Registerbaserad arbetsmarknads- och lönesummestatistik

Transkript

1 AM 30 SM 1301 Registerbaserad arbetsmarknads- och lönesummestatistik 2012 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik Kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik Labour statistics and gross pay based on administrative sources I korta drag Antalet förvärvsarbetande och lönesumman ökade År 2012 var det totala antalet förvärvsarbetande personer, vilket var en ökning på 1,4 procent jämfört med föregående år. Lönesumman ökade med 3,8 procent i löpande priser jämfört med år 2011 och uppgick till totalt miljarder kronor. Förvärvsintensiteten ökade endast för kvinnor Totalt sett ökade förvärvsintensiteten i åldern år med 0,3 procentenheter till 77,1 procent. Kvinnornas förvärvsintensitet ökade 0,6 procentenheter till 75,6 procent medan männens förvärvsintensitet förblev oförändrad på 78,5 procent jämfört med år Största ökningarna i Stockholms och Uppsala län I Stockholms län ökade antalet förvärvsarbetande med 2,6 procent, följt av Uppsala län med 2,5 procent. Löntagare i Stockholms län stod även för den största andelen av den totala lönesumman (29 procent). Alla län hade en positiv lönesummeutveckling år Uppsala län stod för den största procentuella ökningen i både löpande (4,8 procent) och fasta (3,9 procent) priser. Även Västerbottens, Norrbottens och Hallands län ökade mer än riket i både antal förvärvsarbetande och lönesumma. Flest unga förvärvsarbetade inom Handel Bland personer mellan 16 och 29 år var det vanligast att förvärvsarbeta inom Handel. Knappt 20 procent av alla unga mellan 16 och 29 år arbetade i denna bransch och då främst inom livsmedelsbutiker. Maria Håkansson, SCB, tfn , fornamn.efternamn@scb.se Frida Wahlström, SCB, tfn , fornamn.efternamn@scb.se Therese Hedlund, SCB, tfn , fornamn.efternamn@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. Serie Arbetsmarknad AM 30 SM 1301 Utkom den 10 december 2013 URN:NBN:SE:SCB-2013-AM30SM1301-pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.

2 SCB 2 AM 30 SM 1301 Innehåll Statistiken med kommentarer 3 Sysselsättningsutvecklingen i riket 3 Förvärvsintensitet 3 Lönesummornas utveckling i riket 4 Arbetsmarknadens in- och utflöde 5 Den regionala sysselsättnings- och lönesummeutvecklingen 6 Näringsstruktur 8 Ungas näringsstruktur 10 Bemanningsbranschen 12 Lönesummor efter samhällssektor 13 Utbetalningar av sociala ersättningar 14 Pendling 15 Lokala arbetsmarknader 16 Fakta om statistiken 18 Detta omfattar statistiken 18 Definitioner och förklaringar 18 Jämförbarhet över tiden 19 Så görs statistiken 19 Statistikens tillförlitlighet 20 Bra att veta 21 Annan lönesummestatistik vid SCB 21 Annan sysselsättningsstatistik vid SCB 21 In English 22 Summary 22 List of terms 22

3 SCB 3 AM 30 SM 1301 Statistiken med kommentarer Sysselsättningsutvecklingen i riket År 2012 var det totala antalet förvärvsarbetande knappt , viket var en ökning med drygt personer från år Av dessa var 48 procent kvinnor och 52 procent män. Detta förhållande har varit relativt stabilt sedan början av 1990-talet. Diagram 1. Antal förvärvsarbetande efter kön, Antal Då ungdomars situation på arbetsmarknaden ofta är i fokus i dagens samhällsdebatt har vi valt att i detta statistiska meddelande inrikta en viss del av redovisningen på de som är unga på arbetsmarknaden. I åldersgruppen år var drygt personer förvärvsarbetande år 2012, vilket var 20 procent av samtliga förvärvsarbetande. Förvärvsintensitet Förvärvsintensitet är ett mått som visar antal förvärvsarbetande personer i relation till samtliga personer i befolkningen. I åldersgruppen år ökade förvärvsintensiteten mellan år 2011 och 2012 från 76,8 till 77,1 vilket var en ökning med 0,3 procentenheter. Jämfört med föregående år förändrades inte männens förvärvsintensitet utan var kvar på 78,5 procent. För kvinnorna ökade däremot förvärvsintensiteten med 0,6 procentenheter till 75,6 procent. Förvärvsintensiteten var högst för män i alla åldersgrupper. Störst skillnad mellan könen återfanns i åldern år (5,1 procentenheter) men även bland samt åringar var skillnaden över fyra procentenheter. Minst var skillnaden i åldern år (1,3 procentenheter). Vid en jämförelse med föregående år var det i gruppen år som könsskillnaden i förvärvsintensitet hade förändrats mest. Männen hade en förvärvsintensitet som var 5 procentenheter högre än kvinnorna år År 2012 hade skillnaden minskat till 1,5 procentenheter för denna åldersgrupp. 1 Tidsseriebrott inträffade år 1993, 2004 och 2011.

4 SCB 4 AM 30 SM 1301 Diagram 2. Förvärvsintensitet år efter åldersgrupp och kön, 2012 Andel I åldersgruppen år var förvärvsintensiteten 64,2 procent år 2012, vilket var en ökning på 0,7 procentenheter från år Unga män hade en högre förvärvsintensitet (65,6 procent) än unga kvinnor (62,6 procent). Förvärvsintensiteten ökade med 1,7 procentenheter för kvinnor jämfört med år 2011, medan männen stod för en minskning med 0,2 procentenheter. Från år 1990 och fram till år 2012 har förvärvsintensiteten bland unga varierat mellan 82,5 procent (år 1990) och 58,9 procent (år 1993). Kvinnor hade en något högre förvärvsintensitet än män under åren 1991 till och med 1993, medan män har legat högre övriga år. Den största könsskillnaden var år 2000 då det skiljde 8,4 procentenheter (71,1 för män och 62,7 för kvinnor). Diagram 3. Förvärvsintensitet år efter kön, Lönesummornas utveckling i riket Diagram 4 visar lönesummornas utveckling i fasta och löpande priser samt sysselsättningsutvecklingen år För att få de olika årens lönesummor jämförbara i termer av köpkraft har konsumentprisindex (KPI) används som deflator. Mellan år 2011 och 2012 ökade lönesumman med 3,8 procent i löpande priser. I fasta priser ökade lönesumman med 2,9 procent. Sedan mitten av 1990-talet har lönesummorna haft en positiv utveckling i både fasta och löpande priser. Lönesumman beräknas utifrån individers kontrolluppgifter och visar årlig summerad lön för alla individer som har har haft en anställning i Sverige under året. Jämfört med lönesumman har sysselsättningsutvecklingen varit relativ stabil. För att en person ska klassas som förvärsarbetande ska denna ha arbetat under november månad, folkbokförd

5 SCB 5 AM 30 SM 1301 i Sverige och dessutom komma över ett visst inkomstbelopp. En ökande lönesumma kan bland annat indikera att antalet löntagare har ökat eller att högre lön har betalats ut av arbetsgivarna. Diagram 4. Lönesummor i fasta och löpande priser (mdr kr) samt förvärvsarbetande, Index 1985=100 Arbetsmarknadens in- och utflöde År 2012 kom drygt personer in på arbetsmarknaden från att inte ha varit klassificerade som förvärvsarbetande under år Av dessa var 58 procent under 30 år och många var 19-åringar som troligtvis kom direkt från gymnasiestudier. Drygt personer lämnade arbetsmarknaden. Många av dessa var omkring 65 år och det är det rimligt att anta att de lämnade arbetsmarknaden på grund av ålderspension. Differensen mellan in- och utflödet på arbetsmarknaden visade på en sysselsättningsförändring på drygt förvärvsarbetande. Diagram 5. In- och utflöde av antal förvärvsarbetande på arbetsmarknaden efter ålder, Antal 2 Ökningen av inkommande på arbetsmarknaden vid 68 års ålder beror på hur en person klassificeras som förvärvsarbetande. Vid 68 års ålder ingår man i en annan åldersgrupp än tidigare och därför kan vissa personer, som tidigare ej klassificerats som förvärvsarbetande, vid denna ålder bli förvärvsarbetande i RAMS.

6 SCB 6 AM 30 SM 1301 Den regionala sysselsättnings- och lönesummeutvecklingen Fem av Sveriges län hade en större procentuell ökning av antalet förvärvsarbetande dagbefolkning mellan år 2011 och 2012 än riket som helhet. Liksom föregående år var det Stockholms och Uppsala län som hade den största ökningen (2,6 respektive 2,5 procent). Fyra län visade på ett minskat antal förvärvsarbetande dagbefolkning och bland dessa minskade Blekinge län mest med -0,3 procent. Diagram 6. Procentuell förändring i antal förvärvsarbetande (dagbefolkning) efter arbetsställets län, Procent Den totala lönesumman uppgick år 2012 till miljarder kronor. Drygt häften av denna (57,2 procent) betalades ut från arbetsställen inom de tre storstadslänen. Löntagare som arbetade inom Stockholms län stod för den största andelen den totala lönesumman (28,5 procent). För löntagare i Västa Götalands län var andelen 16,9 procent och för Skåne län 11,8 procent. Alla län hade en positiv lönesummeutveckling år Den största procentuella ökningen i löpande priser återfanns i Uppsala län (4,8 procent), följt av Norbottens län (4,7 procent) och Stockholms län (4,7 procent). Den procentuella lönesummeutvecklingen var lägre för alla län år 2012 än den var år Till exempel hade Uppsala län, som låg högst båda åren, en procentuell ökning som var 2,6 procentenheter lägre år 2012 jämfört föregående år.

7 SCB 7 AM 30 SM 1301 Diagram 7. Procentuell förändring i lönesummor efter arbetsställets län, löpande priser, Procent Kvinnor hade en större procentuell lönesummeutveckling, mellan år 2012 och 2011, än männen. Totalt ökade kvinnors lönesumma i löpande priser med 4,5 procent, medan männens ökade med 3,4 procent. Den största lönesummeökningen hade kvinnor som arbetade inom Stockholms län där lönesumman ökade med 5,4 procent. För männen fanns den största tillväxten i Uppsala län och där ökade lönesumman med 4,7 procent. Sett till den totala lönesumman i riket stod kvinnorna för 42 procent och männen för 58 procent. Män stod för den högsta lönesumman i alla Sveriges län. Störst skillnad i män och kvinnors andel av länets lönesumma fanns i Västmanlands län där kvinnornas andel var 40 procent och männens 60 procent. Minst skillnad sett till andel av lönesumma hade Gotland. Där utgjorde kvinnor och mäns andel 47 respektive 53 procent. Bland unga (16 29 år) erhöll män en högre andel av den totala lönesumman än kvinnor, 58 procent mot 42 procent. Precis som för samtliga löntagare erhöll männen en större andel av lönesumman än kvinnorna i samtliga län. Stockholms län hade jämnast fördelning av lönesumma för unga. Här var kvinnornas andel 44 procent och männens 56 procent. Störst var skillnaden i Norrbottens län, där kvinnorna erhöll 36 procent av den utbetalda lönesumman och männen 64 procent. Diagram 8 visar lönesummeutvecklingen i fasta priser med KPI som deflator. År 2012 hade alla län en positiv lönesummeutveckling i fasta priser med ett riksgenomsnitt på 2,9 procent. Störst ökning i fasta priser hade Uppsala län med 3,9 procent, följt av Stockholms län med 3,8 procent. I Gävleborgs län låg lönesumman i fasta priser i princip i nivå med den som uppmättes år 2011, ökningen var 0,8 procent år 2012.

8 SCB 8 AM 30 SM 1301 Diagram 8. Procentuell förändring i lönesummor efter arbetsställets län, fasta priser, Procent Vindelns kommun var den kommun där lönesummorna ökade mest, 9,6 procent i löpande priser. Av de kommuner med negativ utveckling var det Torsås som hade största förändringen (-6,3 procent). Göteborg hade det största lönesummeökningen av storstadskommunerna med 4,9 procent. I Stockholm ökade lönesumman med 4,3 procent och i Malmö med 4,2 procent. Tabell 1. Procentuell förändring i lönesumma efter arbetsställets kommun, löpande priser, Ökande lönesumma Minskande lönesumma Vindeln 9,6 Torsås -6,3 Pajala 9,4 Älmhult -4,5 Knivsta 9,3 Bromölla -3,9 Solna 9,3 Laxå -2,6 Haparanda 9,3 Trollhättan -2,3 Norsjö 8,5 Högsby -2,0 Grästorp 8,1 Färgelanda -2,0 Älvsbyn 7,9 Lessebo -1,7 Tjörn 7,9 Oxelösund -1,4 Upplands-Bro 7,5 Sala -1,4 Näringsstruktur Vård och omsorg var år 2012 den bransch som hade flest antal förvärvsarbetande med knappt personer. Den näst största branschen var Tillverkning och utvinning ( personer), följt av Handel ( personer). Energiförsörjning och miljöverksamhet var den minsta branschen med förvärvsarbetande. Inom Vård och omsorg återfanns en övervägande andel förvärvsarbetande kvinnor (82 procent), medan männen dominerade inom Byggverksamhet (91 procent). Den bransch med jämnast könsfördelning var Finans- och försäkringsverksamhet med 52 procent kvinnor och 48 procent män.

9 SCB 9 AM 30 SM 1301 Diagram 9. Antal förvärvsarbetande efter näringsgren och kön, 2012 Hotell- och restaurangverksamhet var den bransch med störst procentuell ökning av förvärvsarbetande sedan år 2011 (6,7 procent) medan Tillverkning och utvinning var den bransch som minskade mest i antal förvärvsarbetande (-2,1 procent). Alla näringsgrenar hade en positiv lönesummeutveckling under år Mest ökade lönesumman i Hotell- och restaurangverksamhet där lönesummeökningen uppgick till 8,3 procent i löpande priser. Det var en lika stor ökning som mellan 2011och Branscherna Företagstjänster och Byggverksamhet visade också en stor ökning (5,9 respektive 5,7 procent). Jordbruk, skogsbruk och fiske uppvisade den minsta ökningen med 0,7 procent. Branscherna Vård och omsorg och Tillverkning och utvinning, som tillsammans utgör nära en tredjedel av den totala lönesumman, ökade med 4,2 respektive 1,7 procent. Sett till den totala lönesumman inom olika branscher hade kvinnor den högsta andelen av lönesumman inom vård och omsorg (77 procent), följt av utbildning (71 procent). Männen hade den högsta andelen lönesumma inom byggverksamhet (92 procent). De branscher med jämnast fördelning av lönesumman mellan könen var Hotell- och restaurangverksamhet (50 procent av respektive kön), Personliga och kunturella tjänster (51 procent kvinnor och 49 procent män) och Offentlig förvaltning och försvar (51 procent kvinnor och 49 procent män). Diagram 10. Lönesummor efter näringsgren och kön, 2012

10 SCB 10 AM 30 SM 1301 Ungas näringsstruktur Näringsstrukturen bland de unga på arbetsmarknaden såg något annorlunda ut än för samtliga förvärvsarbetande. Den största branschen för personer mellan 16 och 29 år var Handel. Nästan var femte förvärvsarbetande eller personer i den åldersgruppen var verksam inom Handel år Inom Handel var det vanligast bland både de unga männen och de unga kvinnorna att de var förvärvsarbetande inom livsmedelsbutiker. Totalt förvärvsarbetande 20 procent av samtliga mellan 16 och 29 år inom Handel i just livsmedelsbutiker. Könsfördelningen inom Handel var förhållandevis jämn, 53 procent kvinnor och 47 procent män. Endast inom Finans- och försäkringsverksamhet samt Offentlig förvaltning och försvar var fördelningen mellan kvinnor och män jämnare, 52 procent kvinnor och 48 procent män i båda dessa branscher. Även bland yngre förvärvsarbetande hade Byggverksamhet den mest ojämna könsfördelningen med 7 procent kvinnor och 93 procent män. Inom Byggverksamhet återfanns flest antal män, Antalet kvinnor var störst inom Vård och omsorg, stycken. Både totalt och för unga var Energiförsörjning och miljöverksamhet den minsta branschen. Diagram 11. Antal förvärvsarbetande år efter bransch och kön, 2012 Den bransch som hade flest andel unga var Hotell- och restaurangverksamhet, där nästan hälften (46 procent) av samtliga förvärvsarbetande var under 30 år. Andra branscher med förhållandvis stor andel förvärvsarbetande mellan 16 och 29 år var Handel (30 procent) och Byggverksamhet (25 procent). Den bransch med minst andel unga var Offentlig förvaltning och försvar (11 procent).

11 SCB 11 AM 30 SM 1301 Diagram 12. Andel förvärvsarbetande år efter bransch, 2012 Andel Sedan år 2007 har andelen unga förvärvsarbetande, år, inom Hotell- och restaurangverksamhet legat runt 45 procent. Inom branschen som helhet har antalet förvärvsarbetande ökat med 20 procent eller personer mellan år 2007 och 2012, medan antalet förvärvsarbetande på den totala arbetsmarknaden endast har ökat med cirka 4 procent 3. Diagram 13. Antal förvärvsarbetande inom Hotell- och restaurangverksamhet efter åldersgrupp, Diagram 14 visar de fem branscher där den indexerade lönesummeutvecklingen i löpande priser var störst mellan åren 2007 och Diagrammet visar också på skillnader mellan lönesummeutvecklingen för unga och för löntagare totalt. Sett till alla lönetagare har lönesumman i Hotell- och resturangverksamhet ökat mest mellan åren (145 i indexerat tal, löpande priser). Även unga har haft en tydlig lönesummeutveckling inom Hotell- och restaurangverksamhet 3 Under den här tidsperioden har det varit en metodförändring i RAMS som innebar att antalet förvärvsarbetande ökade med ca 1,2 procent.

12 SCB 12 AM 30 SM 1301 även om index var något lägre än för löntagare i stort i denna bransch (140). För personer mellan 16 och 29 år var det Byggverksamhet som hade den största löneutveckligen med ett index på 155. Detta kan jämföras med lönesummeutveckligen för Byggverksamhet totalt där index uppgick till 131. Lönesummeutvecklingen bland unga i branschen Företagstjänster, där bland annat bemanningsföretag ingår, hade en relativt stor nedgång mellan år 2008 och Lönesumman totalt var dock oförändrad i branschen mellan dessa år. Efter år 2010 har lönesummetuvecklingen varit positiv för båda grupperna och år 2012 låg index för unga på 133 och för samtliga löntagare på 138. Tillverkning och utvinning var den bransch som hade lägst lönesummeutveckling både för löntagare totalt och för unga. Index för samtliga löntagare uppgick till 102. Motsvarande index för unga var 89. Diagram 14. Lönesummeutveckling efter åldersgrupp och bransch, Index 2007=100 Bemanningsbranschen Mellan år 2011 och 2012 fortsatte bemanningsbranschen att öka, om än i mindre omfattning än under de två tidigare åren. Under 2012 förvärvsarbetade nästan personer i branschen, vilket kan jämföras med tio år tidigare.

13 SCB 13 AM 30 SM 1301 Diagram 15. Antal förvärvsarbetande i bemanningsbranschen efter ålder, Antal Bemanningsbranschen domineras av yngre personer. År 2012 var mer än hälften av alla förvärvsarbetande inom bemanningsbranschen mellan år. Personer som var 65 år och äldre utgjorde knappt två procent eller personer. En relativt stor ökning kan dock observeras i denna åldersgrupp under de senaste åren. Mellan år 2011 och 2012 ökade antalet äldre med 44 procent eller 325 personer. Diagram 16. Utveckling av förvärvsarbetande i bemanningsbranschen efter ålder, Index 2002=100 Index Lönesummor efter samhällssektor Näringslivet stod för den största delen av den totala lönesumman år 2012 (73 procent). Inom näringslivet betalades den högsta lönesumman ut inom ej offentligägda aktiebolag (860 miljarder kronor) medan den högsta lönesumman inom offentlig förvaltning och tjänster betalades ut inom primärkommunal förvaltning (208 miljarder kronor). Mellan år 2011 och 2012 ökade lönesumman inom näringslivet med 3,9 procent medan motsvarande ökning inom offentlig förvaltning var 3,6 procent. Detta kan jämföras med lönesummeökningen mellan år 2010 och 2011 då näringslivet ökade med 6,7 procent och offentlig förvaltning med 3,3 procent.

14 SCB 14 AM 30 SM 1301 Störst enskild ökning, 11,7 procent, återfanns inom övriga offentliga institutioner (exempelvis handelskamrar och kungliga akademier) medan statligt ägda företag eller organisationer redovisade en minskning med 1,2 procent. Tabell 2. Förändring av lönesumman efter sektor, löpande priser, Sektor Lönesumma år 2012 i mdr kr Förändring mellan 2011 och 2012 i procent Totalt * Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Offentlig förvaltning och tjänster 381,5 260,4 120,5 3,6 3,8 3,4 Statlig förvaltning 88,0 41,0 46,6 5,2 6,2 4,3 Statligt affärsverk 1,5 0,5 1,0 1,3 3,0 0,5 Primärkommunal förvaltning 207,9 158,7 49,1 3,2 3,3 2,7 Landsting 83,6 60,0 23,4 3,1 3,2 2,9 Övriga offentliga institutioner 0,5 0,2 0,2 11,7 15,6 8,9 Näringslivet 1 017,9 324,0 689,0 3,9 5,1 3,4 Aktiebolag, ej offentligt ägt 860,2 258,0 598,3 4,3 5,9 3,7 Övrigt företag, ej offentligt ägt 36,9 12,8 23,5 0,7 2,4 0,0 Statligt ägt företag eller organisation 40,9 14,0 26,8-1,2-4,0 0,4 Kommunalt ägt företag eller organisation 30,0 12,0 18,0 3,5 5,1 2,5 Övrig organisation 49,7 27,1 22,3 3,0 3,7 2,3 Okänd sektor 0,2 0,1 0,1-0,2-8,7 4,7 Summa 1 399,4 584,4 809,5 3,8 4,5 3,4 * Kolumnen okänd uppgift redovisas ej i tabellen, därför summerar inte kvinnor och män till totalen. Utbetalningar av sociala ersättningar De skattepliktiga sociala ersättningarna, där bland annat pension, sjukpenning, arbetslöshetsunderstöd och livräntor ingår, redovisas på den så kallade sociala kontrolluppgiften. Summan av dessa ersättningar uppgick år 2012 till 530,1 miljarder kronor. Det innebar en ökning med cirka 25 miljarder i löpande priser jämfört med år Hälften av de sociala utbetalningarna utgjordes av den Allmänna pensionen. I absoluta tal var utbetalningarna av den Allmänna pensionen 270,7 miljarder kronor, vilket var en ökning med 6,3 procent i löpande priser jämfört med år Tjänstepensionen ökade med 6,8 procent till 97,6 miljarder under år Männens andel av de utbetalda pensionerna var större än kvinnornas. Tydligast var skillnaden i utbetald Tjänstepension där männen andel var 62 procent mot kvinnornas 36 procent. Kvinnorna erhöll ett större belopp i Ersättning från Försäkringskassan (sjukpenning, föräldrapenning m.m.) och för Inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning. Av de totalt 52,0 miljarderna som utbetalades i Ersättning från Försäkringskassan fördelades kvinnorna 65 procent och männen 35 procent. För Inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning var kvinnornas andel 56 procent och männens 42 procent.

15 SCB 15 AM 30 SM 1301 Diagram 17. Sociala ersättningar efter typ av ersättning (mdr kr), 2012 Miljarder kr För individer mellan 16 och 29 år utgjorde Ersättning från Försäkringskassan (sjukpenning, föräldrapenning m.m.) den största utbetalningen i sociala ersättningar år Kvinnor erhöll en större andel än männen av det totala beloppet (78 procent mot männens 22 procent). Näst störst var utbetalningar gällande Sjuk- och aktivitetsersättning följt av Rehabiliteringspenning, där det totala utbetalda beloppen var 2,8 miljarder respektive 2,2 miljarder. Männen erhöll en något större andel än kvinnorna av dessa belopp. Ersättning från arbetslöshetskassa vid arbetslöshet uppgick år 2012 till 1,8 miljarder kronor vilket var en ökning med 0,3 miljarder jämfört med år Av de utbetalade ersättningarna år 2012 erhöll männen 57 procent och kvinnorna 43 procent. Diagram 18. Sociala ersättningar till åringar efter typ av ersättning (mdr kr), 2012 *I utbetalningar för tjänstepension, tjänstepensionsförsäkring ingår även efterlevandepension. Miljarder kr Pendling Av de förvärvsarbetande år 2012 var 33 procent pendlare, då deras arbetsställe var beläget i en annan kommun än bostaden. År 1985, då den första årgången av den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken publicerades, var andelen pendlare 22 procent. Störst andel pendlare återfanns år 2012 i åldern år (36 procent), medan de som var år samt över 60 år pendlade i minst utsträckning. De kommuner med störst andel inpendlare var belägna i närheten av en storstad. I kommuner som Solna, Danderyd, Sundbyberg och Burlöv var mer än tre av

16 SCB 16 AM 30 SM 1301 fyra förvärvsarbetande bosatta i en annan kommun. De kommuner som hade lägst andel inpendlare låg i Norrland med undantag av Gotland som hade lägst andel inpendlare. Knappt 4 procent av de med en arbetsplats på Gotland pendlade dit. Tabell 3. Kommuner med störst respektiv minst andel arbetspendlare till kommunen, 2012 Kommun Andel inpendlare Solna 86,6 Danderyd 80,2 Sundbyberg 79,3 Burlöv 75,3 Mölndal 69,8 Åsele 8,1 Vilhelmina 7,8 Örnsköldsvik 5,8 Skellefteå 5,7 Gotland 3,9 De kommuner med störst andel utpendlare var även de belägna i närheten av en storstad. Högst andel utpendlar hade Sundbyberg med 81 procent. De kommuner med lägst andel utpendlare låg i Norrland och från Kiruna pendlade endast 4 procent till en annan kommun. Lokala arbetsmarknader Utifrån den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) gör SCB indelning i så kallade lokala arbetsmarknader (LA). Lokala arbetsmarknader bygger på uppgifter om sysselsättning i och pendling mellan kommuner. Syftet är att kunna beskriva arbetsmarknadens funktionssätt för geografiska områden som inte är så beroende av omvärlden med avseende på utbud och efterfrågan av arbetskraft. Mellan år 2011 och 2012 minskade antalet lokala arbetsmarknader från 76 till 75 stycken. Den lokala arbetsmarknad som försvann var Gislaved som gick upp i Värnamo LA där även Gnosjö kommun ingår. Under år 2011 tillhörde Tranås kommun Linköpings LA, men under år 2012 ändrades pendlingsströmmarna från Tranås och flest personer pendlade till Jönköpings kommun. Tranås övergick således till Jönköpings LA. Även Ydre kommun, vars största pendlingsström var till Tranås, gick från Linköpings LA till Jönköpings LA. Mellan åren 1985 och 2012 har det totala antalet LA minskat med 51 stycken. Under de senaste fem åren har dock inte förändringen varit så stor, då antalet LA har varierat mellan 75 och 76 stycken.

17 SCB 17 AM 30 SM 1301 Diagram 19. Förändring av antal lokala arbetsmarknader, Antal I Stockholm-Solna ingick 36 kommuner följt av Malmö-Lund LA (28), Göteborg LA (18) och Skövde LA (10). Av de totalt 75 lokala arbetsmarknaderna var det 29 stycken som endast bestod av en kommun och den med minst antal arbetstillfällen var Åsele med förvärvsarbetande.

18 SCB 18 AM 30 SM 1301 Fakta om statistiken SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) syftar till att ge årlig information om sysselsättning, pendling samt arbetsställens näringsgren och företagets sektorstillhörighet. Den har under olika namn publicerats i Statistiska meddelanden sedan SCB:s kontrolluppgiftsbaserade lönesummestatistik (LSUM) syftar till att redovisa nivå och utveckling av lönesummor, skattepliktiga sociala ersättningar och preliminär A-skatt. Årlig statistik över lönesummor har presenterats sedan Detta omfattar statistiken LSUM baseras på kontrolluppgifter från arbetsgivare och utbetalare av skattepliktiga sociala ersättningar. Redovisningen av lönesummorna görs regionalt, efter företagets sektor och efter arbetsställets näringsgren. Sociala ersättningar redovisas efter typ av ersättning. RAMS är en årlig, totalräknad statistik som primärt baseras på arbetsgivarnas kontrolluppgifter för anställda samt, från och med 2004, standardiserade räkenskapsutdrag från egna företagare. Före 2004 användes självdeklarationer från egna företagare istället för standardiserade räkenskapsutdrag. Kontrolluppgiften är central för statistiken då den innehåller uppgifter som knyter individer till både företag och arbetsställen via person-, organisations- och arbetsställenummer. Populationen i RAMS utgörs av alla personer som var folkbokförda i Sverige den 31/12 respektive år och den redovisas för den kommunindelning som gäller den 1/1 efterföljande år. Antal förvärvsarbetande och förvärvsintensiteter i olika grupper av befolkningen redovisas med november månad som referensperiod. Redovisning sker efter ålder, kön, region, näringsgren m.m. I regionindelade redovisningar klassificeras befolkningen såväl efter bostadens belägenhet (nattbefolkning) som efter arbetsplatsens belägenhet (dagbefolkning). Vid redovisning av dagbefolkning i RAMS utgörs populationen av förvärvsarbetande med arbetsplats i Sverige under referensperioden och som var folkbokförda i Sverige vid årets slut. Definitioner och förklaringar Lönesumma Lönesummebegreppet innebär summeringar av kontant bruttolön. Kontant bruttolön är det belopp som anges i fält nummer 11 på kontrolluppgifterna (KU10, KU13, KU14, KU15, KU16 och KU17). Preliminär A-skatt Den preliminära A-skatt som arbetsgivaren/utbetalaren dragit av från kontant bruttolön och övriga ersättningar. Sociala ersättningar Belopp på kontrolluppgifterna från allmänna eller privata utbetalare av sociala ersättningar. Uppgiften återfinns på kontrolluppgift 18 och 19 (KU18 och KU19). Förvärvsarbetande Som förvärvsarbetande räknas alla som har arbetat i genomsnitt minst en timme per vecka under november månad. Även de som var tillfälligt frånvarande under mätperioden, t.ex. på grund av sjukdom, ingår. Detta är samma definition som används i arbetskraftsundersökningarna (AKU). I RAMS ingår även 15-åringar i avgränsningen av förvärvsarbetande. Dessa redovisas inte i ordinarie tabeller utan tas fram vid specialbeställningar. Företagare Personer mellan 15 och 74 år som redovisat uppgift om aktiv näringsverksamhet räknas som förvärvsarbetande.

19 SCB 19 AM 30 SM 1301 Arbetsställe På kontrolluppgifterna från arbetsgivare anges organisationsnummer och, om arbetsgivaren har flera arbetsställen, arbetsställenummer för det arbetsställe där personen i fråga har arbetat. Om en person har flera kontrolluppgifter, får den med högst inkomst bestämma det huvudsakliga arbetsstället. Personer med enbart företagarinkomst förs på eget företag/arbetsställe. För personer med inkomst både från eget företag och från annan arbetsgivare används principen om högst novemberlönesumma. Särskilda arbetsställenummer I de fall då en person växlar mellan olika arbetsställen eller det av andra skäl inte går att fastställa arbetsställetillhörighet får personen ett s.k. särskilt arbetsställenummer. SCB strävar efter att begränsa antalet sådana nummer eftersom de leder till att många personer inte kan placeras geografiskt. Personer med särskilt arbetsställenummer får bostadens län och kommun som sitt arbetsställelän och arbetsställekommun. Näringsgren och sektor Från SCB:s företagsdatabas (FDB) hämtas uppgifter om företagets institutionella sektortillhörighet och arbetsställets näringsgren enligt standard för svensk näringsgrensindelning (SNI 2007). Läs om förändringar i näringsgrens- och sektorsindelningar på nedanstående webbadress: aspx Jämförbarhet över tiden Redovisningen efter näringsgren baseras på den nya standarden för svensk näringsgrensindelning (SNI 2007), som inte är jämförbar med den gamla standarden SNI2002. Om flera verksamheter bedrivs vid ett och samma verksamhetsställe bestäms näringsgrenstillhörigheten som regel utifrån den verksamhet som har flest förvärvsarbetande. I de fall där det saknas information om arbetsställets näringsgren används istället företagets näringsgrenstillhörighet. Vid analyser av utvecklingen i olika sektorer över tid bör man vara medveten om att det förekommit klassificeringsförändringar i vissa grundregister samt privatiseringar av statlig och kommunal verksamhet. Så görs statistiken LSUM bygger på de kontrolluppgifter som senast den 31:e januari året efter aktuellt inkomstår ska sändas till inkomsttagare och Skatteverket av arbetsgivare och andra utbetalare. SCB tar emot två typer av kontrolluppgifter från Skatteverket, dels kontrolluppgifter från arbetsgivare och dels kontrolluppgifter från pensions- och försäkringsutbetalare m.m. Uppgifter från dessa båda källor sammanställs sedan av SCB. Ingen EU-reglering berör direkt statistiken över lönesummor. För att kunna koppla uppgifter om individer till kontrolluppgifterna matchas kontrolluppgifterna mot SCB:s Registret över totalbefolkningen (RTB). Matchningen görs på personnummer. Alla kontrolluppgifter matchar dock inte mot RTB. I samband med framställningen av 2012 års lönesummestatistik har kontrolluppgifterna i första hand matchas mot RTB avseende årgång 2012 och i andra hand mot RTB avseende årgång De som inte matchar kan vara personer från ett annat land som inte är folkbokförda i Sverige, men som ändå haft inkomst av anställning i landet. På deras kontrolluppgifter finns inget vanligt personnummer utan ett särskilt samordningsnummer. Det finns också kontrolluppgifter med felaktiga personnummer. Båda gruppernas löneinkomster ska ändå redovisas i lönesummestatistiken. Omfattningen för gruppen som inte kan redovisas på kön är 0,4 procent av den totala lönesumman. I tabellerna redovisas gruppen som okänd uppgift i kolumnen kön. RAMS omfattar flera delregister, varav sysselsättningsregistret är det centrala vid redovisningar av sysselsättning. Flera grundregister används vid framställ-

20 SCB 20 AM 30 SM 1301 ning av RAMS, nämligen kontrolluppgiftsregistret med löneuppgifter från arbetsgivare, kontrolluppgiftsregistret med data om sociala utbetalningar, registret över totalbefolkningen (RTB), företagsdatabasen (FDB), standardiserade räkenskapsutdrag (SRU), utbildningsregistret samt befolkningens studiedeltagande. Normalt avgränsas förvärvsarbete efter arbetad tid i november. Från administrativa register får man i avsaknad av information om arbetstid istället utgå från inkomstuppgifter. I kontrolluppgiftsregistret finns uppgifter om lönebelopp för varje persons anställningsförhållanden under året, men också markering för de månader som de skattepliktiga utbetalningarna avser. Klassificeringen sker med hjälp av en modellbaserad skattning där material från novemberundersökningen av arbetskraftsundersökningen (AKU) utgör dataunderlag som är urvalsbaserat. Sambandet mellan enkätsvaret om sysselsättningsstatus i AKU och registeruppgifter om löneinkomst m.m. utnyttjas. Skattningar sker separat för cirka 25 delgrupper. Metoden ger en likartad definition av förvärvsarbetande som AKU. Men undersökningarna redovisar olika nivåer av antal förvärvsarbetande. Se vidare under avsnittet Statistikens tillförlitlighet. Statistikens tillförlitlighet Tillförlitlighet i LSUM är beroende av att det som anges på kontrolluppgifterna är riktigt och att SCB får ta del av samtliga kontrolluppgifter som levereras till Skatteverket. Vad gäller uppgifternas riktighet kan sägas att de ursprungligen härrör från arbetsgivarnas system för löne- och personalredovisning som är ett viktigt underlag för de anställdas inkomstdeklaration och beskattning. SCB kan därför utgå från att uppgifterna är kontrollerade av arbetsgivaren innan de redovisas till inkomsttagaren och registreras av Skatteverket. För att få en bra regional redovisning krävs en god redovisning av arbetsställenummer på kontrolluppgiften. SCB genomför ett omfattande återkontaktsarbete för att nå god kvalitet med avseende på arbetsställenummer. En del felaktigheter kan dock kvarstå även efter detta arbete. Detta påverkar både tillförlitligheten i LSUM och RAMS. Statistik från RAMS bygger på register med generellt sett god kvalitet. Vissa felkällor finns dock, varför man får betrakta redovisade statistikuppgifter som skattningar, trots att statistiken är totalräknad. Sysselsättningsavgränsning Den modellskattning som används i RAMS ger en likartad definition av förvärvsarbetande som arbetskraftsundersökningarna (AKU) men inte fullt ut samma resultat. Metoden innebär att man minimerar nettofelen mot AKU och att man inte får systematiska fel i resultaten. Däremot ger metoden en slumpmässig osäkerhet. Det bakomliggande antagandet som denna modellbaserade sysselsättningsavgränsning för anställda bygger på, är att sambandet mellan variablerna i modellen ser ut på samma sätt för hela arbetsmarknaden som för svarsobjekten i AKU. Om detta antagande inte håller fullt ut leder detta till systematiska fel i skattningar vilka benämns modellfel. En ny metod för sysselsättningsavgränsning infördes i RAMS Detta innebar ett tidsseriebrott genom att den förvärvsarbetande populationen i riket minskade med cirka tre procent jämfört med den tidigare avgränsningsmetoden. Även 2004 gjordes en modellöversyn av sysselsättningsavgränsningen, vilken främst berör personer år. Information om egna företagare hämtas från och med 2004 från standardiserade räkenskapsutdraget (SRU).

21 SCB 21 AM 30 SM 1301 I RAMS avseende 2011 genomfördes förändringar som påverkar personer som är 65 år och äldre. Den största förändringen innebär att personer som deklarerar för näringsverksamhet och är 65 år och äldre inte längre avgränsas med personer som har löneinkomster utan avgränsas på samma sätt som personer mellan 15 och 64 år och som deklarerar för näringsverksamhet. Detta innebär att deklaration av aktiv näringsverksamhet är ett tillräckligt krav för att klassificeras som förvärvsarbetande oavsett ålder. Dessutom ändras den övre åldergränsen för att bli klassificerad som förvärvsarbetande från 84 till 74 år. Även modellgrupperna som används vid klassificeringen av förvärvsarbetande görs om för personer mellan 65 och 74 år görs om. Partiellt bortfall av vissa företagsuppgifter Arbetsgivare med mer än ett arbetsställe anger fr.o.m. år 1985 ett arbetsställenummer på kontrolluppgiften. Om denna uppgift är ofullständig eller felaktig leder det till problem vid redovisning av dagbefolkning, pendling och bransch. I största möjliga utsträckning kontaktas företagen för komplettering eller rättning av uppgifterna. Partiellt bortfall av branschkod uppstår också genom att identiteten för vissa företag inte matchar mot företagsdatabasen (FDB) eller att arbetsstället saknar bransch i FDB. Antalet personer i dessa företag är och får näringsgren "okänd", och utgör ca 1,2 procent av samtliga förvärvsarbetande. Bra att veta Annan lönesummestatistik vid SCB Lönesummor, arbetsgivareavgifter och preliminär A-skatt (LAPS) utgår från arbetsgivarnas skattedeklarationer. Uppgifterna är månatliga och statistiken redovisas kvartalsvis efter näringsgren och sektor. Dessa uppgifter är i stort jämförbara med LSUM på årsbasis. Mer information kan fås i Bakgrundsfakta till arbetsmarknads- och utbildningsstatistiken 2001:1. Annan sysselsättningsstatistik vid SCB Utöver RAMS finns två andra statistikgrenar vid SCB som redovisar sysselsättning. Undersökningarna har olika karaktär och kompletterar varandra. Av lite annat slag är uppgiften i företagsdatabasen (FDB) om antal anställda. Ambitionen i företagsdatabasen är att få in uppgift om storleksklassen på arbetsställen och företag. I vissa sammanhang kan även den information som finns där användas som komplement till annan sysselsättningsstatistik. Arbetskraftsundersökningen (AKU) mäter sysselsättningen månadsvis. Den är urvalsbaserad och omfattar cirka personer varje månad och riktar sig till individer som får frågan om man förvärvsarbetade under mätveckan. Undersökningen ger en omfattande bild av sysselsättningen inkl. företagare och redovisar nattbefolkningen. Rapporteringen är snabb och sker månadsvis. Fr.o.m. april 2005 har arbetskraftsundersökningen omarbetats och EU-harmoniserats. Den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken har företagets arbetsställe som uppgiftskälla. Syftet är att snabbt indikera förändringar i antalet anställningar. Den offentliga sektorn är nästintill totalundersökt, medan den privata sektorn baseras på ett urval av cirka arbetsställen. Statistiken omfattar endast anställda och redovisar dagbefolkningen. Publiceringen är snabb och sker varje kvartal. Mer information om den kontrolluppgiftsbaserade lönesummestatistiken och den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats och respektive

22 SCB 22 AM 30 SM 1301 In English Summary Gross pay statistics are based on the yearly income statements of employees and recipients of taxable social benefit payments. These statements are supplied by employers, etc. and are used by the tax authorities for the income taxation of natural persons. Gross pay in Sweden in 2012 amounted to SEK billion. This implies a 3.8 percent increase in current prices compared with 2011, when gross pay amounted to SEK billion. The increase in 2012 was 2.9 percent, measured in fixed prices using the Consumer Price Index as a deflator. The total of social benefit payments amounted to SEK 530 billion. Labour statistics based on administrative sources allow data to be presented in great detail. Flows in the labour market can also be reported. The statistics are produced annually and are presented approximately 12 months after the measured period (November) each year. Between 2011 and 2012 the number of gainfully employed persons increased with 1.4 percent or about persons. In the end of 2012 the total number of gainfully employed persons in Sweden were The largest industry in Sweden is Human health and social work with persons gainfully employed. The smallest industry is Energy and environment with gainfully employed. The share of gainfully employed increased by 0.3 percent units to 77.1 percent in the age between 20 and 64 years old. The share for men was 78.5 percent and the share for women was 75.6 per cent. Five out of 21counties had a larger growth in employment between 2011 and 2012 than the whole country, which was 1.4 percent. The largest growth was in the county of Stockholm 2.6 percent. In four counties the growth was negative and the county of Blekinge had the largest decreased with minus 0.3 percent. List of terms Dagbefolkning Förvärvsarbetande Förvärvsintensitet Inpendling Kommun Kontrolluppgift Kön (män, kvinnor) Län Lön Lönesumma Nattbefolkning Näringsgren Pendling Preliminär A-skatt Region of work Employed population Relative share of employed population Ingoing commuting Municipality Statement of income Sex (men, women) County Wage Gross pay Region of residence Industry Commuting Preliminary tax

23 SCB 23 AM 30 SM 1301 Riket Sektor Sociala ersättningar Utpendling The whole country Sector of employment Social benefit payments Outgoing commuting