Förslag på banor att tolka. Stefan Nilsson

Transkript

1 1 Förslag på banor att tolka Stefan Nilsson Nedan listar jag några svenska normalspårsbanor som skulle göra sig bra i modell, av olika anledningar. Det handlar oftast om små banor med mindre intensiv trafik. Några av dem finns kvar än idag, några lades ner redan på 1930-talet. De kan ses som inspiration snarare än att avbilda exakt, så även om Kloten-Bånghammnar lades ner 1934 kan man ju bygga den med nutida förhållanden eller trafikera den med tyska fordon fri tolkning gäller. Det finns en mängd andra banor i landet som kan passa i modell, både smal- och normalspår, inte minst i södra Sverige. Om dem är mina kunskaper obefintliga så de är utelämnade här. Om nån känner att det finns andra bra banförslag lägg ut info om dem i något MJ-forum! Uppgifter om banorna är hämtade ur SJK 38 Järnvägsdata För uppgifter om dem, var de ligger eller har legat hänvisas därför till denna bok. Se också Rolf Stens historiska hemsida Stig Lundins dito web.telia.com/~u /historia/index.htm eller Banguiden på Jarnvag.net, Förutom SJK ( finns även böcker, video m.m. från bland andra Stenvalls i Malmö ( Trafiknostalgiska Förlaget (TNF; Rimbo Grande ( med flera. Se referenser i texten nedan. PS: I Allt om Hobby nr 3/1975 finns därtill en lista på banor (i Östergötland och Småland) som aldrig blev byggda Det är ju också ett sätt att skapa sin egen bana, men ändå med verklig utgångspunkt. Jämför hur Skövde Modellsällskap resonerar kring den planerade men aldrig byggda WNJ. DS Mindre banor, bibanor m.m. Nyhyttan Finshyttan , 7 km. En del av Östra Wermlands Jvg, senare Mora Vänerns Jvg, som 1917 blev en del av Inlandsbanan. Utgick från grenstationen Nyhyttan via Filipstad Östra stn till Finshyttan. Där anslöt den till smalspåriga (891 mm) FNBJ, sedermera NKLJ. Omlastningsstation till smalspår av framförallt kollaster, både genom att lasta kol mellan vagnar men också genom normalspårsvagnar på smalspåriga överföringsvagnar. Sidospår till Finshyttans mek. verkstad och gjuteri, kolhus m.m. Stationshus. Lokstall. Vid Filipstad Ö fanns sidospår till ett sågverk. Under talen fanns en pendlande rälsbuss (Y6) mellan Nyhyttan och Finshyttan. (TNF, Erik Sundström 2005: Järnvägsminnen 1 ) Kil Fryksta Jvg (1973), 3 km. Förbindelse mellan Nordvästra Stambanan vid Kils Nedre och hamnen vid Fryksta. Spåret omlagt till Kils station Trafiken nedtrappad i och med upphörandet av sjötransporter på Fryken. Grustag vid Fryksta använt av SJ till 1973, då spåret revs upp. Omlastningstrafik vid hamnen i Fryksta, samt att det låg två sågverk kring sjöviken. (Fryksta Clara Elfs Jernvägs Sällskap, Svante Forsaeus: Fryckstads Jernvägs Aktiebolag ) Norbergs Järnvägar 1874, 18 km. Klackbergs Jvg fr. 1883, 5 km. Krylbo Norbergs Jvg , 24 km. Banor som knöt ihop ett antal gruvor kring Norberg med bl.a Norra Stambanan. Idag museitrafik m.m. (

2 2 Kumla Yxhults Jvg 1883 (1885, , -46) (1954) 1980, 8 km. Stenhuggeri, skifferoljefabrik m.m. Egna lok. Blandad trafik. Kvarvarande delar används än idag. Åmål Årjängs Jvg , 74 km. Lågintensiv trafik. Konkurs och trafikuppehåll redan Egna ånglok, vagnar, efter 1933 trafikerad av BJ. Rälsbussar BJ litt. Yd. Likartade stationshus, små, enkla bangårdar. Bandelen Åmål-Svanskog godstrafik till 1992, sen turist- och museibana. Främst skogs- och träindustrier. (Jvg-sällskapet Åmål-Årjäng, JÅÅJ: Kirby Vincents hemsida: Göringen Dalfors , 3 km. Del av Dala-Hälsinglands Jvg. Göringen grenstation för bibanan till säckstationen Dalfors. Tågen på huvudlinjen gick i början ner till Dalfors med tågen. Senare gick rälsbuss (Yo och Y6) i pendeltrafik de 3 kilometrarna. I Dalfors järnbruk, sågverk, kolbryggor hamn m.m. (Christer Hammare och Bengt Sandhammar 2000: Göringen-Dalfors tretusen tvåhundra meter järnvägshistoria Föreningen Dala-Hälsinglands Jvg, Svartälvs Jvg , 38 km. Gick mellan Grythyttan längs BJ och Kortfors längs NBJ. Järnbruk och träindustrier. Ett fåtal stationer och lastplatser. Egna lok och vagnar. Lågintensiv trafik med dålig ekonomi. Användes som mål för övningar med bombflyg innan den revs upp (Stig Arvefjord 1974: Sagan om en järnväg eller livet vid Svartälvsbanan Erik Sundström 1985: Svartälvsbanan Statens Enskilda Jvg SJK 42.) Bånghammar Kloten Jvg (1937), 22 km. Tre stationer, Bånghammar längs Frövi Ludvika Jvg (FLJ, sedermera TGOJ), Kölsjön och Kloten. Kölsjön var gissningsvis en mötesstation. Vid Kloten fanns omfattande järnbruk med masugn m.m. samt banans lokstall (bevarat än idag). Stationshusen i Kölsjön samt Kloten bevarade. En på sitt sätt idealisk modellbana: kort linje, branta backar, många och skarpa kurvor, tre stationer varav en säckstation med järnbruk samt en anslutningsstation till en större bana. (Finns omnämnd i de båda böckerna om TGOJ.) Gruvgården Fors Jvg /1967, 17 km. Gruv- och bruksbana. (Bok Andrén & Sundström, SJK 5.) Finns också i området: Näs Horndals Jvg 1920 (1933, 54) 1979, 16 km samt Jularbo Månsbo Jvg , 3 km, av samma slag. Säröbanan (Göteborg Särö) 1904 (1954) 1966, 24 km. Badanstalt vid Särö. Mest persontrafik, godstrafiken mycket svag. Tanklok, ofta dubbla, motriktade för att slippa vända dem. Senare rälsbussar (Y6) i egna färger. (Finns beskriven i två böcker (SJK resp. TNF), samt artikel och modellspårplan i Allt om Hobby nr 1/1980.) Laxå Röfors Jvg 1884 (1886, 1920) 1990, 8 km. Egna lok (ånga, senare diesel) och godsvagnar; samtliga egna godsvagnar av NN-typ, senare ombyggda till varjehanda varianter. Bolagsbana, med det mesta: masugn, manufakturverk, valsverk, sågverk, pappersbruk m.m. Anslöt Västra Stambanan vid Laxå, delar av verksamheten väster därom. (Finns beskriven i två böcker av Torbjörn Ljungqvist, Laxå Röfors Jvg, SJK 4, resp. Röforsbanan en viktig länk under ett sekel, eget förlag.)

3 3 Lödöse Lilla Edets Jvg 1884 (1886, 1920) 1990, 8 km. Egna lok, vagnar och senare rälsbussar, trafikerades dock av BJ. Låg trafikintensitet. Pappersbruk, kemifabriker m.m. längs linjen. Ansluter till f.d. BJ vid Alvhem. Finns kvar än idag. (Bok Svante Forsaeus, SJK 23.) Marma Sandarne Jvg 1857 (1924, 33, 70) 1975 (1980, 81), 11 km. Bruksbana som förband bruken vid Marma med OKB vid Sandarne. Ånglok och diesellok i godstrafik. ( Tvärbanor m.m. Söderhamn Kilafors Jvg 1885 (nutid?), 36 km. Ombyggd smalspårsbana (1217 mm) mellan Söderhamn och Bergvik, sammanbinder OKB vid Söderhamn med Norra Stambanan vid Kilafors, passerar pappersbruk m.m. Elektrifierad. Används för godstransporter (och enstaka persontåg), planer på upprustning/förstärkning. Hudiksvall Forsa Ljusdals Jvg, känd som Dellenbanan, (1860) , 62 km. Byggd som smalspårsbana (1217 mm) Hudiksvall Forsa Näsviken, breddad, ombyggd och förlängd till Ljusdal. Sammanbinder OKB med Norra Stambanan. Passerar pappersbruk, timmerupptag, sågverk m.m. Hybo stn välkänd, där stort timmerupptag fanns, stationen finns som klippark i en gammal Allt om Hobby. (Rapport Dellenbanan från Hälsinglands museum. Museitrafik, dressinuthyrning: Härnösand Sollefteå Jvg , 102 km. Byggd som länk mellan OKB och Norra Stambanan längs Ångermanälvens mycket industritäta vattenled. Elektrifierad. ( Jörn-Arvidsjaur Jvg 1926 (1927) 1990, 75,5 km. Byggd som länk mellan OKB vid Jörn och Inlandsbanan vid Arvidsjaur. Skogstransporter m.m. men i övrigt glest trafikunderlag. (Bok Marklund & Marklund 1978, SJK 25.) Västerdalarnas Järnvägar Brintbodarna Malung Limedsforsen 1892/1903, km. Limedsforsen Särna 1925 (1928) (1961, 69) 1972, 96 km ny sträckning Vansbro Malung. Nedlagt och upprivet Malungsfors Särna. Längst ånglok, senare dieslar till timmerterminalen i Malungsfors. Rälsbussar/motorvagnar Borlänge Malung idag. Tidaholms Jvg , 24 km (uppriven 1995). Ånglok, dieselelektrisk motorvagn. Bibana från Hjo-Stenstorps smalspåriga jvg anknöt till Tidaholm. ( Stockholm Lidingö Jvgr Norra Lidingö: 1907/ , 3 km. Södra Lidingö 1914/17/25/29 idag (till största delen), 9 km. Även Värtan Lidingö Jvg, 1 km (bron). Godstrafik till bl.a. AGA, fram till ca Elektrifierade från början. Delvis dubbelspår. I övrigt intensiv persontrafik. (Finns artikel och modellspårplan i Allt om Hobby 2/1987; bok: C-H Ankarberg 1986 om S Lidingöbanan (Stenvalls); Åmmeberg Zinkgruvans Jvg 1863 (1887/89) (1970) Gruv- och bruksbana, belgiskt bolag. Egna fordon. Endast godstrafik.

4 4 Större banor m.m. Örebro Svartå Jvg /85, 49 km. Förbindelse mellan Örebro och Svartå (längs NvSb). Småindustrier, enstaka bruk, gods- och persontrafik, elektrifierad, mycket Hg-lok i persontåg. ( Uppsala Enköpings Jvg 1912 ca 1980, 148 km. Lågintensiv trafik. Tanklok, relativt få vagnar; fordonen inom egna bolaget. DEVA motorvagn, senare Yo1:or, sen Y6:or. Små stationer med nästan identiska, enkla spårplaner. En lite större station vid Örsundsbro. Tegelbruk, kakelbruk, sågverk, jordbruksprodukter, sågverk, m.m. (Per Lundblad, SJK 43) Fryksdalsbanan 1914 idag, 82 km. Trafikerad av BJ. (Svante Forsaeus, SJK 65) Inlandsbanan 1917 (idag), diverse nedlagt i etapper under talen. Hela linjen ligger dock kvar, dressintrafik visas delar. Tågtrafik Kristinehamn Persberg (godståg och rälsbuss), dressintrafik Lesjöfors Vansbro, Vansbro Mora. Turisttrafik Mora Östersund, Östersund Gällivare? (Diverse böcker om banan; Dal Västra Värmlands Jvg (DVVJ) , 163 km, plus sidolinje Beted Skillingsfors , 19 km. Egen bana Mellerud Arvika, trafikerad av BJ. Konkurs redan 1935, till BJ. Även Åmål Årjängs Jvg , konkurs 1932, till BJ, sen i princip del av DVVJ. (Forsaeus/Johannesson 1990, Stenvalls förlag. BJ beskrivet i historik 1922 samt föreningen BJs jubileumsskrift 1979.) Dalslands Jvg (DJ) Mellerud Kornsjø. (Bok, Olsson & Johannesson 2004: DJ 125 år, egen utgivning.) SWB (Stockholm Westerås Bergslagens Jvg; Sthlm Vansbro) 1875 (-1907) idag (delvis, rivet norr om Ludvika). ( bok om den rullande materielen: Ekegren, Dahl & Sundström, SJK 8 ) TGOJ (OFWJ, FLJ m.fl.) 1875 idag (delar nedlagda fr.o.m talet). Gruvor och bruk, hamnar m.m. (TGOJ finns beskrivet i två böcker (egentligen tre) Siljansbanan 1888 idag, 37 km. Borlänge Rättvik ( Mora). (Bok Lars-Olov Lind 1984, SJK 39.) Gävle Dala Jvg (Gävle Falun Mora) 1859 idag (rivet Grycksbo-Rättvik, museioch dressintrafik Falun-Grycksbo). ( Nora Bergslags Jvg (NBJ) Trafikbolag bildat 1905, nedlagt under talen, 173 km. Gruv- och bruksbana, intensivt trafikerad. Striberg (gruvor), Gyttorp (sprängämnen och ammunition), Bofors (kanon- och vapentillverkning), Valåsen (sågverk), Karlskoga (skrot m.fl. industrier) Degerfors (järnverk, tillverkare av pappersmaskiner m.m.) m.fl. längs banan. Vänerhamn vid Otterbäcken med omfattande omlastning. Anslöt till Norra Stambanan vid Ervalla, till BJ vid Bredsjö, till Nordvästra Stambanan vid Strömtorp. Egna lok och vagnar, rälsbussar m.m. Idag museitrafik Nora Gyttorp samt Nora Ervalla, dressintrafik Degerfors Gullspång ( Torved), mindre museum vid Otterbäcken. (Finns beskriven i bok NBJ 125 år ;

5 5 Sala Gysinge Jvg (1977, 90, 95), 99 km. Band samman Gävle Dala Jvg vid Hagaström via Mackmyra, Hedesunda och Gysinge i Gästrikland och Tärnsjö och Runhällen med Norra Stambanan vid Sala. Egna lok och vagnar m.m. (Finns historik? Nynäshamnsbanan 1901 (1902) idag, 55 km. Utgår från Älvsjö ner till Nynäshamn. Omfattande pendlartrafik idag (i SL regi?), tidigare omfattande godstransporter. Östersjöhamn med färjeterminaler, oljehamn, raffinaderi m.m. Tidigare egna lok och vagnar m.m. Nynäsbanan blev före sin elektrifiering berömd för sitt innehav av udda fordon ( Uddevalla Vänersborg Herrljunga Jvg (UWHJ) 1899 idag, 92 km. Först smalspårsbana 1219 mm (4 engelska fot), breddad kring sekelskiftet. Ansluter till Västra Stambanan vid Herrljunga, till f.d. BJ vid Öxnered (speciell korsning), till Bohusbanan vid Uddevalla. (Finns historikhäfte, samt artikel om svenska fyrfotabanor i Allt om Hobby nr 6/1973, Uppsala Gävle Jvg (UGJ) successivt idag, 148 km. Flertal bibanor till gruvor, bruk, hamnar m.m. ( Finns historik?) Enstaka stationer m.m. Södertälje med omnejd Omfattande spårsystem, med många intressanta bangårdar och anhalter, som byggts om och flyttats flera gånger under hundra år. Artikel och modellspårplan i Allt om Hobby nr 8/1982. Åkers Styckebruk m. omnejd Omfattande spårsystem omkring Åker i Södermanland, som även kan tänkas inbegripa normalspåret till Mariefred m.m. (Artikel om Mariefred finns i Allt om Hobby nr 7-8/2005 samt 1/2006. MJ-klubben RapidoH0 bygger detta område i modell, Töreboda stn Station längs Västra Stambanan, belägen direkt invid Göta Kanal. Sjöspår, hamn, svängbro över kanalen m.m. Stockholm Södra Stn Gamla Stockholm Södra station, på 1980-talet överbyggd av en stadsdel. (Bok Nils Karlsson 1983: Södra bangården i Stockholm , SJK 36.) I Allt om Hobby under talen finns många spårplaneförslag av främst Leif Elgh av diverse verkliga banor: HNJ, VGJ, NKLJ, SRJ, Lidingöbanorna, smalspår i Småland, Bornholms järnvägar etc. M.fl.