Resultat baserade på kontrolluppgifter från arbetsgivare m.fl. för inkomståret 2010

Transkript

1 AM 31 SM 1101, korrigerad version Lönesummor, preliminär A-skatt m.m. Resultat baserade på kontrolluppgifter från arbetsgivare m.fl. för inkomståret 2010 Gross pay and preliminary tax based on statements of income 2010 I korta drag Korrigering Avsnittet Utbetalningar av sociala ersättningar samt tabell 4, Sociala ersättningar år 2010 fördelade efter typ av ersättning, har korrigerats. Högst lönesummeutveckling i Norrbottens län Norrbottens län hade den högsta lönesummeutvecklingen mellan år 2009 och 2010 med 4,6 procent mätt i löpande priser. Lägst utveckling hade Västernorrlands län med 0,9 procent. Lönesumman uppgick till miljarder kronor 2010 Lönesumman i Sverige år 2010 uppgick till totalt miljarder kronor. Detta innebar en ökning totalt med 3,2 procent, 3,3 för kvinnor och 3,1 för män i löpande priser jämfört med föregående år. Omräknat till fasta priser var ökningen 1,9 procent. Lönesummorna i miljarder kronor åren 1985, 1990, 1995, 2000, Lönesumma Löpande priser Fasta priser Basår vid beräkning av fasta priser är Allmän pension står för hälften av de sociala ersättningarna Av totalt 505,5 (korrigerat värde) miljarder som utbetalades i sociala ersättningar år 2010 står allmän pension för 50 procent följt av tjänstepension, 17 procent. I tabell 4 redovisas utbetalt belopp efter olika sociala ersättningar. Staffan Brantingson, SCB, tfn , fornamn.efternamn@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN X Serie Arbetsmarknad AM31SM1001. Utkom den 12 december URN:NBN:SE:SCB-2011-AM31SM1101_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren SCB.

2 SCB 2 AM 31 SM 1101 Innehåll Statistiken med kommentarer 3 Lönesummor och sysselsättning 3 Lönesummor efter arbetsställets näringsgren 4 Lönesummor efter samhällssektor 5 Lönesummor efter arbetsställets län 6 Lönesummor efter arbetsställets kommun 8 Lönesummor efter bostadens kommun 8 Utbetalningar av sociala ersättningar 9 Tabeller Lönesummor och preliminär A-skatt (mdr kr) år 2010 efter utbetalande sektor Lönesummor (mdr kr) år 2010 efter näringsgren (SNI2007) samt förändring från föregående år Lönesummor (mdr kr) år 2010 efter arbetsställets län och landsdel Sociala ersättningar (miljoner kr) år 2010 fördelade efter typ av ersättning Lönesummor (miljoner kr) år 2010 efter natt- och dagbefolkning (bostads- och arbetsställekommun) 14 Fakta om statistiken 15 Detta omfattar statistiken 15 Definitioner och förklaringar 15 Jämförbarhet över tiden 15 Så görs statistiken 15 Statistikens tillförlitlighet 16 Bra att veta 16 Annan statistik 16 In English 17 Summary 17 List of tables 17 List of terms 17

3 SCB 3 AM 31 SM 1101 Statistiken med kommentarer Lönesummor och sysselsättning I diagram ett nedan presenteras sysselsättningens samt lönesummornas utveckling i fasta och löpande priser för åren Konsumentprisindex (KPI) har använts som deflator, vilket gör de olika årens lönesummor jämförbara i termer av köpkraft. Under andra hälften av 1980-talet ökade lönesummorna med 3 till 5 procent årligen i fasta priser. Mellan 1991 till 1993 minskade lönesummorna varje år. Återhämtningen påbörjades under 1994 och 1997 var lönesumman på samma nivå som Under 2002 och 2003 avstannade tillväxten åter, under 2003 ökade lönesumman i fasta priser endast med 0,6 procent. Åren mellan 2005 och 2008 visade en positivare utveckling även om utvecklingen år 2008 är betydligt lägre än år Ökningen i fasta priser var 3,4 procent år 2005, 4,1 procent år 2006, 4,9 procent år 2007 och 2,3 procent år År 2009 ökade lönesumman med 0,6 procent och år 2010 med 1,9 procent i fasta priser. I jämförelse med sysselsättningsutvecklingen noteras att lönesumman har ökat i snabbare takt. Detta har flera orsaker. I lönesummeberäkningarna ingår även lönesummor för personer som inte betraktas som sysselsatta - de har haft för små löneinkomster eftersom de jobbat för kort tid under året eller haft kort deltidsarbete. Om deras andel har stigit ökar lönesumman snabbare än sysselsättningen. Andra orsaker kan vara att de sysselsatta har fått större löneutbetalningar på grund av att lönerna har ökat och/eller på grund av att de har arbetat mer. Diagram 1. Lönesummor i fasta och löpande priser (mdr kr), samt sysselsättningsutveckling Index 1985=100 Kvinnors och mäns lönesummetillväxt I SCB:s årliga lönesummestatistik går det inte att urskilja anställningens tjänstgöringsomfattning. Fler kvinnor än män arbetar deltid vilket avspeglar sig i lönesummestatistiken. Utöver denna faktor påverkar också antalet anställda lönesummans nivå. År

4 SCB 4 AM 31 SM 1101 Kvinnornas lönesummetillväxt, i löpande priser, var högre än männens under 2010, 3,3 procent respektive 3,1 för männen. Kvinnornas sysselsättning ökade med 2,7 procent och männens med 2,5 procent, enligt den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS). Det finns emellertid vissa skillnader mellan lönesummestatistiken (LSUM) och RAMS. RAMS är ett situationsregister eftersom det mäter sysselsättningen i november månad medan lönesummornas mätperiod är under ett helt år. LSUM innehåller endast anställda medan RAMS även innehåller egna företagare. Lönesummor efter arbetsställets näringsgren Tillverkning och utvinning samt vård och omsorg är de näringsgrenar där den största andelen av lönesumman genererades och utbetalningarna därifrån stod för cirka en tredjedel av den totala lönesumman. Under 2010 minskade lönesumman inom Tillverkning och utvinning med 0,1 procent i löpande priser medan lönesumman ökade med 3,0 procent inom vård och omsorg. Alla näringsgrenar förutom Tillverkning och utvinning hade en positiv utveckling under Hotell och restauranger stod för den största ökningen av lönesumman, 7,8 procent. Diagram 2. Kvinnors och mäns andel av lönesumman år 2010 fördelat på näringsgren (SNI 2007), grov nivå Kvinnor och män Diagrammet ovan visar kvinnors och mäns andel av lönesumman inom olika näringsgrenar. Civila myndigheter och försvaret, Personliga och kulturella tjänster m.m. samt Hotell och restauranger hade den jämnaste fördelningen av lönesumman mellan könen. Männens andel av lönesumman var klart störst inom Byggverksamhet följd av Energi och miljö, Tillverkning och utvinning, Transport samt Jordbruk, skogsbruk och fiske. Kvinnornas andel var störst inom Vård och omsorg samt Utbildning. I tabell 2 i tabellavsnittet redovisas lönesummor och lönesummeutvecklingen efter näringsgren. Observera att från och med 2008 års lönesummestatistik redovisas näringsgren efter näringsgrensindelningen SNI2007.

5 SCB 5 AM 31 SM 1101 Lönesummor efter samhällssektor Den i särklass största delen av lönesumman stod Näringslivet för. Ungefär 72 procent av den totala lönesumman betalades ut av företag inom Näringslivet, vilket motsvarade cirka 918 miljarder kronor. Under år 2010 ökade lönesumman i offentlig förvaltning med 1,8 procent och inom näringslivet med 3,7 procent. Tablå 1. Förändring av lönesumman år 2010 jämfört med föregående år, i löpande priser, fördelat på sektorer Sektor Lönesumma år 2010 i mdr kr Förändring mellan 2009 och 2010 i procent Totalt 1 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Offentlig förvaltning och tjänster 356,2 242,8 113,2 1,8 2,0 1,3 Statlig förvaltning 80,2 36,8 43,1 4,0 5,6 2,6 Statligt affärsverk 1,7 0,5 1,2-23,4-23,1-23,6 Primärkommunal förvaltning 195,6 148,9 46,6 1,3 1,5 0,9 Landsting 78,7 56,4 22,1 1,5 1,6 1,4 Övriga offentliga institutioner 0,4 0,2 0,2-1,7-0,1-3,3 Näringslivet 918,0 287,9 625,6 3,7 4,4 3,5 Aktiebolag, ej offentligt ägt 766,5 225,2 537,9 4,2 5,3 3,7 Övrigt företag, ej offentligt ägt 35,1 12,1 22,3 5,8 5,7 6,2 Statligt ägt företag eller organisation 41,2 14,4 26,7-6,6-11,1-3,9 Kommunalt ägt företag eller organisation 28,1 10,9 17,1 6,2 9,2 4,5 Övrig organisation 46,8 25,2 21,4 3,1 3,7 2,8 Okänd sektor 0,2 0,1 0,1-33,2-32,3-32,9 Summa 1 274,5 530,7 738,8 3,2 3,3 3,1 1 Kolumnen okänd uppgift redovisas ej i tabellen, därför summerar inte kvinnor och män till totalen. Kvinnor och män Männens lönesumma utgör knappt 60 procent av den totala lönesumman. Lönesummornas fördelning för kvinnor och män varierar mellan sektorerna. Kvinnor dominerar Offentliga förvaltning och tjänster med totalt sett 68 procent av lönesumman. Inom Primärkommunal förvaltning står kvinnorna för 76 procent av lönesumman och inom Landstingssektorn 72 procent. Inom Näringslivet var rollerna de omvända då männens lönesumma utgjorde knappt 70 procent av den totala lönesumman. Inom Offentlig förvaltning och tjänster hade kvinnorna en högre lönesummeutveckling än männen, 2,0 procent jämfört med 1,3. Även inom Näringslivet hade kvinnorna en högre lönesummeutveckling än männen, 4,4 procent mot männens 3,5. I tabell 1 i tabellavsnittet redovisas lönesummor och preliminär A-skatt efter sektor.

6 SCB 6 AM 31 SM 1101 Lönesummor efter arbetsställets län 726 miljarder kronor eller 57 procent av den totala lönesumman intjänades vid arbetsställen belägna i något av de tre storstadslänen, Stockholm, Skåne och Västra Götalands län. Lönesumman för arbetsställen i Stockholms län svarade för 28 procent av den totala lönesumman. Alla län hade en positiv lönesummeutveckling. I Norrbottens län ökade lönesumman mest i löpande priser under 2010, 4,6 procent. Västernorrlands län hade den lägsta lönesummetillväxten med 0,9 procent i löpande priser. I diagram 3 presenteras den procentuella lönesummeökningen i löpande priser under 2010, länsvis efter arbetsställenas belägenhet. Diagram 3. Lönesummans tillväxt år 2010 efter arbetsställets län, löpande priser Arbetsställets län Procentuell förändring Kvinnors och mäns lönesummetillväxt Kvinnor hade den högsta lönesummetillväxten i Stockholms län med 4,0 procent medan motsvarande högsta lönesummetillväxt för män var i Norrbottens län med 5,2 procent. Skillnaden mellan kvinnors och mäns procentuella ökning var som störst i just Norrbottens län, där ökningen för kvinnor var 3,5 procent. Kvinnors och mäns andel av lönesumman i länen Av den totala lönesumman i riket stod männen för cirka 60 och kvinnorna för cirka 40 procent. I samtliga län stod männen för den högsta lönesumman. I Gotlands län var skillnaden som minst, 5,7 procentenheter. Därefter följer Uppsala län på dryga 9 procentenheter. Län där skillnaden var som störst är Kronobergs län med 19,5 procentenheter, följt av Östergötlands och Blekinge län. I tabell 3 i tabellavsnittet redovisas lönesummor efter arbetsställets län.

7 SCB 7 AM 31 SM 1101 Landsdelarnas lönesummeutveckling i fasta priser I tablå 2 framgår lönesummeutvecklingen i fasta priser med KPI som deflator. År 2010 hade endast Västernorrlands län en negativ lönesummeutveckling i fasta priser med ett riksgenomsnittet på 1,9 procent (beräknad på icke avrundade siffror). Tablå 2. Lönesummornas procentuella förändringar (fasta priser) Landsdel, län Norrland 3,0 2,0 0,8 1,0 2,5 3,3 3,9 4,3 1,8 0,3 1,6 Gävleborgs 2,6 0,7 0,2 0,9 1,9 3,2 3,7 4,7 2,3-0,8 2,1 Västernorrland 2,4 2,5 1,4 0,7 2,0 3,0 3,0 3,4 1,1 1,0-0,4 Jämtland 3,2 2,5 1,8 0,8 2,9 2,4 3,0 3,6 1,8 1,0 0,5 Västerbotten 3,1 1,4 1,3 1,5 3,4 4,0 3,8 4,8 1,7 0,5 1,7 Norrbotten 2,2 1,5-0,1 1,2 2,4 3,3 5,7 4,6 1,9 0,4 3,2 Svealand 6,0 4,0 0,4-0,5 1,6 3,3 4,1 5,2 2,8 1,1 2,1 Stockholm 8,0 5,0-0,5-1,4 1,5 3,7 4,5 5,7 3,4 1,7 2,5 Uppsala 5,3 4,6 3,2 1,3 1,6 3,2 4,8 3,9-0,2 2,2 2,6 Södermanland 3,8 3,3 0,5 1,7 2,4 2,1 3,3 4,5 2,7-1,3 1,3 Värmland 2,6 1,7 0,9 1,0 2,2 2,9 3,0 3,9 1,5-1,0 1,5 Örebro 4,6 1,3 1,6 0,3 1,6 2,9 3,3 4,7 1,9-0,1 1,1 Västmanland 4,3 1,7 1,8-0,1 1,8 2,1 3,0 4,6 2,8-0,6 1,2 Dalarna 2,3 2,3 2,9 2,0 2,0 3,2 3,1 4,0 1,5 0,7 1,2 Götaland 5,0 3,0 2,1 1,1 2,3 3,5 4,2 4,8 2,1 0,2 1,7 Östergötland 5,0 2,0 2,4 0,1 1,3 2,3 3,9 4,2 2,4 1,5 1,7 Jönköping 6,0 2,0 1,7 1,1 2,7 3,1 4,1 4,9 1,2-2,2 2,0 Kronoberg 3,9 2,7 1,8 1,8 3,4 3,8 5,0 4,2 1,7-0,5 0,7 Kalmar län 3,6 2,8 1,3 1,0 1,7 2,0 3,1 4,7 1,7-0,3 1,4 Gotlands län 4,7 3,5-0,5 2,3 2,7 1,1 3,2 2,8 1,4 3,1 1,7 Blekinge län 3,5 1,7 0,8 1,3 3,2 2,6 4,8 3,8-0,8-1,5 1,3 Skåne län 5,0 2,9 2,0 0,9 2,1 3,9 4,9 5,4 2,3 1,3 1,8 Hallands län 5,0 3,7 3,3 2,5 3,5 4,7 3,9 5,5 2,2 1,8 2,6 Västra Götalands län 5,0 3,6 2,3 1,2 2,4 3,8 3,9 4,5 2,5-0,5 1,7 Riket 5,6 3,3 1,1 0,6 1,9 3,4 4,1 4,9 2,4 0,6 1,9

8 SCB 8 AM 31 SM 1101 Lönesummor efter arbetsställets kommun Lönesummorna i Gällivare ökade mest av alla kommuner, med knappt 10 procent i löpande priser. Stockholm hade den högsta procentuella ökningen av lönesummorna under år 2010 av de tre storstadskommunerna. Stockholm hade en ökning på 4,3 procent jämfört med 3,6 för Malmö och 2,8 för Göteborg. Tablå 3 nedan visar de kommuner med högsta respektive lägsta lönesummeutveckling under Tablå 3. Lönesummeutveckling under 2010 i löpande priser efter arbetsställets kommun Högsta lönesummeutveckling 2010 Lägsta lönesummeutveckling 2010 Kommun Procent Kommun Procent Gällivare 9,8 Torsås -2,4 Kiruna 9,4 Lessebo -2,6 Färgelanda 9,2 Boxholm -2,8 Boden 8,7 Perstorp -3,0 Öckerö 8,5 Forshaga -3,0 Malå 7,5 Tidaholm -4,1 Salem 7,4 Lidingö -4,3 Orsa 7,1 Upplands-Bro -4,4 Tjörn 7,0 Bräcke -4,5 Munkfors 7,0 Mellerud -4,8 Lönesummor efter bostadens kommun Lönesummorna i Gällivare och Kiruna ökade mest av alla kommuner, med 8,5 procent i löpande priser. I Mellerud och Berg minskade lönesummorna med 2,5 procent vilket gör att kommunerna hade den lägsta lönesummeutvecklingen under Stockholm hade den högsta procentuella ökningen av lönesummorna under år 2010 av de tre storstadskommunerna. Stockholm hade en ökning på 4,3 procent jämfört med Malmö och Göteborg, som hade en ökning på 3,4 respektive 3,2 procent. Tablå 4 visar de kommuner med högsta respektive lägsta lönesummeutveckling under 2010.

9 SCB 9 AM 31 SM 1101 Tablå 4. Lönesummeutveckling under 2010 i löpande priser efter bostadens kommun Högsta lönesummeutveckling 2010 Lägsta lönesummeutveckling 2010 Kommun Procent Kommun Procent Gällivare 8,5 Oxelösund 0,2 Kiruna 8,5 Boxholm 0,1 Pajala 6,5 Essunga 0,0 Sorsele 5,4 Skinnskatteberg -0,2 Vaggeryd 5,2 Årjäng -0,4 Nykvarn 5,1 Sollefteå -0,8 Vallentuna 5,1 Lessebo -0,8 Tanum 4,8 Storfors -1,9 Lomma 4,7 Mellerud -2,5 Arjeplog 4,7 Berg -2,5 Utbetalningar av sociala ersättningar De skattepliktiga sociala ersättningarna, där bl.a. pension, sjukpenning, arbetslöshetsunderstöd och livräntor ingår, redovisas på den s.k. sociala kontrolluppgiften. Summan av dessa ersättningar uppgick till 505,5 (korrigerat värde) miljarder kronor år Det innebar en ökning med cirka 3 miljarder i löpande priser jämfört med Den största andelen av utbetalningarna, 50 procent, utgjordes av den allmänna pensionen. I absoluta tal var utbetalningarna av den allmänna pensionen 255 (korrigerat värde) miljarder kronor, vilket innebar en minskning under 2010 med cirka 9 miljarder i löpande priser. Observera dock att det har tillkommit en ny ersättning under år 2010, nämligen sjuk- och aktivitetsersättning i form av garantiersättning. Utbetalning av denna ersättning uppgick till cirka 10 miljarder kronor. Tjänstepensionen ökade med 4,8 miljarder till 84,3 (korrigerat värde) miljarder under Sjukpenning, föräldrapenning m.m. som utbetalas av Försäkringskassan minskade med 0,6 procent eller 0,3 miljarder kronor. Inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning har minskat jämfört med året innan, 45,5 miljarder 2009 resp. 39,9 (korrigerat värde) miljarder Ersättning från Arbetslöshetskassa vid arbetslöshet minskade jämfört med 2009 från 19,5 till 17,5 miljarder. Kvinnor och män Kvinnorna erhöll ett större belopp i ersättning från den allmänna Försäkringskassan (sjukpenning, föräldrapenning m.m.) än männen, 29,2 av 44,7 miljarder totalt. När det gäller ersättning från arbetslöshetskassa vid arbetslöshet var ersättningen större för männen, 9,8 miljarder jämfört med 7,7 för kvinnorna. I stort set två tredjedelar av all tjänstepension utbetalades till män, 53 miljarder jämfört med 29,5 miljarder till kvinnor. I tabell 4 i tabellavsnittet redovisas de utbetalade beloppen för de sociala ersättningarna fördelade efter typ av ersättning och kön.

10 SCB 10 AM 31 SM 1101 Tabeller 1. Lönesummor och preliminär A-skatt (mdr kr) år 2010 efter utbetalande sektor Gross pay, preliminary tax (SEK bn) year 2010 distributed by sector Sektor Lönesumma Prel. A-skatt Totalt Kvinnor Män Okänd Uppgift 2 Totalt Kvinnor Män Okänd uppgift 2 Offentlig förvaltning och tjänster 356,5 242,8 113,2 0,6 94,3 61,5 32,7 0,1 Därav Statlig förvaltning 80,2 36,8 43,1 0,3 22,8 10,0 12,8 0,1 Statligt affärsverk 1,7 0,5 1,2 0,0 0,6 0,2 0,4 0,0 Primärkommunal förvaltning 195,6 148,9 46,6 0,1 48,3 36,2 12,0 0,0 Landsting 78,7 56,4 22,1 0,1 22,6 15,1 7,4 0,0 Övriga offentliga institutioner 0,4 0,2 0,2 0,0 0,1 0,0 0,1 0,0 Näringslivet 918,0 287,9 625,6 4,4 271,5 78,2 192,4 0,9 Därav Aktiebolag, ej offentligt ägt 766,5 225,2 537,9 3,4 229,2 61,8 166,7 0,7 Övrigt företag, ej offentligt ägt 35,1 12,1 22,3 0,6 10,0 3,2 6,7 0,1 Statligt ägt företag eller organisation 41,2 14,4 26,7 0,1 11,7 3,9 7,9 0,0 Kommunalt ägt företag eller organisation 28,1 10,9 17,1 0,1 7,9 2,9 5,0 0,0 Övrig organisation 46,8 25,2 21,4 0,2 12,5 6,4 6,1 0,0 Okänd 0,2 0,1 0,1 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 Totalt ,5 530,7 738,8 5,0 365,8 139,7 225,1 1,0 1 I vissa fall summerar inte delposterna till de angivna totalerna, vilket beror på att avrundningar har gjorts. 2 Information om kolumnen okänd uppgift, se Så görs statistiken i avsnittet Fakta om statistiken.

11 SCB 11 AM 31 SM Lönesummor (mdr kr) år 2010 efter näringsgren (SNI2007) samt förändring från föregående år Gross pay (SEK bn) year 2010 distributed by industry Lönesumma Näringsgren Totalt Kvinnor Män Okänd uppgift 2 Förändring i % från föregående år, totalt Jordbruk, skogsbruk och fiske 9,8 1,9 7,4 0,5 6,5 Tillverkning och utvinning 206,7 42,7 163,3 0,6-0,1 Energi och miljö Byggverksamhet Handel Transport 17,4 3,5 13,9 0,1 2,6 83,9 6,4 77,1 0,3 4,1 151,4 56,5 94,3 0,6 4,4 63,6 13,1 50,2 0,2 3,8 Hotell och restauranger 25,0 12,7 12,0 0,3 7,8 Information och kommunikation 68,1 18,0 49,9 0,2 0,6 Kreditinstitut och försäkringsbolag 42,5 17,1 25,3 0,1 2,8 Fastighetsverksamhet 20,9 7,1 13,7 0,1 3,0 Företagstjänster 139,4 52,1 86,4 0,9 4,0 Civila myndigheter och försvaret 85,0 43,1 41,8 0,1 4,8 Utbildning Vård och omsorg 121,5 85,1 36,2 0,3 5,2 190,3 147,0 43,0 0,3 3,0 Personliga och kulturella tjänster m.m. 42,1 20,9 21,0 0,3 3,3 Okänd bransch 6,8 3,4 3,4 0,1 1,6 Samtliga näringsgrenar ,5 530,7 738,8 5,0 3,2 1 I vissa fall summerar inte delposterna till de angivna totalerna, vilket beror på att avrundningar har gjorts. 2 Information om kolumnen okänd uppgift, se Så görs statistiken i avsnittet Fakta om statistiken.

12 SCB 12 AM 31 SM Lönesummor (mdr kr) år 2010 efter arbetsställets län och landsdel Gross Pay (SEK bn) year 2010 distributed by region of establishment Lönesumma Län Totalt Kvinnor Män Okänd uppgift 2 Norrland 142,8 60,0 82,5 0,3 Gävleborg 33,4 13,9 19,4 0,0 Västernorrland 30,4 12,8 17,5 0,0 Jämtland 14,5 6,5 7,9 0,0 Västerbotten 32,3 13,6 18,6 0,0 Norrbotten 32,3 13,2 19,0 0,2 Svealand 556,8 232,4 322,5 2,0 Stockholm 359,3 148,0 209,7 1,6 Uppsala 37,8 17,1 20,6 0,1 Södermanland 28,9 12,7 16,1 0,0 Värmland 31,3 13,2 18,0 0,1 Örebro 34,4 14,5 19,8 0,0 Västmanland 31,4 12,8 18,6 0,0 Dalarna 33,7 14,1 19,6 0,1 Götaland 573,0 237,9 333,1 2,0 Östergötland 53,3 21,6 31,7 0,1 Jönköping 44,0 17,9 26,0 0,1 Kronoberg 24,6 9,9 14,7 0,1 Kalmar 27,4 11,5 15,8 0,1 Gotland 6,2 2,9 3,3 0,0 Blekinge 18,4 7,5 10,9 0,1 Skåne 151,4 63,5 86,9 1,1 Halland 32,8 14,1 18,6 0,1 Västra Götaland 214,9 89,2 125,3 0,5 Okänt 1,8 0,4 0,7 0,7 Totalt ,5 530,7 738,8 5,0 1 I vissa fall summerar inte delposterna till de angivna totalerna, vilket beror på att avrundningar har gjorts 2 Information om kolumnen okänd uppgift, se Så görs statistiken i avsnittet Fakta om statistiken.

13 SCB 13 AM 31 SM Sociala ersättningar (miljoner kr) år 2010 fördelade efter typ av ersättning Social benefit payments (SEK million) year 2010 distributed by kind of benefit Ersättning (ersättningskod) Belopp Totalt Kvinnor Män Okänd uppgift 2 Ersättning från allmän Försäkringskassan, inkomst av anställning (100) Ersättning från arbetslöshetskassa vid arbetslöshet. (101) Utbildningsbidrag för doktorander. (103) Dagpenning till totalförsvarspliktiga och frivilliga vid krigsförbandsövning m.m. (105) Rehabiliteringspenning som utgör inkomst av anställning och aktivitetsstöd till deltagare i arbetsmarknadspolitiska program (107) Pensionsgrundande bidrag från Sveriges författarfond och från Konstnärnämnden (108) Vårdbidrag. (111) Arbetsskadelivränta - egen. (112) Ersättning från försäkringsföretag, inkomst av anställning. (113) Inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning (120) Inkomstgaranti, till f.d. riksdags- och Europaparlamentsledamöter, som jämställs med inkomst av anställning 03 (121) Ersättning från Försäkringskassan, inkomst av annat förvärvsarbete. (200) Tjänstepension. Tjänstepensionsförsäkring. (400) Allmän pension - folkpension och ATP för 2002 eller tidigare. (401) Allmän pension. (402) Sjuk- och aktivitetsersättning i form av garantiersättning (403) Privat pensionsförsäkring. Pensionssparkonto. (404) Bidrag av pensionskaraktär från Sveriges Författarfond och från Konstnärsnämnden (408) Förlorad arbetsförtjänst. (410) Barnpension - skattepliktig del. (411) Pension som är delvis skattepliktig (hela beloppet anges). (420) Personskadelivränta, skada inträffad före (421) Personskadelivränta, skada inträffad 1962 och senare. Underhållslivränta (helt skattepliktig). (422) Personskadelivränta, skada inträffad 1962 och senare. Annan livränta än underhållslivränta fastställd före 1976 (delvis skattepliktig). (423) Personskadelivränta, skada inträffade 1962 och senare. Annan livränta än underhållslivränta fastställd fr.o.m och senare (skattepliktig del). (424) Engångsbelopp (brutto) till följd av personskada (426) Livränta som är helt skattepliktig. (428) Livränta som är skattepliktig till viss del (hela beloppet anges). (429) Sjukpension enligt ITP, AGS m.m. (440) Avgångsbidrag (AGB) o.d. Engångsbelopp enligt TFA m.m.. (441) Arbetsskadelivränta, egen, inte pensionsgrundande och s.k. bruttoförhöjningsbelopp. (450) Yrkesskadelivränta, skada före 1955, skattepliktig del. (481) Yrkesskadelivränta, skada 1955 och senare, skattepliktig del. (483) Arbetsskadelivränta - efterlevande. (486) Totalt I vissa fall summerar inte delposterna till de angivna totalerna, vilket beror på att avrundningar har gjorts 2 Information om kolumnen okänd uppgift, se Så görs statistiken i avsnittet Fakta om statistiken. 3 Korrigerade värden (belopp) januari 2012.

14 SCB 14 AM 31 SM Lönesummor (miljoner kr) år 2010 efter natt- och dagbefolkning (bostads- och arbetsställekommun) Gross pay (SEK million) year 2010 distributed by region of residence and work Nedan redovisas de kommuner med de högsta och lägsta självförsörjningskvoterna, som är uträknat genom att ta lönesumman för dagbefolkningen dividerat med lönesumman för nattbefolkning. En kommun med exakt samma lönesumma för dag- och nattbefolkning får 1 i självförsörjningskvot. Kommun Nattbefolkning Dagbefolkning Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Okänd uppgift 1 Självförsörjningskvot Solna , , , , , ,6 119,5 2,4 Stockholm , , , , , , ,2 1,5 Sigtuna 5 599, , , , , ,8 38,3 1,4 Lund , , , , , ,4 143,0 1,4 Malmö , , , , , ,5 365,8 1,4 Södertälje , , , , , ,2 48,8 1,4 Älmhult 2 190,1 889, , , , ,6 9,6 1,3 Göteborg , , , , , ,7 219,5 1,3 Trollhättan 6 972, , , , , ,0 6,8 1,3 Markaryd 1 032,3 400,0 632, ,5 433,2 854,1 4,2 1,3 Kävlinge 4 337, , , ,2 780,9 903,6 14,7 0,4 Lerum 5 773, , , , , ,3 0,9 0,4 Tyresö 6 717, , , , , ,9 6,3 0,4 Vellinge 5 155, , , ,6 899,6 990,1 23,9 0,4 Lidingö 8 957, , , , , ,5 9,3 0,4 Lomma 3 791, , , ,6 630,1 687,2 7,3 0,3 Österåker 6 282, , , , , ,2 3,9 0,3 Knivsta 2 442,6 996, ,5 835,6 392,8 441,6 1,2 0,3 Vaxholm 1 889,5 783, ,3 591,2 299,9 287,7 3,6 0,3 Salem 2 358, , ,3 720,8 373,7 346,1 1,0 0,3 I statistikdatabasen på finns redovisning för alla kommuner. Där finns också möjlighet att få uppgifter över antal kontrolluppgifter (KU). Till viss del är det olika populationer avseende lönesumman för natt- resp. dagbefolkning, till exempel kan vi inte koppla kontrolluppgifter för sjömän till något specifikt arbetsställe. 1 Information om kolumnen okänd uppgift, se Så görs statistiken i avsnittet Fakta om statistiken. För nattbefolkning finns det inga personer med okänd uppgift på kön och som samtidigt har en bostadskommun.

15 SCB 15 AM 31 SM 1101 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken SCB:s kontrolluppgiftsbaserade lönesummestatistik syftar till att redovisa nivå och utveckling av lönesummor, skattepliktiga sociala ersättningar och preliminär A-skatt. Årlig statistik över lönesummor har presenterats sedan Statistiken baseras på kontrolluppgifter från arbetsgivare och utbetalare av skattepliktiga sociala ersättningar. Redovisningen av lönesummorna görs regionalt, efter företagets sektor och efter arbetsställets näringsgren. Sociala ersättningar redovisas efter typ av ersättning. Definitioner och förklaringar Lönesumma Lönesummebegreppet innebär summeringar av kontant bruttolön. Kontant bruttolön är det belopp som anges i fält nummer 11 på kontrolluppgifterna (KU10, KU13, KU14, KU16 och KU17). Preliminär A-skatt Den preliminära A-skatt som arbetsgivaren/utbetalaren dragit av från kontant bruttolön och övriga ersättningar. Arbetsställe På kontrolluppgifter från arbetsgivare anges organisationsnummer och, om arbetsgivaren har flera arbetsställen, arbetsställenummer. Med arbetsställe avses varje geografiskt avgränsad enhet där ett företag bedriver verksamhet. Särskilda arbetsställenummer I de fall då en person växlar mellan olika arbetsställen eller det av andra skäl inte går att fastställa arbetsställetillhörighet får personen ett s.k. särskilt arbetsställenummer. SCB strävar efter att begränsa antalet sådana nummer eftersom de leder till att många personer inte kan placeras geografiskt. Personer med särskilt arbetsställenummer får bostadens län och kommun som sitt arbetsställelän och arbetsställekommun. Näringsgren och sektor Uppgift om arbetsställets näringsgren enligt standard för svensk näringsgrensindelning (SNI2007) hämtas från Företagsdatabasen (FDB). Från FDB hämtas också uppgift om företagets institutionella sektortillhörighet. Sociala ersättningar Belopp på kontrolluppgifterna från allmänna eller privata utbetalare av sociala ersättningar. Uppgiften återfinns på kontrolluppgift 18 och 19 (KU18 och KU19). Jämförbarhet över tiden Redovisningen efter näringsgren baseras på den nya standarden för svensk näringsgrensindelning (SNI 2007), som inte är jämförbar med den gamla standarden SNI2002. Om flera verksamheter bedrivs vid ett och samma verksamhetsställe bestäms näringsgrenstillhörigheten som regel utifrån den verksamhet som har flest sysselsatta. I de fall där det saknas information om arbetsställets näringsgren används istället företagets näringsgrenstillhörighet. Vid analyser av lönesummans tillväxt i olika sektorer över tiden bör man vara medveten om att det förekommit klassificeringsförändringar i vissa grundregister samt privatiseringar av statlig och kommunal verksamhet. Så görs statistiken Statistiken bygger på de kontrolluppgifter som senast den 31:e januari året efter aktuellt inkomstår ska sändas till inkomsttagare och Skatteverket av arbetsgivare och andra utbetalare. SCB tar emot två typer av kontrolluppgifter från Skatteverket, dels kontrolluppgifter från arbetsgivare och dels kontrolluppgifter från pensions- och försäkringsutbetalare m.m. Uppgifter från dessa båda källor

16 SCB 16 AM 31 SM 1101 sammanställs sedan av SCB. Ingen EU-reglering berör direkt statistiken över lönesummor. Nytt i redovisningen från och med år 2003 är att lönesummorna också fördelas på kön. För att kunna koppla uppgift om kön till kontrolluppgifterna matchas kontrolluppgifterna mot SCB:s Registret över totalbefolkningen (RTB). Matchningen görs på personnummer. Alla kontrolluppgifter matchar dock inte mot RTB. I samband med framställningen av 2010 års lönesummestatistik har kontrolluppgifterna i första hand matchas mot RTB avseende årgång 2010 och i andra hand mot RTB avseende årgång De som inte matchar kan vara personer från ett annat land som inte är folkbokförda i Sverige, men som ändå haft inkomst av anställning i landet. På deras kontrolluppgifter finns inget vanligt personnummer utan ett särskilt samordningsnummer. Det finns också kontrolluppgifter med felaktiga personnummer. Båda gruppernas löneinkomster ska ändå redovisas i lönesummestatistiken. Omfattningen för gruppen som inte kan redovisas på kön är 0,4 procent av den totala lönesumman. I tabellerna redovisas gruppen som okänd uppgift i kolumnen kön. Statistikens tillförlitlighet Statistikens tillförlitlighet är beroende av att det som anges på kontrolluppgifterna är riktigt och att SCB får ta del av samtliga kontrolluppgifter som levereras till Skatteverket. Vad gäller uppgifternas riktighet kan sägas att de ursprungligen härrör från arbetsgivarnas system för löne- och personalredovisning som är ett viktigt underlag för de anställdas inkomstdeklaration och beskattning. SCB kan därför utgå från att uppgifterna är kontrollerade av arbetsgivaren innan de redovisas till inkomsttagaren och registreras av Skatteverket. För att få en bra regional redovisning krävs en god redovisning av arbetsställenummer på kontrolluppgiften. SCB genomför ett omfattande återkontaktsarbete för att nå god kvalitet med avseende på arbetsställenummer. En del felaktigheter kan dock kvarstå även efter detta arbete. Bra att veta Det finns betydligt fler användningsområden för materialet från kontrolluppgifterna än vad som framgår av detta SM. Specialbearbetningar på uppdragsbasis kan göras utifrån beställarens önskemål. Det är t.ex. möjligt att få en mer detaljerad gruppering av näringsgrenarna eller få lönesummor fördelade på olika åldersgrupper. Det är givetvis också möjligt att kombinera geografiska indelningar med näringsgrens- och sektorindelningar. Annan statistik Lönesummor och preliminär A-skatt kan också mätas utifrån arbetsgivarnas skattedeklarationer. Uppgifterna är månatliga och statistiken redovisas kvartalsvis efter näringsgren och sektor. Den aktuella produkten heter Lönesummor, arbetsgivareavgifter och preliminär A-skatt (LAPS). Dessa uppgifter är i stort jämförbara med LSUM på årsbasis. Mer information kan fås i Bakgrundsfakta till arbetsmarknads- och utbildningsstatistiken 2001:1. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats,

17 SCB 17 AM 31 SM 1101 In English Summary Gross pay in Sweden in 2010 amounted to SEK billion. This implies a 3.2 percent increase in current prices compared with 2009, when gross pay amounted to SEK billion. The increase in 2010 was 1.9 percent, measured in fixed prices using the Consumer Price Index as a deflator. The growth in gross pay in current and fixed prices is presented in the table below. The base year used for the calculation of fixed prices is In total social benefit payments amounted to SEK billion. The statistics are based on the yearly income statements of employees and recipients of taxable social benefit payments. These statements are supplied by employers, etc. and are used by the tax authorities for the income taxation of natural persons. Aggregate wages (SEK bn) 1985, 1990, 1995, 2000, Aggregate wages (current prices) Aggregate wages (fixed prices) List of tables Gross pay, preliminary tax (SEK bn) year 2010 distributed by sector 10 Gross pay (SEK bn) year 2010 distributed by industry 11 Gross Pay (SEK bn) year 2010 distributed by region of establishment 12 Social benefit payments (SEK million) year 2010 distributed by kind of benefit 13 Gross pay (SEK million) year 2010 distributed by region of residence and work 14 List of terms Lönesumma Preliminär A-skatt Kontrolluppgift (KU) Sociala ersättningar Sektor Näringsgren Län Lön Landsdel Kön (män, kvinnor) Gross pay Preliminary tax Statement of income Social benefit payments Sector Industry County Wages Part of country Sex (men, women)