Tertialrapport. augusti Härnösands kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tertialrapport. augusti 2014. Härnösands kommun"

Transkript

1 Tertialrapport augusti 2014 Härnösands kommun

2 Innehållsförteckning Del 1 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Kommunens styrning och mål Finansiell analys Medarbetare Del 2 Verksamhetsberättelser Kommunstyrelsen Skolnämnden Socialnämnden Samhällsnämnden Arbetslivsnämnden AB Härnösandshus Härnösand Energi & Miljö AB Räddningstjänsten Höga Kusten Ådalen Del 3 Finansiella rapporter Resultaträkning Balansräkning Noter Driftredovisning, Inversteringsredovisning, Kommunala bolagen Form: Accidens, Sundsvall

3 3 Förvaltningsberättelse

4 Omvärldsanalys Samhällsekonomin Efter en viss dämpning under inledningen av 2014 fortsatte den globala återhämtningen och prognosen är att styrräntorna runt om i världen kommer att fortsätta att vara låga de närmaste åren. Svensk ekonomi har under flera år präglats av låg inflation och svag realekonomisk utveckling. BNP växte med endast 0,2 procent andra kvartalet i år. För att stimulera efterfrågan sänkte riksbanken i juli reporäntan med 0,5 procent enheter till 0,25 procent vilket är en historisk låg ränta. Sverige emitterar nya elvaåriga obligationer och att ta långa lån är förmånligt när räntan är extremlåga. Lite drygt 1,5 procent kostar det att låna elvaåriga pengar vilket ju innebär att man får betalt för att låna pengar om inflationsmålet på 2 procent upprätthålls. Att räntan sänks innebär sannolikt att konjunkturen och antalet arbetstillfällen kommer att öka. Man räknar med att varje kvarts procent i räntesänkning betyder ca arbetstillfällen. Idag har Sverige en stark krona. Det medför att exportindustrin får svårare att konkurrera med utländska företag. Sverige har en hög arbetslöshet på ca 8 procent, låg inflation samt en stark krona. Därför är det bra att riksbanken sänker styrräntan. Problemet är att det snart inte går att sänka räntan då den närmar sig noll. Risken för deflation är stor om man inte för en aktiv finanspolitik. Bedömningen är att Sveriges ekonomi kommer att återhämta sig i slutet av Som en följd av detta kommer Riksbanken försiktigt att höja sina räntor i mitten av Räntan påverkar Härnösandshus och pensionsskulden Ränteutvecklingen är främst betydelsefull för Härnösandshus som har huvuddelen av kommunkoncernens skulder till kreditinstitut. Dessutom påverkas kommunens pensionsskuld av förändringar i räntenivån. Kommunen har etablerat en pensionsstiftelse och redovisar hela sitt pensionsåtagande i balansräkningen. Pensionsstiftelsen har ett kapital på ca 250 mnkr och med en räntenivå på 0,25 och i praktiken ingen inflation så behöver stiftelsen bara ha en avkastning på 2-3 procent för att klara sitt åttagande.. Låg ränta innebär att de investeringar som kommunen står inför blir billigare att finansiera. Risker och möjligheter för Härnösand Härnösand, liksom länet och regionen, påverkas självklart av globala trender. Näringslivet och regionens invånare är i ökande grad berörda av beslut och förutsättningar som inte går att påverka lokalt eller regionalt. Risken är av övergripande karaktär och mycket svår att hantera för en relativt liten kommun. Härnösands kommun arbetar dock strategiskt för att möta några av de framtida utmaningarna. Fokus under kommande år ligger till exempel på: samarbetsprojekt med kringliggande kommuner för att vinna stordriftsfördelar och minska kostnaderna pensionsavgångar och den demografiska utvecklingen och den ökade efterfrågan på välfärdstjänster gör kommunsektorn till en framtidsbranch utbyggnad av bredbandet utveckling av ett arbetsmarknadsområde mellan Sundsvall och Örnsköldsvik med möjligheter till jobb och utbildning järnväg med dubbelspår mellan Härnösand och Gävle samarbete med Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik för att stärka varumärket Höga kusten Härnösands kommun lyckas med balansnumret att både gasa och bromsa samtidigt. Kommunens resultat är bra samtidigt som stora satsningar planeras i olika projekt. Det gäller till exempel byggandet av ridanläggning och projekt Entre syd. Näringsliv Näringslivsarbete bedrivs inom många delar av kommunen men planeras från kommunstyrelseförvaltningens näringslivsenhet. Arbetet innefattar: näringslivsfrågor/ företagslots, företagsetableringar, turismfrågor, landsbygdsutveckling, centrumutveckling, inflyttning och nyföretagande. I slutet av april presenterades Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i kommunen. Härnösand placerades på plats 223, vilket är den näst bästa placering som Härnösand har haft sedan mätningen startades. Under året har näringslivsenheten påbörjat arbetet med en näringslivsstrategi. I maj och juni gjordes en omvärldsanalys ihop med Kairos Future. Rapporten ska ligga till grund för det kommande målarbetet och det fortsatta arbetet med näringslivsstrategin. Timrå, Sollefteå och Härnösands kommun jobbar tillsammans i ett projekt som har till syfte att undersöka förutsättningarna för datacenteretableringar i regionen. En projektledare finns anställd för uppdraget och arbetet fortsätter planerad takt. Nyföretagande Bolagsverkets statistik visar att antalet nyregistrerade företag i Härnösand till och med juli månad ökar jämfört med samma period föregående år. 68 nya företag registrerades i Härnösands kommun, vilket är den högsta siffran under den senaste 5-årsperioden mätningar. 4

5 Näringslivsfrämjande åtgärder Samarbetet med företagsorganisationerna i Härnösand utvecklas kontinuerligt. Som ett led i det träffar kommunledningen regelbundet företagsorganisationerna för att diskutera utvecklingsfrågor och kommande projekt. Konceptet för företagsfrukostar gjordes från januari om och bytte veckodag samt lokal. Under perioden har fyra frukostar hållits med totalt 359 gäster, vilket är ett rekord på antalet besökare. Samma period 2013 gästades frukostarna av 231 personer. Evenemang Under sommaren profilerades Härnösand som Höga Kustens hetaste sommarstad. Festivalveckan i Härnösand, som var den juli, visade sig inte bara vara en succé publikmässigt med ca besökare. Evenemangen hade även positiv effekt på handeln i centrum. Besöksnäringen Under våren har kommunerna i Höga Kusten bildat ett gemensamt utvecklingsbolag för besöksnäringen. På detta sätt kan vi tillsammans på ett tydligt sätt driva utvecklingsfrågor för besöksnäringen i området. Under året har kommunen beviljats ett projekt från Leader Höga Kusten som har till syfte att utveckla skärgårdslivet runt Hemsön. Kommundirektören fick i januari av kommunfullmäktige ett uppdrag som handlar om att starta en upphandling för att se om vi kan hitta en entreprenör som vill driva och utveckla vår simhall och samtidigt bygga hotell. Under försommaren har kommunen träffat intressenter och dialogen fortsätter med målet att komma fram till ett avtalsförslag innan årets slut. Landsbygdsfrågor Under året har företagsfrukostar genomförts i Stigsjö, Häggdånger och på Hemsön. I samband med frukostarna har också företagsbesök på landsbygden gjorts. Under våren har kommunens bredbandspolicy med bredbandsprogram färdigställts och antagits i kommunen. Under hösten kommer vi att intensifiera arbetet och har anställt en person som kommer att jobba med frågan. Arbetsmarknad Enligt Arbetsförmedlingens statistik för Sverige har antalet nyanmälda lediga platser ökat och var i juli nästan Det är fler än för ett år sedan. De inskrivna arbetslösa minskar både i antal och som andel av den registerbaserade arbetskraften. I slutet av juli var personer inskrivna som arbetslösa i landet. Det motsvarar 7,7 procent av den registerbaserade arbetskraften. Allt fler lediga jobb anmäls till arbetsförmedlingen samtidigt som antalet arbetslösa minskar, framför allt bland personer med korta inskrivningstider. Dessutom minskar antalet nyinskrivna arbetslösa. Sammantaget visar detta en positiv utveckling på arbetsmarknaden i riket. En allt större del av de långtidsarbetslösa utgörs av personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det kan vara personer med låg utbildningsnivå, utrikes födda, äldre och människor med en funktionsnedsättning, som medför nedsatt arbetsförmåga. Länet Beträffande länet kan man vid en jämförelse mellan juli 2013 och 2014 konstatera att antalet öppet arbetslösa och sökande i program minskat med 9,9 %. Även den öppna arbetslösheten mer än 6 månader (långtidsarbetslösa) har minskat med 14,1% under samma tid. Härnösand Även i Härnösand kan vi se att antalet öppet arbetslösa och sökande i program, år, har minskat. Från år 2013 till år 2014 vilket är en minsking på 4,7 %. Beträffande personer i öppen arbetslöshet mer än 6 månader (långtidsarbetslösa) kan vi se en tydlig ökning på 26,6 %. Från 143 personer 2013 till 181 personer. Ungdomar När det gäller ungdomarna i Härnösand kan vi se att arbetslösheten sjunkit markant. Antalet ungdomar som är öppet arbetslösa och sökande i program har minskat från 305 i juli 2013 till 235 vid samma tid Det innebär en minskning på 23,0 %. Beträffande den öppna arbetslösheten i mer än 6 månader (långtidsarbetslösa) är förändringen blygsam. Från 27 personer 2013 har antalet minskat till 26 personer vid samma tid Sammanfattning Vi kan konstatera att arbetslösheten generellt minskar i hela länet och även i Härnösand. Det goda samarbetet mellan Härnösands kommun, arbetsförmedlingen och näringslivet har gett resultat. Den medvetna satsningen på ungdomar som påbörjades under hösten 2012 har gett effekter. Det framgår dock tydligt att för personer över 25 år i öppenarbetslöshet mer än sex månader finns det en del utmaninagar att ta tag i. 5

6 Befolkning Folkmängden i Sverige har fortsatt att öka under första halvåret Folkmängden uppgick vid halvårsskiftet till personer, en ökning med personer sedan årsskiftet. Ökningen beror på både en större invandring än utvandring och ett födelseöverskott. Även Västernorrland fortsätter att ha en positiv befolkningsutveckling. Under första halvåret ökade länets befolkning med 593 personer till invånare. Det ser emellertid olika ut i länets kommuner. Den största ökningen uppvisar Örnsköldsvik, som ökar med 258 personer. Men även Sundsvall (+166), Härnösand (+120), Sollefteå (+59) och Kramfors (+22) har ökat sin befolkning. Ånge och Timrå har tappat befolkning under perioden. Det är inflyttningen som är den bakomliggande orsaken till den positiva utvecklingen i länet. Detta gäller även Härnösand, som har ett positivt flyttningsnetto på 167 personer. Det är inflyttning från andra kommuner i Västernorrland och från andra länder som ger den positiva utvecklingen. Härnösand har nu invånare. Befolkningsökningen som tog fart i kommunen under 2013 har alltså hållit i sig, vilket är positivt. En annan aspekt som är viktig när det gäller att bedöma befolkningsutvecklingen, är hur befolkningen är fördelad i ålder. Härnösand har relativt många äldre. 26 % av invånarna är 65 år eller äldre. Antalet invånare som är 65 år och äldre är i riket som helhet endast 17,2 %. En stor andel äldre ger utmaningar för framtidens samhälle i vård, omsorg och tillgänglighet. Härnösands befolkning i åldersgrupper 30 juni % 19% 0-18 år år 32% 23% år 65+ Fördelning in och u0ly2ning 3ll Härnösands kommun första halvåret Utlandet Kommun övriga riket Kommun i eget län 0-18 år 19% år 23% år 32% % 0 Infly/ning U3ly/ning

7 Kommunens styrning och mål God ekonomisk hushållning Kommunen styrs till stor del av kommunallagen. Den ställer krav på att kommunerna ska ha god ekonomisk hushållning. Det innebär att den service vi ger ska vara anpassad efter invånarnas behov och förväntningar. Det innebär också att vi ska arbeta effektivt och ha ett positivt ekonomiskt resultat över en längre period. För att nå god ekonomisk hushållning arbetar vi på ett strategiskt och långsiktigt sätt. Kommunen ska styras av de mål som kommunfullmäktige sätter upp. Målen ska i sin tur spänna över alla grundläggande områden i den kommunala verksamheten. Uppföljning Nämnderna ska följa upp och utvärdera nämndernas egna verksamhetsmål. Kommunstyrelsen ansvarar för att hålla uppsikt över hela kommunens samlade verksamheter, såväl nämnder som kommunala bolag. För att säkerställa att uppföljning sker på likartat sätt följer kommunstyrelsen upp alla mål två gånger per år i delårsrapport och årsredovisning. Nämndernas och styrelsernas måluppfyllelse sammanställs till ett kommungemensamt resultat. Hur kommunen styrs Kommunens styrmodell bygger på teorin om balanserad styrning som innebär att planering, genomförande och uppföljning sker ur flera perspektiv. Kommunfullmäktige har antagit ett målprogram som gäller mellan åren 2012 och Där ingår visionen att Härnösand ska vara en Hållbar, livaktig och solidarisk kommun. I målprogrammet finns även femton kommunövergripande mål. Målen fokuserar på att göra kommunen mer framtidsinriktad. Det ska bidra till att ge bättre förutsättningar för kontroll och kvalitetssäkring av kommunens verksamheter. Kommunfullmäktige beslutar årligen om de kommunövergripande målen samt budget för nämnderna. Vision Visionen för Härnösand är att vi ska vara en Hållbar, livaktig och solidarisk kommun. Härnösand ska upplevas som en attraktiv del av världen och vara en plats där människor kan förverkliga sina drömmar. De femton kommunövergripande målen ska bidra till att nå visionen. Perspektiv Processen för styrning och uppföljning ska stödja verksamheternas arbete med att utnyttja resurserna effektivt och tillhandahålla tjänster med god kvalitet. Styrning sker utifrån fem perspektiv; Demokrati Härnösand där drömmar blir verklighet Kund/världsmedborgare Härnösand en attraktiv del av världen Process Härnösand i ständig förbättring Medarbetare Härnösand en dynamisk arbetsplats Ekonomi Härnösand en långsiktig ekonomi Genom att utgå från de fem perspektiven ökar förutsättningarna för att nå framgång, samtidigt som risken för kortsiktighet minskar. Inom varje perspektiv finns det uppsatta mål för hur visionen ska nås. Oavsett var i organisationen man befinner sig så är visionen, perspektiven och de femton kommunövergripande målen gemensamma. Perspektivet demokrati beskriver möjligheten för människor att känna sig betydelsefulla och delaktiga i en större helhet. Det ska vara meningsfullt för invånarna att vara aktiva och det ska finnas möjlighet att uppnå förbättringar i kommunen. Perspektivet kund/världsmedborgare innebär bland annat ett vitalt näringsliv och en bred arbetsmarknad som ska ge förutsättningar för växande befolkning och tryggad social framtid. Kommunen ska prioritera åtgärder som ger vinster för både miljö och folkhälsa, på både kort och lång sikt. Perspektiven process, medarbetare- och ekonomi riktar sig inåt i organisationen och är viktiga förutsättningar för att kommunen ska kunna leverera god service med hög kvalitet till sina invånare. Verksamheterna ska vara kostnadseffektiva och ändamålsenliga. Kommunstyrelsen ansvarar för uppföljningen av perspektiven, vilket sker två gånger per år. Inom varje perspektiv redovisas de tillhörande kommunövergripande målen. De respektive perspektiven kommenteras utifrån nämndernas bedömning av sina mål med kommunstyrelsens reflektioner. Mål och indikatorer De femton kommunövergripande målen är långsiktiga och gäller för alla nämnder. Uppföljningen av dessa sker under respektive perspektiv. Bedömningen av målet grundas på en analys. Analysen bygger på nämndernas verksamhetsmål. Bedömningen är en prognos som sträcker sig fram till Nämndernas verksamhetsmål ska bidra till att de övergripande målen uppnås på lång sikt. Verksamhetsmålen är kortsiktiga och gäller ett år i taget. För mål 1-9 får varje nämnd skapa egna verksamhetsmål. Till varje mål ska indikatorer kopplas som mäter måluppfyllnad. Inom varje nämnd arbetar verksamheten med aktiviteter för att nå nämndens verksamhetsmål. 7

8 Inom perspektiven medarbetare och ekonomi (mål 10-15) har nämnderna gemensamma verksamhetsmål. Till dessa mål finns gemensamma indikatorer. Alla mål ska följas upp två gånger per år i del- och helårsbokslut. Uppföljning görs för att åtgärder ska kunna vidtas för att öka måluppfyllelsen. Indikatorer följs upp en eller fler gånger under året, beroende på när de mäts. När når vi målen? I följande sammanställning redovisas prognoserna för måluppföljning I tertialuppföljningen redovisas nämndernas prognoser för måluppfyllelse av deras verksamhetsmål i avsnittet verksamhetsberättelse. Bedömning av målen grundas på en analys. Följande skala används för prognos av de kommunövergripande målen. Startad stora problem aktiviteter fordras Startad problem varning Startad på spåret Mål och måluppfyllelse Demokrati Härnösand - där drömmar blir verklighet Analys Den sammanlagda bedömningen av perspektivet demokrati är att vi kommer kunna nå målen inom perspektivet. Alla nämnder har genomfört en rad aktiviteter som bidrar till måluppfyllelsen. I dagarna har kommunen invigt en skate- och bmxpark. Parken var ett medborgarförslag och visar på alla medborgarers möjlighet att påverka och stimulera utvecklingen. En rad olika dialogmöten har genomförts för att inhämta synpunkter och kommunicera förändringar. Även öppna nämndssammanträden har varit en del av att stärka demokratin. För att även förbättra kommunens tillgänglighet planeras tillgänglighetsåtgärder i samband med ny- och ombyggnationer av gator. Detta har gjort bland annat i trafiksäkerhetsprojekten på Hovsgatan och Brunnshusgatan. Utveckling av e-tjänster är ett stort arbete som vi under det kommande året kommer att ta krafttag kring. Vi har tagit i bruk den länsgemensamma digitala tjänsten för bygglov. Tjänsten är uppskattad och kommer genom sin teknik kunna snabba på den fortsatta utvecklingen av e-tjänster. Arbetet med att utveckla medborgarnas möjlighet till inflytande måste fortsätta. Synpunktshanteringen är idag inte tillfredsställande och behöver såväl utvecklas som marknadsföras för att få bättre genomslag. Även arbetet med att utveckla olika former av medborgardialog behöver fortsätta. Kommunövergripande mål Mål 1 - Härnösand ska vara en kommun där människor känner sig delaktiga och betydelsefulla. Mål 2 - Härnösand ska vara en kommun där det ska vara lätt att ta del av de gemensamma resurserna och att komma i kontakt med kommunens tjänstemän och politiker. Mål 3 - Härnösand ska vara en kommun som erbjuder alla sina invånare goda livsvillkor Kund- och världsmedborgare Härnösand - en attraktiv del av världen Analys Den sammanställda bedömningen av målen inom perspektivet kund och världsmedborgare prognostiseras att delvis uppnås. Omsättningen i handeln har stadigt ökat sedan 2010 med en rekordökning Detta har lett till en ökning av antalet anställda med mer än femtio personer. Även antalet nystartade företag har kraftigt ökat under det senaste året. Att höja kvaliteten på våra olika utbildningar är ett viktigt arbete för kommunens utveckling. Elevernas studieresultat påverkas av många olika faktorer, där en viktig faktor är kvaliteten på undervisningen. Flera olika satsningar har därför genomförts de senaste åren i syfte att höja kvaliteten på undervisningen. Trots insatser har inte långtidsarbetslösheten minskat utan tendens är att den ökar. Fortsatta insatser krävs och möjligheten att nå målet bedöms bli svårt då utmaningen är stor och kräver en god samverkan med andra myndigheter. Arbetet med servicegarantier har påbörjats och kommer att intensifieras för att förbättra och förenkla för dom vi är till för. I kommunen pågår ett internt arbete med att förbättra organisationskulturen. Arbetet ska bidra till att invånare och besökande får ett gott bemötande. 8

9 Kommunövergripande mål Mål 4 - Härnösand ska vara en kommun där det finns en vital arbetsmarknad, ett vitalt näringsliv och ett förstklassigt utbud av skolor och utbildningar. Mål 5 - Härnösand ska vara en kommun som aktivt arbetar med att förbättra miljön. Mål 6 - Härnösand ska vara en kommun där medborgare, brukare, kunder och gäster bemöts med vänlighet, tydlighet och effektivitet. Process Härnösand i ständig förbättring Analys Det pågår kvalitetsarbete i hela organisationen där arbetet med att kartlägga processer är en viktig del. Socialförvaltningen är ett bra exempel på de stora steg man kan ta framåt såväl ekonomiskt som kulturmässigt med fokusering och uthållighet i processarbetet. Samverkan inom och utom organisationen är ytterligare en kvalitetshöjande faktor. Samverkan är ett naturligt inslag idag men fortfarande återstår arbete för att det ska ske med hög effektivitet. Att diskutera och synliggöra målen och måluppfyllelsen är en viktig del av vår utveckling därför har riktade insatser har under året genomförts i hela organisationen. Resultat- och utvecklingssamtalen och arbetet med vår organisationskultur är ytterligare viktiga faktorer som kommer att vara avgörande för kommunens fortsatta utveckling. Bedömningen är att perspektivet delvis kommer att uppfyllas, men målet att arbeta med ständiga förbättringar kräver uthållighet och en tydlig struktur för att nå resultat vilket är något vi fortfarande arbetar med. Kommunövergripande mål Mål 7 - Härnösand ska vara en kommun där alla medarbetare vet vad de ska göra och varför Mål 8 - Härnösand ska vara en kommun där samverkan är en självklarhet Mål 9 - Härnösand ska vara en kommun där alla medarbetare tillsammans jobbar systematiskt med fokus på små ständiga förbättringar för att höja kvaliteten på verksamheterna Medarbetare Härnösand - en dynamisk arbetsplats Analys Under året har arbetet med organisationskulturen tagit fart. Den beslutade tvåårsplanen inom området har börjat genomföras. Seminarium och utbildning pågår inom hela organisationen för att föra arbetet framåt och mycket fokus läggs på frågan vid gemensamma chefsträffar. Bland annat arbetar de inom skolan med verktyget kulturanalys och inom socialförvaltningen drivs arbetet bland annat med hjälp av värdegrundsambassadörer. Värdegrundsarbetet och organisationskulturen är prioriterade satsningar som berör alla medarbetare i kommunen och är ett arbete som kräver beslutsamhet och uthållighet. Den årliga medarbetarenkäten kommer att vara ett viktigt verktyg för att följa utvecklingen inom perspektivet. Bedömningen är att perspektivet delvis kommer att uppnås då arbetet med att förändra en organisationskultur är ett krävande och långsiktigt arbete. Kommunövergripande mål Mål 10 - Härnösand ska vara en kommun där medarbetarnas kompetens utvecklas för att möta de behov som finns från medborgare, brukare, kunder och gäster Mål 11 - Härnösand ska vara en kommun där alla chefer är goda ledare Mål 12 - Härnösand ska vara en kommun där människors olikheter ses som en tillgång och där strukturella hinder överbryggas Ekonomi Härnösand - en långsiktig hållbar ekonomi Analys För att få en långsiktig och hållbar ekonomi så har kommunfullmäktige beslutat om tre mål som är kopplade till ekonomiperspektivet. Vid analys av de tre målen så är den samlade bedömningen att kommunen kommer att klara perspektivet om en långsiktig och hållbar ekonomi. Några av de satsningar som genomförs för att säkra en stabil ekonomi är att månadsboksluten har utvecklats och att ett beslutsstöd kommer att tas fram. En stor satsning på internkontroll genomförs för att öka kvalitén i befintliga processer. Att kommunen inte klarar ett resultat på minst en procent av skatter och bidrag är ett viktig mått på hur den långsiktiga ekonomin i kommunen kommer att utvecklas. 9

10 Prognosen för 2014 är att kommunen inte klarar sitt enprocent mål. Kommunen bedömer att budgeterat resultat kommer att klaras vilket innebär ett positivt resultat på 2,6 mnkr. Kommunövergripande mål Mål 13 - Härnösand ska vara en kommun där god ekonomisk hushållning är en självklarhet. Mål 14 - Härnösand ska vara en kommun där uppföljningen präglas av en analys av hög kvalitet Mål 15 - Härnösand ska vara en kommun där politiker och tjänstemän har all den kunskap om den kommunala ekonomin och dess regelverk som uppdraget kräver. 10

11 Finansiell analys Härnösands kommun redovisar för andra tertialet ett positivt resultat på +28,5 mnkr, (resultat exklusive semesterlöneskuld är på +9,4 mnkr). Samma resultatmått för samma period 2013 var +23,1 mnkr. Det innebär att det löpande driftresultat har förbättrats med +5,4 mnkr. Det förklaras av ökade externa intäkter, men även ökade kostnader i verksamheterna. De finansiella kostnaderna på pensioner är lägre och gör att resultatet förbättras något. Prognostiserat resultat är +2,6 mnkr, vilket är enligt budget. Kommunen klarar balanskravet för utfallet augusti och prognosen på helåret, med ett balanskravsresultat på +22,9 mnkr respektive +0,1 mnkr. Periodens investeringar uppgick till 21,1 mnkr, en minskning med 10,9 mnkr jämfört samma period föregående år. RK-modellen Härnösands kommun använder RK-modellen som finansiell analysmodell. Syftet med modellen är att genom analys av de fyra aspekterna kunna identifiera finansiella problem och därmed kunna klargöra huruvida kommunen har god ekonomisk hushållning eller inte. De fyra aspekterna är det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. RK-medellen: Fyra spekter vid finansiell bedömning RK-modellen: Fyra aspekter vid finansiell bedömning Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Resultat Risk Kapacitet Kontroll Resultat och kapacitet Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Årets resultat Aug Aug Aug Årets resultat, mnkr 28,5-31,1 23,6 Procent av skatteintäkter o statsbidrag, % 3,1-3,5 2,8 Årets resultat exkl jämförelsestörande poster, mnkr 28,5 23,1 12,6 Procent av skatteintäkter o statsbidrag, % 3,1 2,6 1,5 förändringen av semesterlöneskulden, vilket har förbättrat resultatet med 19,1 mnkr (aug 2013: 16,9 mnkr). Semesterlöneskulden varierar kraftigt under året och är som lägst i augusti, på årsbasis har skulden inte förändrats nämnvärt. Resultatet exklusive semesterlöneskulden är 9,4 mnkr (aug 2013: 6,2 mnkr) Nämndernas nettokostnader uppgår till -858 mnkr (aug 2013: -820 mnkr exkl jämförelsestörande poster), en ökning med 38 mnkr (4,6 procent). Intäkterna har ökat med 22,9 mnkr, där bidrag från Migrationsverket och Arbetsförmedlingen är störst. Kostnaderna har ökat med 61,6 mnkr (6,4 procent) där löner inkl sociala avgifter står för hälften. Övriga kostnader, tjänster samt pensioner har också ökat. Skatteintäkterna och generella statsbidrag och utjämning har ökat med 32,7 mnkr (3,7 procent). Det är både skatteintäkter som ökar och inkomstutjäningen. Finansiella kostnaderna har minskning med 16,5 mnkr sedan augusti Det berodde på att räntan och basbeloppsuppräkningarna på pensioner för i år är lägre än Nämnderna har ett överskott för perioden på 17,5 mnkr (exkl. semesterlöneskuld, pensionskostnader och upplupna timlöner) vilket motsvarar 2 procent av skattemedel. Alla nämnder har ett positivt resultat och det är en förbättring med 7,9 mnkr sedan april. Skolnämnden har fått ett tillskott från Kommunfullmäktige på 2 mnkr skattemedel och 2,7 mnkr i interna intäkter (totalt 7 mnkr), vilket ger ett resultat på 3,3 mnkr dock 0,3 mnkr sämre än budget. (mnkr) Nettokostnad Budget Resultat aug 2014 aug 2014 Kommunstyrelsen inkl KF aug ,8-63,3 8,5 Arbetslivsnämnden -27,3-30,4 3,1 Samhällsnämnden -94,5-97,0 2,5 Skolnämnden -328,7-332,0 3,3 Socialnämnden -341,0-341,1 0,1 Summa nämnder -846,3-863,8 17,5 Förklaring till utfallet finns på avsnittet verksamhetsberättelser. Kommunens resultat för det första åtta månader uppgick till 28,5 mnkr (aug 2013: 23,1 mnkr exkl jämförelsestörande poster), en förbättring med 5,4 mnkr. I resultatet redovisas 11

12 Balanskravsav Aug Aug stämning (Mnkr) Kommunens resultat +28,5-31,1 Realisationsvinster 0,0-0,9 Sänkning av diskonteringsräntan på pensioner 0,0 +70,0 Ansvarsförbindelse pensioner -5,6 +1,2 Justerat resultat enligt balanskravet +22,9 +39,2 Prognos ,6 0,0 0,0-2,5 +0,1 Kommunallagen anger att intäkterna minst ska överstiga kostnaderna i både budget och utfall. Ett eventuellt underskott mot balanskravet ska återställas inom de kommande tre budgetåren. Från kommunens resultat på 28,5 mnkr har vi valt att avräkna pensioner före 1998 (kommunen redovisar enligt fullfonderingsmodellen). Det har påverkade resultatet negativt med 5,6 mnkr. Balanskravsresultatet per sista augusti är +22,9. Balanskravsresultatet på prognosen är +0,1 mnkr. Intäkts- och kostnadsutveckling Aug Aug Aug (Förändring i procent) Verksamhetens intäkter 15,3 5,2 2,8 Verksamhetens bruttokostnader 6,3 3,3 0,5 Skatteintäkter och statsbidrag 3,7 2,8 1,7 Verksamhetens nettokostnad 5,2 3,2 1,1 Förändringen redovisas exklusive jämförelsestörande poster För att leva upp till god ekonomisk hushållning bör nettokostnaderna inte öka i snabbare takt än skatteintäkterna och statsbidrag. Skatteintäkterna och statsbidrag har ökat med 3,7 procent (32,7 mnkr), en förbättring med 0,9 procentenheter sedan augusti Nettokostnadsutvecklingen har stegvis ökat de senaste två åren. Periodens ökning hamnar på 5,2 procent (43,1 mnkr). Vilket innebär att skatteintäkter och statsbidrag inte täcker verksamhetens nettokostnad och det saknas 10,4 mnkr. Verksamhetens intäkter har ökat med 15,3 procent och motsvarar 22,9 mnkr. Största ökningen är på bidrag från Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Intäkterna har ökat mest under mars-juni, tidigare år har intäkterna varit som störst under tredje tertialen och följer vi den trenden kommer intäkterna fortsätta att ligga på en hög nivå. Kommunens totala intäkter har ökat med 5,4 procent, vilket är 55,6 mnkr. Kommunens verksamhetsintäkter täcker 16,4 procent av verksamhetskostnaderna (fg. år 15,2 procent). Verksamhetens bruttokostnader har ökat med 6,3 procent, vilket är 61,6 mnkr. Det är framförallt löner inkl sociala avgifter som ökar mest 5,5 procent vilket är 30,2 mnkr. Volymen har ökat bland BEA-anställningar men även övriga anställda samt att de årliga löneökningarna ingår i beloppet. Kostnader för pensioner har ökat med 6,8 mnkr samt övriga verksamhetskostnader 10,3 mnkr och tjänster 6,4 mnkr har också ökat. Risken med ökade externa intäkter, är att kommunen tar på sig för höga kostnader i verksamheterna som är svåra att bli av med om bidragen uteblir. Investeringsnivån har även ökat vilket ger en högre avskrivningskostnader än beräknad. Ökningen är 4,4 mnkr jämfört med augusti Driftskostnadsandel av skatteintäkter och statsbidrag Aug Aug Aug (Procent) Verksamhetens intäkter o kostnader (netto) 94,5 93,6 93,4 Avskrivningar 1,9 1,5 1,2 Driftskostnadsandel före finansnetto 96,4 95,1 94,6 Finansnetto 0,4 2,2 3,8 Driftskostnadsandel efter finansnetto 96,8 97,3 98,4 Jämförelsestörande poster (netto) 0,0 6,2 - Driftskostnadsandel 96,8 103,5 97,2 För att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning krävs en balans mellan intäkter och kostnader. Denna balans kan mätas genom driftskostnadsandelen som innebär att samtliga löpande kostnader, både exklusive och inklusive finansnetto relateras till kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. En driftskostnadsandel under 100 procent innebär en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. Generellt brukar en driftskostnadsandel på procent ses som god ekonomisk hushållning, eftersom då klarar de flesta kommuner av att över en längre tidsperiod finansiera sina reinvesteringar och nödvändiga nyinvesteringar. Verksamhetens nettokostnad tog i anspråk 94,5 procent av skatteintäkter och statsbidrag, en ökning med 0,9 procentenheter. Avskrivningarna, periodiserade kostnader för investeringar, tog i anspråk 1,9 procent vilket är en ökning jämfört med föregående år. För att få en balans i kostnader och intäkter bör kommunen minska på sina löpande driftskostnader. Finansnettot hamnade på 0,4 procent en förbättring med 1,8 procentenheter, det beror på att de finansiella kostnaderna på 12

13 pensioner minskade och det bidrar till ha behålla ett bra resultat. Kommunens nettokostnad efter finansnetto tog i anspråk 96,8 procent en minskning med 0,5 procentenheter. Investeringar Aug Aug Aug Nettoinvesteringar, mnkr 21,1 32,0 35,4 Nettoinvesteringar/ bruttokostnader, % 2,0 3,3 3,8 Nettoinvesteringar/ avskrivningar, % Självfinansieringsgrad av årets investeringar, % Kommunens bruttoinvesteringar augusti uppgår till 25,3 mnkr, vilket är 7,4 mnkr lägre än augusti Kommunens externa inkomster i samband med investeringar uppgick till 4,3 mnkr, där 2,4 mnkr avser 2013 för investering i kommunens gästhamnar och 1,7 mnkr avser en försäljning av en fastighet där alla utgifter för försäljningen inte kommit. Kommunens nettoinvestering uppgick till 21 mnkr. Budget för året är 124,1 mnkr där ridsportsanläggningen är den största investeringen. Av de totala investeringarna på 25,3 mnkr har ungefär 60 % gått till infrastruktur med 15,3 mnkr. Den hittills största investeringen är Verkstadsvägen, ny gata, med 3,7 mnkr. Andra projekt är Kaptensgatan 1,7 mnkr, Brunnshusgatan med gång- och cykelbana 1,8 mnkr samt Utveckling av Stationsbyggnaden 2 mnkr. För Idrotts- och kulturanläggningar uppgår investeringarna till ungefär 20 %, 5,1 mnkr. En ridhusanläggning har påbörjats och investeringsutgiften har hittills uppkommit till 1,4 mnkr samt en BMX-park 3,5 mnkr. Investerade inventarier uppgår till 18 %, 4,5 mnkr. Där kan bland annat nämnas att man köpt in nya spinning cyklar till simhallen för 0,3 mnkr, planetarium placerad på Technichus för 0,7 mnkr samt en simulator för sjöfart, 1,6 mnkr. Utöver detta kan nämnas att Maskinhallen (Yrkeshögskolan) är under upprustning och har hittills i år haft utgifter på 0,5 mnkr samt att upprustning av kommunens gästhamnar fortgår och utgifterna fram till april varit 0,7 mnkr. Markexploatering samt Markreserv har utgjort ca 2 %, 0,5 mnkr. Per sista augusti är självfinansieringsgraden på +217, och kommunen kan finansiera sina investeringar med egna medel. Men kommunen har stora investeringar fram för sig vilket har inneburit att ett nytt lån har tagits för att klara av dessa. Investeringsbudgeten för 2014 ligger på 124,1 mnkr, prognosen för helåret ligger på 110,4mnkr Soliditet Aug Aug Aug Soliditet, % -23,5-22,7-16,9 Eget kapital, mnkr -180,6-188,8-137,1 Soliditeten har försämrats ytterligare sedan augusti 2013 med 0,8 procentenheter och hamnar på -23,5 procent, dock har soliditeten förbättrats sedan bokslutet Det beror bland annat på att resultatet för 2013 var mycket dåligt på grund av den sänkta diskonteringsräntan på pensioner. Kommunen bör ha en långsiktig plan för att nå en positiv soliditet. Risk och kontroll Likviditet Aug Aug Aug Balanslikviditet, % Rörelsekapital, mnkr -35,1 79,4-6,7 varav semesterlöneskuld 40,2 40,3 32,4 Det kortsiktiga betalningsförmågan, balanslikviditet, ligger på 82 procent, vilket betyder att kommunens kortfristiga skulder är högre än kortfristiga tillgångarna. Det är en acceptabel nivå för att klara det normala likviditetsflödet. Balanslikviditeten har förbättrats sedan årsskiftet från 64 till 82 eftersom skulderna är lägre nu, bland annat semesterlöneskulden. Ett nytt lån på 50 mnkr har även tagits som stärker betalningsförmågan. Låneskuld Aug Aug Aug Låneskuld, mnkr Under sommaren togs ett lån på 50 mnkr för att klara den stora investeringsvolymen i år. Det är tre års sedan som kommunen hade något anläggningslån. För att klara investeringarna i framtiden utan att ta lån behöver kommunen bygga bättre resultat och en god kontroll på investeringarna. Borgensåtagande Aug Aug Aug (mnkr) Borgen varav - kommunala bolag egnahem

14 Ingen ny beräkning av borgensåtagandet är gjort sedan årsskiftet. Kommunen borgar för huvuddelen av de kommunala bolagens lån och utgör 97 procent av kommuns borgensåtaganden. Kommunen tar ut en borgensavgift av sina kommunala bolag är av avgiften 0,4 procent och intäkten är 2,8 mnkr per sista augusti. Pensionsåtagande (mnkr, inklusive Aug Aug löneskatt) Avsättningar pensioner Avsättning särskild ålderspension Avsättning pensioner före 1998 Summa varav pensionsstiftelse Aug Härnösand redovisar från och med 2005 hela sin pensionsskuld i balansräkningen. Detta ger en mer rättvisande bild av kommunens ekonomiska ställning bildades Mellersta Norrlands Pensionsstiftelse för att trygga delar av det pensionsåtagande kommunen har och under 2009 och 2010 överfördes pensioner för personer födda före 1940 till ett belopp av 130,6 mnkr. Pensionerna tillhörde till största del avsättningen för pensioner före I december 2013 överfördes pensioner för personer födda till ett belopp av 88,5 mnkr. Totalt är 219,1 mnkr tryggat i pensionsstiftelsen. Kommunens totala pensionsåtagande uppgår till 917 mnkr inklusive löneskatt, varav bokfört i pensionsstiftelse 235 mnkr inkl löneskatt. Helårsprognos, budgetavvikelse Aug Apr (mnkr) Kommunstyrelsen Arbetslivsnämnden Samhällsnämnden Skolnämnden Socialnämnden Avvikelse nämnder 1,5 0,7 0,8 0,0 0,2 3,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Utfall ,4 5,4 0,3-1,8 2,1 23,4 Nämndernas utfall per sista augusti var +17,5 mnkr, prognosen för helåret är på +3,2 mnkr, vilket är en försämring på 14,3 mnkr Kommunsstyrelsen beräknar att hålla budgetramen, med små avvikelser inom styrelsen. Arbetslivsnämnden förväntas håll budget och hamna på ett prognostiserat resultat på 0,7 mnkr. Skillnaden mellan utfall och prognos är bland annat kostnader för SFI som beräknas öka under hösten pga ökat elevantal. Samt att efterfrågan på grundläggande vuxenutbildning har minskat Samhällsnämnden prognostiserar ett resultat på 0,8 vid årets slut. Inom fritidsverksamheten prognostiseras ett underskott pga vattenskador på både högslättens och Smitingens anläggning. Kulturverksamheten uppnår inte budgeterade intäkter. Övriga verksamheter räknar med ett överskott. Skolnämnden blev tilldelad 7 mnkr för ökat elevantal efter tertialboksluet i april. Årsprognosen för skolnämnden är att budgeten kommer hållas. Socialnämnden prognostiserar en ekonomi i balans 2014, med ett litet överskott på 0,2 mnkr. Hemtjänstpengen beräknar med ett underskott på 4,6 mnkr pga beviljade hemtjänsttimmar ligger högt. Individ- och familjeomsorgen prognostiserar ett överskott på 9,1 mnkr, vilket beror på lägre placeringskostnader samt högre intäkter. Omsorg om funktionshindrade visar på ett underskott på 5,4 mnkr vilket kan till stor del hänföras till det nya gruppboendet enligt LSS. Prognosen för särskilt boende uppvisar ett positivt resultat på 4,9 mnkr. Den största orsaken är att öppnandet av det nya boendet senareläggs till november. Kommunens prognostiserade resultat beräknas till +2,6 mnkr och håller därmed budgeten. Men det är en försämring med 13,6 mnkr sedan prognosen i tertialbokslutet i april. Det beror på: Verksamheternas intäkter/kostnader: +3,2 mnkr Avskrivningar: -2,0 mnkr Skatteintäkter/generella statsbidrag: -4,0 mnkr Finansnetto: -7,8 mnkr Från rörelseresultatet: -3,0 mnkr Kommunen kommer inte att nå målet om ett resultat på 1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Framtid Det ekonomiska resultatet för andra tertialet 2014 blev ett resultat på plus 9,4 mnkr jämfört med budget rensat för semesterlöneskulden och 28,5 mnkr inklusive semesterlöneskulden. Kommunens ledningsgrupp kraftfull styrning och att man vidtaga de åtgärder som behövs så kommer kommunen klarat en väl underbyggd prognos för För att Härnösands kommun skall stå bra rustat inför kommande åren, krävs det att kommunen klarar av att lämna ett positivt överskott. Ett resultat på 3 procent innebär att kommunen kan finansiera sina egna löpande investeringar. För 2014 och 2015 finns extra stora framtidssatsningar som kommer att innebära att likviditeten påverkas negativt. Det är viktigt att kommunen 14

15 har en väl balanserad budget där man vågar kraftfullt satsa på framtiden samtidigt som man hushållar med de ekonomiska resurserna. För att undvika framtida pensionspucklar så har en pensionsstiftelse etablerats och kommunen har utöka pensionsstiftelsens åtaganden till alla som är födda 1942 och tidigare. Mellerst Norrlands Pensionsstiftelse har nu ett kapital på ca 250 mnkr Med ett eget kapital på-180,6 mnkr 2014 och en soliditet på -23,5 procent så är vägen lång att uppnå en positiv soliditet. Detta kommer att ställa höga krav på att kommunen har kontroll på sin ekonomi, genom att lagd budget för 2015 inte överskrids och att kommunens förvaltningar kan samarbeta för att öka kvalitén. För att säkerställa kommunens processer så har ett arbete med intern kontroll startas upp och ett reviderat reglemente för intern kontroll har beslutats av kommunfullmäktig och dessutom har nya tillämpningsanvisningar utarbetats. Härnösand har goda förutsättningar med ett bra geografiskt läge och flera positiva förutsättningar. Det gäller nu att ledarskapet i kommunen agerar på ett sådant sätt att kommunen upplevs som obyråkratisk och professionellt. Det finns flera områden som måste förbättras i Härnösand kommun t ex bättre ekonomi, utökad styrning via mål och månadsbokslut samt ett ökad samarbete mellan förvaltningarna för att öka kvalitén till kommunens kunder. I denna delårsrapport har kommunen inte gjort någon sammanställd redovisning, eftersom rutiner och arbetssätt inte har utarbetats. Kommunen har valt att som föregående år presentera bolagen (Hemba, Härnösandshus och Räddningstjänsten) i verksamhetsberättelsen samt att finansiell rapport har upprättats innehållande bolagens utfall augusti 2014 samt prognos Planen är att till delårsbokslut 2015 ha en sammanställd redovisning. Härnösand energi & miljö samt Härnösandshus uppfyller villkoret att kommunala koncernföretagens balansomslutning uppgår till minst 30 procent av kommunkoncernens balansomslutning, vilket innebär att dessa skulle ingå i en sammanställd redovisning Redovisningsprinciper Kommunen följer samma redovisningsprinciper som i årsredovisningen Förutom rekommendationen om delårsrapport gällande sammanställdredovisning, se ovan. Kommunkoncernen Huvuddelen av de hårda verksamheterna såsom fastighets-, vatten- och avlopps- samt gatuverksamhet bedrivs i bolagsform i de två helägda kommunala koncernerna AB Härnösandshus samt Härnösand Energi och Miljö AB (HEMAB). De mjuka verksamheterna såsom skola, vård och omsorg finns i kommunen. I kommunkoncernen ingår även Räddningstjänstförbundet Höga Kusten Ådalen där kommunens andel uppgår till 33 %, resterande del ägs till lika delar av Kramfors och Sollefteås kommuner. Övriga koncernföretag har undantagits, vilket är Invest i Härnösand AB (100%), Stiftelsen Länsmuseet i Västernorrland (30%) och Technichus i Mitt Sverige AB (100%). 15

16 Medarbetare Kommunen som attraktiv arbetsgivare Värdegrund Värdegrunden är en plattform för allt vi gör, både externt och internt. När alla tar ansvar för att värdegrunden ska bli verklighet kan vi skapa en hållbar och utvecklande kommun. Värdegrunden har tagits fram av medarbetare och chefer. Den uttrycks genom ledorden KUND-ANSVAR GLÄDJE som kan beskrivas enligt följande: Kund Jag möter våra kunder med respekt och god service. Vi är lyhörda och för en dialog med våra kunder. Ansvar Jag tar ansvar för våra mål och respekterar fattade beslut. Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra vår verksamhet. Glädje Jag har en positiv inställning till alla människor jag möter. Vi samarbetar genom att se och bekräfta varandra. Viktiga ansatser 2014/lägesrapport: Vi har startat ett strategiskt och övergripande utvecklingsarbete av organisationskulturen. Arbetet är omfattande och långsiktigt och kommer att involvera alla ledare och medarbetare. Syftet är att skapa bra dagar för invånare och kunder i Härnösand, samt att vi ska uppfattas som en kommun. För att skapa samsyn och engagemang behövs en gemensam bild av vad vi vill skapa. Under året har kommunens ledningsgrupper, chefer samt andra centrala kulturbärare involverats i formandet av den önskade kulturen med utgångspunkt i kommunens värdegrund; KUND-ANSVAR-GLÄDJE. Ledarskap Härnösands kommun har som ett av 15 övergripande mål att: Härnösand ska vara en kommun där alla chefer är goda ledare. En del av det handlar om att cheferna tar ansvar för att skapa en organisation med en god organisationskultur. Det arbetet ska ske tillsammans med medarbetarna. Kulturen ska ge stöd och möjlighet för medarbetaren att förstå, och därmed kunna möta, kundernas behov. Det förutsätter tillit, trygghet och ett ständigt lärande. För att främja och etablera det goda ledarskapet kommer alla chefer få stöd för att utveckla en individuell kompetensutvecklingsplan. Fokus kommer att ligga på ledaruppdraget inför framtiden. Viktiga ansatser 2014/lägesrapport: utarbetande av individuella kompetensutvecklingsplaner för alla chefer, kommer att påbörjas under tertial 3 förslag till avgångssamtal när chefer slutar hos oss, är under utarbetande att etablera ett gemensamt HR-perspektiv i kommunen är ett pågående utvecklingsarbete som drivs av HR-avdelningen och som tar sikte mot att vara en attraktiv arbetsgivare. En arbetsgivare där chefer får nödvändigt stöd för att klara sitt uppdrag. Att vara en attraktiv arbetsgivare innebär i förlängningen att förutsättningarna för att säkerställa vår kommuns förmåga att ge god service till invånarna väsentligt stärks. Medarbetarskap Härnösands kommun vill utifrån uppdraget skapa mesta möjliga värde och bästa upplevda servicekvalitet för medborgare, brukare, kunder och gäster. För att säkra denna målsättning behövs kompetenta och motiverade medarbetare. Med begreppet medarbetarskap menar vi en aktiv och ansvarstagande roll. Medarbetarskapet står även för en ambition. En ambition där medarbetarskap står för en relation till arbetet och arbetsgivaren i stort, liksom till arbetskamrater och brukare/kunder som främjar utveckling. I framtiden ska medarbetarskapet bli en ännu tydligare utvecklingskraft för kommunen. Viktiga ansatser 2014/lägesrapport: resultat- och utvecklingssamtalet, RUS, ska vidareutvecklas för att öka andelen individuella utvecklingsplaner, och därigenom tydlighet samt följsamhet arbetet med att utveckla lönepolitiken och löneöversynsprocessen fortsätter. Även om mycket arbete har gjorts på området måste en utveckling inom området ständigt ske Vi ska etablera och genomföra en medarbetarenkät med efterföljande utvecklingsarbete, som ska bli årligen återkommande. Medarbetarenkät 2014 genomförs i september Arbetsmiljö och hälsa Vi vill och ska vara en attraktiv arbetsgivare - helt enkelt ligga i framkant. En central del är att fokusera på god hälsa, arbetsglädje och engagemang. Målet är att alla arbetsplatser ska vara hälsofrämjande. Därför ska vi arbeta bredare och mer medvetet med hälsofrämjande åtgärder. Basen i utvecklingsarbetet är ett ledarskap med insikt om både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljöns betydelse. Arbete kvarstår för att få ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete. Vår övergripande ambition är därför också att sjukfrånvaron ska minska. Basen i vårt friskvårdsarbete är utöver chefs- och egenansvar främst: ett nätverk av hälsoinspiratörer bestående av cirka 90 medarbetare med uppdraget att sprida kunskap om hälsofrågor till övriga medarbetare möjligheten för enskilda arbetsplatser att söka frisk 16

17 vårdsbidrag för projekt som fokuserar på regelbundna hälsofrämjande aktiviteter en friskvårdstimme i veckan för att underlätta för medarbetare att träna under dagtid, när verksamheten tillåter en personlig friskvårdspeng för egen friskvård på maximalt kr per år Under 2014 sökte 44 arbetsplatser friskvårdsbidrag, varav 29 beviljades stöd. Exempel på hälsoprojekt som fick stöd var aktiviteter för kondition och styrketräning, yoga, samt aktiviteter för att långsiktigt öka förmågan att hantera stress. Viktiga ansatser 2014/lägesrapport: framtagande av ett samverkansavtal mellan arbetsgivare och fackliga organisationer med arbetsmiljöprofil, är påbörjat. att stärka den strategiska rollen som hälsoinspiratör och utveckla samarbetet mellan chef och hälsoinspiratör, en gemensam utvecklingsdag för chefer och hälsoinspiratörer genomfördes under tertial 1 - med målet att få verktyg och förhållningssätt för hur man gör för att tillsammans skapa långtidsfriska arbetsplatser ett tydligare arbetsmiljö- och hälsoperspektiv i mallen för det årliga Resultat- och utvecklingssamtalet, RUSsamtalet en översyn av friskvårdsbidraget. Vi vill öka möjligheten för alla medarbetare att ta del i aktiviteter som stimulerar till bra levnadsvanor och utveckla hälsan Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro av sammanlagd ordinarie arbetstid (%) Augusti Augusti Augusti Totalt 6,1 6,4 6,0 Kvinnor 6,7 6,9 6,6 Män 4,4 5,2 4,3 29 år eller yngre 4,7 5,1 4, år 6,1 5,6 4,9 50 år och äldre 6,5 7,6 7,4 60 dagar eller mer av total sjukfrånvaro 57,1 55,7 58,1 Nämnder (%) Kommunstyrelsen 4,4 3,6 4,0 Arbetslivsnämnden 5,3 4,8 3,2 Samhällsnämnden 1,9 1,5 2,7 Skolnämnden 5,4 6,1 5,2 Socialnämnden 7,7 8,0 7,7 Friskvård Medarbetare Augusti Augusti Augusti Tillsvidareanställda Visstidsanställda Totalt Totalt antal årsarbetare Årsarbetare avser tillsvidareanställda Antal tillsvidareanställda medarbetare per förvaltning Augusti Augusti Augusti Kommunstyrelseförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Samhällsförvaltningen Skolförvaltningen Socialförvaltningen SUMMA Lönekostnader Augusti Augustil Augusti Lönekostnader 600,2 585, Framtid Härnösands kommun arbetar med att stärka och säkra sin attraktivitet som arbetsgivare på kort och lång sikt. De områden vi arbetar särskilt med är: Värdegrund Ledarskap Medarbetarskap Arbetsmiljö och hälsa Det finns vinster att göra vad avser varje område för sig, men vi är övertygade om att det är hur väl ovanstående områden stärker varandra som avgör medborgarens, brukarens, kundens och gästens nöjdhet. Värdegrund Härnösands kommuns värdegrund är en plattform för kommunens alla uppdrag och relationer såväl externa som interna. Genom att alla medarbetare individuellt och gemensamt tar ansvar för hur värdegrunden omsätts vill vi skapa hållbara och utvecklande relationer såväl med alla dem kommunen finns till för som med den omvärld som vi i ökande grad behöver lära oss att samverka med och utvecklas genom. Värdegrunden uttrycks genom ledorden KUND-AN SVAR-GLÄDJE. 17

18 Viktiga framtidsansatser: Vi har startat ett strategiskt och övergripande utvecklingsarbete av organisationskulturen. Arbetet är omfattande och långsiktigt och kommer att involvera alla ledare och medarbetare. Syftet är att skapa bra dagar för invånare och kunder i Härnösand, samt att vi ska uppfattas som en kommun. Ett konkret resultat från redan pågående arbete är den kommunövergripande medarbetarveckan, i värderingarnas tecken, som kommer att gå av stapeln under v48. När det gäller det fortsatta förvaltningsvisa värderingsarbetet är det respektive förvaltningschef som har uppdraget att utarbeta dessa handlingsplaner. Ledarskap Det vi här främst vill belysa är kommunens medvetna och professionella arbete för att utveckla ledarskapet. Förmågan att leda såväl sig själv som andra är central för alla chefer och därför satsar vi extra på bland annat följande. Viktiga framtidsansatser: etablerandet av ett kommungemensamt webbaserat rekryteringsverktyg, ReachMee, planeras ske i september individuella kompetensutvecklingsplaner för alla chefer utveckling av organisationskulturen en utveckling av avgångssamtalet när en chef slutar hos oss att etablera ett gemensamt HR-perspektiv Hos oss ska alla chefer vara goda ledare. Det goda ledarskapet säkerställer en kommun som klarar framtidens utmaningar, genom att vara attraktiv ur alla perspektiv. Medarbetarskap Härnösands kommun vill utifrån kommunens uppdrag skapa mesta möjliga värde för invånarna och bästa upplevda servicekvalitet. För att säkra denna målsättning erfordras kompetenta och nöjda medarbetare. Med begreppet medarbetarskap avses en aktiv och ansvarstagande roll. Det står för en relation till arbetet och arbetsgivaren i stort, liksom till arbetskamrater och brukare/kunder. För medarbetarnas del kommer det att innebära satsningar på ett antal områden. Viktiga framtidsansatser: Resultat- och utvecklingssamtalet, RUS, ska vidareutvecklas för att öka tydlighet och följsamhet. Fortsatt arbete med att utveckla löneöversynsprocessen. Ett av de första stegen består av att genomföra en lönekartläggning. Pågående arbete med att ta fram en medarbetarskapspolicy implementeras och fullföljs genom en aktivitetsplan. Medarbetarenkäten blir årligt återkommande, med start september Medarbetarenkäten ska utgöra en årlig input för ett systematiskt, och delaktighetsbaserat, utvecklingsarbete. Som arbetsgivare vill vi framgent bli bättre på att ta tillvara den motivation som våra medarbetare känner och har för dom vi är till för. Medarbetarskapet ska än tydligare bli en framtida utvecklingskraft för kommunen. Arbetsmiljö och hälsa Härnösands kommun ska, och vill, vara en attraktiv arbetsgivare - helt enkelt ligga i framkant. En central del av attraktivitetsbegreppet fokuserar på god hälsa, trivsel och engagemang. För att förstärka arbetsmiljö- och hälsoarbetet ännu mer arbetar vi vidare med bland annat nedanstående. Viktiga framtidsansatser: påbörjat framtagande av ett nytt samverkansavtal mellan arbetsgivare och fackliga organisationer med arbetsmiljöprofil, implementeras. den strategiska rollen som hälsoinspiratör stärks ytterligare skapa ett tydligare arbetsmiljö- och hälsoperspektiv i mallen för det årliga Resultat- och utvecklingssamtalet, RUS-samtalet öka möjligheten för alla medarbetare att ta del i aktiviteter som stimulerar till bra levnadsvanor och att utveckla hälsan. En del av det kan vara att se över friskvårdsbidraget Målet är att alla arbetsplatser ska vara hälsofrämjande. Detta förverkligas genom att alla kommunens arbetsplatser arbetar bredare och mer medvetet med hälsofrämjande åtgärder. 18

19 19 Verksamhetsberättelse

20 Kommunstyrelsen Verksamheten Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska organ. Kommunstyrelsen leder förvaltningen av kommunen och har uppsikt över övriga nämnders verksamheter. Under kommunstyrelsens ansvar ligger ekonomikontoret, personalkontoret, näringslivsenheten samt kommunledningskontoret. Näringslivsenheten ansvarar för samarbetet mellan kommunen och näringslivet. Kommunledingskontoret samordnar och verkställer kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens beslut samt ger service till den politiska organisationen och medborgarna. Kommunledningskontoret ansvarar även för IT, kost, överförmynderi och trafik. Viktiga händelser Miljön har varit i fokus i upphandlingen av kollektivtrafiken i länet. Vi har ställt ökade krav på fordonen och framförallt på utsläppen. För Härnösands del innebär det att i stort sett alla bussar är nya och med den senaste tekniken för miljöanpassning. Alla bussar i vår tätortstrafik är så kallade lättviktsbussar. Det har sänkt förbrukningen av drivmedel rejält jämfört med tidigare. Dessutom har Härnösand under året fått två elbussar, vilket är unikt för kollektivtrafik i Sverige. Det innebär att vi fortsätter mot målet att minska utsläppen för vår kollektivtrafik. Ett annat viktigt område som vi arbetar med är näringslivet. I slutet av april presenterades Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i kommunen. Härnösand placerades på plats 223, vilket är den näst bästa placering som vi har haft sedan mätningen startade. Vi vill även ta upp några andra exempel på förbättringar som skett hittills i år. Alla nämnder har nu sina handlingar digitalt. Det minskar pappersförbrukningen vilket är bra för miljön. Vi har tagit fram en tillgänglighetspolicy som antogs av kommunfullmäktige i juni. Policyn gäller för alla kommunala verksamheter. Målet är att alla på ett likvärdigt sätt ska kunna ta del av kommunens service och tjänster. På HR-avdelningen har vi ett nytt rekryteringsverktyg. Det förenklar rekryteringen och användes med gott resultat när vi sökte sommarvikarier inom socialförvaltningen. Under våren slutförde IT-enheten en upphandling av operatörstjänster. Det blev en ny leverantör av telefonitjänster, vilket leder till lägre kostnader. På kostenheten arbetar vi för att göra vår meny mer klimatsmart. Det innebär bland annat att vi minskar mängden kött och inför mer rotsaker och grönsaker. Inom överförmyndarenheten jobbar vi för att öka rättssäkerheten för barn som kommer till Sverige utan föräldrar. Vi har ett gemensamt projekt med överförmyndarna i länet. Projektet ska ge gode männen en bra grund för uppdraget och trygghet för barnen. Nämndens verksamhetsmål Demokrati Det ska vara lätt för medborgarna att vara delaktiga. En av aktiviteterna är att förbättra synpunktshanteringens struktur i syfte för att förenkla den interna uppföljningen av svar. Synpunktshanteringen ska därefter marknadsföras för att uppmärksamma medborgarna på möjligheten att lämna synpunkter på kommunens verksamheter. För att synpunktshanteringen ska bli bra för medborgarna måste personal inom organisationen utbildas för att kunna ta emot synpunkter samt besvara dem. Ett flertal medborgardialoger har genomförts t ex vatten- och avloppsfrågan, byggplaner på Lövudden med flera. Kostenheten har haft matråd där eleverna har haft möjlighet att lämna synpunkter på skolmaten. Kick-start är ett projekt som påbörjats under året som kommer att ge möjlighet för invånarna att framföra idéer och åsikter till kommunen. De flesta tillhörande indikatorerna mäts vid årets slut. Prognosen för målet är att det kommer att uppnås men det behövs ett ökat fokus på synpunktshanteringen. Kommunens tjänster och service är lättillgängliga för alla. För att underlätta för invånarna att ta del av kommunens handlingar så visas kommunens budget på hemsidan. För att öka förståelsen så finns en enkel information om den. Arbetet med att utveckla e-tjänster har påbörjats och kommer att fortgå under Till målet finns en indikator som mäts vid året slut. Prognosen för målet är att det kommer att uppnås men arbetet med öka tillgängligheten måste fortsätta inom flera områden. En tillgänglighetspolicy är beslutad i kommunfullmäktige. Alla invånare erbjuds goda livsvillkor. Arbetet med att erbjuda kommunens invånare goda livsvillkor pågår inom många områden. Som exempel kan nämnas att det planeras tre stora byggnadsprojekt som kommer att ge nya möjligheter för ett gott och attraktivt boende. En bredbandsstrategi är framtagen och arbetet med den kommer att fortsätta. Arbete pågår för att utveckla stadens torg till en attraktiv mötesplats för alla invånare och besökare. Arbetet med att utveckla samarbetet mellan myndigheter och organisationer för att minska narkotikamissbruket fortsätter. Till målet finns flera indikatorer som mäts vid årets slut. Prognosen är att målet kommer att uppfyllas. Det är viktigt 20

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av kommunens delårsbokslut

Granskning av kommunens delårsbokslut Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsbokslut per 2008-06-30 Finspångs kommun 12 september 2008 Stefan Knutsson Matti Leskelä *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008 Avesta kommun Oktober 2008 Robert Heed INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...3 1.2 Mål av betydelse

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Hanna Holmberg Richard Vahul Granskning av delårsrapport 2014 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Lekebergs kommun Anna Gröndahl, Lars Wigström, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning...1 Inledning... 3 Bakgrund...

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 www.pwc.com/se Linda Yacoub Sofia Nylund Susanna Collijn Oktober 2013 Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 Vaxholms stad Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning s. 3 Delårsrapportens

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i delårsrapporten per april 2013

Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i delårsrapporten per april 2013 Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i delårsrapporten per april 2013 Rapport nr 05/2013 Juni 2013 Eva Moe, revisor, revisionskontoret Innehåll 1. Sammanfattande analys... 3 1.1.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2009 Eva Lagbo Bergqvist Ing-Marie Englund Erika Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6 Översiktlig granskning av delårsrapport per 2011-04-30 KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6 1. Inledning och sammanfattning Vi har utfört en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2011-04-30 för.

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Tertialrapport. augusti 2013. Härnösands kommun

Tertialrapport. augusti 2013. Härnösands kommun Tertialrapport augusti 2013 Härnösands kommun Innehållsförteckning Del 1 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys 4 God ekonomisk hushållning 8 Finansiell analys 11 Medarbetare 16 Del 2 Verksamhetsberättelser

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Årsredovisning 2015 för Täby kommun

Årsredovisning 2015 för Täby kommun 1(117) Årsredovisning 2015 för Täby kommun Kommunfullmäktige 2016-04-25 2(117) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 4 Resultat och utveckling... 4 Befolkningen i Täby... 6 God ekonomisk hushållning...

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Trelleborgs kommun Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Delårsrapport för Österåkers kommun

Delårsrapport för Österåkers kommun Ordförandeförslag 00 Till Kommunfullmäktig Datum 2014-10-14 Dnr KS 2014/0282 Delårsrapport för 2014-01 -01-2014-08-31 Beslutsförslag Kommunfullmäktiges ordförande föreslår Kommunfullmäktige besluta 1.

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008-06-30 Krokoms kommun 3 september 2008 Anneth Nyqvist 2008-09-08 Anneth Nyqvist Maj-Britt Åkerström Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2016 Sollefteå kommun Anneth Nyqvist PerÅke Brunström Certifierade kommunala revisorer Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport Revisionsrapport Delårsrapport 2010-06-30 Torsås kommun 15 september 2010 Åsa Bejvall Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...

Läs mer

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor Simrishamns kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31 16 oktober 2014 Lennart Öhrström Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Malin Holm Paulcén Auktoriserad revisor

Läs mer

Syfte med granskningen

Syfte med granskningen Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31, utkast Oktober 2014 Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Tobias Lundell Syfte med granskningen

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Revisionsrapport 1/ 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober/november Nykvarns kommun

Revisionsrapport 1/ 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober/november Nykvarns kommun Revisionsrapport 1/ Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober/november Nykvarns kommun Granskning av delårsrapport Innehåll 1. Sammanfattning...3 2. Granskning av delårsrapport och bokslut...4 2.1. Bakgrund...4

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Vimmerby kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 18 (27) 2015-04-27 Ks 15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 I enlighet med kommunfullmäktiges beslut av strategisk plan följer

Läs mer

Bokslutskommuniké 2013

Bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommuniké 2013 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Haparanda Stad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Oxelösunds kommun September 2012 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 september 2011

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 september 2011 Vetlanda kommun Granskning av delårsbokslut 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 september 2011 Jonas Leander Ulrika Strånge Susanne Karlsson Helena Patrikson Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer