SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Fördjupning av översiktsplan för skärgården Karlskrona kommun, Blekinge län Dnr. 431/2012

Transkript

1 Fördjupning av översiktsplan för skärgården Karlskrona kommun, Blekinge län Dnr. 431/2012 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Fördjupning av översiktsplanen för skärgården har varit föremål för samråd. Under samrådstiden, 3 juni 30 september 2013, har samrådshandlingar funnits tillgängliga på Karlskrona kommun, Stadsbiblioteket, Hasslö bibliotek, Sturkö bibliotek, Torhamns bibliotek, Lyckeby bibliotek, Nättraby bibliotek, Jämjö bibliotek samt på Karlskrona kommuns webbplats Samrådet har annonserats i lokalpressen fredagen den 31 maj och onsdagen den 5 juni Under vecka 24 och 25 år 2013 genomfördes en medborgardialog genom att finnas på plats på förannonserade platser under bestämda tidpunkter. Platserna var på Hasslö, Senoren, Torhamn och Sturkö vid respektive livsmedelsbutik, Stenshamn, Yttre Park, Tjurkö och vid Aspöfärjan på Aspö. I genomsnitt om cirka ett 30-tal personer till varje plats. Under veckorna bjöd Samhällsbyggnadsförvaltningen även in skärgårdsföreningar, naturföreningar och båtklubbar. I genomsnitt om cirka ett 20-tal personer till varje möte. Utöver dessa inplanerade aktiviteter har samhällsbyggnadsförvaltningen även deltagit i 14 olika träffar med föreningar som bjudit in till diskussioner kring skärgårdens utveckling. Samrådshandlingar för fördjupning av översiktsplan för skärgården och missiv har översänts för yttrande till följande remissinstanser: Nämnder och styrelser Barn- och ungdomsnämnden Handikappnämnden Idrotts- och fritidsnämnden Kulturnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Kommunala bolag etc. AB Karlskrona Moderbolag AB Karlskronahem Affärsverken Karlskrona AB Politiska partier Centerpartiet Karlskrona Socialnämnden Tekniska nämnden Utbildningsnämnden Äldrenämnden Karlskrona Baltic Port AB Kruthusen Företagsfastigheter AB Utveckling i Karlskrona AB Moderata samlingspartiet Karlskrona 1

2 Folkpartiet Liberalerna Karlskrona Kristdemokraterna Karlskrona Miljöpartiet Karlskrona Myndigheter, organisationer och bolag Blekinge Arkipelag Blekinge museum Blekingetrafiken Blekinge Tekniska Högskola E.ON Sverige AB Fortifikationsverket Försvarsmakten HK Landstinget Blekinge Lantbrukarnas Riksförbund, sydost Lantmäterimyndigheten Länsstyrelsen i Blekinge län Kustbevakningen Marinbasen Polismyndigheten, Blekinge län Föreningar Alpha Divers Carlskrona Aspö Båtklubb Aspö intresseförening Björkholmens byalag Blekingefiskarnas centralförening Blekinge idrottsförbund Blekinge kust och skärgårdsförening Blekinge modell båtklubb Blekinge studentkår Brömsebro samhällsförening Båtsam Cykelfrämjandet Karlskrona Carlskrona nyföretagarcentrum Dragsö koloniträdgård Brändaholm Ekriket Fastighetsägarna Syd AB Föreningen Carlskrona Veteranbåtar Föreningen Gamla Carlskrona Handikappföreningarna Karlskrona Hasslö Båtförening Hasslönätet Hasslö Åboars Ideella Förening Hyresgästföreningen Hästholmen-Ytteröns samhällsförening Hästö intresseförening Inlängans intresseförening Jämjö båtklubb Jämjö utvecklingsgrupp Karlskrona Blekingsekesällskap Karlskrona Centrumförening Karlskrona Isseglarsällskapet Karlskrona Kanotklubb Karlskrona Naturskyddsförening Karlskrona Navigationssällskap Övriga Friluftsfrämjandet Socialdemokraterna Karlskrona Sverigedemokraterna Karlskrona Vänsterpartiet Karlskrona Posten Region Blekinge Ronneby flygplats Räddningstjänsten Östra Blekinge Sjöräddningssällskapet Sjöfartsverket Skogsstyrelsen Blekinge distrikt Statens fastighetsverk Sydsvenska industri- och handelskammaren Södra skogsägarna TeliaSonsera Skanova Trafikverket Övarvet Karlskrona Ornitologiska klubb Karlskrona Segelsällskap Karlskrona seniorhusförening Karlskrona skärgårds intresseorganisation Kristianopel samhällsförening Kålö stugförening Lyckeby båtsällskap Lyckeby gille Långörens intresseförening Långörens hembygdsförening Lövenäs småstugeområde Nättraby hembygdsförening Pantarholmens Båtklubb Saltö-Ekholmen trädgårds- och intresseförening Sandhamn intresseförening Senoren/Möcklö samhällsförening Stakholmens Båtförening Sturkö samhällsförening SYEF, Sveriges yrkesfiskares ekonomiska förening Tallebryggans Båtklubb Tjurkö intresseförening Trummenäs Båtklubb Torhamns Båtsällskap Torhamns samhällsförening Torhamns sockens nya byalag Ungskärs intresseförening Utlängans byalag Utlängan Stenshamns intresseförening Verkö byalag Västernäs byalag Ytterön-Hästholmens samfällighetsförening Östra Blekinge Hembygdsförening Östra Hästholmens samfällighetsförening Östra skärgårdens samhällsförening PRO Blekinge 2

3 Företagarna Karlskrona KFH Kajaklubben Eskimå Kommunbygderådet Kustriket LRF Sydost LRF Ramdalaorten LRF Torhamn Motormännen lokalavdelning Blekinge Nättrabyåns FVOF Grannkommuner Emmaboda kommun Karlshamns kommun Mörbylånga kommun För kännedom: Blekinge läns tidning Sydöstran Sveriges radio Blekinge Sjöscoutkåren af Chapman Sjövärnskåren Blekinge Sportfiskarna i Blekinge Sportfiskarna Karlskrona SFR avd. 46 Sydkusten Torhamns surfklubb Villaägarna Karlskrona Östra Blekinge SPF Öriket Ronneby kommun Torsås kommun TV4 Karlskrona Sveriges television Nedan följer en sammanställning av inkomna yttranden med kommentarer. Yttrandena finns tillgängliga i sin helhet på Karlskrona kommun, samhällsbyggnadsförvaltningen. LÄNSSTYRELSEN Länsstyrelsens råd och synpunkter bifogas i sin helhet. Kommentar: Vad gäller konkretisering av hur den nya bebyggelsen ska kunna anpassas till befintlig bebyggelsekaraktär samt hur nya vägar bör anpassas till befintlig vägstruktur så har texten vidareutvecklats. Avsikten är att planera utifrån lokala förutsättningar som innebär varsamma kompletteringar och planlägga nya skärgårdssamhällen som tillskapas i strategiska lägen där infrastruktur med hamnar utgör basen. Som grund för detta bör särskilda karaktärsdrag och analyser ligga till grund när en större samlad exploatering tas fram. För det största och mest intressanta området (Bredavik på Sturkö) finns redan sådana analyser framtagna i samband med projektet Skärgårdsbebyggelse som drevs av länsstyrelsen för ett par år sedan. Att redovisa riksintressena på samma karta som utvecklingsförslagen skulle göra kartmaterialet svårbegripligt, varför Karlskrona kommun väljer att avstå från en sådan redovisning. Beträffande kartmaterialet så har det förtydligats sedan samrådet och dokumentet har kompletterats med fotomontage över norra Sturkö och norra Tjurkö. Text om pågående havsplanering har kompletterats. Texten om att riksintresse för totalförsvaret har vidareutvecklats och redovisats tydligare. 3

4 Vad gäller mer konkreta beskrivningar på hur hänsyn ska tas till kulturmiljön på Stenshamn, Utlängan, Långören och Ungskär så fördjupas detta mer i de planerade områdesbestämmelserna. Fördjupade studier över stadsmiljön avvaktas i väntan på kommande stadsmiljöprogram. Karlskora kommunen har sedan översiktsplanen 2010 ett följduppdrag från kommunfullmäktige om att ta fram ett kulturmiljöprogram där området kring Stenhuggeriet på Tjurkö ingår. Texten om ny bebyggelse för stenhuggeriet på Tjurkö har vidareutvecklats. Föreslagen utbyggnad på västra Senoren kan ha en viss påverkan på riksintresset för friluftsliv på Senoren. Det är viktigt att skapa en bebyggelseutveckling i Karlskrona skärgård, på Senoren finns en infrastruktur, service, en nybyggnation inom området innebär en VAsanering, förbättring av känslig recipient. Bebyggelsegrupper, släpp emellan. Syftet med föpen är att skapa en levande skärgård, fler året om boende på väl valda ställen och med hänsyn till platsens villkor. De markerade utvecklingsområdena bör betraktas som generella ytor inom vilka det föreslås mindre bebyggelse grupper, men även fria ytor med möjlighet till passage. Beträffande analys av hur handelssjöfarten och riksintresset för sjöfart påverkan av förslaget med skärgårdspendel så kommer detta att analyseras vidare i arbete med skärgårdspendeln, vilket kommer att hanteras i eget projekt. Preliminärt bedöms dock riksintresset inte påverkas negativt. Skrivningen om Saltö har justerats där Södra Saltö föreslås utvecklas så att nuvarande fiskehamn till viss del kompletteras med andra stadsfunktioner så som boende, kontor och grönska. Riksintresset för yrkesfiske på Saltö behöver därför definieras, så att de olika intressena kan samverka på Saltö utan att konflikt uppstår. Boende och stadsutveckling föreslås ske uppe på höjden och längs västra stranden, medan södra uddens platå bibehålls för fiskets intressen. Vad gäller bebyggelsen på norra Sturkö så omfattas delar av området av strandskydd. Karlskrona kommun anser dock att det är ett starkt allmänt intresse att koncentrera bebyggelsen till platser som kan försörjas med kollektivtrafik och framför allt till platser där den föreslagna skärgårdspendeln angör. En exploatering i närheten av Bredaviks hamn är därför ett strategiskt läge. Kusten avskiljs även från det föreslagna exploateringsområdet av en väg. I det fall länsstyrelsen överväger att utöka strandskyddet inom områden som är intressanta att utveckla för kommunen bör sådana utökningar mycket ingående motiveras. Det är besvärande att naturreservatet på Ytterön ska betraktas som en svårighet i att lyfta fram Killeberget som besöksmål. Platsens historia bedöms ha ett mycket stort allmänt intresse med anledningen av U137:s grundstötning och efterspel. Här finns en möjlighet att på plats uppleva en stor del av nationens nutida historia, kopplat till den stora satsning staten gör på Marinmuseet med ubåten Neptun och kalla kriget. Att lyfta fram dessa miljöer som ett besöksmål främjar kulturmiljövården, är en betydande del av befästningspark Karlskrona och så vidare. Besöket kan dessutom kombineras med starkanaturupplevelser, skärgårdskultur bad och ökat besöksantal till naturreservatet. 4

5 Vad gäller landskapsbildsskyddet så har texten förtydligats till att även finnas med under föreslagen utveckling för respektive ö. FÖP skärgård har kompletterats med kommunens intentioner för vattensport vad gäller vattenskoter och vattenskidor. Vattensporter kan med fördel ha ett nav i Karlskronas nya stadsdel vid Hattholmen/ Skeppsbrokajen. Vad gäller klimatanpassning så har föp:en kompletterats med att klimatanpassning är viktigt inte enbart vad gäller grundläggningsnivån för bebyggelse utan även för infrastruktur som tex energiförsörjning, data- och telekommunikation, vattenförsörjning, avloppshantering, vägar och hamnar. Vad gäller uppdatering av policyn om lägsta grundläggningsnivå så har text om uppdatering av policyn lagts till under planens huvuddrag. Vad gäller påverkan på befintlig bebyggelse och infrastruktur av stigande havsnivåer samt ev ange behov av åtgårder så har Karlskrona kommun en policy som anger 2.20 som lägsta grundläggningsnivå. Policyn ska dock uppdateras enligt nya prognoser. I den nya prognosen behöver lägsta grundläggningsnivå differentieras beroende på vilket verksamhet det gäller. Det finns låglänta områden inom Karlskrona skärgård, där det inte är mojigt att grundlägga bebyggelse på önskad höjd utan påtaglig påverkan på landskapsbilden. I sådana fall får särskild hänsyn tas till lokala förhållanden. Riktvärdena för buller bör klaras för alla typer av boende alternativt att bullerdämpande åtgärder vidtas. Text och kartor har kompletterats vad gäller ytvattenförekomster och grundvattenförekomster. Vad gäller vattenskyddsområden så finns det inga i Karlskrona skärgård. Vad gäller förorenade sediment i småbåtshamnar så kommer erforderliga utredningar att göras i samband med förändrad vattenverksamhet. Vad gäller trafikfrågor se svar till trafikverket nedan. Texten har kompletterats vad gäller önskan om att det ska nämnas i planhandlingarna att kommunen verkar för att strategierna i samverkansplanen för Blekinge arkipelag. Vad gäller kapitlet om allmänna intressen och att det bör ha en tydligare koppling till intentionerna och möjligheterna inom biosfärsområdet så har dokumentet utvecklats med att Karlskrona kommun vill ha ett eget naturum som en långsiktig vision för att stärka Blekinge arkipelag genom att skapa ett besökscentrum. Naturum i Karlskrona bör ligga i ett havsnära läge med god tillgänglighet. Kommunen har i möjligaste mån undvikit att ta åker och betesmark i anspråk för ny bebyggelse. Dock föreslås ny bebyggelse på norra Tjurkö och norra Sturkö. Dessa områden ligger mycket strategiskt och utgör områden för tätortsutveckling och bedöms vara nödvändiga att ta i anspråk för att uppnå tillräckligt underlag för kommersiell och offentlig service. 5

6 Texten om biotopskydd har vidareutvecklats. Komplettering kommer att ske med en identifiering av park- och naturmark av särskild betydelse ur kulturell, social och ekologisk synpunkt. Geologiska bevarandevärden har kompletterats. Avsnittet om renhållning och avfall har utvecklats. Att införa ytterligare restriktioner i form av hänsynsområden för att säkerställa fridfulla och natursköna områden med värden för friluftslivet är inte aktuellt, då det redan bedöms finnas fullgott skydd för dessa frågor. Redovisning av nationella och regionala mål av intresse återfinns i texten. Dock redovisas inte samtliga sådana mål, då antalet är ohanterligt stort och fokus på kärnvärdena därmed riskerar att gå förlorat. Det dokument länsstyrelsen hänvisar till räknar upp nationella och internationella mål på 30 sidor. Till detta ska läggas regionala och lokala nedbrytningar av samma mål. Vid framtagandet av aktuell plan har därför fokus lagt på de mål som bedöms påverka resultatet av planen. De ekonomiska konsekvenserna har vidareutvecklats. Miljömålen har utvecklats och kopplats till det regionala åtgärdsprogrammet. Texten om miljömålen har vidareutvecklats. Vad gäller BSPA områden så har dokumentet kompletterats. MYNDIGHETER, ORGANISATIONER OCH BOLAG Skrivelser utan erinran har inkommit från: Kustbevakningen och Polismyndigheten i Blekinge Län. Försvarsmakten skriver i sitt yttrande att Karlskrona skärgård berörs av riksintresse för totalförsvarets militära del enligt MB 3 kap 9, både första och andra stycket. Verksamheten har en omgivningspåverkan dels i form av buller, dels i form av krav på hinderfrihet. Utbredningen av riksintressets omgivningspåverkan har vid ett flertal tillfällen redovisats för kommunen. På sidor anges i brödtexten att nya bostäder bör tillkomma i anslutning till befintliga byar. Bebyggelsestrukturen anges på flera öar som spridd. Styrande faktorer för lokalisering av ny bebyggelse uppges vara VA och kollektivtrafik. I rutan för målsättning, anges bara att bostäder ska integreras med omgivande miljö. Härmed påpekas att Försvarsmaktens verksamhet periodvis kan ge kraftiga bullerstörningar i både byar och på landet och därför styr även detta lokaliseringen av störningskänslig bebyggelse. På sidan 186 finns en karta som översiktligt markerar inom vilka områden Försvarsmakten behöver få ärenden på remiss. 6

7 För att ge exploatörer och beslutsfattare vägledning om hur den fysiska miljön kan komma att användas, utvecklas och bevaras anser Försvarsmakten att planen bör innehålla ett tydligare ställningstagande från kommunens sida, om var det är lämpligt respektive olämpligt med bostadsbebyggelse, utifrån Plan- och bygglagen, Miljöbalken och andra regler. Kommentar: Sedan samrådet har ett fortsatt nära samarbete skett mellan kommun och försvarsmakt, som lett fram till att materialet har kunnat förtydligas och lättare kommuniceras. Två olika områden av samrådsområden har införts. Sjöfartsverket har i ett tidigare yttrande meddelat kommunen sina synpunkter på den fördjupade översiktsplanen för Karlskrona skärgård. Yttrandet är daterat Sjöfartsverket vidhåller de där framförda synpunkterna och har inget ytterligare att tillägga. I yttrandet till programmet för fördjupning av översiktsplan för skårgården så framförde sjöfartsverket att det är positiv till planerna för sjöburen kollektivtrafik, men vill påpeka att eventuell kollektivtrafik går delvis i farleden som nyttjas av handelssjöfarten, främst RoRo färjor i linjetrafik. Inom området för programmet finns ett antal riksintressen för sjöfarten utpekade av Trafikverket. Innan en eventuell utbyggnad av kollektivtrafik kan ske bör en analys av hur det skulle påverka handelssjöfarten och riksintresset genomföras. Kommentar: Se svar till länsstyrelsen. Fortifikationsverket är statens ägarföreträdare för mark och byggnader som brukas av bland annat Försvarsmakten. Fortifikationsverket har som uppgift att stödja Försvarsmakten som är hyresgäst och verksamhetsutövare. Fortifikationsverkets uppfattning är att Karlskrona skärgård utgör en viktig resurs i kommunens framtida utveckling. För att möta den önskade befolkningstillväxten genom nya, attraktiva bostäder och kunna erbjuda goda etableringsmöjligheter har närheten till Karlskrona stadskärna ett stort värde. De före detta militära anläggningar som idag utgör delar av riksintresset för kulturmiljö är en tillgång i en sådan utveckling. Dessa kan utvecklas som målpunkter, gärna med nya användningar för civilt ändamål, och göras mer tillgängliga samtidigt som de bidrar till att stärka Karlskronas attraktivitet som både boende- och besöksort. Fortifikationsverket ser fram emot att i det fortsatta arbetet med översiktsplanen föra en konstruktiv dialog med kommunen om den framtida användningen av verkets markområden inom Karlskrona kommun. Fortifikationsverket har följande synpunkter på den av Karlskrona kommun fördjupade översiktsplanen, FÖP, för skärgården: Grebbegården I FÖPen utpekas hamnen i Grebbegården som av stor betydelse för hela östra skärgården. Fortifikationsverket anser att inte bara hamnen är av stor betydelse utan även området omkring hamnen. Mycket av de bofastas transporter och en hel del fritidsbåtar samt skärgårdstrafiken i regi av region Blekinge utgår från Grebbegården. En utbyggnad av 7

8 området skulle främja befolkningsutvecklingen och ge underlag för handel och samhällsservice i området. UTSTÄLLNINGSHANDLING Det är därför svårt att förstå varför hamnen i Grebbegården inte är omnämnd som ett vidare utvecklingsområde i den fördjupade översiktsplanen för skärgården. Stora delar av området (Grebbegården 1:2 och 1:3) ägs idag av staten och förvaltas av Fortifikationsverket. Försvarsmakten nyttjar idag endast kajen/kronbryggan varför resterande områden skall avyttras. Fortifikationsverket vill genom att initiera en utveckling av området ta ansvar för att utveckla del samhälle myndigheten är en del av. För att ge möjligheter att utveckla området är det därför av stor vikt att området redan i den fördjupade översiktplanen behandlas så att en kommande detaljplanläggning möjliggörs. Slutmålet skulle därmed kunna bli en blandning av verksamheter, bostäder och fritidsboende i syfte att tillvarata skärgårdsbornas intressen samtidigt som området utvecklas i en positiv riktning. I det fall staten avyttrar området utan planförutsättningar kan det, i förlängningen, medföra att området blir svårtillgängligt för både allmänhet och skärgårdsbor. För att ge området bästa möjlighet att utvecklas föreslår Fortifikationsverket att Grebbegården i den fördjupade översiktsplanen pekas ut som ett område för verksamheter och besöksnäring/bebyggelse vilket signalerar att området är prioriterat som ett utvecklingsområde. Kommentar: Se generella kommentarer. Östra Hästholmen Området hyrs idag i sin helhet av Försvarsmakten. Fortifikationsverket förvaltar området vilket sammanfaller med de fastigheter som idag ej omfattas av reservatsbestämmelser, se grönmarkerat på kartbilaga. I det fall Försvarsmakten lämnar området är det därför viktigt att samtliga dessa områden kan nyttjas för framtida turismnäring eftersom reservatsföreskrifterna sannolikt gör det svårt att lägga byggnader/anläggningar inom reservatets gränser. Kommentar: Kommunen delar fortifikationsverkets bedömning. Avgränsningen vid Killeberget justeras därefter. Ungskär Av kartan på sidan 75 framgår att det inom den västra delen av fastigheten Ungskär 3:6 finns ett lilafärgat område, område för Verksamheter och besöksnäring. Av texten går inte klart att utläsa vad detta innebär för det här utpekade området. Är det badviken som avses bör detta förtydligas och vidare förklaras. Som information kan nämnas att inom fastigheten pågår bildande av naturreservat. Kommentar: Markeringen avsåg att tydliggöra möjligheter till utveckling av friluftsbad. Då markeringen upplevs som otydlig och något avviker i betydelse från övriga likadana markeringar stryks den från kartan. Tjurkö 8

9 Herrgården och Tjurkö stenhuggeri med dess omgivande miljö pekas ut som historiskt viktigt och här föreslås en vidareutveckling med avseende på kultur, musikevenemang, turism m.m. Vidare föreslås den gamla utskeppningshamnen restaureras för att underlätta turistströmmar via båtvägen. I det här sammanhanget är det intressant att nämna det gamla Stenbrottsbatteriet som utgör statligt byggnadsminne på grund av sin viktiga militärhistoriska betydelse för flottbasen Karlskrona. Här finns en stor potential att komplettera den för turismen fängslande miljön runt stenhuggeriet och därigenom skapa ett besöksstråk längs Tjurkös västra strand med Kungsholms slott och Tjurkö stenhuggeri som ändpunkter. Genom att vidareutveckla Stenbrottsbatteriet i likhet med området kring Tjurkö stenhuggeri skapas förutsättningar för synergieffekter som ytterligare förstärker Tjurkös attraktionskraft som besöksmål, både för långväga turister men även för invånarna i Karlskrona. I direkt anslutning till Stenhuggeriet finns en brygga som fyller en viktig logistisk funktion likt den gamla utskeppningskajen. Den nyligen presenterade Kulturfastighetsutredningen konstaterar att Stenbrottsbatteriet inte har de kulturhistoriaka värden som motiverar ett statligt ägande vilket aktualiserar en försäljning av området i närtid. Karlskrona kommun har företrädesrätt till förvärv av området om samhällsbyggnadsändamål kan påvisas. Det är därför ett synnerligen bra tillfälle för Karlskrona kommun att genom den nya översiktsplanen motivera ett eventuellt förvärvsintresse. Kommentar: Karlskrona kommun har inte förvärvat fastigheten, då det inte finns skäl att hävda samhällsbyggnadsintresse på den. Inte heller den kulturella aspekten är stark nog att motivera ett kommunalt köp, vilket avgjorts av staten självt i samband med att den inte övergår i statlig vård. Karlskrona kommun koncentrerar istället sitt markinnehav till området kring stenbrottsmiljöerna på norra Tjurkö. Övrigt I övrigt har Fortifikationsverket inget att erinra mot skärgårdens föreslagna utveckling under förutsättning att tillräcklig hänsyn även i fortsättningen tas till de anläggningar och förråd som förvaltas av verket. Vad gäller den samlade hänsynen avseende totalförsvarets verksamhet hänvisar Fortifikationsverket i övrigt till Försvarsmakten som har sektoransvar avseende försvarsfrågor. Kommentar: Fortifikationsverkets närvaro i Karlskrona skärgård ses som positivt, och kommunen har även i fortsättningen gärna ett nära samarbete i gemensamma frågor. Statens fastighetsverk (SFV) svarar på denna remiss i egenskap av förvaltare av ett stort antal av Karlskrona skärgärds försvarshistoriska anläggningar. Under avsnittet Kulturmiljö (s. 159) behandlas Det fortifikatoriska landskapet och under avsnittet Kulturturism (s. 127) beskrivs betydelsen av Befästningspark Karlskrona för besöksnäringen. Avsnitten är välskrivna. SFV menar dock att den fördjupade översiktsplanen också bör problematisera möjliga kortsiktiga konfliktpunkter mellan kulturmiljöns krav och besöksindustrins önskemål. Hanterat tidigt i planprocesserna kan konflikterna upplösas, så att intressena kan samverka längsiktigt. "Det fortifikatoriska landskapet" är ett utmärkt begrepp eftersom det formulerar det som är specifikt med fortifikatoriska kulturarv - nämligen att de byggda anläggningarna, för sitt värde 9

10 och sin förståelse, är oupplösligt förenade med naturlandskapet. När den äldre skyddsformen "Landskapsbildsskydd" (s. 155) successivt ersätts med andra skyddsformer bör detta beaktas. I avsnittet Kulturminnesvärdsprogram (s. 163) föresläs att ett Kulturmiljöprogram för Karlskrona kommun upprättas. SFV anser att det är ett utmärkt förslag. SFV bidrar gärna med underlag och analyser i ett sådant arbete vad avser det fortifikatoriska arvet. Kommentar: Karlskrona kommun delar SFV:s bedömning om vikten av tidiga och långsiktiga samordningar mellan utvecklingsbehov och kulturmiljön, och ser fram emot ett fortsatt gott samarbete i frågan. Region Blekinge har, i egenskap av ny kollektivtrafikmyndighet, tagit del av ovan rubricerad handling. Kollektivtrafiken hade redan i utkastetinför programsamrådstiden en central roll iden här planen och underströk redan då vikten av att kollektivtrafiken är en viktig grund för planeringen av ny bebyggelse i Karlskrona skärgård. Region Blekinge påtalade då att förutom beskriven utökad båttrafik är det viktigt att även busstrafiken anpassa och vid behov utvecklas. I programförslaget som nu presenteras har hänsyn tagits till detta där man förutom den tidigare utökningen av skärgårdstrafiken även ger utrymme för busstrafik. De två trafikslagen har två olika syften med båttrafiken som det snabbare alternativet från några få angöringsplaster medan bussen är nödvändig för de som bor längs riksvägen och som har annan målpunkt än Trossö. Blekingestrategin som nu är på remiss är Region Blekinges nya övergripande dokument där mål och aktiviteter beskrivs för ett ännu attraktivare Blekinge. Här framhävs skärgården som en viktig styrka som för Blekinges utveckling vilket går i linje med förslaget. I Trafikförsörjningsprogrammet som beskriver riktlinjerna för kollektivtrafiken i Blekinge under de närmaste åren är dock det övergripande målet ett utökat kollektivtrafikresande. Av denna anledning förordnas främst åtgärder i Blekinges städer och i starka pendlingsstråk där busstrafiken till Sturkö och Tjurkö inte ingår idag. För en tydligare samstämmighet mellan Trafikförsörjningsprogrammet och behovsbeskrivningen i det remitterade förslaget skulle alltså trafiken mellan Trossö och skärgården behöva prioriteras högre i kommande version av Trafikförsörjningsprogrammet. Kommentar: Det är en ambition även för Karlskrona kommun att lokala och regionala strategiska dokument blir samstämmiga. Då kollektivtrafiken är en viktig del för att nå hållbar utveckling även i skärgården delar kommunen regionens bedömning att den bör vägas in i trafikförsörjningsprogrammet. Räddningstjänsten Östra Blekinge har tagit del av samrådshandlingen och har följande att erinra: Bebyggelse Byggande av olika typer av byggnader och för olika typer av verksamheter förutsätter att det finns en fungerande räddningstjänst som kan ingripa vid en olycka. Insatstiden styr vilken typ 10

11 av bebyggelse som kan etableras samt vilka byggnadstekniska åtgärder som behöver vidtas för att uppnå en säker nivå. Krav utöver minimikraven på byggnadstekniska lösningar kan komma ifråga, exempelvis sprinkling av trygghetsbostäder. Ett ökat ansvar kan också komma att krävas av den enskilde för sin egen säkerhet. Målet är, enligt lagen om skydd mot olyckor, att kommuninvånarna ska ha ett likvärdigt skydd mot olyckor oavsett var man bor. En ökad befolkning och fler som vistas i skärgården innebär ett större behov av räddningstjänst. Fler människor som både bor och arbetar i skärgården innebär även ett större underlag för rekrytering av personal till räddningstjänstens deltidskårer och räddningsvärn, framförallt på Sturkö, Hasslö och Aspö där Räddningstjänsten i dagsläget redan finns stationerad. Vid ny bebyggelse i skärgården är det viktigt att ta ett helhetsgrepp inte bara över vägstrukturen och tillgången till grönområden utan även över servicegraden av räddningstjänst. Kommentar: Texten har kompletterats. Tät trähus bebyggelse Räddningstjänsten är positiv till att det tas fram ett stadsmiljöprogram för att utveckla och bevara den värdefulla bebyggelsemiljön i Kristianopel. Räddningstjänsten ser gärna att problematiken med tät trähusbebyggelse och risken för kvartersbränder lyfts fram i detta sammanhang i kombination med räddningstjänstens insatstid. Kommentar: Frågan hänvisas till kommande stadsmiljöprogram för Kristianopel. Angöringsplatser i skärgården Hamnen i Grebbegården har stor betydelse för hela östra skärgården, så även för Räddningstjänsten. Denna används som utgångspunkt för transporter av personal till öarna vid tillbud och olyckor. Den fördjupade översiktsplanen lyfter även fram vikten av fungerande angöringsplatser och kajer för en ökad aktivitet i skärgården och angöringsmöjligheter för arbetsbåtar/djurtransporter. En utökning av angöringsplatserna innebär också en bättre åtkomst till öarna för räddningstjänstens båtar vilket är mycket positivt. Kommentar: Texten om Grebbegården har utveckats. Fiskehamnar På södra Saltö finns idag två kylanläggningar med ammoniak som är klassade som farliga verksamheter enligt lagen om skydd mot olyckor. Kylanläggningarna har direkt samband med fiskeindustrin. I den fördjupade översiktsplanen föreslås Sandhamn och Ekenabben som alternativa hamnar till Saltö för att tillgodose riksintresset att landa fisk. Planen är att ersättningshamnarna ska erbjuda samma service och lagringsmöjligheter som hamnen i Saltö gör i dagsläget. Vid en eventuell nyetablering av kylanläggningar bör utformning av anläggningarna och risken med ammoniak som köldmedium noga analyseras. Kommentar: Frågan hänvisas till kommande utredningar om skärgårdshamnarnas framtida funktioner. Fartygstrafik i skärgården En fartygsolycka kan få stora konsekvenser för Karlskrona kommun som helhet och för skärgården i synnerhet. Farligt gods till havs går mest frekvent i Aspösund, om den förbipasserande godstrafiken bortses ifrån, och vidare in till Verköhamnen. Både 11

12 passagerartrafiken och godstrafiken har ökat de senaste åren och utvecklingen förutspås fortsätta med framförallt ökade godstransporter. Räddningstjänsten stödjer förslaget att en utredning över konsekvenserna av de ökade transporterna bör göras. Eventuella förslag på åtgärder som att bredda Aspösund för att öka manövreringsutrymmet bör lyftas fram i en sådan utredning tillsammans med en risk- och sårbarhetsanalys över kommunens flaskhalsar till sjöss och konsekvenser av en fartygsolycka i exempelvis Aspösund. Kommentar: Frågan hänvisas till kommande utredning över konsekvenserna av utökade transporter till sjöss. Se svaret till länsstyrelsen. Ekonomiska konsekvenser Den fördjupade översiktsplanen lyfter fram att ny bebyggelse i Karlskronas skärgård kan innebära ökade kostnader för kommunen för exempelvis ökat behov av skolskjutsar och hemtjänst. I det sammanhanget bör även det ökade behovet av räddningstjänst tas upp som en konsekvens. Räddningstjänstens behov av båtresurser eller liknande för att kunna nå öar utan broförbindelse kan öka när befolkningstätheten ute i skärgården gör det. Kommentar: Texten har kompletterats med ökad kostnad av räddningstjänst. Service Vid nyetablering av omvårdnadsboenden ska hänsyn tas till trafik och kollektivtrafik samt närheten och tillgängligheten till servicefunktioner som distriktsköterska och livsmedelshandel enligt den fördjupade översiktsplanen. Räddningstjänsten anser att även servicegraden av räddningstjänst bör vägas in i denna planering. Brandvattenförsörjning Vatten- och avloppsutbyggnaden i skärgården är till stor del en förutsättning för nyetablering. Vid utbyggnad av vattenledningsnätet bör även brandvattenförsörjningen ses över. Kommentar: Servicegrad av räddningstjänst är en känd förutsättning för etablering av omvårdnadsboenden. Texten kompletteras med detta. Möjligheten till brandvattenförsörjning bör beaktas vid utbyggnad av VA-nätet. Skogsstyrelsen framför att den planerade utvidgningen av bebyggelse är koncentrerad till redan befintlig infrastruktur och sammanfaller inte med några höga naturvärden knutna till skog. Avsnittet om biotopsskyddområde på sidan 154 borde kompletteras med en utförligare text. Nu kan man få intrycket att det bara är det generella biotopsskyddet som avses. Både länsstyrelsen och Skogsstyrelsen kan teckna biotopsskydd med markägaren. Då ersätts markägaren genom s.k. allframtidsupplåtelse för det ekonomiska inkomstbortfallet intrånget medför. I övrigt är avsnitten som berör skog och naturmiljö välskrivna. En hållbar utveckling av skärgården ökar människors möjligheter att verka och leva i skärgården, en förutsättning för att på sikt bevara och utveckla skärgårdslandskapets naturoch kulturmiljöer. Kommentar: Avsnittet om bitopskyddsområden har kompletterats. 12

13 E.ON Elnät Sverige AB skriver att bolaget inte har något ytterligare att framföra angående planförslaget än vad som tidigare framförts i programskedet. I programskedet framförde E.ON att inom området som berörs av den fördjupade översiktsplanen har E.ON Elnät ett befintligt elnät så som hög- och lågspänning i både luft och mark, transformatorstationer och kabelskåp. Dokumentation på dessa översändes på begäran. Strax utanför översiktsplanens gräns vid Långanäs har E.ON Elnät även en regionnätsluftledning 50 k V Lyckeåborg-Jämjö och en fördelningsstation. För att kunna genomföra nödvändig röjning samt annat underhåll exempelvis i form av att byta stolpar eller reparera linor är det en förutsättning att kunna köra maskiner till ledningen samt köra med maskiner i ledningsgatan. I samband med kommande detaljplaneläggning förutsätter vi att hänsyn tas till våra befintliga anläggningar. E.ON Elnät ber att få återkomma med utförligare svar och vid behov med förslag på placering av E- u- och l-områden i samband med att detaljplan upprättas för området. I det fall detaljplan inte upprättas vid nyexploatering, i ett område där våra anläggningar berörs, förutsätter E.ON Elnät att bolaget i samband med prövning av bygglov samt fastighetsbildning ändå får möjlighet att yttra sig. E.ON förutsätter att bolagets befintliga anläggningar kan vara kvar i nuvarande läge. Eventuella åtgärder eller flyttkostnader bekostas av den som så begär. Kommentar: Synpunkterna noteras och berörda ledningsägare kommer att höras ytterligare i kommande detaljplaneläggningar. Trafikverket har tidigare yttrat sig i samband med programsamråd för planen. Kommunen har till stor del bemött Trafikverkets synpunkter och kompletterat den del som rör riksintressen. Trafikverket instämmer i kommunens bild att det krävs bra kommunikationer för att skapa en hållbar skärgårdsutveckling. Ett förslag till utveckling och utbyggnad av bostäder i skärgårdsområdet borde dock följas av en analys av vilka åtgärder som kan komma att krävas på det övergripande vägsystemet. Kommunen föreslår en utbyggnad av gång- och cykelvägnätet men bedömer inte att planförslaget ger upphov till några andra förbättringar i vägsystemet. I den fördjupade översiktsplanen framgår att exploatören ska säkerställa att befintlig infrastruktur klarar den ökade trafikbelastningen. När det gäller behov kopplat till exploateringar är Trafikverkets generella uppfattning att den som föranleder behovet också ska medverka till åtgärdernas finansiering. Vid bedömning av utbyggnadsbehov av nya gångoch cykelvägar prioriteras främst stråk där potentialen för cykling bedöms vara stor, viktiga pendlingsstråk, viktiga målpunkter och barns säkra skolvägar. Trafikverket ser att planen kan ge upphov till en komplettering av vissa gång- och cykelstråk men att en sådan utbyggnad torde kunna ske etappvis. Kommentar: Karlskrona kommun delar trafikverkets syn på frågorna kring infrastrukturens utveckling, och menar att frågan bör diskuteras vidare i de gemensamma forum för utveckling som kommunen och trafikverket idag använder för samordning. 13

14 I handlingarna nämns att Aspöfärjan tidvis har kapacitetsbrist under sommaren. Trafikverkets bedömning är att färjan har god tillgänglighet. För attraktiva turistmål uppstår ofta tillfälliga kapacitetsproblem även på vägnätet, vilket kan anses acceptabelt så länge inte trafiksäkerhetsproblem uppstår. Trafikverket arbetar utifrån fyrstegsprincipen, vilket innebär att behov av åtgärder ska prövas stegvis i fyra steg där steg 1 och 2 innebär på- verkan av val av transportsätt samt hur vi kan nyttja befintlig infrastruktur mer effektivt. Denna princip gäller även för behov kopplat till Aspöfärjan. Vid en omfattande utveckling på Aspö anses kommunen eller den som föranleder behovet vara ansvarig för eventuell utökning av färjeförbindelsen eller åtgärder på det lokala vägnätet, i likhet med vad som gäller för exploateringar som genererar nya behov på det statliga vägnätet. Vid utökad exploatering på Aspö bör kommunen därför överväga kompletterande förbindelser till fastlandet, i likhet med vad som föreslås för andra öar som t.ex. Sturkö och Tjurkö. I planen presenteras att snabba förbindelser med kollektivtrafik på vatten innebär att attraktionskraften för att bo och verka i skärgården ökar, trots relativt långa avstånd till centrum och strategiska målpunkter landvägen. Attraktionskraften för nya bostäder på Aspö är och har varit måttlig, då området närmast färjeläget i princip står obebyggt trots färdiga planer. Trafikverket vill väcka frågan om tidsaspekten kan ha påverkan på attraktionskraften där nuvarande färjeförbindelse tar ca 30 minuter enkel resa. Trafikverket anser att kommunen bör överväga om inte Aspö också skulle ingå i förslaget med pendeltrafik på vatten som komplement till Aspöfärjan, då ön redan har ett relativt stort underlag av bofast befolkning. Att möjliggöra för överfart utan bil skulle också kunna bidra till en minskad belastning på vägnätet, framförallt sommartid. Kommentar: Det förefaller svårhanterat att inom ramen för privata exploateringar finna finansiering till långsiktig drift av en vägfärja, på det sätt som normalt hanterar engångsinvesteringar i infrastruktur inom planområdet. Att även börja köra persontrafik till Aspö bedöms inte ge samma tydliga vinst i tid som det gör på de andra öarna, och blir därmed inte lika intressant för att främja en boendeutveckling på ön. Istället bör kommunen och Trafikverket gemensamt söka möjligheter att ytterligare stimulera resenärerna med Aspöfärjan att resa med cykel eller kollektivt, då det främst är på bilsidan det finns kapacitetsbrist. Blekinge museum har i första hand tagit fasta på de delar som direkt eller indirekt berör natur- och kulturmiljön i området. Inför framtagandet av gällande översiktsplan från 1999 utarbetade Blekinge museum på kommunens uppdrag ett förslag till sektorsprogram för kulturmiljövården. Programmet har även ingått i underlag till det nu presenterade planförslaget och länsmuseet ser med tillfredställelse att flera av där redovisade åtgärdsbehov nu åter aktualiseras. Det 15 år gamla programmet behöver förnyas. Föreslaget kommuntäckande kulturmiljöprogram bör prioriteras. De stora natur- och kulturvärdena inom skärgårdsområdet sammanfaller och har väl beaktats i planförslaget. Ambitionen att i första hand förtäta befintliga bebyggelseområden bör ge förutsättningar för en ansvarsfull och långsiktigt hållbar utveckling. För de redovisade delområdena har länsmuseet följande synpunkter: 14

15 Hasslö: Ingen erinran avseende föreslagna områden för ny bebyggelse inom Sandramarken och Hallarnavägen/Myrvägen. Som framgår av sektorsprogrammet från 1998 framhålles Hasslökalv med dess i hög grad kulturpräglade natur även som en värdefull kulturmiljö. Länsmuseet instämmer i att en reservatbildning är angelägen. Aspö: Av de tre föreslagna områdena för ny bebyggelse, området kring skolan, Aspö mad och Ryd, berör det senare en kulturhistorisk värdefull bebyggelsemiljö se underlag till gällande fördjupad översiktsplan för Aspö. Som länsmuseet där påpekar är en viss förtätning möjlig men denna bör ske med stort hänsynstagande till befintlig bebyggelse och den för ön särpräglade vägmiljön med stenmurar. En kulturmiljöanalys bör tas fram. Kommentar: Texten har vidareutvecklats. Tjurkö: Två områden för ny bebyggelse redovisas, Norra Tjurkö/Herrgårdsviken samt Stora Lycke. Båda ligger inom riksintresse för kulturmiljö. Lokaliseringen i direkt anslutning till en framtida skärgårdspendel väger tungt och enligt länsmuseets uppfattning bör en förtätning av befintlig bebyggelse vara möjlig. Ett planprogram som även innefattar en kulturlandskapsanalys bör tas fram. Lokaliseringen inom riksintresset förutsätter en nära dialog med länsstyrelsen. Det aktualiserade, tidigare förslaget att restaurera den gamla utskeppningshamnen vid Herrgårdsviken är lovvärd. Möjligheterna att utveckla den till hamn för fritidsbåtar begränsas dock av läget inom kärnområdet för det kulturhistoriska värdefulla Tjurkö stenhuggeri. Framför allt landkommunikationen till hamnen är svårlöst. Kommentar: Texten har vidareutvecklats. Sturkö: De tre föreslagna utbyggnadsområdena föranleder ingen erinran. Det stora, i huvudsak obebyggda området på södra Sturkö är med sin i hög grad kulturpräglade natur även en viktig kulturmiljö se sektorsprogrammet från Att tillgängliggöra området genom en utveckling av vandringslederna är angeläget. Senoren: Möcklö: Föreslaget område för nybebyggelse föranleder ingen erinran. Ambitionen att bevara de tre bykärnorna med ålderdomligt vägnät är angelägen. Inga synpunkter. Ytterön/Östra Hästholmen: Föreslaget område för nybebyggelse på Ytterön föranleder ingen erinran. Även en komplettering av befintlig bebyggelse inom Ö. Hästholmens by bör vara möjlig men bör föregås av antagna områdesbestämmelser. Östra skärgården: 15

16 Förslaget att ta fram områdesbestämmelser tillstyrkes. Detta är ytterst angeläget som pedagogiskt instrument riktat till fastighetsägare samt som stöd för bygglovshanteringen. Framför allt gäller detta Stenshamn, Ungskär och Långören med dess koncentrerade, ännu, välbevarade bebyggelse. Under senare år har övernattningsmöjligheterna för tillfälliga besökare förbättrats men fortfarande saknas dessa på det mest frekventerade besöksmålet, Stenshamn/Utlängan. Möjligheterna till en vandrarhemsverksamhet e dyl på Utlängan bör utredas. Ett fylligt, gemensamt informationsmaterial/vägvisare om natur- och kulturvärdena för hela Östra skärgården. En tillfällig besökare har idag begränsade möjligheter att orientera sig på öarna. Kommentar: Ett bra Informationsmaterial för besökare i skärgården är viktig. Synpunkten vidarebefordras till Utveckling i Karlskrona AB för hantering. Torhamn: Inga synpunkter. Kristianopel: Det är i hög grad positivt att Kristianopel tagits med i översiktplanen. Kristianopel är ett viktigt besöksmål med en tydlig utvecklingspotential. Härav följer att också trycket på den värdefulla kulturmiljön ökar. Behovet av dialog med fastighetsägare är uttalat och bör vara en viktig del i utarbetandet av det föreslagna stadsmiljöprogrammet. En diskussion bör även tas upp med länsstyrelsen för ett förtydligande av riksintresset. Kommentar: Karlskrona kommun delar museets bedömning, och kommer att beaktas i ett framtida arbete med stadsmiljöprogram för Kristianopel. TeliaSonera Skanova framför att det är den ledande leverantören av nätkapacitet till teleoperatörer för dagens och framtidens slutkundstjänster i Sverige. Skanovas målbild är en effektiv telekommarknad, präglad av öppenhet, konkurrens och minsta möjliga detaljreglering. Vi vill att så många som möjligt ska få ta del av de möjligheter i form av tjänster som en modern infrastruktur ger. En sådan marknad gynnar alla parter grossister, operatörer och slutkunder. Karlskrona tillhör en av de kommuner i landet som Skanova ser som intressant att prioritera vid en satsning med fiberinfrastruktur, som möjliggör bredband till medborgare och näringsliv. Skanova önskar i ett tidigt skede medverka i planarbetet, det vill säga när detaljplanarbete påbörjas, för att få med befintliga ledningar i planeringsunderlaget. På så sätt kan oförutsedda hinder i planeringen som berör Skanovas nät undvikas för att få en smidigare och snabbare planprocess. Inom det aktuella planområdet förekommer ett flertal för samhällsfunktionen vitala telekommunikationsstråk. Om så önskas kan ledningarna skickas digitalt i dwg-format för att infogas på planeringsunderlaget. Kontakta 16

17 Kommentar: Karlskrona kommun använder ledningskollen vid ibland annat detaljplaneläggning samt förhandsbesked. I samband med olika byggnadsprojekt och planering är kommunen mån om att har nära dialog med olika ledningsägare. Utbyggnad av fiber är särskilt intressant för kommunen. NÄMNDER, FÖRVALTNINGAR OCH KOMMUNALA BOLAG Handikappförvaltningen är positiv till förslaget men saknar mångfaldsperspektivet under rubriken sociala konsekvenser (sid 100). Kommunens medborgare består av personer med olika bakgrund, förutsättningar och förmågor och detta perspektiv anser förvaltningen ska finnas med i all kommunal planering på alla nivåer- det vill säga även i översiktsplan, fördjupningar av översiktsplanen, detaljplaner. Förvaltningen förutsätter att ny bebyggelse, servicefunktioner, kollektivtrafik och utbyggnad av rekreationsmöjligheter i skärgården kommer att utformas så att de möjliggör delaktighet för personer med olika funktionsnedsättningar. Förvaltningen vill vara delaktid i den fortsatta planeringen utifrån detta perspektiv. Kommentar: Mångfaldsperspektivet har förtydligats i handlingarna och en social konsekvensanalys har arbetats fram för planen. Äldreförvaltningen framför att vid en tidigare fas av planprocessen, under programsamrådet, gjorde äldreförvaltningen en utredning angående de förutsättningar som påverkas äldrenämndens verksamheter i skårgården. Äldrenämndens yttrande angående programsamrådshandlingar hade ovan utredning som grund. Äldrenämndens yttrande tog upp viktiga frågor för social hållbarhet: - Boendeplanering för att tillskapa bostäder med god tillgänglighet i attraktiva kust-/ skärgårdssamhällen. Äldre skärgårdsbor ska kunna fortsätta att leva i sin invanda miljö även när omsorgsbehovet ökar och livet på öarna känns otryggt. - Välplanerad och fungerande busstrafik och ökad öppen närtrafik för att möjliggöra deltagande i samhällslivet även för seniorer. - Smarta trafiklösningar till och mellan bebodda öar för att effektivisera äldreomsorgens resursanvändning. - Småskaligt omsorgsföretagande, särskilt på öar utan fast vägförbindelse. - Detaljplaner som säkerställer möjligheten till rekreation i närområdet för barnfamiljer, äldre samt personer med funktionsnedsättningar genom att ha kvar grönytor oh fria stränder. - Robust infrastruktur och teknisk försörjning som klarar olika typer av störningar. - En social konsekvensanalys som belyser planens sociala aspekter för de bofasta i området. - Nödvändighet av samverkan mellan olika aktörer i skårgården. Äldrenämndens synpunkter har i stora drag beaktats i förslaget till fördjupning av översiktsplan för skårgården. Analys av befolkningsstatistiken anger att andelen invånare i övre mel- 17

18 lanåldrar och äldre åldrar är högra än genomsnittet i hela kommenen (undantag Möcklö). Könsfördelningen anges vara densamma som i kommunen totalt, 49 % kvinnor och 51 % män. En könskonsekvensanalys skulle varit viktig utifrån kunskapen att andelen kvinnor ökar kraftigt i de äldre invånargrupperna. En sådan analys är värdefull som underlag bland annat för boendeplanering i skårgården och kollektivtrafikens utveckling. Kommentar: Vad gäller förslaget om en könskonsekvensanalys så beskriver FÖP:en könsfördelningen i skärgården. Befolkningens könsfördelning i hela skärgårdsområdet är samma som för kommunen totalt med 51 % män och 49 % kvinnor. Om man studerar varje ö för sig blir dock några skillnader synliga. På tex Tjurkö är andelen kvinnor större än andelen män. Frågan har diskuterats vidare i plangruppen, men har inte lett till någon förändring av planförslaget. Syftet med planen är till stora delar att möjliggöra stora förändringar genom att föra in nya grupper av befolkningen på öarna, inte minst permanentboende barnfamiljer. Den naturliga osäkerheten i genomslag och tidsperspektiv i en sådan utveckling gör att det är mycket svårt att prognosticera den framtida befolkningsutvecklingen vid planens genomförande. Utveckling i Karlskrona AB framför följande beträffande Fördjupning av översiktsplan för skärgården riksintresse för yrkesfisket. Ovanstående översiktsplan är ute på samråd. I samrådshandlingen sidan 47 under rubriken Ställningstagande riksintressen skriver man, citat; Södra Saltö föreslås genomgå en stadsomvandling där nuvarande fiskehamn/industriområde kompletteras med andra stadsfunktioner såsom bostäder, kontor och grönområden. Riksintresset för yrkesfiske på Saltö föreslås därför ersättas på annan plats, exempelvis Sandhamn och Ekenabben. Fiskenäringens konjunktur och svängningar är naturligtvis beroende av tillgången på fisk, men också starkt påverkat av internationella beslut tagna inom EU och nationellt av olika myndighetsbeslut. Detta har bl a medfört att det kustnära fisket, med mindre båtar minskat betydligt och för de större fiskefartygen, trålare, har begränsningar avseende licenser i vilka vatten man får fiska. Yrkesfisket i Karlskrona består såväl av lokala fiskeföretag men också av fiskeföretag från såväl ostkusten som västkusten. Flera båtar som kommer från västkusten har bara licens att fiska i Östersjön. Ett 15-tal trålare använder därför Karlskrona och Saltö som landningshamn. Enligt ägarna av fiskefartygen finns ingen bättre och tryggare hamn än Karlskronas Saltö fiskhamn varken lokalt eller ens i södra Sverige. De faktorer som gör Saltö till bästa hamn för fisket är bl a: Trygg hamn och säker hamn att ligga i vid hårt väder och när man inte fiskar Skyddad hamn även avseende vintertid då isarna från öppet hav trycker in is i te x Sandhamn och Simrishamn Ligger nära fiskeplatserna Bra djupgående, i dagsläget enda hamnen i Karlskrona som klarar det större trålartonaget Bra infrastruktur avseende transporter 18

19 Mycket bra service från Karlskrona kommuns hamnavdelning Närhet till serviceföretag UTSTÄLLNINGSHANDLING I Saltö fiskhamn finns idag all den infrastruktur som behövs för fiskenäringen också med industribyggnader avsedda för livsmedelshantering och förädling av fiskprodukter. Detta skulle med fördel kunna ge fler och nya arbetstillfällen i Karlskrona genom att landning och förädlingsindustrin kan utvecklas på Saltö. Fiskenäringen är en näringsgren som historiskt och kulturellt varit starkt förknippad med Karlskrona avseende Saltö som en av de större förädlings- och landningshamnarna i Sverige. Här finns utvecklingsmöjligheter för fler arbetstillfällen. Styrelsen för Utveckling i Karlskrona AB vill därför lämna följande synpunkt på samrådshandlingens del som avser riksintresse för yrkesfisket och föreslår: att ambitionen i texten om att flytta riksintresse för yrkesfisket från Saltö fiskhamn utgår och att riksintresset för yrkesfisket i stället tydliggörs och bevaras. att tillägg görs att södra Saltö skall kännetecknas av möjligheter till att samexistens mellan boende och verksamheter är möjliga och därmed tar vi tillvara den kultur och näring som yrkesfisket utgjort under många år och kan fortsätta i Karlskrona. Kommentar: Vad gäller Saltö se svaret till länsstyrelsen. POLITISKA PARTIER Aspö Socialdemokratiska förening Vi boende på Aspö, Drottningskär har tagit del av förslaget till fördjupad översiktsplan för skärgården, Karlskrona kommun och lämnar härmed följande yttrande: Infrastruktur och Kommunikationer Det är positivt att kommunen ser utvecklingsmöjligheter för både boende och besöksnäring för ön. Det är naturligtvis viktigt om man vill ha en levande skärgård. Det som vi menar är absolut viktigast är att infrastrukturen kan möta den utvecklingen som vi tror på. Först och främst gäller det Trafikverkets roll när det gäller Aspöleden, färjan. Man måste se till att turtätheten ökar väsentligt,(både vintertid och sommartid), dessutom behövs det iordningställas områden för uppställning av fordon vid båda färjelägena, Trossö och Aspö, både för dem som står i kö till färjan och för dem som önskar att parkera. Det vore också bra om man kan komplettera med skärgårdstrafik mellan öarna (Hasslö, Aspö, Tjurkö, Sturkö) och Trossö under sommarmånaderna. Kommentar: Aspöfärjans kapacitet är en avgörande faktor för möjligheterna till utveckling på Aspö, och ett vanligt återkommande ämne i dialogerna mellan kommunen och Trafikverket. Se vidare svar till Trafikverket. Området vid färjeläget på Aspö kommer att rustas upp med ny beläggning och målning samt en mindre utfyllnad för att möjliggöra ytterligare ett lite kortare köfält. Åtgärden planeras att utföras av Trafikverket under

20 Vägnätet på Aspö behöver en kraftig upprustning och en utökning av mötesplatser för att klara framtidens behov. De stora turistbussarna (bl.a. Stena Line) som ofta kör rundturer på ön kommer knappt runt på vissa ställen och det går inte att möta dem med bil! Dessutom tar de mycket plats på färjan! Över huvud taget är vägnätet idag i mycket dåligt skick och har ett kraftigt bristande underhåll! Vi tycker att det är bra med en utbyggnad av gång- och cykelväg på de mest trafikerade vägavsnitten men tror att det kan bli svårt på vissa ställen där det är trångt mellan stenmurarna. Kommentar: Frågan förs vidare till väghållaren Trafikverket. Kommunens syn på frågan är att det i första hand är förbättringar för gående och cyklister som bör prioriteras, förutom ett tillräckligt antal mötesplatser. En breddning av vägnätet på Aspö bör särskilt vägas mot påverkan på öns karaktär och kulturhistoria, samt den ökade risken för höga hastigheter. Bebyggelseutveckling Vi tycker att det är positivt med planerna för en utbyggnad av kommunala VA-nätet som föreslås i den VA-plan som tagits fram parallellt med översiktsplanen. Det kommer vad vi förstår att innebära att bebyggelsen kan kompletteras även på västra sidan av ön. Bra att kommunen vill se en utveckling av kompletteringar inom redan bebyggda områden även i fortsättningen. Förhoppningsvis kommer det att innebära att befolkningen kommer att öka och att vi får bättre underlag för vår skola och vår affär, som vi tycker är väldigt viktiga. Nybyggnationen på Aspö Mad har gått trögt har vi sett och en bidragande orsak kan vara de rester som finns kvar efter det planerade seniorboendet, som blev ett fiasko. Vem vill bo vid en sådan sophög! Kommunen måste här ta sitt ansvar och se till att markägaren återställer området. Området har ett fantastiskt läge och kan efter en upprensning marknadsföras som det fina område som det verkligen är! Kommentar: Karlskrona kommun delar den positiva synen på utvecklingsmöjligheterna på Aspö. Verksamheter Utveckling och utökning av Lökanabbens hamn är nödvändig. Det är redan idag en stor efterfrågan på båtplatser för boende och sommargäster. Det är en mycket populär gästhamn för båtturister som gärna vill besöka Aspö, så även fler gästplatser behövs. Det skulle vara intressant att undersöka möjligheten att utöka servicen i hamnen så att man kunde erbjuda ställplatser för 3-4 husbilar under sommaren, på planen där man vinterförvarar båtar. Vi föreslår också att kommunen undersöker möjligheten att bygga ut hamnen i Djupvik. Skulle man kunna lägga en flytbrygga i vinkel mot den befintliga bryggan längs med berget västerut och på så sätt få några gästplatser där? Och när det blir aktuellt med kommunalt VA på västra sidan av Aspö vore det då möjligt att bygga en gästtoalett vid den populära badplatsen vid Djupvik! Då slipper vi alla små högar runt omkring! Kommentar: Karlskrona kommun delar den positiva synen på utvecklingen och den ökade tillgängligheten för allmänheten både vid Lökanabben och Djupvik. Båda platserna har en stor potential för det båtburna friluftslivet och Djupvik är en mycket populär badplats. En utveckling enligt förslaget bedöms därför vara helt i linje med översiktsplanens ambitioner. 20