HAY BAU! VOTE! RÖSTA! VOTA! THE WORLD S CHILDREN S PRIZE FOR THE RIGHTS OF THE CHILD # # EL GLOBO LE GLOBE THE GLOBE O GLOBO TOAN CAU!

Transkript

1 THE TENTH WORLD S CHILDREN S PRIZE 10 EL GLOBO LE GLOBE THE GLOBE O GLOBO TOAN CAU! # VOTE! RÖSTA! VOTA! HAY BAU! JORDENS BARNS PRIS FÖR BARNETS RÄTTIGHETER PRIX DES ENFANTS DU MONDE POUR LES DROITS DE L ENFANT PREMIO DE LOS NIÑOS DEL MUNDO POR LOS DERECHOS DEL NIÑO PRÊMIO DAS CRIANÇAS DO MUNDO PELOS DIREITOS DA CRIANÇA # THE WORLD S CHILDREN S PRIZE FOR THE RIGHTS OF THE CHILD

2 Barnets rättigheter Vad är World s Children s Prize? Fira barnets rättigheter!... 8 Hur mår världens barn?...10 Prisceremonin Hederspristagare...14 Kandidater Decennie- Barnrättshjälte...15 Vi WCPRC och Global Vote Se Röstningstidningen World s Children s Prize-juryn Sid. 84 och Röstningstidningen sid Gandhi röstar Röstningstidningen sid. 2 I de här länderna och områdena bor personerna i den här Globen KANADA USA MEXIKO COLOMBIA PERU BOLIVIA BRASILIEN STORBRITANNIEN NIGERIA GUINEA-BISSAU GHANA SIERRA LEONE BENIN KAMERUN D.R. KONGO Thanks! Tack! Merci! Gracias! Obrigado! HM Drottning Silvia, Sida, Svenska PostkodLotteriet, Rädda Barnen, Surve Family Foundation, Radio hjälpen, Axel & Sofia Alms Minne, Altor, AstraZeneca, Banco Fonder, ework, Interoute, Kronprinsessan Margaretas Minnesfond, Folke Bernadotteakademin, Helge Ax:son Johnsons Stiftelse, Svenska Natur skyddsföreningen, Dahlströmska Stiftelsen och PunaMusta Oy. King Baudouin Foundation US, The ForeSight Group, Boob Design, Communication Works (Sydafrika), GiverSign & Linus Bille, Cordial, Markus Reklambyrå, Twitch Health Capital, Grenna Polkagriskokeri, Ågerups, Floristen i Mariefred, ICA Torghallen Mariefred, Centas, Euronics Strängnäs, Petter Ljunggren, Lilla Akademien, Gripsholms Värdshus, Gripsholms Slottsförvaltning, Gripsholmsvikens Hotell & Konferens, Grafikens Hus, Maria Printz & Printzens Matverk, Broccoli samt Benninge Restaurangskola. Prisjuryn. Alla barn, ungdomar och lärare i Global Friend-skolor. Alla Honorary Adult Friends, Adult Friends och samarbetspartners. Styrelsen och advisory board för World s Children s Prize Foundation samt styrelsen för Barnens Värld. IFES (International Foundation for Electoral Systems). I Bangladesh: Svalorna/The Swallows, SASUS Benin: Juriste Echos Consult Brasilien: Grupo Positivo (Portal Positivo, Portal Educacional, Portal Aprende Brasil), SEMED-Santarém (PA), 5a Unidade Regional de Educação/SEDUC-PA, SME-Monte Alegre (PA), SME-Juruti (PA), Projeto Rádio pela Educação/Rádio Rural de Santarém, SME-São José dos Campos (SP), SME-Balsa Nova (PR), SME-Rio Branco do Sul (PR) Comitê para a Democratização da Informática do Paraná, ONG Circo de Todo Mundo, Ofi cina de Imagens, Christiane Sampaio Burkina Faso: Art Consult et Developpment Burma: BMWEC, Community Schools Program Burundi: Maison Shalom Kamerun: SOS Villages d Enfants Cameroun, Plan Cameroun Filippinerna: Lowel Bisenio Gambia: Child Protection Alliance (CPA) Ghana: Ministry of Education, ATWWAR Ekua Ansah Eshon, Ghana NGO Coalition on the Rights of the Child (GNCRC), Unicef, VRA Schools Guinea Conakry: Ministère de l Education, CAMUE Guinée, Parlement des Enfants de Guinée Guinea Bissau: Ministério da Educação Nacional, AMIC Indien: City Montessori School Lucknow Shishir Srivastava, Times of India s Newspaper in Education, Peace Trust Paul Baskar, Barefoot College, Tibetan Children s Villages, CREATE, Hand in Hand Kenya: Ministry of Education, Provincial Director of Education for Western and Nyanza Provinces, CSO Network for Western and Nyanza Province Betty Okero Kongo Brazzaville: ASUDH/Gothia Cup Kongo Kinshasa: FORDESK, APEC, APROJEDE Mauretanien: Association des Enfants et Jeunes Travailleurs de la Mauritanie Mexico: Secretaría de Desarollo Humano Gobierno de Jalisco Gloria Lazcano Moçambique: Ministério da Educação e Cultura, SANTAC (Southern African Network

3 Tack kon! Sid. 67 Global Vote! Världsomröstning Votación Mundial Vote Mondial Votação Mundial RÖSTA PÅ DIN DECENNIEHJÄLTE! BO PHIEU T O A N CA U Sidorna SVERIGE ISRAEL PAKISTAN TIBET PALESTINA NEPAL INDIEN BURMA BANGLADESH SUDAN THAILAND KAMBODJA ETIOPIEN VIETNAM KENYA RWANDA BURUNDI Global Vote 2009: 15 april 25 oktober ZIMBABWE MOÇAMBIQUE SYDAFRIKA Plastpåseboll Sid. 25 Bananbladsboll Sid. 72 Strumpboll Sid. 53 Tidningsboll Sid. 78 Min garderob Röstningstidningen sid Against Traffi cking and Abuse of Children), Graça Machel Nepal: Maiti Nepal Nigeria: Federal Ministry of Education, The Ministries of Education in Kogi State, Lagos State, Ogun State, and Oyo State, Unicef, Royaltimi Talents Network Rotimi Samuel Aladetu, CHRINET, Children s Rights Network Moses Adedeji Pakistan: BLLFS, BRIC, PCDP Rwanda: AOCM Senegal: Ministère de l Education, Ministère de la Femme, de la Famille et du Développement Social, EDEN Lamine Gaye, Save the Children Sweden, Unicef Sydafrika: Ministry of Education, National Department of Education, Eastern, Western och Northern Cape Departments of Education, North West Department of Education and Department of Social Development, Bojanala Platinum District Municipality and Department of Education, Qumbu District of Education, Marlene Winberg Thailand: Ministry of Education, Duang Prateep Foundation Tjeckien: Vzajemne Souziti Uganda: Uganda Local Governments Association Gertrude Rose Gamwera, Wakiso District, BODCO, GUSCO Storbritannien: The Children s Rights Director for England Roger Morgan, Oasis School of Human Relations Vietnam: Vietnam Committee for Population, Family and Children CPFC, Voice of Vietnam VOV Children s Programme, Nguyen T.N. Ly, Save the Children Sweden Zimbabwe: Girl Child Network och en vanlig fotboll! DET HÄR ÄR THE WORLD S CHILDREN S PRIZE FOR THE RIGHTS OF THE CHILD GLOBEN är medlemstidning för föreningen Barnens Värld och ges ut med stöd av Sida och Rädda Barnen Box 150, Mariefred, Tel Fax prize@worldschildrensprize.org Chefredaktör och ansvarig utgivare: Magnus Bergmar Medarbetare i nr 50 51: Andreas Lönn, Paul Blomgren, Johanna Hallin, Tora Mårtens, Ragna Jorming, Carmilla Floyd, Gunilla Hamne, Kim Naylor, Annika Forsberg Langa, Sofi a Klemming, Elin Berge, Mark Vuori, Louise Gubb, Bo Öhlén, Göte Winberg Illustr. & kartor: Jan-Åke Winqvist, Lotta Mellgren, Karin Södergren Form: Fidelity Översättning: Tamarind (engelska, spanska), Cinzia Gueniat (franska), Glenda Kölbrant (portugisiska), JaneVejjajiva (thai), Preeti Shankar (hindi), M.A Jeyaraju (tamil), Tran Thi Van Anh (viet). Tidningen fi nns även på svenska, arabiska och farsi (persiska) Omslagsfoto: Paul Blomgren Repro: Done Tryck: PunaMusta Oy ISSN

4 Global Vote i Nigeria. Ditt pris för dina rättigheter Hej Global Friend! World s Children s Prize for the Rights of the Child (WCPRC) tillhör dig och alla andra barn och ung domar under 18 år i världen! Din skola (eller grupp) är en av nära Global Friend-skolor, med 22 miljoner elever i 94 länder. Och ni blir snabbt fler. Det är det tionde WCPRC i år. Det firar vi med att utse barnens Decennie-Barnrättshjälte i en Decennie Global Vote. WCPRC 2009 pågår 15 april 25 oktober. 20 november, dagen då FN:s Barn konvention fyller 20 år, kan du och barn jorden runt avslöja vem av de tretton kandidaterna som blivit er Decenniehjälte! M ontessori Droppen i den svenska staden Haparanda blev år 2000 den första Global Friend-skolan. Den är också den mest nordliga Global Friend-skolan i världen. Skolgården är täckt med ett tjock lager snö under halva året. På rasterna kramas snöbollar, som barnen kastar på varandra. Om det är mycket snö hos den första Global Friendskolan är det mycket sand där den andra skolan som registrerades år 2000 ligger. Där är det inte snöbollskrig som hos barnen i Haparanda, utan det riktiga kriget med granater och landminor, som barnen Gacomo Dheerskolan i Somalia i Afrika upplevt. World s Children s Prize i alla ämnen De tretton kandidaterna till att bli barnen Decenniehjälte är de personer och organisationer som erhållit de röstande barnens Global Friends Award eller jurybarnens World s Children s Prize under WCPRC:s första nio år, Det finns ännu mer information om kandidaterna och om barnen de kämpar för på Det är en annorlunda och längre WCPRC-period i år. Den pågår 15 april 25 oktober. Ni bestämmer själva när ni har er Global Vote Day, men några speciellt lämpliga datum är: 15 september: FN:s Internationella Demokrati - dag 21 september: FN:s Internationella Fredsdag 5 oktober: FN:s Internationella Barndag 24 oktober: Internationella FN-dagen 4 CHILDREN FOR CHANGE Barnen som är med i WCPRC vill ha en förändring, med ökad respekt för barnets rättigheter, och själva bidra till att det blir så. I Röstningstidningen berättar många barn hur de vill ha det.

5 I många skolor arbetar man med World s Children s Prize i veckor eller i månader, och i flera olika ämnen, till och med i matte. Ni arbetar bäst med barnets rättigheter och priset i den här ordningen: 1. Barnets rättigheter i ditt land Börja med att lära dig mer om barnets rättigheter med hjälp av pristidningen (sid. 8 11) och org. I ett land där det finns många Global Friend-skolor följer det med ett faktablad om situationen för barnets rättigheter i just det landet i paketet med pristidningarna. Tack vare tidningen Globen har jag lärt mig om mina rättigheter. Jag önskar att alla barn i världen deltog varje år i världsomröstningen. Jag vet att många vuxna i mitt land inte känner till att barnets rättigheter finns, säger Massala i Kongo Brazzaville. Vi måste lära de vuxna vilka rättigheter vi har, säger Adou i Elfenbenskusten. Koffi i Elfenbenskusten litar inte på de vuxna: Vi barn måste kämpa för våra rättigheter, det är inget som vi får gratis. Jag förstår inte varför vuxna inte respekterar barnets rättigheter. Jag skulle vilja att det fanns en minister för oss barn, en barnminister, som skulle se till att våra rättigheter respekteras, tycker Coumba i Senegal. Många vuxna tror inte att vi barn kan ha åsikter om sånt som skolan och samhället, säger Carine i Brasilien. Hon får medhåll av Aishwarya i Indien: De vuxna underskattar oss. Precis som i WCPRC borde vi få säga vår åsikt. Det är barnen som är den bästa möjligheten till utveckling för världen. Hur är det med barnets rättigheter i ditt liv? Hemma? I skolan? På platsen där du bor och i ditt land? Lyssnar politikerna på barnen, vad borde vara annorlunda? Behandlar de vuxna barnen väl eller vad borde vara annorlunda? Hur kan du och dina kompisar tala om för era föräldrar, lärarna, politikerna, journalisterna och andra vuxna att barnets rättigheter inte följs och hur det borde vara? Ayanda i Sydafrika vet vad han vill säga: Montessori Droppen i Haparanda var den första Global Friend-skolan år Idag finns det nära Global Friend-skolor. På sidan 42 säger James i Ghana att spöet är kung i min skola. Aga är förbjudet i 23 länder. Hur är det i ditt land? Skriv till WCPRC på prize@worldschildrensprize.org och berätta hur det är i ditt hem och i din skola, och vad du tycker om det. Vi lottar ut WCPRC T-tröjor och jurygabatshwanes CD bland dem som hör av sig. 4-7_omwcprc_sve,eng,fra.indd 5 Global Vote i D. R. Kongo. Ni vuxna måste behandla mig som ni själva ville bli behandlade när ni var barn! 2. Barnets rättigheter i världen I Röstningstidningen kan du läsa mer om vad barn och ungdomar i olika länder tycker om barnets rättig heter, och om World s Children s Prize och Global Vote. Med hjälp av jurybarnens livserfarenheter kan du också lära dig mycket om barnets rättigheter jorden runt (se Bwamis berättelse på sidorna i Röst ningstidningen och berät telser om alla jurybarn på prize.org). 3. Kunskap om kandidaterna När ni jobbat med barnets rättigheter och diskuterat dem är det dags att möta årets priskandidater och barnen de kämpar för. På sidorna här i pristid- Gacomo Dheer-skolan i Somalia var den andra Global Friend-skolan. ningen lär du känna alla kandidater och barn som de kämpar för att ge ett bättre liv. Som du säkert snart märker har alla kandidaterna gjort fantastiska saker för barnen. Och barnens och ungdomarnas känslor och tankar är precis som

6 Global Vote för barn i Indien som blev föräldralösa efter tsunamin. TEXT: MAGNUS BERGMAR FOTO: PAUL BLOMGREN, LOUISE GUBB, ELIN BERGE ILLUSTRATION: LOTTA MELLGREN VIKTIGT! Ingen tävling! WCPRC och Global Vote är ingen tävling. Alla pris kandidater har gjort fantastiska insatser för barnets rättigheter och hedras för detta vid pris ceremonin. dina skulle vara om du upplevt samma saker som de har. De är som du. Kanske får ni i läxa att läsa i pristidningen. Kanske jobbar ni på en utställning eller en pjäs om priskandidaterna och om barnets rättigheter. Kanske gör ni en resa till kandidaternas länder som reportrar. I handledningen och på lärardelen av priswebben får din lärare fler idéer om hur man kan jobba med WCPRC. För att du ska kunna göra ett rättvist val behöver du känna till alla kandidaternas arbete och barnen de kämpar för lika bra! Vanligtvis är det tre priser som ska fördelas: Global Friends Award (Jordens kompisars pris), som är ditt och alla andra röstande barns pris. I den första världsomröstningen, Global Vote, 2001 röstade barn röstade 6,6 miljoner barn. World s Children s Prize (Jordens barns pris), är jurybarnens pris. World s Children s Honorary Award (Jordens barns hederspris) är barnens hederspris och tilldelas den eller de priskandidater som inte får något av de andra två priserna utses istället barnens Decennie-Barnrätts hjälte. 4. Förbered och genomför Global Vote Day När man lärt sig om alla kandidater gör man på en del skolor valaffischer och håller valtal. Eftersom det är er omröstning, är det viktigt att ni får vara med och arrangera världsomröstningen. I Röstningstidningen kan du läsa om världsomröstningar jorden runt. För att genomföra en demokratisk Global Vote behöver ni: Röstlängd. Här ska alla som har rösträtt i er Global Vote stå med. Röstsedlar. Klipp till de röstsedlar som följer med i ert paket. Om de inte räcker kan ni kopiera upp dem som finns på sista sidan av Röstningsbilagan. Ni kan också tillverka egna röstsedlar. Har ni ont om papper kan varje röstande skriva en siffra mellan 1 och 13 för sin kandidat på en liten pappersbit. Valbås. Så att ingen ser hur du röstar. Valurna. Alla röstsedlar läggs i samma valurna. Ni får inte ha en valurna för varje kandidat, för då ser ju alla hur alla röstar. Färg mot valfusk. Nöj er med avprickningen i röstlängden eller märk t ex ett finger med färg. Valförättare. Prickar av de röstande i röstlängden och lämnar ut röstsedlarna. Valkontrollanter. Kontrollerar valet, färgmärkningen och rösträkningen. Rösträknare. Räknar rösterna och skickar in röstresultatet. Meena röstar i Global Vote i Tharöknen i Pakistan. Global Vote Day Bestäm i god tid datum för er världsomröstning. I bland annat Sydafrika, Mexiko och Brasilien har hela skoldistrikt bestämt om en gemensam Global Vote Day för alla skolor. I några länder funderar man på att inför en Global Vote Day i hela landet. Nu är ni experterna på barnets rättigheter, som vet hur ni ska kräva respekt för dem. Ni kan allt om priskandidaterna och barnen de kämpar för. Ni vet också allt om era priser och om hur en demokratisk världsomröstning genomförs. Lycka till med er Global Vote Day! Rapportera gärna till WCPRC hur det gått och vad du tycker om barnets rättigheter, WCPRC och Global Vote. Bjud in pressen Glöm inte att bjuda in press, radio och TV att vara med på er Global Vote Day! Berätta för journalisterna om barnets rättigheter och att ni vill att de ska respekteras bättre. Förklara WCPRC och kandidaternas insatser för dem. Berätta gärna hur ni gjort och skicka tidningsklipp till WCPRC. Det ska vi fira! Er Global Vote Day är en viktig dag. Glöm inte att fira den. I Tharöknen i Pakistan firar eleverna sin världsomröstning med dans, te och kex medan solen går ner. I Santarém i Brasilien har de dansuppvisning och serveras Amazonas frukter. I Sverige serveras ofta tårtor med WCPRC:s regnbågsbarn på. Rapportera röstresultatet för alla kandidater Glöm inte att rapportera in röstresultatet för alla tretton kandidater från din skola 6

7 Bjud in fler att bli Global Friends! Många skolor och elever i världen vet inte att de är välkomna att bli Global Friend-skolor. Du och din skola kan bjuda in skolor där du bor! Det är gratis att bli Global Friend-skola. För att registrera en skola behöver vi: Skolans namn och postadress, en kontaktperson på skolan (lärare eller rektor), samt skolans totala antal elever. Vi skickar Global Friend-certifi kat till skolan. Det ger skolan rätt att arbeta med World s Children s Prize och alla elever får rösträtt i världsomröstningen Global Vote. senast 25 oktober. Alla röster i hela världen läggs ihop. Ni kan skriva in röstresultaten i valurnan på www. worldschildrensprize. org, mejla det till prize@worldschildrensprize.org, faxa det till eller posta det till WCPRC, Box 150, Mariefred. I vissa länder rapporterar skolan röstresultatet till en samordnare i landet. Prisceremonin november kommer barn jorden runt att avslöja vem som blivit barnens Decenniehjälte. Är du nyfiken på hur det har gått kan du kolla på www. worldschildrensprize.org. Prisceremonin äger alltid rum i mitten av april, till minne av World s Children s Prize förste pristagare, Iqbal Masih från Pakistan, som mördades 16 april Decenniehjälten får sitt pris i april Kräv respekt! När ditt land ratificerat FN:s Konvention om Barnets rättigheter, vilket alla länder förutom Somalia och USA gjort, har ditt land utfäst sig att göra allt det kan för att barnets rättigheter ska respekteras. Ditt land måste också ständigt informera sin befolkning, barn och vuxna, om barnets rättigheter. WCPRC hjälper ditt land att göra det. Nu när ni är experter på barnets rättigheter kan ni hemma, i skolan, till journalister och politiker påminna och lära de vuxna om barnets rättigheter. Ni kan också formulera krav på att barnets rättigheter måste respekteras! Låt gärna dina föräldrar läsa den här tidningen. HONORARY ADULT FRIENDS Det fi nns speciella vuxna som beskyddar barnens World s Children s Prize. De kallas för Honorary Adult Friends, Hedersvuxenvänner. En del är beskyddare i hela världen, andra i sitt land. Drottning Silvia var den första Hedersvuxenvännen. Andra är bland annat Nelson Mandela, Graça Machel, premiärminister Xanana Gusmão, Östtimor, president och Nobels Freds pristagare José Ramos Horta, Östtimor, Nobelpris tagaren Joseph Stiglitz, förra Unicef-chefen Carol Bellamy, USA, FN:s tidigare ordf örande i säkerhetsrådet och biträdande generalsekreterare med ansvar för barn i väpnad konfl i k t, Olara Otunnu, Uganda, hövding Oren Lyons, Onondaga Nation (USA), fi losofen Ken Wilber, USA och toppmodellen och fd fl yktingen Alek Wek, Sudan och Storbritannien. Föreslå gärna vem du skulle vilja se som Hedersvuxenvän och motivera varför! Juryn väljer priskandidater Genom sina livserfarenheter är jurybarnen från 15-talet länder själva experter på barnets rättigheter. De har bland annat varit soldater, slavar, flyktingar eller levt på gatan. De kämpar för barnets rättigheter. Den internationella barnjuryn 2008 tillsammans med drottning Silvia efter prisceremonin. Varje jurybarn representerar alla barn i världen som upplevt liknande kränkningar av, eller som kämpar för, barnets rättigheter. Du kan lära dig om olika delar av barnets rättigheter genom att läsa om jurybarnen i Röstningstidningen och på www. worldschildrensprize.org. Det är svårt att bli jurymedlem. Miljoner barn jorden runt ska uppleva och lära sig av varje jurybarns liv. Därför är det de kränkningar av barnets rättigheter du upplevt, eller din kamp för respekten för barnets rättigheter och din berättelse om detta som avgör om du kan vara med i juryn. Jurybarnen ska också, om möjligt, komma från alla kontinenter och stora religioner. Drottning Silvia. Hedersvuxenvännen och WCPRC-pristagaren Nelson Mandela ler när han läser serien om sitt liv i Globen. 7

8 Fira barnets r illustr ation : lot ta mellgren/ester FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) består av 54 artiklar. Här sammanfattas några av dem. Du hittar hela konventionstexten på Grundtankar i barnkonventionen är att: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Varje barn har rätt att få sina grundläggande behov uppfyllda. Varje barn har rätt att få skydd mot övergrepp och utnyttjande. Varje barn har rätt att få uttrycka sin mening och bli respekterat. Artikel 1 Alla barn i hela världen under 18 år har dessa rättigheter. Artikel 2 Alla barn är lika mycket värda. Alla barn har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras. Du får inte behandlas annorlunda på grund av ditt utseende, din hudfärg, ditt kön, ditt språk, din religion och dina åsikter. Artikel 3 De som bestämmer om sådant som gäller barn ska först och främst tänka på vad som är bäst för barnet. Artikel 6 Du har rätt att överleva och att utvecklas. Artikel 7 Du har rätt till ett namn och en nationalitet. Artikel 9 Du har rätt att vara med dina föräldrar, om det inte skulle vara dåligt för dig. Du har rätt att växa upp hos dina föräldrar. Om det är möjligt. Artikel Alla barn har rätt att säga vad de tycker. Barn ska tillfrågas. Dina åsikter ska respekteras i alla beslut som rör dig; hemma, i skolan, hos myndigheter och domstolar. Artikel 18 Båda dina föräldrar har gemensamt ansvaret för din uppfostran och utveckling. De ska alltid först tänka på ditt bästa. Artikel 19 Du har rätt att skyddas mot alla former av våld, mot vanvård, misshandel och övergrepp. Du ska inte bli utnyttjad av dina föräldrar eller andra vårdnadshavare. Artikel Du som förlorat din familj, ska ha rätt att få omvårdnad. Artikel 22 Om du har tvingats fly från ditt hemland har du samma rättigheter som alla andra barn i det nya landet. Om du 8 8-9_barnensrattigheter_sve,eng,fra.indd

9 20 november är en dag att fira för världens barn. Den dagen 1989 beslutade FN om KonveN tionen om barnets rättigheter, som i år blir 20 år! Den gäller för dig och alla andra barn under 18 år och kallas för BarN KonveN tionen. Alla jordens länder, förutom Somalia och USA, har ratificerat (förbundit sig att följa) Barn konventionen. De ska alltid först tänka på vad som är bäst för barnen och lyssna på vad barnen har att säga. Jag kräver respekt för barnets rättigheter! rättigheter har flytt ensam ska du få speciellt stöd och hjälp. Om det är möjligt ska du återförenas med din familj. Artikel 23 Varje barn har rätt till ett bra liv. Om du har ett handikapp, har du rätt till extra stöd och hjälp. Artikel 24 Om du blir sjuk har du rätt att få all den hjälp och vård du behöver. Artikel Du har rätt till att gå i skolan och lära dig sådant som är viktigt att kunna, t ex respekt för mänskliga rättigheter och respekt för andra kulturer. Artikel 30 Varje barns tankar och tro ska respekteras. Du som tillhör en minoritet har rätt till ditt eget språk, din egen kultur och din egen tro. Artikel 31 Du har rätt till lek, vila och fritid och att leva i en bra miljö. Artikel 32 Du får inte tvingas till skadligt arbete som hindrar din skolgång och skadar din hälsa. Artikel 34 Du får inte utsättas för övergrepp eller tvingas till prostitution. Om du behandlas illa ska du få skydd och hjälp. Artikel 35 Ingen har rätt att kidnappa eller sälja dig. Artikel 37 Du får inte bli straffad på ett grymt och skadligt sätt. Artikel 38 Du får inte bli värvad som soldat och delta i väpnad konflikt. Artikel 42 Alla barn och vuxna ska känna till barnkonventionen. Du har rätt att få information och kunskap om dina rättigheter. BARNENS TRIBUN FÖR BARNETS RÄTTIGHETER 9

10 Hur mår världe 2,2 MILJARDER BARN UNDER 18 ÅR I VÄLDEN 80 miljoner av de barnen lever i de två länder, Somalia och USA, som inte förbundit sig att uppfylla barnets rättigheter. Alla andra länder har lovat att följa barnets rättigheter. Namn och nationalitet När du föds har du rätt att få ett namn och bli registrerad som medborgare i ditt hemland. Varje år föds 136 miljoner barn i världen. Av dem blir 48 miljoner barn aldrig registrerade. Det fi nns inget skriftligt bevis på att de fi nns! Hem, kläder, mat och trygghet Överleva och utvecklas Du har rätt att överleva. Varje land som skrivit under barnets rättigheter ska göra allt för att alla barn ska över leva och utvecklas. 1 av 14 barn i världen (1 av 7 i de fattigaste län derna) dör innan det fyllt fem år, de fl esta av orsaker som går att förhindra. Hälsa och sjukvård Du har rätt till mat, rent vatten samt läkarvård barn under fem år dör varje dag (9,2 miljoner per år) av sjukdomar som har att göra med brist på mat, rent vatten, hygien och hälsovård. Vaccineringen av barn mot de vanligaste barnsjukdomarna räddar 3 miljoner liv varje år. Vart femte barn vaccineras aldrig. 1,4 miljoner barn dör varje år i sjukdomar man kan vaccineras mot. 6 av 10 barn i de 50 fattigaste länderna har inte tillgång till rent vatten. Varje år dör 1 miljoner människor, de fl esta barn, av malaria. Bara 1 av 3 sjuka barn behandlas mot malaria och bara 1 av 4 barn i malarialänder sover under myggnät. Du har rätt till ett hem, mat, kläder, utbildning, hälsovård och trygghet. Mer än hälften av alla barn i världen lever i fattigdom. Omkring 700 miljoner barn har mindre än 1,25 USD (10 kronor) att leva på per dag. Ytterligare 500 miljoner barn har mindre än 2 USD per dag. Barn med funktionshinder Du som har ett funktionshinder har samma rättigheter som alla andra. Du har rätt till stöd så att du kan delta aktivt i samhället. Funktionshindrade barn tillhör de mest utsatta barnen. I många länder får de inte gå i skolan. Många behandlas som mindre värda och blir undangömda. Det fi nns 110 miljoner barn med funktionshinder i världen. 10

11 ns barn? Skydd mot våld Barn som lever på gatan Du har rätt att leva i en trygg miljö. Alla barn har rätt till utbildning, sjukvård och en dräglig levnadsstandard. 60 miljoner barn har gatan som sitt enda hem. Ytterligare 90 miljoner barn arbetar och tillbringar sina dagar på gatan, men har familjer att återvända till på nätterna. Skadligt barn arbete Du har rätt att skyddas mot att utnyttjas ekonomiskt, och mot arbete som skadar din hälsa eller hindrar dig att gå i skolan. Barn under 12 år får inte arbeta alls. Omkring 240 miljoner barn mellan 5 och 14 år arbetar, och för tre av fyra av dem är arbetet skadligt för deras säkerhet eller hälsa. 8 miljoner barn tvingas till den allra värsta formen av barnarbete som att vara skuldslavar, barnsoldater eller prosti tuerade. Årligen utsätts minst 1,2 miljoner barn för traffi cking, som är dagens slavhandel. Du har rätt att skyddas mot alla former av våld, vanvård, misshandel och övergrepp. Varje år utsätts 40 miljoner barn för så svår misshandel att de behöver läkarvård. 23 länder i världen har förbjudit alla former av fysisk bestraffning mot barn och bara 3 av 100 barn i världen är därmed helt skyddade mot våld enligt lagen. Många länder tillåter aga i skolan. Brott och straff Barn får bara fängslas som sista utväg och för kortast möjliga tid. Inget barn får utsättas för tortyr eller annan grym behandling. Barn som begår brott ska få vård och hjälp. Barn får inte straffas med livstids fängelse eller dödsstraff. Minst 1 miljon barn hålls fängslade. Fängslade barn behandlas ofta illa. Minoritetsbarn Barn som tillhör minoritetsgrupper eller urbefolkningar har rätt till sitt språk, sin kultur och religion. Urbefolkningar är t ex Amerikas indianer, aboriginerna i Australien och Nordeuropas samer. Urbefolknings- och minoritetsbarn får ofta sina rättigheter kränkta. Deras språk respekteras inte, de mobbas eller diskrimineras. Många barn har inte tillgång till sjukvård. Skydd i krig och på flykt Du har rätt till skydd och vård i krig eller om du fl yr. Barn i krig och på fl ykt har samma rättigheter som andra barn. Under de senaste 15 åren har minst 2 miljoner barn dött i krig. 6 miljoner har fått allvarliga fysiska skador. 10 miljoner barn har fått allvarliga psykiska skador. 1 miljon har förlorat eller skilts från sina föräldrar barn utnyttjas som soldater, bärare eller minröjare (2 500 barn dödas eller skadas varje år av minor). Minst 25 miljoner barn är på fl ykt. Skola och utbildning Du har rätt att gå i skolan. Grundskolan ska vara gratis för alla. Över 8 av 10 barn i världen går i skolan, men fortfarande får 101 miljoner barn ingen utbildning alls. 150 miljoner barn slutar skolan innan årskurs fem. DIN RÖST SKA HÖRAS! Du har rätt att säga vad du tycker i alla frågor som berör dig. Vuxna ska lyssna på barnets åsikt innan de fattar beslut, som alltid ska vara till barnets bästa. Är det så i ditt land och i världen idag? Det vet du och resten av världens barn bäst! 11 TEXT: SOFIA KLEMMING ILLUSTRATION: LOTTA MELLGREN /ESTER

12 THE WCPRC AWARD CE WELCOME! VÄLKOMMEN! BIENVENIDOS! BEM VINDOS! BIENVENUE! CHAO MUNG! Drottning Silvia och medlemmar av barnjuryn tittar på när Hanoi College of Art, Vietnam, dansar lejondansen, vid prisceremonin på Gripsholms slott i Mariefred. Drottning Silvia överlämnade Global Friends Award och World s Children s Prize till Somaly Mam, som åtföljdes på scenen av Sina Van och Sry Pov Chan. 6,6 miljoner röstande barns pris THE GLOBAL FRIENDS AWARD och jurybarnens pris THE WORLD S CHILDREN S PRIZE SOMALY MAM unga under 18 år deltog i världsomröstningen Global Vote 2008 och utsåg Somaly Mam, Kambodja till sin pristagare. Efter att själv som barn ha varit sexslav har Somaly ägnat de senaste 13 åren åt att befria fl ickor ur sexslaveri och åt att ge dem möjlighet till rehabilitering och utbildning. Även den internationella barnjuryn utsåg Somaly till mottagare av sitt pris. THE WORLD S CHILDREN S HONORARY AWARD JOSEFINA CONDORI Drottning Silvia applåderar Josefi na Condori som mottog barnens hederspris tillsammans med Luz Garda och Sayda Teran. Josefi na prisas för sin 15-åriga kamp för fl ickor i Peru, som ofta under slavlika förhållanden, arbetar som pigor. 12

13 REMONY 2008 Prisceremonin FOTO: ELIN BERGE Umbono från Sydafrika uppträdde under prisceremonin. Jurymedlemmarna Nga Thai Thi, Vietnam, Laury Petano, Colombia, Maïmouna Diouf, Senegal, Rebeka Aktar, Bangladesh och representanten för de 6,6 miljoner röstande barnen, Tommy Rutten, USA, under ceremonin. Sedan jurybarnen under ceremonin krävt respekt för barnets rättigheter sa drottning Silvia: Jag kräver också att barnets rättigheter respekteras! Det här är en väldigt viktig ceremoni, nästan en barnens Nobelpris-ceremoni, fortsatte drottningen. Hanoi College of Art uppträdde. Omar Bandak, Palestina och Ofek Rafeli, Israel är medlemmar av den internationella barnjuryn. The World s Children s Honorary Award Agnes Stevens Agnes Stevens åtföljdes på scenen av Ed Korpie och Brianna Audinett när hon mottog barnens hederspris från drottning Silvia. Agnes prisades för att hon, genom sin organisation School on Wheels, sedan 20 år kämpar för de över en miljon hemlösa barnens rättigheter i USA. 13

14 World s Children s Honorary Award Sedan starten för World s Children s Prize for the Rights of the Child år 2000 har fjorton pristagare erhållit World s Children s Honorary Award för sina fantastiska insatser för barnets rättigheter. De är inte med i omröstningen om barnens Decennie-Barnrättshjälte. Du kan läsa mer om hederspristagarnas insatser för barnen på Anne Frank Barefoot College Casa Allianza Hector Pieterson Barnens Fredsrörelse Pastoral da Criança 2000 Det första året hedrades postumt (efter sin död) tre av de miljarder barn som utsattes för kränkningar av sina rättigheter under 1900-talet. De två hederspristagarna var Anne Frank, Holland och Hector Pieterson, Sydafrika. Anne Frank dog i tyskt koncentrationsläger i mars Hector Pieterson sköts till döds, 12 år gammal i Soweto i Sydafrika 16 juni Barefoot College, Indien, för dess 35-åriga banbrytande insatser med bl a Children s Parliament och kvällsskolor i Rajasthan. Barnens Fredsrörelse, Colombia, som organiserar barn mot kriget och bedriver verksamheter som ger barnen glädje Ana María Marañon de Bohorquez, Bolivia, som i snart 25 år kämpat för barn som lever på gatan i Cochabamba Jetsun Pema, Tibet. Dalai Lamas syster har i nära 45 år arbetat för de tibetanska flyktingbarnens rättigheter Cynthia Maung, Burma, som under 20 år har kämpat för hundratusentals flyktingbarns hälsa och utbildning, såväl i militärdiktaturens Burma som i flyktingläger i Thailand. Inderjit Khurana, Indien, som sedan 23 år driver över hundra skolor och två hjälptelefoner för några av Indiens fattigaste barn, som lever och arbetar på tågplattformarna. Paul och Mercy Baskar Ana María Marañon de Bohorquez Liz Gaynes, Emani Davis Jetsun Pema 2002 Casa Allianza, Centralamerika, som arbetar för barnen som lever på gatan Pastoral da Crianças volontärer, Brasilien, som arbetar för att minska barnadödligheten och undernäringen bland fattiga barn Josefina Condori, Peru, som sedan 15 år kämpar för flickor som arbetar som pigor, ofta under slavlika förhållanden. Agnes Stevens, USA, som tillsammans med sin organisation School on Wheels, sedan 20 år kämpar för hemlösa barn i USA. Cynthia Maung Inderjit Khurana 2004 Paul och Mercy Baskar, Indien, som i 25 år kämpat mot skadligt barnarbete. Liz Gaynes och Emani Davis, USA, som i 25 år arbetat för fångarnas barns rättigheter. Josefina Condori Agnes Stevens 14

15 Det är tretton kandidater till att bli barnens Decennie-Barnrättshjälte, som utses i Decade Global Vote, som pågår 15 april 25 oktober november, på 20-årsdagen av FN:s Barnkonvention, kommer barn jorden runt att avslöja vem som blivit deras Decenniehjälte. Berättelserna om kandidaterna och om barnen de kämpar för är hämtade från det år då kandidaten erhöll de röstande barnens Global Friends Award eller jurybarnens World s Children s Prize. Barnen är alltså äldre idag än i berättelserna. Du kan läsa mer om priskandidaterna och om barnen de kämpar för på Kandidater till barnens Decennie-Barnrättshjälte Iqbal Masih Nkosi Johnson Maggy Barankitse Asfaw Yemiru Maiti Nepal James Aguer 2000 Iqbal Masih, Pakistan (postumt). Iqbal var skuldslavbarn i mattfabrik. Han hedrades för sin kamp för skuldslavbarnens rättigheter. Mördades 16 april Sidorna Asfaw Yemiru, Etiopien. Asfaw var som 9-åring gatubarn. 14 år gammal öppnade han sin första skola för gatubarn under en stor ek. Sedan dess har han i mer än 50 år ägnat all sin tid åt att ge utsatta barn skolgång. Sidorna Nkosi Johnson, Sydafrika (postumt). Nkosi kämpade för de hiv-smittade och aidsdrabbade barnens rättigheter fram till sin död 12 år gammal. Sidorna Maiti Nepal. Maiti kämpar mot bortförandet av fattiga flickor från Nepal till Indien, trafficking, där de blir slavar på bordeller och hjälper flickor som drabbats. Sidorna Maggy Barankitse, Burundi, som under 15 år räddat tiotusentals föräldralösa barn i krigets Burundi och givit dem ett hem, kärlek, skola och sjukhus. Sidorna James Aguer, Sudan. James har under 20 år be friat tusentals bortrövade barn ur tvångsarbete i Sudan. James har fängslats 33 gånger och fyra av hans medarbetare har dödats. Sidorna Prateep Ungsongtham Hata, Thailand. Prateep var barnarbetare när hon var tio år. Sedan hon startade sin första skola när hon var 16 år, har hon i 40 år kämpat för att ge de mest utsatta barnen möjlighet till skolgång. Sidorna Dunga Mothers, Kenya. Tjugo mammor i Kenya, som under de senaste tolv åren kämpat för att de barn som blivit föräldralösa till följd av aids ska få gå i skolan, ett hem, mat, kärlek och sina rättigheter respekterade. Sidorna Nelson Mandela, Sydafrika. Graça Machel, Moçambique. Mandela för hans långa kamp för lika rättigheter för Sydafrikas barn och hans försvar av de rättigheterna. Machel för hennes 25 år långa kamp för utsatta barns rättigheter i Moçambique, speciellt flickors rättigheter. Sidorna Craig Kielburger, Kanada. Craig grundade 12 år gammal Free The Children. Han kämpar för ungas rätt att göra sin röst hörd och för att befria barn ur fattigdom och från kränkningar av barnets rättigheter. Sidorna AOCM, Rwanda. AOCM består av föräldralösa från folkmordet i Rwanda, som hjälper varandra att överleva, med mat, kläder, skola, hem, hälsovård och kärlek. Sidorna Betty Makoni, Zimbabwe. Betty stärker genom Girl Child Network flickor så att de kan kräva respekt för sina rättigheter. Hon stöder flickor som utsatts för övergrepp och skyddar dem som riskerar att utsättas för övergrepp, tvångs äktenskap och trafficking. Sidorna Prateep Ungsongtham Hata Nelson Mandela/ Graça Machel AOCM Somaly Mam 2008 Somaly Mam, Kambodja. Efter att själv som barn varit sexslav har Somaly ägnat de senaste 13 åren åt att befria flickor ur sexslaveri och åt att ge dem möjlighet till rehabilitering och utbildning. Hon bestraffades för det när hennes 14-åriga dotter kidnappades, drogades, våldtogs och såldes till en bordell. Sidorna Dunga Mothers Craig Kielburger Betty Makoni

16 NOMINERAD Sidorna Iqbal Masih VARFÖR NOMINERAS IQBAL? Iqbal Masih, Pakistan, nomineras postumt (efter sin död) till WCPRC Decennie-Barnrättshjälte 2009 för sin kamp för skuldslavbarnens rättigheter. Iqbal blev tidigt skuldslav hos en mattfabriksägare, som sålde honom vidare. Iqbal var troligen 5 6 år när han började arbeta i mattfabriken. Han arbetade från tidig morgon till kväll och behandlades ofta illa. Fem år senare befriades han ur skuldslaveriet. Han började i Bonded Labour Liberation Fronts (BLLF, Skuldslavarnas befrielseorganisation) skola. Iqbal talade till sina vänner bland mattarbetarbarnen och på möten, och han gav många matt arbetarbarn mod att lämna sina ägare. Ägarna hotade Iqbal, som efter att ha fått ett pris i USA, mördades 16 april Han är världen över symbol för kampen mot skadligt barnarbete. Iqbal Masih blev som barn skuldslav i en mattfabrik i Pakistan. Efter fem år blev han fri. Han gav andra barn mod att också lämna sina ägare. Iqbal hotades av mattfabrikanterna och mördades 16 april Han är en symbol för kampen mot barnarbete och fick år 2000 postumt (efter sin död) det första World s Children s Prize, som även har ett andra namn till Iqbals minne: Iqbal Masih Award. I qbal är omkring fem år när han gör sin första arbetsdag i mattfabriken. När hans mamma Anayat senare behöver pengar till en operation tar hon ut ett förskott från mattfabrikanten Ghullah. Förskottet, som kallas peshgi, skrivs i Iqbals namn. Det innebär att Iqbal blir skyldig Ghullah de rupier som mammans operation kostar. Nu är Iqbal skuldslav och Ghullah bestämmer över hans liv. När Iqbal kommer hem från mattfabriken på kvällen faller han ihop på sängen och somnar. Ibland väcks han av att Ghullah kommer vid midnatt. Vi har en mattleverans som måste bli klar. Skynda dig upp. Peshgi-skulden gör att Iqbal måste följa med och Ghullah släpar den halv- sovande Iqbal genom gränderna till mattfabriken. Om Iqbal somnar under arbetet väcks han med slag av mattgaffeln. Iqbal rymmer En dag har en liten pojke i mattfabriken hög feber. Ägaren Ghullah binder ihop pojkens fötter och hänger honom upp och ned i takfläkten. Här är det jag som bestämmer när ni arbetar, ryter Ghullah. I den stunden bestämmer Iqbal sig för att han fått nog. Han rymmer så ofta han kan från arbetet. Iqbal och Barn skall ha pennor i handen, inte verktyg, brukade Iqbal säga. Iqbal talade ofta på möten inför både barn och vuxna. År 2000 fick Iqbal det första World s Children s Prize, som för alltid även har ett andra namn till hans minne: Iqbal Masih Award _Iqbal_pakistan_sve,eng,fra.indd

17 Iqbal ville bli advokat och befria barnen i mattfabrikerna. Iqbal med en av sina många vänner i Sverige. hans kompisar brukar passar på att rymma när Ghullah inte är där. De leker hela dagen utan att tänka på vad som väntar dem. Morgonen därpå kommer Ghullah till deras hem och hämtar dem. Han är mycket arg och slår pojkarna med mattgaffeln eller med vad han kommer åt. Sedan kedjar han dem. Det kan dröja det ett par dagar innan han släpper dem. Äntligen fri! Tidigt en morgon i oktober 1992 rymmer Iqbal från arbetet. Han hoppar upp på ett traktorflak där det redan sitter många barn och vuxna. En timme senare är de framme vid BLLF:s (Skuldslavarnas befrielseorganisation) möte. Det är första gången Iqbal ser BLLF:s ledare Ehsan Ullah Khan. Han lyssnar nyfiket när Ehsan berättar om lagen mot skuldslaveri. Ehsan ber Iqbal att berätta för de andra barnen om sina erfarenheter. Först vågar inte Iqbal, men så går fram till mikrofonen. Iqbal får ett Frihetsbrev av Ehsan. Där står lagen som förbjuder skuldslaveri och vilka straff som den som utnyttjar skuldslavar ska dömas till. Problemet i Pakistan är att lagen inte följs, och att polisen och domstolen ofta inte hjälper den fattige utan ägaren. Ghullah vägrar att låta Iqbal lämna mattfabriken. Men Ehsan glömmer inte den lille pojken och ber några av sina medarbetare att ta reda på mer och hjälpa Iqbal att bli fri. Iqbal jublar över att få börja i Vår egen skola, som BLLF:s skolor för barn som varit skuldslavar kallas. Han berättar för sina kompisar och för barn i andra mattfabriker att de inte behöver stanna hos sina ägare. I Muridke-området lämnar först hundratals, sedan tusentals barn mattfabrikerna. Iqbal talar på möten. Han avslutar sina tal med: Vi är... Och alla barnen fyller i: FRIA! Iqbal hotas Iqbal bor nu hos BLLF i Lahore. Första gången han kommer hem på besök säger mattfabrikens ägare Ghullah: Du måste komma tillbaka och arbeta. Då kommer de andra barnen också tillbaka. Men Iqbal vägrar. En annan mattfabrikant hotar Iqbals mamma med att kidnappa henne och Iqbal om Iqbal inte börjar arbeta igen, eller betalar den skuld som gjorde honom till skuldslav. En tredje mattfabrikant säger till Iqbals lillasyster Sobia: Din bror går som en domare i gränderna när han kommer hem. Men en dag tar vi honom. Håll tyst farbror, säger Sobia, som aldrig tidigare vågat säga så till en vuxen. Akta dig så att vi inte dödar dig också, svarar mattfabrikanten. Iqbal mördas I oktober 1994 besöker Iqbal Sverige. Han berättar för skolbarn om hur skuldslav- Iqbal fick stryk med mattgaffeln och kedjades när han rymde men han fortsatte ändå att rymma. TEXT: MAGNUS BERGMAR FOTO: ANDERS KRISTENSSON & MATS ÖHMAN 17

18 Det här är ett utdrag ur serien Iqbal, den lille mattpojken av Magnus Bergmar och Jan-Åke Winqvist. Du kan läsa hela serien på Låt det här bli en läxa för er andra också! Här gör ni som jag bestämmer! Kvällen kommer...första arbetsdagen är slut... De kommande åren skall Iqbal komma att arbeta minst 12 timmar om dagen, 6 dagar i veckan... Doktorn har sagt att jag måste operera mig, men jag har inga pengar. Men jag arbetar ju mamma. Räcker inte mina pengar? Nej, jag måste fråga Ghullah om peshgi! Ghullah, jag måste operera mig och köpa medicin. Kan jag få peshgi för Iqbal? Peshgi kallas den skuld som gör att Iqbal nu är skuldslav hos Ghullah... Här har du rupier! Iqbal värmer sig med en sjal i skolan på vintern. barnen i Pakistan har det. Många tidningar skriver om honom och han är med i olika TV-program. I december 1994 flyger Iqbal vidare till USA, där han får ett pris av Reebok för att han kämpar så väl för skuldslavbarnens rättigheter. Iqbal är också Person of the week (Veckans person) hos ett av USA:s största TV-bolag. Iqbal återvänder till Pakistan. På påskdagens morgon, 16 april 1995, tar han bussen hem till Muridke. På kvällen följer han med sina släktingar Lyaqat och Faryad Masih, som ska ta ut mat till Lyaqats pappa, som vattnar fälten. De sitter alla tre på samma cykel. Klockan är åtta och det är mörkt. När pojkarna är halvvägs hörs två skott, som dödar Iqbal. Faryad kan inte skriva och får därför på mordnatten sätta sitt tumavtryck längst ner på ett tomt vitt papper. Sen skriver polisen dit vad Skynda dig Shafiq, snart börjar matchen! Iqbal, Shafiq och Rafiq, kom och arbeta! Vi har en matta som måste bli klar! Mitt i natten kommer Ghullah hem till Iqbal och drar upp honom ur sängen... Det är fredag, pojkarnas enda lediga dag. Två pojkgäng har samlats på den öppna platsen mellan kanalen och husen. Iqbal har längtat en hel vecka efter den här matchen... Trots att det är ledig dag kan pojkarna inte vägra. De är ju skuldslavar och Ghullah bestämmer... Han behöver sova! Det får vänta! Vi måste jobba klart! Varje gäng samlar ihop pengar... Vinnarna får allt! Bror, ska vi leka? Iqbal, peshgin gör att jag måste låta honom ta dig!...men idag ska det inte bli någon match... Nej Sobia, jag orkar inte... 18

19 Iqbal är så trött att han somnar medan han arbetar... den vill och påstår att Faryad undertecknat att det är sant. Den fattige drängen Ashraf Hero grips morgonen efter för mordet på Iqbal. Polisen torterar honom. De hänger honom upp och ned i taket och slår honom med käppar och läderbälten. Du skall säga att du mör dat pojken Iqbal och berätta det vi lär dig. Annars dödar vi dig och hela din släkt. Du är fattig och ingenting värd. Ingen bryr sig om vad vi gör med dig, hotar polisen. i n Som straff för rymningen kedjas barnen fast vid vävstolen... Nästa morgon hämtar Ghullah Iqbal i hans hem... Iqbal tänker ständigt på hur svårt hans liv är, men kommer inte på något sätt att slippa arbeta... Alla pojkarna i fabriken är skuldslavar. Ingen har en peshgi, som skulden kallas, som är mindre än när han började arbeta hos Ghullah. Efter fem år i mattfabriken ska det bli än värre för Iqbal... En dag kommer en man förbi och pratar med mattslavarna... Jag heter Yousuf! Peshgi, skulden som gör er till slavar, är olaglig. Kom med till ett möte med skuldslavarnas befrielsefront, BLLF imorgon så får ni veta mer! Akta! Ägaren kommer! Ni vet vad som händer om ni lämnar arbetet! Iqbal trotsar ägarens förbud och deltar i mötet... Hej, såg jag inte dig igår? Jo... När Iqbal besöker hembyn, talar han med barnen i andra mattfabriker. Många vågar nu lämna sina ägare... Arshad Ghullah kommer hem till Iqbal... Du måste börja arbeta igen, annars arbetar inte dom andra heller! Jag har inte tid med dig! Var försiktig! Nu har du Arshad som fiende! Jag är inte rädd för honom längre. Han borde vara rädd för mig! Lögnen sprids Pakistans Människorätt kommission intygar att polisrapporten är riktig och att den oskyldige Hero är mördaren. Det gör att lög nen sprids världen över av ambassadörer och journalis ter, utan att ifrågasättas av dem. Människorättskommissionen påstår även, utan att ha något bevis för det, att mordet inte har något att göra med att Iqbal utmanat mattfabrikanterna. Hero göms undan. Ingen får träffa honom. Ändå fri känns han i rättegången. Polisen skriver bland annat att Hero, som aldrig tidigare hållit i ett gevär, råkat träffa just Iqbal när han slängde iväg ett skott mot pojkarna. I själva verket träffades Iqbal med 120 hagel i ryggen, medan de två andra pojkar na bara träffades av sam manlagt två hagel. Det var Iqbal som var mördarens mål och han sköts i ryggen när han försökte fly. Iqbal sa till mig att han ville bli en stor advokat, minns Sobia, som var tio år när hennes storebror mörda des. Han ville befria barnen i mattfabrikerna och ge dem utbildning så att de fattigas barn kan få en bättre fram tid _Iqbal_pakistan_sve,eng,fra.indd

20 Iqbal talar nu på BLLF:s möten där fria skuldslavar samlas... Vi är FRIA!!! Nutida slav Det finns omkring 240 miljoner arbetande barn i åldern 5 14 år i världen. Tre av fyra av dem utför skadligt barnarbete, sådant arbete som hindrar barnets skolgång och förstör barnets hälsa och utveckling. Mer än 8 miljoner barn tvingas till den allra värsta formen av barnarbete, som att vara skuldslavar, soldater eller prostituerade. Årligen utsätts minst 1,2 miljoner barn för «trafficking», som är dagens slavhandel. Iqbal var en nutida barnslav. Det finns nutida barnslavar ibland annat i Pakistan, Indien, Nepal, Kambodja och Sudan, men även i Europa. Hit räknas främst skuldslavarna, men även till exempel de flickor i Västafrika som är hushållsslavar. En nutida slav är man om arbetsgivaren har sådan makt över en att man måste arbeta åt honom eller henne. Pakistan har, liksom de flesta andra länder, lagar som förbjuder både skuldslaveri och barnarbete. Men ofta följs de inte. Länderna med barnslavar har alla ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter och ska skydda sitt lands barns mot att behöva utföra arbete som är skadligt för dem. Senare samma dag. Iqbal träffar sina släktingar Faryad och Lyaqat. IQBAL! Den förre mattslavpojken Iqbal Masih, som kämpade för barnens rättigheter i Pakistan är död! Vi ska cykla ut med mat till Amnat på fältet! På polisstationen samma natt som mordet begicks... Plötsligt... Så dog Iqbal Masih, pojken som jorden runt är symbol för kampen mot det skadliga barnarbetet... Faryad får sätta sitt fingeravtryck på ett blankt papper. Sen skriver polisen dit det han påstår har hänt Över hela världen sprids budskapet...