Fordonsbesiktning (Ds 2009:3)

Transkript

1 KKV1001, v1.0, YTTRANDE Dnr 27/ (13) Näringsdepartementet STOCKHOLM Fordonsbesiktning (Ds 2009:3) N2009/319/TR och N2008/8048/TR Sammanfattning En avveckling av nuvarande monopol för AB Svensk Bilprovning, SMP Svensk Maskinprovning AB (SMP) och Inspecta AB att utföra olika former av besiktning av fordon, motorredskap, mobilkranar m.m. bör medföra en ökad effektivitetspress på företagen. Det är dock angeläget vid en sådan regelreformering att skapa förutsättningar för en väl fungerande konkurrens, ett ökat utbud av besiktningstjänster eller bättre service och en prissättning som speglar en effektiv resursanvändning till nytta för konsumenterna och kunderna. Detta innebär bl.a. att det bör tas fram regler som inte medför onödigt höga etableringshinder för nya aktörer. Det är vidare angeläget att erfarenheterna av andra liberaliserade marknader tas till vara. Men enligt Konkurrensverkets uppfattning är det inte enkelt att skapa en fungerande konkurrens på aktuella besiktningsområden. Bilprovningen har under lång tid och i skyddet av monopolet, kunnat bygga upp, utöver ett starkt varumärke, ett rikstäckande nät av besiktningsstationer på strategiska platser. Det måste anses vara förenat med stora ekonomiska risker för ett företag att investera i en liknande infrastruktur, som är kostnadskrävande, och konkurrera med Bilprovningen. Vidare kan konstateras att de tre företagens olika monopol delvis hänger samman med hänsyn till kundernas efterfrågan av besiktningstjänster. Till detta kommer att vissa företag inte bör få utföra besiktningar. Det är sådana företag som står i ett kommersiellt, ekonomiskt eller något annat beroendeförhållande till bl.a. reparationsföretag och företag som bedriver yrkesmässig trafik. Det minskar kretsen av potentiella konkurrenter till bl.a. Bilprovningen. Konkurrensverket ställer sig dock bakom förslaget i promemorian om att nämnda företag inte ska bli ett godkänt eller ackrediterat besiktningsorgan på området. Adress Stockholm Besöksadress Torsgatan 11 Telefon Fax konkurrensverket@kkv.se

2 Dnr 27/ (13) Vidare begränsas förutsättningarna för en effektiv konkurrens genom promemorians förslag om att villkoren för att ackreditera ett besiktningsorgan ska kopplas till det eller de län där verksamheten avses bedrivas. Ett syfte är att bättre garantera ett utbud av tjänster i områden med låg efterfrågan eller i glesbygd. Konkurrensverket avstyrker detta förslag. Det bör inte ställas krav på ett företag att, i utbyte mot ett etablerings- eller försäljningstillstånd, saluföra varor och tjänster i områden som inte kan tillhandahållas på affärsmässiga grunder. Detta kan hindra etablering och motverka en utveckling mot en väl fungerande konkurrens. Det är även oklart vad som krävs enligt förslaget för att ett företags utbud av besiktningstjänster ska anses omfatta ett län. I den rubricerade promemorian analyseras inte närmare förutsättningarna för att omreglera besiktningsmonopolen och skapa en väl fungerande konkurrens för att öka konsument- och kundnyttan såsom ökad tillgänglighet eller service. Här borde även risken för orimligt höga priser på trafikbesiktning inte minst i glesbygd efter att Bilprovningens monopol avvecklats ha analyserats. Mot den bakgrunden anser Konkurrensverket att promemorians förslag till omreglering av besiktningsverksamheten inte kan läggas till grund för statsmakternas beslut. I det fortsatta arbetet med att avveckla företagens monopol föreslår Konkurrensverket flera åtgärder i syfte att öka förutsättningarna för att berörda besiktningsområden ska utmärkas av en effektiv konkurrens. Konkurrensverket föreslår att statsmakterna säljer ett stort antal av Bilprovningens stationer via ett anbudsförfarande. Ett huvudsyfte bör vara att skapa en marknad med ett stort antal besiktningsföretag och där Bilprovningen inte är dominerande. En sådan åtgärd skulle påtagligt öka förutsättningarna för en fungerande konkurrens med nämnda fördelar som följd. Här finns klara paralleller med den planerade försäljningen av statliga apotek inför omregleringen av apoteksmonopolet och som har liknande syften. Vidare föreslår Konkurrensverket att företag kan bli ackrediterade för att få utföra trafikbesiktningar för tunga fordon antingen vid station eller ute i fält. Promemorians föreslagna ackrediteringsvillkor om att ett företag ska kunna utföra trafikbesiktningar på samtliga tunga fordon är inte ändamålsenligt. Det beror på att många tunga fordon, vid sidan av t.ex. bussar och lastbilar, är arbetsmaskiner som omfattas av både trafik- och arbetsmiljöbesiktningar. Dessa utförs för närvarande i fält eller hos kunderna som eftersträvar att vid samma tillfälle utföra båda nämnda besiktningar av maskinparken för att minimera kostnaderna. Bussar och lastbilar omfattas av trafikbesiktningar som i dag förutsätter en särskild anläggning eller en station. Föreslagna ackrediteringsvillkor i promemorian medför att de företag som utför nämnda besiktningar i fält måste, om man vill fortsätta med denna verksamhet, investera i, förutom sådana stationer, ny utrustning och skaffa nödvändig

3 Dnr 27/ (13) kompetens för att kunna utföra trafikbesiktningar på t.ex. bussar och lastbilar. Berörda företag kan därför komma att upphöra med berörda besiktningar. Bilprovningen, som främst utför stationsbunden trafikbesiktning, gynnas av förslaget. Det är betydligt lägre etableringströsklar att utföra trafik- och arbetsmiljöbesiktningar i fält än stationsbunden trafikbesiktning. Därutöver föreslår Konkurrensverket följande. Låt en myndighet, förslagsvis Vägverket, informera fordonsägarna om inställelse för besiktning och inrätta en webbplats för att informera om de företag som får utföra besiktningar och ge fordonsägarna möjlighet att välja företag, plats och ändra tidpunkt för besiktning. Se över Bilprovningens ägarstruktur och styrelsesammansättning i syfte att företaget kan ses som helt oberoende eller fristående från nuvarande bransch- eller intresseorganisationer med koppling till främst bilreparationssektorn och yrkesmässig persontrafik. Ge hög prioritet åt frågor som rör en effektiv tillsyn av de omreglerade besiktningsområdena och uppföljning av omregleringens effekter. Konkurrensverkets ställningstagande till föreslagen omreglering I departementspromemorian föreslås lagändringar eller en omreglering av besiktningsverksamhet som gäller motorfordon, motorredskap, mobilkranar m.m. Förslagen innebär bl.a. att nuvarande ensamrätt för de två statliga företagen AB Svensk Bilprovning (Bilprovningen) och SMP Svensk Maskinprovning AB (SMP) samt det privata företaget Inspecta Sweden AB att utföra olika former av besiktning upphör och att berörda besiktningsområden blir konkurrensutsatta. Detta ska åstadkommas genom att företag som uppfyller vissa krav ska bli godkända eller ackrediterade av Swedac för att få utföra tjänsterna. I promemorian föreslås att ett företag kan få ackreditering utifrån tre alternativ. Det ena innebär att ackreditering ges för att utföra alla besiktningsformer 1 oavsett fordonets totalvikt, dvs. såväl lätta fordon (< kg) eller främst personbilar som tunga fordon (> kg) eller bl.a. lastbilar, bussar, entreprenadmaskiner och vissa mobila lyftkranar. Det andra alternativet innebär ackreditering för alla besiktningsformer men enbart för tunga fordon medan det tredje alternativet rör alla besiktningar för lätta fordon. En avveckling av nuvarande monopol för nämnda företag bör medföra en ökad effektivitetspress på företagen. Det är dock viktigt att vid en sådan omreglering skapa förutsättningar för en väl fungerande konkurrens med ett ökat utbud av 1 Besiktningsformerna är, utöver kontroll- eller trafikbesiktningar, registrerings-, moped- och lämplighetsbesiktningar.

4 Dnr 27/ (13) besiktningstjänster eller bättre service och en prissättning som speglar en effektiv resursanvändning till nytta för konsumenterna och kunderna. Detta innebär bl.a. att det bör tas fram regler för omregleringen som inte medför onödigt höga etableringshinder för nya aktörer. Här bör även beaktas att besiktningsverksamhet kan vara lämplig för småskalig verksamhet. Komplext att skapa en fungerande konkurrens på aktuella besiktningsområden Enligt Konkurrensverkets uppfattning är det inte enkelt att skapa en fungerande konkurrens på aktuella besiktningsområden. Bilprovningen har under lång tid och i skyddet av monopolet, kunnat bygga upp, utöver ett starkt varumärke, ett rikstäckande nät av besiktningsstationer på strategiska platser. Det måste anses vara förenat med stora ekonomiska risker för ett företag att investera i en liknande infrastruktur, som är kostnadskrävande, och konkurrera med Bilprovningen. Vidare kan konstateras att de tre företagens olika monopol delvis hänger samman med hänsyn till kundernas efterfrågan av besiktningstjänster. Till detta kommer att vissa företag inte bör få utföra besiktningar. Det är sådana företag som står i ett kommersiellt, ekonomiskt eller något annat beroendeförhållande till bl.a. reparationsföretag och företag som bedriver yrkesmässig trafik. Det minskar kretsen av potentiella konkurrenter till bl.a. Bilprovningen. Konkurrensverket ställer sig dock bakom förslaget i promemorian om att nämnda företag inte ska bli ett godkänt eller ackrediterat besiktningsorgan på området. Geografiska villkor Vidare begränsas förutsättningarna för en effektiv konkurrens genom promemorians förslag om att villkoren för att ackreditera ett besiktningsorgan ska kopplas till det eller de län där verksamheten avses bedrivas. Ett syfte är att bättre garantera ett utbud av tjänster i områden med låg efterfrågan eller i glesbygd. Konkurrensverket avstyrker detta förslag. Det bör inte ställas krav på ett företag att, i utbyte mot ett etablerings- eller försäljningstillstånd, saluföra varor och tjänster i områden som inte kan tillhandahållas på affärsmässiga grunder. Detta kan hindra etablering och motverka en utveckling mot en väl fungerande konkurrens. Det diskuteras heller inte i promemorian servicenivå eller kravet på tillgänglighet till besiktningsorganet än mindre hur kravet på geografisk täckning kan följas upp av det allmänna. Det är med andra ord oklart vad som krävs enligt förslaget för att ett företags utbud av besiktningstjänster ska anses omfatta ett län. Här bör jämföras med erfarenheter från andra produktområden där staten tagit ett ansvar för att det finns ett utbud av tjänster i områden med låg efterfrågan där

5 Dnr 27/ (13) tjänsterna inte är lönsamma att producera utifrån affärsmässiga grunder. Detta gäller bl.a. post- och teletjänster samt viss tåg- och flygtrafik. 2 Det saknas en mål-medel analys En viktig förutsättning för en väl fungerande konkurrens är att reglerna för etablering, i detta fall ackrediteringsvillkoren, inte medför stora eller onödiga hinder för att starta och driva företag. Innan beslut tas om sådana regler är det angeläget att effekterna på etablering och konkurrensen mellan företagen analyseras. Dessa effekter ska ställas mot målen för omregleringen. I promemorian redovisas dock inte en sådan mål-medel analys. Denna analys bör ha som en utgångspunkt marknadens konkurrensförhållanden där en central del är rådande utbuds- och efterfrågeförhållanden, dvs. företagens tjänsteutbud och kundernas efterfrågan av tjänsterna. Vidare bör analysen innefatta konsekvenserna av föreslagna ackrediteringsvillkor för etablerade besiktningsföretag och potentiella sådana. Ett förslag i promemorian innebär att företagen ska kunna utföra olika typer av besiktningsverksamhet som i dag utgör skilda delmarknader. En del av analysen bör därför gälla vad som krävs för att företagen ska kunna svara mot dessa villkor. Ytterst bör analysen ge svar på vilka hindren är för en väl fungerande konkurrens. Promemorian kan inte läggas till grund för beslut om en omreglering I promemorian analyseras inte närmare förutsättningarna för att konkurrensutsätta berörda besiktningsmonopol och skapa en väl fungerande konkurrens för att öka konsument- och kundnyttan såsom ökad tillgänglighet och service. I promemorian borde även risken för orimligt höga priser på trafikbesiktning inte minst i glesbygd efter att Bilprovningens monopol avvecklats ha analyserats. Mot den bakgrunden anser Konkurrensverket att promemorian inte kan läggas till grund för statsmakternas beslut om en konkurrensutsättning av besiktningsverksamheten. I det fortsatta arbetet med att avveckla de tre monopolen föreslår Konkurrensverket flera åtgärder i syfte att öka förutsättningarna för att aktuella besiktningsområden ska utmärkas av en väl fungerande konkurrens. Utgångspunkter för att analysera förutsättningarna för att konkurrensutsätta aktuella besiktningstjänster Konkurrensverket har kontaktat ett flertal marknadsaktörer för att kunna komplettera och förtydliga den bild som ges i promemorian av besiktningsföretag och deras tjänsteutbud. Det främsta syftet var att få en uppfattning om hur berörda områden fungerar i ett konkurrensperspektiv och vilka åtgärder eller regeländringar som kan krävas för att få till stånd en väl fungerande konkurrens 2 Se t.ex. Konkurrensverkets rapport Avveckla apoteksmonopolet med konsumentnyttan i fokus! (2007:1).

6 Dnr 27/ (13) till nytta för konsumenterna och kunderna. En annan utgångspunkt för sådana åtgärder är erfarenheterna från genomförda omregleringar av andra monopol. Nedan redovisas synpunkter på förslagen i promemorian och Konkurrensverkets förslag för att öka förutsättningarna för en effektiv konkurrens vid berörd besiktning. Verkets förslag har bl.a. inriktats på efter en inledande beskrivning av erfarenheter av omreglerade marknader och marknadsförhållanden för den aktuella besiktningsverksamheten förutsättningarna för nya aktörer att konkurrera med Bilprovningen om kontroll- eller trafikbesiktningar. Vidare analyseras effekterna av föreslagna ackrediteringsvillkor för besiktningsföretag som i dag utför arbetsmiljöbesiktningar av bl.a. motorredskap (lastmaskiner, grävlastare m.m.) hos kunderna. Erfarenheter av omreglerade marknader m.m. Att ge företag ensamrätt att sälja varor eller tjänster innebär en allvarlig inskränkning av etablerings- eller näringsfriheten. Därför bör en sådan åtgärd kunna väl motiveras utifrån ett samhälls- eller skyddsintresse främst med koppling till hälsa, liv eller säkerhet. Vidare bör gälla att detta intresse inte kan tillgodoses genom särskilda regler som gäller kompetens- och kvalitetskrav för verksamheten och berörda produkter. Regler som hindrar företagsetablering eller ger ensamrätt för en aktör att bedriva en viss verksamhet har successivt slopats eller liberaliserats under främst de senaste åren. Genomförda omregleringar eller regelreformeringar har syftat till att företag ska kunna tävla om att sälja varor och tjänster till konsumenterna i syfte att bl.a. öka mångfald, tillgänglighet till och kvalitet på berörda produkter samt prispress till nytta för det allmänna och konsumenterna. Det har t.ex. gällt nästan hela transportmarknaden (linje- och beställningstrafik med buss, inrikesflyget, viss järnvägstrafik, taxi, lastbilstrafik inkl. godsförmedling m.m.), elmarknaden, post, tele och tandvård. I dessa fall har konsumentintresset av en ökad konkurrens och en effektivare resursanvändning vägt tyngre än argumenten för att behålla konkurrensbegränsande regleringar. Konkurrensverket har i en rad rapporter, som i de flesta fall har gjorts på uppdrag av regeringen, följt upp och analyserat effekterna av regelreformeringar. 3 Här bör också uppmärksammas den statliga Regelutredningens omfattande undersökning. 4 Denna utredning utvärderade långsiktiga effekter för konsumenter, näringslivet, arbetsmarknaden och samhällsekonomin av omregleringar inom tele, el-, post-, inrikesflyg-, taxi- och järnvägsmarknaderna. 3 Se Konkurrensen i Sverige 2007 (2007:4), Konkurrensen i Sverige 2006 (2006:4) och Monopolmarknader i förändring (2004:3) som finns på 4 Betänkandet Liberalisering, regler och marknader (SOU 2005:4)

7 Dnr 27/ (13) Regelreformering och införande av konkurrens på olika produktområden har som regel resulterat i att de positiva effekterna för konsumenterna såsom ökat utbud och tillgänglighet, nya tjänster och bättre service övervägt negativa effekter. Detta gäller även internationellt. 5 En annan iakttagelse är att de företag som skyddats från konkurrens genom särskilda regler har kunnat bygga upp en stark position på marknaden med hänsyn till främst finansiell styrka, gjorda investeringar och kunskap om marknaden. Det kan därför vara svårt för nyetablerade företag på sådana områden att effektivt konkurrera med den etablerade dominanten om inte särskilda åtgärder genomförs. Vidare kan uppmärksammas att omregleringarna har främst gällt tjänsteområden där försäljning ofta förutsätter tillgång till anläggningar av infrastrukturkaraktär. Normalt förutsätts att det företag som vill bli en effektiv konkurrent på marknaden måste ha tillgång till denna infrastruktur. Den som äger denna vid omregleringen har generellt stora fördelar på marknaden. För att skapa förutsättningar för en fungerande konkurrens är det oftast nödvändigt att låta andra aktörer få tillgång till infrastrukturen. Andra erfarenheter är att statsmakterna, i syfte att främja konkurrens- och konsumentintresset, bör initialt ställa särskilda krav på den förutvarande monopolistens agerande när marknaden öppnas för konkurrens. En sådan åtgärd underlättas om det dominerande företaget ägs av staten. Sådana särskilda krav eller regler kan avvecklas när marknaden blivit mer normal och det blivit lättare för nyetablerade företag att konkurrera med den tidigare monopolisten. Besiktning av fordon marknadsförhållanden Den till omsättningen överlägset största aktören som utför besiktningsverksamhet är Bilprovningen. Företaget har ensamrätt att utföra kontroll-, registrerings- och lämplighetsbesiktningar av motorfordon, lätta terrängvagnar, släpfordon m.m. Kontroll- eller trafikbesiktningen dominerar och görs med hänsyn till trafiksäkerhetsaspekter inkl. miljökrav (främst avgaskontroll). Staten äger 52 procent av aktierna i bolaget som har en nettoomsättning på omkring miljoner kronor, varav ca 50 miljoner kronor utgör intäkter från konkurrensutsatta tjänster (motortester m.m.). Verksamheten bedrivs främst vid fasta eller stationära anläggningar. SMP, som är ett statligt helägt bolag, har ensamrätt att utföra registreringsbesiktningar av traktorer, motorredskap (främst lastmaskiner och grävlastare) och tunga terrängvagnar inkl. släpfordon samt kontroll- eller trafikbesiktning av motorredskap exkl. mobilkranar. SMP:s årsomsättning är omkring 50 miljoner kronor, varav monopolverksamheten utgör ca 6 miljoner kronor. Övriga intäkter härrör från annan besiktning, certifiering och provning inom maskinsäkerhets- 5 Se t.ex. OECD:s arbeten och rapporter om Regulatory Reform.

8 Dnr 27/ (13) området. Här dominerar arbetsmiljöbesiktning, vilket i dag är ett eget ackrediteringsområde och omsätter omkring 30 miljoner kronor på årsbasis. Därutöver finns det privata företaget Inspecta som har ensamrätt att utföra trafikbesiktning av sådana motorredskap klass 1 som är inrättade som mobilkranar (trafikdelen). Den årliga omsättningen för monopolverksamheten är ca kronor och utgör en liten del av företagets totala omsättning som uppgår till omkring 650 miljoner kronor, varav arbetsmiljöbesiktningar utgör ca 40 miljoner kronor. Den övriga omsättningen rör främst besiktningar av tryckkärl och lyftanordningar vilka omfattas av Boverkets och Arbetsmiljöverkets regler (främst säkerhetsrelaterade besiktningar). Det bör uppmärksammas att SMP och Inspecta bedriver besiktningsverksamheten ute i fält eller hos kunderna, som är främst bygg- och anläggningsföretag inkl. maskinentreprenörer. Därutöver finns en handfull företag som bedriver konkurrensutsatt besiktningsverksamhet liknande den som utförs av nämnda två företag. Men dessa företag är, med ett undantag, mycket små och är främst verksamma på lokala marknader. Undantaget gäller ÅF-Kontroll AB, som har en årsomsättning på drygt 300 miljoner kronor. Företaget har en rikstäckande besiktningsverksamhet som rör hissar och mobil- eller lyftkranar. Inom besiktningsverksamheten kan urskiljas flera marknads- eller produktsegment (tjänsteutbud) utifrån företagens specialisering samt kundstruktur. Bland dessa segment märks främst trafikbesiktning för motorfordon, där företagens kunder är i huvudsak bilägare/konsumenter och transportföretag (t.ex. åkeri- och bussföretag), medan besiktningar med koppling till arbetsmiljökrav främst efterfrågas av bygg- och anläggningsföretag inkl. maskinentreprenörer. Som framgått utförs de senare tjänsterna hos kunderna (besiktningar i fält) och kräver för närvarande en annan ackreditering, utrustning och kompetens än Bilprovningens besiktning (främst trafikbesiktning), som utförs i huvudsak vid särskilda provningsstationer eller anläggningar. Därutöver bör nämnas att det är lägre etableringströsklar för att etablera trafikbesiktningsverksamhet för lätta motorfordon än för tunga sådana. Sådan besiktning av de tunga fordonen förutsätter bl.a. jämförelsevis dyrare utrustning, större hallar m.m. Inspectas och SMP:s monopolverksamhet omsätter som framgått inte så stora belopp jämfört med företagens totala omsättning för besiktning. Men monopoldelarna medför i praktiken betydligt högre intäkter för företagen. Det beror på att företagens kunder, som har t.ex. mobilkranar och andra produkter som omfattas av nämnda besiktningsmonopol, inte gärna kontaktar mer än ett företag för att få flera typer av besiktningar, främst trafik- och arbetsmiljöbesiktning, utförda på maskinparken vid samma tillfälle i syfte att minimera kostnaderna för besiktning. Här kan vidare pekas på Bilprovningens liknande fördelar genom att, vid sidan

9 Dnr 27/ (13) av den obligatoriska kontroll- eller trafikbesiktningen, kunna erbjuda konsumenten konkurrensutsatta tjänster såsom motortester. Nämnda fördelar som Bilprovningen, SMP och Inspecta erhåller på konkurrensutsatta besiktningsområden på grund av företagens monopol är ett viktigt skäl att omreglera besiktningsverksamheten. Bilprovningens besiktningsmonopol Konkurrensverkets förslag En avveckling av Bilprovningens monopol får bl.a. anses förutsätta vissa strukturella åtgärder som rör företaget. Vidare bör vid en avveckling av övriga två monopolområden, som har delvis koppling till Bilprovningens monopol, en del av föreslagna ackrediteringsvillkor ändras. Ett huvudsyfte med struktur- och regeländringarna är att undvika att införande av konkurrens blir ett mål i sig istället för ett medel för en väl fungerande konkurrens med ökad tillgänglighet till berörda tjänster eller en bättre service för konsumenterna och kunderna. Den del av föreslagna ackrediteringsvillkor i promemorian som ger ett företag möjlighet att utföra kontroll- eller trafikbesiktningar av enbart lätta fordon är positivt från konkurrens- och konsumentsynpunkt. Förslaget kan underlätta en utveckling med mobila besiktningsstationer, vilket kan vara särskilt viktigt för bilägare i områden utanför större tätorter eller i glesbygd. Men det blir ändå mycket svårt att få en fungerande konkurrens för trafikbesiktning av lätta fordon vid en avveckling av Bilprovningens monopol. Slutsatsen bör även ses mot bakgrund av att vissa aktörer, bl.a. bilreparationsföretag, inte bör som nämnts få utföra berörda besiktningar. I promemorian framförs att det kan bli fråga om etablering av trafikbesiktningsföretag i princip enbart i Stockholmsområdet där det finns en hög efterfrågan. Konkurrensverket har inte skäl att göra en annan bedömning. Sälj en stor del av Bilprovningens besiktningsstationer Här finns klara paralleller med regeringens förslag i syfte att omreglera marknaden för försäljning av läkemedel till konsument. 6 Med hänsyn till den dominerande marknadsställning som det statliga företaget Apoteket AB har, med ett utbyggt apoteksnät och starkt varumärke, inför den planerade omregleringstidpunkten den 1 juli 2009 avser staten att via ett anbudsförfarande sälja långt mer än hälften av företagets apotek. Konkurrensverket föreslår att statsmakterna säljer ett stort antal av Bilprovningens provningsstationer med stöd av ett anbudsförfarande. Ett huvudsyfte bör vara, såsom i fallet med planerad försäljning av apotek, att skapa en marknad med ett stort antal aktörer och där ingen är dominerande. En sådan åtgärd skulle 66 Regeringens proposition 2008/09:145 Omreglering av apoteksmarknaden

10 Dnr 27/ (13) påtagligt öka förutsättningarna för att få en fungerande konkurrens vid fordonsbesiktning, ökad tillgänglighet och prispress eller en prissättning som speglar en effektiv resursanvändning. Se över Bilprovningens ägarbild Vid sidan av staten ägs Bilprovningen av bl.a. intresse- eller branschorganisationer för fordonsreparations-, åkeri-, buss- och taxiföretag. Konkurrensverket anser att före en liberalisering av besiktningsverksamheten bör företagets ägarstruktur och styrelsesammansättning ses över. Det bör vara en viktig förtroendefråga för Bilprovningen i förhållande till bl.a. konsumenter och kunder att företaget kan ses som helt fristående eller oberoende från intressen med koppling till nämnda branscher. Kallelse till fordonsbesiktning m.m. En fråga som inte behandlas i promemorian gäller Bilprovningens kallelse till fordonsägare om trafikbesiktning. För närvande gäller att denna kallelse, som sker med stöd av Vägverkets bilregister, informerar fordonsägaren när besiktning ska ske hos Bilprovningen. Om den angivna tidpunkten är olämplig av olika skäl kan fordonsägaren kontakta Bilprovningen eller ändra tiden på företagets webbplats. Nuvarande system för inställelse för trafikbesiktning måste anses fungera väl. Men inför en omreglering bör av konkurrensskäl detta system ses över. Konkurrensverket föreslår att efter en omreglering av besiktningsverksamheten bör en myndighet, förslagsvis Vägverket, lämna information om inställelse för besiktning. Vidare bör inrättas en webbplats där samtliga företag som är ackrediterade för att utföra trafikbesiktningar är anknutna. Ett syfte med förslaget är att informera om de företag som får utföra besiktningar och ge fordonsägarna möjlighet att välja företag, plats och ändra tidpunkt för besiktning. Att fordonsägarna eller konsumenterna är välinformerade om alternativen är en viktig förutsättning för en väl fungerande konkurrens. Trafikbesiktning av tunga fordon Konkurrensverkets förslag Konkurrensverket föreslår att företag ska kunna bli ackrediterade för att utföra trafikbesiktningar för tunga fordon vid station resp. ute i fält. De senare besiktningarna är kopplade till arbetsmiljöbesiktning. Vidare kan övervägas, för att stimulera etablering av företag och en ökad konkurrens, att än mer snäva in certifieringsområden med avseende på typ av besiktning och produktområden. Konkurrensverkets förslag ska ses i ljuset av att många tunga fordon är arbetsmaskiner som omfattas av såväl trafik- som arbetsmiljöbesiktning. Förslaget i promemorian om att ett besiktningsorgan ska kunna utföra trafikbesiktning av

11 Dnr 27/ (13) samtliga tunga fordon är inte ändamålsenligt och bör inte genomföras. Detta förslag måste anses medföra stora kostnadsökningar för företag som för närvarande utför trafik- och arbetsmiljöbesiktning av motorredskap, mobilkranar m.m. i fält. Förslaget innebär i praktiken att ett sådant företag ska kunna utföra trafikbesiktning även på sådana tunga fordon såsom lastbilar och bussar. Trafikbesiktning av sistnämnda fordon förutsätter i dag en provningsstation eller fast anläggning. Detta innebär att företaget måste investera i, förutom sådana stationer, ny utrustning och skaffa nödvändig kompetens för att kunna utföra berörd besiktning. 7 För de företag som har rikstäckande besiktningsverksamhet i fält, t.ex. Inspecta och SMP, kan det bli fråga om att dessa bl.a. får anlägga eller bygga minst en station i varje län för att kunna utföra trafikbesiktning av samtliga tunga fordon och fortsätta med arbetsmiljöbesiktning i nuvarande omfattning. Till detta kommer svårigheten inkl. affärsrisken att börja konkurrera med ett marknadsdominerande företag på området för trafikbesiktning, dvs. Bilprovningen. Om föreslagna ackrediteringsvillkor i promemorian blir verklighet kan berörda företag få svårt att fortsätta med trafik- och arbetsmiljöbesiktningar i fält eller kan rentav få upphöra med dessa. Förslaget gynnar Bilprovningen som redan har gjort nödvändiga investeringar för stationsbunden trafikbesiktning. Det bör inte vara svårt för företaget att i stor skala börja med arbetsmiljöbesiktning, som har betydligt lägre etableringströskar än stationsbunden trafikbesiktning. Om det aktuella ackrediteringsvillkoret blir verklighet kan statsmakterna rädda det statliga företaget SMP genom att låta företaget gå samman med Bilprovningen. Det nybildade företaget skulle troligen, av skäl som nämnts, bli dominerande på såväl marknaden för trafik- som arbetsmiljöbesiktning. Av detta kan bl.a. följa kraftiga prishöjningar. På många monopolmarknader har staten haft eller har, i likhet med aktuell besiktningsverksamhet, olika roller som kan vara motstridiga. Således har staten både ett producentintresse på en konkurrensmarknad samtidigt som man bestämmer spelreglerna på denna marknad. Staten ska även beakta konsumentintresset av att spelreglerna ger en väl fungerande konkurrens. För att illustrera frågan bör nämnas en händelse vid omregleringen av inrikesflyget från den 1 juli Före nämnda datum bedrevs nästan all inrikesflyg av enbart två företag. Det var SAS och företagets dotterföretag Linjeflyg, som hade monopol på förutbestämda flyglinjer. Inför omregleringen gick de båda företagen samman. Därmed kunde företagen inte bli konkurrenter, vilket måste anses ha starkt bidragit till att det tog lång tid för att få en effektiv konkurrens och lägre 7 Av intresse i sammanhanget är SMP:s yttrande den 17 februari 2009 till Näringsdepartementet över departementspromemorian Bilprovningen (2009:3).

12 Dnr 27/ (13) biljettpriser inom inrikesflyget. Först på senare år har kunnat noteras en märkbart ökad konkurrens inom inrikesflyget. En slutsats måste bli att det är viktigt att ackrediteringsvillkoren anpassas till marknads- eller konkurrensförutsättningarna. Besiktningsverksamheten kan som framgått indelas i helt eller delvis skilda marknadssegment utifrån olika besiktningar med avseende på tjänsteinnehåll, utrustning m.m. Det som i slutändan kan avgöra företagens utveckling eller tillväxt är som framgått kundernas efterfrågan av besiktningstjänster och deras behov av att minimera antalet besiktningstillfällen med hänsyn till kostnaderna. Övriga frågor Tillsyn av regelreformerade marknader Av Regelutredningens betänkande (SOU 2005:4) framgår bl.a. att behovet av tillsyn av liberaliserade marknader har underskattats. Utredningen pekar på att de reglerande och kontrollerande institutionerna inte har utvecklats i samma takt som marknaderna har liberaliserats och att statens roll har minskat. I betänkandet framhålls att starka, självständiga och oberoende regleringsmyndigheter är en förutsättning för en framgångsrik liberalisering. Regelutredningen pekar på att det förekommer stora variationer hur de undersökta marknaderna regleras. I departementspromemorian behandlas tillsynen och aktuella myndigheter. Här vill Konkurrensverket framföra, inte minst med hänsyn till Regelutredningens iakttagelser, att tillsynsfrågorna ges hög prioritet i det fortsatta arbetet med beredningen av en omreglering av besiktningsmonopolen. Det innebär t.ex. att berörda myndigheter har eller ges nödvändiga resurser för att bedriva en effektiv tillsyn av berörda besiktningsområden. Uppföljning av regelreformerade besiktningsområden Erfarenheterna från regelreformerade marknader visar att det är nödvändigt att man noggrant analyserar vilka åtgärder som kan behöva vidtas i syfte att så långt möjligt begränsa effekterna av konkurrenshinder. Att i efterhand korrigera inte önskvärda effekter har ibland visat sig vara svårt samtidigt som förväntningarna kan vara högt ställda hos olika kundgrupper. Det kan dock vara grannlaga att göra en fullständig analys och förutse samtliga effekter som kan följa av en regelreformering. Effekterna av denna bör därför följas upp. I promemorian föreslås att Transportstyrelsen ska genomföra en nulägesanalys av den svenska besiktningsverksamheten inför att denna verksamhet öppnas för konkurrens. I samband med detta ska Transportstyrelsen, i samråd med Konkurrensverket, ta fram relevanta nyckeltal och mätvärden som ska underlätta jämförelser över tid i de kommande marknadsuppföljningarna. Konkurrensverket har inga invändningar mot detta förslag. Det är vidare positivt att Transport-

13 Dnr 27/ (13) styrelsen i samverkan med SWEDAC föreslås följa upp besiktningsorganens kvalitet på besiktningen. Vidare föreslås i promemorian att efter besiktningsverksamheten har öppnats för konkurrens ska Transportstyrelsen följa marknadsutvecklingen i samarbete med Konkurrensverket. Vidare anförs att bedömningen ska sedan ligga till grund för om det finns skäl att använda sig av ytterligare reglering, eller om det finns skäl att avskaffa t.ex. den geografiska mekanismen i ackrediteringen. För denna del av uppdraget är det angeläget att tydliggöra de båda myndigheternas ansvar eller roller. Det kan finnas frågor där Konkurrensverket har en annan uppfattning jämfört med en sektorsmyndighet eller tvärtom. Det kan vara en följd av statsmakternas skilda uppdrag till eller instruktionen för resp. myndighet. Det kan även handla om att myndigheterna har olika erfarenheter av att analysera regelreformerade marknader från konkurrens- och konsumentsynpunkt. Konkurrensverket anser att det föreslagna uppdraget, som främst gäller att kartlägga och analysera effekterna av omregleringen i ett konkurrens och konsumentperspektiv och vid behov föreslå konkurrensfrämjande åtgärder, naturligen ligger inom Konkurrensverkets kompetensområde. Detta yttrande har beslutats av tf. generaldirektören. Föredragande har varit konkurrensrådet Per-Arne Sundbom. Jan-Erik Ljusberg Per-Arne Sundbom Kopia till Finansdepartementet Konsumentverket SWEDAC Transportstyrelsen