HAY BAU! VOTE! RÖSTA! VOTA! THE WORLD S CHILDREN S PRIZE FOR THE RIGHTS OF THE CHILD # # EL GLOBO LE GLOBE THE GLOBE O GLOBO TOAN CAU!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HAY BAU! VOTE! RÖSTA! VOTA! THE WORLD S CHILDREN S PRIZE FOR THE RIGHTS OF THE CHILD # 50 2008 # 50 2009 EL GLOBO LE GLOBE THE GLOBE O GLOBO TOAN CAU!"

Transkript

1 THE TENTH WORLD S CHILDREN S PRIZE 10 EL GLOBO LE GLOBE THE GLOBE O GLOBO TOAN CAU! # VOTE! RÖSTA! VOTA! HAY BAU! JORDENS BARNS PRIS FÖR BARNETS RÄTTIGHETER PRIX DES ENFANTS DU MONDE POUR LES DROITS DE L ENFANT PREMIO DE LOS NIÑOS DEL MUNDO POR LOS DERECHOS DEL NIÑO PRÊMIO DAS CRIANÇAS DO MUNDO PELOS DIREITOS DA CRIANÇA # THE WORLD S CHILDREN S PRIZE FOR THE RIGHTS OF THE CHILD

2 Barnets rättigheter Vad är World s Children s Prize? Fira barnets rättigheter!... 8 Hur mår världens barn?...10 Prisceremonin Hederspristagare...14 Kandidater Decennie- Barnrättshjälte...15 Vi WCPRC och Global Vote Se Röstningstidningen World s Children s Prize-juryn Sid. 84 och Röstningstidningen sid Gandhi röstar Röstningstidningen sid. 2 I de här länderna och områdena bor personerna i den här Globen KANADA USA MEXIKO COLOMBIA PERU BOLIVIA BRASILIEN STORBRITANNIEN NIGERIA GUINEA-BISSAU GHANA SIERRA LEONE BENIN KAMERUN D.R. KONGO Thanks! Tack! Merci! Gracias! Obrigado! HM Drottning Silvia, Sida, Svenska PostkodLotteriet, Rädda Barnen, Surve Family Foundation, Radio hjälpen, Axel & Sofia Alms Minne, Altor, AstraZeneca, Banco Fonder, ework, Interoute, Kronprinsessan Margaretas Minnesfond, Folke Bernadotteakademin, Helge Ax:son Johnsons Stiftelse, Svenska Natur skyddsföreningen, Dahlströmska Stiftelsen och PunaMusta Oy. King Baudouin Foundation US, The ForeSight Group, Boob Design, Communication Works (Sydafrika), GiverSign & Linus Bille, Cordial, Markus Reklambyrå, Twitch Health Capital, Grenna Polkagriskokeri, Ågerups, Floristen i Mariefred, ICA Torghallen Mariefred, Centas, Euronics Strängnäs, Petter Ljunggren, Lilla Akademien, Gripsholms Värdshus, Gripsholms Slottsförvaltning, Gripsholmsvikens Hotell & Konferens, Grafikens Hus, Maria Printz & Printzens Matverk, Broccoli samt Benninge Restaurangskola. Prisjuryn. Alla barn, ungdomar och lärare i Global Friend-skolor. Alla Honorary Adult Friends, Adult Friends och samarbetspartners. Styrelsen och advisory board för World s Children s Prize Foundation samt styrelsen för Barnens Värld. IFES (International Foundation for Electoral Systems). I Bangladesh: Svalorna/The Swallows, SASUS Benin: Juriste Echos Consult Brasilien: Grupo Positivo (Portal Positivo, Portal Educacional, Portal Aprende Brasil), SEMED-Santarém (PA), 5a Unidade Regional de Educação/SEDUC-PA, SME-Monte Alegre (PA), SME-Juruti (PA), Projeto Rádio pela Educação/Rádio Rural de Santarém, SME-São José dos Campos (SP), SME-Balsa Nova (PR), SME-Rio Branco do Sul (PR) Comitê para a Democratização da Informática do Paraná, ONG Circo de Todo Mundo, Ofi cina de Imagens, Christiane Sampaio Burkina Faso: Art Consult et Developpment Burma: BMWEC, Community Schools Program Burundi: Maison Shalom Kamerun: SOS Villages d Enfants Cameroun, Plan Cameroun Filippinerna: Lowel Bisenio Gambia: Child Protection Alliance (CPA) Ghana: Ministry of Education, ATWWAR Ekua Ansah Eshon, Ghana NGO Coalition on the Rights of the Child (GNCRC), Unicef, VRA Schools Guinea Conakry: Ministère de l Education, CAMUE Guinée, Parlement des Enfants de Guinée Guinea Bissau: Ministério da Educação Nacional, AMIC Indien: City Montessori School Lucknow Shishir Srivastava, Times of India s Newspaper in Education, Peace Trust Paul Baskar, Barefoot College, Tibetan Children s Villages, CREATE, Hand in Hand Kenya: Ministry of Education, Provincial Director of Education for Western and Nyanza Provinces, CSO Network for Western and Nyanza Province Betty Okero Kongo Brazzaville: ASUDH/Gothia Cup Kongo Kinshasa: FORDESK, APEC, APROJEDE Mauretanien: Association des Enfants et Jeunes Travailleurs de la Mauritanie Mexico: Secretaría de Desarollo Humano Gobierno de Jalisco Gloria Lazcano Moçambique: Ministério da Educação e Cultura, SANTAC (Southern African Network

3 Tack kon! Sid. 67 Global Vote! Världsomröstning Votación Mundial Vote Mondial Votação Mundial RÖSTA PÅ DIN DECENNIEHJÄLTE! BO PHIEU T O A N CA U Sidorna SVERIGE ISRAEL PAKISTAN TIBET PALESTINA NEPAL INDIEN BURMA BANGLADESH SUDAN THAILAND KAMBODJA ETIOPIEN VIETNAM KENYA RWANDA BURUNDI Global Vote 2009: 15 april 25 oktober ZIMBABWE MOÇAMBIQUE SYDAFRIKA Plastpåseboll Sid. 25 Bananbladsboll Sid. 72 Strumpboll Sid. 53 Tidningsboll Sid. 78 Min garderob Röstningstidningen sid Against Traffi cking and Abuse of Children), Graça Machel Nepal: Maiti Nepal Nigeria: Federal Ministry of Education, The Ministries of Education in Kogi State, Lagos State, Ogun State, and Oyo State, Unicef, Royaltimi Talents Network Rotimi Samuel Aladetu, CHRINET, Children s Rights Network Moses Adedeji Pakistan: BLLFS, BRIC, PCDP Rwanda: AOCM Senegal: Ministère de l Education, Ministère de la Femme, de la Famille et du Développement Social, EDEN Lamine Gaye, Save the Children Sweden, Unicef Sydafrika: Ministry of Education, National Department of Education, Eastern, Western och Northern Cape Departments of Education, North West Department of Education and Department of Social Development, Bojanala Platinum District Municipality and Department of Education, Qumbu District of Education, Marlene Winberg Thailand: Ministry of Education, Duang Prateep Foundation Tjeckien: Vzajemne Souziti Uganda: Uganda Local Governments Association Gertrude Rose Gamwera, Wakiso District, BODCO, GUSCO Storbritannien: The Children s Rights Director for England Roger Morgan, Oasis School of Human Relations Vietnam: Vietnam Committee for Population, Family and Children CPFC, Voice of Vietnam VOV Children s Programme, Nguyen T.N. Ly, Save the Children Sweden Zimbabwe: Girl Child Network och en vanlig fotboll! DET HÄR ÄR THE WORLD S CHILDREN S PRIZE FOR THE RIGHTS OF THE CHILD GLOBEN är medlemstidning för föreningen Barnens Värld och ges ut med stöd av Sida och Rädda Barnen Box 150, Mariefred, Tel Fax Chefredaktör och ansvarig utgivare: Magnus Bergmar Medarbetare i nr 50 51: Andreas Lönn, Paul Blomgren, Johanna Hallin, Tora Mårtens, Ragna Jorming, Carmilla Floyd, Gunilla Hamne, Kim Naylor, Annika Forsberg Langa, Sofi a Klemming, Elin Berge, Mark Vuori, Louise Gubb, Bo Öhlén, Göte Winberg Illustr. & kartor: Jan-Åke Winqvist, Lotta Mellgren, Karin Södergren Form: Fidelity Översättning: Tamarind (engelska, spanska), Cinzia Gueniat (franska), Glenda Kölbrant (portugisiska), JaneVejjajiva (thai), Preeti Shankar (hindi), M.A Jeyaraju (tamil), Tran Thi Van Anh (viet). Tidningen fi nns även på svenska, arabiska och farsi (persiska) Omslagsfoto: Paul Blomgren Repro: Done Tryck: PunaMusta Oy ISSN

4 Global Vote i Nigeria. Ditt pris för dina rättigheter Hej Global Friend! World s Children s Prize for the Rights of the Child (WCPRC) tillhör dig och alla andra barn och ung domar under 18 år i världen! Din skola (eller grupp) är en av nära Global Friend-skolor, med 22 miljoner elever i 94 länder. Och ni blir snabbt fler. Det är det tionde WCPRC i år. Det firar vi med att utse barnens Decennie-Barnrättshjälte i en Decennie Global Vote. WCPRC 2009 pågår 15 april 25 oktober. 20 november, dagen då FN:s Barn konvention fyller 20 år, kan du och barn jorden runt avslöja vem av de tretton kandidaterna som blivit er Decenniehjälte! M ontessori Droppen i den svenska staden Haparanda blev år 2000 den första Global Friend-skolan. Den är också den mest nordliga Global Friend-skolan i världen. Skolgården är täckt med ett tjock lager snö under halva året. På rasterna kramas snöbollar, som barnen kastar på varandra. Om det är mycket snö hos den första Global Friendskolan är det mycket sand där den andra skolan som registrerades år 2000 ligger. Där är det inte snöbollskrig som hos barnen i Haparanda, utan det riktiga kriget med granater och landminor, som barnen Gacomo Dheerskolan i Somalia i Afrika upplevt. World s Children s Prize i alla ämnen De tretton kandidaterna till att bli barnen Decenniehjälte är de personer och organisationer som erhållit de röstande barnens Global Friends Award eller jurybarnens World s Children s Prize under WCPRC:s första nio år, Det finns ännu mer information om kandidaterna och om barnen de kämpar för på Det är en annorlunda och längre WCPRC-period i år. Den pågår 15 april 25 oktober. Ni bestämmer själva när ni har er Global Vote Day, men några speciellt lämpliga datum är: 15 september: FN:s Internationella Demokrati - dag 21 september: FN:s Internationella Fredsdag 5 oktober: FN:s Internationella Barndag 24 oktober: Internationella FN-dagen 4 CHILDREN FOR CHANGE Barnen som är med i WCPRC vill ha en förändring, med ökad respekt för barnets rättigheter, och själva bidra till att det blir så. I Röstningstidningen berättar många barn hur de vill ha det.

5 I många skolor arbetar man med World s Children s Prize i veckor eller i månader, och i flera olika ämnen, till och med i matte. Ni arbetar bäst med barnets rättigheter och priset i den här ordningen: 1. Barnets rättigheter i ditt land Börja med att lära dig mer om barnets rättigheter med hjälp av pristidningen (sid. 8 11) och org. I ett land där det finns många Global Friend-skolor följer det med ett faktablad om situationen för barnets rättigheter i just det landet i paketet med pristidningarna. Tack vare tidningen Globen har jag lärt mig om mina rättigheter. Jag önskar att alla barn i världen deltog varje år i världsomröstningen. Jag vet att många vuxna i mitt land inte känner till att barnets rättigheter finns, säger Massala i Kongo Brazzaville. Vi måste lära de vuxna vilka rättigheter vi har, säger Adou i Elfenbenskusten. Koffi i Elfenbenskusten litar inte på de vuxna: Vi barn måste kämpa för våra rättigheter, det är inget som vi får gratis. Jag förstår inte varför vuxna inte respekterar barnets rättigheter. Jag skulle vilja att det fanns en minister för oss barn, en barnminister, som skulle se till att våra rättigheter respekteras, tycker Coumba i Senegal. Många vuxna tror inte att vi barn kan ha åsikter om sånt som skolan och samhället, säger Carine i Brasilien. Hon får medhåll av Aishwarya i Indien: De vuxna underskattar oss. Precis som i WCPRC borde vi få säga vår åsikt. Det är barnen som är den bästa möjligheten till utveckling för världen. Hur är det med barnets rättigheter i ditt liv? Hemma? I skolan? På platsen där du bor och i ditt land? Lyssnar politikerna på barnen, vad borde vara annorlunda? Behandlar de vuxna barnen väl eller vad borde vara annorlunda? Hur kan du och dina kompisar tala om för era föräldrar, lärarna, politikerna, journalisterna och andra vuxna att barnets rättigheter inte följs och hur det borde vara? Ayanda i Sydafrika vet vad han vill säga: Montessori Droppen i Haparanda var den första Global Friend-skolan år Idag finns det nära Global Friend-skolor. På sidan 42 säger James i Ghana att spöet är kung i min skola. Aga är förbjudet i 23 länder. Hur är det i ditt land? Skriv till WCPRC på och berätta hur det är i ditt hem och i din skola, och vad du tycker om det. Vi lottar ut WCPRC T-tröjor och jurygabatshwanes CD bland dem som hör av sig. 4-7_omwcprc_sve,eng,fra.indd 5 Global Vote i D. R. Kongo. Ni vuxna måste behandla mig som ni själva ville bli behandlade när ni var barn! 2. Barnets rättigheter i världen I Röstningstidningen kan du läsa mer om vad barn och ungdomar i olika länder tycker om barnets rättig heter, och om World s Children s Prize och Global Vote. Med hjälp av jurybarnens livserfarenheter kan du också lära dig mycket om barnets rättigheter jorden runt (se Bwamis berättelse på sidorna i Röst ningstidningen och berät telser om alla jurybarn på prize.org). 3. Kunskap om kandidaterna När ni jobbat med barnets rättigheter och diskuterat dem är det dags att möta årets priskandidater och barnen de kämpar för. På sidorna här i pristid- Gacomo Dheer-skolan i Somalia var den andra Global Friend-skolan. ningen lär du känna alla kandidater och barn som de kämpar för att ge ett bättre liv. Som du säkert snart märker har alla kandidaterna gjort fantastiska saker för barnen. Och barnens och ungdomarnas känslor och tankar är precis som

6 Global Vote för barn i Indien som blev föräldralösa efter tsunamin. TEXT: MAGNUS BERGMAR FOTO: PAUL BLOMGREN, LOUISE GUBB, ELIN BERGE ILLUSTRATION: LOTTA MELLGREN VIKTIGT! Ingen tävling! WCPRC och Global Vote är ingen tävling. Alla pris kandidater har gjort fantastiska insatser för barnets rättigheter och hedras för detta vid pris ceremonin. dina skulle vara om du upplevt samma saker som de har. De är som du. Kanske får ni i läxa att läsa i pristidningen. Kanske jobbar ni på en utställning eller en pjäs om priskandidaterna och om barnets rättigheter. Kanske gör ni en resa till kandidaternas länder som reportrar. I handledningen och på lärardelen av priswebben får din lärare fler idéer om hur man kan jobba med WCPRC. För att du ska kunna göra ett rättvist val behöver du känna till alla kandidaternas arbete och barnen de kämpar för lika bra! Vanligtvis är det tre priser som ska fördelas: Global Friends Award (Jordens kompisars pris), som är ditt och alla andra röstande barns pris. I den första världsomröstningen, Global Vote, 2001 röstade barn röstade 6,6 miljoner barn. World s Children s Prize (Jordens barns pris), är jurybarnens pris. World s Children s Honorary Award (Jordens barns hederspris) är barnens hederspris och tilldelas den eller de priskandidater som inte får något av de andra två priserna utses istället barnens Decennie-Barnrätts hjälte. 4. Förbered och genomför Global Vote Day När man lärt sig om alla kandidater gör man på en del skolor valaffischer och håller valtal. Eftersom det är er omröstning, är det viktigt att ni får vara med och arrangera världsomröstningen. I Röstningstidningen kan du läsa om världsomröstningar jorden runt. För att genomföra en demokratisk Global Vote behöver ni: Röstlängd. Här ska alla som har rösträtt i er Global Vote stå med. Röstsedlar. Klipp till de röstsedlar som följer med i ert paket. Om de inte räcker kan ni kopiera upp dem som finns på sista sidan av Röstningsbilagan. Ni kan också tillverka egna röstsedlar. Har ni ont om papper kan varje röstande skriva en siffra mellan 1 och 13 för sin kandidat på en liten pappersbit. Valbås. Så att ingen ser hur du röstar. Valurna. Alla röstsedlar läggs i samma valurna. Ni får inte ha en valurna för varje kandidat, för då ser ju alla hur alla röstar. Färg mot valfusk. Nöj er med avprickningen i röstlängden eller märk t ex ett finger med färg. Valförättare. Prickar av de röstande i röstlängden och lämnar ut röstsedlarna. Valkontrollanter. Kontrollerar valet, färgmärkningen och rösträkningen. Rösträknare. Räknar rösterna och skickar in röstresultatet. Meena röstar i Global Vote i Tharöknen i Pakistan. Global Vote Day Bestäm i god tid datum för er världsomröstning. I bland annat Sydafrika, Mexiko och Brasilien har hela skoldistrikt bestämt om en gemensam Global Vote Day för alla skolor. I några länder funderar man på att inför en Global Vote Day i hela landet. Nu är ni experterna på barnets rättigheter, som vet hur ni ska kräva respekt för dem. Ni kan allt om priskandidaterna och barnen de kämpar för. Ni vet också allt om era priser och om hur en demokratisk världsomröstning genomförs. Lycka till med er Global Vote Day! Rapportera gärna till WCPRC hur det gått och vad du tycker om barnets rättigheter, WCPRC och Global Vote. Bjud in pressen Glöm inte att bjuda in press, radio och TV att vara med på er Global Vote Day! Berätta för journalisterna om barnets rättigheter och att ni vill att de ska respekteras bättre. Förklara WCPRC och kandidaternas insatser för dem. Berätta gärna hur ni gjort och skicka tidningsklipp till WCPRC. Det ska vi fira! Er Global Vote Day är en viktig dag. Glöm inte att fira den. I Tharöknen i Pakistan firar eleverna sin världsomröstning med dans, te och kex medan solen går ner. I Santarém i Brasilien har de dansuppvisning och serveras Amazonas frukter. I Sverige serveras ofta tårtor med WCPRC:s regnbågsbarn på. Rapportera röstresultatet för alla kandidater Glöm inte att rapportera in röstresultatet för alla tretton kandidater från din skola 6

7 Bjud in fler att bli Global Friends! Många skolor och elever i världen vet inte att de är välkomna att bli Global Friend-skolor. Du och din skola kan bjuda in skolor där du bor! Det är gratis att bli Global Friend-skola. För att registrera en skola behöver vi: Skolans namn och postadress, en kontaktperson på skolan (lärare eller rektor), samt skolans totala antal elever. Vi skickar Global Friend-certifi kat till skolan. Det ger skolan rätt att arbeta med World s Children s Prize och alla elever får rösträtt i världsomröstningen Global Vote. senast 25 oktober. Alla röster i hela världen läggs ihop. Ni kan skriva in röstresultaten i valurnan på www. worldschildrensprize. org, mejla det till faxa det till eller posta det till WCPRC, Box 150, Mariefred. I vissa länder rapporterar skolan röstresultatet till en samordnare i landet. Prisceremonin november kommer barn jorden runt att avslöja vem som blivit barnens Decenniehjälte. Är du nyfiken på hur det har gått kan du kolla på www. worldschildrensprize.org. Prisceremonin äger alltid rum i mitten av april, till minne av World s Children s Prize förste pristagare, Iqbal Masih från Pakistan, som mördades 16 april Decenniehjälten får sitt pris i april Kräv respekt! När ditt land ratificerat FN:s Konvention om Barnets rättigheter, vilket alla länder förutom Somalia och USA gjort, har ditt land utfäst sig att göra allt det kan för att barnets rättigheter ska respekteras. Ditt land måste också ständigt informera sin befolkning, barn och vuxna, om barnets rättigheter. WCPRC hjälper ditt land att göra det. Nu när ni är experter på barnets rättigheter kan ni hemma, i skolan, till journalister och politiker påminna och lära de vuxna om barnets rättigheter. Ni kan också formulera krav på att barnets rättigheter måste respekteras! Låt gärna dina föräldrar läsa den här tidningen. HONORARY ADULT FRIENDS Det fi nns speciella vuxna som beskyddar barnens World s Children s Prize. De kallas för Honorary Adult Friends, Hedersvuxenvänner. En del är beskyddare i hela världen, andra i sitt land. Drottning Silvia var den första Hedersvuxenvännen. Andra är bland annat Nelson Mandela, Graça Machel, premiärminister Xanana Gusmão, Östtimor, president och Nobels Freds pristagare José Ramos Horta, Östtimor, Nobelpris tagaren Joseph Stiglitz, förra Unicef-chefen Carol Bellamy, USA, FN:s tidigare ordf örande i säkerhetsrådet och biträdande generalsekreterare med ansvar för barn i väpnad konfl i k t, Olara Otunnu, Uganda, hövding Oren Lyons, Onondaga Nation (USA), fi losofen Ken Wilber, USA och toppmodellen och fd fl yktingen Alek Wek, Sudan och Storbritannien. Föreslå gärna vem du skulle vilja se som Hedersvuxenvän och motivera varför! Juryn väljer priskandidater Genom sina livserfarenheter är jurybarnen från 15-talet länder själva experter på barnets rättigheter. De har bland annat varit soldater, slavar, flyktingar eller levt på gatan. De kämpar för barnets rättigheter. Den internationella barnjuryn 2008 tillsammans med drottning Silvia efter prisceremonin. Varje jurybarn representerar alla barn i världen som upplevt liknande kränkningar av, eller som kämpar för, barnets rättigheter. Du kan lära dig om olika delar av barnets rättigheter genom att läsa om jurybarnen i Röstningstidningen och på www. worldschildrensprize.org. Det är svårt att bli jurymedlem. Miljoner barn jorden runt ska uppleva och lära sig av varje jurybarns liv. Därför är det de kränkningar av barnets rättigheter du upplevt, eller din kamp för respekten för barnets rättigheter och din berättelse om detta som avgör om du kan vara med i juryn. Jurybarnen ska också, om möjligt, komma från alla kontinenter och stora religioner. Drottning Silvia. Hedersvuxenvännen och WCPRC-pristagaren Nelson Mandela ler när han läser serien om sitt liv i Globen. 7

8 Fira barnets r illustr ation : lot ta mellgren/ester FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) består av 54 artiklar. Här sammanfattas några av dem. Du hittar hela konventionstexten på Grundtankar i barnkonventionen är att: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Varje barn har rätt att få sina grundläggande behov uppfyllda. Varje barn har rätt att få skydd mot övergrepp och utnyttjande. Varje barn har rätt att få uttrycka sin mening och bli respekterat. Artikel 1 Alla barn i hela världen under 18 år har dessa rättigheter. Artikel 2 Alla barn är lika mycket värda. Alla barn har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras. Du får inte behandlas annorlunda på grund av ditt utseende, din hudfärg, ditt kön, ditt språk, din religion och dina åsikter. Artikel 3 De som bestämmer om sådant som gäller barn ska först och främst tänka på vad som är bäst för barnet. Artikel 6 Du har rätt att överleva och att utvecklas. Artikel 7 Du har rätt till ett namn och en nationalitet. Artikel 9 Du har rätt att vara med dina föräldrar, om det inte skulle vara dåligt för dig. Du har rätt att växa upp hos dina föräldrar. Om det är möjligt. Artikel Alla barn har rätt att säga vad de tycker. Barn ska tillfrågas. Dina åsikter ska respekteras i alla beslut som rör dig; hemma, i skolan, hos myndigheter och domstolar. Artikel 18 Båda dina föräldrar har gemensamt ansvaret för din uppfostran och utveckling. De ska alltid först tänka på ditt bästa. Artikel 19 Du har rätt att skyddas mot alla former av våld, mot vanvård, misshandel och övergrepp. Du ska inte bli utnyttjad av dina föräldrar eller andra vårdnadshavare. Artikel Du som förlorat din familj, ska ha rätt att få omvårdnad. Artikel 22 Om du har tvingats fly från ditt hemland har du samma rättigheter som alla andra barn i det nya landet. Om du 8 8-9_barnensrattigheter_sve,eng,fra.indd

9 20 november är en dag att fira för världens barn. Den dagen 1989 beslutade FN om KonveN tionen om barnets rättigheter, som i år blir 20 år! Den gäller för dig och alla andra barn under 18 år och kallas för BarN KonveN tionen. Alla jordens länder, förutom Somalia och USA, har ratificerat (förbundit sig att följa) Barn konventionen. De ska alltid först tänka på vad som är bäst för barnen och lyssna på vad barnen har att säga. Jag kräver respekt för barnets rättigheter! rättigheter har flytt ensam ska du få speciellt stöd och hjälp. Om det är möjligt ska du återförenas med din familj. Artikel 23 Varje barn har rätt till ett bra liv. Om du har ett handikapp, har du rätt till extra stöd och hjälp. Artikel 24 Om du blir sjuk har du rätt att få all den hjälp och vård du behöver. Artikel Du har rätt till att gå i skolan och lära dig sådant som är viktigt att kunna, t ex respekt för mänskliga rättigheter och respekt för andra kulturer. Artikel 30 Varje barns tankar och tro ska respekteras. Du som tillhör en minoritet har rätt till ditt eget språk, din egen kultur och din egen tro. Artikel 31 Du har rätt till lek, vila och fritid och att leva i en bra miljö. Artikel 32 Du får inte tvingas till skadligt arbete som hindrar din skolgång och skadar din hälsa. Artikel 34 Du får inte utsättas för övergrepp eller tvingas till prostitution. Om du behandlas illa ska du få skydd och hjälp. Artikel 35 Ingen har rätt att kidnappa eller sälja dig. Artikel 37 Du får inte bli straffad på ett grymt och skadligt sätt. Artikel 38 Du får inte bli värvad som soldat och delta i väpnad konflikt. Artikel 42 Alla barn och vuxna ska känna till barnkonventionen. Du har rätt att få information och kunskap om dina rättigheter. BARNENS TRIBUN FÖR BARNETS RÄTTIGHETER 9

10 Hur mår världe 2,2 MILJARDER BARN UNDER 18 ÅR I VÄLDEN 80 miljoner av de barnen lever i de två länder, Somalia och USA, som inte förbundit sig att uppfylla barnets rättigheter. Alla andra länder har lovat att följa barnets rättigheter. Namn och nationalitet När du föds har du rätt att få ett namn och bli registrerad som medborgare i ditt hemland. Varje år föds 136 miljoner barn i världen. Av dem blir 48 miljoner barn aldrig registrerade. Det fi nns inget skriftligt bevis på att de fi nns! Hem, kläder, mat och trygghet Överleva och utvecklas Du har rätt att överleva. Varje land som skrivit under barnets rättigheter ska göra allt för att alla barn ska över leva och utvecklas. 1 av 14 barn i världen (1 av 7 i de fattigaste län derna) dör innan det fyllt fem år, de fl esta av orsaker som går att förhindra. Hälsa och sjukvård Du har rätt till mat, rent vatten samt läkarvård barn under fem år dör varje dag (9,2 miljoner per år) av sjukdomar som har att göra med brist på mat, rent vatten, hygien och hälsovård. Vaccineringen av barn mot de vanligaste barnsjukdomarna räddar 3 miljoner liv varje år. Vart femte barn vaccineras aldrig. 1,4 miljoner barn dör varje år i sjukdomar man kan vaccineras mot. 6 av 10 barn i de 50 fattigaste länderna har inte tillgång till rent vatten. Varje år dör 1 miljoner människor, de fl esta barn, av malaria. Bara 1 av 3 sjuka barn behandlas mot malaria och bara 1 av 4 barn i malarialänder sover under myggnät. Du har rätt till ett hem, mat, kläder, utbildning, hälsovård och trygghet. Mer än hälften av alla barn i världen lever i fattigdom. Omkring 700 miljoner barn har mindre än 1,25 USD (10 kronor) att leva på per dag. Ytterligare 500 miljoner barn har mindre än 2 USD per dag. Barn med funktionshinder Du som har ett funktionshinder har samma rättigheter som alla andra. Du har rätt till stöd så att du kan delta aktivt i samhället. Funktionshindrade barn tillhör de mest utsatta barnen. I många länder får de inte gå i skolan. Många behandlas som mindre värda och blir undangömda. Det fi nns 110 miljoner barn med funktionshinder i världen. 10

11 ns barn? Skydd mot våld Barn som lever på gatan Du har rätt att leva i en trygg miljö. Alla barn har rätt till utbildning, sjukvård och en dräglig levnadsstandard. 60 miljoner barn har gatan som sitt enda hem. Ytterligare 90 miljoner barn arbetar och tillbringar sina dagar på gatan, men har familjer att återvända till på nätterna. Skadligt barn arbete Du har rätt att skyddas mot att utnyttjas ekonomiskt, och mot arbete som skadar din hälsa eller hindrar dig att gå i skolan. Barn under 12 år får inte arbeta alls. Omkring 240 miljoner barn mellan 5 och 14 år arbetar, och för tre av fyra av dem är arbetet skadligt för deras säkerhet eller hälsa. 8 miljoner barn tvingas till den allra värsta formen av barnarbete som att vara skuldslavar, barnsoldater eller prosti tuerade. Årligen utsätts minst 1,2 miljoner barn för traffi cking, som är dagens slavhandel. Du har rätt att skyddas mot alla former av våld, vanvård, misshandel och övergrepp. Varje år utsätts 40 miljoner barn för så svår misshandel att de behöver läkarvård. 23 länder i världen har förbjudit alla former av fysisk bestraffning mot barn och bara 3 av 100 barn i världen är därmed helt skyddade mot våld enligt lagen. Många länder tillåter aga i skolan. Brott och straff Barn får bara fängslas som sista utväg och för kortast möjliga tid. Inget barn får utsättas för tortyr eller annan grym behandling. Barn som begår brott ska få vård och hjälp. Barn får inte straffas med livstids fängelse eller dödsstraff. Minst 1 miljon barn hålls fängslade. Fängslade barn behandlas ofta illa. Minoritetsbarn Barn som tillhör minoritetsgrupper eller urbefolkningar har rätt till sitt språk, sin kultur och religion. Urbefolkningar är t ex Amerikas indianer, aboriginerna i Australien och Nordeuropas samer. Urbefolknings- och minoritetsbarn får ofta sina rättigheter kränkta. Deras språk respekteras inte, de mobbas eller diskrimineras. Många barn har inte tillgång till sjukvård. Skydd i krig och på flykt Du har rätt till skydd och vård i krig eller om du fl yr. Barn i krig och på fl ykt har samma rättigheter som andra barn. Under de senaste 15 åren har minst 2 miljoner barn dött i krig. 6 miljoner har fått allvarliga fysiska skador. 10 miljoner barn har fått allvarliga psykiska skador. 1 miljon har förlorat eller skilts från sina föräldrar barn utnyttjas som soldater, bärare eller minröjare (2 500 barn dödas eller skadas varje år av minor). Minst 25 miljoner barn är på fl ykt. Skola och utbildning Du har rätt att gå i skolan. Grundskolan ska vara gratis för alla. Över 8 av 10 barn i världen går i skolan, men fortfarande får 101 miljoner barn ingen utbildning alls. 150 miljoner barn slutar skolan innan årskurs fem. DIN RÖST SKA HÖRAS! Du har rätt att säga vad du tycker i alla frågor som berör dig. Vuxna ska lyssna på barnets åsikt innan de fattar beslut, som alltid ska vara till barnets bästa. Är det så i ditt land och i världen idag? Det vet du och resten av världens barn bäst! 11 TEXT: SOFIA KLEMMING ILLUSTRATION: LOTTA MELLGREN /ESTER

12 THE WCPRC AWARD CE WELCOME! VÄLKOMMEN! BIENVENIDOS! BEM VINDOS! BIENVENUE! CHAO MUNG! Drottning Silvia och medlemmar av barnjuryn tittar på när Hanoi College of Art, Vietnam, dansar lejondansen, vid prisceremonin på Gripsholms slott i Mariefred. Drottning Silvia överlämnade Global Friends Award och World s Children s Prize till Somaly Mam, som åtföljdes på scenen av Sina Van och Sry Pov Chan. 6,6 miljoner röstande barns pris THE GLOBAL FRIENDS AWARD och jurybarnens pris THE WORLD S CHILDREN S PRIZE SOMALY MAM unga under 18 år deltog i världsomröstningen Global Vote 2008 och utsåg Somaly Mam, Kambodja till sin pristagare. Efter att själv som barn ha varit sexslav har Somaly ägnat de senaste 13 åren åt att befria fl ickor ur sexslaveri och åt att ge dem möjlighet till rehabilitering och utbildning. Även den internationella barnjuryn utsåg Somaly till mottagare av sitt pris. THE WORLD S CHILDREN S HONORARY AWARD JOSEFINA CONDORI Drottning Silvia applåderar Josefi na Condori som mottog barnens hederspris tillsammans med Luz Garda och Sayda Teran. Josefi na prisas för sin 15-åriga kamp för fl ickor i Peru, som ofta under slavlika förhållanden, arbetar som pigor. 12

13 REMONY 2008 Prisceremonin FOTO: ELIN BERGE Umbono från Sydafrika uppträdde under prisceremonin. Jurymedlemmarna Nga Thai Thi, Vietnam, Laury Petano, Colombia, Maïmouna Diouf, Senegal, Rebeka Aktar, Bangladesh och representanten för de 6,6 miljoner röstande barnen, Tommy Rutten, USA, under ceremonin. Sedan jurybarnen under ceremonin krävt respekt för barnets rättigheter sa drottning Silvia: Jag kräver också att barnets rättigheter respekteras! Det här är en väldigt viktig ceremoni, nästan en barnens Nobelpris-ceremoni, fortsatte drottningen. Hanoi College of Art uppträdde. Omar Bandak, Palestina och Ofek Rafeli, Israel är medlemmar av den internationella barnjuryn. The World s Children s Honorary Award Agnes Stevens Agnes Stevens åtföljdes på scenen av Ed Korpie och Brianna Audinett när hon mottog barnens hederspris från drottning Silvia. Agnes prisades för att hon, genom sin organisation School on Wheels, sedan 20 år kämpar för de över en miljon hemlösa barnens rättigheter i USA. 13

14 World s Children s Honorary Award Sedan starten för World s Children s Prize for the Rights of the Child år 2000 har fjorton pristagare erhållit World s Children s Honorary Award för sina fantastiska insatser för barnets rättigheter. De är inte med i omröstningen om barnens Decennie-Barnrättshjälte. Du kan läsa mer om hederspristagarnas insatser för barnen på Anne Frank Barefoot College Casa Allianza Hector Pieterson Barnens Fredsrörelse Pastoral da Criança 2000 Det första året hedrades postumt (efter sin död) tre av de miljarder barn som utsattes för kränkningar av sina rättigheter under 1900-talet. De två hederspristagarna var Anne Frank, Holland och Hector Pieterson, Sydafrika. Anne Frank dog i tyskt koncentrationsläger i mars Hector Pieterson sköts till döds, 12 år gammal i Soweto i Sydafrika 16 juni Barefoot College, Indien, för dess 35-åriga banbrytande insatser med bl a Children s Parliament och kvällsskolor i Rajasthan. Barnens Fredsrörelse, Colombia, som organiserar barn mot kriget och bedriver verksamheter som ger barnen glädje Ana María Marañon de Bohorquez, Bolivia, som i snart 25 år kämpat för barn som lever på gatan i Cochabamba Jetsun Pema, Tibet. Dalai Lamas syster har i nära 45 år arbetat för de tibetanska flyktingbarnens rättigheter Cynthia Maung, Burma, som under 20 år har kämpat för hundratusentals flyktingbarns hälsa och utbildning, såväl i militärdiktaturens Burma som i flyktingläger i Thailand. Inderjit Khurana, Indien, som sedan 23 år driver över hundra skolor och två hjälptelefoner för några av Indiens fattigaste barn, som lever och arbetar på tågplattformarna. Paul och Mercy Baskar Ana María Marañon de Bohorquez Liz Gaynes, Emani Davis Jetsun Pema 2002 Casa Allianza, Centralamerika, som arbetar för barnen som lever på gatan Pastoral da Crianças volontärer, Brasilien, som arbetar för att minska barnadödligheten och undernäringen bland fattiga barn Josefina Condori, Peru, som sedan 15 år kämpar för flickor som arbetar som pigor, ofta under slavlika förhållanden. Agnes Stevens, USA, som tillsammans med sin organisation School on Wheels, sedan 20 år kämpar för hemlösa barn i USA. Cynthia Maung Inderjit Khurana 2004 Paul och Mercy Baskar, Indien, som i 25 år kämpat mot skadligt barnarbete. Liz Gaynes och Emani Davis, USA, som i 25 år arbetat för fångarnas barns rättigheter. Josefina Condori Agnes Stevens 14

15 Det är tretton kandidater till att bli barnens Decennie-Barnrättshjälte, som utses i Decade Global Vote, som pågår 15 april 25 oktober november, på 20-årsdagen av FN:s Barnkonvention, kommer barn jorden runt att avslöja vem som blivit deras Decenniehjälte. Berättelserna om kandidaterna och om barnen de kämpar för är hämtade från det år då kandidaten erhöll de röstande barnens Global Friends Award eller jurybarnens World s Children s Prize. Barnen är alltså äldre idag än i berättelserna. Du kan läsa mer om priskandidaterna och om barnen de kämpar för på Kandidater till barnens Decennie-Barnrättshjälte Iqbal Masih Nkosi Johnson Maggy Barankitse Asfaw Yemiru Maiti Nepal James Aguer 2000 Iqbal Masih, Pakistan (postumt). Iqbal var skuldslavbarn i mattfabrik. Han hedrades för sin kamp för skuldslavbarnens rättigheter. Mördades 16 april Sidorna Asfaw Yemiru, Etiopien. Asfaw var som 9-åring gatubarn. 14 år gammal öppnade han sin första skola för gatubarn under en stor ek. Sedan dess har han i mer än 50 år ägnat all sin tid åt att ge utsatta barn skolgång. Sidorna Nkosi Johnson, Sydafrika (postumt). Nkosi kämpade för de hiv-smittade och aidsdrabbade barnens rättigheter fram till sin död 12 år gammal. Sidorna Maiti Nepal. Maiti kämpar mot bortförandet av fattiga flickor från Nepal till Indien, trafficking, där de blir slavar på bordeller och hjälper flickor som drabbats. Sidorna Maggy Barankitse, Burundi, som under 15 år räddat tiotusentals föräldralösa barn i krigets Burundi och givit dem ett hem, kärlek, skola och sjukhus. Sidorna James Aguer, Sudan. James har under 20 år be friat tusentals bortrövade barn ur tvångsarbete i Sudan. James har fängslats 33 gånger och fyra av hans medarbetare har dödats. Sidorna Prateep Ungsongtham Hata, Thailand. Prateep var barnarbetare när hon var tio år. Sedan hon startade sin första skola när hon var 16 år, har hon i 40 år kämpat för att ge de mest utsatta barnen möjlighet till skolgång. Sidorna Dunga Mothers, Kenya. Tjugo mammor i Kenya, som under de senaste tolv åren kämpat för att de barn som blivit föräldralösa till följd av aids ska få gå i skolan, ett hem, mat, kärlek och sina rättigheter respekterade. Sidorna Nelson Mandela, Sydafrika. Graça Machel, Moçambique. Mandela för hans långa kamp för lika rättigheter för Sydafrikas barn och hans försvar av de rättigheterna. Machel för hennes 25 år långa kamp för utsatta barns rättigheter i Moçambique, speciellt flickors rättigheter. Sidorna Craig Kielburger, Kanada. Craig grundade 12 år gammal Free The Children. Han kämpar för ungas rätt att göra sin röst hörd och för att befria barn ur fattigdom och från kränkningar av barnets rättigheter. Sidorna AOCM, Rwanda. AOCM består av föräldralösa från folkmordet i Rwanda, som hjälper varandra att överleva, med mat, kläder, skola, hem, hälsovård och kärlek. Sidorna Betty Makoni, Zimbabwe. Betty stärker genom Girl Child Network flickor så att de kan kräva respekt för sina rättigheter. Hon stöder flickor som utsatts för övergrepp och skyddar dem som riskerar att utsättas för övergrepp, tvångs äktenskap och trafficking. Sidorna Prateep Ungsongtham Hata Nelson Mandela/ Graça Machel AOCM Somaly Mam 2008 Somaly Mam, Kambodja. Efter att själv som barn varit sexslav har Somaly ägnat de senaste 13 åren åt att befria flickor ur sexslaveri och åt att ge dem möjlighet till rehabilitering och utbildning. Hon bestraffades för det när hennes 14-åriga dotter kidnappades, drogades, våldtogs och såldes till en bordell. Sidorna Dunga Mothers Craig Kielburger Betty Makoni

16 NOMINERAD Sidorna Iqbal Masih VARFÖR NOMINERAS IQBAL? Iqbal Masih, Pakistan, nomineras postumt (efter sin död) till WCPRC Decennie-Barnrättshjälte 2009 för sin kamp för skuldslavbarnens rättigheter. Iqbal blev tidigt skuldslav hos en mattfabriksägare, som sålde honom vidare. Iqbal var troligen 5 6 år när han började arbeta i mattfabriken. Han arbetade från tidig morgon till kväll och behandlades ofta illa. Fem år senare befriades han ur skuldslaveriet. Han började i Bonded Labour Liberation Fronts (BLLF, Skuldslavarnas befrielseorganisation) skola. Iqbal talade till sina vänner bland mattarbetarbarnen och på möten, och han gav många matt arbetarbarn mod att lämna sina ägare. Ägarna hotade Iqbal, som efter att ha fått ett pris i USA, mördades 16 april Han är världen över symbol för kampen mot skadligt barnarbete. Iqbal Masih blev som barn skuldslav i en mattfabrik i Pakistan. Efter fem år blev han fri. Han gav andra barn mod att också lämna sina ägare. Iqbal hotades av mattfabrikanterna och mördades 16 april Han är en symbol för kampen mot barnarbete och fick år 2000 postumt (efter sin död) det första World s Children s Prize, som även har ett andra namn till Iqbals minne: Iqbal Masih Award. I qbal är omkring fem år när han gör sin första arbetsdag i mattfabriken. När hans mamma Anayat senare behöver pengar till en operation tar hon ut ett förskott från mattfabrikanten Ghullah. Förskottet, som kallas peshgi, skrivs i Iqbals namn. Det innebär att Iqbal blir skyldig Ghullah de rupier som mammans operation kostar. Nu är Iqbal skuldslav och Ghullah bestämmer över hans liv. När Iqbal kommer hem från mattfabriken på kvällen faller han ihop på sängen och somnar. Ibland väcks han av att Ghullah kommer vid midnatt. Vi har en mattleverans som måste bli klar. Skynda dig upp. Peshgi-skulden gör att Iqbal måste följa med och Ghullah släpar den halv- sovande Iqbal genom gränderna till mattfabriken. Om Iqbal somnar under arbetet väcks han med slag av mattgaffeln. Iqbal rymmer En dag har en liten pojke i mattfabriken hög feber. Ägaren Ghullah binder ihop pojkens fötter och hänger honom upp och ned i takfläkten. Här är det jag som bestämmer när ni arbetar, ryter Ghullah. I den stunden bestämmer Iqbal sig för att han fått nog. Han rymmer så ofta han kan från arbetet. Iqbal och Barn skall ha pennor i handen, inte verktyg, brukade Iqbal säga. Iqbal talade ofta på möten inför både barn och vuxna. År 2000 fick Iqbal det första World s Children s Prize, som för alltid även har ett andra namn till hans minne: Iqbal Masih Award _Iqbal_pakistan_sve,eng,fra.indd

17 Iqbal ville bli advokat och befria barnen i mattfabrikerna. Iqbal med en av sina många vänner i Sverige. hans kompisar brukar passar på att rymma när Ghullah inte är där. De leker hela dagen utan att tänka på vad som väntar dem. Morgonen därpå kommer Ghullah till deras hem och hämtar dem. Han är mycket arg och slår pojkarna med mattgaffeln eller med vad han kommer åt. Sedan kedjar han dem. Det kan dröja det ett par dagar innan han släpper dem. Äntligen fri! Tidigt en morgon i oktober 1992 rymmer Iqbal från arbetet. Han hoppar upp på ett traktorflak där det redan sitter många barn och vuxna. En timme senare är de framme vid BLLF:s (Skuldslavarnas befrielseorganisation) möte. Det är första gången Iqbal ser BLLF:s ledare Ehsan Ullah Khan. Han lyssnar nyfiket när Ehsan berättar om lagen mot skuldslaveri. Ehsan ber Iqbal att berätta för de andra barnen om sina erfarenheter. Först vågar inte Iqbal, men så går fram till mikrofonen. Iqbal får ett Frihetsbrev av Ehsan. Där står lagen som förbjuder skuldslaveri och vilka straff som den som utnyttjar skuldslavar ska dömas till. Problemet i Pakistan är att lagen inte följs, och att polisen och domstolen ofta inte hjälper den fattige utan ägaren. Ghullah vägrar att låta Iqbal lämna mattfabriken. Men Ehsan glömmer inte den lille pojken och ber några av sina medarbetare att ta reda på mer och hjälpa Iqbal att bli fri. Iqbal jublar över att få börja i Vår egen skola, som BLLF:s skolor för barn som varit skuldslavar kallas. Han berättar för sina kompisar och för barn i andra mattfabriker att de inte behöver stanna hos sina ägare. I Muridke-området lämnar först hundratals, sedan tusentals barn mattfabrikerna. Iqbal talar på möten. Han avslutar sina tal med: Vi är... Och alla barnen fyller i: FRIA! Iqbal hotas Iqbal bor nu hos BLLF i Lahore. Första gången han kommer hem på besök säger mattfabrikens ägare Ghullah: Du måste komma tillbaka och arbeta. Då kommer de andra barnen också tillbaka. Men Iqbal vägrar. En annan mattfabrikant hotar Iqbals mamma med att kidnappa henne och Iqbal om Iqbal inte börjar arbeta igen, eller betalar den skuld som gjorde honom till skuldslav. En tredje mattfabrikant säger till Iqbals lillasyster Sobia: Din bror går som en domare i gränderna när han kommer hem. Men en dag tar vi honom. Håll tyst farbror, säger Sobia, som aldrig tidigare vågat säga så till en vuxen. Akta dig så att vi inte dödar dig också, svarar mattfabrikanten. Iqbal mördas I oktober 1994 besöker Iqbal Sverige. Han berättar för skolbarn om hur skuldslav- Iqbal fick stryk med mattgaffeln och kedjades när han rymde men han fortsatte ändå att rymma. TEXT: MAGNUS BERGMAR FOTO: ANDERS KRISTENSSON & MATS ÖHMAN 17

18 Det här är ett utdrag ur serien Iqbal, den lille mattpojken av Magnus Bergmar och Jan-Åke Winqvist. Du kan läsa hela serien på Låt det här bli en läxa för er andra också! Här gör ni som jag bestämmer! Kvällen kommer...första arbetsdagen är slut... De kommande åren skall Iqbal komma att arbeta minst 12 timmar om dagen, 6 dagar i veckan... Doktorn har sagt att jag måste operera mig, men jag har inga pengar. Men jag arbetar ju mamma. Räcker inte mina pengar? Nej, jag måste fråga Ghullah om peshgi! Ghullah, jag måste operera mig och köpa medicin. Kan jag få peshgi för Iqbal? Peshgi kallas den skuld som gör att Iqbal nu är skuldslav hos Ghullah... Här har du rupier! Iqbal värmer sig med en sjal i skolan på vintern. barnen i Pakistan har det. Många tidningar skriver om honom och han är med i olika TV-program. I december 1994 flyger Iqbal vidare till USA, där han får ett pris av Reebok för att han kämpar så väl för skuldslavbarnens rättigheter. Iqbal är också Person of the week (Veckans person) hos ett av USA:s största TV-bolag. Iqbal återvänder till Pakistan. På påskdagens morgon, 16 april 1995, tar han bussen hem till Muridke. På kvällen följer han med sina släktingar Lyaqat och Faryad Masih, som ska ta ut mat till Lyaqats pappa, som vattnar fälten. De sitter alla tre på samma cykel. Klockan är åtta och det är mörkt. När pojkarna är halvvägs hörs två skott, som dödar Iqbal. Faryad kan inte skriva och får därför på mordnatten sätta sitt tumavtryck längst ner på ett tomt vitt papper. Sen skriver polisen dit vad Skynda dig Shafiq, snart börjar matchen! Iqbal, Shafiq och Rafiq, kom och arbeta! Vi har en matta som måste bli klar! Mitt i natten kommer Ghullah hem till Iqbal och drar upp honom ur sängen... Det är fredag, pojkarnas enda lediga dag. Två pojkgäng har samlats på den öppna platsen mellan kanalen och husen. Iqbal har längtat en hel vecka efter den här matchen... Trots att det är ledig dag kan pojkarna inte vägra. De är ju skuldslavar och Ghullah bestämmer... Han behöver sova! Det får vänta! Vi måste jobba klart! Varje gäng samlar ihop pengar... Vinnarna får allt! Bror, ska vi leka? Iqbal, peshgin gör att jag måste låta honom ta dig!...men idag ska det inte bli någon match... Nej Sobia, jag orkar inte... 18

19 Iqbal är så trött att han somnar medan han arbetar... den vill och påstår att Faryad undertecknat att det är sant. Den fattige drängen Ashraf Hero grips morgonen efter för mordet på Iqbal. Polisen torterar honom. De hänger honom upp och ned i taket och slår honom med käppar och läderbälten. Du skall säga att du mör dat pojken Iqbal och berätta det vi lär dig. Annars dödar vi dig och hela din släkt. Du är fattig och ingenting värd. Ingen bryr sig om vad vi gör med dig, hotar polisen. i n Som straff för rymningen kedjas barnen fast vid vävstolen... Nästa morgon hämtar Ghullah Iqbal i hans hem... Iqbal tänker ständigt på hur svårt hans liv är, men kommer inte på något sätt att slippa arbeta... Alla pojkarna i fabriken är skuldslavar. Ingen har en peshgi, som skulden kallas, som är mindre än när han började arbeta hos Ghullah. Efter fem år i mattfabriken ska det bli än värre för Iqbal... En dag kommer en man förbi och pratar med mattslavarna... Jag heter Yousuf! Peshgi, skulden som gör er till slavar, är olaglig. Kom med till ett möte med skuldslavarnas befrielsefront, BLLF imorgon så får ni veta mer! Akta! Ägaren kommer! Ni vet vad som händer om ni lämnar arbetet! Iqbal trotsar ägarens förbud och deltar i mötet... Hej, såg jag inte dig igår? Jo... När Iqbal besöker hembyn, talar han med barnen i andra mattfabriker. Många vågar nu lämna sina ägare... Arshad Ghullah kommer hem till Iqbal... Du måste börja arbeta igen, annars arbetar inte dom andra heller! Jag har inte tid med dig! Var försiktig! Nu har du Arshad som fiende! Jag är inte rädd för honom längre. Han borde vara rädd för mig! Lögnen sprids Pakistans Människorätt kommission intygar att polisrapporten är riktig och att den oskyldige Hero är mördaren. Det gör att lög nen sprids världen över av ambassadörer och journalis ter, utan att ifrågasättas av dem. Människorättskommissionen påstår även, utan att ha något bevis för det, att mordet inte har något att göra med att Iqbal utmanat mattfabrikanterna. Hero göms undan. Ingen får träffa honom. Ändå fri känns han i rättegången. Polisen skriver bland annat att Hero, som aldrig tidigare hållit i ett gevär, råkat träffa just Iqbal när han slängde iväg ett skott mot pojkarna. I själva verket träffades Iqbal med 120 hagel i ryggen, medan de två andra pojkar na bara träffades av sam manlagt två hagel. Det var Iqbal som var mördarens mål och han sköts i ryggen när han försökte fly. Iqbal sa till mig att han ville bli en stor advokat, minns Sobia, som var tio år när hennes storebror mörda des. Han ville befria barnen i mattfabrikerna och ge dem utbildning så att de fattigas barn kan få en bättre fram tid _Iqbal_pakistan_sve,eng,fra.indd

20 Iqbal talar nu på BLLF:s möten där fria skuldslavar samlas... Vi är FRIA!!! Nutida slav Det finns omkring 240 miljoner arbetande barn i åldern 5 14 år i världen. Tre av fyra av dem utför skadligt barnarbete, sådant arbete som hindrar barnets skolgång och förstör barnets hälsa och utveckling. Mer än 8 miljoner barn tvingas till den allra värsta formen av barnarbete, som att vara skuldslavar, soldater eller prostituerade. Årligen utsätts minst 1,2 miljoner barn för «trafficking», som är dagens slavhandel. Iqbal var en nutida barnslav. Det finns nutida barnslavar ibland annat i Pakistan, Indien, Nepal, Kambodja och Sudan, men även i Europa. Hit räknas främst skuldslavarna, men även till exempel de flickor i Västafrika som är hushållsslavar. En nutida slav är man om arbetsgivaren har sådan makt över en att man måste arbeta åt honom eller henne. Pakistan har, liksom de flesta andra länder, lagar som förbjuder både skuldslaveri och barnarbete. Men ofta följs de inte. Länderna med barnslavar har alla ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter och ska skydda sitt lands barns mot att behöva utföra arbete som är skadligt för dem. Senare samma dag. Iqbal träffar sina släktingar Faryad och Lyaqat. IQBAL! Den förre mattslavpojken Iqbal Masih, som kämpade för barnens rättigheter i Pakistan är död! Vi ska cykla ut med mat till Amnat på fältet! På polisstationen samma natt som mordet begicks... Plötsligt... Så dog Iqbal Masih, pojken som jorden runt är symbol för kampen mot det skadliga barnarbetet... Faryad får sätta sitt fingeravtryck på ett blankt papper. Sen skriver polisen dit det han påstår har hänt Över hela världen sprids budskapet...

IQBAL. Den lille mattpojken. text: MAGNUS BERGMAR. b i l d : JAN-ÅKE WINQVIST. Frid vare med er Inayat och Sadiq! Med dig också Shaukat!

IQBAL. Den lille mattpojken. text: MAGNUS BERGMAR. b i l d : JAN-ÅKE WINQVIST. Frid vare med er Inayat och Sadiq! Med dig också Shaukat! text: MAGNUS BERGMAR IQBAL Den lille mattpojken b i l d : JAN-ÅKE WINQVIST Frid vare med er Inayat och Sadiq! Med dig också Shaukat! Sardar sa att Iqbal är ledig för arbete. Stämmer det? Ja, våra pengar

Läs mer

Elevernas världsomröstning och pris

Elevernas världsomröstning och pris Global Friends Award Elevernas världsomröstning och pris Världens största pedagogiska process för barnets rättigheter, demokrati och globalt kompisskap använder tidningen Globen och www.childrensworld.org

Läs mer

SUDAN. Gänget ska få ett nytt uppdrag av FN-chefen. Ni ska resa till Sudan, träffa Machiek och göra hans röst hörd över världen! Ta inga risker!

SUDAN. Gänget ska få ett nytt uppdrag av FN-chefen. Ni ska resa till Sudan, träffa Machiek och göra hans röst hörd över världen! Ta inga risker! globens gäng av Magnus Bergmar & Karin Södergren Gänget ska få ett nytt uppdrag av FN-chefen. Globens Gäng reser jorden runt för att samla in jämnåriga kompisars berättelser om kränkningar av barnets rättigheter

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

THE. World s Children s Prize Magazine #56/57 2013. Globen Le Globe El Globo O Globo. World s Children s

THE. World s Children s Prize Magazine #56/57 2013. Globen Le Globe El Globo O Globo. World s Children s THE Globen Le Globe El Globo O Globo World s Children s Prize Magazine #56/57 2013 VOTE! RÖSTA! VOTA! World s Children s Prize for the Rights of the Child PRIX DES ENFANTS DU MONDE POUR LES DROITS DE L

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Handelsbankens FadderbarnsFond Bilaga 1 till Förvaltningsberättelsen Totalt utbetalda bidrag under år 2008: 2.535.311,41 kr Sid. 1/2 Organisation/ Projekt: BaanChivitMai: Totalt bidrag under 2008: BCM-barnen

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

Barn efter krig. Ledarmaterial

Barn efter krig. Ledarmaterial Barn efter krig Ledarmaterial Instruktioner till ledaren Det här är ett material som riktar sig till ungdomar i högstadieåldern. Vad behövs? Dator Projektor Projektorduk En utskrift av det här häftet Sax

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Man blir ARG, det är obegripligt. Det här är 4 av 100 miljoner barn! Är det någon idé?

Man blir ARG, det är obegripligt. Det här är 4 av 100 miljoner barn! Är det någon idé? Presentation av SOS Barnbyar/Skolpresentation manus 2015-03-11 Presentation Presentera dig/er Vad tänker ni när ni hör SOS Barnbyar? Inled med en film Ex Filmen om Leon (Skoljoggen) Centralafrikanska republiken

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Sigtuna projektet Ekilaskolan

Sigtuna projektet Ekilaskolan Sigtuna projektet Ekilaskolan Tre stenar och några träd. En kör längst bak i rummet. Några människor söker efter föda. För länge sedan Innan vi hade internet Och människan trodde Att solen var gud. Då

Läs mer

THE. World s Children s Prize program 2015. lärarhandledning. Globen Le Globe El Globo O Globo

THE. World s Children s Prize program 2015. lärarhandledning. Globen Le Globe El Globo O Globo lärarhandledning Globen Le Globe El Globo O Globo World s Children s Prize program 2015 World s Children s Prize (WCP) bygger på insikten om att varje ny generation måste ges den kunskap och de upplevelser

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Material för Förskolan - årskurs 3

Material för Förskolan - årskurs 3 Material för Förskolan - årskurs 3 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Alla barn har samma rättigheter och är lika värdefulla. Varifrån du kommer, t ex vilket kön, språk, religion och hudfärg

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Grace har en jättefamilj. Här är min familj! Benjamin, Naomi och flera andra berättar om sina familjer, stora och små. Sidan 4.

Grace har en jättefamilj. Här är min familj! Benjamin, Naomi och flera andra berättar om sina familjer, stora och små. Sidan 4. Barns rätt till familj Artikel 5, 9, 18 Temahäfte Barnkonventionen Världen är full med nya kompisar! Grace har en jättefamilj Grace har en röd blus och knallröda byxor när Rafiki träffar henne. Kläderna

Läs mer

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm ELEVFRÅGOR International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv och

Läs mer

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem

Läs mer

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Detta är en sammanställning av den svenska utländsk bakgrund-befolkningen en generation bakåt

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 25 juli - söndag 14 augusti

barnhemmet i muang mai måndag 25 juli - söndag 14 augusti barnhemmet i muang mai måndag 25 juli - söndag 14 augusti Tre veckor har gått sedan vi skickade förra veckobrevet. Detta för att vi tog oss några dagar ledigt och för att Sussi sedan gick och blev sjuk.

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Anteckningar Alla barn har samma rättigheter

Läs mer

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika?

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Tema Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Uppstart: VI inleder med en diskussion i klassen. Klassen delas in i grupper om 4-5 elever (grupperna ska bestå under arbetets gång). Som vanligt när

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Material för årskurs 4-6

Material för årskurs 4-6 Material för årskurs 4-6 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.

Läs mer

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i Tibet. Det finns också många buddhister i Kina och Japan. Hindusimen och buddhismen har mycket

Läs mer

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se 2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se Trollhättans Stad Tekniska Förvaltningen Renhållningen Tingvallavägen 36 461 32 Trollhättan

Läs mer

Material för gymnasiet

Material för gymnasiet Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial

Läs mer

BARNHEMMET I MUANG MAI

BARNHEMMET I MUANG MAI BARNHEMMET I MUANG MAI torsdag 17 mars - lördag 26 mars De här tio dagarna har bestått av mycket besök av folk som vill hjälpa till på ett eller annat sätt. De har även bestått av besvikelser på svenska

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

En mer barnvänlig värld. Om barnens förbättrade situation i världen och i Sverige

En mer barnvänlig värld. Om barnens förbättrade situation i världen och i Sverige En mer barnvänlig värld Om barnens förbättrade situation i världen och i Sverige Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Forskning och utveckling Kartläggningar och utvärderingar Böcker,

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

SKRIV IN JORDENS ALLA BARN I DITT TESTAMENTE

SKRIV IN JORDENS ALLA BARN I DITT TESTAMENTE Bild: UNICEF SKRIV IN JORDENS ALLA BARN I DITT TESTAMENTE Bild: UNICEF/Estey LIVET är en GÅVA som du kan ge vidare Vi vet att det går att skapa en bättre värld för alla barn. En värld där alla barn i alla

Läs mer

Landet Demokratien. Om arbetsbladet

Landet Demokratien. Om arbetsbladet Om arbetsbladet I den här övningen får eleverna i grupper fundera, argumentera och ta ställning i demokratifrågor. Ämnets aktualitet och förankring i skolans styrdokument gör att övningen kan användas

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Lika och olika Barnkonventionens artikel 2 säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. I svensk lagstiftning finns

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Frågor och svar. Satans torn

Frågor och svar. Satans torn och svar Läraren side 1 En mesig person 1. Jon har haft en dålig dag i skolan. Varför? Idag hade Linus fått hela klassen att skratta åt Jon. 2. Vad är en dålig dag i skolan för dig? 3. Varför spelar Jon

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Skatteverkets allmänna råd

Skatteverkets allmänna råd Skatteverkets allmänna råd * ISSN 1652-1439 Skatteverkets allmänna råd om merkostnadstillägg för utomlands stationerad personal vid statliga myndigheter för beskattningsåret 2010 Skatteverket lämnar med

Läs mer

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Centralafrikanska republiken är ett av de fattigaste länderna i världen. 63 procent av befolkningen lever på

Läs mer

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut foto: Pernilla Norström Ett tryggt barn blir en trygg vuxen och en trygg förälder. Utbildning ger barn möjligheten att utvecklas och ta kontroll

Läs mer

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter.

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter. Barn har rätt att bli lyssnade på Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter. BRIS I en dialog som fungerar finns jag tillsammans med andra. Där finns någon som lyssnar på mig och där får jag möjlighet

Läs mer

barnhemmet i muang mai torsdag 1 mars - tisdag 20 mars

barnhemmet i muang mai torsdag 1 mars - tisdag 20 mars barnhemmet i muang mai torsdag 1 mars - tisdag 20 mars Det har gått två och en halv vecka sedan sist. Och vi har massor att berätta. Hur barnen ska gå i skolan just nu vet bara våra thailändska kollegor.

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Kämpa för tjejer! Barnets rättigheter gäller alla barn, både flickor och. Var med och arbeta för flickors rättigheter

Kämpa för tjejer! Barnets rättigheter gäller alla barn, både flickor och. Var med och arbeta för flickors rättigheter Kämpa för tjejer! Var med och arbeta för flickors rättigheter Jag kräver respekt för tjejers rättigheter! Flickor och pojkar ska ha samma rättigheter! Det är orättvist att vi inte får gå i skolan och måste

Läs mer

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen.

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. VÄLKOMMEN Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. Så här fungerar det för ett barn att bo på Oasen Socialtjänsten har bestämt att du ska bo på Oasen under en viss tid.

Läs mer

Värderingsövningar. Avdelningsmöte. Innehåll. Material. Lek- Antingen eller

Värderingsövningar. Avdelningsmöte. Innehåll. Material. Lek- Antingen eller Avdelningsmöte Värderingsövningar Under detta möte får scouterna möjlighet att sätta sig in i andra människors situationer från olika delar av världen och möta sin fördomar och tankar om hur vi lever.

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

Stiftelsen World s Children s Prize Foundation. Årsredovisning 2013. Organisationsnummer 802426-0807

Stiftelsen World s Children s Prize Foundation. Årsredovisning 2013. Organisationsnummer 802426-0807 Årsredovisning 2013 Stiftelsen World s Children s Prize Foundation Organisationsnummer 802426-0807 Styrelsen för Stiftelsen World s Children s Prize Foundation avger härmed följande årsredovisning I många

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

DELA LIKA 20 mars! Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen Färgargårdstorget 66, Stockholm. Årsmöte den 21 mars kl 16.

DELA LIKA 20 mars! Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen Färgargårdstorget 66, Stockholm. Årsmöte den 21 mars kl 16. M e d l e m s i n f o r m a t i o n Föreningen för SUS kvinnoprojekt i Bangladesh www.susisverige.se susisverige@gmail.com Rapport från styrelsen Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen

Läs mer

barnhemmet i muang mai tisdag 24 maj - måndag 30 maj

barnhemmet i muang mai tisdag 24 maj - måndag 30 maj barnhemmet i muang mai tisdag 24 maj - måndag 30 maj Veckan har varit lugn men den har bestått av många Hej då och många Hej. Veckan har i stort sett varit lugn. Vi har kommit in i våra nya rutiner, som

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

1. Han heter Tim. 2. Hon heter Lisa. 3. Hon heter Malin.

1. Han heter Tim. 2. Hon heter Lisa. 3. Hon heter Malin. Facit Extra! 1 s. 5 penna 3. papper 4. lexikon 5. dator 6. stol 7. elev 8. suddgummi 9. block 10. klocka 11. bord 1 bok s. 6 en penna 3. ett suddgummi 4. ett papper 5. en dator 6. en stol 7. ett block

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer