Lathund fö r kömmunikatiön kring kampanjen ACT nöw för climate justice.

Transkript

1 Lathund fö r kömmunikatiön kring kampanjen ACT nöw för climate justice. Innehållsförteckning Syfte och mål med kampanjen: 2 Hur: 2 Press: 3 Kampanjens grafiska profil 4 Bilder: 4 Webbplats: 5 Sociala medier: 5 FAQ om klimaträttvisa och om kampanjen: 5 Kontaktpersoner: 10 1

2 Syfte och mål med kampanjen ACT now for climate justice är en global kampanj med siktet inställt på ett rättvist och ambitiöst avtal på klimattoppmötet COP21 i Paris i december. Huvudmålet för kampanjen i Sverige är att samla in namnunderskrifter inför klimattoppmötet i Paris, COP 21. De ska sedan läggas till den 1 miljon underskrifter som ska samlas in globalt. Kampanjen syftar också till att väcka intresse för och öka kunskapen om klimaträttvisa och klimatfrågan, bland annat hos fler församlingar i landet. Vi vill givetvis också att beslutsfattare ska agera i linje med namninsamlingens innehåll. I Sverige drivs kampanjen gemensamt av Diakonia och Svenska kyrkan. Dessutom har Egumenia, Equmeniakyrkan, Svenska Alliansmissionen, Svenska Kyrkans Unga och Sveriges Kristna Råd valt att ställa sig bakom kampanjen. Därmed har kampanjen stöd av i princip hela Kyrkosverige. Hur Namninsamlingen är central. Under sommaren och hösten planeras en rad aktiviteter för att väcka uppmärksamhet kring namninsamlingen och kampanjen. Vi vill lyfta fram varför och för vilka människor vi jobbar för klimaträttvisa. De fattiga människornas rättigheter ska stå i centrum för kampanjen. Vi använder oss av ett tonfall som är hoppfullt och framåtsyftande och vi lyfter fram lösningarna på klimatfrågan. Det gemensamma budskapet vid aktiviteterna är att det krävs strukturella förändringar som politikerna måste ta initiativ till och namninsamlingen är till för att sätta press på våra ledare. Den enskilde individens första steg mot klimaträttvisa är därför att skriva under namninsamlingen. Tar du första steget för klimatet och klimaträttvisa? Denna lathund är till för dig som vill skapa egna aktiviteter och nå ut så brett som möjligt med dem. Exempel på aktiviteter som redan planeras: 2

3 - Kampanjen kommer att vara synlig på flera av de festivaler som anordnas under sommaren. Exempelvis Peace and Love, Gullbrannafestivalen, Urkult. - Pilgrimscentrum och Linköpings stift arrangerar en pilgrimsvandring till Paris som är öppen för alla att delta i, hela vägen eller en kortare sträcka. Equmeniakyrkan och Svenska alliansmissionen planerar också för lokala vandringar. - Göteborgs stift arrangerar en pilgrimsvandring längs med Västkusten och ner till Skåne. - Kampanjen ska synas i sociala medier, gärna via kända människor som ställer sig bakom kampanjen. - Debattartiklar i olika typer av medier. Om du vill skriva en egen debattartikel, hittar du ett exempel i slutet av detta dokument. - Lokala föreläsningar och samtal på temat klimat och klimaträttvisa. Om du vill arrangera en egen föreläsning eller ett samtal hittar du mer information om klimaträttvisa här: Vid all kommunikation som rör kampanjen är det viktigt att lyfta fram två saker: 1) Namninsamlingen och att den ska användas till att sätta tryck på våra politiker. 2) Klimaträttvisa det är de rika länderna som orsakat klimatförändringarna. Men de allra fattigaste som drabbas hårdast. Därför måste vi ta vårt ansvar genom att minska utsläppen och samtidigt kompensera för de skador som våra utsläpp orsakar. Press Tipsa gärna de lokala medierna ni planerar för ett arrangemang som går att koppla till kampanjen. Exempelvis en vandring eller en föreläsning/samtal. Det finns ofta stora möjligheter för lokala medier att rapportera när det händer något i församlingen. Den som vill ha råd och stöd i hur man skriver ett pressmeddelande eller kontaktar en journalist kan vända sig till: Stefan Håkansson, pressekreterare på Svenska kyrkan. Telefon: , e-post: stefan.hakansson@svenskakyrkan.se 3

4 eller Malin Emmoth, pressekreterare på Equmeniakyrkan. Telefon: , e-post: Aktiva inom Svenska kyrkan kan också vända sig till pressavdelningen i det lokala stiftet. Material Namninsamlingslappar finns att ladda ner från Diakonias webbplats, se länk nedan. Där finns även en pdf av kampanjfoldern. Färdigtryckta foldrar går bra att beställa via den här länken: Den som är aktiv inom Svenska kyrkan kan också beställa material här: I mån av tillgång finns det möjlighet att låna rollup-vepor. Affischer är under framtagande. Kampanjens grafiska profil Vi använder oss av färgerna svart, rött och vitt. Loggor finns att ladda ner på kampanjens webbplats: Bilder De bilder som används får gärna peka på hur allvarlig situationen är, men inte visa människor som bara offer i extremt utsatta situationer. Var noga med att alltid uppge fotografens namn. Det finns också en del bilder här: 4

5 Bilderna får bara användas i kommunikation som rör ACT-kampanjen. Förutsättningen är att fotografens namn anges och att när bildtexter används måste de innehålla samma information som i bildtexterna som ligger i worddokumentet i anslutning till bilderna. Bilderna är lågupplösta. Om du behöver högupplösta bilder kan du kontakta: Annette U Wallqvist. E-post: annette.u.wallqvist@diakonia.se, telefon: På sidan (i block till höger) finns också en del bilder samt ett worddokument med bildtexter. Materialet är avsett för de församlingar som vill göra en powerpoint eller liknande om klimaträttvisa. Webbplats Kampanjens webbplats är actclimate.se. På webbplatsen finns möjlighet att skriva under namninsamlingen och ställa sig bakom kampanjens budskap. Länka gärna dit. På webbplatsen finns också kampanjens mål och budskap beskrivet, samt en samling med så kallade klimatvittnen. Det är människor från olika delar av världen som beskriver hur klimatförändringarna påverkar deras liv. Sociala medier Kampanjen finns på Facebook, Twitter och Instagram. Följ oss gärna och dela i era egna kanaler! Den svenska Facebook-sida heter Act now for climate justice. Direktlänken är: Twitter-kontot och Instagram-kontona heter: actclimate.se De hashtags vi använder är: #ACTforclimate och #EttSteg Tipsa gärna kampanjens kommunikatör om ni planerar kampanjaktiviteter som vi kan puffa för eller uppmärksamma i de sociala mediekanalerna. E-postadress: annette.u.wallqvist@diakonia.se 5

6 Frågor och svar om klimaträttvisa och om kampanjen Vad förväntar vi oss av klimattoppmötet COP 21 i Paris? Att världens länder beslutar om ett ambitiöst och rättvist klimatavtal. Ambitiöst betyder att det ska leda till tillräckligt stora utsläppsminskningar (i linje med vad FNs klimatpanel IPCC säger) och rättvist betyder att det är de rika länderna som ska minska sina utsläpp och samtidigt kompensera fattiga länder som drabbas av klimatförändringarnas effekter och göra en hållbar utveckling möjlig för alla. Varför ska de rika länderna betala pengar för klimatförändringarnas effekter i fattiga länder? Det är livsstilen i de rika länderna som har orsakat de klimatproblem vi lever med. Klimatförändringarna drabbar alla, men särskilt människor som lever i fattigdom och utsatthet. Nya väderförhållanden kan slå hårt mot möjligheterna att försörja sig när till exempel åkermark översvämmas eller torkar ut. Dessutom saknar ofta fattiga länder resurser för klimatanpassning. Därför måste rika länder bidra till en hållbar utveckling även i fattiga länder. Vad menar ni med klimaträttvisa? Klimatfrågan är en rättvisefråga. I industriländerna bor knappt 16 procent av världens befolkning, men de står för drygt hälften av utsläppen av växthusgaser varje år. Fattiga människor i utvecklingsländer, som släpper ut minst växthusgaser, drabbas hårdast av växthuseffekten. De har dessutom sämst förutsättningar att anpassa sig. 98 procent av de som drabbas av naturkatastrofer bor i utvecklingsländer. Där drabbas en av 19 personer medan endast en av personer drabbas i industriländerna. Diakonias faktablad om klimat och utveckling ger en bra översikt: Här finns dessutom information om Svenska kyrkans arbete för att stödja internationell klimatanpassning: 6

7 Hur har ni kommit fram till de olika beloppen för klimatfinansiering som ni hävdar att Sverige ska stå för? Förklaring och beräkningsmodell finns på Diakonias webbplats: /sveriges-andel-av-internationell-klimatfinansiering-2.pdf Hur mycket måste utsläppen minska i världen för att vi ska kunna stanna under två graders global uppvärmning? Vi, liksom de flesta andra, utgår på den globala nivån från de analyser som FNs klimatpanel IPCC gör. Där framgår hur mycket utsläppen måste minska till olika tidpunkter: Det har sagts ganska länge att vi är mellan hot och hopp. NÄR är det då för sent? Och vad händer då? Egentligen finns det inte någöt för sent, inte i betydelsen game över. Det handlar mer om hur svåra umbäranden som vi människor i framtiden ska behöva leva med. Ekvationen är ganska enkel: Ju större temperaturhöjning, desto svårare blir människors liv att klara av. Problem med vatten och mat, klimatflyktingar och risk för mer våldsamma konflikter är bara några exempel på vad ett förändrat klimat medför. Och ju mer klimatet förändras desto större blir problemen. Det vi måste göra nu är att bromsa klimatförändringarna genom att bromsa utsläppen. Ju kortare bromssträcka desto mindre framtida problem. På vilket sätt kan våra namnunderskrifter göra skillnad? Namnen kommer att lämnas över till regeringen innan klimattoppmötet. De många namnen sätter extra tryck på våra svenska politiker att arbeta för ett ambitiöst och rättvist klimatavtal. På vilket sätt kommer klimatkampanjen att vara synlig i Paris? I Paris blir det en överlämning av samtliga namnunderskrifter som samlats in av alla de kyrkor och organisationer som ställt sig bakom kampanjen. Namnen ska lämnas över till 7

8 företrädare för den franska regeringen och för FNs klimatförhandlingar. Dessutom kommer de ekumeniska och interreligiösa nätverken att gemensamt kraftsamla och stå enade i det påverkansarbete som bedrivs på plats i Paris. Den 28e november anländer alla de pilgrimer och karavaner som under året rört sig mot Paris, där finns också våra nordiska pilgrimer med. Under veckan kommer det firas ekumeniska och interreligiösa gudstjänster samt hållas seminarier. Kampanjen kommer också att delta i de manifestationer och klimatmarscher som organiseras gemensamt av ideella organisationer. Alla som deltagit på sociala medier genom att lägga upp en bild på sina egna steg mot klimaträttvisa och taggat den med #ACTforclimate eller #EttSteg kommer ha med sin bild i ett bildspel som ska visas på offentlig plats i Paris. Är klimatfrågan viktigare att driva för kyrkorna, än andra mer tydligt kyrkliga, teologiska frågor? Varför lägger ni så stor kraft vid detta? Klimatfrågan handlar om livet och skapelsen vilket gör klimatfrågan till en självklar del av den teologiska reflektionen skrev alla Svenska kyrkans biskopar ett biskopsbrev om klimatet. Brevet utgår från den situation människan och skapelsen nu befinner sig i och vilket kyrkans ansvar är. Läs gärna mer på: I maj i år, 2015, gjorde också 17 svenska kyrkoledare ett gemensamt uttalande om klimatet och klimaträttvisa, riktat både mot de egna kyrkorna och våra politiker. Läs hela uppropet här: Vad tillför ni klimatdebatten? Vad kan kyrkan göra som ingen annan gör? Klimatfrågan berör våra innersta värderingar och har därför en viktig existentiell och andlig dimensiön. Samhället kan dra nytta av det söciala öch etiska kapital söm finns i de religiösa traditionerna. Vi behöver se att klimatutmaningen kan bli en möjlighet att radikalt förbättra livskvalitén, där relationer och personlig utveckling är viktigare än materiella ting och där vårt ekologiska fotavtryck minskar. Det innebär inte att avstå från alla goda delar av det moderna samhället, men vi får ett annat fokus. En omställning till ett klimatsmart samhälle kan också generera fler jobb och andra positiva konsekvenser. 8

9 Exempel på debattartikel Dags för klimaträttvisa! Klimatfrågan är vår tids största utmaning. De rika länderna står för de största utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser, men klimatförändringarna slår hårdast mot de som gjort minst för att orsaka dem - människor som lever i fattigdom i utvecklingsländer. Därför måste vi i de rika länderna ta vårt ansvar och minska våra egna utsläpp av växthusgaser, och samtidigt kompensera de fattigaste som drabbas av vår koldioxidkrävande livsstil. Det är dags att betala klimatnotan. Konsekvenserna av vårt förändrade klimat börjar bli stora och de slår direkt mot människors överlevnad och försörjning. Att kunna äta sig mätt, dricka rent vatten eller ha en trygg bostad är ingen självklarhet för människor som lever i fattigdom. Med fler naturkatastrofer ökar deras sårbarhet ännu mer. En del av dessa katastrofala konsekvenser går att förebygga med hjälp av olika former av klimatanpassning, men till det behövs pengar. Vi tror att alla människor är skapade till Guds avbild och vi har ett särskilt ansvar att förvalta jorden och Guds skapelse. Att ta ansvar för våra systrar och bröder runt om i världen, för skogar och vattendrag, djur och växter. Det ansvaret måste vi leva upp till! Klimatforskare menar att det ännu inte är för sent att minska våra utsläpp av växthusgaser och därmed klara av att hålla den globala uppvärmningen under två grader. Däremot börjar tiden bli knapp. I december är det dags för ett nytt klimattoppmöte, COP 21 som ska hållas i Paris. Då är det hög tid för världens ledare att agera på allvar. Det är av yttersta vikt att vi får ett avtal där de rika länderna tar ett gemensamt ansvar för att stoppa den globala uppvärmningen och dess konsekvenser. Avtalet måste också innehålla ett rejält ekonomiskt stöd, utöver det ordinarie biståndet, till fattiga länder så att de har råd med både klimatanpassning och att välja energilösningar som ger en klimatsmart utveckling. Biståndet är ett åtagande för fattigdomsbekämpning och det ska inte klimatfinansieringen stjäla resurser ifrån. De länder som inte har orsakat klimatförändringarna ska heller inte behöva betala för konsekvenserna. 9

10 Den kristna kyrkan har genom historien talat allvarsord inför det som hotar och samtidigt velat förmedla hopp. Detta gäller i allra högsta grad inför klimathotet. Vi har en möjlighet till förändring, men det kräver tuffa beslut och omprioriteringar. Stora delar av Kyrkosverige har valt att ställa sig bakom den globala kampanjen ACT now for climate justice. Det är en kampanj som vill sätta press på världens ledare att i december sluta ett ambitiöst och rättvist klimatavtal. Målet är att i Sverige samla in namnunderskrifter för att visa på att det finns ett folkligt tryck att lösa klimatproblemen. Namn som ska läggas till den miljon underskrifter som samlas in över hela världen. Nu hoppas vi att så många som möjligt vill ansluta sig till den globala rörelsen och ställa sig bakom kampanjens budskap. Att vi som lever i ett av världens rikaste länder vill sätta press på våra politiker att ta sitt moraliska och ekonomiska ansvar gentemot världens fattiga, de människor som nu får betala priset för våra utsläpp. Du kan också hämta inspiration från följande debattartikel: Kontaktpersoner Annette U Wallqvist kommunikatör för ACT for climate justice. E-post: annette.u.wallqvist@diakonia.se Telefon: Tinde Carlbrand handläggare för påverkansfrågor, Svenska kyrkan E-post: tinde.carlbrand@svenskakyrkan.se Telefon: Sara Hugosson mobiliseringshandläggare, Diakonia E-post: sara.hugosson@diakonia.se Telefon:

11 11