orter längs kollektivtrafikstråk. Drygt hälften av de övriga kommuner prioriterar förtätning i centrum, främst gäller det centralorten i kommunen. Mindre städer som Värnamo och Västervik menar att det i praktiken betyder stationsnära. Förtätning av stadskärnan prioriteras, vi har inte formulerat det som stationsnära läge. Men är man i ett centrumnära läge har man nära till stationen, säger Daniel Niklasson, planarkitekt i Västervik. Resterande kommuner uppger att de inte finns behov av förtätning. Bland dessa utmärker sig kommunerna i norr Lycksele, Storuman och Övertorneå även om ett par av dem vill koncentrera bebyggelsen. Merparten av de intervjuade ger en ganska generell bild av vad förtätning innebär för just deras kommun. De pratar om markeffektivisering, lucktomter i centrala kvarter och omvandlingar av gamla industriområden. Egentligen all typ av ändring av befintliga planer som medger en högre exploateringsgrad, säger Johanna Stenberg, strateg fysisk planering, Kungsbacka kommun. Nästan ingen av kommunerna mäter täthetsgraden i planerna eller sätter upp mål för vilken densitet man vill uppnå. Ett fåtal uppger att de mäter exploateringsgraden i form av antal lägenheter per yta. Bara Nyköping relaterar förtätningsbegreppet till hur många människor som ska bo där. Vi planerar för 150 boende per hektar (100X100 meter) i omvandlingsområdena. En tydlig markering av att vi ska planera så det ryms mer befolkning vid starka kommunikationsstråk, säger Anders Svedberg, planarkitekt på strategienheten i Nyköping. Fem kommuner lyfter fram avståndet till kollektivtrafik som en viktig utgångspunkt. I Nybro stad har man markerat vilka kvarter som är lämpliga att förtäta inom en radie av 500 meter från stationen. I Falköping och Örebro finns liknande ambitioner, fast där är radien 600 meter. Södertälje har, efter att ha tagit del av forskningsrapporter, bestämt sig för att förtäta inom 400 meter från stationerna i Södertälje stad. För övriga kollektivtrafiknära lägen i kommunen gäller en vidare cirkel på en kilometer. I tätorten Sunne finns förtätningsplaner inom en radie av 300 meter från stationen. Men det är mer slump än målinriktad planeringsstrategi. 1
2 Det har tagits beslut om att göra detaljplaner för områden nära järnvägsstationen. Beslutet har inte tagits med överrubriken att vi ska förtäta, men på grund av rådande förhållanden och intressen är det på väg att bli så ändå, säger Rolph Johnsson, stadsarkitekt i Sunne. Flera av kommunerna som prioriterar förtätning av stationsnära lägen har förtätningsprojekt på gång i nära anslutning till en järnvägsstation. I Nyköping planeras ett nytt resecentrum och på gångavstånd finns flera omvandlingsområden som bland annat ska inrymma bostäder. I Örebro, som planerar för en långsmal yta längs med spåren, handlar det främst om nya arbetsplatser. I bägge ändar av sträckan finns dock större ytor som kan komma i fråga för bostäder, en till två kilometer från stationen. Det finns också två industriområden vid stationen som blir omvandlingsprojekt med blandad bebyggelse, säger Peder Hallkvist, stadsarkitekt i Örebro. I Simrishamn ska det kommunala bostadsbolaget bygga åttavåningshus med bostadslägenheter vid sidan av järnvägsstationen, med den äldre delen av befolkningen som uttalad målgrupp. Även Enköping satsar enbart på bostäder, 680 lägenheter, på ett obebyggt område bakom stationen. De flesta lyfter också fram mindre orter som viktiga kommunikationsnoder. Södertälje har valt att peka ut fyra kollektivtrafiknära lägen förutom Södertälje stad. Enköping håller på att formulera utvecklingsstrategier för sex orter. Tanken är de ska bli kommunikationsnoder för invånare som pendlar. Tillsammans med förtätning av bebyggelsen ska det ge förutsättningar för hållbar tillväxt. Liknande tankar har Ludvika som har planer på mini-resecentrum på tre orter, med parkeringsplatser i anslutning till busshållplatser för att underlätta pendling för dem som inte bor längs de stora kollektivtrafikstråken. Umeå framhåller kvalitetsaspekten och funderar mycket på hur man kan mäta kvaliteten. Där pågår också ett arbete med att ta fram en användbar metod. Vad är det förtätningen tillför i den befintliga bebyggelsestrukturen? Det kvantitativa är ganska lätt, vi kan konstatera att en övervägande majoritet av byggande sker i förtätningsprojekt. Men vad blir resultatet? säger Elin Pietroni, planeringschef, Umeå kommun. Det uttalade politiska stödet består främst av antagna översiktsplaner. Dock inte i Kungsbacka, en av de storstadsnära tillväxtkommunerna. Vi bygger ganska mycket och prioriterar lägen, men kommunen är inte så duktig på att ha uttalade strategier. De fördjupade översiktsplanerna går inte in i detalj och pekar ut områden. Men jag skulle ändå påstå att det finns politiskt stöd för att prioritera förtätning i stationslägen, säger Johanna Stenberg. Fotnot: Följande kommuner har svarat att de prioriterar förtätning i stationsnära lägen: Enköping, Södertälje, Kungsbacka, Höganäs, Simrishamn, Nyköping, Örebro, Umeå, Sunne, Falköping och Nybro. 2
3 Tema: Verktyg och stöd Svårt för kommunerna att hantera alla utmaningar Det finns sådant som underlättar förtätning i stationsnära lägen. Som riktigt bra argument, goda exempel och markinnehav. När det kommer till de nationella målen är kommunernas inställning kluven det är bra att de finns men svåra att använda konkret i planeringsprocessen. Grundinställningen till de nationella målen är positiv bland de intervjuade kommunerna; bara att de finns är en styrka. De bidrar till att ge hållbarhetsfrågorna hög status och fungerar som en vägledning för vad som ska prioriteras. Många av intervjupersonerna uppskattar att de kan hänvisa och referera till målen i kommunikationen med andra. Man kan hämta argument därifrån. Det blir inte bara något som tjänstemännen tycker det finns större mål att sträva efter, säger Johanna Stenberg, strateg fysisk planering, Kungsbacka. Elin Solvang i Strömstad ser God bebyggd miljö som ett bra underlag för att få igång dialoger och diskussioner. Det är också positivt att flera kommuner jobbar med begreppet. Att alla har samma mål att förhålla sig till, säger hon. Men när det kommer till att använda målen i planeringsprocesserna är de flesta eniga det är svårt att konkretisera målen i enskilda projekt. Trots att många bryter ned dem till regionala och lokala mål blir de inte tillräckligt handfasta verktyg. En svaghet är att de nationella målen är så många. Det är svårt att hålla så många parametrar i huvudet när man gör en planeringsprocess. Eftersom staten har många stuprör formuleras målen dessutom olika. Det bidrar till svårhanterligheten på lokal nivå, säger Bengt Andersson, samhällsbyggnadsstrateg, Södertälje. Med så övergripande mål är det dessutom en utmaning att utforma en enskild plan så att den hamnar i fas med målen. Och det hela kompliceras av att det oftast är flera aktörer involverade. Det är svårt att förutse hur helhetseffekten påverkas av planeringen, säger Daniel Niklasson, planarkitekt, Västervik. Erna Pezic, stadsarkitekt i Falköping, är också inne på att det är för resurskrävande att genomföra målen i praktiken, till exempel genom bulleravskärmningar. Det blir för kostsamt. Särskilt för en mindre kommun, säger hon. Vi har väldigt svårt att ställa krav på våra byggare. Vi jobbar hela tiden med hållbarhet, men eftersom vi inte har något högt exploateringstryck anpassar vi efter situationen, säger Lina Andersdotter, översiktsplanerare, Nybro. Flera kommuner tar målen till hjälp för att analysera planförslagen. Det fungerar som en kvalitetssäkring, säger Anna Hallberg, strategisk samhällsplanerare, Enköping. Elin Pietroni, planeringschef i Umeå, tycker det bästa sättet att implementera de nationella målen är att förankra dem ordentligt i översiktsplanen. 3
4 Sedan sipprar det ned i projekten. Annars är det lätt att det blir efterkonstruktioner, att man plockar ut de mål som passar den färdiga planen, säger hon. Några särskilda metoder för att inventera utvecklingspotentialen mellan olika stationslägen används sällan. Nästan ingen av de intervjuade kommunerna uppger att de har använt någon konkret modell för detta. Nyköping har analyserat befolkningsutvecklingen för varje ort och tittat på dem utifrån fastighetsvärden och försäljningspris. Avsikten var att ta reda på hur attraktivt det är att bygga nytt. Södertälje har varit mest ambitiös, men då handlar det inte om stationsnära lägen utan om staden som helhet. Där har kommunen tagit hjälp av en konsult för att göra en djuplodande stadsanalys för Södertälje stad. I den analyseras bebyggelsen utifrån form, funktion och förflyttningar. Stadsanalysen gör att vi ser hur stadens bebyggelsestruktur ser ut och hjälper oss peka ut de områden som har potential för förtätning och vilka stråk som ska binda samman stadens olika delar. I Gävle handlar de aktiva prioriteringarna om trafiken. Man utgår från trafikperspektivet, snarare än att se det som stadsutvecklingsprojekt, säger Petter Jonegård, projektutvecklare på samhällsbyggnadskontoret. I kommuner där det finns städer och orter som anses vara strategiskt viktiga för hela regionen har inventerings- och prioriteringsarbetet ingått i ett större sammanhang. Det gäller till exempel Södertälje, Örebro och Umeå. I Umeå går planeringen av områden i stationslägen hand i hand med införandet av Botniabanan och dess planerade förlängning Norrbotniabanan. Det handlar om mångåriga planer i samverkan med Trafikverket regional planering för framtiden, inte bara för Umeå kommun, säger Elin Pietroni. 14 av de intervjuade kommunerna efterlyser olika former av stöd, och då inte enbart som hjälp för att inventera utvecklingspotentialen mellan stationslägena. Det handlar snarare om att få vägledning i hur dessa områden kan utvecklas på bästa sätt. Något som återkommer är behovet av fler goda exempel. En exempelsamling skulle kunna vara ett stöd situationen är likartad i många kommuner men man jobbar på olika sätt, säger Petter Jonegård. Mila Sladic, planchef i Höganäs, föreslår någon form av verktygslåda för stationsnära lägen. Det är både svårt och komplext för kommuner att hantera utmaningarna buller, föroreningar, ägarförhållanden och exploateringsintressen. Det är inte alltid så lätt att jobba med utveckling i sådana lägen. Jag kan tänka mig att både kommuner och exploatörer drar sig undan det är ett resurskrävande arbete, säger hon. Västervik saknar stöd för hur orter som inte är så stora kan jobba med frågorna. Daniel Niklasson tycker att de exempel som plockas fram ofta handlar om lägen med stark kollektivtrafik och stort bebyggelsetryck. Jag skulle gärna se resonemang om hur mindre orter kan göra hållbara prioriteringar i den fysiska planeringen. Hur ska man tänka när kollektivtrafiken är gles och få vill bygga? Finns det smarta saker att göra för att minska avstånden som fler knutpunkter, cykel- och gångvägar? säger han. Flera kommuner efterfrågar stöd i specifika frågor. Särskilt problemen kring buller och riskavstånd skapar huvudbry. 4
5 Vi får lite olika budskap och signaler. Jag uppfattar det som att vad som är möjligt skiljer sig mellan olika städer ett visst avstånd från godstrafiken är möjlig i Stockholm men inte i Örebro, säger Peder Hallkvist, stadsarkitekt i Örebro. Men det handlar också om att få hjälp med att förankra tankarna om hållbar samhällsplanering utåt, till politiker och medborgare. I vissa kommuner räcker inte stadsmässiga och miljömässiga argument för förtätning. Det jag saknar är ekonomiska argument, hur man kan räkna hem de investeringar som krävs i förtätningsprojekt, säger Johanna Stenberg i Kungsbacka. Värnamo är en av de kommuner som inte saknar något stöd. Staden är så liten. Det är andra saker som har större betydelse, att det finns fastighetsägare som vill satsa och att det finns underlag för förtätning, säger planchefen Birgit Johansson. Ungefär likadant resonerar Storuman, Sollefteå, Lycksele och Övertorneå. Simrishamn ser satsningarna på kollektivtrafik som en nyckelfråga för att lösa grundproblemet att efterfrågan på nya bostäder saknas. Vi har ett spår som går till Ystad, tågen går en gång i timmen. Eftersom det är enspårigt och Simrishamn ligger sist i ledet är kommunikationen osäker, särskilt vintertid. Det händer att man stänger av tågtrafiken sista biten, säger stadsbyggnadschefen Ingvar Bengtsson. Det är vanligt att kommunerna äger mark i stationsnära lägen, men ofta bara en mindre del. Det splittrade ägandet är något som i allra högsta grad påverkar planeringen av stationsnära lägen. Med flera fastighetsägare involverade finns fler intressen som ska tillgodoses och risken är att kommunen måste tumma på sina stadsutvecklingsambitioner. Splittrat ägande försvårar planeringen av stationsnära områden. Det är angeläget att en strategisk planering blir av, hade kommunen haft full rådighet över marken hade det varit enklare och mindre tidskrävande. Planmonopolet är den enda styrkan kommunen har för att styra utvecklingen i önskad riktning, säger Anders Svedberg, planarkitekt på strategienheten, Nyköping. Den mark i centrala Västervik som det finns exploateringsplaner för ägs av kommunen. Man har dessutom planer på kompletterande markinköp och markbyten för att få till en bra helhetslösning. Det innebär att vi äger frågan på ett annat sätt och kan ställa krav för att andra ska få tillgång till marken, säger Daniel Niklasson. Kungsbacka, som inte äger någon mark alls nära stationerna, märker tydligt att kommunen begränsas i sina möjligheter. Det gör att vi inte har taktpinnen. Kungsbacka har inte någon aktiv markpolitik överhuvudtaget, man väntar på att någon ska komma med ett projekt. Det innebär att alla lösningar är projektorienterade, säger Johanna Stenberg. Umeå ser kommunalt markinnehav som en förutsättning för hållbar samhällsplanering. Dels för att få till den funktionsblandning som behövs, men också för att kommunen kan vara drivande för att få igång större projekt fungera som en katalysator. Nyköping poängterar vikten av att hålla koll på framtida strategiskt viktiga markområden. I kommunen finns två järnvägar vars stationer är nedlagda. Idag går det bara godstrafik på spåren. Vi är rädda om marken längs dessa järnvägar. Här finns förutsättningar för utbyggd kollektivtrafik som i sin tur är förutsättning för förtätning, säger Anders Svedberg. 5
6 Tema: Intressekonflikter Kommunerna vill ha hjälp med att prioritera intressen Buller och riskavstånd toppar listan över intressekonflikter vid stationsnära lägen. Flera kommuner är frustrerade över att samspelet med statliga myndigheter fungerar dåligt. De upplever att de lämnas ensamma med ansvaret att se till att helheten i bebyggelseutveckling blir hållbar. Komplexa och resurskrävande är ord som återkommer när kommunerna pratar om planeringen av områden i stationsnära lägen. En av de stora utmaningarna är att hantera de olika intressekonflikterna. Det gäller att hitta lösningar och kompromisser som inte hackar sönder förtätningens hållbarhetsambitioner i småbitar. Vilken typ av intressekonflikter som dominerar varierar mellan kommunerna. Nyköping har sitt historiska arv som spjärnar emot. Stadskärnan består till stor del av låga stenhus och kring stationen där ett nytt resecentrum planeras finns äldre träbyggnader från och 1940-talen. Byggnaderna är trevliga att se på och kan vara kulturminnesvärda, men de tillför inte något anmärkningsvärt. Om vi inte kan använda marken optimalt har vi svårt att få till något som fungerar på ett långsiktigt hållbart sätt. I det här fallet har länsstyrelsen inte haft förmåga att välja eller prioritera eller komma med konstruktiva förslag, säger Anders Svedberg, planarkitekt på strategienheten. Höganäs tar också upp kulturmiljöer och exemplifierar med Viken, ett litet kustsamhälle med anor från medeltiden. När man skulle förtäta i anslutning till hållplatsen var motståndet stort inte bara från medborgare utan också från berörda exploatörer och sakägare. Det är svårt att förena den befintliga bebyggelsen med de tankar som finns i God bebyggd miljö om hur man bygger tätt, säger planchefen Mila Sladic. Oundvikliga frågor för planering nära stationer är buller och riskavstånd. Det är också vanligast att kommunerna betraktar dem som de största intressekonflikterna när det gäller sakfrågor. För att kunna förtäta i nära anslutning till järnvägen krävs ofta någon form av åtgärd, exempelvis bullerskärmar. I de sammanhangen kan ansvarsfrågan bli aktuell: Vi har haft svårt att komma överens med Trafikverket när det gäller bullerskärmar. Lösningen blir ofta att kommunen får avskärma utanför området, trots att det skulle vara bättre att avskärma där bullerkällan finns, säger Erna Pezic, stadsarkitekt i Falköping. Bengt Andersson, stadsbyggnadsstrateg i Södertälje, tror att det ofta uppstår förhandlingslägen för att de kommunala och statliga synsätten är så olika. Ett exempel är Trafikverket som i sin nya handbok med rekommendationer ökar riskavstånden, de vill ha nya verksamheter längre ut från stationerna. Och länsstyrelsen följer ofta Trafikverkets rekommendationer. Ibland krockar dessa med förtätningsplanerna, säger han. Kungsbacka driver inte frågorna om buller eller skyddsavstånd överhuvudtaget. Eftersom kommunen inte är beredd att ta kostnaderna för de åtgärder som krävs för att bygga nära stationen, och heller inte kräver att exploatören ska göra det, blir resultatet därefter: 6
7 En linje på meter närmast stationen som är ett dött område. Det har inte handlat om att bygga eller inte bygga det blir bara hälften så mycket efter att vi anpassat oss till reglerna, säger Johanna Stenberg. Flera av intervjupersonerna efterlyser större flexibilitet, de upplever att enskilda bullervärden blir viktigare än helheten. En kärnfråga är att det inte finns någon prioritetsordning mellan olika intressen. Det skulle vara bra om det fanns en rangordning mellan miljöfrågorna, att man viktade de olika intressena. När man jobbar med förtätning måste man göra avvägningar mellan olika intressen för att få till en bra helhet, säger Petter Jonegård. Anders Svedberg resonerar likadant. Kommunerna skulle behöva hjälp av staten att ta fram en tydlig riktning vilka intressen som ska prioriteras före andra. En sådan roll skulle länsstyrelsen kunna ha, men både Anders Svedberg och Petter Jonegård ser ett problem med att myndigheten har dubbla roller. Eftersom de bevakar sektorsintressen kan de inte fungera som kommunens språkrör, jag tror inte de kan ha en objektiv roll när de ska göra enskilda bedömningar, säger Anders Svedberg. Planavdelningen på länsstyrelsen samlar ihop de andra avdelningarnas intressen, men gör ingen helhetsanalys av bebyggelseutvecklingen. Att göra bostäder till ett allmänt intresse tror jag skulle fungera som en motpol till restriktionsdelarna, säger Petter Jonegård. Flera kommuner anser att myndigheterna bör väga in att förtätningsprojektet ligger i ett kollektivtrafiknära läge. Vår erfarenhet är att staten inte hängt med helt och hållet, varken länsstyrelsen eller Trafikverket stöder kommunen i dessa frågor. När det handlar om kollektivtrafiknära lägen måste förtätning också ligga i statens intresse. Som det är nu hanterar myndigheterna dessa ärenden som vilket ärende som helst, ingen hänsyn tas till läget, säger Mila Sladic. Att det oftast finns många aktörer inblandade förstärker kommunernas känsla av att de står ensamma med ansvaret att få ihop allt till en bra helhetslösning. Alla aktörer har begränsade budgetar och det har varit mycket tjafs om vem som ska finansiera vad och varför. Till det kommer all regler som ska följas, säger Anna Lindberg Karlsson, planerare, Ludvika. I Umeå har utvecklingen kring stationslägen kantats av utdragna diskussioner om ansvarsfrågan. Det är många olika aktörer som ska samverka, det tar väldigt mycket tid. Det kan handla om avkastningsfrågor kring investeringar som görs. Vem äger vad, vem ansvarar för vad? Man har olika uppdrag som krockar med varandra, säger Elin Pietroni. 7
8 Tema: Övriga hinder Bilberoende och svagt byggande bromsar utvecklingen Lågt exploateringstryck är en av anledningarna till att förtätning i stationsnära lägen inte prioriteras. Men även parkeringsfrågan hindrar kommunerna att ta steget mot ett mer hållbart sätt att planera. Överlag finns ett samband mellan ambitionerna att planera för förtätning av bebyggelsen i stationsnära lägen och befolkningstillväxt. Den självklara kopplingen är förstås att det i tillväxtkommuner finns underlag för fler bostäder och därför också aktörer som vill bygga. Saknas dessa förutsättningar hamnar frågorna om hållbar samhällsplanering lite i skymundan planerna blir ju ändå inte verklighet. Det byggs nästan ingenting här, det handlar nästan uteslutande om ombyggnationer och renoveringar, säger Bertil Suup, miljö- och byggnadschef i Övertorneå. Men även tillväxtkommuner hamnar i samma dilemma med sina mindre orter. Trots att en ort ligger i ett kollektivtrafikstråk och har goda förutsättningar att bli ett livaktigt stationssamhälle har kommunen svårt att styra utvecklingen. Det är till exempel tydligt i Umeå, där investeringsviljan är större inne i Umeå stad än utanför. Planchefen Elin Pietroni kopplar detta till uppfattningarna om vad som är attraktiva respektive mindre attraktiva lägen. Det är svårare att få igång en utveckling i de mindre orterna. Det är ganska naturligt, men gör det mycket svårare att jobba med de intressanta mindre kommunikationsnoderna. Det vi kan göra är att se till att det finns bra planberedskap så de har förutsättningar att bli attraktiva stationssamhällen, säger hon. Anders Svedberg, planarkitekt på strategienheten i Nyköping, tror det är viktigt att följa upp vad det är som gör orter och stadsdelar attraktiva och då inte bara med hänsyn till närheten till kollektivtrafik. Jag skulle gärna se att det fanns mallar för hur man kan mäta attraktivitetsgraden. Ingen ort är den andra lik, men med en analysmodell skulle man få hjälp att titta på olika parametrar, säger han. Medborgarnas val av trafikslag påverkar också. Att många väljer att ta bilen istället för att åka kollektivt är ett reellt hinder för flera av kommunerna. Inte bara för kommuner i norra delen av landet där avstånden är stora. Problemet finns också i mindre städer längre söderut, där mycket service finns inom räckhåll på gång- eller cykelavstånd. Förutom att det saknas efterfrågan på kollektivtrafik stadsbussen kör halvtom i Värnamo och Strömstads station är en pizzeria där det går tåg ibland blir det ofta konflikter kring frågan om parkeringsplatser. I Värnamo har planeringen i de centrala stadsdelarna fördröjts av diskussioner kring förslaget om ett parkeringsdäck i utkanten av centrum. Vi har gott om parkeringsplatser, det finns en tradition av att parkera utanför dörren. Om vi kunde komprimera parkeringsytorna skulle vi få loss exploateringsmark, säger Birgit Johansson, planchef i Värnamo. 8
9 Överhuvudtaget är trafiksituationen ett återkommande problem i Värnamo, med fortkörningar och trafikstockningar vid skolor och förskolor. Trots åtgärder som gångfartsområden och fler gång- och cykelstråk är beteendet svårt att ändra. Kommunen håller på att ta fram en trafikstrategi, men medborgarna är väldigt tydliga med att de vill köra egen bil på det sätt som de önskar, säger Birgit Johansson. Nybro har också parkeringsytor i stan som väntar på att bli bebyggda. Där har detaljplanerna överklagats. Det finns ett jättestort motstånd mot att ta bort parkeringsytor, både från handel, medborgare och politiker. Jag tror tyvärr att parkeringen är den största intressekonflikten, säger Lina Andersdotter, översiktsplanerare i Nybro. Det verkar dessutom vara svårt att mätta behovet av centralt belägna parkeringsplatser. Om man förtätar dyker det upp önskemål om fler parkeringar, säger Elin Solvang, plan- och byggchef i Strömstad. Vi skulle behöva mer kunskap, argument för att skapa förståelse för att man inte alltid behöver ta bilen. Kanske kan man hitta modeller för att minska bilberoendet och öka gång- och cykeltrafiken. 9
Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050?
Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsspaningar Dialog med samhällsplaneringens aktörer Megatrender Hantera växande stadsregioner Skapa en hållbar
Läs merBostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer
Läs merRegionala och lokala mål och strategier
Strategier och mål för kollektivtrafiken i Sigtuna kommun Regionala och lokala mål och strategier www.sigtuna.se Ett regional perspektiv RUFS och TFP RUFS 2050 TFP Regionalt trafikförsörjningsprogram RUFS
Läs merReflektion från seminarium 5
Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,
Läs merUtställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby
1 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Matilda Rehn Tillväxt- och regionplanenämnden Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har beretts möjligheten
Läs merSTOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING
STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer
Läs merFördjupning av översiktsplanen för Norra Vallentuna & Lindholmen (FÖP)
Fördjupning av översiktsplanen för Norra Vallentuna & Lindholmen (FÖP) Informationsmöte 2014-01-30 Kvällens upplägg Välkomna! Mats Eriksson, planchef, Vallentuna kommun Vallentuna i regionen Lisette Calleberg,
Läs merUtmaningar på bostadsmarknaden
) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet
Läs merDel av Brunnsäng 1:1 (Bovieran)
Samhällsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande Dnr 2015-00397-214 Detaljplan för Del av Brunnsäng 1:1 (Bovieran) inom Brunnsäng i Södertälje Upprättad 2017-05-15 Beslut Stadsbyggnadsnämnden beslöt 2015-03-24
Läs merPARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)
2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.
Läs merMå alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.
Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa
Läs merFörslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Läs mer1(8) Dnr: Venus, Sirius och. Mars. Datum: Datum och beslut: Text
1(8) Dnr: Mars. Venus, Sirius och Datum: 2015-02-17 Datum och beslut: Text Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Verksamhetens övergripande mål och strategier... 4 2 Beställare... 5 3 Mål... 5 3.1 Effektmål...
Läs merStadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap
Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för
Läs merKomplettering av ansökan En cykelstad för alla
2011-10-14 Bn 364/2010 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen 103 33 Stockholm Komplettering av ansökan En cykelstad för alla Örebro kommun har ansökt om stöd från Delegationen för hållbara
Läs merReflektion från seminarieserien
Reflektion från seminarieserien Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från GOS projektets 6 seminarier Sammanhängande fysisk struktur Integration av marknader beror helt på hur systemet
Läs merSkåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur
Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur Stärka tillgängligheten och binda samman Skåne Satsa på Skånes tillväxtmotorer och regionala kärnor Utveckla möjligheten att bo och verka i hela Skåne
Läs merF Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Läs merLathund för bostadspolitiker
Lathund för bostadspolitiker Vänsterpartiet Storstockholm 2012 För att Vänsterpartiets bostadspolitik ska uppfattas som trovärdig räcker det inte med att bara upprepa att vi vill att det ska byggas fler
Läs mer4 Mälarstäder
4 Mälarstäders yttrande gällande Nationell transportplan 2018-2029 Som fjärde största storstadsregion har 4 Mälarstäder idag en befolkning på fler än 320 000 invånare och växer mer än riket i genomsnitt.
Läs merFysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark
Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med
Läs merKnivsta kommun PM framtida utvecklingspotential
2017-06-18 Knivsta kommun PM framtida utvecklingspotential Sveriges snabbast växande kommun (2015), en kommun i omvandling från ett småstadssamhälle till en stad i Sveriges starkaste tillväxtregion. En
Läs merBorås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 1(5) Johanna Johansson, 033-35 31 47 johanna.johansson@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Borås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har Yttrande till Kommunstyrelsen ( 2014/KS0184)
Läs merParkeringsstrategi 1(5)
1(5) Parkeringsstrategi Diarienummer Fastställt av Datum för fastställande KS 2018/345 Kommunfullmäktige 2018-08-28 Dokumenttyp Dokumentet gäller för Giltighetstid Strategi Tillsvidare Revideringsansvarig
Läs merMÅLKONFLIKTER ÄR DET STATENS FEL ATT KOMMUNERNA INTE KAN SKAPA ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM? Christer Ljungberg, Trivector.
MÅLKONFLIKTER ÄR DET STATENS FEL ATT KOMMUNERNA INTE KAN SKAPA ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM? Christer Ljungberg, Trivector MÅLKONFLIKTER MELLAN PROGNOSSTYRD PLANERING PÅ NATIONELL/REGIONAL NIVÅ OCH KOMMUNERNAS
Läs merAktualitetsprövning av Sundsvalls kommuns gällande översiktsplan
Tjänsteskrivelse 1(6) Koncernstaben KS-2017-00415-1 Ulrika Edlund Strategisk samhällsutveckling Kommunfullmäktige Aktualitetsprövning av Sundsvalls kommuns gällande översiktsplan Förslag till beslut Koncernstaben
Läs merMotion om ny eller reviderad fördjupning av översiktsplanen för Mariefred-Läggesta
1/4 SBN 134 Dnr SBN/2018:778-032 Motion om ny eller reviderad fördjupning av översiktsplanen för Mariefred-Läggesta Beslut föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. avslå motionen med hänvisning till att
Läs merHur planera för en stad som växer så det knakar? Peder Hallkvist, Stadsarkitekt Anita Iversen, Planstrateg
Hur planera för en stad som växer så det knakar? Peder Hallkvist, Stadsarkitekt Anita Iversen, Planstrateg Stadsbyggnads verksamhet bygger på samverkan. Utan samverkan är stadsbyggandet omöjligt. Städer
Läs merÖversiktsplan för Borås
Dnr: 2017-00018 Översiktsplan för Borås Att godkänna förslag till yttrande, daterat 2017-03-15. Att omedelbart justera protokollsparagrafen. Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från
Läs merPlanbesked för Jasminen 5
1 (3) Ärende 19 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-09-04 Stadsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadskontoret Planbesked för Jasminen 5 Diarienummer: SBN-2016-02813 Fastighet: Jasminen 5 Sammanfattning av ärendet Fastigheten
Läs merDetta är Västsvenska paketet
Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och
Läs merÖversiktsplan 2014 Populärversion
Översiktsplan 2014 Populärversion 2 / Översiktsplan för Strängnäs kommun 2014 - Populärversion Översiktsplan 2014 Populärversion Vi har en ny översiktsplan! Detta är en populärversion av Översiktsplan
Läs merJÄRNVÄGSUTREDNING. Sundsvall Härnösand. Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM Timrå resecentrum 2013-10-15
JÄRNVÄGSUTREDNING Sundsvall Härnösand Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM Timrå resecentrum 2013-10-15 Titel: PM Timrå resecentrum Utgivningsdatum: 2013-10-15 Utgivare: Trafikverket
Läs merKunskapsstråket. En unik position
Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan
Läs merProgram för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar
DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,
Läs merAtt skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun
Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun Föredragets frågeställningar Så blir översiktsplanen ett mer strategiskt
Läs merBOSTÄDER, BEBYGGELSE 5. 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck
BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck 5.1 BOSTADSBESTÅNDET Tillgången på bostäder Under slutet av 1980-talet rådde en påtaglig brist på
Läs merSmart stadsutveckling och förtätning av staden Framgångsrik samverkan mellan alla aktörer genom hela samhällsbyggnadsprocessen 24-25/1 2018
Smart stadsutveckling och förtätning av staden Framgångsrik samverkan mellan alla aktörer genom hela samhällsbyggnadsprocessen 24-25/1 2018 2018-01-24 1 Smart stadsutveckling och förtätning av staden Mina
Läs merSocialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet
Läs merVALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM
VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM I arbetet med Vallkärra Stationsby är det viktigt att finna områdets gränser och därmed dess form. Nedan följer en diskussion kring hur Vallkärra Stationsby bör växa. En av
Läs merGöteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-09-16 Diarienummer N140-0361/13 Utvecklingsavdelningen Birgitta Flärdh Telefon: 031-366 83 55 E-post: birgitta.flardh@norrahisingen.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen
Läs merMedborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog
Sammanställning av medborgardialog 2012-10-31 Jörgen Ölund Innehåll 1 Inledning 5 2 Frågorna 7 2.1.1 Bygg på höjden...7 2.1.2 Utpendlingen....7 2.1.3 Utveckling främst i tätorterna....8 2.1.4 Fler arbetsplatsområden....8
Läs merNy översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt!
Ny översiktsplan Om Borås framtid i korthet Vi vill höra din åsikt! www.boras.se/oversiktsplan Övergripande strategier Översiktsplanen föreslår ett antal vägledande strategier. Här kan du läsa i korthet
Läs merUtredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun
2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun
Läs merPlanbesked för Rönnbäret 1 och 2
1 (3) Ärende 8 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-07-11 Stadsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadskontoret Planbesked för Rönnbäret 1 och 2 Diarienummer: SBN-2016-02814 Fastighet: Rönnbäret 1 Sammanfattning av ärendet
Läs merPlanbesked för fastighet Kastanjen 3, Sandås
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Karlsson 2014-06-05 KS 2014/0535 Kommunstyrelsens planutskott Planbesked för fastighet Kastanjen 3, Sandås Förslag till beslut Kommunstyrelsens
Läs merBeviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer
Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Är det verkligen smartare att förtäta storstäder nära kollektivtrafiken? Ja! Vi på Jernhusen
Läs merStällningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen
STÄLLNINGSTAGANDE 2019-03-15 Vårt ärendenr: 1 (5) Sektionen för infrastruktur och fastigheter Emma Ström Ställningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen Sammanfattning SKL anser att anslagen
Läs merHållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne
Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne 16 april 2008 Hässleholm Ninnie Gustafsson Hållbart resande i Samhällsplaneringen www.huddinge.se/hrisamhallsplaneringen Hållbart Resande i Samhällsplaneringen
Läs merDialogforum i Grödinge- om Vårsta centrum och Bremora
MINNESANTECKNINGAR 1 [5] Referens: Josefin Adolfsson Dialogforum i Grödinge- om Vårsta centrum och Bremora Dag och tid Måndag 19 mars kl. 19-21 Plats Malmsjö skola Närvarande Ledamöter i dialogforum Boende
Läs merInvestera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S)
Investera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S) Nytt landsbygdsprogram med: 20 konkreta förslag 6 områden Landsbygdskommunen Uppsala Uppsala är inte bara Sveriges fjärde storstad. Både
Läs merRegional, översiktlig och strategisk planering
Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och
Läs merSamhällsutvecklingsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Samhällsutvecklingsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 2018-11-05 143 Motion 2018:05 från Peter Evansson (S) Reservera plats för en stadspark i centrumplaneringen SUN-2018/522 Beslut Samhällsutvecklingsnämnden
Läs merTyck till om din framtid!
Tyck till om din framtid! 16 000 Krokomsbor 2030 var ska alla bo? Var ska vi bygga? Under 2018 och 2019 ska Krokoms kommun bestämma hur tätorten Krokom med omnejd ska växa på lång sikt. I det arbetet vill
Läs merReflektion från seminarium 1. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet
Reflektion från seminarium 1 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Viktiga budskap - Peter Uneklint, Trafikverket Det skarpa arbetet med ny nationell plan sker under 2016 och då gäller det för
Läs merTRN Bifogat finns yttrande samt beslut från KS , utställning av RUFS Dnr TRN Med vänlig hälsning
TRN 2017-0052-52 Från: kommunstyrelsen@habo.se Till: TRF Funk Registrator; anna-karin.bergvall@habo.se Ärende: Expediering av beslut KS 2017-10-16 194, Utställning av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen,
Läs merKommunala strategier för förtätning och hushållning av den goda jorden Anders Larsson, SLU Alnarp, landskapsarkitektur. Den Goda Jorden, årsmöte 2012
Kommunala strategier för förtätning och hushållning av den goda jorden Anders Larsson, SLU Alnarp, landskapsarkitektur Den Goda Jorden, årsmöte 2012 Först, något om globala trender Markförstöring i olika
Läs merOmvandling och förtätning av centrumnära industriområden
Omvandling och förtätning av centrumnära industriområden 1 Isak Ericsson Planarkitekt Samhällsbyggnadskontoret Ansvarig projektledare 2 NORRA STADSKÄRNAN SCIENCE PARK STADSUTVECKLING - FRAMTID 5 6 Kontext
Läs merVästerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete
6 november 2013 Dnr KS 190/2013 Strategisk planering Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Västerhaninge
Läs merVision centrumutveckling
Vision centrumutveckling Habo kommun Antagandehandling 2013-11-28 1. Bakgrund Bostadsförsörjningsplan blir en centrumutvecklingsplan År 2010 beslutade kommunstyrelsen i Habo att kommunen skulle ta fram
Läs merNärlundaområdet, Planbeskrivning. Samrådshandling. Ändring av stadsplan (1283K-9482) för. Närlunda, Helsingborgs stad
Upprättad 16 januari 2018 Ändring av stadsplan (1283K-9482) för Närlundaområdet, Närlunda, Helsingborgs stad Planområdets läge Planbeskrivning Upprättad den 16 januari 2018 BEGRÄNSAT FÖRFARANDE. Program
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Inger Sellers Samhällsplanerare 040-675 32 66 Inger.Sellers@skane.se YTTRANDE Datum 2015-03-23 Dnr 1500012 1 (5) Trelleborgs kommun Remiss. Riktlinjer för bostadsförsörjningen
Läs merLektion 2. Att göra en stretch. eller fördelen med att se sig själv som en amöba
Lektion 2 Att göra en stretch eller fördelen med att se sig själv som en amöba Utdrag ur Utrustad Johan Reftel, Kristina Reftel och Argument Förlag 2005 15 Att göra en stretch är att göra något som man
Läs merÖversiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27
Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,
Läs merLandskrona. Lantmä teriet, i 2012/ tätort 2524 inv./km²
Landskrona Lantmä teriet, i 2012/107 - tätort 2524 inv./km² Mål och metoder för hushållning med god jordbruksmark inom kommunal planering (LTJ-faktablad, 2012, SLU + LRF) Syfte: Att undersöka hur bevarandet
Läs merPlanering i tidiga skeden
Planering i tidiga skeden -exempel och erfarenheter från trafikkonsekvensbeskrivningar kommunal nivå Transportforum 2012 Björn Wendle, Trivector Planering i tidiga skeden Varför hållbara transporter i
Läs merVision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.
Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination
Läs merRemiss om Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge
1 (6) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Handläggare: Karin Willis Tillväxt- och regionplanenämnden Remiss om Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära
Läs merParkeringsnorm för Eslövs kommun
December 2013 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 NULÄGES BESKRIVNING 4 Ansvar Bilinnehav Zonindelning PARKERINGSNORM FÖR CYKEL 5 PARKERINGSNORM FÖR BIL 6 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 7 PARKERINGSNORM: TABELLER 8 Parkeringsnorm
Läs mer1 Inledning Bakgrund Verksamhetens övergripande mål och strategier Beställare Mål... 5
1(8) Innehåll 2(8) 1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Verksamhetens övergripande mål och strategier... 4 2 Beställare... 5 3 Mål... 5 3.1 Effektmål... 5 3.2 Projektmål... 6 4 Avgränsningar... 6 5 Utgångspunkter...
Läs merTillägg till PLANBESKRIVNING
Antagandehandling Februari 2018 Laga kraft 2018-03-23 Ändring av del av stadsplan för del av Askersunds stad, Kv. Skolan m.fl. (Sjötomten 1 och 2) Askersunds kommun Örebro län Tillägg till PLANBESKRIVNING
Läs merStatliga jobb. till Gävleborg
Statliga jobb till Gävleborg Inledning Varför statliga jobb till Gävleborg? Genom att ingå ett samhällskontrakt vill vi utveckla Gävleborg och hålla ihop Sverige. Den 25 juni 2015 beslutade regeringen
Läs mer: MÅLKONFLIKTER ÄR DET STATENS FEL ATT STÄDERNA INTE KAN SKAPA ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM?
10.15-11.00: MÅLKONFLIKTER ÄR DET STATENS FEL ATT STÄDERNA INTE KAN SKAPA ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM? 11.15-12.00 Vem ska göra jobbet? Om svenska folkets (o)hållbara resvanor 13.00-13.45 Är de svenska
Läs merFörstudierapport för detaljplan för idrottshall inom del av Husby 3:3
Förstudierapport för detaljplan för idrottshall inom del av Husby 3:3 Projektbeställare Projektledare Maria Bengs Camilla Bennet Datum 2017-02-03 Version 1 Projekt-, ärendenr. 2017/0038 Innehållsförteckning
Läs merUppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön
Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön juni 2011 Beredningen för infrastruktur och boende Innehåll 1 Uppdrag 5 1.1 Bakgrund, syfte...5 1.2 Metod och genomförande...5 1.3 Resultat...5
Läs merDialogmöte Bjärreds centrum 30 september 2013
Dialogmöte Bjärreds centrum 30 september 2013 Klockan 18.30-20.30 i Alfredshällskolans matsal. Cirka 140 deltagare. Anders Nyquist, planeringschef i Lomma kommun, hälsade alla välkomna och inledde kvällens
Läs merStaden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030
Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till
Läs merBild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.
Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.
Läs merPLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE
PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Sverige har enligt alla bedömare bostadsbrist idag. Det innebär en stor ekonomisk och social kostnad
Läs merVästsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik
Västsvenska paketet En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Stora krav på transportsystemen Befolkningsökningen, urbaniseringen, globaliseringen och miljön ställer nya och hårdare krav på transporter
Läs merEn sammanställning av dialogmötet 9 januari 2018
Hur vill du resa i Sigtuna kommun? En sammanställning av dialogmötet 9 januari 2018 www.sigtuna.se Dialogmöte 9 januari 2018 Den 9 januari 2018 bjöd Sigtuna kommun in till ett dialogmöte för att diskutera
Läs merYttrande över granskningshandling Fördjupad översiktsplan norra Vallentuna och Lindholmen
1 (4) TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Olof Evers Tillväxt- och regionplanenämnden Yttrande över granskningshandling Fördjupad översiktsplan norra Vallentuna och Lindholmen Ärendebeskrivning Stockholms läns
Läs merSkellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder
Medborgardialog Skellefteås satsningar på Näringsliv Infrastruktur Bostäder VARFÖR EN TRAFIKSTRATEGI? Avsiktsförklaring samt samarbetsavtal med Trafikverket Avsiktsförklaringen innebär att kommunen och
Läs merHushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne
Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,
Läs merSundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.
Information till närboende Katrinehill En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas Ett projekt inom Sundsvalls Sundsvalls kommun kommun Vad är det som är på gång i skogen
Läs merDEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013
hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,
Läs mer20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET
Station centralt eller externt? Alla vill ha en central station men utan nackdelarna Christer Ljungberg, Trivector AB Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen?
Läs merFÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande
VEM BYGGER VI FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande Varför pratar vi om parkeringsnormer? Ökad nyproduktion av bostäder och förnyelse av bostadsbyggandet, så att det också
Läs merStadsplanering, resor och trafik vad påverkar vad?
LTH - TRAFIKDAGEN 14 Stadsplanering, resor och trafik vad påverkar vad? Till Koglin, Fil Dr i transportplanering 2014-05-05 Stadsplanering oprecist begrepp Fysisk, kommunal planering (främst via översikts-
Läs merKUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott
KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2018-06-05 231 Planbesked för fastigheten Ysby 1:5 KS/2017:599 7.1 Beslut förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen lämnar negativt
Läs merKoncernkontoret Avdelning för samhällsplanering
Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund
Läs merJag är tacksam för synpunkter och medskick, fördelen med en studiehandledning som sprids digitalt är att det är lätt att uppdatera den.
Samhällsbygge pågår, om studiehandledningen Den här studiehandledningen är skriven i steg, anpassat för kvällsstudier. Självklart går det lika bra att använda den för en heldag eller för en helgkurs; tanken
Läs merSamråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016
Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40
Läs merPlanbesked för Kastanjen 6
1 (3) Ärende 9 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-07-03 Stadsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadskontoret Planbesked för Kastanjen 6 Diarienummer: SBN-2016-02815 Fastighet: Kastanjen 6 Sammanfattning av ärendet Ansökan
Läs merSida 1 1 Sida2 2 Sida 3 Som vi såg illustrerat i videon så är det ofta en huggsexa om vem som ska norpa en ledig parkering. Det beror på att dagens parkeringssystem bygger på den planekonomiska modellen,
Läs merVar ska det nya reningsverket byggas?
Var ska det nya reningsverket byggas? PRESENTATION AV LOKALISERINGSUTREDNING APRIL 2016 Resultat av lokaliseringsutredning för nytt reningsverk i Lidköping Här följer en sammanfattning av lokaliseringsutredningen.
Läs mer- kvarter 4, 5, 6 - parkering - Landvetter södra
Välkommen! På programmet ikväll: - kvarter 4, 5, 6 - parkering - Landvetter södra HÄRRYDA KOMMUN2 Kom i kontakt med kommunen Ring vår växel och kontaktcenter 724 61 00 Maila till kommun@harryda.se Lämna
Läs merYttrande. Boverket Box Karlskrona. Remiss. Riksantikvarieämbetets ställningstagande. Riksantikvarieämbetet handläggning
Yttrande Datum 2012-04-02 Dnr 331-674-2012 Ert datum 2012-02-15 Er beteckning 10113-630/2012 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remiss från Boverket överklagande av beslut om upphävande av detaljplan för
Läs merMer människor, mindre trafik
Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,
Läs merPM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen
Datum Diarienummer Sida 2012-06-29 2012-08-16 0635/11 1/6 Trafikverket Stora projekt Bo Lindgren 405 33 Göteborg PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Bakgrund
Läs mer