Fågelfaunan vid sjön Ömmeln Nina Rees. Version Projekt Upprättad

Transkript

1 Version 1.00 Projekt 7327 Upprättad Fågelfaunan vid sjön Ömmeln 2012 Nina Rees home:henric:arbete:hekonsult:7327:o mmeln_ver100_ docx / utskriven: (12)

2 Sammanfattning Planer på att uppföra ett större fritidshusområde vid sjön Ömmelns östra strand finns och området har därför utpekats som LIS-område av Säffle kommun. Som en del i att undersöka naturvärden i området har fågelfaunan inventerats. Hur arter upptagna på Rödlistan och Fågeldirektivet bilaga 1 skulle kunna påverkas av exploatering av området har bedömts och redovisas. Till planområdet angränsar två biotopskydd samt ett naturvårdsavtal. Biotopskyddet i sydöst består av äldre barrskog med inslag av gammal asp där tretåig hackspett samt andra spettar skulle kunna trivas om området inte exploateras. Biotopskydd samt naturvårdsavtal norr om planområdet består av strandnära lövskog. Känsliga arter som har påträffats och troligen skulle störas är bland annat storlom, smålom, drillsnäppa, spillkråka och tretåig hackspett. Större ansamlingar av fiskande storlom har påträffats och arten häckar troligen även i sjön. Studier av artens störningskänslighet kan vara tvetydiga men flera tyder på att ökad fritidsaktivitet leder till sämre häckningsframgångar. Smålommen använder sjön som fiskesjö och båda arterna skulle troligen påverkas negativt av exploatering och ökad mänsklig aktvitet i området. Sjöns goda vattenkvalitet skulle kunna påverkas vid markberedning vilket skulle kunna leda till försämrade fiskeförhållanden för lommarna. Storlommens mystiska framtoning förstärker sjöns vildmarkskänsla och bidrar säkert till att turister väljer att använda befintlig kanotled, en exploatering skulle kunna leda till att storlommens rop inte längre går att höra vid platsen. Drillsnäppa häckar med minst två par i området vilket den troligen inte skulle kunna göra på grund av ökad störning. Det finns en äldre berguvslokal i närheten som eventuellt skulle kunna användas igen om området inte exploateras. Inom planområdet finns en del tallar som kan utvecklas till boträd för fiskgjuse om de får stå kvar och området inte bebyggs. Rapporten och inventeringen är gjord av Nina Rees home:henric:arbete:hekonsult:7327:o mmeln_ver100_ docx / utskriven: (12)

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte Definitioner Områdesbeskrivning av planområde samt direkt angränsande miljö Metodik Resultat Resultat från inventering samt övriga källor Artvisa utvärderingar Bruttolista på arter Analys och diskussion Brister i inventeringen Referenser Kartor och licenser home:henric:arbete:hekonsult:7327:o mmeln_ver100_ docx / utskriven: (12)

4 1. Inledning 1.1 Bakgrund Sammanställning och inventeringen är utförd på uppdrag av WSP som utreder förutsättningar för LIS-område och detaljplan vid sjön Ömmeln i Säffle kommun. Bakgrunden till planerna för LIS-område grundar sig på intresse för att uppföra ett större fritidshusområde vid Ömmelns östra strand inom gällande strandskydd. 1.2 Syfte Syftet med sammanställningen och inventeringen är att identifiera vilka fågelarter som finns i området samt bedöma hur etablering av fritidshusområde skulle påverka fågelfaunan. Speciell vikt läggs vid rödlistade arter samt arter som finns upptagna på Fågeldirektivets bilaga Definitioner Rödlistan redovisar analyser av risken för att arter dör ut och klassificerar arter efter hur hotade de är. Kategoriindelningen är som följer: EX Utdöd, RE Nationellt utdöd, CR Akut hotad, EN Starkt hotad, VU Sårbar, NT Nära hotad, LC livskraftig, DD Kunskapsbrist. I Fågeldirektivet listas alla Sveriges fågelarter, det generella syftet med fågeldirektivet är att skydda alla fåglar inom EU:s medlemsländer. I Bilaga 1 listas de mest skyddsvärda arterna och för dessa arter ska särskilda skyddsområden utpekas. Där Fågeldirektivet används i texten avses arter upptagna i dess Bilaga Områdesbeskrivning av planområde samt direkt angränsande miljö Området ligger öster om sjön Ömmeln i Svanskogs församling och består av kuperad mark som sluttar ner mot sjön, det domineras av ett hygge med stor andel löv (björk, asp och al) samt tall sparat. En del träd med platt krona som skulle kunna utvecklas till boträd för rovfågel finns. Sjön kantas på en del ställen av en trädridå med lövträd och buskar. Två områden med biotopskydd samt ett område med naturvårdsavtal angränsar till planområdet. Precis norr om planområdet karakteriseras miljön av strandnära lövskog med al och asp och omfattas av naturvårdsavtal samt biotopskydd. I sydöst ramas området in av ett biotopskydd med barrnaturskog som har en del äldre asp samt död ved och värdefull kryptogamflora. Ömmeln är en reglerad, näringsfattig sjö som inte är drabbad av försurning och har en god kemiskt ytvattenstatus (Säffle kommuns överskiktsplan). Längs med stranden går en äldre järnväg som används för turismtrafik med dressin. home:henric:arbete:hekonsult:7327:o mmeln_ver100_ docx / utskriven: (12)

5 Bild 1. Miljöbild, hygge med sparade träd samt järnvägen. Foto: Nina Rees Bild 2. Sjöstranden med järnväg. Foto: Nina Rees home:henric:arbete:hekonsult:7327:o m meln_ver100_ docx / utskriven: (12)

6 3. Metodik Området har inventerats tre gånger inom en begränsad period i juni. En gång på eftermiddagen 17:00 19:30 samt påföljande morgon 04:30 08:00. Även en nattlyssning har gjorts i mitten av juni. Ett besök för fotografering har även gjorts i juli. På grund av sjöns storlek och begränsning i tid har endast det utpekade området inventerats. Hela sjön har inventerats översiktligt där tillgängligheten i form av vägar och stigar varit god. Inventeringen utfördes i början av juni, vilket medförde att eventuella spelplatser för orre och tjäder inte har kunnat fastställas. Trummande hackspett samt spelflygande rovfågel har inte heller kunnat inventeras. I området går en standardrutt som inventerats 1999, 2001, 2005, 2008, 2009, 2010, Standardrutter är en metod för att övervaka fågelfaunan i landet och består av ett nätverk av fasta standardrutter spridda i form av ett systematiskt stickprov över hela landet och startades Rutterna ligger som ett systematiskt nätverk över landet, varje ruta är kvadratisk och åtta kilometer lång och inventeras både som punkter och linjer. Rutten går 2 km norrut, 2 km österut, 2 km söderut och 2 km västerut och då är man tillbaka till startpunkten. Punkträkning sker i kvadratens hörn och mitt emellan hörnen. Linjetaxering sker längs km-sträckorna mellan punkterna. Inventeringen sker under häckningstidens höjdpunkt för flertalet arter. Kompletterande uppgifter har inhämtats från rapportsystemet Artportalen, Roger Gran (Dalslands ornitologiska förening), samt Lennart Gustafson (biolog). Bild 3. Översiktskarta Ömmeln med ruta för standardrutt. home:henric:arbete:hekonsult:7327:o mmeln_ver100_ docx / utskriven: (12)

7 Bild 4. Markerat planområde vid Sjön Ömmens östra strand. 4. Resultat 4.1 Resultat från inventering samt övriga källor Storlom har setts på nästan alla standardrutter, den 20:e maj 2012 observerades en större grupp med individer och den 6 juli sågs tio individer som fiskade tillsammans. Överflygande smålom observerades i planområdet två gånger och en individ simmande i västra delen av sjön. Minst två par drillsnäppa häckar troligen inom planområdet och varnande par kunde även observeras på flera ställen runt sjön. Ett par havstrutar häckar troligen på den lilla ön rakt utanför (Tjuvholmen) och varnade intensivt vid inventering från järnvägsbanken. I sjön häckar både storskrake och småskrake. Det finns gott om hål efter hackspettar och 2005 observerades en tretåig hackspett på standardrutten i eller i närheten av planområdet. Tretåig hackspett häckar i närområdet och biotopskyddet direkt öster om detaljplanerat område har potential som häckningsbiotop. Över sjön kunde fiskande tärnor observeras på långt håll, troligen fisktärnor. Rosenfink och trädlärka har observerats på vardera en standardrutt i eller i närheten av planområdet. Fiskgjuse har häckat tidigare och observeras ibland. Lärkfalk brukar häcka i sydöstra delen av sjön. home:henric:arbete:hekonsult:7327:o mmeln_ver100_ docx / utskriven: (12)

8 4.2 Artvisa utvärderingar Rödlistade arter samt arter upptagna i Fågeldirektivet bilaga 1. Tjäder: Fågeldirektivet Tjädern trivs i äldre skogar, speciellt gles tallskog med en del myrmark. Tjädern har en stabil population i Sverige. Inventeringen innefattar inte spel av tjäder då den påbörjades för sent på säsongen men arten har observerats på standardrutter. Orre: Fågeldirektivet Orren är klassad som starkt minskande under en 30-årsperiod. Den häckar i skogsmark, på hedar och mossar. Inventeringen innefattar inte spel av orre då den påbörjades för sent på säsongen men arten har observerats på standardrutter. Smålom: NT, Fågeldirektivet Smålommen häckar i små, oftast fiskfria skogstjärnar eller myrgölar och fiskar i närliggande klarvattensjöar närmare än 10 km från häckningsplatsen. I ett längre tidsperspektiv har arten minskat i både Sverige och Norge. Hoten mot smålom anses vara störning på häckplats, dikning samt försämring av vattenkvalitet (kvicksilver och försurning) i fiskesjöar. Enligt Artdatabanken (2005) har höga halter kvicksilver uppmätts i smålomsägg från södra och mellersta Sverige och fiskesjöar anses kunna vara känsliga för exponering av kvicksilver som deponerats på land från nederbörd och sedan urlakas till vattnet. Värt att ta i beaktande här är att sjöns goda vattenkvalitet skulle kunna påverkas av markberedning i samband med den omfattande exploateringen. Storlom: Fågeldirektivet Storlommen ligger på en stabil ungproduktion i Sverige men med stora variationer mellan olika år, den är upptagen på EU:s Fågeldirektiv och ska speciellt beaktas vid skydd av bland annat häckningsområden. Fåglarna häckar i näringsfattiga klarvattensjöar och boet placeras i strandkanten, oftast på en liten ö eller holme. Hot mot storlommen är bland annat variationer i vattenstånd och översvämningar men även bopredation. Störningar från friluftsliv är något som bör beaktas men enligt Eriksson m.fl. (2008) förekommer tvetydiga resultat på studier av hur störningarna påverkar häckningar. Det finns undersökningar som tyder på att omfattande bebyggelse vid sjöar inte påverkar häckningsresultat medan andra undersökningar har visat på att häckningar har misslyckats i större omfattning i sjöar som varit störda av friluftsaktiviteter. Vid år med ovanligt fint majväder och påföljande ökning av friluftsaktiviteter har sämre häckningsresultat observerats. Under häckningssäsongen kan storlommar samlas i flockar för att fiska gemensamt Eriksson m.fl. (2008). Den 6 juli observerades en flock med tio fiskande individer och 20 maj sågs en flock med individer som fiskade. På Rapportsystemet för fåglar (Svalan) finns endast 23 observationer rapporterade i Värmland utanför Vänern av flockar med fler än åtta fåglar under hela 2000-talet. Det låga antalet tyder på att större fiskande flockar inte förefaller vara så vanligt i sjöar utanför Vänern. Den ökande aktivitet i sjön som exploateringen medför bedöms kunna störa häckande fåglar samt flockar som samlas för att fiska tillsammans under häckningstid. En annan aspekt på störning av storlom är artens mystiska framtoning som uppskattas av många och förknippas med orörda vatten och förstärker områdets vildmarkskänsla. Arten kan säkerligen vara en bidragande orsak till att människor besöker sjön genom den kanotled som finns men en ökad störning skulle kunna göra att storlommens läte inte längre går att höra på platsen home:henric:arbete:hekonsult:7327:o mmeln_ver100_ docx / utskriven: (12)

9 Fiskgjuse: Fågeldirektivet Fiskgjusen är upptagen som speciellt skyddsvärd på Fågeldirektivet och har tidigare haft en starkt ökande population som senare gått till stabil. Ingen fiskgjuse har påträffats men biotopen anses vara lämplig och arten har troligen häckat tidigare. Inom området finns flera tallar som uppvisar potential att utvecklas till lämpliga boträd. Trana: Fågeldirektivet Tranan häckar på myrar, vid sjöar och vattendrag med sanka stränder. Trenden för arten är starkt ökande både över 30 och tio år. Söder om Svärdsudden (sydväst om planområdet) häckar trana. Drillsnäppa: NT Drillsnäppan är en medelstor vadare som häckar vid näringsfattiga sjöar och vid rinnande vatten med grusiga och steniga stränder. Arten har minskat med 30-49% under de senaste 30 åren, huvudorsaken till minskning hos arten är okänd men anses vara igenväxning av stränder, även förhållanden under flyttväg och övervintring kan inverka (Artdatabanken 2010). Vid inventering observerades minst två häckande par inom området. En exploatering skulle troligen innebära så stor störning att arten får svårt att häcka inom området, den ökande användningen av sjön skulle även kunna påverka häckning utanför det planerade området. Fisktärna: Fågeldirektivet Fisktärnan häckar i kolonier på öar och stränder. Trenden för arten är starkt ökande över 30 år. Fisktärna är observerad på flera standardrutter och tre fiskande tärnor sågs vid inventeringen, troligen var det fisktärnor. En ökad användning av sjön skulle medföra ökad störning för fisktärnan under häckningen. Tornseglare: NT Tornseglare har observerats men häckningsmöjligheter saknas troligen inom planområdet. Spillkråka: Fågeldirektivet Spillkråkan trivs i skog med grova stammar, gärna med gammal tallskog inom sitt revir. Arten har gått från ökande på 30 års sikt till minskande över de senaste tio åren. Troligen skulle arten inte vilja häcka om området exploateras. Tretåig hackspett: NT, Fågeldirektivet Den tretåiga hackspetten häckar i barr- och blandskog med stor andel döda eller döende träd och hotas av det moderna skogsbruket där döda träd saknas och skogen är likåldrig. Arten har på många håll minskat kraftigt eller försvunnit helt under senare delen av 1900-talet (Artdatabanken 2010). Både inventering för rapporten och standardrutter ligger tidsmässigt för sent på året för att kunna inventera hackspettar på ett tillfredställande sätt. En observation av tretåig hackspett har gjorts på standardrutt Arten har tidigare häckat öster om detaljplanerat område och biotopskyddet direkt öster om området har god potential som häckningslokal. home:henric:arbete:hekonsult:7327:o mmeln_ver100_ docx / utskriven: (12)

10 Trädlärka: Fågeldirektivet Trädlärkan häckar i torr och öppen skogsmark, på hedartade hyggen med frötallar samt vid gamla grustäkter. Trenden för arten är starkt ökande på 30 år, sedan stabil på 10 år. Trädlärka är observerad på en standardrutt och exploatering skulle medföra att arten inte kommer häcka, men även en igenväxning av hygget skulle medföra att arten inte trivs. Törnskata: Fågeldirektivet Törnskatan uppvisar en minskande trend över 30 år. Arten häckar på hyggen, i skogsbryn samt i öppna busk- och snårmarker. En exploatering av området skulle medföra att arten inte kommer häcka men även en igenväxning av hygget skulle medföra att arten inte trivs. Berguv: Fågeldirektivet, NT Berguven häckar i rasbranter och klippig terräng, de kan även häcka i biotoper som skapats av människan så som stenbrott, kalhyggen och soptippar. Arten har drabbats hårt av miljögifter och förföljelse från människan. Under 80- och 90-talet ökade stammen tack vare uppfödningsprogram och utsläppning av fåglar men under 2000-talet har arten åter minskat. Länge har det allvarligaste hotet mot många boplatser varit ett starkt intresse för fritidsbebyggelse vid sydvända häckningsberg. Som åtgärd måste nuvarande och potentiellt goda bobranter i reserv skyddas genom totalt skydd mot bebyggelse, Artdatabanken (2012). Även störning vid boplatser bör motverkas. Det finns en äldre häckningslokal för berguv direkt sydöst om området (ca 100 meter från planområdet), senaste konstaterande häckning skedde Det är svårt att bedöma hur exploatering skulle påverka bobrantens potential, men troligen skulle den ökade fritidsaktiviteten kunna störa häckande fåglar. Rosenfink: VU Rosenfinken är klassad som sårbar och häckar bland annat i fuktiga, inte för täta strandskogar samt i parker och kalhyggen med riklig lövvegetation (Lindell 2002). Arten observerades på standardrutt 2011 under häckningssäsong. Bild 5. Flock med tio storlommar 6 juli, förbereder sig för att fiska. Foto: Nina Rees home:henric:arbete:hekonsult:7327:o mmeln_ver100_ docx / utskriven: (12)

11 4.3 Bruttolista på arter Tabell 1 Fågelarter observerade på inventering, besök i området och standardrutt. Arter med fet stil är upptagna på rödlistan och/eller fågeldirektivet. Grågås Havstrut Rödvingetrast Talltita Kanadagås Fisktärna Dubbeltrast Stjärtmes Gräsand Ringduva Björktrast Nötväcka Kricka Gök Koltrast Trädkrypare Knipa Tornseglare Trädgårdssångare Törnskata Storskrake Spillkråka Svarthätta Skata Småskrake Gröngöling Törnsångare Nötskrika Tjäder Större hackspett Ärtsångare Kråka Orre Tretåig hackspett Härmsångare Korp Smålom Sånglärka Lövsångare Stare Storlom Trädlärka Grönsångare Pilfink Ormvråk Ladusvala Kungsfågel Bofink Sparvhök Hussvala Gärdsmyg Grönfink Trana Ängspiplärka Grå flugsnappare Grönsiska Strandskata Trädpiplärka Svartvit flugsnappare Domherre Skogssnäppa Sädesärla Talgoxe Obest korsnäbb Drillsnäppa Järnsparv Svartmes Rosenfink Morkulla Rödhake Blåmes Gulsparv Fiskmås Buskskvätta Tofsmes Gråtrut Taltrast Entita 5. Analys och diskussion Smålommen är upptagen på Fågeldirektivet som skyddsvärd och klassad som Nära Hotad på rödlistan, den använder troligen sjön som fiskesjö. Sjön verkar även vara viktig för storlom då den noterats på de flesta standardrutter samt vid två tillfällen har större grupper setts som samlats för att fiska tillsammans. Troligen finns det även lämpliga stränder för häckning. Storlom är störningskänslig, speciellt under häckningen då äggen kan överges eller ungarna utsättas för större predationsrisk om de vuxna fåglarna skräms bort. Troligen skulle arten påverkas negativt av en exploatering. Om sjöns vattenkvalitet påverkas vid markbearbetning, kan detta påverka sikten i sjön samt fiskbeståndet, vilket i förlängningen medför försämrade möjligheter för båda arterna lom. Drillsnäppan som har minskat kraftigt på senare år och klassas som Nära Hotad verkar trivas vid sjön och häckar med minst två par inom det planerade området. En upphävning av strandskyddet och utbyggnad av fritidshus skulle säkerligen innebära så stora störningar att arten inte kommer kunna häcka som den gör idag. Troligen kommer även den ökade störningen från människor påverka andra delar av stränderna och medföra för stora störningar för häckning även i andra delar av sjön. Hur beståndet av drillsnäppa ser ut i andra sjöar kring Ömmeln har inte home:henric:arbete:hekonsult:7327:o mmeln_ver100_ docx / utskriven: (12)

12 inventerats. Tretåig hackspett kan få svårt att häcka om biotopskyddet besökas mer i och med exploatering inärområdet. Berguvsbranten skulle kunna komma att användas igen om populationen ökar men troligen inte om området bebyggs. Inom planområdet finns tallar som skulle kunna utvecklas till boträd för fiskgjuse om område inte exploateras. Det är svårt att bedöma hur etableringen skulle påverka biotopskyddet direkt öster om området men troligen skulle naturvärdena besökas i betydligt högre grad vilket skulle kunna orsaka störningar för hackspettar så som tretåig hackspett. Spillkråka förekommer i planområdet och skulle troligen störas. 5.2 Brister i inventeringen Både inventering och standardrutter är utförda sent på säsongen vilket medför att vissa arter ej kunnat inventeras på ett bra sätt. Förekomst och häckningar av hackspettar går ej att bedöma. Biotopen uppvisar dock äldre bon av spillkråka samt andra hackspettar. Mindre hackspett skulle möjligen kunna trivas i något blötare skogsparti med löv vid stranden. Förekomst av asp och al gör att gråspett (Fågeldirektivet) skulle kunna finnas och flera häckningar av arten är kända från närområdet. Spelplaster för skogshöns, tjäder och orre har inte kunnat inventeras. 6. Referenser Artdatabanken juli 2012 Artportalen juli 2012 Gärdenfors U 2010 Rödlistade arter i Sverige 2010 Ottvall 2008 Populationstrender för fågelarter som häckar i Sverige. Eriksson M. O. G. Haglund B. Jurka J I svenska lomvatten myter, möten, minnen och manér. Bulls Graphics Halmstad Översiktsplan för Säffle kommun samrådshandling Ömmeln-Stubberud, Finntorpet Del av översiktsplan avseende LIS, Säffle kommun 7. Kartor och licenser Kartor kommer från Säffle kommuns kartdatabas. home:henric:arbete:hekonsult:7327:o mmeln_ver100_ docx / utskriven: (12)

13 Kommentarer kring berörda naturvärden vid föreslagen detaljplan för Ömmelns fritidshusområde Fåglar I samband med den översiktliga naturinventeringen som gjorts av WSP, publicerad , gjordes även en fågelinventering i området har också en komplettering av fågelinventeringen gjorts av Larssons Natur på uppdrag av markägaren. Den kompletterande inventeringen gjordes 28 maj och 5 juni, vid båda tillfällena mellan gryning och förmiddag. Endast planområdet och närmaste omgivningen besöktes genom att vandra i lugn takt, delvis på de iordningställda småvägar som finns i området. Vid båda inventeringarna har huvudsakligen allmänna arter observerats i området, en del av dessa arter är upptagna i det s.k. fågeldirektivet som är knutet till EU:s naturvårdsarbete, en del arter är också upptagna på den s.k. rödlistan (d.v.s. de löper risk att på närmare eller längre tid dö ut i Sverige, beroende på vilken hotklass de är placerade i). Det är värt att notera att en arts förekomst i fågeldirektivet inte automatiskt innebär att den är ovanlig, det är betraktat ur ett europeiskt perspektiv där Sverige kan ha en större andel av den totala europeiska populationen. Ibland beror detta på att Sverige ligger i den boreala växtzonen (barrskogsområdet) med en annan uppsättning arter än i Europa i övrigt. De utpekade arterna i fågeldirektivet, och/eller som är rödlistade, och som observerats i området kring Ömmeln finns uppräknade i fågelinventeringen som är del av WSP:s naturinventering. Dessa arter är följande: Tjäder och orre, dessa arter av skogshöns finns säkert i närområdet (närmaste kilometrarna) men de förekommer i andra biotoptyper än det område som omfattas av föreslagen detaljplan. Tjäder vill gärna ha äldre, olikåldrig barrskog för t.ex. spelplatser medan hönorna med kycklingar äter insekter i riset kring myrar. Orrar vistas också i områden med myrmarker, ofta på höjdplatåer. Planområdets exploatering kan med ganska stor säkerhet sägas ej påverka dessa två arter negativt eftersom de utgör en annan typ av natur där man normalt påträffar dessa arter. Smålom (rödlistad, klass, NT, nära hotad), häckar i mindre tjärnar och använder endast Ömmeln som födosöksområde, har en förhållandevis stark population i västra Värmland jämfört med Sverige i övrigt, fiskar oftast i större sjöar, även sådana i anslutning till större samhällen eller med högre frekvens av båttrafik varför denna art inte säkert kommer att påverkas negativt av föreslagen detaljplan. Storlom häckar sannolikt i sjön med något, eller några, par. Det finns inga uppgifter om framgångsrika häckningar då dessa är dolda i Artportalen och endast kan ses av tjänstemän på t.ex. Länsstyrelsen. Troligen har storlommen svårt att lyckas med häckningar vid Ömmeln främst på grund av sjöns reglering vilket ger vattenståndsvariationer på nästan 3 meter mellan hög och lågvattengräns. Detta påverkar särskilt storlommen negativt som ofta lägger sitt bo alldeles i strandkanten intill vattnet. Så även om båttrafiken på sjön skulle öka något så är troligen den enskilt största faktorn som påverkar storlommens eventuella häckning negativt sjöns reglering (det syns tydligt utmed stränderna vid lågvattenstånd på sommaren). Skulle det finnas någon ö med känd

14 häckning finns alltid möjligheten hos tillsynsmyndigheter som Länsstyrelsen att bilda fågelskyddsområde med landstigningsförbud. Fiskgjuse har tidigare häckat vid Ömmeln på den lilla ön Tjuvholmen, belägen ca 400 m väster om Ömmelns östra strand nedanför föreslagen detaljplan. Det finns inga kända uppgifter om när den senast häckade på denna plats. En lokalt boende ornitolog (Hans Gustafsson, Svanskog) som skådat fågel i trakten i 50 år har inte kunnat få fram några uppgifter om när fiskgjuseboet senast varit bebott från boende vid Ömmelns norra strand. Idag förefaller ovan nämnda bo vara obebott och varför det har varit, och verkar förbli så, är nog omöjligt att svara på. Beroende på Ömmellns fiskfauna och tillgång på bytesfisk så kan fiskgjuse mycket väl fiska i sjön men det är ofta vanligt att de sedan häckar på helt andra platser, som t.ex. äldre tallar (som kan bära deras tunga bo) vid myrar på skogen. Dessa värdefulla träd som kan utgöra boplatser hotas främst av bristande hänsyn i dagens skogsbruk. Trana har observerats häckande på södra sidan av Ömmeln, i Åmåls kommun, ca 1,5 km SSV om föreslagen detaljplan som inte kan anses påverka denna häckningsplats negativt. Drillsnäppa (rödlistad, klass NT) är en vanlig art av vadare vid näringsfattiga sjöar i skogsmark men den har nationellt sett uppvisat en minskande trend under senare decennier utan känd orsak, kring Ömmeln finns flera observationer utanför föreslagen detaljplan (utanför Bollsbyn och Hognerud) varför en eventuell negativ påverkan av detaljplanens genomförande inte kan anses påverka arten negativt totalt vid Ömmeln, det är också osäkert om arten häckar på samma plats varje år då boet görs enkelt på marken i närheten av stranden. Fisktärna är den vanligaste arten bland tärnor och finns vid många sjöar av både näringsfattig och näringsrik typ. Tornseglare är en vanlig art som fångar insekter i flykten, ibland på högre höjd, de bor oftast under tak på bostads och uthus som är täckta med traditionella tegelpannor. I allmänhet finns de i öppnare jordbrukslandskap med större tillgång på insekter som de fångar på olika höjd i sina ekvilibristiska flygövningar, de flesta människor känner väl till deras läte med det ringande ljud som klingar under varma sommarkvällar. Kanske skulle någon häcka under takpannor på någon nybyggd stuga i området men det känns inte särskilt troligt då det finns bättre boplatser vid de äldre husen i Bollsbyn och Hognerud. Spillkråka är en hackspett som gör bohål i äldre lövträd, främst aspar, den lämnar de äldre bohålen till gagn för andra hålhäckande arter som t.ex. ugglor, det finns inga aspar inom föreslagen detaljplan som har några bohål (troligen för att de är för unga) och följaktligen finns det sannolikt inga häckande spillkråkor inom planområdet. Däremot kan de förstås födosöka på de lövträd (efter olika larver under barken) som finns i planområdet, detta ger dock inte automatiskt lövträd inom planområdet något skyddsvärde då det finns betydligt bättre födosöksområden i de lövskogsrika områden med naturvårdsavtal som ligger strax norr om planområdet. Tretåig hackspett (rödlistad, klass NT) är en mindre vanlig art av hackspett som förekommer i granskogar med döda eller döende granar där den födosöker utmed stammen och lämnar karakteristiska hackmärken, den är ofta orädd för människor när man upptäcker arten och troligen

15 skulle den inte påverkas negativt av föreslagen detaljplan om den förekommer i det biotopskyddade området i sydöst. Trädlärka påträffas vanligen i talldominerade skogar på sandiga mark eller hällmarker, noteringen vid Ömmeln är gjord vid grustaget vid Bollsbyn vilket är en typisk miljö med tallmo. Inom planområdet finns inga lämpliga marker för trädlärka varför det inte är troligt att denna över huvud taget kan påträffas där. Törnskata förekommer på öppna marker, såväl i odlingslandskapet som på hyggen, den födosöker efter insekter i dessa biotoper, arten finns noterad vid Yttre Hedane naturreservat ca 2 km Ö om föreslaget planområde. Törnskata skulle mycket väl kunna förekomma i planområdet som det ser ut idag eftersom det har den karaktär av glest utgallrad skog som kan förekomma på igenväxande hyggen med mycket lövsly (och lämplig föda till törnskatorna). Detta betyder dock inte arten slås ut av en exploatering av planområdet skulle detta lämnas orört skulle successionen (utvecklingen över tid) i området leda till att detta så småningom skulle växa igen vilket skulle missgynna törnskatan som då säkert skulle välja av alla andra otal hyggesytor som finns, och ständigt uppkommer, i närområdet. Berguv (rödlistad, NT) häckar i bergbranter men på senare tid har förekomster även noterats i artificiella miljöer som bergtäkter och den påträffas också i stadsmiljö ibland. Arten har tidigare häckat i en bergbrant nära planområdets södra ände men inte noterats på denna plats på över 20 år, området mellan södra kanten på föreslaget planområde och bergbranten är ca 100 m och är idag bevuxen med yngre skog som kan fungera som buffert (skydd mot störning) vartefter träden blir äldre. Vartefter denna skog, som nämns ovan, växer upp så kommer den avskärmande effekten öka (mot t.ex. ljud som kan störa som gräsklippare) men som i många andra fall så är det skogsbruket som påverkar en eventuell boplats mest och det finns idag inget som helst skydd för att freda en möjlighet för berguven att åter etablera sig på denna plats (vilket borde vara prioritet nr 1 om man önskar att skydda boplatsen från störning). Rosenfink (rödlistad, VU) är en art som ökat sitt utbredningsområde i Sverige på grund av igenväxningen i odlingslandskapet när delar lämnas obrukade, arten påträffas ofta i buskiga områden i öppna marker. Arten skulle kunna tycka att planområdet, främst genom att flyttande fåglar landar i det tänkta planområdet och finner strukturen (mycket buskar under igenväxningsfasen) men troligen skulle de inte stanna kvar eftersom det är skogsmark och inte odlad mark och därmed finns troligen ingen bra födotillgång. Naturvärden i skogsmark Planområdet Föreslagen detaljplan omfattar enbart skogsmark med låga naturvärden. Skogen är till stor del avverkad för drygt 5 år sedan men ett större antal enstaka träd (både barr och lövträd) är kvarlämnade jämfört med en normal kalavverkning. Efter avverkningen har ett stort uppslag av lövsly skett. Enstaka objekt hyser vissa värden (dock inte unika eller särskilt bevarandevärda för området kring Ömmeln som helhet) vilka beskrivs i den översiktliga naturinventeringen som utförts av WSP publicerad Beståndet av aspar samt alsumpskogen i norr (område C och D i WSP:s naturinventering) berörs inte direkt av nuvarande förslag till detaljplan, denna del av den tidigare

16 detaljplanen har utgått. De småvatten som nämns i WSP:s naturinventering (område B) och som uppkommit genom banvallens avskärande effekt på sjöstranden när järnvägen byggdes påverkas inte av detaljplanen då tomterna inte går ända ner till järnvägen. Hänsyn bör tas vid exploatering av tomtmarken då det kan påverka dessa småvatten genom sedimenttransport med vatten under byggtiden. Omgivande skogsmark 1. I södra delen ansluter föreslagen detaljplan direkt intill en nyckelbiotop med storleken 4,4 hektar. Detta område har skyddats som biotopskydd genom avtal med markägaren, beslutsdatum Nyckelbiotopen är klassad som barrnaturskog och innehåller följande kategorier för biotopkaraktär: värdefull kryptogamflora (svampar, mossor och lavar), rikligt med lågor (fallna trädstammar), hög och jämn luftfuktighet, rörligt markvatten samt stark sluttning. Det finns en del gamla aspar med bohål i skogsbeståndet. Tillkommande bebyggelse med fritidshus hotar knappast de naturvärden som finns inom biotopskyddet utan kan tvärtom tillföra ett besöksvärde för boende i området. Det är inte särskilt troligt att eventuella häckande hackspettar eller ugglor i bohål i aspar kommer att störas av bebyggelse i närheten. 2. Ca 800 m öster om planområdets södra del finns en nyckelbiotop med storleken 14,9 hektar. Den är oskyddad och ägs av Bergvik Skog. Skogsområdet ligger uppe på ett större bergsområde och berörs inte alls av föreslagen detaljplan. 3. Omkring 500 m NV om detaljplanens norra del finns två naturvårdsavtal och ett biotopskydd genom avtal med markägaren. Naturvårdsavtalen, som är beslutade , har storleken 2,1 resp. 0,8 hektar. De är belägna på båda sidor om f.d. Ömmelns station utmed järnvägen mellan Åmål och Svanskog och utgörs av naturskogsartad lövskog. Naturvårdsavtalen har sannolikt inriktningen att gynna lövandelen i skogsmarken. Väster om dessa finns en nyckelbiotop där det finns ett avtal om biotopskydd som är beslutat Nyckelbiotopen har storleken 1,7 hektar och består av aspskog med gamla träd och rikligt med död ved. Dessa skogsområden ligger i anslutning till befintliga sommarstugor vid Ömmelns östra strand. Föreslagen detaljplan kommer sannolikt inte att beröra dessa områden på annat sätt än genom en viss ökning av trafiken till tomtområdet (befintlig tillfartsväg går emellan de två naturvårdsavtalen) vilket med säkerhet inte kommer att beröra själva naturvärdena i dessa skogsområden. Floristiska naturvärden (kärlväxter) Våtmarken i östra delen av planområdet är en källpåverkad mosse vilket syns genom förekomsten av vass som är en näringskrävande art och som normalt inte växer i fattiga mossar. De näringsrikare förhållanden som ger dessa förutsättningar uppkommer troligen av genomströmmande grundvatten som kommer från höjdsluttningen i öster. Vid besök i området 22 september i år kunde konstateras att det finns rikligt med myrlilja i mossen. Denna art är inte rödlistad men är mycket ovanlig i Värmland, tidigare fanns enbart två kända lokaler i sydvästligaste Värmland, denna nyfunna lokal ligger 4 mil längre åt sydöst än tidigare kända förekomster. Myrlilja är en s.k. oceanisk art (gynnad av högre luftfuktighet) och har sitt huvudutbredningsområde i Sverige i de västligaste landskapen som t.ex. Bohuslän och Halland. Den har ett starkt regionalt skyddsvärde på denna lokal. Placeringen av

17 reningsverket och dess bräddavlopp bör utredas noggrannare för att inte placeringen ska påverka våtmarken negativt, det är sannolikt ingen svårighet att utforma placeringen av anläggningen så att den inte berör själva våtmarken eftersom denna dräneras västerut. Per Larsson/Larssons Natur Arvika

18

19

20

21