Till dig som vill veta mer om klimaträttvisa

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Till dig som vill veta mer om klimaträttvisa"

Transkript

1 Till dig som vill veta mer om klimaträttvisa 2015 är ett avgörande år för klimatet. I december håller FN ett klimatmöte i Paris, COP21. Då träffas alla världens ledare för att försöka komma överens om ett nytt klimatavtal. Det är ett viktigt steg på vägen mot en klimatanpassad framtid med låga koldioxidutsläpp och mot ett rättvist avtal. Klimatfrågan är vår tids största rättvisefråga Historiskt sett står de rika länderna för de största utsläppen av växthusgaser. Men klimatförändringarna slår hårdast mot fattiga länder. Förskjutna och opålitligare odlingssäsonger, torka, ändrade fiskebestånd slår direkt mot människors överlevnad och försörjning. Stora klimatförändringar riskerar att förstöra insatser som tidigare gjorts för att skapa en rättvis och hållbar utveckling. I många fattiga länder kan utvecklingen i värsta fall gå bakåt till följd av förändringar i klimatet och omöjliggöra både fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling. Samtidigt som samhällen som utsätts för extremare väder och naturkatastrofer, ständigt måste återhämta sig och byggas upp på nytt. De rika ländernas ansvar Sverige och de andra rika länderna som bär det största ansvaret för växthuseffekten, har resurser att minska utsläppen av växthusgaser. Därför måste de rika länderna både kraftigt minska sina utsläpp och bidra både ekonomiskt och med teknisk kunskap så att fattiga länder kan minska sin klimatpåverkan och samtidigt anpassa sig till de klimatförändringar som sker. Ett rättvist klimatavtal Fortfarande har världens ledare inte lyckats komma överens om hur ett framtida klimatavtal ska se ut. Målet med kampanjen "Act now for climate justice" är att klimaträttvisa ska stå i centrum när avtalet förhandlas fram och antas. Bakom kampanjen står så gott som alla världens kyrkor genom Kyrkornas världsråd. I Sverige drivs kampanjen gemensamt av Diakonia och Svenska Kyrkan. Dessutom har Equmeniakyrkan, Equmenia, Svenska Kyrkans Unga, Sveriges Kristna Råd och Svenska Alliansmissionen ställt sig bakom kampanjen. Därmed har kampanjen stöd av i princip hela Kyrkosverige. Huvudmålet för kampanjen i Sverige är att samla in namnunderskrifter inför toppmötet i Paris. De ska sedan läggas till den miljon underskrifter som samlas in globalt. Kampanjen syftar också till att väcka intresse för och öka kunskapen om klimaträttvisa och klimatfrågan.

2 Kampanjens krav: Den som skriver under på kampanjens namninsamling uppmanar våra politiker att: Genomföra rättvisa, ambitiösa och kraftfulla klimatåtgärder som hejdar klimatförändringarna och håller den globala uppvärmningen tydligt under 2 grader. Betala ut och öka pengarna som redan utlovats till klimatfinansiering. Pengarna ska göra det möjligt för de fattigaste att anpassa sig till klimatförändringarna och fortsätta en hållbar utveckling, med låga klimatutsläpp. Sveriges andel av den internationella klimatfinansieringen ska vara minst 2,7 miljarder kronor för 2016, men från och med 2020 måste den svenska andelen nå minst 4,2 miljarder kronor om året. Pengarna ska inte tas från det ordinarie biståndet. Minska Sveriges utsläpp jämfört med 1990 med minst 55 procent 2030 och minst 95 procent ( Förklaring: 1990 är ett indexår. Då släppte Sverige ut drygt 70 miljoner ton växthusgaser hade utsläppen minskat till cirka 56 miljoner ton.) Kampanjens webbplats: På webbplatsen finns möjlighet att skriva under namninsamlingen och ställa sig bakom kampanjens budskap Kampanjen på Facebook: Den svenska Facebook-sidan heter Act now for climate justice. Direktlänken är: Kampanjen på Twitter: Twitter-kontot heter actclimate.se Kampanjen på Instagram: Instagram-kontot heter: actclimate.se De hashtags vi använder är: #actclimate och #ettsteg

3 Kontaktpersoner: Tinde Carlbrand, handläggare för mobilisering och engagemang, Svenska kyrkan Mejl: Telefon: Sara Hugosson, mobiliseringshandläggare, Diakonia Mejl: Telefon:

4 Vanliga frågor och svar om klimat och klimaträttvisa: OM KLIMATRÄTTVISA: Vad förväntar vi oss av klimattoppmötet COP 21 i Paris? Att världens länder beslutar om ett ambitiöst och rättvist klimatavtal. Ambitiöst betyder att det ska leda till tillräckligt stora utsläppsminskningar (i linje med vad FNs klimatpanel IPCC säger) och rättvist betyder att de rika länderna ska minska sina utsläpp och samtidigt kompensera fattiga länder som drabbas av klimatförändringarnas effekter och göra en hållbar utveckling möjlig för alla. Varför ska de rika länderna betala pengar för klimatförändringarnas effekter i fattiga länder? Det är livsstilen i de rika länderna som har orsakat de klimatproblem vi lever med. Klimatförändringarna drabbar alla, men särskilt människor som lever i fattigdom och utsatthet. Nya väderförhållanden kan slå hårt mot möjligheterna till försörjning när till exempel åkermark översvämmas eller torkar ut. Dessutom saknar ofta fattiga länder resurser för klimatanpassning. Därför måste rika länder bidra till en hållbar utveckling. Vad menar ni med klimaträttvisa? Klimatfrågan är en rättvisefråga. I industriländerna bor knappt 16 procent av världens befolkning, men de står för drygt hälften av utsläppen av växthusgaser varje år. Fattiga människor i utvecklingsländer, som släpper ut minst växthusgaser, drabbas hårdast av växthuseffekten. De har dessutom sämst förutsättningar att anpassa sig. 98 procent av de som drabbas av naturkatastrofer och bor i utvecklingsländer. Där drabbas en av 19 personer medan endast en av personer drabbas i industriländerna. Hur drabbas fattiga länder av klimatförändringarna? Klimatförändringarna drabbar fattiga människor extra hårt, genom exempelvis översvämningar och torka. Miljontals människor tvingas till flykt som en följd av naturkatastrofer i klimatförändringens spår. Världens bönder drabbas på så vis att de måste anpassa sig till att överleva under helt nya förutsättningar då uråldriga mönster och visdomar om hur man skall så, odla och skörda inte gäller längre.

5 Men hur ska klimatnotan betalas? Redan ansträngda biståndsanslag ska inte belastas och pengarna måste därför hittas på annat håll. Global koldioxidskatt, auktionering av utsläppsrätter, avgifter på flyg och fartygstransport och internationell finansiell transaktionsskatt är några av de förslag som diskuterats. OM KLIMATET: På vilket sätt förändras världens klimat? Allt varmare de senaste hundra åren Den globala medeltemperaturen har under den senaste 100-årsperioden ökat med drygt 0,7 grader vilket i klimatsammanhang kan betraktas som en stor och snabb ökning. Jämfört med klimatförändringar längre tillbaka i tiden har temperaturuppgången under de senaste hundra åren varit anmärkningsvärt snabb och kraftig. På norra halvklotet var senare delen av 1900-talet sannolikt den varmaste period som förekommit på åtminstone år. Extremt väder Klimatförändringarna för med sig fler och kraftigare extrema väderförhållanden som torka och värmeböljor men också perioder av ovanlig kyla. Den förstärkta växthuseffekten var sannolikt en nyckelfaktor när Europa år 2003 drabbades av en värmebölja som kostade mer än liv. Den europeiska miljöbyrån, EEA, förutspår att kraftiga värmeböljor kommer bli allt vanligare i Europa. Minskande mängder is Mängden is har minskat märkbart på jorden som följd av de senaste decenniernas globala uppvärmning. Glaciärer är på tillbakagång i de flesta av jordens bergstrakter. Den kvarvarande isen tycks dessutom ha blivit betydligt tunnare än den var för några årtionden sedan. Havsnivåer stiger Enligt SMHI kan havsnivåerna stiga med upp till en meter de närmaste hundra åren. När vatten värms ökar volymen. Smältvatten från ismassor tillkommer också. Ö- nationer i Indiska oceanen och Fijiöarna i Stilla havet drabbas redan idag av höjda havsnivåer och några av öarna kan på sikt försvinna helt visar data från FN:s klimatpanel IPCC.

6 Förändrade nederbördsmönster Sedan början av 1900-talet har nederbördsmängderna i allmänhet ökat på de högre breddgraderna medan de har minskat i många tropiska och subtropiska områden. Ökade kostnader för katastrofer Enligt Swiss Re, försäkringsbolaget vars experter årligen sammanställt rapporter om katastrofkostnader på FNs initiativ, har kostnaderna för klimatrelaterade katastrofer ökat från 5 till 60 miljarder USD de senaste 40 åren. Likaså pekar en rapport från EUs miljöbyrå, EEA, på att nästan två tredjedelar av alla katastrofer i Europa sedan 1980 orsakats av stormar, översvämningar och extremt väder och de ekonomiska förlusterna har dubblats på 20 år. Bland annat flyttar fler människor till städer och vi bygger mer i utsatta områden. I kombination med allt fler naturkatastrofer ökar därför kostnaderna Det har sagts ganska länge att vi är mellan hot och hopp. NÄR är det då för sent? Och vad händer då? Egentligen finns det inte något för sent, inte i betydelsen game över. Det handlar mer om hur svåra umbäranden som vi människor i framtiden ska behöva leva med. Ekvationen är ganska enkel: Ju större temperaturhöjning, desto svårare blir människors liv att klara av. Problem med vatten och mat, klimatflyktingar och risk för mer våldsamma konflikter är bara några exempel på vad ett förändrat klimat medför. Och ju mer klimatet förändras desto större blir problemen. Det vi måste göra nu är att bromsa klimatförändringarna genom att bromsa utsläppen. Ju kortare bromssträcka desto mindre framtida problem. Vad är växthuseffekten? Benämningen växthuseffekten används för att beskriva vissa gasers påverkan på klimatet. Exempel på växthusgaser är koldioxid, metan och lustgas. Växthusgaserna kan liknas vid en filt som lägger sig runt jorden och under filten blir det varmare. Ungefär 2/3 av solens strålar absorberas vid jordens yta och i atmosfären. Resten reflekteras tillbaka till rymden. För att jordens medeltemperatur ska hålla sig på en bra nivå måste motsvarande mängd energi som kommer in skickas ut. Men den ökade mängden växthusgaser i atmosfären fångar upp och skickar tillbaka en del av den utgående värmestrålningen. Vi får då växthuseffekten till följd som förändrar jordens klimat på ett negativt sätt.

7 Klimatförändringar är väl naturligt? Ser vi till historien har klimatet alltid förändrats. Vår jord har varit både varmare och kallare beroende på det varierande avståndet till solen, våra kontinenters rörelser och den kemiska sammansättningen i atmosfären. Tidigare klimatförändringar har dock ofta tagit många tusen år men nu håller medeltemperaturen på att öka snabbare än normalt på grund av växthuseffekten. Minskar eller ökar svenska utsläpp av växthusgaser? Naturvårdsverkets officiella statistik visar att de svenska utsläppen av växthusgaser minskade under Men en annan färsk rapport från Naturvårdsverket avslöjar att utsläppen är nästan dubbelt så stora när man i stället beräknar de utsläpp som vår livsstil och konsumtion leder till, genom import från bland annat Kina och andra utvecklingsländer. Då framgår att utsläppen och vår klimatpåverkan inte har minskat utan faktiskt ökat. OM KAMPANJEN: Vilka är kampanjens krav? Kampanjen vänder sig till politikerna och budskapet i namninsamlingen är: Leverera rättvisa, ambitiösa och kraftfulla klimatåtgärder, tillräckliga för att hejda klimatförändringarna och hålla den globala uppvärmningen tydligt under 2 grader. Betala ut och öka klimatfinansieringen med additionella offentliga medel som gör det möjligt för de fattigaste att anpassa sig till klimatförändringarna och fortsätta en hållbar utveckling, med låga klimatutsläpp. Sveriges andel av den internationella klimatfinansieringen uppgår till minst 2,7 miljarder kronor för 2016 och når minst 4,2 miljarder kronor årligen 2020 med pengar som inte tas från det ordinarie biståndet. Sveriges utsläppsminskningar uppgår till minst 55 procent 2030 och till minst 95 procent 2050.

8 På vilket sätt kan våra namnunderskrifter göra skillnad? Namnen kommer att lämnas över till regeringen innan klimattoppmötet. De många namnen sätter extra tryck på våra svenska politiker att arbeta för ett ambitiöst och rättvist klimatavtal. Våra namn kommer även att läggas till den 1 miljon namn som kommer att samlas in globalt och lämnas över till världens ledare vid klimatförhandlingarna i Paris i december. Hur gjordes uträkningen? Vi räknade fram kostnaden så här: EU:s andel av den totala summan på 100 miljarder dollar antas vara 30 procent, i enlighet med tidigare fördelning. Fördelningen mellan EU:s medlemsstater har gjorts med en beräkningsnyckel som även EU-kommissionen använder. Årliga belopp fram till 2020 beräknas med en linjär uppskalning från en nollnivå Sveriges andel blev 4,2 miljarder per år från Vad tillför ni klimatdebatten? Vad kan kyrkan göra som ingen annan gör? Klimatfrågan berör våra innersta värderingar och har därför en viktig existentiell och andlig dimension. Samhället kan dra nytta av det sociala och etiska kapital som finns i de religiösa traditionerna. Vi behöver se att klimatutmaningen kan bli en möjlighet att radikalt förbättra livskvaliteten, där relationer och personlig utveckling är viktigare än materiella ting och där vårt ekologiska fotavtryck minskar. Det innebär inte att avstå från alla goda delar av det moderna samhället, men vi får ett annat fokus. En omställning till ett klimatsmart samhälle kan också generera fler jobb och andra positiva konsekvenser.

9 Värderingsövningar: Värderingsövningar kan ibland ge underlag för diskussioner och en djupare förståelse för klimatförändringarnas konsekvenser. Som förberedelse för dig som är ledare finns generella tips för att leda värderingsövningar, på Diakonias hemsida Här är några förslag på övningar: Fyra hörnsövning Det här är en värderingsövning där deltagarna får ta ställning till olika frågor som rör klimat. Det är självklart möjligt att hitta på egna påståenden och använda dem. DU BEHÖVER: En öppen plats utomhus alternativt ett rum med relativt stor golvyta LÄMPLIG ÅLDER: 16 år och uppåt TIDSÅTGÅNG: minuter Övningen går ut på att du som ledare läser upp ett påstående och ger fyra förslag på svar, ett för varje hörn i rummet. Deltagarna får antingen välja något av de tre färdiga förslagen eller det öppna hörnet och formulera ett eget alternativ. När du läst upp ett påstående och de tillhörande förslagen på svar får deltagarna placera sig utifrån vad de tycker. När alla bestämt sig kan du som ledare placera dig i hörnet med minst antal personer. Be deltagarna diskutera med dem som står i närheten hur de tänker. Öppna sedan upp diskussionen i helgrupp. FÖRSLAG TILL PÅSTÅENDEN: Alla borde få flyga på semester minst en gång per år Ja, turismen bidrar till att länder får in pengar som de kan göra bra saker för. Nej. Flygresor innebär onödiga utsläpp av koldioxid som i sin tur leder till global Uppvärmning som skadar jorden och oss som bor här. Ja, alla förtjänar vila och avkoppling. Dessutom kommer det snart finnas ny teknik som gör att flygresornas utsläpp kommer att minska. Eget alternativ

10 Det bästa sättet att hantera den globala uppvärmingen är Att FN:s säkerhetsråd bestämmer hur alla länder ska minska sina utsläpp Att människor minskar sin konsumtion Att vi satsar mer pengar och resurser på att ta fram mer klimatsmart teknik Eget alternativ De som har störst ansvar för den globala uppvärmningen är Människor i rika länder Stora företag Kina och USA Eget alternativ Som läget ser ut nu borde vi lägga pengar på Att anpassa oss till den globala uppvärmningen Att minska utsläppen av växthusgaser Dela lika mellan anpassning och utsläppsminskningar Eget alternativ Det viktigaste jag kan göra för att motarbeta den globala uppvärmingen är Att dra ner på konsumtionen Att delta i kampanjer som uppmärksammar klimatfrågorna Att skaffa mig kunskap och läsa på om klimatfrågorna Eget alternativ

11 Fånga koldioxiden Den här övningen är till för att illustrera hur mänskliga aktiviteter påverkar mängden koldioxid i atmosfären. Leken kan fungera som en introduktion till att prata mer om klimatfrågor. DU BEHÖVER: En öppen plats utomhus alternativt ett rum med relativt stor golvyta ÅLDER: 8 år och uppåt TIDSÅTGÅNG: minuter Dela upp gruppen i två lag. Ett lag ska föreställa träd och det andra koldioxidmolekyler. Det ska vara fler koldioxidmolekyler än träd. Be träden att leta upp en plats att växa på där det finns gott om utrymme mellan varje träd (person). När ett träd har funnit sin plats kan det inte flytta på sig, bara röra sina grenar (armar). När de växer behöver träden fånga koldioxid. Det gör de med hjälp av sina grenar och löv. Be träden öva på att fånga koldioxid (de ska vifta med armarna). När träden har övat på att fånga koldioxid är det dags att börja leken. Alla koldioxidmolekyler får nu röra sig i området där träden står planterade. De ska försöka undvika att bli fångade men måste röra sig inom trädområdet. Fortsätt leken tills nästan alla koldioxidmolekyler är borta. Stanna upp och berätta att nu har människorna upptäckt den här skogen och vill hugga ner den så att de kan odla på marken. Träden huggs ner, blir till plankor och till slut frigörs koldioxiden (de som tidigare fångats in av träden). Välj ut tre fjärdedelar av de som tidigare var träd och gör om dem till koldioxidmolekyler. Nu ska de kvarvarande träden (en tredjedel jämfört med i början av leken) försöka fånga all koldioxid som har frigjorts. Efter ett tag beslutas att det ska byggas en stad på platsen i stället. I staden finns det massor av bilar och fabriker. De använder bränsle som släpper ut mera koldioxid i atmosfären. Fundera tillsammans med barnen vad som händer då. Prova att leka leken helt utan träd. Vad händer med koldioxiden? När staden funnits ett tag bestämmer sig människorna för att göra nya parker i staden och plantera träd längs vägarna. Fundera tillsammans med barnen vad som händer då. Prova att leka leken igen, den här gången med lite fler träd och färre koldioxidmolekyler. Samla ihop barnen efter sista lekomgången. Om ni är många kan ni dela upp er i flera grupper. Fundera tillsammans över vad som hände i leken och vilka kopplingar det kan ha till verkligheten. Tänk på att utgå från barnens frågor och funderingar, det gör inget om ni inte använder de föreslagna frågorna. Exempel på frågor: Vilken effekt har antalet träd i leken på antalet koldioxidmolekyler? Händer det här i verkliga livet också?

12 Halvvägs in i leken kom människor och högg ner en massa träd. Vad ledde det till? (Tänk både kortsiktigt och långsiktigt). Vad hände med koldioxidmolekylerna när människorna i staden planterade nya träd? Vad spelar det för roll hur mycket koldioxid det finns i atmosfären? (Här kan det behövas en kort förklaring av hur växthuseffekten fungerar). Hur kan vi minska mängden koldioxid i atmosfären?

13 Heta stolen I den här övningen får deltagarna markera sina åsikter genom att antingen byta plats med andra (om man håller med) eller sitta kvar på sin stol (om man inte håller med). DU BEHÖVER: En öppen plats utomhus alternativt ett rum med relativt stor golvyta. Gärna stolar, en stol fler än antal deltagare ÅLDER: 14 år och uppåt TIDSÅTGÅNG: minuter Instruktion till gruppen: Placera stolarna i en ring på golvet. Se till att det är en stol fler än antal deltagare, det ska vara möjligt för en person att byta plats även om ingen annan gör det. Du som ledare läser upp ett påstående i taget. De deltagare som håller med om påståendet byter då plats med varandra, alternativt sätter sig på den tomma stolen. De som inte håller med sitter kvar på sin stol. Efter varje uppläst påstående kan du som ledare öppna upp diskussionen om det är någon som vill kommentera sitt val. Tydliggör att det går att ändra åsikt allt eftersom, det finns inga rätt eller fel. Förslag på påståenden (det går självklart att ändra, lägga till eller ta bort påståenden). Mina val i vardagen påverkar klimatet Det är länders regeringar som har störst ansvar för att minska koldioxidutsläppen i världen Det borde vara dyrare att flyga än att åka tåg Rika människor har större ansvar än fattiga för att skydda klimatet Det finns en motsättning mellan minskade koldioxidutsläpp och minskad fattigdom i världen Det borde kosta mer att köra bil Media rapporterar för mycket om klimatförändringarna

14 Oavslutade meningar I den här övningen får deltagarna själva formulera vad de tycker om olika frågor genom att avsluta meningar. DU BEHÖVER: Ev. stolar eller något annat att sitta på, en per deltagare ÅLDER: 14 år och uppåt TIDSÅTGÅNG: minuter Placera stolarna i en ring på golvet. Det går också bra att stå i en ring om ni exempelvis är utomhus. En oavslutad mening läses upp i taget. Sedan går ordet runt till alla i gruppen, en i taget. Det kan vara bra att ha en pinne eller något annat föremål som den som pratar håller i för att markera vems tur det är att prata. Varje deltagare får avsluta meningen precis som personen själv vill, det finns inga fel eller rätt svar. Förslag på meningar (det går självklart att lägga till, ändra och/eller ta bort meningar): Klimat är Miljöfrågorna är Klimaträttvisa betyder Det är de fattigaste länderna som Koldioxid borde Alla som åker bil ska... De rika länderna gör...

15 Termometern I den här värderingsövningen får deltagarna ta ställning till ett påstående genom att placera sig längs en imaginär linje på golvet. Det är självklart möjligt att hitta på egna påståenden och använda dem. DU BEHÖVER: En öppen plats utomhus alternativt ett rum med relativt stor golvyta ÅLDER: 14 år och uppåt TIDSÅTGÅNG: minuter Du som ledare läser ett påstående högt för gruppen. Deltagarna får sedan ta ställning till påståendet genom att placera sig längs en imaginär linje på golvet. De olika ändarna av linjen representerar olika extremer, som en termometer. Om ena änden exempelvis representerar håller helt med så representerar den andra änden håller inte alls med. Utrymmet mellan dessa är en fallande skala mellan de två åsikterna. Ge instruktionerna till deltagarna. Påminn om att inget svar är rätt eller fel utan ska spegla deltagarnas åsikter. Läs ett påstående och ge deltagarna tid att placera sig längs termometern. När alla är klara kan du be dem vända sig mot den eller de som står närmast och diskutera varför de står där de gör. Efter några minuter kan du öppna upp diskussionen och låta de deltagare som vill berätta vad de tycker. Det är helt okej att ändra sig efterhand. Förslag på påståenden: Jag känner mig maktlös inför klimathotet Jag orkar inte bry mig om miljön Om 30 år har vi löst klimatkrisen Jag litar på det klimatforskarna säger Svenska politiker har ett ansvar även globalt Många vet inte vad som orsakar klimatförändringarna Jag är orolig för konsekvenserna av klimatförändringarna Vi kommer kunna hejda växthuseffekten

16 Vatten till vad? I den här övningen får deltagarna på ett kreativt sätt fundera över frågor som rör vattenanvändning. DU BEHÖVER: Vatten, stora glas/plastburkar i samma storlek, tejp, papper, pennor, blädderblock/tavla med tillhörande pennor ÅLDER: 8-10 år TIDSÅTGÅNG: 20 minuter och uppåt Många människor runt om i världen har inte tillgång till vatten på samma sätt som vi i Sverige. En stor del av världens befolkning har inte ens möjlighet att dricka rent vatten. På vissa platser kommer klimatförändringar att sätta ännu mer press på tillgängligt vatten och risken finns att de som redan nu har svårt att få tag på vatten i framtiden kommer få det ännu tuffare. I Bolivia märker befolkningen redan av klimatförändringarna, exempelvis i form av smältande glaciärer. Agua Sustentables, en organisation som arbetar med lokala bönder, arbetar för att bönder ska kunna bedriva jordbruk trots klimatförändringarna. Övningen går ut på att deltagarna, utifrån egna förslag, får diskutera sig fram till vad de tycker det är viktigast att använda vatten till. Tanken är att ge deltagarna en uppfattning om de prioriteringar många människor måste göra när det gäller vatten. Det gör inget om det inte är exakta mängder vatten, idén är att sätta igång tankar och funderingar, inte att lära sig precis hur mycket vatten det går åt till att göra olika saker. Deltagarna får tänka efter och nämna saker de gör av med vatten på under en dag. Det kan vara dusch, tandborstning, mat etc. Om de inte kommer på något själva kan det vara bra att ge en eller ett par förslag så de kommer igång. Lista ungefär tio olika vattenanvändningsområden på ett blädderblock eller en tavla. Läs igenom så att alla hänger med. Dela upp deltagarna i grupper med cirka fem personer i varje. Låt dem skriva upp de olika vattenanvändningsområdena på lappar och tejpa fast dessa på glasen/plastbehållarna. Det är viktigt att de är genomskinliga så att det går att se hur mycket vatten det finns i varje behållare. Grupperna får en mängd vatten var, lika mycket till varje grupp. Grupperna ska nu fördela sitt vatten utifrån vad de tycker är viktigast bland de tio kategorierna. Mycket vatten innebär att användningsområdet är väldigt viktigt och vice versa. Ge grupperna fem till tio minuter på sig att fördela vattnet. När alla är klara går ni en runda där deltagarna får berätta hur de tänkt och vilken fördelning de gjort. Sedan meddelar du att det tyvärr blivit torka i området och att grupperna nu bara har hälften så mycket vatten att göra av med. Be grupperna hälla tillbaka vattnet i den ursprungliga behållaren. Gå sedan runt och ta bort hälften av vattnet för alla grupper.

17 Utifrån de nya förutsättningarna ska grupperna återigen enas om hur de vill göra med det vatten de har att tillgå. Kanske är det vissa glas/burkar som blir helt tomma. Ge grupperna fem till tio minuter på sig även denna gång. När de är klara får de berätta vad de valde bort, vad de prioriterade och varför. Fortsätt samtalet och ta upp frågor som deltagarna funderar på. Ni kan också prata om olika sätt att spara vatten (och därmed även energi) i vardagen, om olika människor har olika behov av vatten och vem som har rätt till vatten.

Lathund fö r kömmunikatiön kring kampanjen ACT nöw för climate justice.

Lathund fö r kömmunikatiön kring kampanjen ACT nöw för climate justice. Lathund fö r kömmunikatiön kring kampanjen ACT nöw för climate justice. Innehållsförteckning Syfte och mål med kampanjen: 2 Hur: 2 Press: 3 Kampanjens grafiska profil 4 Bilder: 4 Webbplats: 5 Sociala medier:

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Frossa en brännhet klimatfars

Frossa en brännhet klimatfars Introduktion till Frossa en brännhet klimatfars Vi kommer från Teater Barbara och vi heter Johan Ehn, Anders Jansson och Carina Jingrot. Vi är skådespelare i pjäsen FROSSA en brännhet klimatfars. Föreställningen

Läs mer

ReKo Värderingsövningar m.m.

ReKo Värderingsövningar m.m. Värderingsövningar Viktigt att tänka på vid värderingsövningar är att det inte finns något rätt eller fel. Be gärna eleverna motivera sitt ställningstagande, men tvinga aldrig någon. Övning 1: Min lista

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050. MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för

Läs mer

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

ett rollspel om klimat för åk 9 och gymnasiet

ett rollspel om klimat för åk 9 och gymnasiet Lärarhandledning Klimattoppmöte 2011 ett rollspel om klimat för åk 9 och gymnasiet Under FNs klimattoppmöte i Sydafrika i december 2011 träffas världens ledare för att hitta en lösning på klimatutmaningarna.

Läs mer

Alla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Klimatet måste komma först. Gör det inte det, min vän, Får vi ingen chans igen.

Alla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Klimatet måste komma först. Gör det inte det, min vän, Får vi ingen chans igen. Alla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Klimatet måste komma först. Gör det inte det, min vän, Får vi ingen chans igen. (fritt efter Tage Danielsson) Vi människor har ställt till det, nu måste

Läs mer

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe 3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING KLIMAT och KRETSLOPP. Kopplingar till kursplanernas mål SO Förstå vad som utgör resurser i naturen, kunna se samband mellan naturresurser och människors verksamheter,

Läs mer

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9 HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9 Sverige bidrar till utsläpp utomlands I Sverige minskar utsläppen av växthusgaser men det vi konsumerar ger utsläpp utomlands. Om materialet Årskurs: 7 9 Lektionslängd:

Läs mer

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med PASS Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med 2 3 Hej! Det är jag som är Retoyträdet! Rita en bild på dig själv här. Hur ser jag ut

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

Liv och miljö Lärarmaterial

Liv och miljö Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som

Läs mer

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda ➊ Nu börjar cirkeln! Det är viktigt att cirkeldeltagarna känner att starten blir bra. Ett sätt kan vara att göra starten lite mjuk, till exempel genom att börja fråga hur de olika deltagarna fick höra

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok

STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok Av Rikard Warlenius 2009 Till dig som ska vara cirkelledare Studiecirkeln är en unik pedagogisk form av lärande där deltagarnas erfarenheter,

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI, IPCC kontaktpunkt Vad säger IPCC-rapporterna? Klimatanpassning Sverige 2014 IPCC har levererat sina tre huvudrapporter Stockholm september

Läs mer

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige Lena Lindström, Norrköping 20151013 IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige SMHI har från 2014 regeringsuppdraget att vara nationell kontaktpunkt, "Focal Point", för FNs klimatpanel IPCC: Upprätthålla

Läs mer

Klimatbokslut Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö

Klimatbokslut Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö Klimatbokslut 2016 - Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö 2017-04-02 Halmstad Energi & Miljö Klimatbokslut 2016: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan

Läs mer

VÄLJ MAX TVÅ ALTERNATIV (ROTERAS)

VÄLJ MAX TVÅ ALTERNATIV (ROTERAS) Webb-bussfrågor, 30-4 juni 2012 21 Vägt antal (1023) (251) (59) (47) (55) (256) (61) (47) (48) (43) (411) (364) Fråga1. Vilka av de nedanstående globala problem anser du är mest oroande? VÄLJ MAX TVÅ ALTERNATIV

Läs mer

Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel

Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel Förslaget bygger på att man möts både fysiskt och via nätet så kallat flexibelt lärande. Materialet Rättvis handel är flexibelt så det går också att träffas

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Sveriges läkarförbund

Sveriges läkarförbund 2015 Policy Klimat och hälsa Sveriges läkarförbund 1 Klimat och hälsa Sveriges läkarförbunds policy för att främja klimatåtgärder och hälsa. Under de senaste 100 åren har jordens befolkning fyrfaldigats

Läs mer

Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa

Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa Madelene Ostwald GMV (GU/Chalmers) & Linköpings universitet madelene.ostwald@chalmers.se 3 december 2013 GAME frukost Lättare att hänga med på COPmötet vid datorn än att

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Aktivism och omställning

Aktivism och omställning 16 Kristina Belfrage mitt i en försöksruta med odling av gamla kultursorter och exotiska grödor. Foto: Mats Olsson F ördjupning Aktivism och omställning Har du någon gång blivit oense med en person som

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper Checklistor och exempeltexter Naturvetenskapens texttyper checklista argumenterande text Checklista för argumenterande text Tes Vilken åsikt har du? eller vilken fråga vill du driva? Argument För att motivera

Läs mer

Globala veckans tipspromenad

Globala veckans tipspromenad Globala veckans tipspromenad Kyrkornas globala vecka 2007 har temat Skapelsefeber! och handlar om skapelsen och klimatet. Varje år tar vi fram en tipspromenad till Kyrkornas globala vecka. På ett både

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015 UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet

Läs mer

1. En scout söker sin tro och respekterar andras

1. En scout söker sin tro och respekterar andras 1. En scout söker sin tro och respekterar andras Ett frågetecken - Vad är skillnaden på att tro och att veta? Ta en sekund till att fundera på skillnaden mellan tro och vetande. Rita upp en linje på marken.

Läs mer

TIPSPROMENAD. Globala veckans tipspromenad 2008 FACIT 1. X 2. 2 3. 2 4. X 5. 1 6. 2 7. X 8. 1 9. X 10. 1 11. 2 12. X 13. 2

TIPSPROMENAD. Globala veckans tipspromenad 2008 FACIT 1. X 2. 2 3. 2 4. X 5. 1 6. 2 7. X 8. 1 9. X 10. 1 11. 2 12. X 13. 2 Globala veckans tipspromenad 2008 Denna tipspromenad är gjord för att passa alla åldrar. Frågorna har varierande svårighetsgrad. Den kan användas vid kyrkkaffet, för pensionärsgrupper, i scoutgruppen eller

Läs mer

Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB

Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB Klimatbokslut 2015 - Jämförelsetal Hässleholm Miljö AB 2016-03-28 Hässleholm Miljö Klimatbokslut 2015: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer

Läs mer

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen David Hirdman Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?

Läs mer

MILJÖMÅL: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN

MILJÖMÅL: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN MILJÖMÅL: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Lektionsupplägg: Vår klimatsmarta festmåltid Maten vi äter har stor inverkan på klimatet. Vad bör vi tänka på för att laga mat som är bra ur ett klimatperspektiv? Låt

Läs mer

Drogpolicy i föreningen

Drogpolicy i föreningen Målet med att arbeta med detta material är att ni ska ta fram en drogpolicy för er förening. På sista sidan finns en förtryckt mall där ni bara kan föra in det ni har beslutat om, men det går också lika

Läs mer

KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning.

KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning. KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning. ENMÖTESCIRKEL FÖR KLUBBAR Det som brukar kallas för klimatförändringar är jordens varierande klimat över tid. Klimatet på jorden

Läs mer

policy Idrottsrörelsens klimatpolicy

policy Idrottsrörelsens klimatpolicy policy Idrottsrörelsens klimatpolicy SAMMANFATTNING I denna idrottens första övergripande klimatpolicy ligger fokus på två områden som har stor betydelse ur klimatsynpunkt samtidigt som idrottsrörelsens

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Jorden runt på 60 minuter frågespel

Jorden runt på 60 minuter frågespel Jorden runt på 60 minuter frågespel inledning: Hur bra koll har du på det som händer med vår värld? Kan du hitta rätt svar snabbt? Res jorden runt på 60 minuter så får du veta! syfte: Att i grupp lära

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Klimatförändringar: kort fakta

Klimatförändringar: kort fakta FilmCentrum presenterar Klimatförändringar: kort fakta Klimat, växthuseffekt och global uppvärmning Den globala uppvärmningen började debatteras på allvar under 90-talet då man observerat en ökning av

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk

Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk Klimatbokslut 2015 - Jämförelsetal Lidköping Värmeverk 2016-06-07 Lidköping Värmeverk Klimatbokslut 2015: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Skolmaterial FN-DAGEN 2017

Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Fira FN-dagen och lär dig mer om flickors rättigheter och Agenda 2030 med Svenska FN-förbundet Mänskliga rättigheter för alla Jämställdhet är en mänsklig rättighet men världen

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Lärartips till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Juni 2012 Hej lärare! Naturskyddföreningens filmpaketet för skolan innehåller fyra korta

Läs mer

H:3 Nyckelaktörer. Nyttan med verktyget. Förberedelser

H:3 Nyckelaktörer. Nyttan med verktyget. Förberedelser H:3 Nyckelaktörer Syftar till att synliggöra aktörers olika roller och ansvarsområden, deras inflytande över anpassningsprocessen samt belysa organisatoriska förhållanden. Nyttan med verktyget Verktyget

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt sidan 1 Författare: Tomas Dömstedt Vad handlar boken om? Lukas är orolig för att Jonna är på fest utan honom. Han skickar ett antal sms till henne men får bara ett enda svar. Lukas kan inte slappna av

Läs mer

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.

Läs mer

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI 1 Disposition 1. Förväntade klimatförändringar Fokus på Sverige 2. Klimatanpassningsarbete i Sverige: organisation och pågående arbete Risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

Aktivitetstips. Drömlandet

Aktivitetstips. Drömlandet Aktivitetstips Drömlandet Drömlandet är ett rollspel. Deltagarna får en uppgift men förutsättningarna förändrar sig efter vägen och övningen blir en annan. Övningen inleder med att ta upp svårigheten med

Läs mer

Räcker maten?? Globalt? Nationellt? Lokalt?

Räcker maten?? Globalt? Nationellt? Lokalt? Räcker maten?? Globalt? Nationellt? Lokalt? Globalt perspektiv! Landet, länet, kommunen importerar ca 50 % av sin livsmedelskonsumtion.kommer det att vara möjligt om 20-30 år? Läget är kritiskt!! Med nuvarande

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. Du är ingen miljöbov för att du

Läs mer

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Mänskligheten sedan 1800 Befolkningsökning 1 7 miljarder Industrialisering Energianvändning: 40x

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Handledare: Gert Alf

Handledare: Gert Alf Av: Evelina Skyborn 9a Handledare: Gert Alf Innehållsförteckning Inledning s. Bakgrund.s. Syfte/Frågeställning s. Metod s. Resultat...s.-7 Slutsats s.8 Felkällor s.8 Avslutning s.8 Källförteckning s.9

Läs mer

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer